På ett berg i den norra delen av Påljungshage
|
|
- Ingemar Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Eldar på berget området i norr ann vinberg På ett berg i den norra delen av Påljungshage brann eldar i förhistorisk tid. I senare tider har området varit en skog på gränsen mellan byarna Stenbro prästgård och Svansta i Helgona socken, men för år sedan var detta ett delvis öppet odlings- och beteslandskap och eldarna måste ha synts vida omkring. På bergets krön placerade man några gravar och i sluttningen öster om krönet fanns en mindre boplats. Platsen har använts periodvis under minst tusen år, från slutet av bronsåldern till den romerska järnåldern, d v s ca 900 f Kr 300 e Kr. Eldar och ritualer Resterna efter eldarna kunde vid den arkeologiska undersökningen ses som härdar, d v s själva eldningsplatsen, men också som sotiga lager med rikliga mängder kantiga, eldsprängda stenar kring härdarna (fig 114). Det största av dessa lager är i sin helhet ca 12 meter i diameter och upp till en meter tjockt. Förkolnade bitar av bl.a. hasselnötsskal, en ekkvist och sädeskorn från olika nivåer i lagret har 14 C-daterats och visar att eldandet pågått successivt under bronsålder och förromersk järnålder, ca f Kr. Varför eldade man då på krönet av berget? Man skulle kanske tro att det är fråga om varningseldar av typen vårdkasar, men det är det förmodligen inte fråga om här. Skärvsten som ansamlats i rikliga mängder i lager, högar/rösen och vallar finn på många platser i landet och förekommer under lång tid, framför allt under bronsåldern (ca f Kr), men även senare. Eldandet har fått fler olika förklaringar. Skärvstenen har ibland tolkats som boplatsavfall och som resultatet av hantverk eller annan mer specifi verksamhet. Till de mer konkreta och praktiska förklaringarna hör att skärvstenen skulle vara resultatet av storslakt för läderproduktion som använts i handeln med bronser etc. I den åländska ytterskärgården, på Kökar, har skärvstensrösen tolkats som lämningar efter sälslakt och trankokning.
2 136 Påljungshage forntid i Nyköpingstrakten Figur 112. Översikt över grav- och boplatsområdet RAÄ Gravar på krönet t.h., vid ledningsstolpen, och på bergklack t.v. (RAÄ 352) i bild, boplatsyta emellan samt odlingsytor längst t.v. Vy från norr. Foto: Ulf Strucke, UV. I Norrland förekommer skärvsten i ovala eller rundade formationer som delvis har tolkats som hyddgrunder. Stora mängder djurben gör dock att en del av vallarna kan vara resultatet av rituellt festande, d v s långvarig och storskalig matlagning av bland annat älg. Skärvstenshögarna tolkas ofta som lämningar efter och platser för ritualer, bland annat på grund av sin varierande utformning och sitt ibland komplexa innehåll. I högarna kan man hitta exempelvis stenredskap, avfall från bronsgjutning eller keramik och, om det
3 Eldar på berget området i norr 137 gäller gravar, brända ben. Den religiösa/rituella tolkningen beror också på att skärvstenshögarna kan ha gravlika former. En del skärvstenshögar har konstruktioner av rundade, d v s inte eldsprängda, stenar, t ex i form av kantkedjor eller inre koncentriska cirklar. Skärvstenslager kan också vara rester av gravbål. Det rituella sammanhanget kan förklaras av forntida förställningar kring sten och eld, där brännandet av sten kan ha varit ett sätt att frigöra själ eller kraft. Den skärviga stenen skulle alltså tillsammans med annat avfall kunna kopplas till passage- och transformationsritualer. Men många gånger ska nog skärvstensförekomsterna ses som resultatet av fler olika aktiviteter i tider då det inte alltid funnits skarpa gränser mellan det religiösa och det profana. I Påljungshage kan det suggestivt höga och branta läget vara ett tecken på att lagren haft ett rituellt ursprung. Det fanns åtminstone inga fynd som kan förklara att här har bedrivits någon vardaglig verksamhet. I lagren påträffade endast två knackstenar, d v s stenar som vanligen används för att forma stenredskap. Men här har knackstenarna förmodligen använts i ritualerna, kanske till och med för att hjälpa till att krossa själva skärvstenarna, d v s skapa den eldsprängda stenen. I ett sista skede har man rullat på stora stenblock över skärvstenslagren. Även detta fenomen, block på härdar och skärvstenslager, finn på andra platser och styrker tolkningen av rituell funktion. Ett exempel är Ringeby i Östergötland, en mycket komplex plats med både gravar, rituella lämningar och boplatslämningar. Figur 113. Skärvstenslagret A50, i sluttningen väster om krönet. Lagret syns i schaktkanten utmed undersökningsområdets södra gräns. Lagret har fyllt ut och täckt en skreva i berget. Vy från västsydväst. Foto: Ulf Strucke, UV.
4 138 Påljungshage forntid i Nyköpingstrakten Figur 114. Stensättningarna A10 och A11 på krönet av berget, från nordost. Foto: Ann Vinberg, UV. Blocken var troligen en del i ritualerna, och kanske har block lagts på vid fler tillfällen. Blocken kan sedan ha använts som delar i den inre konstruktionen i lagren eller sprängts sönder i samband med eldandet. De block vi hittade var kanske bara de allra sista att användas på platsen. En annan förklaring kan vara att placeringen av blocken var ett sätt att avsluta användningen av eldningsplatserna. Gravar och gravbål Ganska snart efter att man upphört att elda vid krönet placerade man istället gravar där. Här fanns tre stensättningar, ca 4 7 meter stora och 0,4 meter höga (fi 115). En av dessa, men troligen även de övriga, kan 14 C-dateras ca f.kr. Två samtida gravar undersöktes även ca 150 meter öster om krönet (RAÄ 369) samt i dalgången i norr, på kanten ner mot dalens djupaste del. Konstruktionen på den sistnämnda var mycket osäker eftersom den var förstörd av markberedning. Några hundra år senare, ca e Kr, anlades en grav i den nedre delen av sluttningen öster om krönet (RAÄ 352). Gravarna har alltså placerats på olika platser i landskapet, såväl på bergets krön som i sluttningen nedanför detta och kanske till och med nere i dalgången. Några av gravarna innehöll brända ben från människa samt enstaka keramikskärvor och stenföremål (malstenslöpare/knacksten och kvartsavfall). I den yngsta graven påträffades skärvor av ett keramikkärl som verkar ha använts för tjär- eller hartstillverkning. Även gravarna kan knytas till eldar eftersom de innehåller rester efter döda som har kremerats enligt den dominerande begravningstraditionen vid denna tid. Under minst två av gravarna fanns dessutom härdar som förmodligen har använts vid begravningsritualen. Några av gravbålen verkar ha stått på avsatsen
5 Eldar på berget området i norr 139 i sluttningen öster om krönet, märkligt nog inom den yta som också har tolkats som en boplatsyta. I den norra kanten av denna yta fanns fler härdgropar, och intill eller runt dessa har det stått konstruktioner av flätad vidjor strukna med lera. När konstruktionerna sedan brunnit har leran blivit hårt bränd och rikliga mängder av denna lerklining återfanns på platsen. En del av den fanns i en av härdarna (fi ). Bränd lerklining är inget ovanligt fynd från förhistoriska boplatser eftersom husen ibland hade lerklinade flät erksväggar. I anslutning till härdarna fanns också flera stolphål, men i det här fallet bildade inte stolphålen något mönster som kunde identifiera som ett hus. Dessutom visade avtrycken i leran att vidjekonstruktionen var av ett annorlunda och mer svårtolkat slag, med tätt ställda vidjor efter väggar åt olika håll. En bit hade dessutom avtryck av ett linnetyg som kan ha varit upphängt på konstruktionen som dekoration. Figur 116. Lerklining med avtryck av korsande vidjor (F278). Foto: Ann Vinberg, UV. En del av den brända lerkliningen har sedan lagts som fyllning i två av gravarna på krönet. Detta visar att det funnits en direkt koppling mellan härdarna, de lerklinade konstruktionerna på boplatsytan och gravarna på krönet, och det är troligt att det är fråga om Figur 115. Härden A685, som innehöll rikligt med lerklining, sedd från nordost. Foto: Henrik Runesson, UV.
6 140 Påljungshage forntid i Nyköpingstrakten just gravbål. En bit söder om härdarna påträffade också ett bränt ben från människa. Bränd lera har tolkats som rester av bålkonstruktioner även på andra platser, bl a i Gamla Uppsala, i Ingjaldshögen i Södermanland och i Ringeby i Östergötland, fast i de två första fallen snarare i form av lertätade ugnar än som vidjekonstruktioner. Rester efter lerklinade stolpkonstruktioner, d v s lerklining och spridda stolphål som inte kan tolkas som hus på någon boplats, har påträffat på andra gravplatser från bronsålder och äldre järnålder, bland annat i Stora Ursvik i Uppland och i Galtbacken i Södermanland. I Barva i norra Södermanland har en lerklinad konstruktion hittats i kanten på ett stort gravfält, på en avsats ner mot Mälaren. Boplats och odling Samtidigt som man eldade och begravde på krönet vistades man också i den flacka sluttningen öster om krönet. Här fanns stolphål efter konstruktioner samt härdar och kulturlager, d v s avfallslager. Tolkningen av området som boplats kompliceras dock av att inget större hus har kunnat identifiera och att det även fanns rituella lämningar här i form av gravbålsrester. Eftersom det endast är den norra delen av boplatsytan som har undersökts är det möjligt att det finn huslämningar söder om det nu undersökta området. Men även här är den tillgängliga ytan för hus begränsad, så det kan inte ha varit fråga om någon stor gård. Den centrala delen av boplatsen låg på en avsats som var stenröjd och avgränsad av sten och block i öster. Ett par härdar låg utmed ytans mittlinje i söder och det verkar också ha funnits avgränsningar, kanske hägnader, utmed långsidorna. På platsen påträffades vanliga boplatsfynd som keramikskärvor, små bitar bränd lera samt enstaka bitar slagen kvarts och flinta En kemisk analys har gjorts på några keramikskärvor för att spåra rester av mat i form av fettsyror, s k lipidanalys. Denna visar att kärlen har använts för såväl tillagning som förvaring av mat. De har innehållit födoämnen som vegetabilier och animaliskt fett, troligen mjölk, men också marint fett, troligen från fisk På boplatsytan fanns också förkolnade sädeskorn av bland annat havre, vete och korn, troligen odlad i direkt anslutning till boplatsen i öster. Avsaknaden av överlappning mellan åkerytan och boplatsen tyder på att de är samtida. Människorna odlade på ganska stora ytor runt berget, och spåren av odlingen syns som odlingslager och vaga former, åkerhak, i sluttningarna. De utgörs även av röjningsrösen och strängar av röjningssten. Stora markområden, som dessa runt berget i Påljungshage, kan ha brukats av fler familjer och det är troligt att en liten boplats på berget varit knuten till en större gård. Rester av en sådan boplats kan ha påträffat strax sydväst om berget, närmare det stora gravfältet RAÄ 220, i samband med en förundersökning hösten 2008, då också odlingsspåren söder om berget påträffades Om det verkligen har funnits en bosättning på berget bör den också ha haft anknytning
7 Eldar på berget området i norr 141 till de rituella aktiviteter som pågått på platsen. Kanske har bosättningen till största delen haft karaktären av tillfälliga vistelser i samband med de rituella aktiviteterna och eldarna på berget. De stora odlingsytorna, ibland i ganska ogynnsamma lägen, hör ihop med att man i äldre tider bedrev ett extensivt jordbruk med ingen eller begränsad användning av gödsel. Detta innebar att odlingsmarken behövde ligga i träda i långa tider innan den kunde brukas igen. De brukade odlingsytorna flytta des alltså successivt. Till detta kommer ängar och betesmarker för boskapen. Spåren i området ger alltså en bild av människor som odlat säd och haft boskap, men också fiskat kanske i närliggande sjöar och vattendrag. Lästips Larsson, M. & Toll, A. (red) Samhällsstruktur och förändring under bronsåldern. Arkeologiska undersökningar. Skrifter nr. 11. Norrköpings stadsmuseum; UV Linköping, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, Riksantikvarieämbetet. Vinberg, A Gravar, ritualer och boplatslämningar i Påljungshage. Lämningar från bronsålder och äldre järnålder. UV Mitt, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, Rapport 2009:14. Hägersten. Vinberg, A Östra berget i Påljungshage. Gravar, boplatslämningar, skålgropar och agrara lämningar. UV Mitt, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, Rapport 2009:10. Hägersten.
8 Påljungshage forntid i Nyköpingstrakten r edakt ör: jonas wikbor g omsl agsbild: gö te göransson omsl aget s baksida: måns sjöber g sau skrifter 22
9 Utgiven av Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) 2014 SAU Skrifter nr 22 Ansvarig utgivare: Åsa Larsson Redaktör: Jonas Wikborg Författare: Susanna Eklund, Marcus Eriksson, Lars Holmblad, Åsa Larsson, Ann Lindkvist, Kristina Martinelle, Jonas Wikborg, Roger Wikell, Ann Vinberg, Sara Zhovnartshuk Tryckår: 2014 Typsnitt: Adobe Garamond Pro 10,5/15 Papper: Arctic volume white 130 g Tryck: Kph Trycksaksbolaget, Uppsala Bilder: respektive upphovsman Där ej annat anges tillhör bilderna SAU. Vi har efter bästa förmåga sökt efter alla rättighetsinnehavare; den som likväl anser sig förbisedd ombeds kontakta SAU. Språkgranskning: Malin Hedlund Omslagsbild: Göte Göransson Omslagets baksida: Måns Sjöberg Omslag och grafisk form: ord & form, Karlstad Sättning: ord & form, Karlstad Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Medgivande MS2007/04080 ISSN ISBN
En viktig del av arkeologens arbete är att förmedla
När får vi se arkeologerna fika? lars g holmblad En viktig del av arkeologens arbete är att förmedla den kunskap som grävs fram. I samband med undersökningarna vid Påljungshage arrangerades visningar för
Läs merNär undersökningarna vid Påljungshage pågick
Stenbrobacken. Gravfältet som blev kungens jaktpark ann lindkvist När undersökningarna vid Påljungshage pågick kunde vi arkeologer inte låta bli att notera spåren av verksamhet från tider både före och
Läs merE4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002
2010-01-20 Motorväg i forntidsland Under åren 2002 2005 pågår ett av Sveriges största arkeologiska projekt. Det är följden av att E4:an mellan Uppsala och Mehedeby ska få en ny sträckning. Motorvägen beräknas
Läs merDe djurben som hittades vid undersökningarna
Jakt och fiske ola korpås De djurben som hittades vid undersökningarna kom framförallt från husdjuren ko och får, men det fanns också ett mindre inslag av ben från hare, gädda och abborre. Detta visar
Läs merglömstavägen Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid
Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid glömstavägen Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll vid boplatsen RAÄ Huddinge 328:1, Huddinge socken och kommun, Södermanland. Tina Mathiesen Läs rapporten
Läs merEn arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken
En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken Populärvetenskaplig sammanfattning Johanna Lega Västarvet kulturmiljö 2018 En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar
Läs merReferenser. Bratt, P. & Grönwall, R. 2012. Gropkeramikerna. Seminarierapport 2011, Nr 6. Stockholms länsmuseum
Referenser Bolin, H. 1999. Nybyggnad tillbyggnad ombyggnad. Om användandet av skärvstens-vallar och kuströsen i Norrland. I: Olausson, M. (red). Spiralens öga. Tjugo artiklar kring aktuell bronsåldersforskning.
Läs merGravar, ritualer och boplatslämningar i Påljungshage
uv Mitt, rapport 2009:14 arkeologiska förundersökningar och undersökningar Gravar, ritualer och boplatslämningar i Påljungshage Lämningar från bronsålder och äldre järnålder Södermanland, Helgona socken,
Läs merMåste man inte ha stort tålamod som arkeo -
Så genomförs en arkeologisk undersökning jonas wikborg & roger wikell Måste man inte ha stort tålamod som arkeo - log? Jag skulle då inte orka och pilla med en tandborste hela dagarna. Visserligen är det
Läs merPM utredning i Fullerö
PM utredning i Fullerö Länsstyrelsens dnr: 431-5302-2009 Fastighet: Fullerö 21:66 m fl Undersökare: SAU Projektledare: Ann Lindkvist Inledning Utredningen i Fullerö utfördes under perioden 15 oktober -
Läs merKv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37
Rapport 2007:27 Arkeologisk förundersökning Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 RAÄ 201 Kv Tandläkaren 5 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U
Läs merDnr Ar Robin Lucas. Länsstyrelsen Samhällsutvecklingsenheten Uppsala
2015-05-20 Dnr Ar-366-2014 Robin Lucas Länsstyrelsen Samhällsutvecklingsenheten 751 86 Uppsala ANGÅENDE DELUNDERSÖKNING AV FAST FORNLÄMNING 499:1, UPPSALA SOCKEN, INFÖR BOSTADSBEBYGGELSE INOM FASTIGHETEN
Läs merHärd vid gravfältet Västerhaninge 53:1
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:59 Härd vid gravfältet Västerhaninge 53:1 Schaktkontroll i Tungelsta Lillgården Arkeologisk förundersökning Fornlämning Västerhaninge 53:1 Stav 1:38 Västerhaninge
Läs merRONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1
Rapport Arendus 2014:28 RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-1977-14 Rone socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsytan på
Läs merRapport 2012:26. Åby
Rapport 2012:26 Åby Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll intill fornlämning RAÄ 168:1 och 169:1 inom fastigheten Åby 1:4, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland. Tove Stjärna Rapport
Läs merANTIKVARISK KONTROLL
P4074 ANTIKVARISK KONTROLL vid schaktningsarbete inför byte av dagvattenbrunn och rörledningar Fastighet Ultuna 2:23, hus C4:29, Bondkyrko socken, Uppland Lst dnr: 431-6811-05 Av Helena Hulth med bidrag
Läs merEn stensättning i Skäggesta
uv mitt, rapport 2008:33 arkeologisk förundersökning En stensättning i Skäggesta Södermanland, Barva socken, Skäggesta 5:1, RAÄ 314 Katarina Appelgren uv mitt, rapport 2008:33 arkeologisk förundersökning
Läs merRapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.
Rapport 2014:02 broby 1:1 Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Järnvägsgatan 25, 131 54
Läs merNy dagvattendamm i Vaksala
Arkeologisk förundersökning Ny dagvattendamm i Vaksala I anslutning till Österledens nya sträckning Fornlämning 113 Vaksala 1:1 Vaksala socken Uppsala kommun Uppland Robin Olsson 2 Arkeologisk förundersökning
Läs merEfter att ha bekantat oss med de enskilda husen
Järnålderns människor jonas wikborg Efter att ha bekantat oss med de enskilda husen och gårdarna ska vi nu försöka befolka järnåldersbyn. Vi har hittat kvarlämnat avfall och spår efter byggnader. Men människorna
Läs merStavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40
Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande
Läs merVästerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB
Västerhaninge 477:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av boplats Västerhaninge 477:1 inom fastigheten Årsta 1:4, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Stockholms län Göran Wertwein ARKEOLOGISTIK
Läs merArkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera
uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt
Läs merEkbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland
Arkeologisk förundersökning Ekbackens gård Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Robin Olsson Rapport 2005:21, avdelningen för arkeologisk
Läs merAntikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1
a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge
Läs merRamsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel
Ramsjö 88:1 Antikvarisk kontroll Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland SAU rapport 2010:13 Pierre Vogel SAU rapporter 2010:13 ISSN SAU 2010 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica
Läs merANTIKVARISK KONTROLL
P 4057 ANTIKVARISK KONTROLL med anledning av schaktningsarbete för åtgärd i samband med avlopp Invid hus C4:115 och C4:117 i Ultuna, Fastighet: Ultuna 2:23 Bondkyrko socken, Uppland Av Helena Hulth & Jens
Läs merBoplatslämningar mellan Vreta Kloster och Ljungsbro
RAPPORT UV ÖST 2001:28 ARKEOLOGISK UTREDNING OCH FÖRUNDERSÖKNING Boplatslämningar mellan Vreta Kloster och Ljungsbro sökschakt inför fjärrvärmeledning Linköpings kommun Östergötland Dnr: 422-5923-1999
Läs merVrinneviskogen. Rapport 2005:11. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2
Rapport 2005:11 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Vrinneviskogen Vrinnevi 5:4 Norrköpings stad f d S:t Johannes socken Norrköpings kommun Östergötlands län Clas Ternström Ö S T E R G Ö T L A N D S L
Läs merBoplats och åker intill Toketorp
uv öst rapport 2008:54 arkeologisk förundersökning Boplats och åker intill Toketorp RAÄ 238, Norrberga 1:294 Vists socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 422-4623-2007 Katarina Sköld uv öst rapport
Läs merTomma ledningsschakt i Stenkvista
Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter
Läs merGilltuna där man följde traditionen
Gilltuna där man följde traditionen Den första storskaligt undersökta tuna-gården Särskild arkeologisk undersökning av boplatslämningar från förromersk järnålder till vikingatid. Fornlämningar Västerås
Läs merVäppeby äng i Bålsta. Arkeologisk utredning. Väppeby 6:1 Kalmar socken Håbo kommun Uppsala län. Hans Göthberg
Väppeby äng i Bålsta Arkeologisk utredning Väppeby 6:1 Kalmar socken Håbo kommun Uppsala län Hans Göthberg 2 Upplandsmuseets rapporter 2015:27 Väppeby äng i Bålsta Arkeologisk utredning Väppeby 6:1 Kalmar
Läs merSchaktkontroll Spånga
Arkeologisk förundersökning Schaktkontroll Spånga Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll, RAÄ Spånga 79:1 och 192:1, Akalla 4:1, respektive Bromsten 8:1 och 9:2, Stockholms kommun, Uppland.
Läs merHärdar och kulturlager på Snipvägen
UV ÖST RAPPORT 2007:49 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Härdar och kulturlager på Snipvägen RAÄ 217:1, Berg, Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötland Dnr 422-3550-2006
Läs merBackarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun
Backarna i Bälinge Arkeologisk kontroll Hans Göthberg Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2016:11 Backarna i Bälinge
Läs merARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:01 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:01 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Ridhus vid Skälv Östergötland, Norrköpings socken (f d Borgs socken), Norrköpings kommun, fastighet Borg 11:2 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN
Läs merStensättning i Säveåns dalgång
ARKEOLOGISK RAPPORT 200 6 :18 Stensättning i Säveåns dalgång Göteborg 130 och 316 Stadsäga 747:148 Oregelbunden stensättning m.m. Efterundersökning och kartering Göteborgs kommun Stina Andersson BILD ARKEOLOGISK
Läs merLinneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län
Linneberg 1:1 Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:39 Jörgen
Läs merTorpunga. Särskild arkeologisk utredning steg II. Torpa 101, 102, Torpunga 1:5, Torpa socken, Kungsör kommun, Västmanland. SAU rapport 2010:20
Torpunga Särskild arkeologisk utredning steg II Torpa 101, 102, Torpunga 1:5, Torpa socken, Kungsör kommun, Västmanland SAU rapport 2010:20 Susanna Eklund SAU rapporter 2010:20 ISSN SAU 2010 UTGIVNING
Läs merTre nya tomter i Ekängen
Rapport 2012:44 Arkeologisk förundersökning Tre nya tomter i Ekängen Stensätter 1:12 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR
Läs mer18 hål på historisk mark
18 hål på historisk mark Golfbanan i N ligger på historisk mark - i det här området har det funnits bofasta människor i över 4000 år. Du står just nu vid en av tre gravar från bronsåldern. 586 Om den här
Läs merJordvärme vid Vreta kloster
Rapport 2011:30 Arkeologisk förundersökning Jordvärme vid Vreta kloster Klostergården 1:8 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M A
Läs merEtt härdområde i Västeråkers-Lunda
Ett härdområde i Västeråkers-Lunda Arkeologisk utredning Raä Västeråker 21:1 & 16:1 Västeråkers-Lunda 1:1 Uppsala kommun Uppland Malin Lucas 2 Upplandsmuseets rapporter 2018:18 Ett härdområde i Västeråkers-Lunda
Läs merEfter den senaste istiden, för över år
Ett landskap i förändring susanna eklund, marcus eriksson, kristina martinelle & roger wikell Efter den senaste istiden, för över 11 000 år sedan, låg Påljungshage på havets botten drygt 100 meter under
Läs merarkeologi Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ingeborg Svensson
arkeologi Särskild utredning Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Ingeborg Svensson Arkeologiska meddelanden 2002:22 Särskild utredning Stenbro Stenbro 1:8, Helgona
Läs merDike längs Snipvägen i Berg
Rapport 2008:76 Arkeologisk förundersökning Dike längs Snipvägen i Berg Intill RAÄ 43, 96 m fl Snipvägen Vreta Kloster socken Linköpings kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S
Läs merSchaktkontroll inför nedläggning av VA-ledning
RAPPORT 2015:60 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Schaktkontroll inför nedläggning av VA-ledning Inom RAÄ 312:1 och 358 på fastigheten Harvestad 9:1 Östergötland Linköpings kommun
Läs merRapporter från Arkeologiska forskningslaboratoriet 5 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING INOM FASTIGHET BOTKYRKA ALBY 15:32, RAÄ 131
Rapporter från Arkeologiska forskningslaboratoriet 5 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING INOM FASTIGHET BOTKYRKA ALBY 15:32, RAÄ 131 Björn Hjulström 2006 2006 Arkeologiska Forskningslaboratoriet ISSN 1653-2910
Läs merUtredning vid Kusta ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:14 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:14 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Utredning vid Kusta inom riksintresset Irsta U31, fastigheten Kusta 3:3, invid fornlämning Irsta 183:1 och 220:1, Irsta socken, Västerås
Läs merGasledning genom Kallerstad
Arkeologisk utredning, etapp 1 Gasledning genom Kallerstad Linköpings stad och kommun Östergötlands län Clas Ternström 2001 Rapport 69:2001 Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M Tekniska uppgifter
Läs merFiberkabel i Ekhammar och Korsängen
UV RAPPORT 2014:94 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen Stockholms län; Uppland; Upplands-Bro kommun; Kungsängens socken; Ekhammar 4:268 och Korsängen
Läs merStenig terräng i Kista äng
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:27 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH AVGRÄNSANDE UTREDNING Stenig terräng i Kista äng RAÄ-nr Spånga 276:1 2, Akalla 4:1, Spånga socken, Stockholms kommun, Uppland Ola Winter
Läs merStrömsholm. Intill boplatsen Sofielund. Arkeologisk förundersökning
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2016:76 Strömsholm Intill boplatsen Sofielund Arkeologisk förundersökning Fornlämning boplats Kolbäck 380 Strömsholm 8:60 Kolbäcks socken Hallstahammars kommun Västmanlands
Läs merVA inom Lundby bytomt
Rapport 2013:54 Arkeologisk förundersökning VA inom Lundby bytomt Inom och intill RAÄ 133, 167 och 170 Styrstad 11:7 Styrstad socken Norrköpings kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L
Läs merJohan Klange. Arkeologisk förundersökning. Rapporter från Arkeologikonsult 2015:2966
Storvreta reningsverk Arkeologisk förundersökning inom fastigheten Storvreta 47:277 i anslutning till fornlämningarna 213:1 och 213:2, Uppsala kommun, Ärentuna socken, Uppsala län Arkeologisk förundersökning
Läs merLundby 333, boplatslämningar
boplats, arkeologisk undersökning 2009, startsida Boplats undersöks när väg 155 byggs om på Hisingen i Göteborg Med anledning av att vägverket ska bygga om Väg 155, mellan Vädermotet och Syrhålamotet på
Läs meruv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander
uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland,
Läs merSärskild arkeologisk utredning inför nybyggnad av E4 söder om Sundsvall
Särskild arkeologisk utredning inför nybyggnad av E4 söder om Sundsvall Socken: Njurunda, Kommun: Sundsvall, Landskap: Medelpad. Rapportnummer 2010:15 Ola George 2 Murberget Länsmuseet Västernorrland Box
Läs merAvgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby
uv MITT, rapport 2010:24 arkeologisk förundersökning Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby Uppland; Vallentuna socken; Vallentuna-Åby 1:94; Vallentuna 40:1 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:24
Läs merUV SYD RAPPORT 2004:2 ARKEOLOGISK UTREDNING. Karlslundsområdet. Skåne, Ängelholms stad, RAÄ 18 Ängelholm 2:25 och 2:27 Tyra Ericson
UV SYD RAPPORT 2004:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Karlslundsområdet Skåne, Ängelholms stad, RAÄ 18 Ängelholm 2:25 och 2:27 Tyra Ericson Karlslundsområdet 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska
Läs merÖlmevalla 180, boplats
, arkeologisk undersökning 2008, startsida RAÄ 180 forntida område vid Kvarnkullen i Ölmevalla socken För två- till tretusen år sedan låg bosättningar som tillhörde åkerbrukare nära kullens krön. I utkanten
Läs merArkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4
Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 220-9941-94 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 577.94.Z 400 Ansvarig för undersökningen:
Läs merArkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13
Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun
Läs merUltuna, hus C4:16. Antikvarisk kontroll
Ultuna, hus C4:16 Antikvarisk kontroll I anslutning till fornlämning Uppsala 401:1 och 472:1, fastighet Ultuna 2:23, Uppsala stad (fd Bondkyrko sn), Uppsala kommun, Uppland SAU rapport 2010:25 Fredrik
Läs merLämningar på Trollåsen
UV VÄST RAPPORT 2005:3 ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING Lämningar på Trollåsen Västergötland, Askims socken, Hylte 1:5, RAÄ 22 och 168 Marianne Lönn UV VÄST RAPPORT 2005:3 ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING Lämningar
Läs merKompletterande jobb utefter väg 250
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:40 Kompletterande jobb utefter väg 250 Antikvarisk kontroll Kolsva-Åsby 1:8, 1:17 och Myra 1:2 Kolsva socken Västmanland Anna-Lena Hallgren Innehållsförteckning
Läs merSkogs-Ekeby, Tungelsta
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:15 Skogs-Ekeby, Tungelsta Avgränsning av gravfältet Västerhaninge 82:1 Arkeologisk förundersökning RAÄ 82:1 Skogs-Ekeby 6:116 Västerhaninge sn Haninge kommun Södermanland
Läs merTrummenäs udde. Ramdala socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk utredning. Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg
Trummenäs udde Ramdala socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk utredning Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg Bakgrund Med anledning av VA-arbeten gränsande till fornlämning RAÄ Ramdala
Läs merE18, Västjädra-Västerås
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:65 E18, Västjädra-Västerås En bullervall vid Råby gård Särskild utredning RAÄ 710 Dingtuna-Råby 2:1 Dingtuna socken Västmanland Jan Ählström Innehållsförteckning
Läs merKvadratisk stensättning i Källarp
Kvadratisk stensättning i Källarp Arkeologisk förundersökning av RAÄ 151 inom fastigheten Källarp 1:3, Barnarps socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:16
Läs merBronsålder i Hallinge
uv MITT, rapport 2009:32 arkeologisk förundersökning Bronsålder i Hallinge Södermanland; Salems socken; Hallinge 1:1; RAÄ 3:1, RAÄ 329:1 Louise Evanni uv MITT, rapport 2009:32 arkeologisk förundersökning
Läs merStensträng och odlingsrösen ARKEOLOGISTIK AB
Stensträng och odlingsrösen Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid RAÄ Botkyrka 12:1, Botkyrka socken och kommun, Stockholms län Göran Wertwein ARKEOLOGISTIK AB Rapport 2016:29 2 Stensträng
Läs merEriksbergs industriområde
Eriksbergs industriområde Arkeologisk undersökning (schaktkontroll) inom RAÄ Botkyrka 108:3, fastigheten Linghov 15:24, Botkyrka kommun, Stockholms län Göran Wertwein ARKEOLOGISTIK ABRapport 2017:4 2 Omslagsbild:
Läs merVagnhall vid Finspångs Golfklubb
Rapport 2008:55 Arkeologisk förundersökning Vagnhall vid Finspångs Golfklubb RAÄ 30 Viberga 4:4 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A
Läs merEn förhistorisk boplats i Rosersberg
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:49 En förhistorisk boplats i Rosersberg Inför uppförande av en telemast Arkeologisk förundersökning Rosersberg 11:15 Norrsunda socken Sigtuna kommun Uppland Jan
Läs merFigurbilaga till UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:23
Figurbilaga till UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:23 Dnr 421-2619-1997 och 421-4445-1997 Kart- och ritmaterial: Henrik Pihl, UV Syd och Franciska Sieurin-Lönnqvist, Arkeobild Kartor ur allmänt
Läs merBjörke, Norrlanda. Rapport Arendus 2015:22. Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åker
! Rapport Arendus 2015:22 Björke, Norrlanda Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åker Norrlanda socken, Björke 1:13 Region Gotland Gotlands län 2015 Dan Carlsson Omslagsbild: Stenvallen
Läs merFörhistoriska boplatslämningar vid gården Bosens
UV VÄST RAPPORT 2005:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Förhistoriska boplatslämningar vid gården Bosens Halland, Tvååkers socken, Tvååker-Ås 2:8 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT 2005:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Förhistoriska
Läs merEn härd söder om Huljeboplatsen
UV RAPPORT 2011:129 ARKEOLOGISK UTREDNING En härd söder om Huljeboplatsen Arkeologisk utredning i samband med anläggande av damm vid Skrukeby 11:1 Högby socken, Mjölby kommun Östergötlands län Dnr 421-1336-2011
Läs merKompletterande arkeologisk utredning, Påljungshage, RAÄ 62, 98, 352, 353 och 354, Helgona socken, Södermanland. Ann Lindkvist
Kompletterande arkeologisk utredning, Påljungshage, RAÄ 62, 98, 352, 353 och 354, Helgona socken, Södermanland Ann Lindkvist SAU Rapport 2007:11 Innehållsförteckning Inledning 1 Syfte, metod och genomförande
Läs merBankeberg. Bankeberg 11:139 Vikingstads socken Linköpings kommun Östergötland. Dnr Anna Molin UV ÖST RAPPORT 2005:1
UV ÖST RAPPORT 2005:1 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Bankeberg Bankeberg 11:139 Vikingstads socken Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-219-2004 Anna Molin UV ÖST RAPPORT 2005:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
Läs merKabelförläggning invid två gravfält
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:62 Kabelförläggning invid två gravfält Förundersökning Fornlämning Ekeby 3:1 och Ekeby 9:1 Rista 4:4, Fornbro 5:2 och Blacksta 1:11 Ekeby socken Östhammars kommun
Läs merBoplats vid Waldorfskolan i Söderköping
Rapport 2008:138 Arkeologisk förundersökning Boplats vid Waldorfskolan i Söderköping RAÄ 307 Hammarspången 1:3 och Ällerstad 1:31 Drothems socken Söderköpings kommun Östergötlands län Rickard Lindberg
Läs merarkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg
Nr 2015:03A KN-SLM14-180 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Peter Berg datum. 2015-02-03 ang. förenklad rapport över arkeologisk
Läs merSnäckstavik. Rapport 2010:35 Göran Werthwein
Snäckstavik Arkeologisk förundersökning (schaktkontroll) vid Snäckstavik, intill RAÄ 102:1 och 580:1-3, Grödinge socken och Botkyrka kommun, Södermanland Rapport 2010:35 Göran Werthwein Snäckstavik Arkeologisk
Läs merViggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland.
Viggbyholm Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Rapport 2000:18 Göran Werthwein STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Tidsaxel Mats Vänehem Stockholms läns
Läs merRimbo-Tomta 7:1. Kompletterande arkeologisk undersökning Rimbo socken, Rimbo-Tomta 7:1, Stockholms län. sau rapport 2008:22
Rimbo-Tomta 7:1 Kompletterande arkeologisk undersökning Rimbo socken, Rimbo-Tomta 7:1, Stockholms län sau rapport 2008:22 Michel Guinard & Lars Sundström sau rapporter 2008:22 sau 2008 Utgivning och distribution
Läs merOptokabel vid Majstorp
RAPPORT 2015:53 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Optokabel vid Majstorp Östergötland Norrköpings kommun Krokeks socken Majstorp 2:8 Dnr 3.1.1-03366-2014 (RAÄ) Dnr 5.1.1-00387-2015
Läs merSökschakt i Styrstad Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2013:62. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2
Rapport 2013:62 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Sökschakt i Styrstad Intill RAÄ 33 och 93 Styrstad 9:5 Styrstad socken Norrköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Roger Lundgren Ö S T E R G
Läs merEnsbo. Sökschakt inom Tannefors 1:8 inför byggnation Linköpings stad och kommun Östergötlands län. Dnr Christina Helander
UV RAPPORT 2011:90 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Ensbo Sökschakt inom Tannefors 1:8 inför byggnation Linköpings stad och kommun Östergötlands län Dnr 421-2268-2010 Christina Helander Ensbo 1 2 Ensbo UV
Läs merFigurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:8
Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 005:8 Dnr 43-1780-003 Kart- och ritmaterial Maj-Lis Nilsson. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 8 Gävle. Dnr L 1999/3. Fig.
Läs merLångbro. Arkeologisk utredning vid
Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning
Läs merVästnora, avstyckning
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:32 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Västnora, avstyckning RAÄ Västerhaninge 150:1, 158:1, 165:1, Västnora 4:23, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland Tomas Ekman
Läs merSunnersta kyrktomt. Förundersökningundersökning Bondkyrko socken, Sunnersta 154:1, Fornlämning Uppsala 408:1, Uppsala län. sau rapport 2009:3
Sunnersta kyrktomt Förundersökningundersökning Bondkyrko socken, Sunnersta 154:1, Fornlämning Uppsala 408:1, Uppsala län sau rapport 2009:3 Tony Engström sau rapporter 2009:3 issn 1404-8493 sau 2009 utgivning
Läs merForntida spår i hästhage
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:82 Forntida spår i hästhage Arkeologisk utredning RAÄ 389 och 390 Vänsta 1:101 Kolbäck socken Västmanland Anna Egebäck Forntida spår i hästhage Arkeologisk utredning
Läs merSchaktning för fjärrvärme vid Snipvägen 30, Berg
UV RAPPORT 2011:44 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Schaktning för fjärrvärme vid Snipvägen 30, Berg Vreta Klosters socken, Linköpings kommun Östergötlands län Dnr 422-728-2010
Läs merEtt gravfält vid Älgviken
uv MITT, rapport 2009:34 arkeologisk förundersökning Ett gravfält vid Älgviken Väg 73, delen Älgviken Fors Förundersökning i avgränsande syfte Södermanland; Ösmo socken; Björsta 2:34; AÄ 126 John Hamilton
Läs merEn kabelförläggning vid Årke, Uppland
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2017:4 En kabelförläggning vid Årke, Uppland Arkeologisk kontroll Fornlämning Gryta 135:1 Årke 1:4 Gryta socken Enköpings kommun Uppland Jan Ählström En kabelförläggning
Läs merSärskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland
Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland ArkeoDok Rapport 2008:2 Bakgrund I samband med omläggning av ett större område från skogsmark
Läs mer