Rasspecifika Avelstrategier (RAS) för Basset Fauve de Bretagne. Reviderad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rasspecifika Avelstrategier (RAS) för Basset Fauve de Bretagne. Reviderad 2012-12-11"

Transkript

1 Rasspecifika Avelstrategier () för Basset Fauve de Bretagne Reviderad Sida 1 av 4

2 Innehållsförteckning (Vid läsning på dator: håll in Ctrl-tangenten och klicka på sidnumret så kommer du direkt till sidan) Innehållsförteckning...2 Förord...4 Syftet med arbetet i Svenska Basset Fauve de Bretagne Klubben...4 Syftet med och användningssätt...4 Förankring av i Basset Fauve de Bretagne klubben...5 Referens/Källor Historik och Basset Fauve som jakthund Bakgrund Basset Fauve de Bretagne i Sverige Basset Fauve som jakthund Nulägesbeskrivning av avelsstrukturen Avel i små populationer och den genetiska variationen Matadoravelstrenden Inavel Den effektiva populationsstorleken(ne) Slutsatser, målsättning och handlingsplan Slutsatser Målsättning Handlingsplan Avel för hälsa Tidigare hälsoundersökning Hälsa Nuläge Slutsatser, målsättning och handlingsplan Slutsatser Målsättning Handlingsplan Avel för jaktliga egenskaper Grundläggande egenskaper för jakt Allmänt om drevprov som individprövning för avelsvärdering Nulägesanalys prövade hundar Sida 2 av 4

3 4.4 Allmänt om avkommeprövning för avelsvärdering Nulägesanalys av de jaktliga egenskaperna Mentalitet för jakt Slutsatser, målsättningar och handlingsplan Slutsatser Målsättning Handlingsplan Avel för exteriör Allmänt om utställning som individ- och avkommeprövning Nulägesanalys exteriör Storlek Övriga delar av exteriören Mentalitet Slutsatser, målsättning och handlingsplan Slutsatser Målsättning Handlingsplan Sammanfattning och rekommendationer Sammanfattning med slutsatser SBFK:s Målsättningar för den kommande 5-årsperioden SBFK:s rekommendationer för den kommande 5-årsperioden SBFK:s övriga rekommendationer/riktlinjer för aveln den kommande 5-årsperioden SBFK:s stöd med att möjliggöra följandet av ovanstående rekommendationer och riktlinjer... 4 Sida 3 av 4

4 Förord Syftet med arbetet i Svenska Basset Fauve de Bretagne Klubben Hundrasernas utveckling i Sverige grundas på uppfödarnas val av avelsdjur samt på den spridning dessa djur får i avelsarbetet. SKK är den organisation som har till uppgift att vägleda uppfödarna i deras avelsarbete. Målsättningen är att föda upp hundar som har god hälsa och mentalitet, en god exteriör samt de bruks-/jaktegenskaper som krävs för det arbete som hundarna ska utföra. Ansvaret för arbetet med denna målsättning är delegerad till SKK:s medlemsorganisationer (special- och rasklubbar). En sådan organisation, under specialklubben Svenska Basset Klubben (SBaK), är Svenska Basset Fauve klubben (SBFK), bildad 21. Vid avel är ärftlig (genetisk) variation den grundläggande förutsättningen för att uppnå och bibehålla en livskraftig population. Därför måste avelsarbetet vara långsiktigt och målinriktat. Det är viktigt att aveln inte leder till brister avseende hälsa, jaktlig funktionalitet, exteriör och mentalitet. SBFK skall väcka intresse för rasen och främja avel av mentalt och fysiskt sunda, jaktligt och exteriört goda Basset Fauve de Bretagne (BFdB). Årsmötet är SBFK:s högsta beslutande organ och styrelsen dess verkställande del. Styrelsen bildar vid behov arbetsgrupper som, med ett tydligt uppdrag från styrelsen, handlägger specifika områden. En av dessa arbetsgrupper är Avelskommittén. Styrelsens viktigaste uppgift är att verkställa handläggningen av handlingsplanen för rasutvecklingen. Detta görs med stöd av framtagna avelsstrategier och regelbunden uppföljning av desamma samt genom att stimulera och stödja uppfödare och hundägare och hjälpa dem att ta sin del av ansvaret för rasens utveckling. Avel och uppfödning skall alltid ske i överensstämmelse med gällande djurskyddslagstiftning och Svenska Kennelklubbens grundregler samt eventuella rasspecifika hälsoprogram. Syftet med och användningssätt De rasspecifika avelsstrategierna () är handlingsplaner för aveln av Basset Fauve de Bretagne i Sverige. De beskriver både problem och starka sidor som finns inom rasen och rymmer de avelsrekommendationer som utgör det konkreta som bör göras för att nå avelsmålen och bibehålla en positiv utveckling av rasen i Sverige. SKK arbetar tillsammans med specialklubbarna och rasklubbarna för att ta fram strategier för aveln inom vissa raser. Målet är att de hundar som föds upp av svenska uppfödare anslutna till SKK och/eller dess medlemsorganisationer, skall vara friska och funktionella ur alla aspekter. Arbetet med utgår från en nulägesbeskrivning och problemen som finns hos rasen idag. Hänsyn tas bl.a. till hundarnas hälsa, mentalitet, exteriör och de jaktliga egenskaperna. Strategin beskriver också vilka målsättningar som finns, hur dessa skall nås och när. Både hundägare och uppfödare bör sätta sig in i den avelsstrategi som gäller för rasen. för BFdB, utgör den handlingsplan som styrelse med Avelskommitté och övriga arbetsgrupper, har stöd av vid vägledning och stimulering av uppfödare och hundägare för att de skall ta sin del av ansvaret för rasens utveckling. vägleder också uppfödarna direkt i deras avelsarbete, mot en gemensam strävan efter en frisk, sund och jaktlig funktionell Basset fauve. Sida 4 av 4

5 Förankring av i Basset Fauve de Bretagne klubben Revideringen av är en prioriterad aktivitet inom klubben. Att formuleras på ett förståeligt sätt för alla och att den förankras bland medlemmarna är avgörande för att målsättningarna skall kunna nås. Därför inbjöd klubben till ett möte i mars 212 för att uppfödare och enskilda hundägare skulle få möjlighet att vara delaktiga i revideringsarbetet av. Intresset var dock mycket begränsat och klubben ansåg sig vara tvungen att ställa in mötet då ingen uppfödare, förutom de tre uppfödarna som är ledamöter i styrelsen respektive avelsfunktionär, hade anmält sig. Då revideringen av är en högprioriterad fråga för klubben valde Styrelsen med sina två arbetsgrupper, Avelskommittén och AG Drevjakt, att påbörja revideringsarbetet för att inte tappa tid. Under våren och sommaren 212 har arbetet pågått med att ta fram ett utkast till nytt dokument. Nästa tillfälle för medlemmar att vara delaktiga och inlämna synpunkter var i samband med klubbens aktivitetshelg 3-5 augusti 212. Där presenterade styrelsen genomfört revideringsarbete och möjlighet fanns för de närvarande att bidra med reflektioner och synpunkter. Därefter lades en färdig remissutgåva ut på klubbens hemsida för medlemmarna att inlämna synpunkter på. Efter analys av inlämnade synpunkter och justerande av dokumentet fastställde styrelsen reviderad och inlämnade den för slutlig godkännande till SBaK och SKK. Redovisning av aktuellt läge och årliga utvärderingar av målsättningar och handlingsplaner i, görs vid klubbens årsmöten fram till då en slutlig utvärdering med förslag på förändringar presenteras inför en ny revidering för perioden efter 217. Arbetsgruppen som under år 212 arbetat med revideringen av har bestått av: Susanna Jangeroth, styrelseledamot och medlem i avelskommittén Kurt Johansen, styrelsesuppleant och medlem i avelskommittén Roberto Gonzalo, ordförande i styrelsen och medlem i AG Drevjakt Håkan Hemäng, medlem i AG Drevjakt Anders Bjurström, medlem i AG Drevjakt Arbetsgruppen har fördelat uppgifterna sinsemellan och löpande haft avstämningsmöten för att diskutera och revidera materialet. Utifrån behov har även annan kompetens anlitats i olika frågor. Arbetsgruppen vill passa på att tacka Er som ställt upp och bidragit med arbete, material och kunskaper till detta dokument. Referens/Källor SKK kurslitteratur för Avelsfunktionärer: Avelsboken - Om strukturer och möjligheter i hundaveln (Lennart Swenson 24) Svenska Finnstövarföreningen: Avel för bättre jakthundar-avkommeprövning i teori och praktik (Roland Ohlsson 1996) Försvarsmaktens Hundtjänstenhet: Försvarsmaktens schäferavel (212 Handläggare Erik Wilson, Zoologi professor/etolog och ansvarig för Försvarsmaktens avelsverksamhet) Sida 5 av 4

6 Handledning och forskningsunderlag från Kjell Andersson, SKK Avelskommitté, F.d genetiker på SLU, Uppsala. SKK Ordlista Avel & Genetik (PDF-fil att hämta på SKK hemsida) SKK Avelsdata och SKK Hunddata (internettjänst) 1. Historik och Basset Fauve som jakthund 1.1 Bakgrund Den ursprungliga Fauve de Bretagne är en mycket gammal ras från Frankrike. Den användes som jakthund redan under 14-talet i Frankrike. Provinsen Bretagne i nordvästra Frankrike är det geografiska ursprunget för den strävhåriga, Fauve de Bretagne vilken utvecklats till den mer högbenta Griffon Fauve de Bretagne och den mer kortbenta Basset Fauve de Bretagne vilka i sina rasnamn även har pälsfärgen angivet (fauve). Namnet basset betyder låg hund". Basset betyder låg på franska och sålunda är innebörden av ordet Basset i rasens namn, att det handlar om en lågbent hund. Rasen är framavlad i sitt ursprungsland Frankrike, till att vara jakthund och användas vid jakt med drivande hund. Strax efter 1:a världskriget utvecklades den första officiella rasstandarden som utkom den 21 juni En av initiativtagarna var en bretonsk uppfödare vid namn Tretuel. Den franska fauveklubben är gemensam för Basset Fauve och Griffon Fauve. 1.2 Basset Fauve de Bretagne i Sverige De första hundarna som kom till Sverige importerades från England 1992 och den första kullen i Sverige föddes den 29 september 1993, det blev 4 tikvalpar varar en av valparna exporterades till Norge och blev där den första Basset Fauve de Bretagne i landet. Under 9-talet har hundar i huvudsak importerats från England, Danmark och Frankrike. Under början av 2-talet infördes nya införselregler och under senare år har importer från Frankrike dominerat. 1.3 Basset Fauve som jakthund Basset Fauve används i Sverige i den traditionella nordiska jaktformen med en ensam drivande hund. Denna jaktform är utvecklad och anpassad efter vår jakt, jaktkultur och våra viltvårdsförhållanden. Nedanstående beskrivning av denna jaktform är hämtad ur det kommande nya drevprovsreglerna: Den ensamdrivande hunden skall söka upp villebrådet och med skall, följa dess spår och hålla det i rörelse tills jägaren eller jägarna med vägledning av skallet kan söka sig i pass där viltet bedöms passera. Genom att jaktformen skall kunna bedrivas med en jägare tillsammans med en hund ställs högre krav på längre drevtider än vid andra jaktformer. Samtidigt krävs en spårnogrann hund som ej genskjuter, utan med ett lugnt drevsätt får drevdjuret att tryggt bli kvar på den egna marken utan att det går på långskjuts eller i gryt. De huvudsakliga viltslag som jagas med Bassset Fauve i Sverige är hare, räv, rådjur och dovvilt. Det förekommer mer sällan att basset fauve används till andra viltslag. Vissa enskilda hundar driver älg och vildsvin. Sida 6 av 4

