Finansmarknaden tar nya tag - så minns vi 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finansmarknaden tar nya tag - så minns vi 2011"

Transkript

1 december Finansmarknaden tar nya tag - så minns vi 2011 Illustratör: Robert Hilmersson Europas nya betalningslösningar Premiär för investeringssparkontot vd blir vice riksbankchef

2 2 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 december 2011 Kära läsare, Årets sista nyhetsbrev speglar ett händelserikt En stor del av Bankföreningens resurser har under året ägnats åt diskussioner om behovet av och innehållet i nya regelverk. Antalet remisser med nya regelförslag nådde sin kulmen under våren då vi hade drygt 30 olika förslag att lämna synpunkter på. De viktigaste områdena för att skapa en stabil finansmarknad är kapitaltäckningsregelverket (CRD 4) och ett bättre krishanteringsramverk. CRD 4 förhandlas nu som bäst och det finns fortfarande såväl stora som små frågor som utestår. Krishanteringsramverket låter vänta på sig och kanske har det sin förklaring i att inga lösningar är enkla när det gäller att hitta samarbete över gränserna för att hantera banker med problem. En annan fråga som fått sin lösning under 2011 gäller enklare skatteregler vid sparande i värdepapper. Det så kallade Investeringssparkontot införs från den 1 januari 2012 och vi hoppas att det uppnår sitt syfte att sparande i aktier och fonder uppfattas som enklare. Många banker kommer redan vid årsskiftet att tillhandahålla denna nya produkt utan kostnad. Intresset från kunder är ännu svårt att bedöma. Om jag får önska något för 2012 så är det att tydliga steg tas för samarbete i Europa. Efter den mycket svåra situation som uppstått i eurosamarbetet behövs ett tydligare och starkare ledarskap som skapar förutsättningar att hantera gemensamma frågor på ett effektivt sätt. Sverige behöver dra sitt strå till stacken. God jul och gott nytt år! kerstin af Jochnick, vd Bankföreningen SBAB blir nummer 33 SBAB Bank är ny medlem i Bankföreningen sedan den 15 december. Bankföreningen har nu 33 medlemmar. Bankföreningen är en viktig remissinstans. Nu när regelverken blir allt fler och mer komplexa känns det viktigt att både delta och försöka påverka. Eftersom SBAB blev bank i våras är det naturligt att vi går med nu. Vi ser fram emot att delta i föreningens arbete, säger SBAB Banks chefsjurist Christine Ehnström. Först och främst behöver vi sätta oss in i hur föreningen arbetar och vilka kommittéer som kan vara aktuella för oss att delta i, säger hon. Kapitaltäckningsfrågorna är viktiga, men det finns andra frågor som och bra sätt som SBAB säkert vill engagera sig i. Det blir också en fråga för den nye vd:n Carl-Viggo Östlund när han tillträder under nästa år. EMF:s statistikkommitté leds av svensk Christian Nilsson från Svenska Bankföreningen har utsett till ny ordförande för European Mortgage Federations statistikkommitté. Kommittén består av deltagarländernas lokala specialister på bolånemarknad och ekonomisk utveckling i respektive land. Kommittén tar fram statistik och analyser på nationell nivå och bidrar till samarbete över gränserna. Kommitténs två viktigaste produkter är Hypostat (årsbok om bolånemarknaderna i Europa) och Quarterly Review (kvartalsstatistik om europeisk bolånemarknad). EMF är en europeisk branschorganisation som arbetar för och företräder bolåneprodukter i EU. EMF:s medlemmar är nationella branschorganisationer och individuella banker och bolåneinstitut. Svenska Bankföreningens nyhets brev kommer ut med 6 nummer om året. Det publiceras på i pdf-format och skickas även med e-post till prenumeranter. Svenska Bankföreningen, Box 7603, Stockholm Ansvarig utgivare: Kerstin af Jochnick Redaktion: Lena Barkman , Ellen Karlberg, Redaktörerna Form: Luxlucid Produktion: M Pacerek AB

3 Nyheter Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 Nr december 6 december Framtidens betalningslösningar tar form Under 2012 har betalningsområdet hög prioritet för Bankföreningen och dess avdelning för finansiell infrastruktur. Hittills har Europas banker fokuserat på teknik och säkerhet. Nu blir konkurrens- och konsumentfrågorna viktigare. Genom att delta i European Payments Council, EPC, vill Bankföreningen påverka utvecklingen av Europas gemensamma betalningslösningar. Konkurrensen från aktörer utanför banksektorn kommer att öka i framtiden säger Leif Trogen, chef för Bankföreningens avdelning för finansiell infrastruktur. Just nu pågår en dialog om konsument-, säkerhets- och konkurrensaspekter. Frågan ställs på sin spets när nya leverantörer av betaltjänster dyker upp. Vilken roll ska EPC spela när betalningarna blir mer mobila och görs i nya kanaler? SEPA, det gemensamma europeiska betalningsområdet, är EU-kommissionens angelägenhet då den finansiella rörligheten i Europa kan öka med ett sådant. EPC kan sägas vara banksektorns eget standardiseringsinstitut. Det bildades sommaren 2002 som ett självregleringsinitiativ. I början arbetade vi fram enkla och säkra betallösningar. Det var framgångsrikt, men med tiden har regleraren närmat sig. Den tekniska utvecklingen har tagit ett språng och dagens internetbaserade betallösningar, liksom kortlösningar, är självklara för kunderna. Dessa kärntjänster väntas fungera smärtfritt. I dag har EPC 74 medlemmar, men riktningen för framtiden är inte utstakad. European Banking Federation, European Savings Group samt European Corporate Banking Group, alla bankgrupperingar i Europa, diskuterar just nu EPC:s framtida roll och riktning. EPC har tagit fram europeiska standarder för konto-till-kontobetalningar, autogirobetalningar och korttjänster. Sådana kärntjänster fungerar i dag i Europa på ett effektivt och säkert sätt i ett banksystem med cirka deltagande banker. Men vad händer härnäst? Regleringen har kommit i fatt oss. Nu tittar vi främst på nya val av kanaler. Är det internet som ska bära framtidens e-handels- och mobila tjänster? Ska bankerna utveckla tjänster på egen hand eller tillsammans med externa affärspartners? Det är sådana frågor som är uppe på EPC:s agenda just nu, säger Leif Trogen. Betalningen är själva pulsen i banksystemet. Med ny teknik utsätts betalningsbenet för starkare konkurrens, vilket kan komma att påverka bankernas utbud av sparoch låneprodukter. När nya typer av aktörer för elektroniska betalningslösningar agerar som mellanhänder ställs saken på sin spets. Vi kan inte längre säkert veta vem vi gör affärer med, och det ser vi som ett problem, säger Leif Trogen. Framtidens modell kan bli att kunden kan lämna ut sina kunduppgifter till en mellanhand, men måste i så fall stå risken för att något går fel. Konsumentskyddet är mycket viktigt, då en av bankernas främsta uppgifter är att skydda insättarnas medel, säger Leif Trogen. Nytt på infrastrukturområdet Under 2012 kommer Bank - före ningen att arbeta med följande viktiga frågor: Dataclearingsystemet, ett system för konto-till-kontobetalningar som ägs av Bankföreningen. Föreningen har tecknat ett nytt Avtal för Drift av Dataclearingen med BGC. Avtalet träder i kraft den 1 januari Avtalet är femårigt och innebär också att en ny prismodell införs. Under 2011 beräknas 125 miljoner transaktioner bearbetas i systemet. Förutom att delta i EPC för att utveckla det gemensamma betalningsområdet SEPA kommer säkerhetskommittén att arbeta för ökad rapportering om hotbilder och bedrägerier till Bankföreningen. Finansiella sektorns privatoffentliga samverkansgrupp, FSPOS, arbetar för mer samarbete och ökad säkerhet och krisberedskap inom finansiell sektor. En strategisk plan för är på gång. Drift och förvaltning av e- faktura effektiviseras. De första stegen i en Handlingsplan för harmonisering av e-fakturatjänsterna genomförs Regeringens Digitala Agenda följs upp. Bankföreningen har för avsikt att ta fram en handlingsplan med betalningsstrategisk inriktning tillsammans med bankerna. Hur kan den svenska betalinfrastrukturen utvecklas på medellång sikt (3 5 år) Dataclearing, e-faktura, clearingoch kontonummerstruktur, liksom nya betalningsinitiativ och minskad kontantanvändning finns också med i programmet för 2012.

4 4 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 december 2011 Årskrönika Ett år att minnas 2011 blev ett händelserikt år. För världen och för finansbranschen. Politiska världshändelser spädde på oron för ekonomisk avmattning i världsekonomin. Världens börser föll under stora delar av året. Då nationer vill undvika nya finansiella kriser, skydda konsumenternas intressen och se till att konkurrensen fungerar, kom flera nya regelverk och direktiv att sjösättas. Någon nyhetstorka på bankområdet var det inte. Här är Bankföreningens krönika över det gångna året. Vi ses igen 2012! Januari Förordningar om den nya europeiska tillsyns- och stabilitetsstrukturen började gälla. Premiär även för de nya tillsynsmyndigheterna EBA, ESMA och EIOPA samt systemriskrådet ESRB. Den arabiska våren började med att folket i Tunisien protesterade mot diktaturen och dålig levnadsstandard. Demokratirörelsen spred sig sedan till Egypten och andra länder i regionen. Bankföreningens principer för ansvarsfull kreditgivning började tillämpas. En låntagare bör amortera på sitt bolån på den del som ligger över 75 procent av marknadsvärdet. Den svenska bolånemarknaden fungerar väl och bankerna har en sund kreditgivning, som tar hänsyn till kundens återbetalningsförmåga, sa Bankföreningens vd Kerstin af Jochnick vid en utfrågning i finansutskottet. En ny konsumentkreditlag trädde i kraft. Förhandlingar om kommissionens förordningsförslag och ett slutdatum för det gemensamma betalningsområdet SEPA inleddes. Bankerna utarbetade rutiner för att samla in bedrägeristatistik. Februari Volvofinans Bank blev ny medlem i Bankföreningen. Finansinspektionen publicerade nya ersättningsregler. FI har lyssnat på branschen. Reglerna innebär bland annat att minst 40 procent av den rörliga Illustratör: Robert Hilmersson

5 Årskrönika Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 december ersättningen för vissa anställda ska skjutas upp att jämföra mot dagens nivå på 60 procent, sade Åsa Arffman, bankjurist på Bankföreningen. Mars Den 1 mars trädde Finansinspektionens nya ersättningsregler i kraft. Regeringen och Finansinspektionen kommunicerade att svenska banker bör ha högre kapitalkrav än de miniminivåer som anges i Basel III-överenskommelsen. En förstudie för mobila betalningar (person till person) övergick till att bli ett genomförandeprojekt hos BGC. Världsekonomin darrade till när Japan drabbades av en av världens kraftigaste jordbävningar med epicentrum 40 mil från Tokyo. Förutom ofattbara skador väckte den frågor om kärnkraftens säkerhet. April Kommissionen föreslog ett nytt bolånedirektiv. ASCB (Association of Swedish Covered Bond issuers) och emittenterna ordnade roadshow för svenska säkerställda obligationer i Tyskland och Frankrike. Den europeiska bankföreningens nya ordförande, Christian Clausen, ledde sitt första styrelsemöte i EBF. Var tredje privatperson tar emot e-fakturor. 47 miljoner e-fakturor ställdes ut till privatpersoner under 2010, vilket motsvarar 14 procent av alla betalningar via internetbank. Det visade en undersökning i branschen. Riksbanken presenterade nyheten att det blir Greta Garbo, Astrid Lindgren, Evert Taube, Birgit Nilsson och Ingmar Bergman som ska pryda landets nya och säkrare sedlar som ska tas i bruk Maj Marginalen Bank och OK-Q8 Bank blev medlemmar i Bankföreningen. Sparbanken Syd slöt samarbetsavtal med Bankföreningen Åtta av tio svenskar nöjda med sin bank. Det visade Synovates årliga undersökning på uppdrag av Bankföreningen. Förtroendet för bankerna är tillbaka på samma nivå som före tappet Efter Bankföreningens beslut började landets uttagsautomater rustas med en ny teknik som förhindrar kopiering av kortuppgifter, så kallad skimning. Dominique Strauss Kahn, kallad DSK, avgick som ordförande för internationella valutafonden IMF i samband med en misstänkt skandal. Tillträdde gjorde Christiane Lagarde. Juni Kommissionen utfärdade rekommendationer om att samtliga EU-medborgare ska ha rätt till ett bankkonto och grundläggande banktjänster.

6 6 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 december 2011 Årskrönika Juli Nordea, SEB, Svenska Handelsbanken och Swedbank klarade med god marginal det stresstest som Europeiska bankmyndigheten (EBA) låtit göra. Lagförslaget om nya kapitaltäckningsregler, CRD IV, antogs av kommissionen. Greklands statsfinanser visade sig vara allt annat än stabila. Kan Grekland gå i konkurs? Det blev månadens fråga. Baselkommittén och Financial Stability Board inledde konsultationer om definitionen av globalt systemviktiga banker samt vilka krav som man bör ställa på dessa. Augusti Ratinginstitutet Standard & Poor s sänkte USA:s nationella kreditbetyg från AAA till AA+ sedan den amerikanska administrationen gjort för lite och för sent för att komma tillrätta med USA:s budget- och handelsunderskott. Bankföreningen tillsatte en ny arbetsgrupp: e-commerce Payments, en motsvarighet till den som finns inom European Payments Council. September Bankrånen under januari augusti minskade med 35 procent jämfört med året innan, och för tredje året i rad. Bankrånen nådde den lägsta nivån på 20 år mätt som antal rån per månad. Bankföreningen arrangerade mötet ETDF (European Trustee and Depositary Forum) för diskussion om frågor som rör förvaringsinstitut. Sir John Vickers kom med sin slutrapport om hur Storbritannien bör reformera sin banklagstiftning för att undvika framtida kriser. Kommissionen antog ett lagförslag om införandet av en transaktionsskatt på europeisk nivå. Nordic e-banking Security Summit genomfördes för tredje året i rad. Den europeiska bankmyndigheten EBA publicerade riktlinjer för intern kontroll. Nationella myndigheter ska implementera dessa senast den 31mars Förbättrade rutiner för lösenoch förtidslösen av bolån föreslogs av arbetsgruppen för effektivare hantering av bolån. Oktober Europeiska rådet enas om en återkapitaliseringsplan för europeiska banker som en del av ett helhetspaket för att lösa skuldkrisen. Kapitalnivåerna hos EU:s banker ska uppgå till minst 9 procent före juni I samråd med SWIFT startade Bankföreningen ett utvecklingsprojekt för att bygga upp ComSys, en ny databas för förvaltningen av bankdata som används vid routing av betalningar.

7 Årskrönika Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 december November Regeringen, Riksbanken och Finansinspektionen klargjorde vilka kapitalnivåer som ska gälla för de fyra största bankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Från den 1 januari 2013 ska kapitalkravet vara10 procent av de riskvägda tillgångarna och 12 procent efter den 1 januari Riksbankens stabilitetsrapport visade på att de svenska bankerna är robusta med tillräckliga buffertar. Finanskoalitionen visade att enad kamp mot barnpornografi gett resultat. Polisen rapporterade att handeln med barnpornografiska bilder genom traditionella betaltjänster har minskat betydligt. Banksektorns utmaningar var rubriken på årets Bankmöte 2011, som behandlade den europeiska skuldkrisens påverkan på finansmarknaden. Vad får nya regler för effekter på bankerna och deras kunder? December Duon Merkozy blev ett begrepp. Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy tog på sig rollen att ena ett splittrat Europa med ett nytt fördrag. Michel Barnier, kommissionär för den inre marknaden, meddelade att en högnivågrupp ska analysera om det är lämpligt för banker att sära på sin investment- och retailverksamhet. Rapporten kommer våren Bankföreningen och BGC tecknade ett femårigt avtal för drift av dataclearingen. Riksbanken pekar på att en kapitaltäckningsnivå på procent är lämpligt ur ett samhällsperspektiv. Rådet och Europaparlamentet nådde en politisk överenskommelse om förordningen om SEPA:s slutdatum. Vilken fråga blir het för dig 2012? Vi frågade fem av Bankföreningens experter med olika ansvarsområden om deras syn på framtiden. Ett europeiskt flerpartsforum för e-faktura bildades 2011 på initiativ av kommissionen i syfte att övervaka och samordna införandet av e-faktura inom EU som en del i den Digitala agendan Den europeiska standardiseringsorganisationen CEN väntas i februari 2012 slutföra arbetet med framtagande av ett standardiserat europeiskt ramverk för e-faktura. En viktig fråga 2012 är om och hur det europeiska flerpartsforumet och kommissionen avser att implementera ramverket. Johan Schmalholz, E-fakturakoordinator Mitt område är framför allt säkerställda obligationer. Inom det området skulle jag tro att den viktigaste frågan kommer att bli CRD IV och hur dessa obligationer kommer att bli behandlade inom det nyckeltal som ska tas fram för kortsiktig likviditet (LCR). Vi kommer även under 2012 att se mycket diskussioner om en ökad genomlysning av marknaden och behovet av att offentliggöra mer information till investerare. Det är kanske inte den största frågan för de svenska emittenterna, men en stor sak i resten av Europa. Jonny Sylvén, Senior Advisor Den viktigaste lagstiftningsfrågan på konsumentområdet blir det nya bolånedirektivet. Just nu pågår förhandlingarna kring direktivet för fullt i Bryssel. Det kan mycket väl bli så att direktivet röstas igenom i början av nästa år och i så fall går startskottet för den svenska implementeringsprocessen. Direktivförslaget innehåller bland annat regler kring kompetenskrav för personal, standardinformation i marknadsföring, förhandsinformation till konsumenter och krav på registrering av kreditförmedlare. Marie-Louise Ulfward, Bankjurist Vi bidrar till att utveckla regelverk för centrala betalsystem och standarder för gemensamma betaltjänster inom EPC och SEPA. En stor del av utvecklingen av betalningar sker i dag inom området e/m-payments, det vill säga olika betaltjänster för e-handel och mobila betalningar. Vi vill att framtida regler ska vara lätta att både förstå och följa för alla betalningsförmedlare. Under våren 2012 planerar vi för en workshop med betalningsstrategisk inriktning tillsammans med bankerna. Målet är en 3 5-årsplan för utveckling av den svenska betalinfrastrukturen. Anne Sundqvist, sakkunnig Betalningar och SEPA Flera centrala förslag på redovisningsområdet för bankerna är på gång från International Accounting Standards Board (IASB), bland annat standarden IAS 39 Finansiella instrument. Bankföreningen ser fram emot ett reviderat förslag om nedskrivning av anskaffningsvärderade finansiella tillgångar. Ett förslag om säkringsredovisning på portföljnivå, så kallade makrohedgar, väntar. Omfattande förändringar väntar för redovisning av leasingavtal för såväl leasetagare som leasegivare. Här kommer sannolikt ett s.k. re-exposure någon gång i april eller maj. Ett reviderat förslag om redovisning av försäkringsavtal väntas också första halvåret. Mats Stenhammar, Redovisningsexpert

8 8 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 december 2011 Intervju Foto: Michael Steinberg Bred branscherfarenhet har gjort mig ödmjuk. I praktiken är det inte alltid så lätt att lösa vissa frågor, frågor som ser ut att vara enkla från en annan horisont.

9 Intervju Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 december Penningpolitiken nästa Kerstin af Jochnick tar med sig sitt branschkunnande till Riksbanken där hon blir vice riksbankschef vid årsskiftet. Bankföreningens avgående vd tror att dialog mellan branschens olika delar är bra för finanssektorns framtid. Jämfört med många andra länder har vi ett bra klimat i Sverige. Vi förstår varandra väl och ligger i många frågor ganska nära varandra i våra åsikter. I medierna framstår det ofta som väldigt stora meningsskiljaktigheter, men riktigt så illa är det inte i verkligheten, säger Kerstin af Jochnick, som är övertygad om att alla parter vill ha ett fungerande och stabilt ramverk. Inne på Kerstin af Jochnicks arbetsrum på Bankföreningen ligger blomdoften fortfarande tung när vårt reportageteam gör ett besök ett par dagar före tredje advent. Jag har fått många gratulationer och positiva kommentarer. Jag tror att många i branschen ser det som hedrande att en person från branschen kom i fråga för det här uppdraget, säger Kerstin Jochnick och flyttar på en blomvas för att vi ska få plats vid hennes besöksbord. Hon kan förstå att en del personer i branschen, och även medarbetare, gärna hade sett att hon stannat lite längre på sin nuvarande post. Men hon är nöjd med det arbete hon gjort för Bankföreningen och är övertygad om att den mer moderna organisation som nu finns på plats kommer att fungera väl framöver. Jag är stolt och glad över de för - ändringar som skett i Bankföreningen under min tid. Rekryteringen av en ny vd har inletts och jag är mån om att organisationen fortsätter att utvecklas. Mer modern organisation Förutsättningarna är goda, eftersom Kerstin af Jochnick drivit ett förändringsarbete i organisationen, såväl i styrelse som i ledning. Till exempel sitter vd:arna för de fem största bankerna i dag i styrelsen. Vi har också en strategi på plats och vi jobbar med att synas mer både i Sverige och internationellt. Därtill har vi startat projekt för att öka nyttan för alla våra medlemmar, säger Kerstin af Jochnick, som påminner om att Bankföreningens allra viktigaste uppgift är att skapa förtroende för bankerna och det finansiella systemet hos politiker, medier och allmänhet. Beskedet den 2 december om att Kerstin af Jochnick slutar efter två år som Bankföreningens vd för att i stället bli ledamot i Riksbankens direktion under de kommande sex åren kom ändå lite oväntat. Det var helt enkelt ett erbjudande som inte gick att motstå. Hur känns det då att gå in i en annan roll, tillbaka till statlig anställning i allmänhetens tjänst? Självklart är det en annan roll och något andra glasögon som jag kommer att ta på mig, säger Kerstin af Jochnick, som är ett levande Jag är stolt och glad över de förändringar som skett i Bankföreningen under min tid. exempel på vilken nytta en person som flyttar sig mellan olika roller och sektorer och tar med sig sin kompetens kan göra. Det sker ett erfarenhetsutbyte, helt klart. Och så blir den som byter roll mer ödmjuk när man förstår att det i praktiken inte alltid är så lätt att lösa vissa frågor, frågor som sett enkla ut från en annan horisont. Men är det inte stora skillnader mellan de privata intressena och det offentliga? Dialog en bra modell Genom att samarbeta kan man komma längre, det gäller reglering och tillsyn men även för att skapa en kultur i finansbranschen med värderingar som står i samklang med resten av samhället, anser hon. Att livet som ledamot i en centralbank kommer att vara lite mer påpassat, det är hon väl medveten om. Medierna kommer förstås att försöka placera henne i något fack. Antingen som stram, räntehöjande hök eller som en mer tillåtande, stimulanspolitisk och räntesänkande duva. Det är en publik roll att vara riksbanksledamot och jag får finna mig i att bli hårt granskad, säger Kerstin af Jochnick, som säger att hon ändå fått viss vana under sina år som avdelningschef på Finansinspektionen och som ordförande för CEBS, den europeiska banktillsynskommittén. Kerstin af Jochnick ersätter Svante Öberg som förste vice riksbankschef, och blir därmed den som i första hand kliver in när riksbankschefen Stefan Ingves får förhinder. Riksbankens direktion består av sex ledamöter som väljs för mandatperioder på fem eller sex år. Övriga ledamöter är riksbankschef Stefan Ingves samt vice riksbankscheferna Karolina Ekholm, Lars E.O. Svensson och Barbro Wickman-Parak. Per Jansson, som rekryterats internt från Riksbanken, börjar samtidigt som Kerstin af Jochnick. Kerstin af Jochnick har mycket goda kunskaper och en lång erfarenhet inom området finansiell stabilitet efter många års arbete på

10 10 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 december 2011 Intervju Bankföreningen, Finansinspektionen och Riksbanken, skriver Riksbanken på sin webbplats. Så om du får beskriva vad finansiell stabilitet innebär, vad säger du då? Att vi behöver ha en finansmarknad med företag som är pålitliga och robusta och som har tillräckliga buffertar för att klara av kriser. Finansiell stabilitet kräver också harmoniserade ramverk och gott samarbete mellan länder. Krishantering behövs Det som är extra viktigt, men extra svårt, är att få en fungerande och gränsöverskridande krishantering på plats. Det är bristen på en sådan som är anledningen till att det alltjämt ställs olika krav på nationell nivå trots att bankernas affärer är gränsöverskridande. Kerstin af Jochnick bodde i London Under den perioden var hon ordförande i CEBS, kommittén för Europas tillsynsmyndigheter på bankområdet. Hon ansvarade för att samordna de europeiska tillsynsmyndigheternas verksamhet, som i takt med fler regleringar kommit att spela en allt viktigare roll. Erfarenheten från CEBS är till stor nytta nu när allt fler beslut fattas och detaljregleras på central nivå utan att ta vägen via ländernas egna tillsynsmyndigheter och lagstiftningsprocesser, säger Kerstin af Jochnick. Det är otroligt viktigt att vi är med och påverkar i ett tidigt skede, att vi talar om hur förslag påverkar oss. För när besluten väl har fattats är det svårt att göra något, säger Kerstin af Jochnick. Men vad hände då när det gäller EBA:s högre kapitalkrav på svenska banker som plötsligt drogs tillbaka? Vi skrev brev, och flera medlemsbanker tog själva kontakt med EBA och andra personer med inflytande över processen. Bankföreningen påpekade det orimliga i att vissa länder följde vissa äldre övergångsregler medan andra inte gjorde det. Vi påpekade också att kraven drabbar redan kapitalstarka banker på ett sätt som inte kan ha avsetts. Men att EBA ändrade sin metodik är resultatet av mångas insatser, säger Kerstin af Jochnick. Hur mycket kan lilla Sverige påverka i internationella sammanhang? Min erfarenhet är att vi kan påverka och att andra lyssnar så länge som vi gör en bra analys och kommer med goda argument. Det gäller främst i sakfrågor; när det kommer till stora skeenden, som förhandlingarna mellan Sarkozy och Merkel, blir det förstås lite annorlunda, säger hon. Vad önskar du dig i julklapp? Jag skulle gärna se en mycket tydligare handlingsplan för Europa och euron så att finansmarknadens förtroende kan återvinnas, säger Kerstin af Jochnick. Hur mycket internationellt samarbete har den svenska bankföreningen i dag? Vi har ökat samarbetet över gränserna väldigt mycket under de senaste åren. Jag har suttit med i Europeiska Bankföreningens styrelse, vi har ett nordiskt och ett baltiskt samarbete. Och när det gäller kapitaltäckningsdirektivet CRD IV har vi tagit fram ett gemensamt nordiskt positionspapper. Vi arbetar med våra gemensamma frågor för att tillsammans påverka opinionen. I dag är det regleringar som är på tapeten och då ska vi se till att det blir bra regleringar och EU-harmoniserade regler. Att en gränsöverskridande krishantering kommer på plats är väldigt viktigt. Att högre krav ställts på skandinaviska banker har för klarats av att den nuvarande hanteringen inte räcker. Men alla banker jobbar inte så mycket över gränserna. Hur ska mindre och mer lokala banker känna sig delaktiga i detta för branschen så viktiga arbete? Det är en av Bankföreningens utmaningar att agera för alla medlemmars räkning. Målet är att regleringarna ska fungera även hos de mindre instituten. I en medlemsenkät som vi gjorde i våras såg vi att de mindre medlemmarna efterfrågade mer information, så på senare tid har jag med viss regelbundenhet skickat ett vd-brev till alla företag, för att uppdatera medlemmarna om vad som är på gång, vilka vi har träffat och så vidare. Du är duktig på att få olika experter att dra åt samma håll. Vad är knepet? Det är viktigt att ge specialisterna möjlighet att förstå vilken roll de spelar för helheten, säger Kerstin af Jochnick, som talar om vikten av att sätta mål och arbeta för en gemensam kultur. Vi har många diskussioner, en stor delaktighet i ledningsgruppen och möten varje fredag med alla medarbetare så att alla vet vad som är på gång, säger Kerstin af Jochnick. Men snart är det dags att flytta till en nygammal arbetsplats. Du jobbade ju på Riksbanken tidigt i din karriär! Riksbanken är en fin arbetsplats och jag ser fram emot nya utmaningar. Text: Ellen Karlberg

11 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 december Krishantering en dansk bubblare Den 1 januari 2012 tar Danmark över ordförandeklubban från Polen i EU:s råd. Förväntningarna är högt ställda, inte minst på finansmarknadsområdet. Men vad innebär egentligen det roterande ordförandeskapet och vad kan vi förvänta oss av danskarna under våren? Ordförandeskapet innebär kortfattat att ordförandelandet leder alla arbetsgruppsmöten som dagligen äger rum i rådsbyggnaderna Justius Lipsius och LEX i Bryssel. Det finns hundratals arbetsgrupper som omfattar alla EU:s politikområden, de danska delegaterna kommer alltså att leda dessa. Det är också Danmark som sammankallar till möten och bestämmer dagordningen på både tjänstemanna- och ministernivå. Ett undantag är utrikespolitiken, där det sedan Lissabonfördragets ikraftträdande är den europeiska utrikestjänsten som innehar ordförandeskapet. Liksom andra ordförandeskap kommer det danska att präglas av vilka lagförslag EU-kommissionen lägger på bordet, vad det föregående ordförandeskapet lämnar efter sig och vad som beslutas av Europeiska Rådet. En förändring i och med Lissabonfördraget var nämligen att det Europeiska Rådet blev en självständig institution med en permanent ordförande. Därmed är det Van Rompuy, och inte den danska premiärministern, som under våren bestämmer vilka frågor som ska avhandlas på EU:s toppmöten. På finansmarknadsområdet är konsumentfrågor prioriterade, men utrymmet för dessa frågor är begränsat när trycket på att göra framsteg i andra dossierer är stort. Bland de aktuella lagförslagen har i stället danskarna gjort klart att särskilt fokus ska ligga på CRD IV, MiFID, CRA III och MAD. Det kommande förslaget om krishantering är också prioriterat, men ses närmast som en bubblare då tidpunkten för dess offentliggörande är osäker. I slutänden avgörs danskarnas framgång av i vilken utsträckning förhandlingarna som rör dessa förslag leder till betydande framsteg. Att i så stor utsträckning som möjligt lägga de nationella ståndpunkterna åt sidan och i stället satsa på att vara god medlare mellan övriga medlemsländers åsikter brukar vara ett framgångsrecept. Förhandlingar med 27 intressenter är komplexa övningar och som ordförande är nyckeln att hitta medelpunkten mellan olika läger. En ordförande som tydligt Bland de aktuella lagförslagen har i stället danskarna gjort klart att särskilt fokus ska ligga på CRD IV, MiFID, CRA III och MAD. driver egna frågor tappar snart sin trovärdighet i denna process. Det är alltså mest en myt att ordförandeskapet är en möjlighet att främja egna intressen, även om det stämmer att ordförandelandet på marginalen avgör vad som ska prioriteras och framför allt vad som inte ska prioriteras. Det är också sant i de fall då ordförandelandets ståndpunkt sammanfaller med vad som kan anses vara EU27:s sammanvägda ståndpunkt. En ordförande släpper sannolikt heller inte de allra viktigaste nationella hjärtefrågorna i första taget. Men i övrigt bestäms en stor del av det som sker inom EU-politiken på andra håll än i huvudstaden i ordförandelandet. Nationaliteten hos ordförandelandet avspeglar sig dock också på Vår man i Bryssel Mårten Wierup ansvarig för Public Affairs på Bankföreningen, pendlar i sitt jobb mellan Stockholm och Bryssel. I Nyhetsbrevets krönika delar han regelbundet med sig av sina reflektioner kring vad som är på gång i korridorerna i EU-kvarteren. områden såsom kommunikation och organisation, frågor som kan vara nog så viktiga för alla som följer lagstiftningsprocessen från utsidan. Under våren lär vi sammanfattningsvis kunna förvänta oss ett effektivt, resultatinriktat och transparent ordförandeskap. I termer av substans är målet inställt på en allmän inriktning för CRD IV och CRA III samt politiska överenskommelser om eventuella kvarvarande dossierer såsom DGS, slutdatum för SEPA, EMIR och bolånedirektivet. MÅRTEN WIERUP

12 12 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 december 2011 ISK en enklare sparform för alla Den 1 januari införs den nya sparformen investeringssparkonto, ISK. Tanken är att det ska bli enklare att äga aktier och värdepapper. Bland annat ska det bli lättare att deklarera genom att tillgångarna på kontot schablon beskattas. Poängen med investeringssparkontot är att kontoinnehavare kan handla med värdepapper och omplacera dessa utan att behöva redovisa varje kapitalvinst och kapitalförlust i självdeklarationen. Värdet på tillgångarna kommer årligen att schablonbeskattas, oavsett om man gör vinst eller förlust på tillgångarna. Inte heller beskattas ränta, utdelning eller annan avkastning som lämnas på de tillgångar som förvaras på kontot. Uttag av pengar från kontot kan göras helt fritt och de uttagna beloppen ska inte heller beskattas. Utgifter som avser tillgångar på ett investeringssparkonto är inte avdragsgilla. På investeringssparkontot kan man spara i följande värdepapper: finansiella instrument, exempelvis aktier, som handlas på en reglerad marknad (till exempel Stockholmsbörsen eller motsvarande marknad inom och utanför EES) finansiella instrument som handlas på en handelsplattform (MTF) inom EES andelar i investeringsfonder pengar (kontanter), även i utländsk valuta Reglerna om investeringssparkonto är ett parallellt system till dagens regler om kapitalbeskattning av värdepapper. Det innebär att investeraren själv väljer att öppna ett investeringssparkonto. Det går även bra att ha tillgångar på ett VP-konto/depå och samtidigt ha andra tillgångar på ett eller flera investeringssparkonton, med schablonbeskattning. Tillgångarna på investeringssparkontot omfattas av såväl insättningsgarantin som investerarskyddet. Skatten beräknas utifrån ett så kallat kapitalunderlag. Kapitalunderlaget är det genomsnittliga värdet av tillgångarna på kontot som beräknas vid fyra tillfällen under året och är summan av: 1. värdet av tillgångarna vid ingången av varje kvartal 2. belopp som betalats in till investeringssparkontot under året 3. värdet av finansiella instrument som förs över till investeringssparkontot av kontoinnehavaren under året och 4. värdet av finansiella instrument som förs över från någon annans investeringssparkonto under året. Kapitalunderlaget multipliceras med en räntefaktor, som är statslåneräntan den 30 november året före beskattningsåret. Resultatet blir den beräknade schablonintäkten, som kommer att förtryckas i din deklaration och tas upp som inkomst av kapital. Sådana inkomster beskattas med 30 procent skatt. Schablonintäkten kommer att finnas förtryckt i deklarationen. Det är den som tillhandahåller kontot, till exempel bank, värdepappersbolag eller liknande som räknar ut schablonintäkten och lämnar kontrolluppgift till Skatteverket. Källa: Skatteverket (www.skatteverket.se) Moms en ständig förhandlingsfråga Bankföreningen förstärker sin kompetens på skatteområdet. Den 23 januari börjar moms- och inkomstskatteexperten Ulrika Hansson, som ska driva skattefrågor som påverkar Bankföreningens medlemmar. Jag tycker om den politiska miljön och vill gärna arbeta för en organisation som bedriver lobbying, säger Ulrika Hansson, som har arbetat i en politisk miljö tidigare, bland annat under elva år på Finansdepartementet. Där har hon såväl deltagit i skatteutredningar som suttit ordförande i EU:s skattegrupp under det svenska ordförandeskapet. Hon tror att Bankföreningen kan påverk utvecklingen på skatteområdet både på egen hand och tillsammans med andra organisationer med liknande intressen. I min nya roll hoppas jag kunna fånga upp viktiga skattefrågor som påverkar finansbranschen och arbeta mot både departementet och EU. Eftersom vi påverkas av EU precis hela tiden är det viktigt att påverka på ett tidigt skede, säger Ulrika Hansson, som har en lång karriär inom skatteområdet. Med momsen som arbetsområde fick jag tillgång till världen. Det är väldigt spännande med den typen av skatt eftersom den påverkar både individer och företag i så hög grad, säger Ulrika Hansson, som påpekar att momsen är en harmoniserad skatt inom EU och att reglerna därför lätt kan diskuteras i gränsöverskridande forum. Men det sker ständigt en utveckling på området. Inom EU förekommer inte så mycket dubbelbeskattning när det gäller momsen. Däremot inför många länder utanför EU moms och då uppstår nya utmaningar. Det kan uppstå väldigt intressanta frågeställningar då olika länder har olika syn på när och var beskattningen ska ske. Att beskatta finansiella tjänster, som är rörliga globalt, kan sägas vara tekniskt svårt.

Investeringssparkonto med förenklad värdepappersskatt

Investeringssparkonto med förenklad värdepappersskatt Investeringssparkonto med förenklad värdepappersskatt investeringssparkonto förenklad värdepappersskatt från årsskiftet Investeringssparkonto, ISK, är en ny kontoform för investerare som är tillgänglig

Läs mer

Hur fungerar det? FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO 2015-10-13

Hur fungerar det? FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO 2015-10-13 FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO 2015-10-13 FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO ska tillhandahållas Kunden innan avtal om Investeringssparkonto undertecknas. Vad är ett Investeringssparkonto?

Läs mer

FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO

FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO Vad är ett Investeringssparkonto? Investeringssparkontot är en schablonbeskattad sparform som är tillgänglig för privatpersoner och dödsbon från och med den

Läs mer

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna PROMEMORIA Datum 2011-11-25 Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787

Läs mer

Investeringssparkonto (ISK)

Investeringssparkonto (ISK) Investeringssparkonto (ISK) Investeringssparkonto hos Strukturinvest Fondkommission Samla ditt sparande i strukturerade placeringar och fonder. Med ett investeringssparkonto (ISK) kan du enkelt omplacera

Läs mer

FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO

FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO 1 FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO ska tillhandahållas Kunden innan avtal om Investeringssparkonto undertecknas. Vad är ett Investeringssparkonto?

Läs mer

Schablonbeskattat investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring

Schablonbeskattat investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring Lagrådsremiss Schablonbeskattat investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 12 maj 2011 Anders Borg Pia Gustafsson

Läs mer

Reglering är en ödesfråga för finansmarknaden

Reglering är en ödesfråga för finansmarknaden eye Eye on executive matters no 2 2010 Eurotrubbel Är gemensam ekonomisk politik för hela Europa möjlig? Tänk efter före Väl förberedd kan en etablering i Östeuropa bli en fullträff. Dubbel skatt, nej

Läs mer

Investeringssparkonto

Investeringssparkonto Investeringssparkonto schablonbeskattning av finansiella instrument Sofi Nyström och Erik Sjöstedt Syfte Förenkla för privatpersoner att spara i finansiella instrument faktisk inkomst på tillgångarna på

Läs mer

Investeringssparkonto (ISK)

Investeringssparkonto (ISK) Investeringssparkonto (ISK) Investeringssparkonto hos Strukturinvest Fondkommission Samla ditt sparande i strukturerade placeringar och fonder. Med ett investeringssparkonto (ISK) kan du enkelt omplacera

Läs mer

Depå hos Strukturinvest inom ramen för olika depåförsäkringar

Depå hos Strukturinvest inom ramen för olika depåförsäkringar Depåförsäkring Depå hos Strukturinvest inom ramen för olika depåförsäkringar Gillar du enkelhet och smidighet när det handlar om ditt sparande? Då har vi en god nyhet. Nu kan du samla ditt sparande i strukturerade

Läs mer

Ändringar i reglerna om beskattning av finansiella instrument på investeringssparkonto

Ändringar i reglerna om beskattning av finansiella instrument på investeringssparkonto Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändringar i reglerna om beskattning av finansiella instrument på investeringssparkonto Juni 2012 1 Sammanfattning I denna promemoria lämnas förslag om ändring

Läs mer

Investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring

Investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring Bilaga 8 Investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring Bilaga till avsnitt 6.13 Bilaga 8 Investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring Innehållsförteckning Bilaga

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

I promemorian redogörs inte för de följdändringar i lagtexten som förslagen medför.

I promemorian redogörs inte för de följdändringar i lagtexten som förslagen medför. Promemoria 2011-04-06 Fi2010/5534 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Investeringssparkonto, tilläggspromemoria 1. Bakgrund Den 7 december 2010 remitterades promemorian Schablonbeskattat investeringssparkonto

Läs mer

Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs

Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs Framställning till riksdagen 2011/12: RBX Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs Sammanfattning I framställningen föreslås att en eller flera utredningar snarast påbörjas

Läs mer

Överenskommelse om samarbete avseende finansiell stabilitet och krishantering

Överenskommelse om samarbete avseende finansiell stabilitet och krishantering 2016-12-07 Finansiella stabilitetsrådet Överenskommelse om samarbete avseende finansiell stabilitet och krishantering Överenskommelsen är upprättad mellan Regeringskansliet (Finansdepartementet), Sveriges

Läs mer

Investeringssparkonto

Investeringssparkonto Investeringssparkonto För att öppna ett Investeringssparkonto (ISK) behöver du godkänna villkoren för ett ISK. Villkoren ger dig information om hantering av produkten och tjänsten samt förklarar hur dina

Läs mer

Yttrande över Finansinspektionens förslag till nya regler om verksamhet med bostadskrediter Regelrådets ställningstagande

Yttrande över Finansinspektionens förslag till nya regler om verksamhet med bostadskrediter Regelrådets ställningstagande Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

FI:s arbete i de europeiska tillsynsmyndigheterna. 10 juni 2014

FI:s arbete i de europeiska tillsynsmyndigheterna. 10 juni 2014 FI:s arbete i de europeiska tillsynsmyndigheterna 10 juni 2014 1 Agenda Välkommen, Martin Noréus De europeiska tillsynsmyndigheterna; översikt och uppdrag, Christina Ohlén Riktlinjernas tillämplighet i

Läs mer

Spara smart med det nya investeringssparkontot!

Spara smart med det nya investeringssparkontot! Spara smart med det nya investeringssparkontot! Sundsvall 21 januari 2012 David Persson Aktieinvest FK AB, 113 89 Stockholm 09-10-05 1 Aktieinvest Grundades 1965 och erbjöd kunder möjlighet att spara i

Läs mer

1. Antagande av den preliminära dagordningen. 2/3. Godkännande av listorna över A-punkter

1. Antagande av den preliminära dagordningen. 2/3. Godkännande av listorna över A-punkter Annoteringar 2010-10-11 Finansdepartementet Peter Holmgren Ekofinrådets möte i Luxemburg den 19 oktober 2010 Kommenterad dagordning - enligt den preliminära dagordning som framkom vid Coreper den 6 oktober

Läs mer

Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén

Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén SNS/SIFR Finanspanel 3 oktober 2014 Stefan Ingves Riksbankschef och ordförande i Baselkommittén för banktillsyn Agenda Om Baselkommittén för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om investeringssparkonto; SFS 2011:1268 Utkom från trycket den 13 december 2011 utfärdad den 1 december 2011. Enligt riksdagens 1 beslut föreskrivs följande. Innehåll 1 Denna

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

JC 2014 43 27 May 2014. Joint Committee Riktlinjer för hantering av klagomål inom värdepapperssektorn (Esma) och banksektorn (EBA)

JC 2014 43 27 May 2014. Joint Committee Riktlinjer för hantering av klagomål inom värdepapperssektorn (Esma) och banksektorn (EBA) JC 2014 43 27 May 2014 Joint Committee Riktlinjer för hantering av klagomål inom värdepapperssektorn (Esma) och banksektorn (EBA) 1 Innehåll Riktlinjer för hantering av klagomål inom värdepapperssektorn

Läs mer

Protokoll från Samverkansrådets möte den 2 oktober 2012

Protokoll från Samverkansrådets möte den 2 oktober 2012 Protokoll från Samverkansrådets möte den 2 oktober 2012 Finansinspektionen och Riksbanken har haft sitt andra möte inom ramen för Samverkansrådet för makrotillsyn. Vid mötet deltog från Finansinspektionen

Läs mer

Borlänge 16 maj 2013 David Persson. Aktieinvest FK AB, 113 89 Stockholm 09-10-05 1

Borlänge 16 maj 2013 David Persson. Aktieinvest FK AB, 113 89 Stockholm 09-10-05 1 Borlänge 16 maj 2013 David Persson Aktieinvest FK AB, 113 89 Stockholm 09-10-05 1 Aktieinvest Grundades 1965 och erbjöd kunder möjlighet att spara i andelar av aktier. Ägs sedan 1989 av Sveriges Aktiesparares

Läs mer

Ändringar i reglerna om beskattning av finansiella instrument på investeringssparkonto. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Ändringar i reglerna om beskattning av finansiella instrument på investeringssparkonto. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Ändringar i reglerna om beskattning av finansiella instrument på investeringssparkonto Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 20 september 2012 Peter Norman Pia Gustafsson

Läs mer

Våra värdepapperstjänster

Våra värdepapperstjänster Våra värdepapperstjänster För mer information om värdepapperstjänsterna kontakta närmaste Swedbank- eller sparbanks, ring telefonbanken, besök swedbank.se/aktier eller din sparbanks hemsida. Välkommen!

Läs mer

Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel

Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel ANFÖRANDE DATUM: 2011-05-18 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Kommittédirektiv. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. Dir. 2011:77. Beslut vid regeringssammanträde den 8 september 2011.

Kommittédirektiv. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. Dir. 2011:77. Beslut vid regeringssammanträde den 8 september 2011. Kommittédirektiv Förvaltare av alternativa investeringsfonder Dir. 2011:77 Beslut vid regeringssammanträde den 8 september 2011. Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till hur Europaparlamentets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder; SFS 2015:397 Utkom från trycket den 26 juni 2015 utfärdad den 17 juni 2015. Enligt riksdagens

Läs mer

Promemorian Avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skuldförbindelser samt vissa förenklingar på företagsskatteområdet

Promemorian Avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skuldförbindelser samt vissa förenklingar på företagsskatteområdet REMISSYTTRANDE Vår referens: 2016/03/025 Er referens: Fi2016/01229/S1 1 (7) 2016-04-27 Skatte- och tullavdelningen Att. Fredrik Opander Finansdepartementet 103 33 Stockholm Promemorian Avdragsförbud för

Läs mer

A L L M Ä N N A V I L L K O R F Ö R I N V E S T E R I N G S S P A R K O N T O. Sida 1 av 6

A L L M Ä N N A V I L L K O R F Ö R I N V E S T E R I N G S S P A R K O N T O. Sida 1 av 6 A L L M Ä N N A V I L L K O R F Ö R I N V E S T E R I N G S S P A R K O N T O Sida 1 av 6 Definitioner Annat Eget Konto: sådan depå och/eller konto som inte är ett Investeringssparkonto och som Kunden,

Läs mer

Mål och strategi för Riksbankens internationella arbete 2010

Mål och strategi för Riksbankens internationella arbete 2010 PM DATUM: 2009-11-13 AVDELNING: STA/INT HANDLÄGGARE: Kai Barvèll/Christina Nordh Berntsson HANTERINGSKLASS: ÖPPEN SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Uppgift Medlemmar etc Svensk anknytning Webbadress. namn. Se förkortning EBA, Euro Banking ABE. Association for Financial Markets

Uppgift Medlemmar etc Svensk anknytning Webbadress. namn. Se förkortning EBA, Euro Banking ABE. Association for Financial Markets ABE AFME ARC Se förkortning EBA, Euro Banking Association Association for Financial Markets in Europe Accounting Regulatory Representerar institut som bedriver värdepappershandel. Kommittén är underställd

Läs mer

Finansplats Stockholm

Finansplats Stockholm PROMEMORIA Datum 2006-06-30 FI Dnr 05-7920-000 Finansplats Stockholm Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Ändringar i reglerna om beskattning av finansiella instrument på investeringssparkonto

Ändringar i reglerna om beskattning av finansiella instrument på investeringssparkonto Skatteutskottets betänkande 2012/13:SkU7 Ändringar i reglerna om beskattning av finansiella instrument på investeringssparkonto Sammanfattning Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändringar i reglerna

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

- enligt den preliminära dagordning som framkom i Coreper den 14 november 2012. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen

- enligt den preliminära dagordning som framkom i Coreper den 14 november 2012. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen Annotering 2012-11-26 Fi 2012/166 Finansdepartementet Till: Riksdagen Ekofinrådets möte den 4 december 2012 i Bryssel Kommenterad dagordning - enligt den preliminära dagordning som framkom i Coreper den

Läs mer

1. Antagande av den preliminära dagordningen. 3. Tillämpningen av prisstabilitetskriteriet

1. Antagande av den preliminära dagordningen. 3. Tillämpningen av prisstabilitetskriteriet Kommenterad dagordning 2006-09-29 Finansdepartementet Peter Holmgren Ekofin-rådets möte den 10 oktober 2006 i Luxemburg - enligt den preliminära dagordning som framkom vid Coreper den 27 september 1. Antagande

Läs mer

EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN

EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN C 58/4 Europeiska unionens officiella tidning 24.2.2011 EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS BESLUT av den 20 januari 2011 om arbetsordningen för Europeiska systemrisknämnden (ESRB/2011/1)

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Ändring av Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2013:1) om säkerställda obligationer

Ändring av Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2013:1) om säkerställda obligationer 2016-05-16 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 16-3060 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Ändring av Finansinspektionens

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 1 oktober 2015 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 1 oktober 2015 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 1 oktober 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0226 (COD) 12601/15 ADD 2 EF 183 ECOFIN 743 SURE 24 CODEC 1291 IA 10 FÖLJENOT från: till: Komm. dok. nr: Ärende:

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2013:3)

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2013:3) PM Hanteringsklass: Öppen 1 (9) Dnr Dnr: 2013/424 2013-11-15 Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2013:3) Riksgäldskontoret (nedan Riksgälden) är stödmyndighet enligt

Läs mer

Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB

Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB Innehåll Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB... 3 1. Förvaring av tillgångar på investeringssparkontot... 3 2. Överföring

Läs mer

EBA:s riktlinjer. för jämförelse av ersättningar EBA/GL/2012/4

EBA:s riktlinjer. för jämförelse av ersättningar EBA/GL/2012/4 EBA:s riktlinjer för jämförelse av ersättningar EBA/GL/2012/4 London den 27 juli 2012 Innehåll I. Sammanfattning...3 II. Bakgrund och motiv...4 III. EBA:s riktlinjer för jämförelse av ersättningar (EBA/GL/2012/4)...6

Läs mer

Finansdepartementets Promemoria Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför budgetpropositionen för 2016 (Fi2015/1734)

Finansdepartementets Promemoria Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför budgetpropositionen för 2016 (Fi2015/1734) Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Att. Lena Björner Via e-post till: fi.registrator@regeringskansliet.se Stockholm 2015-05-04 Finansdepartementets Promemoria Vissa kapitalbeskattningsfrågor

Läs mer

INVESTERINGSSPARKONTO HOS GARANTUM 2013-11-21

INVESTERINGSSPARKONTO HOS GARANTUM 2013-11-21 1 INVESTERINGSSPARKONTO HOS GARANTUM 2013-11-21 2 ERBJUDANDET I KORTHET Full frihet att välja mellan många olika sparformer Med kontot Rådgiven får man full tillgång till nästan hela svenska sparmarknaden

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Periodisk information per 30 september 2014 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer

Läs mer

Enligt 8 i lagen om Finansinspektionen (878/2008) ska bankfullmäktige fastställa Finansinspektionens arbetsordning.

Enligt 8 i lagen om Finansinspektionen (878/2008) ska bankfullmäktige fastställa Finansinspektionens arbetsordning. Arbetsordning för Finansinspektionen Inledning Enligt 8 i lagen om Finansinspektionen (878/2008) ska bankfullmäktige fastställa Finansinspektionens arbetsordning. Bankfullmäktige ska 1) övervaka den allmänna

Läs mer

Ändringar i reglerna om när ett investeringssparkonto upphör

Ändringar i reglerna om när ett investeringssparkonto upphör Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändringar i reglerna om när ett investeringssparkonto upphör Augusti 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 2.1 Förslag till lag

Läs mer

Riksbanken välkomnar i stort de förslag som Finansinspektionen framför i remisspromemorian Kapitalkrav för svenska banker.

Riksbanken välkomnar i stort de förslag som Finansinspektionen framför i remisspromemorian Kapitalkrav för svenska banker. E S T A B L I S H E D 1 6 6 8 Protokollsbilaga A Direktionens protokoll 140626, 3 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00

Läs mer

Kommittédirektiv. Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton. Dir. 2015:39. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton. Dir. 2015:39. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton Dir. 2015:39 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Policy. Riksbankens kommunikationspolicy. Kommunikationsmål, syfte och målgrupper. Riksbankens kommunikation förhållningssätt

Policy. Riksbankens kommunikationspolicy. Kommunikationsmål, syfte och målgrupper. Riksbankens kommunikation förhållningssätt Policy BESLUTSDATUM: 2013-11-27 BESLUT AV: Direktionen ANSVARIG AVDELNING: Stabsavdelningen FÖRVALTNINGSANSVARIG: Kommunikationschef, Ann-Leena Mikiver SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 3.8.2005 KOM(2005) 361 slutlig 2005/0147 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om upphävande av rådets direktiv 90/544/EEG om frekvensband

Läs mer

KOM(2004) 728 av den 29 oktober 2004, kommissionens förslag när det gäller förenkling av mervärdesskatterättsliga skyldigheter

KOM(2004) 728 av den 29 oktober 2004, kommissionens förslag när det gäller förenkling av mervärdesskatterättsliga skyldigheter PM till riksdagen 2005-10-21 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ekofinrådets möte den 8 november 2005 Dagordningspunkt: MOMS: En enda kontaktpunkt. Lägesrapport Dokument: Tidigare dokument

Läs mer

EU:s nya regleringsprocess (Lamfalussyprocessen)

EU:s nya regleringsprocess (Lamfalussyprocessen) EU:s nya regleringsprocess (Lamfalussyprocessen) Reglerna på värdepappersmarknaden kommer till genom ett samarbete mellan olika institutioner och kommittéer inom EU och aktörerna på marknaden. Både bransch-

Läs mer

Ökad öppenhet på marknaden för företagsobligationer

Ökad öppenhet på marknaden för företagsobligationer PROMEMORIA Datum 2014-06-12 FI Dnr 14-8178 Ökad öppenhet på marknaden för företagsobligationer Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Ändringar i reglerna om när ett investeringssparkonto upphör

Ändringar i reglerna om när ett investeringssparkonto upphör Skatteutskottets betänkande 2014/15:SkU11 Ändringar i reglerna om när ett investeringssparkonto upphör Sammanfattning I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i proposition 2014/15:17 Ändringar

Läs mer

Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014

Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014 Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014 Riksbanken är en myndighet under riksdagen med ansvar för den svenska penningpolitiken. Sedan 1999 har Riksbanken en självständig ställning

Läs mer

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: maj 2014 Detta är årets femte rapport om bevakning och påverkan av de prioriterade områdena för Stockholmsregionens Europaförening 2014. Innehållsförteckning

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 13/2010 15 OKTOBER 2010 Innehåll CEBS KONSULTATION OM ERSÄTTNINGAR s.1 KOMMISSIONENS PLANER FÖR BESKATTNING AV FIN ANSSEKTORN s.5 GODKÄNDA SPRÅK VID

Läs mer

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna 7 MARS 8 DNR 8-9 8:9 Marknadsoron och de svenska bankerna Marknadsoron och de svenska bankerna SLUTSATSER De svenska bankerna har klarat sig förhållandevis bra i den internationella turbulens som råder

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 40-68

ÄNDRINGSFÖRSLAG 40-68 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2009/0099(COD) 5.2.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 40-68 Förslag till yttrande Ole Christensen (PE430.995v01-00) Ändring av direktiv 2006/48/EG

Läs mer

Chefdirektörens hälsning

Chefdirektörens hälsning Finlands Bank Chefdirektörens hälsning Ett stabilt penningvärde och ett väl fungerande finanssystem är viktiga för oss alla. Att sörja för det är centralbankernas uppgift. Centralbankerna i de länder

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23)

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om särskild tillsyn och kapitalbuffertar; SFS 2014:993 Utkom från trycket den 8 juli 2014 utfärdad den 26 juni 2014. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

ENIRO OFFENTLIGGÖR VILLKOREN FÖR FÖRETRÄDESEMISSIONEN

ENIRO OFFENTLIGGÖR VILLKOREN FÖR FÖRETRÄDESEMISSIONEN PRESSMEDDELANDE, Stockholm, 24 november 2010 ENIRO OFFENTLIGGÖR VILLKOREN FÖR FÖRETRÄDESEMISSIONEN Eniro AB (publ) ( Eniro eller Bolaget ) offentliggjorde den 28 oktober 2010 en företrädesemission på cirka

Läs mer

Finansiella Instrument: sådana instrument som avses i lag (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Finansiella Instrument: sådana instrument som avses i lag (2007:528) om värdepappersmarknaden. Allmänna villkor för Investeringssparkonto Dessa Allmänna villkor gäller för sparande på Investeringssparkonto hos Investerum AB (Investerum). 2012-01-01 Definitioner Annat Eget Konto: sådan depå och/eller

Läs mer

Vad gör FI på marknadsområdet?

Vad gör FI på marknadsområdet? Vad gör FI på marknadsområdet? FI-forum 10 mars 2017 Inledning Sophie Degenne Områdeschef, Marknader Agenda Inledning Utvecklingen på värdepappersmarknaden Nya regler om marknadsmissbruk Nya regler för

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 1/2013 SKATT PÅ FINANSIELLA TRANSAKTIONER, FTT

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 1/2013 SKATT PÅ FINANSIELLA TRANSAKTIONER, FTT SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 1/2013 18 FEBRUARI 2013 Utges av Svenska Fondhandlareföreningens Service AB Ansvarig utgivare: Kerstin Hermansson Innehåll SKATT PÅ FINANSIELLA TRANSAKTIONER,

Läs mer

1. Antagande av den preliminära dagordningen. 2. Godkännande av listan över A-punkter

1. Antagande av den preliminära dagordningen. 2. Godkännande av listan över A-punkter Annoteringar 2010-07-05 Finansdepartementet Peter Holmgren Ekofinrådets möte den 13 juli 2010 i Bryssel Kommenterad dagordning - enligt den preliminära dagordning som framkom vid Coreper den 30 juni 1.

Läs mer

Kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut

Kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut 2015-11-17 BESLUT Skandinaviska Enskilda Banken AB FI Dnr 15-8080 Att: Verkställande Direktören Delgivning nr 1 106 40 STOCKHOLM Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46

Läs mer

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 MEMO/12/184 Bryssel den 15 mars 2012 Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 1. Vilka uppgifter har arbetsgruppen för Grekland? Kommissionens arbetsgrupp

Läs mer

Stockholm den 7 mars 2011 R-2010/1776. Till Finansdepartementet. Fi 2010/5534

Stockholm den 7 mars 2011 R-2010/1776. Till Finansdepartementet. Fi 2010/5534 R-2010/1776 Stockholm den 7 mars 2011 Till Finansdepartementet Fi 2010/5534 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 9 december 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Schablonbeskattat

Läs mer

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Ändringar i reglerna om när ett investeringssparkonto upphör Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 oktober 2014 Per Bolund Pia Gustafsson (Finansdepartementet)

Läs mer

Förslag till nya regler om verksamhet med konsumentkrediter

Förslag till nya regler om verksamhet med konsumentkrediter REMISSYTTRANDE Vår referens: 2016/09/009 Er referens: Fi Dnr 15-9011 1 (6) 2016-10-14 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm finansinspektionen@fi.se Förslag till nya regler om verksamhet med konsumentkrediter

Läs mer

Begäran om uppgifter om bolåneräntor, upplåningskostnader och inlåningsräntor

Begäran om uppgifter om bolåneräntor, upplåningskostnader och inlåningsräntor KKV1000, v1.2, 2011-02-05 ÅLÄGGANDE 2012-06-20 Dnr 387/2012 1 (5) Begäran om uppgifter om bolåneräntor, upplåningskostnader och inlåningsräntor Konkurrensverkets uppdrag består i att arbeta för en effektiv

Läs mer

1. Antagande av den preliminära dagordningen. Lagstiftande verksamhet 2. (ev.) Godkännande av listan över A-punkter

1. Antagande av den preliminära dagordningen. Lagstiftande verksamhet 2. (ev.) Godkännande av listan över A-punkter Annotering REV 2 2011-11-21 rev. 2011-11-24 Finansdepartementet Ekofinrådets möte den 30 november i Bryssel Kommenterad dagordning - enligt den preliminära dagordning som framkom i Coreper den 16 november

Läs mer

En ny reglering av värdepappersmarknaden 2006-03-03

En ny reglering av värdepappersmarknaden 2006-03-03 En ny reglering av värdepappersmarknaden 2006-03-03 INNEHÅLL MIFID 2 Bakgrund 2 Tidsplanen för MiFID 2 Finansinspektionens arbete med MiFID 3 Värdepappersföretagens arbete med MiFID 3 NYA TILLSTÅNDSPLIKTIGA

Läs mer

Detta är Swedbank. 2 februari, 2017

Detta är Swedbank. 2 februari, 2017 Detta är Swedbank 2 februari, 2017 Sverige, Estland, Lettland och Litauen är våra hemmamarknader 16,2 miljoner invånare 7,3 miljoner privatkunder 650 000 företagskunder 389 bankkontor 13 700 medarbetare

Läs mer

Fondspara 2010. råd, tips & nyheter FONDSPARA.SE

Fondspara 2010. råd, tips & nyheter FONDSPARA.SE Fondspara 2010 råd, tips & nyheter FONDSPARA.SE 1 Välkommen till Fondspara 2010 Du håller i din hand en liten folder som innehåller det viktigaste att känna till om fondsparande. Alla kan genom att spara

Läs mer

Krishantering av banker 2013-10-07

Krishantering av banker 2013-10-07 Krishantering av banker 2013-10-07 Dagens agenda Före och efter krisen en överblick Det nya ramverket för krishantering av banker Bankunionen Kartan ritas om före Finansdepartementet Tillsyn Reglering

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS EKONOMI

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS EKONOMI SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 8 APRIL 2013 Utges av Svenska Fondhandlareföreningens Service AB Ansvarig utgivare: Kerstin Hermansson Innehåll LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS

Läs mer

Framställning till riksdagen

Framställning till riksdagen Framställning till riksdagen 2009/10: RB 6 Lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank Sammanfattning I denna framställning föreslår Riksbanken att riksdagen antar Riksbankens förslag till

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Avtal investerin ssparkonto ISK Allmänna villkor för Investeringssparkonto 2012-01-01

Avtal investerin ssparkonto ISK Allmänna villkor för Investeringssparkonto 2012-01-01 Avtal investerin ssparkonto ISK Allmänna villkor för Investeringssparkonto 2012-01-01 Definitioner Annat Eget Konto: sådan depå och/eller konto som inte är ett Investeringssparkonto och som Kunden, eller

Läs mer

Riksgälden och finansiell stabilitet

Riksgälden och finansiell stabilitet Riksgälden och finansiell stabilitet Hans Lindblad Riksgäldsdirektör DNB Sverige Stockholm 26 januari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning

Läs mer