Jesus, en skattemotståndare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jesus, en skattemotståndare"

Transkript

1 TEOLOGISKA HÖGSKOLAN STOCKHOLM Jesus, en skattemotståndare Av Arvid Elenäs 03/06/15 Exegetisk Teologi Kandidatuppsats Kontakt: Handledare: Thomas Kazen, Professor i Exegetisk Teologi Examinator: Rikard Roitto, Teol. dr Termin: VT 2015

2 Abstract The objective of this study is to investigate if the historical Jesus was a tax resister and what the motives may have been for that. The study presents a survey of the ancient Galilean economy, with a focus on the taxes paid by the general population, and looks at ancient tax resistance movements in the Galilean community and nearby. Three gospel texts containing accusations of Jesus for tax resistance are analyzed in detail. The study shows that it is reasonable to suggest that the historical Jesus resisted the payment of taxes to the Roman (and possibly Herodian) authorities, based on that Jesus sympathized with the same agendas as the fourth philosophy did, and that Jesus had a compassion for the peasants who lived under an exploiting taxation. Key words: the historical Jesus, the synoptic Gospels, tax resistance, Jesus and politics, Jesus and empire English title: Jesus: A Tax Resister 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Frågeställning och syfte Teori och metod Historisk Jesusforskning Sammanfattning Disposition Material och avgränsning Tidigare forskning 9 2. Bakgrund Skattesystemet i Palestina Den romerska beskattningen Herodes Antipas beskattning Tempelbeskattningen Galiléens skattesystem Skattemotstånd i Palestina Religiösa extremister Vardagsmotstånd mot beskattning Folkliga uppror Selotupproret år Slutsatser Galiléens demografi och ekonomi Galiléens samhällsstruktur Valutan i Galiléen Jesus i Galiléen Jesus sociala och ekonomiska bakgrund Jesus efterföljares sociala och ekonomiska bakgrund Den synoptiska traditionen och Jesus, skattemotståndaren en textanalys Frågan om skatt till kejsaren Källor och redaktion Historiskkontext och kommentar 39 3

4 3.1.3 Slutsatser Jesus inför Pilatus Källor och redaktion Historiskkontext och kommentar Slutsatser Om tempelskatten Källor och redaktion Historisk situation och kommentar Slutsatser Jesus, skattemotståndaren - en diskussion Var Jesus en skattemotståndare? Diskussion Slutsatser Ledde Jesus en organiserad massrörelse mot beskattning? Diskussion Slutsatser Vilka motiv är rimliga? Diskussion Slutsatser Sammanfattning Litteraturförteckning 65 A. Primärkällor 65 B. Sekundärkällor 66 4

5 1. Inledning Vem var Jesus och vad karakteriserade hans verksamhet? Dessa frågor är ständigt återkommande och de absolut främsta frågorna när det kommer till bibeltolkning. I evangelietraditionen möter läsaren texter om anklagelser och frågeställningar kring beskattning. Varför finns dessa texter i evangelierna? Vad kan förklara deras uppkomst? Är det för att Jesus ägnade sig åt en verksamhet som innebar ett motstånd mot beskattningen i Galiléen eller är det för att evangelieförfattarnas adressater i sin kontext ägnade sig åt ett sådant motstånd som behövdes dämpas ner i en tid av förföljelse. Eller är Jesus förväxlad med någon annan samtida judisk ledare, som påvisat ett motstånd mot beskattningen. Denna studie kommer arbeta med frågor om Jesus som motståndsman mot beskattningen. Målsättningen är att finna en rimlig förklaringsmodell för uppkomsten av de texter som direkt rör olika typer av beskattning. 5

6 1.1 Frågeställning och syfte Syftet med denna uppsats är att aktualisera bilden av Jesus som motståndsman. Detta kommer att göras genom att diskutera om den historiske Jesus bedrev en slags motståndsrörelse mot beskattningssystemet. Därför blir frågeställningen följande: Bedrev den historiske Jesus ett organiserat motstånd mot skattesystemet och vad var i så fall motivet/bakgrunden till detta? 1.2 Teori och metod Här följer studiens teori och metod. Avsnittet inleds med en historisk översikt över hur metoder använts i den historiska Jesusforskningen. Sedan följer en sammanfattning av hur den historiska Jesusforskningen arbetar idag med metod och hur denna studie kommer arbeta med dessa metoder Historisk Jesusforskning Den historiska Jesusforskningen har arbetat på olika sätt och med olika metoder för att rekonstruera den historiske Jesus bakom texterna. Men hur är det möjligt att veta vad ur evangelierna som speglar den historiske Jesus och vad som speglar Jesus efterföljares föreställningar om Jesus? I den tidigare Jesusforskningen så användes de klassiska autenticitetskriterierna för att besvara frågan om vad som är autentiskt Jesus material. Det ansågs länge legitimt att använda sig av denna typ av metod och så även idag. 1 Idag är dock kriterierna mycket mer omdiskuterade än tidigare vilket lett till att kriterierna ofta har utvecklats (Theissen & Winter 2002). John P. Meier är en av dem som utvecklat kriterierna under den senaste perioden av Jesusforskning, som brukar kallas the third quest. Meier utvecklar bland annat det så kallade genanskriteriet som ett viktigt verktyg (Meier 1991: ). Genanskriteriet definieras som händelser, ståndpunkter eller synpunkter som den tidiga kristna rörelsen känt genans inför men som ändå skrivits ner i evangelierna och som då indikerar att händelsen har historisk förankring (Theissen & Winter 2002:156). Genanskriteriet kommer att användas som ett av verktygen i denna studie. Det blir ett 1 Se uppställning av kriterierna i Runesson & Mitternacht 2006:

7 användbart kriterium då det var pinsamt eller farligt för de tidiga kristna att tala och skriva om en läromästare som gjorde skattemotstånd. Detta motiverar till användandet av kriteriet. Många forskare skulle hävda att ifall resultaten av flera kriterier är samstämmiga så kan händelsen ses som autentisk. Trots detta är det svårt att idag tala om autenticitet utifrån några kriterier (Kazen 2013:24). Det kan rent av vara förrädiskt då det kan bli likt det som hände under den så kallade new quest i den historiska Jesusforskningen, då forskningen ofta resulterade i Jesusbilder som var anakronistiska eller framställda med ett särskilt syfte trots kriterier. Så att idag tala om autenticitet är att göra för mycket anspråk (Kazen 2013:24-25). Meier lyfter fram att det är en lång process innan kriterierna kan komma att användas i överhuvudtaget. Denna process som Meier åsyftar står även denna studie inför. Så som Meier uttrycker det måste processen för Jesusforskaren göra det evangelieförfattarna gjort ogjort. De kristna kompositionerna måste lösas upp i berättelserna så att de olika byggstenarna texten består av kommer fram. Därefter står forskaren inför en urskiljningsprocess av vad som är den mest primitiva eller mest ursprungliga ordalydelsen. Därefter blir det, enligt Meier, aktuellt att argumentera för eller emot historicitet genom kriterier. Sedan står forskaren inför att lägga de mest troliga utsagorna i en judes mun som talar till judar och försöka förstå undervisningens innebörd (Meier 2009:43). Genanskriteriet kan dock inte vara det enda bärande argumentet för autenticitet, då kriteriet bara hjälper vid en viss typ av texter. Annars är ett hypotesbyggande vägen framåt där kriterier kan användas som ett komplement (Kazen 2013:26). Gerd Theissen och Dagmar Winter menar att ta ett övergripande grepp om historisk plausibilitet, genanskriteriet och de andra kriterierna kan vara en hjälp på vägen till att finna den historiske Jesus men kan inte vara hela metoden (Theissen & Winter 2002: ). Det innebär att arbetet måste ske genom ett byggande av hypoteser som testas utifrån vad som är mest rimligt i relation till Jesus historiska judiska kontext. Detta görs huvudsakligen genom att ställa händelserna mot hur väl det förklarar utformningen och utvecklingen av Jesustraditionen läsaren har idag. Texterna blir det absolut viktigaste för forskaren att arbeta med, inte för att de rakt av innehåller autentiska Jesus ord, utan för att de bär spår av en historisk process och tidigare händelser. Det forskaren idag har att arbeta med i form av text, är effekten av det förflutna. Därför behöver inte texten med nödvändighet alls innehålla några autentiska Jesusord (Kazen 2013:27). Detta säger sig egentligen självt, då evangelierna skrevs på grekiska och den historiske Jesus med all sannolik talade arameiska. Meier menar att det 7