7 I ursprungslandet Frankrike och dess grannländer används Basset Fauve också som drivande hund men då oftast i mindre pack, s.k. koppel, om 2-1 hundar. Jakt med en ensam hund förkommer men mer sällan. De viltslag som jagas med basset fauve i Frankrike är i regel desamma som i Sverige men även kanin och vildsvin. Våra hundar i Sverige, vilka skall jaga ensamma, behöver vid jakt vara så självständiga att de har motivationen och viljan att lämna sin lilla flock och sin ledare, för att självständigt jaga. Samtidigt skall den ha en sådan mentalitet att den efter allmän träning har förmågan att vilja komma till sin ledare efter en längre tids jakt, om drevdjuret sträcker ut och lämnar såten, eller vid inkallning. För den som har ett djupare intresse av rasens historia och användningssätt i länder utanför norden rekommenderas främst hemsidor tillhörandes Franska Fauveklubben, Engelska Basset Fauveklubben och Spanska Basset Fauveklubben. Länkar till dessa hemsidor finns på SBFK:s hemsida: 2. Nulägesbeskrivning av avelsstrukturen 2.1 Avel i små populationer och den genetiska variationen Arten hund är uppdelad i ett mycket stort antal hundraser och därmed bedrivs hundaveln till stor del i många små populationer. Förutom uppfödarnas önskningar i avelsarbetet om förändringar i frekvensen av arvsanlag får man också slumpmässiga förändringar utanför uppfödarnas kontroll. Vissa arvsanlag faller slumpmässigt bort medan andra blir kvar och sprids bland avkommorna och är inom husdjursaveln känd som genetisk drift i små populationer. Den genetiska driften har en betydande påverkan på resultatet av uppfödarnas ansträngningar och på rasernas utveckling. De arvsanlag som uppfödarna med säkerhet har god kontroll över är de som går att se och mäta och som därför faktiskt ligger till grund för avelsurvalet. Övriga arvsanlag styrs av slumpen och är därmed utanför vår kontroll Hundaveln av bruks- och jakthundar har genom selektion under lång tid succesivt pressats mot allt bättre och extremare specialförmågor. Om denna selektion upphör eller avtar till förmån för t.ex. exteriör fulländning, finns naturliga krafter som gör att populationen ur bruks- eller jakthänseende faller tillbaka mot det tidigare medelvärdet vilket i kombination med slumpen i rask takt kan förändra rasens bruks- eller jaktduglighet. Genom historien har vi exempel på ursprungliga bruks- och jakthundraser som idag har förändras på detta sätt. Ingen nämnd och ingen glömd. Det är därför viktigt att förstå för den som bedriver uppfödning, att egenskaper som inte längre ingår i avelsurvalet inte längre heller står under uppfödarens kontroll. Det är viktigt att vara medveten om vilken betydelse det har att ha en stor genetisk variation i aveln för rasens möjligheter till en positiv utveckling. Ett sätt att mäta den genetiska variationen är att beräkna den effektiva populationsstorleken (Ne) vilket inte är detsamma som den verkliga populationen. Ne ger ett uttryck för förlusten av ärftlig (genetisk) variation i en population. Avel i små populationer vilket all hundavel är, innebär att den genetiska variationen minskar efterhand men genom ett bra avelsurval och kloka strategier kan man kraftigt minska den genetiska förlusten per generation. Ju mer man minskar den genetiska förlusten desto livskraftigare stam. Vilken som är en Sida 7 av 4

8 ras effektiva populationsstorlek och genetiska förlust uträknas utifrån speciella beräkningar av antalet i avel använda hanar och tikar samt inavelsgraderna. Bild 2.1 Tabeller och diagram utvisande de senaste 1 årens registreringsstatistik reg/år Tikar (varav imp) ( 5) 5 ( 4) 37 ( 2) Hanar (varav imp) ( 5) 55 ( 2) 45 ( 3) Totalt ( 1) 15 ( 6) 82 ( 5) reg/år Tikar (varav imp) 51 ( 6) 5 ( 3) 56 ( 4) 82 ( 4) 56 ( 5) Hanar (varav imp) 59 ( 2) 49 ( 1) 55 ( 7) 67 ( 2) 63 ( 2) Totalt 11 ( 8) 99 ( 4) 111 ( 11) 149 ( 6) 119 ( 7) Sedan 24 redovisar SKK importer inom parantes. Sida 8 av 4

9 Bild Diagram utvisande antal födda valpar, valpkullar och genomsnittlig kullstorlek de senaste 1 åren ,6 3,9 5,1 6 5,9 4,9 6 5,7 4,8 4, valpar/år Kullar Medel kullstorlek Fram till 23 registrerades ca 3-5 hundar per år i Sverige för att från 24 (se bild 2.1) öka till cirka 1 registreringar. 211 hade rasen 119 registreringar, varav 7 var importer. Bild 2.2 Visar att det genom åren varit en stor efterfrågan på valpar och när det är lätt att sälja valpar så produceras det fler kullar. Om efterfrågan på valpar är mindre så krävs det oftast att avelsdjuren är mer meriterade för att uppfödarna ska få omsättning på sina valpar, vilket är gynnsamt sett ur ett avelsperspektiv. Vid en jämförelse, gjord av avelsfunktionärer i Svenska Griffon Vendeen klubben 212, så ökar vår ras något medans övriga drivande raser så som drever, tax samt de andra bassetraserna minskar i antalet registrerade valpar under 2-talet. Kullstorleken ligger normalt på 5-8 valpar men undantag finns både uppåt och neråt. Genomsnittet har de senaste åren legat på runt ca 5 valpar/kull, 2.2 Matadoravelstrenden Inom hundaveln förstärks ofta slumpeffekter av det som vanligen går under namnet Matadoravel. Med det avses att enskilda avelsdjur eller grupper av närbesläktade hundar får stor dominans vilket är vanligt under de första generationerna vid införandet av en ny ras. Analyser visar att Matadoravel har stor inverkan på rasers utveckling. Troligen större än slumpeffekten. Goda företrädare för en ras i aveln, kan förbättra och förändra rasers egenskaper men kan också skada rasen. Inte bara en individs goda egenskaper sprids i stor omfattning, också de mindre goda sprids i samma stora omfattning. Varje individ av sin art bär på genetiska skador, en genetisk börda, belastning, vilket innebär att hundar, oavsett ras, i genomsnitt har 5-6 mer eller mindre allvarliga defekter. Dessa utgörs av gener som kan vara av recessiv typ som inte upptäcks förrän individen får den i dubbel uppsättning (en från resp föräldrardjur). Den genetiska bördan kan också kräva särskilda yttre betingelser för att komma till uttryck. T.ex. genen för lungödem (en genetisk börda) verkar i första hand drabba s.k. jaktidioter vilket kan tyda på att denna genetiska skada bl.a. inte verkar komma till uttryck förrän hunden arbetar hårt och länge, på gränsen för sin maximala fysiska kapacitet. Sida 9 av 4

10 I ett tidigt skede kan en i rasen okänd eller ovanlig sjukdom, ses som en slumpmässig utvecklingsrubbning och därför avfärdas. Spridningen av denna gen kan därför fortgå en tid innan uppfödare av rasen blir medvetna om problemet och dess eventuella genetiska bakgrund. Detta är en av de två främsta anledningarna till att ett enskilt avelsdjur som tillåts fortplanta sina gener genom ett stort antal avkommor utgör en riskfaktor för den framtida utvecklingen av en ras. Den andra stora anledningen till att inte bedriva Matadoravel är att den också bidrar till att försvåra strävan efter att uppnå en gynsam effektiv populationsstorlek och att ha en låg förlust av den genetiska variationen. Genom matadoravel minkar den genetiska variationen och den genetiska driften ökar. I referenslitteraturen och i dokument utgivna av SKK finns det i princip tre olika sätt att räkna ut matadoravelsgränsen. Det första sättet är att ingen hund, under hela sin levnadstid, ska producera mer än 5 % av valparna i sin generation. Generationsintervallet, d.v.s. antal år från första kull till någon i denna första kull erhåller egen avkomma, är för närvarande 4 år för vår ras. Det andra sättet är egentligen en grov översättning av det första uträkningsättet där man istället säger att ingen hund under sin levnad ska producera mer än 25 % av det genomsnittliga antal valpar som registrerats/år i rasen de senaste åren. Det tredje uträkningssättet är att ett enskilt avelsdjur, under hela sin levnadstid, inte får ha mer än 5 % av antalet nyregistreringar under en 5 års period. Nämnda siffror skall inte ses som en rekommendation utan som en absolut övre gräns för en enskild hunds valpproduktion. I referenslitteraturen framgår det också att för att undvika samma risker med en grupp hel- eller halvsyskon så bör riktmärket vara att far- och morföräldrar inte bör tillåtas lämna fler barnbarn än två gånger vad en enskild hund fick producera. Detta skulle annars innebära att många yngre hundar i en familjegrupp fråntas avelsrätten på grund av den avel som redan bedrivits med äldre släktingar. Detta är ytterligare en anledning till att inte låta enskilda avelsdjur stå för en för stor mängd av valpproduktionen. Forskare inom populationsgenetik har visat att i ett längre perspektiv nås en maximal utvecklingsnivå om 5 % av samtliga individer i en djurgrupp utnyttjas i avel. Referenslitteraturen anger också att för att ha en livkraftig djurstam är det önskvärt att avelsarbetet baseras på minst 2-25 hanar och 1 tikar i samtidig avel och med en medveten styrning så att de flesta familjer (linjer) bidrar med avelsdjur till nästa generation. Sida 1 av 4

11 Bild Diagram utvisande antal kullar och använda avelsdjur de senaste 1 åren Använda tikar Använda hanar Kullar I bilden visas antalet använda avelstikar samt antalet använda avelshanar för kullarna Bilden visar att fördelningen i stort varit bra avseende användninga av olika djur i avelsarbetet. Bakom siffrorna framkommer det att många av de använda avelsdjuren utgörs av importer. Det finns en risk med att importhundarna används flitigt som avelsdjur speciellt eftersom de också vid ett flertal tillfällen visat sig vara släkt med varandra, vilket innebär att vi inte alltid ökar den genetiska variationen genom att importera hundar. Beräkningarna i nedanstående tabeller på Matadoravelstrenden baseras på samtliga tre uträkningssätt för beräkningar av det maximala antalet avkommor en enskild avelshund skall ha under sin livstid. Gemensamt för alla tre tabellerna är att de också är baserade på hur många avkommor som producerats per åtta år då åtta år är den genomsnittliga åldern för en Basset Fauve i avelstjänst (främst hanar). Sida 11 av 4

12 Bild 2.4 Tot ant reg Matadortrenden sedan (Matadorgräns: Max 5% av antalet registrerade valpar/generation. Generationsintervall 4 år) 5% av ant reg använda avelshanar under 8 årsperioden Matadorhanar" med fler valpar än 5% av valp/gen avkommor hos främsta Matadorhane använda tikar under 8 årsperioden "Matador -tikar" med fler valpar än 5% av valp/gen avkommor hos främsta Matadortik 4 årsperiod 8 årsperiod , , , , , , , , , , , , Bild 2.5 Tot ant reg Matadortrenden sedan (Matadorgräns: Max 25% av det genomsnittliga antalet registrerade valpar/år) Medel antal reg/år 25% av ant reg använda avelshanar under perioden Matadorhanar" med mer valpar än 25% av ant reg avkommor hos främsta Matadorhane använda tikar under perioden "Matadortikar" med mer valpar än 25% av ant reg avkommor hos främsta Matadortik 8 årsperiod Sida 12 av 4

13 Bild 2.6 Tot ant reg Matadortrenden sedan (Matadorgräns: Max 5% av antalet registrerade hundar under 5 år) 5% av ant reg använda avelshanar under 8 årsperioden Matador -hanar" med mer valpar än 5% av ant reg/5 år avkommor hos främsta Matadorhane använda tikar under 8 årsperioden "Matador -tikar" med mer valpar än 5% av ant reg/5 år avkommor hos främsta Matadortik 5 årsperiod 8 årsperiod , , , , , , , , , , , , Tabellerna i bild visar att det förekommit matadoravel med enstaka avelsdjur genom åren. Detta är vanligt och oftast en förutsättning i början av etabelingen av en ras i ett nytt land. Tyvärr förekommer det dock fortfarande. Risken är stor att dessa enstaka individers genetiska börda spridits och fortsätter att spridas i för stor omfattning i den svenska populationen. Detta försvårar möjligheten att uppnå en populationsstorlek över 2 individer och en låg förlust av genetisk variation. Detta kan medföra oönskade konsekvenser för vår ras framtid i Sverige. Tabellen visar att antalet Matadortikar minskat markant i jämförelse med Matadorhanarna. Tabellen visar tre olika gränser för matadoravel. För de senaste åren ligger gränsen för max antal valpar ett avelsdjur får ha under sin levnad på valpar. Medel utifrån de tre uträkningssätten ligger därvid på 25 valpar. et matadortikar som har flest valpar ligger i två av uträkningarna på 1-2 valpar över gränserna. När det gäller matadorhanarna med flest valpar, ligger dessa på upp emot dubbel så många valpar som det önskade (rekordet ligger för närvarande på 6 valpar). Detta är inte bra för rasen. Den fortgående Matadoraveln med enskilda avelsdjur, främst hanar, utgör ett hot mot den svenska populationens genetiska variation. Sida 13 av 4

14 Bild 2.7 Diagram utvisande antal barnbarn per hane (De 28 hanar som har flest barnbarn) Bild 2.8 Diagram utvisande antal barnbarn per tik (De 26 tikar som har flest antal barnbarn) Bild 2.8 Diagram utvisande antal barnbarn per tik (De 26 tikar som har flest barnbarn) Referenslitteraturen anger att far- och morföräldrar inte bör tillåtas lämna fler barnbarn än två gånger vad en enskild hund fick producera. Sålunda är den begränsade siffran för närvarande max ca 5-6 barnbarn/far- eller morförälder. I bild 2.7 samt 2.8 framkommer att enstaka individer har ett stort antal registrerade barnbarn efter sig, vilket medför att detta påverkar den genetiska variationen på samma sätt som Matadordjuren. 2.3 Inavel Inavel är en konsekvens av avel i små populationer. Metoden brukar användas för att skapa homogena stammar av hundar, urskiljningsbara från andra artfränder. Vid inavel avlar man så att det genomsnittliga släktskapet ökar inom populationen och vid utavel minskar man det genomsnittliga släktskapet i populationen. Släktskapsgraden anger hur stor del av generna som två individer har gemensamt just för att de är släkt, d.v.s. gener med gemensamt ursprung. En valp får alltid hälften av sina gener från resp förälder vilket ger en släktskapsgrad till föräldrana på 5 %. Detta är den enda absoluta släktskapsgraden, alla andra är sannolika genomsnittsvärden. Helsyskon har också en släktskapsgrad på 5 %. Teoretisk kan de dock få olika gener från sina föräldrar och därmed vara Sida 14 av 4

15 obesläktade men detta är i praktiken omöjligt utifrån en helhetssyn på genuppsättnigen men troligare om man studerar enskilda egenskaper eller gener. En enskild recessiv gen kan inte komma till uttryck om den inte dubbleras i en avkomma. Genom en för hög inavel underlättas dubblering av sedan tidigare överförda recessiva gener som då kan komma till uttryck i en avkomma. Sett över en hunds hela genuppsättning så resulterar far/dotter-parningar och parningar mellan helsyskon (inte förenliga med SKK:s avelspolicy) i att 25 % av avkommans arvsanlag dubbleras. Detta är förklaringen till inavelns negativa inverkan. Individens tidigare nämnda genetiska börda på 5-6 recessiva defektanlag kommer i ökad frekvens till uttryck genom dessa dubbleringar. Inavelgraden anger andelen gener som dubbleras genom föräldrarnas inbördes släktskap, En dubblering av vissa gener innebär också att andra alternativa gener inte längre får plats i individens genuppsättning, då antalet gener hela tiden är konstant. Det innebär att vid dubblering på 25 % (t.ex. helsyskon) så minskar också individens mångfald med 25 %. Egenskaper där individens mångfald har ett troligt egenvärde är mentala egenskaper, immunförsvar, fertilitet m.m. Bild 2.9 Sambandet mellan släktskap och inavel. Släktskapstyp Släktskapsgrad i % Inavelsgrad i % Förälder avkomma 5 25 Helsyskon 5 25 Halvsyskon 25 12,5 Kusiner 12,5 6,25 Bild 2.1 Tabeller och diagram utvisande inavelstrenden de senaste 1 åren. 7,% 6,% 5,8% 5,% 4,6% 4,% 3,% 3,4% 3,7% 2,9% Inavelsgrad 2,% 1,% 2% 2,1% 1,6% 1,3% 1%,% Rasens genomsnittliga inavelsgrad. Beräknad över 5 generationer. Det finns en osäkerhet avseende inavelstrend p.g. a. att de importerade hundarna inte har kompletta stamtavlor och därför inte ger en sann bild av inavelsgraden. Detta framkommer vid användning av provparningsfunktionen i SKK:s Avelsdata. Sida 15 av 4

16 Bild Tabeller utvisande inavelsgraden i genomförda parningar de senaste 1 åren Upp t.o.m.6,25% 6,25% - 12,49% 12,5%% - 24,99% 25% - Den genomsnittliga inavelsgraden (beräknad över 5 generationer) i rasen var under de första åren (1993-2) hög, ca 12 %, beroende på den bristande tillgången på avelsdjur. Från och med år 2 har inavelsgraden stadigt minskat till att ligga på i snitt 2-3 % i de flesta kombinationer med några få undantag där inavelsgraden är högre. 211 var den genomsnittliga inavelsgraden 1 %. Ett problem är att importerade hundars stamtavlor är korta och inte fullständiga, vilket riskerar att innebära en underskattning av inavelsgrad. För att bevara den genetiska variationen är det därför viktigt att inte enskilda tikar/hanhundar producerar för många valpar. 2.4 Den effektiva populationsstorleken(ne) Klubben har fått stöd och hjälp av Kjell Andersson, genetiker vid SLU och avelsfunktionär både i SKK:s och Svenska Dreverklubbens Avelskommitté, att räkna ut den effektiva populationsstorleken för vår population i Sverige. Kjell har användt sig av beprövade mätmetoder inom genetikforskningen. Referenslitteraturen anger att det inom hundavel är eftersträvansvärt att inte underskrida 1 individer i Ne och inte överskrida en genetisk förlust på,5 % per generation. Vidare framgår det att den långsiktiga strävan bör vara att uppnå över 2 individer i Ne. Djurstammar på över 4-5 individer i Ne anses kunna överleva obegränsad tid utan allvarliga slumpmässiga förändringar av genfrekvensen. En bra effektiv populationsstorlek gynnar den genetiska variationen och minskar förlusten per generation. En bra Ne uppnås främst genom att inte bedriva Matadoravel, ha en låg inavelsgrad i genomförda parningar och välja avelsdjur som genom mätning och/eller prövning visat önskvärda egenskaper. För vår ras ligger Ne idag på 125 individer och den genetiska förlusten per generation är,4 %. Detta innebär att vi har passerat första steget mot en stam med överlevnadspotential (över 1 i Ne) och låg genetisk förlust. Men uppfödarna måste fortsätta bedriva en ansvarsfull avel som gör att så vi kan passera nästa steg som är 2 i Ne och för att på sikt nå minst 4-5 i Ne. Det tål därför att Sida 16 av 4

17 upprepas att vägen till dessa mål är avstå från att bedriva Matadoravel och fortsätta sträva efter hålla ner den genomsnittliga inavelsgraden/år under 2% uträknat enligt SKK:s metod. 2.5 Slutsatser, målsättning och handlingsplan Slutsatser et registrerade hundar har ökat snabbt under 2-talet samtidigt som inavelsgraden har minskat. Dessa delar i avelstrukturen är positivt för att öka/bibehålla den genetiska variationen. De största hoten mot den genetiska variationen är att det fortfarande förekommer matadoravel i avelsstrukturen och att en del avelsdjur har ett för stort antal barnbarn. Dessa delar är mindre bra i avelsstrukturen och medför att den genetiska variationen i rasen minskar/begränsas Målsättning Fortsätta öka den genetiska variationen inom rasen. Minska den fortgående matadoraveln. Säkerställa att vi inom klubben är uppdaterade på rasens utveckling i för oss viktiga länder Handlingsplan Svenska Bassett Fauve Klubben skall: rekommendera uppfödare och hanhundsägare att: o vid parning inte överstiga den genomsnittliga inavelsgraden på 2 % enligt SKK:s uträkningsmetod. o begränsa hanhunds- och tikanvändningen vid avel och efter tre kullar utvärdera avkommornas jaktliga egenskaper och exteriör via svensk/nordisk drevprov och officiell utställning i lägst Ukl. Om minst 2 % av avkommorna erhåller godtagabara resultat på drevprov och officiell utställning (se rekommendationer i punkt och 5.4.3), kan ytterligare en fjärde kull tas. Dock skall avelsdjur inte tillåtas få mer än 25 valpar efter sig. aktivt bevaka rasutvecklingen i andra länder och säkerställa att vi håller oss uppdaterade på densamma. 3. Avel för hälsa 3.1 Tidigare hälsoundersökning Rasen kan bli mycket gammal. Hundar som är år och fortfarande mycket vitala är inte ovanligt. I början av 26 gjordes ett utskick av en hälsoenkät av Svenska Basset Fauve Klubben. Utskick gick till 45 hundägare inklusive uppfödare för att kartlägga rasens hälsa. Svarsfrekvensen var ca 5 % och nedan följer en redovisning av svaren. Sida 17 av 4

18 Öron (otit, svamp, inflammation) 1 % anser att deras hundar har haft öronproblem, en del återkommande och en del kroniska. Mage ( känslig mage, diarré, kräkning, dålig matlust, gastrit) 5,8 % svarar att hundarna har dessa problem Kejsarsnitt Frekvensen ligger på 5,3 % och orsaken uppges vara fellägen, stora valpar, ingen har angett värksvaghet som orsak till kejsarsnitt. Navelbråck 4,8 % är ingen sjukdom men ett observandum till uppfödarkåren. Tandförluster/Bettfel 4,8 % heller ingen sjukdom men ytterligare observandum till uppfödarna. En orsak kan vara att bettet inte varit angett i standarden förrän 23. Allergi/Hud (klåda, plitor, eksem, sår) 3,8 %. Övrigt Andra sjukdomar som angetts ligger på 1-2 % och det är epilepsi, tonsilliter, hypothyreos, Radius Curvus, övriga skelettproblem inkl. korsbandsskador/ruptur, kryptorschism, tumörer. Vi frågade också var och hur hundarna lever, ägarnas bostad osv. Det visade sig att de allra flesta BFdB lever inomhus med familjen, i hus på landet, ofta med fler hundar i hushållet. De används som jakt-, spår- och sällskapshundar. Några få är enbart sällskaphundar. 3.2 Hälsa Nuläge På årsmötet 29 antogs en motion gällande Hälsoredovisning. Under 21 uppmanades alla uppfödare att årligen rapportera in hälsostatus på de hundar som de hade fött upp. De uppfödare som årligen rapporterar in hälsoredovisningen till avelsråd/klubben får ta del av det inrapporterade resultatet. Under de senaste åren har det kommit till klubbens kännedom att sjukdomar som hjärtfel och hypothyreos (sköldkörtelfel, för låg produktion av sköldkörtelhormon) har drabbat vår ras. Det första kända fallet av lungödem har kommit till klubbens kännedom under 211. Försök att använda försäkringsdata avseende sjukdoms- och olycksfallsersättning har gjorts, men det har inte varit möjligt att få ut någon användbar statistik. Våren 212 fattade SBFK styrelse beslut om att uppmana enskilda hundägare att rapportera in sina hundars hälsostatus för att få in mer användbar statistik. Styrelsen jobbar också vidare med att få in sifferunderlag från bl.a. försäkringsbolag m.fl. Sida 18 av 4

19 3.3 Slutsatser, målsättning och handlingsplan Slutsatser Basset Fauve de Bretagne är en relativt frisk ras, men det finns ett behov av att fortsätta och även förbättra kartläggningen av hälsostatusen hos rasen för att få bättre kunskap samt för att tidigt kunna upptäcka nya sjukdomar som kan uppkomma Målsättning Bedriva avel med inriktning mot naturlig parning, hög dräktighetsprocent samt naturlig valpning. Bedriva avel på hundar vilka visat sig vara fria från kända eller misstänkta ärftliga sjukdomar Handlingsplan Svenska Basset fauve Klubben skall: Kartlägga hälsostatus hos rasen genom att regelbunden samla in hälsouppgifter från uppfödarna och hundägare samt att via klubbens hemsida och Fauvebladet uppmana enskilda hundägare att rapportera in hälsostatus på sina hundar. Kontinuerlig uppdatera information om rasens aktuella hälsostatus, tillgänglig för allmänheten i form av statistik på hemsida och i Fauvebladet. 4. Avel för jaktliga egenskaper 4.1 Grundläggande egenskaper för jakt Det övergripande målet med aveln för jaktlig funktion är att få fram jakthundar för den traditionella nordiska jaktformen med en ensam drivande hund på främst hare, räv, rådjur och hjort. Under själva jakten då goda vittringsförhållanden råder, skall hunden under slagarbete utan rotning, helst väcka med enstaka skall för att tidigt förvarna det blivande drevdjuret. Efter upptag skall hunden därefter ha viljan att driva med skall och spårnoggrant i minst 3 minuter samt i ett för drevdjuret icke stressande hastighet. Skallet skall helst vara klangfullt, flertonigt och tätt i skallomgångarna. Genom att hellre vara hård än lös, och tydligt nyansera i skallet, ges jägaren en grov uppfattning om hur drevet fortlöper. Vid tappter skall hunden lösa dem genom ringning och utan krav på väckskall. En sådan hund skall också ha en sådan mentalitet att den känner sig trygg och söker ut från sin förare efter slag men ändå med återkommande kontaktsök. Den skall vara tillgänglig utan att visa aggressivitet eller rädsla. Dess mentalitet skall också vara sådan att den utan större problem kan ges en normal allmänlydnad och kan tränas att komma på inkallning utom synhåll under sök och tappt samt inom åtminstone synhåll, från pågående drev. Om drevdjuret under jakten slutar bukta och med tempohöjning och i tydlig rak riktning avlägsnar sig långt ifrån buktområdet, skall hundens mentalitet helst vara sådan att den väljer att avbryta jakten och söka sig tillbaka mot föraren, gärna med kontaktskall. Sida 19 av 4

20 4.2 Allmänt om drevprov som individprövning för avelsvärdering Vid avelsurval avseende de jaktliga egenskaperna hos våra hundar är drevproven idag de enda officiella verktygen i Sverige. D.v.s. det är den enda officiella mätmetoden vi kan använda oss av för att via individprövning få ett avelsvärde på den enskilda hunden avseende de jaktliga egenskaperna samt visa att hunden är en jaktlig representant för rasen. Sammanställningar av många drevprov ger också en sammanfattande bild av den jaktliga förmågan hos rasen i Sverige utifrån den traditionella jaktformen med ensam drivande hund. Referenslitteraturen anger att 4-5 % av en population bör prövas. Arvbarheten avseende de egenskapsmoment som ingår i dagens drevprov visar i undersökningar redovisade i referenslitteratur/-dokument, gjorda på drever och stövare i både Sverige, Norge och Finland, ett värde på upp till,3 (3 % arvbarhet). Enligt referenslitteratur/-dokument är det önskvärt med mer än,3 (3 %). Denna bedömning av arvbarhet är dock vad som kan förväntas av nuvarande provform då dessa bl.a. bedöms av många domare och där de yttre förhållandena (miljön) under provdagen kan variera samt där förarens tidigare injagning av hunden kan påverka resultatet. Det är därför viktigt att påpeka att denna bedömning av arvbarheten därmed mer är ett mått på mätmetodens (provets) tillförlitlighet vad avser att kunna urskilja och mäta graden av ärftlighet. Ett arvbarhetsvärde på noll betyder således inte att egenskapen inte är ärftlig. Genom att prova hunden fler gånger och uträkna medelvärdet från proven ökar man resultatets tillförlitlighet och därmed kan arvbarhetsanalyserna förbättras. För att förstå svårigheten* med att mäta de jaktliga egenskaperna måste man veta att dessa egenskaper har en polygen arvsgång. Detta innebär att flera genpar i samverkan styr utvecklingen av egenskaperna. Detta gör det därför svårt att räkna ut olika jaktliga egenskapers arvsgång i jämförelse med enkla nedärvningsmodeller där endast en genuppsättning krävs för att egenskapen skall framträda. Vid drevprov är det också svårt att se enbart arvsanlagen generna d.v.s. genotypen. Drevproven utförs oftast på färdigutbildade hundar och under skiftande förhållanden. Därmed bedömer vi arvsanlagen tillsammans med den miljöpåverkan hunden haft/har under sin utbildning till jakthund d.v.s. fenotypen. Sammantaget framgår det av referenslitteratur/-dokument att hela drevprovets tillförlitlighet, för närvarande inte ger oss möjlighet att mäta och anaylera arvbarhet i tillräcklig omfattning och därför behöver utvecklas. Provet som helhet är därmed mer en prövning över hur representativ för rasen den enskilda hunden är. Däremot finns det delar i provet som är tillräckligt tillförlitliga (arvbarhet på upp emot,3). Mer om detta längre fram. Utifrån ovanstående information om drevproven som individprövning och för att uppnå en så stor urvalseffekt som möjligt och förbättra mätningen av arvbarheten måste: hundar prövas flera gånger då provens medelresultat förbättrar tillförlitligheten vid bedömning av arvbarheten dagens mätmetod, drevprovet, utvecklas mot att bli mer objektiv vilket också förbättrar tillförlitligheten vid bedömning av arvbarheten. Sida 2 av 4

Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007.

Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007. Motion 1 Huvudstyrelsens förslag till Uppfödarstrategi Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007. Huvudstyrelsen

Läs mer

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Svenska Bullterrierklubben ansvarar för raserna Bullterrier och Miniatyrbullterrier. Klubben har under de senaste åren haft stora problem

Läs mer

RAS - Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund, september 2011 1

RAS - Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund, september 2011 1 RAS - Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund, september 2011 1 RAS- Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund Bakgrund Föreliggande RAS är en revidering av upplagan från 2004. Rasklubbens avelsråd lämnade

Läs mer

RAS Uppföljning 2 2014

RAS Uppföljning 2 2014 2015-02-12 1 RAS Uppföljning 2 2014 Nuläge Registreringar 1990-2009 Trenden mellan 1990 och 2009 har varit ständigt nedåtgående. År 2009 registrerades 36 buhundar, varav 2 var importerade till Sverige.

Läs mer

Bichon Havanais. Rasspecifik avelsstrategi RAS för

Bichon Havanais. Rasspecifik avelsstrategi RAS för Författare (Klubb) BBHC RAS-dokument avseende Version Status Reviderad 1-140428 1/13 Rasspecifik avelsstrategi RAS för Bichon Havanais 2/13 Innehåll Inledning... 4 Generellt om rasen... 4 Rasens historia,

Läs mer

Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar

Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar Avelsindex Fråga: Avelshundar i kombination bör ha ett index över 100. Är det minst

Läs mer

MIN HANE EN AVELSHUND? Artikeln är författad av Åsa Lindholm på uppdrag av SKK/AK.

MIN HANE EN AVELSHUND? Artikeln är författad av Åsa Lindholm på uppdrag av SKK/AK. MIN HANE EN AVELSHUND? Artikeln är författad av Åsa Lindholm på uppdrag av SKK/AK. Ett framgångsrikt avelsarbete bygger på att funktionella, trevliga, friska och fina hundar väljs som föräldradjur till

Läs mer

RAS. Rasspecifika avelsstrategier för Slovensky Kopov

RAS. Rasspecifika avelsstrategier för Slovensky Kopov RAS Rasspecifika avelsstrategier för Slovensky Kopov Rev. 2 2009 Avelsstrategier Slovensky Kopov Historik. Kopovens historia är ganska oklar. De första gångerna Kopovrasen omnämns skriftligen är på 1700

Läs mer

Rasspecifika Avels Strategier

Rasspecifika Avels Strategier Rasspecifika Avels Strategier för Gos d Atura Catalá Detta dokument är sammanställt av: Camilla Forsner, Monika Höglund och Veronica Ferreira för Ras klubben för Övriga Gårds och Vallhundar gos-d-atura-catala-001

Läs mer

RAS Rasspecifika Avelsstrategier för Petit Basset Griffon Vendéen Avelskommittén för Svenska Basset Griffon Vendéen Klubben Augusti 2005

RAS Rasspecifika Avelsstrategier för Petit Basset Griffon Vendéen Avelskommittén för Svenska Basset Griffon Vendéen Klubben Augusti 2005 RAS Rasspecifika Avelsstrategier för Petit Basset Griffon Vendéen Avelskommittén för Svenska Basset Griffon Vendéen Klubben Augusti 2005 Avelskommittén för Svenska Basset Griffon Vendéen klubben 2005 1

Läs mer

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS?

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? Den bärande idén bakom omfattande s.k. genetiska hälsoprogram är att det är möjligt att befria en hundstam från skadliga gener. En diskussion kring utformning av program för

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för Perro sin pelo del Peru

Rasspecifik avelsstrategi för Perro sin pelo del Peru Rasspecifik avelsstrategi för Perro sin pelo del Peru RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI Vid avel inom små populationer styrs rasutvecklingen oftast till större delen av utländska uppfödare. Möjligheten att skapa

Läs mer

Samarbetsfrågor för drever i Norden och Westfälische Dachsbracke i Tällberg 14 juni 2014 kl., 09.00-11.00

Samarbetsfrågor för drever i Norden och Westfälische Dachsbracke i Tällberg 14 juni 2014 kl., 09.00-11.00 Samarbetsfrågor för drever i Norden och Westfälische Dachsbracke i Tällberg 14 juni 2014 kl., 09.00-11.00 Kjell Andersson hälsade alla gäster från Tyskland, Norge och Finland samt de svenska deltagarna

Läs mer

Rasspecifika Avelsstrategier för. PERRO DOGO MALLORQUIN / Ca de Bou. Rasen ingår i rasklubben: Klubben för Gårds och Boskapsvaktare

Rasspecifika Avelsstrategier för. PERRO DOGO MALLORQUIN / Ca de Bou. Rasen ingår i rasklubben: Klubben för Gårds och Boskapsvaktare 0 Rasspecifika Avelsstrategier för PERRO DOGO MALLORQUIN / Ca de Bou Rasen ingår i rasklubben: Klubben för Gårds och Boskapsvaktare 1 1. Allmänt Allmänt om rasen Namn: Perro dogo Mallorquin/Ca de Bou Grupp:

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier

Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier Reviderad version fastställd av SKK 2011-05-25 Uppdaterad 2013-02-16 Innehållsförteckning Förord Historik Bostonterrierns utveckling i Sverige under 1900-talet

Läs mer

RAS fastställt av SKK/AK den 6/9-05 Avelspolicy för Welsh Springer Spaniel

RAS fastställt av SKK/AK den 6/9-05 Avelspolicy för Welsh Springer Spaniel RAS fastställt av SKK/AK den 6/9-05 Avelspolicy för Welsh Springer Spaniel WSSK har i samarbete med SSRK ansvaret för utvecklingen av Welsh Springer Spaniel-rasen i Sverige. WSSK:s övergripande mål är

Läs mer

FM och privata tjänstehundsuppfödare.

FM och privata tjänstehundsuppfödare. Uppfö daransvar. Seriösa uppfödare har ett nästan oändligt ansvar för sina valpar. Det är inte ovanligt att de har kontakt med hundens familj under hela dess liv, särskilt de första åren. Att ansvaret

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för rasen prazsky krysarik

Rasspecifik avelsstrategi för rasen prazsky krysarik Rasspecifik avelsstrategi för rasen prazsky krysarik Attila z Výsehradskeho Podhradí 1 RAS prazsky krysarik Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3-4 Historik Sid 3-4 Nulägesbeskrivning Sid 4-5 Populationens

Läs mer

Inavelsgrader beräknat på svenskfödda kullar under respektive år.

Inavelsgrader beräknat på svenskfödda kullar under respektive år. Bilaga 1 Inavelsgrader beräknat på svenskfödda kullar under respektive år. Inavelsgrad Peppar & salt Svart Födda Inavelsgrad* Födda Inavelsgrad* 1991 188 2,3 % 64 2,9 % 1992 82 3,3 % 96 3,6 % 1993 189

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för rasen prazsky krysarik

Rasspecifik avelsstrategi för rasen prazsky krysarik Rasspecifik avelsstrategi för rasen prazsky krysarik 1 RAS prazsky krysarik Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3-4 Historik Sid 3-4 Nulägesbeskrivning Sid 4-5 Populationens utveckling Sid 4-5 Dagens prazsky

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för Svensk Irländsk Varghund Sammanställt av SvIVK /AHK för åren 2004 2009 Version 2

Rasspecifik avelsstrategi för Svensk Irländsk Varghund Sammanställt av SvIVK /AHK för åren 2004 2009 Version 2 Sida 1 av 15 Rasspecifik avelsstrategi för Svensk Irländsk Varghund Sammanställt av SvIVK /AHK för åren 2004 2009 Version 2 Sida 2 av 15 Innehåll Historia... 3 Rasklubb... 3 Beskrivning av rasen idag...

Läs mer

Avelsstrategi för Karelsk Björnhund

Avelsstrategi för Karelsk Björnhund Avelsstrategi för Karelsk Björnhund 1. Historisk bakgrund och utveckling. Ursprung. Dagens Karelska Björnhund har sina rötter i Laatoka i Karelen, Aunus och Viena där man använde hunden vid jakt av all

Läs mer

Avelsstrategi för Karelsk Björnhund 2010-2015

Avelsstrategi för Karelsk Björnhund 2010-2015 Avelsstrategi för Karelsk Björnhund 2010-2015 Historisk bakgrund och utveckling. Ursprung. Dagens Karelska Björnhund har sina rötter i Laatoka i Karelen, Aunus och Viena där man använde hunden vid jakt

Läs mer

Svenska Stövarklubbens Avelskonferens 2005-01-15-16 Scandic Hotell, Upplands Väsby

Svenska Stövarklubbens Avelskonferens 2005-01-15-16 Scandic Hotell, Upplands Väsby Svenska Stövarklubbens Avelskonferens 2005-01-15-16 Scandic Hotell, Upplands Väsby Närvarande; Ordförande Olle B. Häggkvist, avelsansvarig Gunnar Pamuk, verks.led. Uno Olsson, hedersledamot Gunnar Alfredsson

Läs mer

Inledning 3. Avelspolicy.4. Historik..5. Population/avelsstruktur..7. Hälsa...8. Sjukdomar.10 Sköldkörtelrubbning...10. Mentalitet..11. Exteriör.

Inledning 3. Avelspolicy.4. Historik..5. Population/avelsstruktur..7. Hälsa...8. Sjukdomar.10 Sköldkörtelrubbning...10. Mentalitet..11. Exteriör. Att gälla fr.o.m. Innehållsförteckning Inledning 3 Avelspolicy.4 Historik..5 Population/avelsstruktur..7 Hälsa...8 Höfter 8 Armbågar.9 Patellaluxation.. 9 Sjukdomar.0 Sköldkörtelrubbning...0 EPI 0 Magomvridning...0

Läs mer

Vad kan man vänta av korsningsavel?

Vad kan man vänta av korsningsavel? Vad kan man vänta av korsningsavel? Inom hundaveln diskuteras allt oftare korsning som en väg ur de problem som en för långt gående inavel skapat i många hundstammar. Men det är inte så enkelt att man

Läs mer

Avelskonferens Svenska Stövarklubben Upplands Väsby 2013-04-20

Avelskonferens Svenska Stövarklubben Upplands Väsby 2013-04-20 Avelskonferens Svenska Stövarklubben Upplands Väsby 2013-04-20 Program enligt Bilaga 1 Deltagare enligt Bilaga 2 Ove Karlsson öppnar konferensen och hälsar alla välkomna. Kjell Andersson pratar om Hundavel--en

Läs mer

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar Genetik Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma Hunden har 78st kromosomer i varje cellkärna, förutom i könscellerna (ägg och spermier) där antalet är hälften, dvs 39st. Då en spermie och

Läs mer

Rasspecifika Avelsstrategier för Cão da Serra da Estrela

Rasspecifika Avelsstrategier för Cão da Serra da Estrela Rasspecifika Avelsstrategier för Cão da Serra da Estrela Svenska Cão da Serra da Estrela Föreningen (SCSE- föreningen) RAS 2013 Revidering av RAS 2005 1 Allmänt Namn: Cão da Serra da Estrela, pelo comprido,

Läs mer

Noteringar från Svenska Terrierklubbens Avelskonferens med rasklubbarnas avelsråd lördagen den 4 oktober söndagen den 5 oktober 2014

Noteringar från Svenska Terrierklubbens Avelskonferens med rasklubbarnas avelsråd lördagen den 4 oktober söndagen den 5 oktober 2014 Noteringar från Svenska Terrierklubbens Avelskonferens med rasklubbarnas avelsråd lördagen den 4 oktober söndagen den 5 oktober 2014 Plats: Scandic Hotel, Upplands Väsby, Stockholm Närvarande: Rasklubbar:

Läs mer

Varför ska man höftröntga sin hund?

Varför ska man höftröntga sin hund? Varför ska man höftröntga sin hund? Mitt svar är: 1) För den enskilda hundens skull definitivt. Genom röntgen kan du försäkra dig om att din hund inte har riktigt dåliga höfter (D och E). Jag skulle personligen

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi Entlebucher Sennenhund

Rasspecifik Avelsstrategi Entlebucher Sennenhund foto: Stefan Johanson Rasspecifik Avelsstrategi Entlebucher Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare och täckhundsägare Svenska Sennenhundklubben 2006-08-05

Läs mer

Avelspolicy och Avelsstrategi för rasen KEESHOND. Allmänt, bakgrund och historik

Avelspolicy och Avelsstrategi för rasen KEESHOND. Allmänt, bakgrund och historik Avelspolicy och Avelsstrategi för rasen KEESHOND (Fastställd av SKK AK 2005-09-06) Allmänt, bakgrund och historik Keeshond är en pigg och vaken spetshund av medelstorlek. Den har blivit omtyckt och uppskattad

Läs mer

Rasspecifika Avelsstrategier för Sredneasiatskaja Ovtjarka (cao) (Centralasiatisk herdehund)

Rasspecifika Avelsstrategier för Sredneasiatskaja Ovtjarka (cao) (Centralasiatisk herdehund) Rasspecifika Avelsstrategier för Sredneasiatskaja Ovtjarka (cao) (Centralasiatisk herdehund) RAS 2013 Allmänt Namn: Sredneasiatskaja Ovtjarka Grupp: 2, sektion 1, FCI 335 Hemland: fd Sovjetunionen (regioner

Läs mer

Hälsoenkät Irländsk varghund 2011

Hälsoenkät Irländsk varghund 2011 Hälsoenkät Irländsk varghund 2011 I SKK:s verksamhetsplan antagen på kennelfullmäktige 2001 finns ett krav på att alla rasklubbar ska ha en rasspecifik avelsstrategi (RAS). Utgångspunkt för rasens särskilda

Läs mer

RAS 2011 border collie

RAS 2011 border collie RAS 2011 border collie Border colliens historia i Sverige Den registrerade border colliens historia är ung. 1871 delades collien in i en utställnings- och en vallhundstyp, och vallhundsprov blev urvalet

Läs mer

RAS Rasspecifika avelsstrategier

RAS Rasspecifika avelsstrategier RAS Rasspecifika avelsstrategier Avelsstrategi för chow chow Chow Chow Ringen www.chowchowringen.com - 1 - Innehåll Rashistorik... 3 Myter... 5 Registreringsstatistik 1990 och framåt... 5 Fertilitet...

Läs mer

Irländsk Varghund. Rasanpassad Avelsstrategi

Irländsk Varghund. Rasanpassad Avelsstrategi Version 1 2005-12-02 Inledning Irländsk Varghund Rasanpassad Avelsstrategi Svenska Irländsk Varghund Klubben startade sitt arbete med RAS genom enkäter till medlemmarna. En enkät år 2003 och ytterligare

Läs mer

Svenska Australian Shepherdklubben RAS 2014-2018. Avelsråd/Styrelse 2014-03-28

Svenska Australian Shepherdklubben RAS 2014-2018. Avelsråd/Styrelse 2014-03-28 Svenska Australian Shepherdklubben RAS 2014-2018 Avelsråd/Styrelse 2014-03-28 Del 1 - Beskrivning av revideringsarbete och historik.... 3 1. Tillvägagångssätt med revidering av nuvarande RAS... 3 2. Historik...

Läs mer

RAS Rasspecifika avelsstrategier

RAS Rasspecifika avelsstrategier RAS Rasspecifika avelsstrategier Avelsstrategi för chow chow Chow Chow Ringen www.chowchowringen.com - 1 - Innehåll Rashistorik... 3 Myter... 5 Registreringsstatistik 1990 och framåt... 5 Fertilitet...

Läs mer

RAS - Rasspecifik avelsstrategi för dobermann

RAS - Rasspecifik avelsstrategi för dobermann RAS - Rasspecifik avelsstrategi för dobermann Svenska Dobermann Klubben ansvarar tillsammans med SKK för dobermannrasens utveckling i Sverige. Svenska Dobermannklubbens mål är att väcka intresse för och

Läs mer

AVEL. Information om organisation, policy och regelverk inklusive det genetiska hälsoprogrammet SVENSKA KENNELKLUBBEN

AVEL. Information om organisation, policy och regelverk inklusive det genetiska hälsoprogrammet SVENSKA KENNELKLUBBEN AVEL 2014 Information om organisation, policy och regelverk inklusive det genetiska hälsoprogrammet SVENSKA KENNELKLUBBEN AVEL 2014 Hundens betydelse kan knappast överskattas och avel och hunduppfödning

Läs mer

Rasspecifika avelsstrategier för Pyreneisk Mastiff

Rasspecifika avelsstrategier för Pyreneisk Mastiff Rasspecifika avelsstrategier för Pyreneisk Mastiff (Mastin del Pirineo) Pyreneiska Mastiffklubben (PM-klubben) Antaget av PM-klubben den 5 november 00 på uppfödarmöte i Stavsjö pyreneisk-mastiff-00 007-0-7

Läs mer

Avel 2012. Information om organisation, policy och regelverk inklusive det genetiska hälsoprogrammet. Juli 2012

Avel 2012. Information om organisation, policy och regelverk inklusive det genetiska hälsoprogrammet. Juli 2012 www.skk.se/uppfödning/funktionarsinfo/avelsfunktionar Juli 2012 Avel 2012 Information om organisation, policy och regelverk inklusive det genetiska hälsoprogrammet 1 Innehåll DEL I 5 AVELSPOLICY FÖR SVENSKA

Läs mer

RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR CHESAPEAKE BAY RETRIEVER

RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR CHESAPEAKE BAY RETRIEVER RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR CHESAPEAKE BAY RETRIEVER Det här är det Chesapeakeklubbens förslag till RAS-dokument som styrelsen gett Catharina Lindström och Rebecca Rydell i uppdrag att utforma. CBR

Läs mer

Rasanpassad AvelsStrategi. Alpenländische Dachsbracke

Rasanpassad AvelsStrategi. Alpenländische Dachsbracke Rasanpassad Avels för Alpenländische Dachsbracke Svenska Schweisshundklubben INLEDNING Utdrag ur Svenska Schweisshundklubbens stadgar Svenska Schweisshundklubben (SvSHK) förverkligar sina syften bl.a.

Läs mer

Finsk lapphund. Rasspecifik avelsstrategi RAS för

Finsk lapphund. Rasspecifik avelsstrategi RAS för Författare (Klubb) Svenska Lapphundklubben RAS-dokument avseende Version Status Reviderad - - 2013 1/22 Rasspecifik avelsstrategi RAS för Finsk lapphund 2/22 Innehåll Inledning... 4 Generellt om rasen...

Läs mer

Avelspolicy för Mopsorden - rasklubben för mops

Avelspolicy för Mopsorden - rasklubben för mops Avelspolicy för Mopsorden - rasklubben för mops Gäller alla uppfödare och hanhundsägare (som lånar ut sin/sina hanar till avel), även de som inte är medlemmar i rasklubben. Uppfödare och hanhundsägare

Läs mer

Nuläget. HJÄRTFEL (Dilaterad Cardiomyopati, DCM)

Nuläget. HJÄRTFEL (Dilaterad Cardiomyopati, DCM) Nuläget Antalet registrerade hundar har de senaste 5 åren sjunkit kraftigt från 373 hundar år 2007 till 175 registrerade hundar år 2011. Minskningen ser ut att fortsätta under 2012. Andelen importer var

Läs mer

COLLIEÄGARUTBILDNINGEN

COLLIEÄGARUTBILDNINGEN Svenska Collieklubben COLLIEÄGARUTBILDNINGEN En utbildning inom Svenska Collieklubben (SCK) Framtagen för alla collieägare. INNEHÅLL Inledning med litteraturförteckning Flik 1 Avsnitt: 1. Juridik Flik

Läs mer

RAS LANCASHIRE HEELER VERSION 2 RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR. Sammanställd av SLHK på uppdrag av SKK

RAS LANCASHIRE HEELER VERSION 2 RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR. Sammanställd av SLHK på uppdrag av SKK RAS VERSION RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR LANCASHIRE HEELER Sammanställd av SLHK på uppdrag av SKK Introduktion... 6 Metod... 6 3 Historia... 6 3. Lancashire Heelerns ursprung... 6 3. Mentala egenskaper

Läs mer

Här kommer klubbstyrelsens förslag till nya rasspecifika avelsstrategier inför Goldenfullmäktige 2011.

Här kommer klubbstyrelsens förslag till nya rasspecifika avelsstrategier inför Goldenfullmäktige 2011. 2011-01-31 Här kommer klubbstyrelsens förslag till nya rasspecifika avelsstrategier inför Goldenfullmäktige 2011. RAS är en benämningen på ett större dokument som består av olika delar. Dels den korta

Läs mer

Statistik från Jämthundklubbens webbundersökning - Projektet pristagarprocent på jaktprov. Hur många år har du jagat med Jämthund?

Statistik från Jämthundklubbens webbundersökning - Projektet pristagarprocent på jaktprov. Hur många år har du jagat med Jämthund? Statistik från Jämthundklubbens webbundersökning - Projektet pristagarprocent på jaktprov. Under några veckor i början av juli så gjorde Jämthundklubben en webbundersökning för att få mer kunskap om vad

Läs mer

Curt gick igenom de sju stora grupperna kring hundars mentalitet i relation till vår ras.

Curt gick igenom de sju stora grupperna kring hundars mentalitet i relation till vår ras. Mentaldag med Curt Blixt - minnesanteckningar Fredagen den 6 april anordnades en mentaldag med Curt Blixt i klubbens regi. Det var 19 stycken på plats, både uppfödare och medlemmar. Curt prata om hur de

Läs mer

Var hittar du den information du behover?

Var hittar du den information du behover? MIN HANE - EN AVELSHUND? Artikeln ar forfattad av Asa Lindholm pa uppdrag av SKK/ AK. Ett framgangsrikt avelsarbete bygger pa att funktionella, trevliga, friska och fina hundar valjs som foraldradjur till

Läs mer

SBlK MANUAL DREVPROVSREDOVISNING 2013, i augusti

SBlK MANUAL DREVPROVSREDOVISNING 2013, i augusti ALLMÄNT Drevprovsredovisningen kommer även den kommande säsongen att skötas med hjälp av ett Excelprogram, vilket är en uppdaterad variant av det program som togs i bruk säsongen 2011/2012. Denna instruktion

Läs mer

Rasklubben för dansk/svensk gårdshund, org nr: 802437-2073 styrelsemöte 2012-10-28

Rasklubben för dansk/svensk gårdshund, org nr: 802437-2073 styrelsemöte 2012-10-28 Rasklubben för dansk/svensk gårdshund, org nr: 802437-2073 styrelsemöte 2012-10-28 Plats: Närvarande: Anmält förhinder: Hotell Scandic, Sollentuna Eva Liljekvist Borg, Anders Sjöberg Siw Synnerman Nordström

Läs mer

Svenska Älghundklubben och Svensk Vit Älghundsklubbs Rasstrategi för svensk vit älghund

Svenska Älghundklubben och Svensk Vit Älghundsklubbs Rasstrategi för svensk vit älghund Svenska Älghundklubben och Svensk Vit Älghundsklubbs Rasstrategi för svensk vit älghund Bakgrund Ursprung OttsjöJim anses vara den Svenska Vita Älghundens stamfader. Det finns olika historier kring den

Läs mer

Svenska Kennelklubben

Svenska Kennelklubben Svenska Brukshundklubben Svenska Kennelklubben Ulf Uddman (VD) Svenska Brukshundklubbens kongress maj 2015 Foto: Åsa Lindholm Ulf Uddman VD Svenska Kennelklubben SBK kongress 2015 Verksamhetssiffror inom

Läs mer

Författare (Klubb) Svensk Bretonklubb RAS-dokument avseende BRETON Version 3. Status Förslag. Rasspecifik avelsstrategi, RAS för.

Författare (Klubb) Svensk Bretonklubb RAS-dokument avseende BRETON Version 3. Status Förslag. Rasspecifik avelsstrategi, RAS för. Författare (Klubb) Svensk Bretonklubb RAS-dokument avseende Version 3 Status Förslag Reviderad 2014-12-09 1/33 Rasspecifik avelsstrategi, RAS för Breton (l épagneul breton) 2/33 Innehåll Inledning... 4

Läs mer

RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI FÖR BICHON HAVANAIS

RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI FÖR BICHON HAVANAIS RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI FÖR BICHON HAVANAIS bichon-havanais-001 2005-11-09 Sid 1 (19) Innehållsförteckning Sida Avelspolicy 3 Historik 3 Nuläge/Statistik 4 Populationsstruktur 7 Avelsstrategi/hälsa/mentalitet

Läs mer

Förslag om gemensamma uppfödar-/avelsträffar arrangerade i rasklubbens namn.

Förslag om gemensamma uppfödar-/avelsträffar arrangerade i rasklubbens namn. Närvarandeantal på träffarna 4 22 7 Motion 1 -- angående samarbete med Danska gårdshundsklubben Inget svar Förslag om att man skulle kunna återinföra inofficiell landskamp mellan länderna, utställning

Läs mer

Sammanställning av uppfödarenkät.

Sammanställning av uppfödarenkät. Sammanställning av uppfödarenkät. 1 = Stämmer 5 = Stämmer inte Antal svar: 47 1. Lagottohanar har bra könsdrift 1 26 55 % 2 13 28 % 3 4 9 % 4 3 6 % 5 1 2 % 2. Lagottohanar har lätt för att para tikar 1

Läs mer

Välkommen till Svenska Taxklubben!

Välkommen till Svenska Taxklubben! Välkommen till Svenska Taxklubben! En tax kan du ha till ALLT! Annika Lövgren, Säter 1 Den här broschyren är tänkt att ge dig en kort presentation om följande: 4 Varför ska du välja en tax? 7 Vilka olika

Läs mer

Regioner och kursverksamhet Medlemskap Avel Officiella aktiviteter Labrador Retrieverklubben Labradorklubbens valphänvisning Labradormästerskapet

Regioner och kursverksamhet Medlemskap Avel Officiella aktiviteter Labrador Retrieverklubben Labradorklubbens valphänvisning Labradormästerskapet Labrador Retrieverklubben är en av tretton rasklubbar som tillhör Svenska Spaniel och Retrieverklubben. En rasklubb arbetar med det som är specifikt för just den egna rasen avel, hälsa, mentalitet och

Läs mer

SKKs avelskommitté informerar om genetiska tester

SKKs avelskommitté informerar om genetiska tester SKKs avelskommitté informerar om genetiska tester Tillgången till genetiska tester för olika sjukdomsanlag hos hund ökar lavinartat. Att som uppfödare eller hundägare bedöma nyttan med och tillförligheten

Läs mer

RAS 2013. RAS - Rasspecifik avelsstrategi Coton De Tuléar Club Sverige Reviderad upplaga 2013-12-31

RAS 2013. RAS - Rasspecifik avelsstrategi Coton De Tuléar Club Sverige Reviderad upplaga 2013-12-31 RAS 203 RAS - Rasspecifik avelsstrategi Coton De Tuléar Club Sverige Reviderad upplaga 203-2-3 Historik Coton de Tuléar anlände till Europa på 900-talet och med den följde en sägen om rasens uppkomst.

Läs mer

Regeländringar synpunkter på förslag från Regelkomiten. Ersättande av Ukl med unghundstest

Regeländringar synpunkter på förslag från Regelkomiten. Ersättande av Ukl med unghundstest Regeländringar synpunkter på förslag från Regelkomiten. Att väldigt få(inga) förslag har inkommit torde tyda på att medlemmarna är Rätt nöjda med de regler vi har och tillämpningen av dom. Ersättande av

Läs mer

Parning och valpning Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-03-25

Parning och valpning Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-03-25 Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-03-25 Introduktion Att föda upp en valpkull är en fascinerande upplevelse, men även en period som innebär mycket arbete. Det är en ansvarsfylld

Läs mer

AVELSPOLICY FÖR PEKINGESE

AVELSPOLICY FÖR PEKINGESE AVELSPOLICY FÖR PEKINGESE Pekingese-Logens avelspolicy gäller för samtliga uppfödare och ägare av avelshundar i Sverige vare sig de är medlemmar i rasklubben eller inte. Till grund för denna policy ligger

Läs mer

Protokoll fört vid styrelsemöte i Springerklubbens huvudstyrelse. Enköping 2008 05 24/25

Protokoll fört vid styrelsemöte i Springerklubbens huvudstyrelse. Enköping 2008 05 24/25 14.1 Mötets öppnande Protokoll fört vid styrelsemöte i Springerklubbens huvudstyrelse Närvaro : Tina Kauppinen, Barbro Collin, Sophia Jarl, Olle Carlson Anna-Greta Lingebrandt, Hans-Gunnar Leytman 24.5

Läs mer

Avel 2010 Information om policy, regelverk och övriga bestämmelser inklusive det genetiska hälsoprogrammet

Avel 2010 Information om policy, regelverk och övriga bestämmelser inklusive det genetiska hälsoprogrammet Avel 2010 Information om policy, regelverk och övriga bestämmelser inklusive det genetiska hälsoprogrammet 1 Uppdaterad 10-07-20 FÖRMÅNS- KLUBB FÖR UPPFÖDARE Gå med i klubben för inbördes be(h)undran.

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi (RAS) för AKITA

Rasspecifik avelsstrategi (RAS) för AKITA Rasspecifik avelsstrategi (RAS) för AKITA CS 2009 Fastställd 2008 av SKK s avelskommitté Innehåll Sid. 1. Förord. 3 2. Akitans historia.. 4 3. Akitans historia i Sverige.. 5 4. Mentalitet och temperament

Läs mer

SVENSKA KELPIE OCH CATTLEDOG KLUBBEN AVELSSTRATEGI FÖR AUSTRALIAN KELPIE

SVENSKA KELPIE OCH CATTLEDOG KLUBBEN AVELSSTRATEGI FÖR AUSTRALIAN KELPIE SVENSKA KELPIE OCH CATTLEDOG KLUBBEN AVELSSTRATEGI FÖR AUSTRALIAN KELPIE 1 HISTORIK... 3 1.1 HEMLANDETS RASHISTORIA... 3 1.2 SVERIGES RASHISTORIA...3 2 NULÄGE... 4 2.1 POPULATION... 4 2.1.1 Analys Sverige...

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi för Perro de Agua Español.

Rasspecifik Avelsstrategi för Perro de Agua Español. Rasspecifik Avelsstrategi för Perro de Agua Español. Reviderad 2010-10-19 av Avelskommittén bestående av: Jenny Linderoth Gunilla Torenfält-Fasth Veronica Tuszkay Anneli Westlund Christina Öberg Innehållsförteckning

Läs mer

RAS Rasspecifik Avels Strategi för Amerikansk Cocker Spaniel

RAS Rasspecifik Avels Strategi för Amerikansk Cocker Spaniel RAS Rasspecifik Avels Strategi för Amerikansk Cocker Spaniel Vad innebär RAS? Vid 2001-års Kennelfullmäktige beslutades att det för varje ras i Sverige skall finnas en Rasspecifik Avels Strategi RAS. Denna

Läs mer

RAS (Rasspecifik Avelsstrategi) FÖR POMERANIAN

RAS (Rasspecifik Avelsstrategi) FÖR POMERANIAN RAS (Rasspecifik Avelsstrategi) FÖR POMERANIAN FCI-nummer 97 1 Förord RAS är till för alla. Du som t. ex planerar avla på din Pomeranian, hane eller tik, kan använda RAS som en bruksanvisning. RAS ska

Läs mer

Motion från Sveriges Hundungdom om förlängning av ungdomsmedlemskapet

Motion från Sveriges Hundungdom om förlängning av ungdomsmedlemskapet Bilaga 23:2 Motion från Sveriges Hundungdom om förlängning av ungdomsmedlemskapet Motion från Sveriges Hundungdom om att alla ungdomsmedlemmar mellan 19-25 år ska få ett kostnadsfritt medlemskap i länsklubb

Läs mer

Svenska Grand Danois Klubben

Svenska Grand Danois Klubben Svenska Grand Danois Klubben Rasspecifika avelsstrategier 2011 Sammanställt av SGDK/AK 2009-2011 1 Innehåll Inledning... 4 Historik... 5 Stridshundar... 5 Stora variationer... 5 Rasnamn och -standard...

Läs mer

LEONBERGER KUNSKAPSSÖKNINGSARBETE. ERICA STRÖMBÄCK. D6 LÄSÅR 1996-1997 1

LEONBERGER KUNSKAPSSÖKNINGSARBETE. ERICA STRÖMBÄCK. D6 LÄSÅR 1996-1997 1 LEONBERGER KUNSKAPSSÖKNINGSARBETE. ERICA STRÖMBÄCK. D6 LÄSÅR 1996-1997 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING HISTORIA... 1 LEONBERGERN I DAG... 1 UTSEENDE... 1 TEMPERAMENT... 2 ANVÄNDNING... 2 KÖPA LEONBERGER... 3 KLUBBAR...

Läs mer

RASSPECIFIK AVELSTRATEGI för

RASSPECIFIK AVELSTRATEGI för RASSPECIFIK AVELSTRATEGI för DRENTSCHE PATRIJSHOND drentse-patrijshond-001 2008-09-24 Sid 1 (11) 1 Innehållsförteckning sid Bakgrund Rasspecifik Avelstrategi 3 Sammanfattning 3 Beskrivning av rasens historiska

Läs mer

RASANPASSAD AVELSSTRATEGI DANDIE DINMONT TERRIER 2014

RASANPASSAD AVELSSTRATEGI DANDIE DINMONT TERRIER 2014 RASANPASSAD AVELSSTRATEGI DANDIE DINMONT TERRIER 2014 INNEHÅLL 1 HISTORIK Rasens historiska bakgrund och utveckling 2 Dandien i Sverige 3 Övriga länder 3 POPULATION Genetisk variation 4 Hanhundsanvändning

Läs mer

Att köpa HUND. Goda råd inför ditt hundköp SVENSKA KENNELKLUBBEN

Att köpa HUND. Goda råd inför ditt hundköp SVENSKA KENNELKLUBBEN Att köpa HUND Goda råd inför ditt hundköp SVENSKA KENNELKLUBBEN Funderar du på att köpa valp? En hund är en ny vän och familjemedlem som kommer att finnas vid din sida i många år. Tänk på att det är stor

Läs mer

Noteringar från Welsh Springer Spanielklubbens Raskonferens 2011-10-15

Noteringar från Welsh Springer Spanielklubbens Raskonferens 2011-10-15 Noteringar från Welsh Springer Spanielklubbens Raskonferens 2011-10-15 Scandic hotell Upplands Väsby Rasens nutid - Carsten Sörensen Målet med konferensen är att utgöra startskott i arbetet med att uppdatera/revidera

Läs mer

Protokoll fört vid Golden retrieverklubbens styrelsemöte 2006-12-02 --03, Nova Park, Knivsta

Protokoll fört vid Golden retrieverklubbens styrelsemöte 2006-12-02 --03, Nova Park, Knivsta Protokoll fört vid Golden retrieverklubbens styrelsemöte 2006-12-02 --03, Nova Park, Knivsta Närvarande: Owe Rindstrand Tomas Ellström, ej 195 delar av Inger Karlsson - ej 195 196 Pia Andersson Ingela

Läs mer

Rasspecifika avelsstrategier för Tysk Jaktterrier

Rasspecifika avelsstrategier för Tysk Jaktterrier Rasspecifika avelsstrategier för Tysk Jaktterrier tysk-jaktterrier-001 2007-03-08 Sidan 1 av 18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. NULÄGE...3 1.1. Allmänt om tysk jaktterrier...3 1.2. Historik...4 1.3. Jaktprovsstatistik

Läs mer

RAS Rasspecifika avelsstrategier

RAS Rasspecifika avelsstrategier RAS Rasspecifika avelsstrategier Nova Scotia Duck Tolling Retriever VERSION 2014-01-02 1 INLEDNING Nova Scotia Duck Tolling Retriever, fortsättningsvis benämnd tollare, är en hundras som under de senaste

Läs mer

Avel Information om policy, regelverk och övriga bestämmelser inklusive det genetiska hälsoprogrammet

Avel Information om policy, regelverk och övriga bestämmelser inklusive det genetiska hälsoprogrammet Avel Information om policy, regelverk och övriga bestämmelser inklusive det genetiska hälsoprogrammet 1 Uppdaterad 08-05-28 Ett erbjudande som räcker till många. Agria Flock är en hundvänlig försäkring

Läs mer

Avel 2009 Information om policy, regelverk och övriga bestämmelser inklusive det genetiska hälsoprogrammet

Avel 2009 Information om policy, regelverk och övriga bestämmelser inklusive det genetiska hälsoprogrammet Avel 2009 Information om policy, regelverk och övriga bestämmelser inklusive det genetiska hälsoprogrammet 1 Uppdaterad 09-09-30 Gå med i klubben för inbördes be(h)undran. Agria Breeders Club är en medlemsklubb

Läs mer

RAS- Rasanpassad avelsstrategi. Avelspolicy och Avelsstrategi för FRANSK BULLDOGG

RAS- Rasanpassad avelsstrategi. Avelspolicy och Avelsstrategi för FRANSK BULLDOGG RAS- Rasanpassad avelsstrategi Avelspolicy och Avelsstrategi för FRANSK BULLDOGG Reviderad år 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning 2 Förord 3 Historik 3 Rasens användningsområde 5 Avelspolicy

Läs mer

RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI

RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI MEXIKANSK NAKENHUND (XOLOITZCUINTLE) AVELSSTRATEGI för Xoloitzcuintle /Mexikansk Nakenhund - liten, mellan och stor Mexikansk Nakenhund tillhör grupp 5 sektion 6 (spetslika hundar

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo

Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo Författare (Klubb) RAS-dokument avseende Version Status Reviderad 2 Klart 2014-12-20 1/35 Rasspecifik avelsstrategi för, SLRK December 2014 2/35 2/35 Innehåll Förord... 4 Inledning... 5 Bakgrund till RAS...

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo

Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo Författare (Klubb) Svenska klubben RAS-dokument avseende Version Status Reviderad 2 Klart 2015-02-23 1/33 Rasspecifik avelsstrategi för Svenska klubben, December 2014 Svenska klubben 2/33 2/33 Innehåll

Läs mer

Symtom och problem hos hundar med höftledsdysplasi av rasen dansk-svensk gårdshund En retrospektiv kartläggning

Symtom och problem hos hundar med höftledsdysplasi av rasen dansk-svensk gårdshund En retrospektiv kartläggning Symtom och problem hos hundar med höftledsdysplasi av rasen dansk-svensk gårdshund En retrospektiv kartläggning Rasklubben för dansk-svensk gårdshund Arbetsgruppen för avelsfrågor Lena Johansson Siw Synnerman

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Dogue De Bordeaux

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Dogue De Bordeaux Rasspecifik avelsstrategi RAS för Dogue De Bordeaux 2005 RAS 2013 Reviderat från Inledning År 2001 beslutade SKK:s Kennelfullmäktige att det för varje ras ska finnas en rasspecifik avelsstrategi, RAS.

Läs mer

Rasspecifik AvelsStrategi RAS

Rasspecifik AvelsStrategi RAS Rasspecifik AvelsStrategi RAS SVENSKA WHIPPETKLUBBEN Fastställd juli 2005 Reviderad 2012-02-15 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Historia och bakgrund 3 Population 6 Registrerade hundar 6 Genetisk mångfald

Läs mer

SVENSKA DREVERKLUBBEN

SVENSKA DREVERKLUBBEN SVENSKA DREVERKLUBBEN Protokoll fört vid möte med CS för Svenska Dreverklubben, lördagen den 11/8 2012, Upplands Väsby 1. Sammanträdets öppnande Ordförande Martin Svensson hälsade välkommen och öppnade

Läs mer

ÖGONPOLICY COCKER SPANIEL

ÖGONPOLICY COCKER SPANIEL Avla för att minska risken hos avkomman för allvarliga sjukdomar och defekter i ögonen. Med allvarliga menas sådana som kan orsaka blindhet, långvarig smärta, kräva livslång medicinering eller operation.

Läs mer