Information från kommittén för exportbidrag och licenser den 17 september 2014

Transkript

1 1(6) Information från kommittén för exportbidrag och licenser den 17 september 2014 Sammanfattning: Kommissionen fortsatte diskussionen om förenklingar för hanteringen av tullkvoter. Kommissionen fortsatte diskussionen om ändringar av regelverket för privat lagring och offentlig intervention. Kommissionen fortsatte diskussionen om delegerade akter på sockerområdet rörande importkvoter. Från Sverige deltog Claes Renström (Jordbruksverket) på mötet. 1. Diskussion om förenklingar för tullkvoter Kommissionen har skickat ut ett arbetspapper för att gå igenom olika möjliga förenklingar för tullkvotshantering. Kommissionen undrar bland annat om tullkvoterna för svamp och vitlök kan förenklas. Vitlök och svamp En medlemsstat ser positivt på att förenkla tullkvoterna för vitlök och svamp. Till exempel ska vitlökshandlare styrka handel under de tre senaste åren. Medlemsstaten anser att en halvering av denna tidsgräns är mer rimlig för att uppfylla kravet som traditionell aktör. Kommissionen pekade på att en kortare tid kan göra det svårare för nya aktörer att uppfylla villkoren för att styrka handel. En annan medlemsstat ser helst att tullkvoterna för vitlök och svamp ligger kvar som de är idag och inte flyttas över till som s.k. först till kvarnen kvoter vilket de anser är mera osäkert. En medlemsstat vill behålla dagens system för tullkvoter för vitlök och svamp. En annan medlemsstat pekade på att dessa produkter är känsliga. Överlåtelse/traditionella och nya aktörer Kommissionen frågade varför tullkvoter ska kunna överlåtas. Om överlåtelse helt begränsas blir det inga problem med att skilja mellan s.k. nya och traditionella aktörer. Kommissionen lyfte fram att det finns aktörer som tar emot överlåtna mindre licenser och sedan utnyttjar dessa. En medlemsstat menade att möjligheten till att begränsa överlåtelse ser olika ut i olika sektorer. En medlemsstat pekade på att överlåtelser inte sker så mycket bland de mindre företagen. En medlemsstat anser att för att gynna den seriösa handeln så kan möjligheten att överlåta licenser skärpas. En medlemsstat menar att möjligheten till överlåtelse av licenser underlättar handel. En medlemsstat kan Jordbruksverket Vallgatan Jönköping jordbruksverket@jordbruksverket.se

2 Jordbruksverket 2(6) stödja att överlåtelse begränsas, kanske en större flexibilitet ska finnas för småföretag. Kommissionen föreslår att om ett förbud för överlåtelse införs så ska några undantag gälla bland annat om ett tullombud sköter licensen och om företag går samman under tiden som man uppfyller kravet som s.k. traditionell aktör. En medlemsstat frågade om det första undantaget vad definitionen är på ett officiellt tullombud. Kommissionen hänvisade till tullkodex artikel 5 i förordning 2913/1992. En medlemsstat ansåg att det var en bra idé att ta bort skillnaden mellan s.k. traditionella och nya aktörer. En medlemsstat menar att bedömningen av traditionella och nya aktörer ska vara lika i alla sektorer. En medlemsstat anser att överlåtelse endast bör gälla om ett företag är en auktoriserade ekonomisk operatör s.k. AEO. Två medlemsstater menar att möjlighet till överlåtelse effektiviserar kvothanteringen för fjäderfä- och mejeriprodukter. En medlemsstat framförde att överlåtelse borde förenklas för framförallt små kvantiteter och volymer. Kommissionen frågade hur en förenkling kan ske av kravet på att styrka tidigare handel. Kommissionen ansåg att tullmyndigheterna borde kunna ta fram uppgifter på tidigare handel till de utbetalande myndigheterna för att styrka tidigare handel. Kommissionen hade också flera olika alternativ för att styrka handel. En medlemsstat stödde alternativet att aktören ska visa handel månader innan handel som är fördelaktigt för nya aktörer. En medlemsstat stödde alternativet med månader i föregående kalenderår (dagens system). En medlemsstat ansåg att en förenkling kunde vara att styrka handel baserat på tidigare utnyttjade licenser. En medlemsstat stödde kommissionens förslag att tullmyndigheterna ska ta fram underlag till de utbetalande myndigheterna. Småföretag Kommissionen lyfte fram hur småföretag bättre ska kunna komma i åtnjutande av tullkvoterna där tilldelning är knapp. Kommissionen menade att man kunde tillämpa en småimportörsgräns som uppgår till mellan 5-10 ton, volymen beroende på sektor. Efter cirka tre månader släpper man sedan på alla företag enligt först till kvarnen-metoden. Två medlemsstater anser att för småföretag är licenssystem bättre än först till kvarnen-metoden. En medlemsstat ansåg att en kvantitet skulle kunna vikas för småföretag. En medlemsstat ville undvika ett system där man får lita på lotten. En medlemsstat menar att system med en småimportörsgräns komplicerar systemet. Hur ska man definiera småföretag? En medlemsstat anser att säkerheter är ett problem för småföretag. En medlemsstat stödjer den tidigare synpunkten att detta komplicerar systemet. En medlemsstat pekade på risken att de större företagen bildar småföretag för komma runt systemet här finns

3 Jordbruksverket 3(6) paralleller till den s.k. småexportsgränsen inom icke bilaga I varor. En medlemsstat menar också att det är svårt att styrka att man är ett småföretag. Kommissionen menade att det finns en definition på ett småföretag och ett sådant här upplägg kanske är en fördel för småföretag. Säkerheter Kommissionen ställde också frågor om säkerheter för tullkvoter. Kommissionen redogjorde för att tullen i vissa fall och produktsektorer andra än jordbruk tar ut en variabel säkerhetsnivå. Kommissionen undrade om medlemsstaterna kunde tänka sig ett sådant upplägg? En medlemsstat ansåg att säkerheter inte är problemet. En medlemsstat redogjorde för att deras säkerhetsnivåer hos tullen baseras på riskanalys med full säkerhet för nya aktörer och ingen för godkända ekonomika aktörer s.k. AEO. En medlemsstat vill eftersträva förenkling där vi kan ha olika säkerhetsnivåer i olika sektorer som beror priserna men säkerheterna måste vara fixerade för en längre tid det är både bättre och enkelt. En medlemsstat anser inte det är en förenkling att omvandla tullkvoterna till s.k. först till kvarnen systemet. Två medlemsstater stödjer den förra medlemsstaten med tillägget att vad konsekvensen blir med olika säkerhetsnivåer i medlemsstaterna. En medlemsstat menar att man istället ska försöka hitta system som lättar på bördan för småföretagen. En medlemsstat vill att säkerheterna ska vara lika för alla. En medlemsstat pekade på att först till kvarnen kvoter så kräver tullen säkerhet om det är en kritisk kvot och man gör åtskillnad mellan AEO och andra företag. En medlemsstat erfarenhet är att hanteringen av säkerheter överlag fungerar bra. Samma medlemsstat menar att säkerheter är ett bra sätt att undvika s.k. översökningar och även att motverka att de oseriösa aktörerna söker kvoterna. En medlemsstat menar kommissionens förslag med säkerheter krånglar till det hela. Kommissionen vill att medlemsstaterna undersöker med småföretagen om säkerheter är ett problem. Ansökningsperioder/information Kommissionen frågade om ansökningsperioder för licenserna kopplade till en tullkvot ska harmoniseras. Två medlemsstater ansåg att en till två gånger per år där det är anbud och möjliga harmoniseringar beror på skördeperiod också. En medlemsstat kan tänka sig en harmonisering av ansökningsperioderna. En medlemsstat ansåg att en harmonisering kan komplicera det hela. Kommissionen tolkade det ändå som att en harmonisering kan vara rimlig. En medlemsstat ville att giltighetsdatum ska skrivas in på licensen. Kommissionen tänker sig också att informationen om tullkvotsutnyttjande ska göras mera offentligt och transparent. Kommissionen avslutade diskussionen med att man vill ha medlemsstaterna synpunkter på diskussionen och det andra arbetspappret innan september är förbi.

4 Jordbruksverket 4(6) 2. Utbyte av åsikter om regelverket för offentlig intervention Kommissionen vill diskutera regelverket för offentlig intervention, kommissionens förordning (EU) nr 1272/2009. Kommissionens har sammanställt ett arbetspapper med de punkterna som man överväga att ändra eller justera i sitt första utkast. Följande punkter tog kommissionen upp som möjliga att ändra: Intervention lagringsplatser, berättigade aktörer, inköp till fast pris, lämnande av anbud och erbjudande, notifieringar till kommissionen, leverans, villkorligt övertagande, inköps pris och betalningar, försäljning av interventionsprodukterna, utlagring från lagringsplatsen och notfieringar. Kommissionen sa att man inom kort kommer att skicka sitt första utkast för nytt regelverk för offentlig intervention. Förslaget kommer att diskuteras på de kommande mötena i oktober och november. 3. Utbyte av åsikter om regelverket för privat lagring Kommissionen fortsatte diskussionen om regelverket för privat lagring, kommissionens förordning (EG) nr 826/2008. Kommissionen vill fokusera på förenklingar, hur man kan minska fel och hur man eventuellt kan föra samman reglerna för privat lagring och offentlig intervention. Privat lagring har till följd av Rysslands importstopp av EU-produkter i augusti 2014 öppnats för mejeriprodukter (skummjölkspulver, smör och ost). Innan dess har privat lagring senast tillämpats för smör 2013 och för griskött 2007 och Kommissionen hade följande tre frågor till medlemsstaterna: Tidig utleverans (art 28.3) där kommissionen vill se mera öppenhet utan att det leder till krav. Kommissionen undrade hur vi kan formulera detta? Fyra medlemsstater menade om det är möjligt varför inte och då kan stödet minskas proportionellt. En medlemsstat har inte haft några problem. En medlemsstat vill se ett mer flexibelt regelverk. Anmälan om utlagring (art. 29) är komplicerad och måste notifieras. Kommissionen undrade om det skapat problem? En medlemsstat svarade att de troligen inte haft några problem. Kommissionen frågade om förskottsbetalning. Två medlemsstater ville att det skulle behållas. En medlemsstat kunde tänka sig att ta bort möjligheten då det inte använts. En medlemsstat vill behålla möjligheten om företagen drabbas av betalningsproblem. Två medlemsstater ville minska tidsperioden innan utbetalning kan ske. En medlemsstat ville att prisnivåerna skulle vara avgörande för om privat lagring ska inledas. Kommissionen avfärdade detta önskemål. Kommissionen avslutade diskussionen med att förändringarna i privat lagring inte är lika långt framskridna som ändringar för offentlig intervention.

5 Jordbruksverket 5(6) 4. Diskussion om behov av ytterligare delegerade akter baserade på artikel 155 den gemensamma marknadsordningen 1308/2013. Kommissionen inledde med att den gemensamma marknadsordningen i artikel c behandlar producentorganisationer. I artikel 155 i samma förordning finns möjligheten för kommissionen att införa delegerade akter för utläggande på entreprenad. Kommissionen hade tre olika möjliga angreppssätt på frågeställningen att precisera vad som gäller utläggande på entreprenad: 1. Göra ingenting (det finns redan regler för frukt och grönsaker och olivolja) 2. Skapa regler för alla sektorer. 3. Välja ut vissa sektorer, kräver dock en större studie. Tre medlemsstater stödde alternativ nummer Delegerade akter för socker i förordningarna 828/2009 och 891/2009 Till följd av Lissabonfördraget ska EU-lagstiftningen delas upp i delegerade akter och genomförande akter. I de delegerade akterna kan kommissionen själv ta beslut medan det som finns i genomförande akter ska behandlas av medlemsstaterna. Kommissionen redogjorde för sina förslag på delegerade akter: En förlängning av olika raffineringsregler (bl.a. tre månaders importförtur till raffinaderier) till den 30 september 2017 föreslås eftersom produktionskvoterna för socker gäller t.o.m. detta datum (828/2009). Toleransnivå på 5 % och straffavgift för socker som importerats för raffinering och där ägaren av importlicensen inte kan bevisa att sockret raffinerats ersätter också den tidigare texten (828/2009) Precis samma justeringar görs i denna förordning eftersom även den innehåller artiklar som behandlar straffavgifter och toleranser för socker som importerats för raffinering (891/2009). Kommissionen vill införa en toleransnivå för att undvika att aktörerna drabbas orimligt mycket. Ett flertal medlemsstater hade frågor om hur olika KN-nr behandlas (förändringar) och beräkning av toleransen. Kommissionen svarade att för KN-nr finns redan ett regelverk från 2012 som inte behöver upprepas och när det gäller hur toleransen ska beräknas ska kommissionen illustera det med några konkreta exempel. En medlemsstat påpekade att en felaktig hänvisning i ändringen i 828/2009, i artikel 1 ska förordning 732/2008 ersättas med 978/ Rapport från seminariet 23 juli 2014 som behandlade offentlig intervention Kommissionen berättade att man skickat ut en sammanställning från seminariet med de olika presentationerna. Kommissionen sa att ett förslag som kom upp på

6 Jordbruksverket 6(6) mötet var att berörda handläggare från de utbetalande myndigheterna ska träffas en gång per och utbyta erfarenheter. 7. Ökad tillämpning av EU-lagstiftning och lärandeprocess Revisionsrätten har i de finansiella räkenskaperna för 2012 funnit att felfrekvensen ligger över den nivå på två procent som föranleder extra vaksamhet. Därför har kommissionen fått i uppdrag att inventera medlemsstaternas arbete med att upprätthålla kompetensen inom de utbetalande myndigheterna. Kommissionen ska återkomma till frågan på mötet i oktober. 8. Övriga frågor Två medlemsstater ställde frågor om hur importkvoterna från Ukraina ska hanteras och fungera. Kommissionen ska lägga upp svaret på circabc. En medlemsstat undrade när testfasen i för anbuden i ISAMM-systemet ska slutföras. Kommissionen svarade att det kommer ske i nästa vecka. Tre medlemsstater undrade vilken tidtabell kommissionen har för att precisera lagstiftningen (gemensamma marknadsordningen 1308/2013) inom producentorganisationer för mjölk och mejeri (art a-c, i och j) och kollektiva nyttigheter för kött. Kommissionen jobbar för tillfället inte med detta område. Kommissionen gick översiktligt igenom rapporten om medlemsstaternas fysiska kontroller vid exportbidragssändningar för Eventuella synpunkter vill kommissionen ha senast utgången av september. Kommissionen berättade att man tidigare veckan haft ett expertgruppsmöte där situationen för producentorganisationer inom olivolja, nötkött och spannmål dryftades. Nästa möte planeras till den 15 oktober.