8 som är tillgängligt genom texten bara är en del av substansen av vad som sagts (Meier 1991:43). Texten har alltså gått genom författarens tradition, minnen eller erfarenheter av den historiske Jesus (Kazen 2013:27) Sammanfattning I denna studie har jag valt att belysa andra tempelperiodens skattesystem, ekonomi och Jesus roll i relation till detta. Den frågeställning som formulerats i 1.1 blir befogad utifrån de anklagelser eller misstankar som visas i evangelierna (3.) samt utifrån andra tempelperiodens generella kontext. Denna studie försöker analysera och definiera den historiske Jesus motiv samt bakgrund för hans handlade i relation till skattesystemet. I studien kommer evangelieförfattarna stå i dialog med varandra och med den historiske Jesus samtida kontext. När studien arbetar med den historiska Jesusforskningen idag letar den efter en hypotes som ger en överlägsen förklaring till form, funktion och tolkning av den nuvarande utformningen av berättelsen som läsaren står inför. När en sådan hypotes utformats, som står sig som mest trolig och överlägsen alla andra hypoteser, kan vi tala om den historiske Jesus (Kazen 2013:28). För att arbeta fram en sådan hypotes kommer genanskriteriet vara ett relevant verktyg då det fanns en genans i att Jesus skulle varit en upprorsmakare. Detta är den metod studien kommer använda sig av i förhållande till frågeställningen. 8

9 1.3 Disposition Studien utgår från de tre texter som starkast berör beskattningen. Dessa texter är uppställda under kapitel 3. I kapitel 2 skrivs en större bakgrund ut för beskattning, samhällsstruktur och skattemotståndsrörelser som tar plats i Jesus samtid. Bakgrundskapitlet sätter texterna i kapitel 3 i sin kontext. Slutsatserna från textkapitlet kommer sedan diskuteras med hjälp av tre underfrågor i kapitel 4 vilket kommer ge en hypotetisk rekonstruktion av den historiske Jesus. Rekonstruktionen kommer svara på frågor om huruvida Jesus var en skattemotståndare, om Jesus ledde en motståndsrörelse och vilka motiv han hade för detta. 1.4 Material och avgränsning Studien avgränsas till de texter ur evangelierna som berör Jesus relation direkt till skattesystemet. Källmaterial till studien är evangelietexten enligt översättningen i Bibel 2000, men även apokryfa texter ur Thomasevangeliet, Justinus första apologi till de kristna och Papyrus Egerton berörs. Josefus historieskrivning 2 tillsammans med bibeltexterna används för att förstå det ekonomiska systemet och skattemotståndsrörelser. Kontextbeskrivningen i kap 2 är i huvudsak begränsad till Palestina och Galiléen vilket är en geografisk avgränsning. Valet av avgränsningen är gjort utifrån relevans och omfång för uppsatsen. 1.5 Tidigare forskning Att sätta Jesus i sin kontext och i ett sociologiskt perspektiv är något som får sitt genomslag under den så kallade third quest (1980 och framåt). Här börjar forskarna låta det judiska samhället från år korrelera med Jesus bakgrund, beteende och värderingar. På grund av detta började Jesus ses som en person som verkade inom den judiska sfären för att åstadkomma en förnyelserörelse inom judendomen. Till denna skolbildning kan forskare som 2 Josefus historieskrivning har sin särskilda agenda och är tendensiös i viss mån, på samma sätt som många andra historieskrivningar (Mason 2009:41-43). Detta till trots så är Josefus material det bästa som finns att tillgå och något som måste användas för den kontextuella kartläggningen. Detta tills det försvunna materialet Josefus själv använt är funnet (Mason 2009: ). 9

10 Ed P. Sanders lyfts upp som en förgrundsgestalt (för en mer genomgående diskussion av den historiska Jesusforskningens metoder och skolbildning se 1.2.1; Theissen & Merz 1998:10). När det kommer till att sätta in Jesus i en politisk kontext och ett politiskt ramverk var Samuel G. F. Brandon en av de första. I sin bok Jesus and the Zealots (1967) arbetar han med att förstå Jesus politiskt beteende. Där förklaras bland annat Jesus död på korset som något Jesus blev dömd till på grund av politiskt upprorsmakeri. Hypoteser om att evangelieförfattarna försökte avpolitisera Jesus presenteras också här (Brandon 1967; Oakman 2012:11). Jesus som politisk figur och befriare var bilder av Jesus som gavs i befrielseteologin och har varit särskilt aktuella under 1960-talet men har också följt med fram till 1980-talet (Oakman 2012:12). I Jesusforskningen från 1970-talet och framåt hade Sanders och Meier stort inflytande över forskningsfältet (Sanders 1995; Meier1991). Dock var ingen av dem särskilt intresserade av de politiska dimensionerna av Jesus. Under sent 1970-tal började Gerd Theissen och Richard Horsley att publicera arbeten som lyfter den politiska dimensionen av Jesus på nytt. Horsley lyfte en sociologisk och historisk forskning från andra kulturer för att förstå landsbygdsbefolkning under förtryck (Horsley 1989; Theissen 1978; Oakman 2012:13). Bruce Malina gav en förståelse av Guds rike som ett politiskt rike (Malina 2001; Oakman 2012:14). John Dominic Crossan och Jonathan Reed har de senaste 20 åren arbetat med att ge politiska perspektiv utifrån den ekonomiska utvecklingen som skedde i Galiléen under Herodes (Crossan 1991; Reed 2000; Oakman 2012:15). Metoderna som används inom den Jesusforskning som arbetar med sociala faktorer, arbetar idag med arkeologiska fynd och med social teori i huvudsak vid sitt exegetiska arbete (Oakman 2012:17). Till den bibliska ekonomiska forskning i nyare tid kan David Fiensy och Douglas Oakman räknas upp som två som varit aktiva i ämnet som inte nämnt tidigare här (Fiensy 2014; Oakman 2014). Mark 12:13-17 är en text som har kommenterats flitigt och har under en lång kyrkotradition använts och tolkats som argument för en luthersk tvåregementeslära. Andra tolkningar har tillhandahållits men har ofta avslagits. Den forskare som arbetat mest med frågan om Jesus som skattemotståndare är Douglas E. Oakman. 10

11 2. Bakgrund I följande del målas den kontext där den historiske Jesus verkade upp. Utifrån studiens särskilda betoning på skattemotstånd följer en redogörelse för rådande skattesystem som Jesus levde under och med. En översikt över andra skattemotståndare och deras motiv skrivs också ut för att fungera som historisk bakgrund till texterna och som jämförelsematerial till Jesus eventuella skattemotstånd. Galiléens demografi och ekonomi skrivs också ut för att skapa en bild av det samhällsystem Jesus levde i. 2.1 Skattesystemet i Palestina Under följande rubriker kartläggs skattesystemet som Jesus och hans efterföljare var del av och påverkades av Den romerska beskattningen Den romerska beskattningen inrättas i Juden, Samarien, Idumeen samtidigt som områdena kommer under direkt Romersk styre år 6 e.v.t. (Oakman 2014:94; Fiensy & Hawkins 2013:168). Skatten togs ut i silvermynt och inget annat (Oakman 2014:98). Det fanns flera typer av skatt som romarna och kejsaren tog in. Huvudskatten och landskatten var två av dem (Carter 1992:478). Landskatten gällde jordmarken man odlade sina grödor på och möjligen fanns det utöver detta en procentuell beskattning på skörden också (Fiensy & Hawkins 2013:168). Detta gjorde att jordbruksbefolkningen blev tvungen att omvandla sina varor till silver för att kunna betala kejserlig skatt. Skatten var troligen fixerad vid en summa på jordbruksmarken (Oakman 2014:98). Detta gjorde att den kejserliga skatten på jordbruksmark kunde se olika ut från år till år. Under ett år av god skörd och produktion kunde skatten vara relativt låg och väldigt hög om jordbruket ett annat år gick dåligt. Men om en procentuell beskattning också kan räknas in så blev det minst sagt en stor kostnad. Huvudskatten var något som var ålagd varje man mellan år och varje kvinna mellan år. Huvudskatten var troligtvis 1 denar per person, men kunde möjligen utökas till en högre kostnad om individen ägde flyttbara enheter som slavar, djur eller båtar (Fiensy & Hawkins 2013:168). I Jerusalem finns det indikationer på att en skatt på ägande av hus också var en del av den kejserliga beskattningen (Fiensy & Hawkins 2013:168). Skatterna var 11

12 ålagda alla invånare som inkluderas utifrån definitionerna, såväl bonden som samhällets elit (Oakman 2014:98). Den romerska beskattningen togs upp av kejserliga tjänstemän med lokala kontor för staden eller byn som drev in den. Utöver beskattningarna ovan togs tull upp av tullindrivare som skatt för genomresande och handelsvarors transportering. Denna typ av skatt eller tull togs inte in via det lokala skattekontoret utan betalningen gjordes till tullindrivare vid portar och hamnar (Carter 1992:478). Den romerska historikern Tacitus skriver om skatten under Neros regeringstid e.v.t.. Nero föreslog avskaffande av skatt på transport av varor (Tactius, Ann 13:50; Carter 1992:478). Detta efter att uppror och protester från folket varit påtagliga år 58 (Burg 2003:29). Rådgivare till Nero avrådde honom dock från detta då de menade att staten skulle förlora kontrollen över invånarna samt lida ett ekonomiskt nederlag. Detta resulterade i att skatten för transport av varor inte försvann (Carter 1992:478) Herodes Antipas beskattning Roms normala tillvägagångssätt för en erövring av en ny region var att tillsätta en kung som skulle styra och hålla ordning på området. Romarna hade i sin tur en stark militär närvaro för att hålla kungen på plats och under kejsarens inflytande. Så var det även i Herodes Antipas fall som blev en romersk lydkonung över Galiléen. Herodes var alltså inte ditsatt som kung av Guds nåde utan av romersk nåd. Efter att Herodes fått kontroll med hjälp av romersk militär, så styrde han Galiléen med järnhand (Horsley 2003:31-32). Herodes Antipas var kung vilket innebar att han skulle ha in skatt av folket. Från början inrättades skatten av Antipas far, Herodes den store, under dennes regeringstid 39 f.v.t.-4 f.v.t.. Det som då beskattades var jordbruket och försäljning av varor. Herodes Antipas tog sedan över dessa skatter under sin regeringstid 4 f.v.t.-39 e.v.t. men han formade delvis om den beskattning hans far infört (Udoh 2006:159; Carter 1992:478). Jordbrukarna var de som fick stå för de stora omkostnaderna i Galiléen när det gäller skattebetalningen till Antipas. Detta genom beskattning av jordegendomar, dvs. landskatten. Varför just jordbrukarna? Jo Galiléen största industri var just jordbruk vilket gjorde att det var där pengarna fanns (Udoh 2006:163). Att Herodes beskattade jordegendomar bekräftas av 12

13 Josefus då han berättar om torrperioden under f.v.t. (Ant. 15: ). Vi vet dock inte om beskattningen gällde jordegendomarna som sådana eller om det var en procentsats utefter produktion (Udoh 2006:164). Däremot skulle detta gett olika konsekvenser. En procentuell intäkt av produktion skulle innebära att skatten fungerade på samma sätt som betalningen till en arrendator som kunde ta en 25-50% del av inkomsten på produktionen (Fiensy 2014:74). Skulle Antipas beskattning vara statisk (dvs. vara en kostnad för jordegendomen per hektar eller likande) skulle det inneburit att skatten varit olika betungande beroende på hur väl skörden gav utdelning under säsongen. Enligt Fabian E. Udoh kan möjligen annan fastighetsbeskattning inkluderas under landskatten som begrepp, dock finns det inget dokumenterat om detta. Möjligheten måste ändå hållas öppen (Udoh 2006:164). Udoh argumenterar sedan för en beskattning av försäljning av varor, liknande det vi idag skulle tala om som en slags moms. Bevis för att Herodes skulle tagit in en sådan skatt finner vi hos Josefus (Ant. 17:205) där det står omnämnt att Herodes i sitt rike tog skatt på försäljning. Informationen om denna beskattning är begränsad och säger oss inte mycket mer än att skatt samlades in på försäljning. Vi vet inget om hur stor skatten var eller i vilken utsträckning skatten hade betydelse. Ser vi däremot till Josefus igen (Ant. 18:90) så finner läsaren att samma skatt fanns i Syrien år 37 e.v.t. under Vitellius styre. Där omnämns skatten som kom in från försäljning av produkter från jordbruket, som något som tillgavs folket i städerna (Udoh 2006:175). Det kan antas att en liknande princip tillämpades i Galiléen. Vilka produkter som försäljningsbeskattningen gällde är svårare att fastslå. Vägtullar och beskattning av varor var två former av skatt som Herodes Antipas drev in. Däremot tar inte Warren Carter upp tullen som en särskild beskattningsform. Möjligtvis räknar han inte med den för att han anser att det går att göra en skiljelinje mellan beskattning och tull. Pengarna går dock in i samma ficka och bör därför nämnas här som något som påverkade folket ekonomiskt i relation till Antipas. I evangelierna är omnämnanden av tullindrivare inte så ovanlig (Matt 9:11; 11:19; Luk 5:30). Enligt Udoh bör tullen benämnas som indirekta skatteintäkter då den samlades in av mellanhänder, dvs. tullindrivare. Men inkomsten var mycket stor och absolut väsentlig för Herodes. Inkomsten från vägtullar och tilläggsavgifter var viktig för både provinsen och städerna. Tull togs upp när handel skedde mellan städer och inom städer (Udoh 2006:171). Det gick också viktiga handelsvägar genom Galiléen som ledde till Joppe och Caesarea som var städer med stora hamnar. Vägtullen vid dessa handelsvägar drog in mycket skatter till Antipas skattkistor (Udoh 2006:172). Antipas familj hade erfarenhet av handel och ett stort inflytande över den, detta gjorde att också 13

14 Antipas hade en viktig roll när det kom till handeln i området Detta fick till följd att många handlare använde sig av hans handelsvägar vilket gav stora summor pengar till Antipas genom vägtull (Udoh 2006: ). Dessa tre beskattningar, landskatten, beskattning av jordbruksproduktion och tull, är de som vi med säkerhet kan fastslå gällde under Herodes Antipas styre. Sedan finns det flera mindre säkra och omdiskuterade områden för beskattning (Udoh 2006:180). Av dessa mer omdiskuterade skatter är de mest väsentliga huvudskatten och fastighetskatten. Huvudskatten var en beskattning på individer. För att kunna ta in en skatt på individer behöver man veta hur många invånare som är beskattningsbara. Enligt Udoh skulle detta krävt en folkräkning vilket inte verkar ha varit ett särskilt vanligt fenomen. Den folkräkningen vi kan läsa om i Luk 2:1-5 äger rum på order av Kejsaren och var ett standardgrepp romarna använde sig av för att besiktiga värdet av en nyerövrad provins (Udoh 2006:165). Dock är det ändå fullt möjligt att Herodes, som hade stark kontroll över sitt område, genomförde en egen folkräkning för att beräkna skatteintäkterna (Udoh 2006: ). Men en sådan folkräkning finns det inga bevis för att den faktiskt skulle hänt (Udoh 2006: ). Fastighetskatten skulle vara en beskattning utifrån ägandet av fastigheter. Intäkterna var särskilt avsatta till att bekosta vägar. Bor invånaren i en stad så måste den vara med och bidra till en väg till staden. Egentligen skulle skatten snarare kunna sägas vara en vägskatt än en fastighetsskatt. Detta då en person som vistades i en stad mer än 12 månader utan att äga en bostad också var betalningsskyldig. Ägandet av bostad gjorde bara att man var direkt kvalificerad till att betala (Udoh 2006:78). Emellertid är det omdiskuterat ifall detta gällde i Galiléen då det, enligt Josefus, rörde sig om ett fenomen i Jerusalem. Det verkar också som om detta var en skatteindrivning som romarna bedrev som ett slags bestraffning efter revolutionärt beteende (Udoh 2006: ). Det enda vi vet att Herodes beskattade när det kom till fastigheter var jordegendomar. Men självklart väcks obesvarbara frågor om beskattningen på jordegendomar också kunde gälla fastigheter generellt eller mark där husen stod då det var så i Jerusalem (Udoh 2006:181). De sammanlagda skatteinkomsterna som Herodes Antipas under ett år fick in från Galiléen och Peréen uppgick till 200 talenter (Udoh 2006:181). För att sätta detta i perspektiv så var en familjs levandkostnader för ett år där familjen var tre personer och en slav 570 denarer 14

15 (Stegemann & Stegemann 1999:40) och en talent motsvarade 6000 denarer (Hagner 1995:734). Detta ger en summa av 1,2 miljoner denarer som total inkomst för Herodes. Frågan är om Herodes beskattning blev betungande för folket? När Oakman studerar Udohs studie av beskattningen så sammanfattar Oakman Udohs resultat på följande sätt: Udoh arbetar i sin studie med att förstå varför Herodes hade en så stor inkomst. Att utröna i vilken utsträckning inkomsten kommer från skatter går inte enligt Udoh. Detta gör det (enligt Udoh) svårt att avgöra i vilken grad folket blev drabbade av en hård skatteindrivning av Antipas. Udoh står i Sanders lärotradition och hävdar likt Sanders att Antipas beskattning inte varit så stor som man på ett mer generellt plan kommit att tro. Udoh har snarare kommit att se Herodes Antipas som någon som givit arbetstillfällen till folket i Palestina än den förtryckare som ofta målats upp (Oakman 2014:96). Oakman kritiserar resonemanget genom att lyfta fram Fredrick C. Grants hypotes om samband mellan flera skatter som leder till ekonomisk belastning (se vidare resonemang under 2.1.4; Oakman 2014:97). Vilket i så fall gör det troligast att anta att landsbygdsbefolkningen inte såg positivt på skatten trots att den i sig själv (möjligen) inte var allt för betungande rent ekonomiskt Tempelbeskattningen Tempelskatten var något israeliterna betalade till templet i Jerusalem för att stödja templets ekonomi (Stevens 2006:108). Skatten var enligt 2 Mos 30:13 en halv sikel. Vid tiden för 2 Mos 30:13 verkar detta varit en engångssumma som sedan utvecklats till att bli en årlig skatt på en tredjedels sikel (Neh 10:32-33). I 2 Krön 24:8-12 så påminns läsarna om skattepåbudet i Mose lag till förmån för templets reparationer. I praktiken gick insamlingen av de ekonomiska medlen till så att en kista där pengarna samlades in ställdes upp utanför templet (2 Krön 24:8-10). Denna praxis med en insamlingskista (eller korg) utanför templet fanns också i Mesopotamiens tempeltradition för insamling av silverskatt. Det fanns också insamlingsplatser för de heliga pengarna vid banker runtom medelhavet där diasporajudarna samlade in tempelskatt som sändes vidare till templet i Jerusalem (Stevens 2006: ). Tempelskatten och tiondet var under denna period inte en så betungande kostnad för bönderna och byborna att de skulle försatts i ekonomisk konkurs enbart genom tempelbeskattningen (Stevens 2006:110). Under de perioder då Juda och Israel stod under egen kung så centraliserades tempelskatten 15

16 till att gälla Jerusalems tempel. Kultplatserna som fanns runtom i Israel och Juda förstördes. Då Israel och Juda inte längre var självständigt så fick troligen det andra templet fungera som en slags centraliserad insamlingsplats för regimens skatter istället för att bara vara insamlingsplatsen för tempelskatten (Stevens 2006:113). Som exempel kan nämnas att 5000 siklar silver av templets inkomster skulle gå till regimen enligt 1 Mack 10:42 (Stevens 2006:112). Det som var en viktig del av den ekonomiska finansieringen av återuppbyggandet av det andra templet var faktiskt persiska skatteindrivare. De pengar från de persiska kungliga skatterna som bekostat återuppbyggnaden av templet tjänades nämligen in genom skatteindrivare runtom i Israel och Juda som drev in skatter till den persiska makten. (Stevens 2006:113). När templet blev den centrala platsen för skatteindrivning så skickades efter insamlandet av pengarna den del av tempelskatten som skulle tillfalla kungen vidare till honom. Vad betalade då templet för skatt och till vad? Det finns dokumenterat att templet i vissa perioder behövde betala skatt till regimen för djur, tyger osv. Oftast togs skattesystemet över av efterträdande härskare så antagligen gällde beskattning på denna typ av varor under en lång period. Under den hellenistiska perioden finns det inget dokumenterat om att templet skulle behövt betala skatt på sådana varor (Stevens 2006:124). Alltså går det inte att utgå från att templet var skyldiga att betala skatt till regimen för dessa varor vid denna tid. Detta innebär dock inte att templet var helt befriat från skyldighet att betala skatt under den hellenistiska perioden. Det finns indikationer på att templet behövde betala någon form av skatt till regimen för exempelvis offerdjur. Det verkar inte orimligt att se härskarnas skattepålagor som ett försök att beskatta så många olika saker som möjligt för att få leva ett liv i omåttlig rikedom (Stevens 2006:124). Ser vi till exempel på villkoren för dem som arbetade i det grekiska templet så var tjänstemännen befriade från att betala skatt till regimen, på samma sätt var det vid templen i Mesopotamien. Kanske kan det utifrån detta antas att också den judiska personalen var befriade från skatt, även om de inte finns någon given bevisning för detta (Stevens 2006:125). De som var ålagda att betala skatt var judarna. Detta innebär att de av icke-judisk härkomst inte hade någon skyldighet att betala skatt (Stegemann & Stegemann 1999:121). Tempelskatten betalades till Jerusalem fram till år 70, då templet förstördes, sedan bestämde kejsare Vespasianus att skatten skulle överföras till Rom istället som ett bestraffningssätt (Carter 1992:479). 16

17 2.1.4 Galiléens skattesystem Vilket eller vilka skattesystem var det då som gällde i Galiléen? När det kommer till att förstå Galiléens skattesystem så är fakta snarare generella för hela Palestina än direkt gällande för Galiléen (Oakman 2014:95). Att Galiléen skulle stå utanför beskattningen som Herodes den store instiftade under sin regerings tid 39-4 f.v.t. verkar knappast troligt. Den skatten gällde framför allt på jordbruksproduktion och försäljning av varor (Carter 1992:478). Herodes Antipas, dvs. Herodes den stores son, tog sedan över Galiléen som område och därmed följde också delar av Herodes den stores beskattningssystem med in i detta område. Dessutom utvecklade Herodes Antipas själv beskattningen (2.1.2). Lydde Galiléen under den romerska kejsarens beskattning? Galiléen hamnar inte under direkt romerskt styre förrän år 44 e.v.t. i jämförelse med Judeen (2.1.1). Men detta till trots är det inte troligt att Galiléen varit utan kejserlig skatt. Galiléerna var ålagda att betala huvudskatt och antagligen beskattningen på jordegendomar (Fiensy & Hawkins 2013:168), vilket gällde alla i Galiléen som uppfyllde kriterierna för att betala kejserlig skatt. Även eliten i Galiléen, dvs. Herodes Antipas med anhängare, var tvungna att betala skatt för att visa kejsaren lojalitet. I utbyte mot den erlagda betalningen fick de ett militärt skydd av den kejserliga makten i ett så kallat patron-klient system (Oakman 2014:98). Dock verkar det som att den kejserliga skatten inte var lika betungande i Galiléen som i Judeen då levnadsstandarden verkar sjunkit snabbare i Judeen än i Galileén (Fiensy & Hawkins 2013:169). Detta indikerar antingen att ytterligare kejserliga skatter krävts i Judeen eller att Galiléens ekonomi, handel och jordbruk var effektivare. Udoh argumenterar dock för att huvudskatten inte var gällande under Jesus tid utan togs i bruk senare, närmare år 70 e.v.t.. Udoh menar att folkräkningen år 6 e.v.t. inte var för att ålägga huvudskatt utanför att ålägga skatt för egendomar (Udoh 2006: ) Tempelskatten och tiondet var också en del av den ålagda skattebetalningen i Galiléen för judarna (2.1.3). Denna skatt handlade om etnicitet och inte geografiska områden. Udoh påstår att folket i Palestina (och i förlängningen Galiléen) inte skulle lidit under en särskilt tung beskattning (2.1.2). Oakman argumenterar dock mot Udoh genom att istället följa Fredrick C. Grants hypotes om att flera skatter gemensamt gav betungande effekter för vissa sociala grupper, vilket i detta fallet är jordbruksbefolkningen (Oakman 2014:97). Grant 17

18 menar att det fanns två skattesystem som parallellt och oberoende av varandra verkade samtidigt nämligen den kejserliga skatten och tempelskatten (vilken gällde fram till år 70) (Oakman 2014:96). Tillsammans hade de två skattesystemen blivit så betungande för vissa delar av folket att det ledde till uppror år 66 (Oakman 2014:97). I framställningen ovan lyfter jag fram tre olika typer av skatter dit också tempelskatten bör räknas in. Jag ser dem som samverkande skatter som påverkade Galiléen, dvs. Herodes Antipas beskattning, den kejserliga beskattningen samt tempelskatten. Detta innebär att jag följer en slags utvecklad Grant-teori om multipelskatt som innebär att folket i Galiléen verkligen levde under ett multipelt skattetryck. Samma resonemang för Richard Horsley om multipelt skattetryck (Horsley 2003:32). Det är rimligt att anta att vissa beskattningar dock inte skulle ha gällt alla invånare i Galiléen. Exempelvis att icke-judar var undantagna från tempelskatten och tiondegivandet (Stegemann & Stegemann 1999:121). Eller de vissa skatter som bara gällde handel givetvis utgått för dem som inte arbetade med handel. Det kan diskuteras huruvida beskattningen innebar en stor ekonomisk belastning för galiléerna, men att fastslå att den åtminstone påverkade dem är rimligt. Att säga att skatten till och med var ordentligt krävande ekonomiskt de åren skörden var dålig är också fullt rimligt utifrån resonemanget som förts tidigare i studien. Detta innebar att skattesystemet alltid slog hårdas mot dem som hade det svårast. En jorbruksfamilj som hade familjemedlemmar som var sjuka eller skadade som inte kunde hjälpa till med skatten lär också ha lidit. Även om familjen var fullt frisk och skörden bra under ett år så kan det omöjligt funnits någon som kände glädje över skatten då den inte premierade skattebetalaren i någon nämnvärd bemärkelse (ovan). I varje fall inte den skattebetalare som inte bodde i städerna. 18

19 2.2 Skattemotstånd i Palestina Under följande rubriker följer en uppställning av olika former av skattemotstånd som utspelades i en närliggande tid till Jesus samtid i Palestina Religiösa extremister I relation till den romerska beskattningen fanns en känd motståndsrörelse eller ett renlevnadsparti som kallades den fjärde filosofin som vägrade betala skatt till kejsaren. När Josefus skriver om rörelsen kategoriserar han dem som skriftlärda judéer (Horsley 2003:41). I Josefus historieskrivning (Ant. 18:23) kan det läsas om den självutnämnda ledaren för den fjärde filosofin, nämligen Judas från Galiléen. Rörelsen var generellt oerhört lik och samstämmig med fariséerna, förutom att rörelsen hade en obstinat längtan efter frihet under Gud (Oakman 2014:95). Anhängarna såg lidandet de stod inför på grund av sin skattevägran som ett martyrskap som var rättfärdigt inför Gud (Horsley 2003:42). Jesus själv kopplas också samman med Judas från Galiléen i senare tid enligt Apg 5: Lärjungarna förkunnar Jesus som messias och undervisar folket om Jesu lära vilket leder till att apostlarna ställs inför rådet och översteprästerna. Där försvaras Jesusrörelsen av Gamaliel men rörelsen liknas vid Theudas rörelse och Judas Galiléens rörelse (Apg 5:36-37). Öster om Galiléen finner vi två motståndsmän som också var ledargestalter i denna rörelse Judas av Gamala och Zaddok, farisén (Ant. 18:9). Att betala skatt innebar enligt dem att man bekände kejsaren som Gud, vilket var djupt problematiskt för dem som höll sig till den monoteistiska mosaiska lagen. De såg till och med beskattningen som att gå in under ett slaveri under kejsaren (Ant. 18:4ff). Deras motstånd började strax efter instiftandet av den romerska beskattningen år 6 och ledde till att de fick lida tortyr och död. Detta var de dock beredda att utstå för att slippa kalla Ceasar för herre (Horsley 2003:41). Dessa motståndsmän var en slags religiösa extremister som hörde till en begränsad grupp av befolkningen och de hade inte någon alltför omvälvande påverkan på det romerska imperiet (Horsley 2003:45). Ser vi till när denna typ av motstånd inträffade förstår vi att Jesus, som själv inte bodde långt ifrån Gamala som barn när denna rebellrörelse var verksam med all sannolikhet kände till händelserna (Oakman 2014:95). 19

20 2.2.2 Vardagsmotstånd mot beskattning Förutom organiserat motstånd fanns det också från jordbruksbefolkningen ett slags vardagligt motstånd mot överheten och skattepålagorna (Oakman 2014:98). Enligt James C. Scott fanns det ett vardagsmotstånd från folket som blev utnyttjat av överheten (Oakman 2012:72). James C. Scott använder sig av generella mönster för vardagsmotstånd hos en förtryckt grupp. De generella mönstren som Scott tar upp rör inte Galiléen specifik men Oakman tillämpar teorin på Galiléen (Scott 1985:XVI ) De motståndsformer som Scott ser är motstånd genom att ljuga, dölja inkomster, falsk underordning, snatteri, låtsas vara okunnig inför överheten, förtal, anlagda bränder, sabotage (Scott 1985:XVI ). Dock tog sig sällan denna typ av motstånd utryck i några väpnade uppror som kunde påverka systemet fundamentalt. Det kan frågas varför det inte gjordes några väpnade uppror? Enligt Oakman så var det för att den elit de i så fall skulle angripa hade tillgång till soldater och försvar som var väl organiserat och ett anfall skulle antagligen bara resultera i nederlag (Oakman 2014:98). Detta är egentligen ganska självklart. Vem skulle angripa de militära härskande styrkorna utan att själv ha vare sig träning eller ordentliga vapen? Folkliga uppror År 67 fvt utkämpades en maktkamp mellan fariséer och saddukéer som kom att beröra hela Judéen. Konfliktens utveckling leder senare delvis till ett skattemotstånd. Johannes Hyrkanos II hade fått rollen som överstepräst när hans far dog år 78 fvt. Då hans mor dog år 67 fvt erhöll han också rollen som ståthållare över Judéen, vilket gjorde att han hade högt uppsatta roller inom både politiken och religionen. Dock utbryter en tvist kring hans kombinerade roller mellan fariséer och saddukéer. Denna tvist berodde på att Hyrkanos ville bedriva en hellenisering och införa en stark monarki i Judéen vilket ledde till fiendskap från fariséernas håll då de var mot monarki (Burg 2003:18). Hyrkanos hade också infört en tung beskattning. Detta ledde till en fientlig inställning från fariséernas sida som på detta sätt också fick en tillströmning av sympatisörer från de fattiga delarna av befolkningen i Judéen. En sadduké som var närstående till Hyrcanus fick honom att ta avstånd från fariséerna i Sanhedrin och istället enbart börja sympatisera med saddukéerna. Detta gav en uppdelning av folket som inte var positiv för Hyrcanus. Elitgrupperingarna inom samhället ställde sig på saddukéernas sida 20

Tolkningsövning Romarbrevet 13:1 7. Överheten i Guds tjänst

Tolkningsövning Romarbrevet 13:1 7. Överheten i Guds tjänst Tolkningsövning Romarbrevet 13:1 7 Texten Överheten i Guds tjänst 1Varje människa skall underordna sig all den överhet hon har över sig. Ty det finns ingen överhet som inte är av Gud, och den som finns

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Legenden om Lucia berättar om hur en hedning hade blivit förälskad i henne, men att

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

- Läs kapitlet om kristendomen i läroboken. - På provet kommer du också få motivera och förklara dina tankar kring frågorna nedan.

- Läs kapitlet om kristendomen i läroboken. - På provet kommer du också få motivera och förklara dina tankar kring frågorna nedan. Instuderingsfrågor kristendom NV10A - Läs kapitlet om kristendomen i läroboken. - På provet kommer du också få motivera och förklara dina tankar kring frågorna nedan. 1. Berätta vad som hände under Jesu

Läs mer

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 23, A. Sabbaten den 5 mars 2011. Pekudei Beräkningar ydewqp]

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 23, A. Sabbaten den 5 mars 2011. Pekudei Beräkningar ydewqp] Skatter i Torahn Bibelstudium nr 23, A Sabbaten den 5 mars 2011 Pekudei Beräkningar ydewqp] Torahtext: 2 Mos 38:21 40:38 Haftarah: 1 Kung 7:51 8:21 Apostoliska skrifterna: Mark 16:1 16:20 Nära är de som

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Jesus - vad lärde och gjorde han?

Jesus - vad lärde och gjorde han? Jesus - vad lärde och gjorde han? Sammanfattning konfirmationsundervisning Lena Bergman, Peter Kempi S:t Matteus församling Som inledning till konfirmationsundervisningen ställde vi frågorna: Vad var det

Läs mer

Vad skulle hända om dessa kvinnor möttes och delade sina historier?

Vad skulle hända om dessa kvinnor möttes och delade sina historier? När Gud river och bygger nytt 140914 Tänk dig en kvinna i 75 års åldern. Hon har länge varit väldigt aktiv i Smyrna. Hon har varit hemgruppsledare, stått i kafét, varit ledare i söndagsskolan. Hon har

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Jag hade nämligen bestämt mig för, när jag var hos er, att inte veta av något annat än Jesus Kristus

Läs mer

En gång död alltid död. Eller?

En gång död alltid död. Eller? En gång död alltid död. Eller? En predikan kring historiska belägg för Jesus uppståndelse Ola Wingbrant 2014-05-11 Inledning Förra gudstjänsten behandlade vi lite kring frågan "Varför ska jag tro det som

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Debatten 2008 om Jesus och de första kristna (red. Dieter Mitternacht och Anders Runesson)

Debatten 2008 om Jesus och de första kristna (red. Dieter Mitternacht och Anders Runesson) Debatten 2008 om Jesus och de första kristna (red. Dieter Mitternacht och Anders Runesson) Ett par år efter att läroboken Jesus och de första kristna (Verbum 2006) hade tryckts publicerade Svensk kyrkotidning

Läs mer

Kapitel 6. 1 Vid den tiden då antalet lärjungar. infödda judarna över att deras änkor blev förbisedda vid den dagliga utdelningen.

Kapitel 6. 1 Vid den tiden då antalet lärjungar. infödda judarna över att deras änkor blev förbisedda vid den dagliga utdelningen. Apostlagärningarna, bibelstudium 32 Kapitel 6 Sju församlingstjänare utses 1 Vid den tiden då antalet lärjungar ökade, började de grekisktalande judarna klaga på de infödda judarna över att deras änkor

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

Kära föräldrar! CEF är en internationell organisation som finns i 185 länder. Post Box adress

Kära föräldrar! CEF är en internationell organisation som finns i 185 länder. Post Box adress Kära föräldrar! Detta häfte är en gåva till era barn, så att de kan läsa mer om vem Jesus är och vad han har gjort. Vi ber dig som förälder att själv läsa igenom häftet, innan du sätter det i händerna

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Introduktion till Nya Testamentet

Introduktion till Nya Testamentet Introduktion till Nya Testamentet Nya Testamentet är en samling historiska händelser. Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen,

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Samuelsboken 3 (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Pojken Samuel gjorde tjänst inför HERREN hos Eli. HERRENS ord var sällsynt på den tiden och profetsyner var inte vanliga. 2 Då hände en gång

Läs mer

FÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4

FÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 FÖRSTA KORINTIERBREVET INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 Husbykyrkan Lars Mörling 2015 FÖRSTA KORINTIERBREVET BAKGRUND (Lars Mörling 2015) Författare: Aposteln Paulus (1:1). Brevet är skrivet

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen Tidsmaskinen! På besök i Romarriket och kristendomen Wow! Du har uppfunnit en tidsmaskin och bestämmer dig för att resa bakåt i tiden! Du åker till Romarriket där du får lära dig massa intressanta saker.

Läs mer

Resurrection Life of Jesus Church

Resurrection Life of Jesus Church Resurrection Life of Jesus Church UNDERVISNINGSSERIE OM PROFETEN DANIEL RLJ-1067-S JOHN S. TORELL 4 FEBRUARI 2007 DEL 11A: DEN SLUTLIGA SYNEN DEN SISTA SYNEN Ängeln berättar för Daniel att under maktstriden

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Bibelvetenskaplig introduktion, delkurs 3 på grundkursen i religionsvetenskap vid Linköpings universitet ht 2013. Lärare: Hans Leander.

Bibelvetenskaplig introduktion, delkurs 3 på grundkursen i religionsvetenskap vid Linköpings universitet ht 2013. Lärare: Hans Leander. Instuderingsfrågor Bibelvetenskaplig introduktion, delkurs 3 på grundkursen i religionsvetenskap vid Linköpings universitet ht 2013. Lärare: Hans Leander. Frågorna är som regel kunskapsinriktade, men med

Läs mer

Nya akademiska trender

Nya akademiska trender 7 Förord Välkommen till Skeptikerns guide till Jesus. Att vara skeptiker kan betyda olika saker. Filosofiskt är skepticism en hållning som betvivlar möjligheten till kunskap. Den hållningen har jag svårt

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Helande. En Gåva. Av: Johannes Djerf

Helande. En Gåva. Av: Johannes Djerf Helande En Gåva Av: Johannes Djerf Ibland kan vår tro kännas som en sådan här torr svamp (håller upp en tvättsvamp). Det finns där, tron finns där, men det finns inte så mycket av livet, det som du innerst

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Romarriket. alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag

Romarriket. alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag Romarriket alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag Tidslinje Romarriket Romerska akvedukter Colosseum ca 50 e Kr Romarriket delas i Östrom och Västrom Västrom faller Romerska republiken Pax

Läs mer

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET FÖRSTA TESSALONIKERBREVET HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2014 Första Tessalonikerbrevet (Lars Mörling 2014) Bakgrund Filippi Berea Tessalonika Korint Aten Författare: Paulus (1Tess 1:1) Vi ser att brevet var

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. Markus 10. (10:1 12) Äktenskap och skilsmässa

Christian Mölks Bibelkommentarer. Markus 10. (10:1 12) Äktenskap och skilsmässa Markus 10 (10:1 12) Äktenskap och skilsmässa 1 Sedan begav han sig därifrån och gick till Judeens område och landet på andra sidan Jordan. Folk samlades åter i skaror omkring honom, och han undervisade

Läs mer

4 STADER & BYAR I GALILEEN

4 STADER & BYAR I GALILEEN 42 4 STADER & BYAR I GALILEEN MÅLRUTA Syftet med det här avsnittet är - att förstå de olika geogra ska områdena som Jesus rörde sig i - att lära känna de viktigare platserna så som Jesus kände dem Jesus

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Han går aldrig förbi dig! Av: Johannes Djerf

Han går aldrig förbi dig! Av: Johannes Djerf Han går aldrig förbi dig! Av: Johannes Djerf Var är Gud någonstans? Jag tror att Maria många gånger hade funderat på om inte Gud hade gått förbi henne. Hon försökte så gott hon kunde leva nära det som

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Är treenighetsläran biblisk?

Är treenighetsläran biblisk? Är treenighetsläran biblisk? Av S. K. Blad Introduktion min personliga erfarenhet De minnen som jag har från barndomen är väldigt fina. Mina föräldrar hade vuxit upp inom den svenska pingströrelsen. De

Läs mer

Filemon. Lyd frivilligt i kärlek

Filemon. Lyd frivilligt i kärlek Filemons slav Onesimus har rymt till Paulus och blivit frälst. Nu återvänder Onesimus, med risk för sitt liv, till sin ägare med detta brev där Paulus litar till Filemons kristna kärlek och uppmanar honom

Läs mer

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter De uppgifter som är kvar i Delprov B handlar om Sveriges nationella minoriteter, men mest om romerna. För att kunna lösa den sista uppgiften

Läs mer

1. Vilka två delar har Bibeln? Gamla och Nya testamentet 2. Vad hette Esaus bror? Jakob 3. Vem av profeterna togs till himlen i en vagn av eld?

1. Vilka två delar har Bibeln? Gamla och Nya testamentet 2. Vad hette Esaus bror? Jakob 3. Vem av profeterna togs till himlen i en vagn av eld? 1. Vilka två delar har Bibeln? Gamla och Nya testamentet 2. Vad hette Esaus bror? Jakob 3. Vem av profeterna togs till himlen i en vagn av eld? Elia 1. Vad kallas en bok som berättar om Jesus? Evangelium

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

i. Precis som alla andra judar så firade Jesus sabbat. b. Synagogan var en naturlig samlingsplats för samhällets aktiviteter.

i. Precis som alla andra judar så firade Jesus sabbat. b. Synagogan var en naturlig samlingsplats för samhällets aktiviteter. Markus 6 (6:1 6) Jesus förkastas i sin hemstad 1 Han gick därifrån och kom till sin hemstad, och hans lärjungar följde honom. 2 När det blev sabbat undervisade han i synagogan. Många som hörde honom häpnade

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Idag istället för en gång

Idag istället för en gång Idag istället för en gång FÖRSTA SÖNDAGEN I ADVENT LUKAS 4:16 22 Det är säkert många som tycker, att adventstiden är förfärlig och blir den inte längre och längre? Är det inte irriterande att se jäktade

Läs mer

1. Det var nu två dagar kvar till påsken och det osyrade brödets högtid. 2. Inte under högtiden, för att det inte skall uppstå oro bland folket.

1. Det var nu två dagar kvar till påsken och det osyrade brödets högtid. 2. Inte under högtiden, för att det inte skall uppstå oro bland folket. Markus 14 (14:1-2) Onda anslag mot Jesus 1 Det var nu två dagar kvar till påsken och det osyrade brödets högtid. Översteprästerna och de skriftlärda sökte efter ett sätt att gripa Jesus med list och döda

Läs mer

En resa på livets kanal

En resa på livets kanal En resa på livets kanal (Friluftsgudstjänst i hamnen) Av: Johannes Djerf Det här är ju en dag som för många handlar om vatten och båtar, vilket jag tycker är väldigt härligt. Men jag ska ändå börja med

Läs mer

Kristna försöker leva som Jesus lärde ut genom att bland annat hjälpa människor som har det svårt, samt sprida tron ut i världen.

Kristna försöker leva som Jesus lärde ut genom att bland annat hjälpa människor som har det svårt, samt sprida tron ut i världen. DE FEM VÄRLDSRELIGIONERNA KRISTENDOMEN Kristendomen är en av de stora världsreligionerna. Kristna tror på en Gud. Men de tror också att Gud kan visa sig så som Fadern, Sonen och den heliga Anden. De tror

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter.

Tidsram: 20-25 minuter. 3. Söndagen under året (år C) (27 januari 2013) Vi är lemmar i Kristi kropp Denna gång föreslås att samtalet med barnen får handla om den andra läsningen, Vi är lemmar i Kristi kropp ur Första Korintierbrevet.

Läs mer

Matt 16:13-20 Jesus är Grunden för vår kristna identitet och för vårt apostlauppdrag

Matt 16:13-20 Jesus är Grunden för vår kristna identitet och för vårt apostlauppdrag Apostladagen, 8/6 Matt 16:13-20 Jesus är Grunden för vår kristna identitet och för vårt apostlauppdrag Dagens tema är sänd mig. Dagens text, som vi strax ska läsa, handlar bland annat om själva grunden

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

1703 0 AV 200 BRITTISKA BIBELSÄLLSKAPET 1870-73 0 AV

1703 0 AV 200 BRITTISKA BIBELSÄLLSKAPET 1870-73 0 AV Ögonöppnaren Moderna översättningar av Nya Testamentet innehåller många skillnader Den senaste tiden har det kommit ut flera versioner av det Nya Testamentet, och ALLA har sagt sig vara Guds fulla Ord.

Läs mer

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan.

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan. Predikan 18 maj 2014 i Rönnekyrkan En av de starkaste andliga upplevelser jag har varit med om, var när jag blev döpt. Det var i januari 1997, och mindre än 2 månader efter att jag kommit till tro. Jag

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

Religionsvetenskap Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitet

Religionsvetenskap Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitet Religionsvetenskap Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitet Ett litet ämne med bara sex anställda - men ett stort fält att studera! Alla samhällen och kulturer genom historien har nämligen

Läs mer

Och jag önskade att jag hade fått möjlighet att lära känna den här människan, innan det var försent.

Och jag önskade att jag hade fått möjlighet att lära känna den här människan, innan det var försent. JESUS För drygt ett år sedan var jag på begravning. En församlingsmedlem, en äldre man, hade gått hem till Gud och den eviga vilan. Han hade varit pastor i många år, och hans familj och hem hade fungerat

Läs mer

Bygg upp ditt tempel!

Bygg upp ditt tempel! Bygg upp ditt tempel! Av: Johannes Djerf År 586 f kr. Så hade Babylons arméer lagt Jerusalems tempel i ruiner. Guds hus, beviset på Guds närvaro bland dem var förstört. Men några årtionden senare omkring

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Varför vi säger att Bibeln är Guds ord?

Varför vi säger att Bibeln är Guds ord? Föredrag av Torsten Åhman Varför vi säger att Bibeln är Guds ord? Varför värderar kristna Bibeln så högt att man kallar den Guds ord? Varför står just den boken i särklass bland allt annat som har skrivits?

Läs mer

Hur kom det sig att folket litade på Hitler?

Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Ämne: Historia om media Namn: Carolin Zethelius Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 SYFTE, FRÅGESTÄLLNING,

Läs mer

5 JESUS SOM KRINGRESANDE RABBI

5 JESUS SOM KRINGRESANDE RABBI MÅLRUTA Förstå Jesus som förkunnare i hans originalmiljö Förstå Jesu undervisning så som den uppfattades av första åhörarna 58 5 JESUS SOM KRINGRESANDE RABBI Hur kan han som inte har studerat vara så lärd?

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Doften av Kristus Av: Johannes Djerf

Doften av Kristus Av: Johannes Djerf Doften av Kristus Av: Johannes Djerf Inte bara för mig utan för de flesta människor så är det inte alltid enkelt att imorgon minnas allt vad som hände idag, söndagen för två veckor sedan eller söndagen

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

En kort översikt av judendomen

En kort översikt av judendomen 1 En kort översikt av judendomen Dan ben Avraham: Biblical Judaism, kap. 3 (Översättning och bearbetning av Eivor Alpsten) Inledning De flesta historiker är överens om att med judendom menar vi Det judiska

Läs mer

Välkommen med på resan.

Välkommen med på resan. Välkommen med på resan. Förra året började jag en resa i mitt liv. Nej det handlade inte om en resa mot något geografiskt mål. Drivmedlet var inte bensin och färdmedlet var ingen bil. Resan gick inåt.

Läs mer

Vad betyder det att vara Kristen?

Vad betyder det att vara Kristen? Vad betyder det att vara Kristen? Tim Conway illbehonest.com/svenska Bruden och brudgummen har en börda. De har en kärlek till folket som kommer till deras bröllop. Och de vet att många av människorna

Läs mer

Ca 3000 fkr uppstår de första mänskliga civilisationerna. Utmärkande för en civilisation är: - Statsapparat - Ekonomiskt utbyte - Religion - Språk

Ca 3000 fkr uppstår de första mänskliga civilisationerna. Utmärkande för en civilisation är: - Statsapparat - Ekonomiskt utbyte - Religion - Språk Riktigt gammal historia Hi B kurs. Ett litet tidsperspektiv. Jorden är ca 5000 000 000 år gammal. Människoapan är ca 50 000 000 år gammal. Ca 1% av jordens historia alltså Mänsklig aktivitet, alltså att

Läs mer

Rätten att återvända hem

Rätten att återvända hem Texter till Del 3 Vägen till försoning Rätten att återvända hem I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosniakerna

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

Resurrection Life of Jesus Church

Resurrection Life of Jesus Church Resurrection Life of Jesus Church UNDERVISNINGSSERIE OM PROFETEN DANIEL RLJ-1068-S JOHN S. TORELL 11 FEBRUARI 2007 DEL 11B: DEN SLUTLIGA VISIONEN VI AVSLÖJAR DE DISPENSIONALISTISKA LÄRARNAS LÖGNER William

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer