jáäà é îéêâ~å Ñê å=çäáâ~

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "jáäà é îéêâ~å Ñê å=çäáâ~"

Transkript

1 Miljöpåverkan från olika transportslag jáäà é îéêâ~å Ñê å=çäáâ~ - metod för jämförelse íê~åëéçêíëä~ö - Metod för jämförelse 5143 RAPPORT

2 jáäà é îéêâ~å Ñê å=çäáâ~ íê~åëéçêíëä~ö - Metod för jämförelse

3 _Éëí ääåáåöë~çêéëë k~íìêî êçëîéêâéí hìåçíà åëí NMS= QU= píçåâüçäã qñåw==svu=no=mm c~ñw SVU= NR= NR fåíéêåéíjüéãëáç~w=ïïïkéåîáêçåkëé jáäà ÄçâÜ~åÇÉäåW= fp_k= VNJSOMJRNQPJN fppk= MOUOJTOVU k~íìêî êçëîéêâéí qêóåâw k~íìêî êçëîéêâéíë= êééêçåéåíê~ä OMMNLMO rééä~ö~w 500

4 Förord Den tekniska och ekonomiska utvecklingen under millenniets senaste decennier har medfört en ökad rörlighet av människor och gods. Transportsektorns expansion har under denna tid varit dramatisk. För att nå en långsiktigt hållbar samhällsutveckling ställs nya krav på transportsektorns aktörer att verka för en omställning i miljövänlig riktning, såväl var för sig som gemensamt. Naturvårdsverket har tillsammans med Banverket, Bilindustriföreningen, Kommunikationsforskningsberedningen (KFB 1 ), Luftfartsverket, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK 1 ), Riksantikvarieämbetet (RAÄ), Sjöfartsverket, Statens energimyndighet (STEM), Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA), Svenska petroleum institutet (SPI) och Vägverket i ett projekt skapat grunderna för en ny metod att mäta transporters miljöpåverkan. 2 Samtliga samarbetsparter har varit delfinansiärer i projektet. Metoden som utarbetats ska redovisa transporters miljöpåverkan på ett heltäckande, rättvisande och transparent sätt. Den bygger på att, med icke monetära storheter, jämföra olika transporters inverkan på klimat, hälsa, buller, försurning, markanvändning och ozonskador. Inom ramen för metoden har en modell skapats i Excel för att genomföra beräkningar som kan ligga till grund för jämförelser och ställningstaganden från transportsäljare och transportköpare. Projektarbetet har varit organiserat i flera delprojekt med inriktning på metod- och miljöfrågor och har utförts i två etapper. Det är en utveckling av arbetet med Miljöanpassat Transportsystem (MaTs). Projektets första etapp resulterade i en underlagsrapport, daterad mars Därefter startades projektets andra etapp som resulterat i föreliggande rapport vilken även är en slutrapportering av hela projektet. Rapporten bygger på insatserna från ett antal delprojekt som drivits gemensamt där alla inblandade har haft möjlighet att delta aktivt eller påverka på annat sätt. Varken metoden eller modellen är emellertid färdigutvecklade. Det innebär att resultaten som räknats fram och presenteras i rapporten till viss del är ofullständiga exempel för att visa hur modellen kan fungera. Naturvårdsverket har bistått med sekretariat i arbetet. Vår förhoppning är att metoden i nuvarande skick, trots bristerna, ska kunna användas som underlag samt inspirera till fortsatt utvecklingsarbete. Stockholm i april KFB och del av NUTEK ingår numera i VINNOVA (Verket för Innovationssystem). 2 SIKA har endast deltagit under projektets första etapp och STEM samt RAÄ har endast deltagit under projektets andra etapp.

5 Innehållsförteckning Förord... 1 Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning Inledning Bakgrund "Initiativet" Syfte och strategi Avgränsningar Målgruppen Projektets genomförande Jämförelseprojektet Projektets arbetsgång Underlag från arbetsgrupper och konsultuppdrag Teoretisk plattform Metodens status och uppdatering Förutsättningar för metoden Miljöfaktorer i jämförelseprojektet Miljöpåverkan och effekter av trafiken Klimat Hälsa Buller Försurning Markanvändning Ozonskador Livscykelanalyser i jämförelseprojektet Systemavgränsningar Översiktlig beskrivning av metoden Startarbete Nivåuppdelning Parametrar Basdata Prestandafunktion Viktning/Relativ värdering Indata Reslängd och tätortsdel Fordonsspecifika uppgifter Emissionsfaktorer Värdefunktioner och resulterande värdetal Detaljerad beskrivning av modellen Skador av klimatpåverkan

6 5.2 Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av buller Skador genom försurning/övergödning Effekter av markanvändning Ozonskador Databaser och referenser Persontrafik Drift Produktion och distribution Godstrafik Drift Produktion och distribution Elproduktion Känslighetsanalys med beräkningsexempel Känslighetsanalys Randvillkoren för G-funktionen Dimensionerande utsläppsvärde Persontransporter exempel Exempel 1. Stockholm Göteborg Exempel 2. Umeå - Stockholm Exempel 3. Stadstrafik Godstransporter - exempel Exempel 1. Sundsvall Göteborg Bristanalys Buller Metod bulleremission Metod medelexponeringsnivå Emissionsfaktorer Markanvändning Utrikes transporter Energi Diskussion om framtida användning och utveckling Källförteckning Källor Annan referenslitteratur

7 BILAGOR Bilaga 1: Skiss av projektets organisation Bilaga 2: Tabellerna Bilaga 3: Prestandafunktionen Bilaga 4: Handlednings PM Bilaga 5: Schema Bilaga 6: Buller Bilaga 7: Thure Valdsoo s rapport Modellen som beskrivs i rapporten kan användaren ladda hem via Naturvårdsverkets Miljöbokhandel på adressen: Den som föredrar att få modellen på diskett kan beställa den från Kjell Andersson Naturvårdsverket, Hk Stockholm Telefon: E-postadress: Forskare eller andra systemutvecklare kan även beställa modellen av Kjell Andersson i en öppen version 4

8 Sammanfattning I slutrapporten för samverkansprojektet Miljöanpassat Transportsystem (MaTs) poängterades bland annat vikten av att informera allmänhet och transportköpare om vilka miljöeffekter som är förknippade med olika transportlösningar. Tanken är att sådan information ska stimulera efterfrågan av miljöanpassade transportkoncept. Utifrån MaTs-samarbetets konkreta förslag tog Naturvårdsverket initiativet att tillsammans med de övriga intressenterna utarbeta principer för hur jämförelser mellan olika transportkoncepts miljöpåverkan skulle kunna göras. Syftet var att identifiera och analysera samtliga miljöeffekter som kan vara av betydelse vid jämförelser mellan olika transportkoncept. Under arbetets gång beslutades att det var inverkan på klimat, buller, hälsa, försurning markanvändning och ozonskador som skulle undersökas. Denna typ av jämförelser har tidigare inte gått att göra på ett jämförbart och konsekvent sätt. De tretton miljöhot/miljöfaktorer, senare 15 miljömål som Naturvårdsverket angett, valdes som utgångspunkt. Det betonas att informationen ska ges på ett så fullständigt, rättvisande och tydligt sätt som möjligt. Det unika med detta projekt är att resultatet indikerar miljöbelastning och inte bara utsläpp. Inom projektets ramar har styrgruppen valt att utveckla en metod, som bygger på icke monetära enheter för jämförelse av miljöpåverkan och miljöeffekter från olika transportslag. Den bygger på att effekter och påverkan bryts ned i successiva undernivåer. Metoden bygger vidare på att beskriva de olika miljöparametrarnas värdemöjligheter, så kallade prestandafunktioner. Den inbördes betydelsen av parametrarna anges med en viktning/relativ värdering. Genom en matematisk behandling av ingående värdefunktioner kan ett värdetal erhållas som möjliggör jämförelser mellan olika trafikslag/transportkoncept. Vi har inom projektet valt att redovisa utfallet i sådana stapeldiagram som åskådliggörs i Figur 1 a och 1 b på motstående sida. Den grundläggande idéen i metoden är att alla miljöfaktorer ska behandlas på ett systematiskt sätt och att den bygger på öppenhet i redovisningen. Ingångsdata och källor för samtliga miljöfaktorer redovisas. Vi vill här betona att vare sig metoden eller modellen, som utvecklats utifrån metodens principer, är färdigutvecklade. För vissa parametrar finns i stort sett fullständiga data men för andra parametrar föreligger stora databrister som naturligtvis påverkar resultatet. I kapitel 8 Bristanalys och kapitel 9 Diskussion om framtida användning och utveckling redovisas merparten av bristerna, vilken problematik som varit förknippade med arbetet samt de utvecklingsmöjligheter som finns. Föreliggande publikation skall ses som ett första steg för utvecklingen av en metod för jämförelser mellan olika trafikslag i icke monetära termer, där det således föreligger ett stort behov av vidareutveckling och komplettering. 5

9 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 1,00 0,93 1,00 Totalutsläppsberäkningar Totalt utsläpp Totalt utsläpp g g/p CO ,9E+3 SOx 3,0E+3 44,1E+0 NOx 16,7E+3 241,9E+0 HC 5,0E+3 76,1E+0 0,40 0,30 0,25 0,20 0,10 0,08 0,05 0,00 Klimat Buller Hälsa Försurning Markanv Ozonskador Figur 1 a: Exempel på utfall, hämtat från modellen. Förutsättningar: Resa för en person mellan stad A och stad B med fordon X. Fordon Y utnyttjades för att nå fordon X och fordon Z utnyttjades för att ta sig från fordon X till den egentliga slutdestinationen. 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,72 0,57 0,72 Totalutsläppsberäkningar Totalt utsläpp Totalt utsläpp g g/p CO ,2E+3 SOx 42,5E+0 14,2E+0 NOx 95,8E+0 31,9E+0 HC 97,0E+0 32,3E+0 0,40 0,30 0,20 0,22 0,14 0,19 0,10 0,00 Klimat Buller Hälsa Försurning Markanv Ozonskador Figur 1 b: Exempel på utfall, hämtat från modellen Förutsättningar: Resa för tre personer mellan stad A och B med fordon XY. Faktaruta Efter det att de valda miljöfaktorerna brutits ned i parametrar bildas prestandafunktioner som genom viktning och addition ger värdetal, se Kapitel 4 som i detalj beskriver förfaringssättet. Utfallen och slutresultatet av beräkningarna visas i diagram såsom i exemplen ovan. Ju högre utfall på y-axeln desto större miljöpåverkan. Användaren kan utifrån resultaten i staplarna bilda sig en uppfattning om vilken miljöpåverkan en specifik resa eller transport utgör såväl med ett valt fordonslag som med en kombination av flera fordon. Det syns att resan mellan stad A och B påverkas mer negativt med fordon XY med avseende på buller och markanvändning. I fallet då transporten sker med fordon X, Y och Z mellan staden A och B blir utfallet mer negativt med avseende på klimat, hälsa, försurning och ozon i jämförelse med resan enligt figur 1 b. 6

10 1 Inledning 1.1 Bakgrund För att en långsiktigt hållbar utveckling skall kunna nås krävs att samhällets olika verksamheter anpassas till vad människan och naturen tål. Transporter är ett verksamhet som i mycket stor utsträckning påverkar människa och miljö. Transporter är vitala för såväl hela samhällets utveckling som för den enskilde individens rörlighet. Att kunna transportera sig själv och sina produkter vart man vill och när man vill betraktas idag av de flesta som en självklarhet. Utformning och utveckling av transportsektorns infrastruktur och färdmedel är nära beroende av samhällsutvecklingen i stort och har en styrande inverkan på lokalisering av bland annat bostäder och industrier. Därför krävs det samordnade insatser från aktörer som verkar internationellt, nationellt, regionalt samt lokalt för att åstadkomma en omställning av transportsystemet i en miljövänlig riktning. Arbetet med att uppskatta den totala miljöpåverkan och se på transportlösningar i ett helhetsperspektiv har intensifierats under de senaste åren. Tillväxten måste ske utan att ekosystemens långsiktiga funktion och människors hälsa äventyras. Det som tidigare setts som ett motsatsförhållande mellan miljö- och utvecklingsfrågor ses numera som en helhet, med ekonomisk tillväxt, socialt välbefinnande och god miljö som riktmärke. För att komma till rätta med dagens miljöproblem räcker det inte med att angripa de tekniska orsakerna till transportsektorns miljöproblem. Det ställer krav på såväl samhället som på den enskilde individen att medverka till en förändring mot miljöanpassade och ekologiskt anpassade samhällssystem, vari transportsystemet ingår. Transportsektorn behöver därför analyseras för att kunna fortsätta utvecklas i en miljöanpassad riktning. Vissa förbättringar har ägt rum under den senaste 10-års perioden beträffande miljöpåverkan från transporter. Luftföroreningar i svenska tätorter har exempelvis minskat men på många platser är halterna av vissa ämnen som kommer från trafik ännu inte på en acceptabel nivå och mycket mer behöver åstadkommas. Koldioxidutsläpp och buller är exempel på miljöproblem som kräver ytterligare insatser, tillsammans med åtgärder för begränsning av intrång i värdefulla natur- och kulturmiljöer samt ett starkare skydd för den biologiska mångfalden. Utvecklingsarbete och åtgärder som syftar till att begränsa miljöpåverkan har därtill kommit olika långt inom olika transportslag. Transporternas omfattning och fördelning mellan olika transportslag har stor betydelse för hur stor transportsektorns miljöpåverkan är. Hur ett miljöanpassat transportsystem bör utformas finns det olika synpunkter på. Behovet är stort av att få fram mer samlad information om hur en jämförande bedömning av miljöpåverkan från olika transportalternativ kan åstadkommas. Jämförande bedömningar kompliceras av att miljöproblem från olika 7

11 transportslag har olika dimensioner. Flygtrafiken orsakar annorlunda problem än sjöfartstrafiken och järnvägstrafiken skiljer sig i sin tur från vägtrafiken. 1.2 "Initiativet" Hösten 1996 avslutades ett samarbetsprojekt mellan Banverket, Bilindustriföreningen, Boverket, KFB, Luftfartsverket, Naturvårdsverket, NUTEK, Sjöfartsverket, SIKA, Svenska Petroleum Institutet (SPI) och Vägverket. Projektet hade pågått sedan hösten 1994 och gick under benämningen MaTs-samarbetet (MaTs står för miljöanpassat transportsystem). Ledningsgruppen för MaTs-samarbetet fann det angeläget att berörda parter gemensamt försökte utarbeta principer för hur jämförelser mellan olika transportkoncepts miljöpåverkan skulle kunna göras och skriver i sin slutrapport: "Information till allmänheten och transportköpare om vilka miljöeffekter som är förknippade med olika lösningar är väsentlig för att skapa en efterfrågan av miljövänliga transportkoncept. Det är därför viktigt att sådan information görs på ett så fullständigt, rättvisande och tydligt sätt som möjligt." Utifrån MaTs-samarbetets konkreta förslag tog Naturvårdsverket initiativet att tillsammans med MaTs-intressenterna försöka arbeta fram övergripande principer för hur jämförelser mellan olika transportkoncepts miljöpåverkan skulle kunna göras. Utvecklingen av analysmetoden kan anses utgöra en naturlig fortsättning av arbetet med MaTs och det är en utmaning att arbeta fram en metod av detta slag. Ambitionen har varit att beakta och jämföra olika transportsätts miljöpåverkan på ett heltäckande och rättvisande sätt. 1.3 Syfte och strategi Detta projekt syftar till att bidra med en stabil grundsten i utvecklingen av en metod för en icke-monetär jämförelse av olika transportslags eller transportkedjors miljöpåverkan. Den icke-monetära principen har valts för att öka stabiliteten i modellen genom att göra den oberoende av dagsaktuella intressen. Dessutom saknas monetära värderingar av många utsläppsparametrar. För att projektet i ett vidare perspektiv skall leda till en produkt som har bred acceptans inom olika sektorer har strategin varit att utgå från den helhetssyn på miljöpåverkan som grundlagts i arbetet med konsensusrapporter till samarbetsprojektet MaTs. Denna strategi bedöms vara viktig eftersom slutrapporten till MaTs visar att en miljöanpassning av transportsystemet kräver omfattande insatser som kommer att kräva flera aktörers medverkan under en lång tid framöver. Med helhetssyn menas att vi strävar efter att på ett rättvisande sätt täcka in samtliga relevanta miljöfaktorer för olika slags miljöpåverkan längs hela transportkedjan i beslutsmodellen. Utgångspunkten är de miljöfaktorer och miljömål som presenterats i MaTs-samarbetet. De relevanta mål, av de 15 miljökvalitetsmål riksdagen antog i april 1999, har därtill arbetats in metoden. Samarbetsparterna har diskuterat runt dessa 8

12 frågeställningar och kommit överens om vilka miljöfaktorer som är relevanta för transportsektorn och vidare identifierat lämpliga parametrar och indikatorer för dessa. I dagsläget figurerar en mängd olika beräkningsprinciper som användaren kan välja alltefter syfte med den egna presentationen, inte minst när det gäller emissions- och energifaktorer. Det gör detta metodinitiativ, med fastställda jämförelseprinciper och likvärdiga bedömningar över hela transportsektorns miljöpåverkan, ännu viktigare. Bedömningsunderlaget har hög kvalitetsstandard för de parametrar där underlag funnits och ska kunna användas i en direkt beräkning av miljöpåverkan. Det ska ändå poängteras att basen ännu är bristfällig för ett antal parametrar och att metoden inte är färdigutvecklad, men ett jämförelseunderlag av detta slag är något nytt och det kommer att ta tid innan en hög standard fås över hela linjen. Det långsiktiga målet är sammanfattningsvis att en brett förankrad metod utvecklas, som i termer av miljöprestanda ger en samlad, heltäckande och rättvisande beskrivning av miljöpåverkan längs hela transportkedjan. Metoden skall vara genomsynlig, användarvänlig, försedd med källhänvisningar, kunna förstås samt vara anpassad för att vara lätt uppdaterbar och utbyggbar. Resultatet förväntas bli ett led i processen att skapa efterfrågan på miljövänliga person- och godstransporter och därtill bidra till att skapa ett utbud av miljövänliga transporter för transportköpare och allmänhet. 1.4 Avgränsningar Ett hjälpmedel som används allt oftare för att göra totala miljöbedömningar "från vaggan till graven" för både produkter, processer och system är livscykelanalyser (LCA, på engelska Life Cycle Assessment). LCA innebär dels att all miljöpåverkan redovisas dels att de olika faktorerna värderas sinsemellan. Inom konceptet bestäms av praktiska skäl avgränsningar på så sätt att det går att bedöma hur stor betydelse den utelämnade miljöpåverkan har. Så långt det varit möjligt har ett livscykelperspektiv använts i denna jämförelsemetod. Men eftersom det visat sig vara svårt att få fram relevant dataunderlag för många variabler har ett flertal begränsningar gjorts. Miljöpåverkan från produktionsoch skrotningsfasen av fordon och fartyg liksom byggande och destruktion av infrastruktur saknas. Vi har alltså frångått principen att belysa hela livscykeln, enda undantaget är energikällor för framdrivning av färdmedel. Här har emellertid främst en livscykelinventering (LCI) använts, vilket innebär att värderingen mellan olika miljöfaktorer inte utförts till fullo. I övrigt har hänsyn främst tagits till den miljöpåverkan som själva trafikarbetet ger upphov till. Hänsyn har inte tagits till produktions- och skrotningsfasen av fordon och fartyg samt byggnation och destruktion av infrastruktur. De effekter av markanvändning som infrastrukturen och trafiken i sig gör anspråk till, i form av påverkan på natur- och kulturlandskap samt naturresurser har, liksom buller, behandlats på särskilt sätt. Modellen har emellertid förberetts så att resultatet från ett projekt om markanvändning, som Vägverket bedriver i samarbete med Banverket, Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket, skall kunna införas. Vidare har inte elanvändning för väg- och gatubelysning samt bensinstationer tagits med och inte heller de förluster som sker i elnätet vid överföringen till tågen. Modellen är därtill endast anpassad för transporter 9

13 inom Sveriges gränser. men tanken är att den ska kunna utökas till att användas även för internationella transporter. 1.5 Målgruppen Innan metoden blir aktuell att användas fullt ut behöver de brister som förekommer i dataunderlaget kompletteras och den operativa modellen utvecklas. Vår förhoppning är att metoden i sitt nuvarande skick skall kunna användas som underlag och inspiration till fortsatt arbete med forskning runt metodik, datatillgänglighet och kvalitet. Främst till de som kan utveckla metoden och modellens användargränssnitt, till exempel forskare, doktorander och studenter på C- och D-nivå samt konsulter som utvecklar denna typ av verktyg. Den primära målgruppen för jämförelsemetoden är de som i sin yrkesutövning huvudsakligen arbetar med att sälja eller köpa gods- och/eller persontransporter. Det kan vara inköpare av person- och/eller godstransporter inom näringsliv och offentliga sektor eller transportsäljare inom transport- och speditionsföretag. Därutöver finns det en rad andra grupper som kan ha ett intresse för jämförelsemetoden, inte minst de som på olika sätt arbetar med eller studerar miljövård och/eller miljöledningssystem. 1.6 Projektets genomförande Ett viktig led i arbetet med jämförelseprojektet har varit att genom litteratursökning kartlägga tidigare utförd och pågående forskning rörande utvecklingsarbete, metoder och modeller om transporters miljöpåverkan såväl nationellt som internationellt. En påfallande brist som återfinns i både nationella och internationella jämförelsemetoder är att de oftast har en mer eller mindre ensidig fokusering på luftemissioner och energianvändning, andra miljöfaktorer såsom buller, barriäreffekter eller markintrång tas oftast inte hänsyn till. Bedömningar som endast tar hänsyn till energibehov och emissioner till luft ger ofrånkomligen en felaktig bild av transportsektorns totala miljöpåverkan. Helhetsperspektivet behöver framhävas och betonas. Projektarbetet har genomförts i två etapper. Under den första etappen utfördes arbetet av en projektorganisation som leddes av en styrgrupp och en arbetsgrupp. Smärre utredningsuppdrag gavs även till ett par konsulter som resulterade i en underlagsrapport om trafik och miljö (kap. 2.2) och en studie om systemanalyser (kap. 2.3). Styrgruppen bestod i princip av MaTs-intressenternas representanter (Banverket, Bilindustriföreningen, KFB, Luftfartsverket, Naturvårdsverket, NUTEK, Sjöfartsverket, SIKA, SPI och Vägverket). De lade fast projektets mål och den huvudsakliga inriktningen av arbetet samt svarade för arbetets samordning. Det dagliga arbetet bedrevs av arbetsgruppen där alla intressenter har kunnat delta aktivt. I arbetsgruppen har även representanter från SJ och Göteborgsregionens kommunalförbund deltagit. 10

14 Den första etappen avslutades med ett seminarium som arrangerades i syfte att i flera avseenden diskutera metodens användbarhet och utvecklingsbehov. Tre opponenter granskade metoden inför seminariet och presenterade där sina synpunkter. I seminariet påpekade även flera deltagare att metoden behövde fördjupas på flera punkter. De synpunkter som styrgruppen bedömde som relevanta, bearbetades och integrerades i metoden under projektets andra etapp. Under den andra etappen strukturerades projektorganisationen om efter behov. Statens energimyndighet och Riksantikvarieämbetet tillkom som deltagare i projektet. Däremot kunde inte SIKA längre delta under denna etapp. Projektarbetet leddes av en styrgrupp precis som i den första etappen och det dagliga arbetet utfördes av fyra arbetsutskott med ansvar för motsvarande fyra sakområden. Under denna etapp gavs dessutom utredningsuppdrag till konsulter med uppdrag att studera fyra sakområden; markanvändning, el och drivmedel samt energi (kap. 2.2). Naturvårdsverket har under hela arbetets gång fungerat som sekretariat för projektet, både för styrgruppen och arbetsgruppen/arbetsutskotten, och har även svarat för framtagningen av modellen, det vill säga metodens dataversion. 11

15 2 Jämförelseprojektet Under våren 1997 tog Naturvårdsverket, tillsammans med de övriga intressenterna som deltog i MaTs-samarbetet, initiativet till att starta ett projekt med syfte att arbeta fram övergripande principer till en metod för jämförelser mellan olika transportkoncepts miljöpåverkan. Projektet har haft arbetsnamnet Jämförelseprojektet. Metodförslaget bygger på ambitionen att täcka in alla relevanta miljöeffekter för transportsektorn och ledstjärnan i arbetet har varit att det i förlängningen skall leda till en jämförelsemetod som har bred acceptans, konsensus, bland transportsektorns aktörer. Utmaningen med jämförelseprojektet har varit att få fram en metod, som ger mer samlad information än vad som tidigare varit möjligt. Myndigheter, företag, organisationer och enskilda kan sedan agera utifrån den kunskap som metoden ger. Konkret betyder det att miljöarbetet inriktas mer på det förebyggande arbetet. Därmed minimeras transportsektorns miljöproblem redan innan de uppstår. För aktörerna innebär det ett mer aktivt arbete, för att bland annat planera det egna transportkonceptet. För att nå en hållbar utveckling inom transportsektorn krävs även att fler bidrar till arbetet i större grad, från enskilda individer till företag, organisationer och myndigheter. Transporternas miljöproblem är emellertid komplexa och består av flera olika faktorer med var för sig olika konsekvenser. Inom projektet har vi försökt täcka in alla områden vi haft möjlighet till med dagens kunskap. För att nå målet, med att täcka in samtliga relevanta miljöeffekter, krävs att en fortsatt kunskapsuppbyggnad sker och att ytterligare underlag tas fram i frågor där vi idag inte har tillräcklig vetskap. 2.1 Projektets arbetsgång Hela processen i sig, runt framtagandet av metoden och modellen som presenteras i föreliggande rapport, har varit mycket positiv. Vi har kommit långt i vår samsyn och det finns en stor respekt för det grundläggande problemet med miljöpåverkan från transporterna inom gruppen. Under arbetets gång har vi haft många interna möten och vi har fortlöpande stämt av våra tankar och idéer. Vi har även anordnat ett antal seminarier med olika experter och med särskilt utsedda forskare, vilka granskat metoden från vetenskaplig synpunkt. Därutöver har berörda aktörer varit inbjudna till en workshop, där vårt preliminära förslag till metod behandlats i syfte att stämma av vårt utkast. Vi har inte alltid haft samma uppfattning i alla frågor som behandlats inom projektets ramar, men vi har varit överens om att metoden vi arbetat fram ska vara en heltäckande, rättvisande och genomsynlig jämförelsemetod, som baseras på ickemonetära termer. Därtill har alla varit eniga om att miljöarbetet inte lever sitt eget liv, utan det måste kopplas till samhällsutvecklingen i stort och endast med gemensamma ansträngningar kan samhället nå målet om ett miljöanpassat transportsystem. Med heltäckande menar vi att informationen om miljöeffekterna som är förknippade med olika transportlösningar, skall baseras på en helhetssyn. Samtliga miljöfaktorer som är relevanta för hela 12

16 transportkedjan skall redovisas på ett rättvisande sätt. Dessutom skall metoden vara byggd på så sätt så att den är genomsynlig på alla sätt och på alla beräkningsnivåer. 2.2 Underlag från arbetsgrupper och konsultuppdrag Fyra olika arbetsgrupper har varit tillsatta under projektets senare del. Syftet har varit att samla olika experter för att ta tillvara kunskap som inte naturligt kommer fram under förhållanden då endast ett transportslag studeras i taget. Deras uppgifter har varit att samla och bearbeta underlagsmaterial för metoden samt att göra fördjupningar inom några områden som styrgruppen ansett vara viktiga att uppmärksamma och beskriva. Ansvarsområden har varit markanvändning, härunder behandlades natur- och kulturfrågor, naturresursfrågor, intrångsfrågor, frågor om biologisk mångfald och estetik buller och vibrationer energianvändning prestandafunktioner och övriga modellfrågor Under hösten 1998 och fram till och med våren 2000 har arbetsgrupperna haft en rad möten, ordnat seminarier och vissa grupper har därutöver valt att, i syfte att samla in aktuell kompetens i sina frågor, ge utredningsuppdrag till utomstående konsulter. Dessa uppdrag har resulterat i flera underlagsrapporter som publicerades var för sig. Rapporten med titeln Markanvändning för transporter (NV Rapport 5044) är en kunskapssammanställning över trafikens konsekvenser för natur- och kulturvärden. Sammanställningen bygger på befintligt kunskapsläge i Sverige och de inventeringar och värderedovisningar som tidigare genomförts. För naturvärden är inventeringarna och värderedovisningarna relativt heltäckande för landet, däremot för kulturvärden är det inte lika omfattande. Utredningen har utförts av Ekologigruppen AB. Rapporten med titeln Miljöfaktorer i transportsektorn (NV Rapport 5045) är också en kunskapssammanställning över transportsystemets påverkan på hälsan och miljön i sin helhet. Denna rapport redovisar olika miljöfaktorer längs hela transportkedjan med utgångspunkt från de av Naturvårdsverkets angivna tretton miljöhot och arbetet med sammanställningen har utförts av arbetsgruppen under jämförelseprojektets första etapp. Rapporten med titeln Kartläggning av dataunderlag för el och drivmedel (NV Rapport 5063) är en kunskapssammanställning av dataunderlag för el och drivmedel. Rapporten är framtagen av IVL Svenska Miljöinstitutet AB och belyser frågan om det dataunderlag som krävs för att arbeta fram ett för metoden relevant beskrivningssätt för el- och drivmedelsdelen. Den belyser även vad som måste kompletteras på området. En fjärde rapport om energifrågan (av Atrax/Kemiinformation AB), kommer i vår att publiceras i Energimyndighetens rapportserie. Det är en kunskapssammanställning av 13

17 dataunderlag baserade på idag känd information för miljöeffekterna av olika drivmedel för transporter. Såväl fossila som biomasseproducerade. En genomgång av miljöhoten har genomförts och aktuella miljöeffekter från drivmedlen har granskats och kvantifierats. Ett uppdrag ställt till Trafik och Miljö i Umeå AB har också publicerats. Rapporten har titeln Flexiwagon (InlandsBanan AB, daterad ) och är en översiktlig bedömning av miljöeffekter, med buller- och intrångseffekter samt beräkning av okorrigerade marginalkostnader. Slutligen publicerades en lägesrapport i mars 1998, som beskriver första fasen i projektarbetet och där en sammanfattning återfinns om de resultat som dittills framkommit. 2.3 Teoretisk plattform I arbetet med att hitta en metod gavs ett uppdrag till Thure Valdsoo. Syftet med det uppdraget var att analysera olika beskrivningsmetoder i form av systemstudier med tonvikt på miljö. Fem olika metoder för systemanalys rapporterades till styrgruppen. Den metod för jämförelse mellan miljöpåverkan av olika transportslag som slutligen valdes överensstämmer med metod 5, vilken presenteras nedan. Kortfattat bygger den på icke monetära storheter och möjliggör även för jämförelser inom transportslagen. Nedan ges en kortfattad översikt av beskrivningsmetoderna som de presenterades för styrgruppen av Thure Valdsoo. Hela analysen, med utförlig beskrivning av de fem metoderna redovisas i Bilaga Flödes/omvandlingskedjor för olika transportslag och deras drivmedel. Stora mängder energi, utöver själva bränslet, omsätts för att kunna driva ett fordon. Flödes/omvandlingskedjor ger energianalyser av all energi som tillförs och krävs för att framföra exempelvis en personbil. Det innebär att alla energikällor identifieras och tas med i analysen. Energi används vid tillverkning och underhåll av fordon och reservdelar, för utbildning och försörjning av förare och servicepersonal, till byggande och underhåll av vägnät etcetera. I en modell baserad på flödes- och omvandlingskedjor är det lätt att tappa bort något flöde eller underskatta dess betydelse. Vid en första anblick kan till exempel utbildning av förare och servicepersonal tyckas vara en försumbar post. Men om hela energikedjan som ligger bakom analyseras kan flödena bli väsentliga. Kedjor av den här typen kan bli väldigt omfattande och svåröverskådliga. 2. Livscykelanalyser samt kostnadsuppskattningar Transportsystemet för personer och gods har tydliga kopplingar till vägsystem och drivmedelssystem, vilket i sin tur är kopplat till det globala oljeförsörjningssystemet. I 14

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft OKG AB, 2010-01-12 Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft Alla former av elproduktion påverkar miljön i någon omfattning. För att få en balanserad bild av olika kraftslags miljöpåverkan, bör hela livscykeln

Läs mer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Fördjupningsprojekt inom TRAST Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Innehållsförteckning Inledning... 2 Definition... 3 Mål... 6 Åtgärder... 9 Uppföljning... 10 Ekologiska fotavtryck... 11

Läs mer

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 % 3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten

Läs mer

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 1:99 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I STOCKHOLMS STAD OCH LÄN MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 1999 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Innehåll Identifiering lokala miljöparametrar Företagsexempel. Målgrupp Produktion Produktionsledning

Innehåll Identifiering lokala miljöparametrar Företagsexempel. Målgrupp Produktion Produktionsledning ÖVERSIKT Miljöparametrar som är relevanta på lokal nivå (för arbetslag i produktion) Innehåll Identifiering lokala miljöparametrar Företagsexempel Målgrupp Produktion Produktionsledning Miljöledning Hans

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

Ragnar Rylander, professor emeritus

Ragnar Rylander, professor emeritus 1 Ragnar Rylander, professor emeritus Göteborgs universitet Box 414,, 405 30 Göteborg Fax: 031 825004, Tel: 031 773 3601, e-post: ragnar.rylander@envmed.gu.se Advokatfirman Åberg och Salmi Box 3095 111

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet

MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Landskap, delen form och rumslighet Den Europeiska

Läs mer

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025 1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKET Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-04-11 Ärendenr NV-02981-13 Regionförbundet Sörmland Via mail: info@region.sormland.se

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Bilen en livsnödvändighet?

Bilen en livsnödvändighet? Stadium Aktivitetsform Längd S2 Grundskola 1-3 A2 Klassrumsaktivitet L1 Lektionsinslag Bilen en livsnödvändighet? Sammanfattning Vårt syfte med detta arbete är att visa på olika alternativa transportmedel.

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

DB Schenkers Emission Report

DB Schenkers Emission Report Sida 1 av 10 DB Schenkers Emission Report Emission Report är DB Schenkers verktyg för beräkning av emissioner/utsläpp från landbaserade sändningar som har transporterats i DB Schenkers nätverk. Verktyget

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk. otto.during@cbi.se

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk. otto.during@cbi.se Hur värderas Egentligen? Ekologisk Hållbarhet otto.during@cbi.se Vad är en människa? Fredrik Lindström och hjärnforskare Martin Ingvar spånar över, hur rationella vi är när vi värderar? Gör vi rationella

Läs mer

Vi antar utmaningen! Är du också med?

Vi antar utmaningen! Är du också med? Vi antar utmaningen! Är du också med? Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbete för ett bättre klimat Preem Petroleum AB x Schenker AB x Volvo Lastvagnar AB x Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Tryckerier Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Tryckerier Varför Svanen? Fem enkla skäl Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte bara tid och

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Heini-Marja Suvilehto (Hippu) Enheten för policystyrning 08-586 21 741 E-post: heini-marja.suvilehto@kkv.se

Läs mer

Trafikverkens miljörapportering 2002

Trafikverkens miljörapportering 2002 VTI notat 57-2005 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Trafikverkens miljörapportering 2002 Kerstin Robertson Förord VTI har genom regleringsbrevet för år 2003 fått regeringens uppdrag att granska

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta

Läs mer

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Om IVL Fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut Ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass:

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass: Hållbar utveckling Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013 Namn: Klass: NO/TK - HÅLLBAR UTVECKLING Följande NO/TK mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet Du kommer att

Läs mer

Norrbottens läns landstings miljöpolicy

Norrbottens läns landstings miljöpolicy Norrbottens läns landstings miljöpolicy Miljöpolicyn anger färdriktningen för landstingets miljöarbete 2 Varje generation är skyldig att vårda jordens naturresurser och livsmiljöer så att kommande släkten

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Val av modell Användning av modeller Kvalitetssäkring av beräkningar och resultat Lagstiftning Rapportering i samarbete med NV och IVL Hur erbjuder

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Förord och Innehåll 1 Inledning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Förord ASEK (Arbetsgruppen för samhällsekonomiska

Läs mer

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete Bilaga 2 Regionalt miljömålsarbete Underlag till fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Frisk luft NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

Luftutsläpp efter näringsgren 2011

Luftutsläpp efter näringsgren 2011 Miljö och naturresurser 2013 Luftutsläpp efter näringsgren Nästan en tredjedel av växthusgasutsläppen kom från energiförsörjning Utsläppen inom näringsgrenen Energiförsörjning var år något under en tredjedel

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

FoodTankers AB. Miljörapport

FoodTankers AB. Miljörapport FoodTankers AB Miljörapport 2008-02-18 2007 FoodTankers på väg i verkligheten för framtiden AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 KVALITET- & MILJÖPOLICY 4 HUR SER FRAMTIDEN UT FÖR TRANSPORTFÖRETAG 5 MILJÖPÅVERKAN

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2008

Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2008 1(5) Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2008 Rampost 6 Målövergripande verktyg och andra riktade utvecklingsinsatser Ansvarig myndighet/organisation: Energimyndigheten och Naturvårdsverket

Läs mer

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Effekter av dagens jämfört

Läs mer

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län Julia Borgudd i samarbete med Jonas Forsberg Innehåll Bakgrund... 2 Syfte & metod... 2 Resultat... 3 Diskussion... 7 Referenser... 8 Bakgrund Den till

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Miljö och hållbar utveckling i Chalmers utbildningar. Ulrika Lundqvist Universitetslektor, Pedagogisk utvecklingsledare Chalmers tekniska högskola

Miljö och hållbar utveckling i Chalmers utbildningar. Ulrika Lundqvist Universitetslektor, Pedagogisk utvecklingsledare Chalmers tekniska högskola Miljö och hållbar utveckling i Chalmers utbildningar Ulrika Lundqvist Universitetslektor, Pedagogisk utvecklingsledare Chalmers tekniska högskola Nationella examensordningen för civilingenjörsexamen Färdighet

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu

Johan Sundberg. Profu. Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings och utredningsföretaget. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993 2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer