Rasspecifika Avelstrategier (RAS) för Basset Fauve de Bretagne. Reviderad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rasspecifika Avelstrategier (RAS) för Basset Fauve de Bretagne. Reviderad 2012-12-11"

Transkript

1 Rasspecifika Avelstrategier () för Basset Fauve de Bretagne Reviderad Sida 1 av 4

2 Innehållsförteckning (Vid läsning på dator: håll in Ctrl-tangenten och klicka på sidnumret så kommer du direkt till sidan) Innehållsförteckning...2 Förord...4 Syftet med arbetet i Svenska Basset Fauve de Bretagne Klubben...4 Syftet med och användningssätt...4 Förankring av i Basset Fauve de Bretagne klubben...5 Referens/Källor Historik och Basset Fauve som jakthund Bakgrund Basset Fauve de Bretagne i Sverige Basset Fauve som jakthund Nulägesbeskrivning av avelsstrukturen Avel i små populationer och den genetiska variationen Matadoravelstrenden Inavel Den effektiva populationsstorleken(ne) Slutsatser, målsättning och handlingsplan Slutsatser Målsättning Handlingsplan Avel för hälsa Tidigare hälsoundersökning Hälsa Nuläge Slutsatser, målsättning och handlingsplan Slutsatser Målsättning Handlingsplan Avel för jaktliga egenskaper Grundläggande egenskaper för jakt Allmänt om drevprov som individprövning för avelsvärdering Nulägesanalys prövade hundar Sida 2 av 4

3 4.4 Allmänt om avkommeprövning för avelsvärdering Nulägesanalys av de jaktliga egenskaperna Mentalitet för jakt Slutsatser, målsättningar och handlingsplan Slutsatser Målsättning Handlingsplan Avel för exteriör Allmänt om utställning som individ- och avkommeprövning Nulägesanalys exteriör Storlek Övriga delar av exteriören Mentalitet Slutsatser, målsättning och handlingsplan Slutsatser Målsättning Handlingsplan Sammanfattning och rekommendationer Sammanfattning med slutsatser SBFK:s Målsättningar för den kommande 5-årsperioden SBFK:s rekommendationer för den kommande 5-årsperioden SBFK:s övriga rekommendationer/riktlinjer för aveln den kommande 5-årsperioden SBFK:s stöd med att möjliggöra följandet av ovanstående rekommendationer och riktlinjer... 4 Sida 3 av 4

4 Förord Syftet med arbetet i Svenska Basset Fauve de Bretagne Klubben Hundrasernas utveckling i Sverige grundas på uppfödarnas val av avelsdjur samt på den spridning dessa djur får i avelsarbetet. SKK är den organisation som har till uppgift att vägleda uppfödarna i deras avelsarbete. Målsättningen är att föda upp hundar som har god hälsa och mentalitet, en god exteriör samt de bruks-/jaktegenskaper som krävs för det arbete som hundarna ska utföra. Ansvaret för arbetet med denna målsättning är delegerad till SKK:s medlemsorganisationer (special- och rasklubbar). En sådan organisation, under specialklubben Svenska Basset Klubben (SBaK), är Svenska Basset Fauve klubben (SBFK), bildad 21. Vid avel är ärftlig (genetisk) variation den grundläggande förutsättningen för att uppnå och bibehålla en livskraftig population. Därför måste avelsarbetet vara långsiktigt och målinriktat. Det är viktigt att aveln inte leder till brister avseende hälsa, jaktlig funktionalitet, exteriör och mentalitet. SBFK skall väcka intresse för rasen och främja avel av mentalt och fysiskt sunda, jaktligt och exteriört goda Basset Fauve de Bretagne (BFdB). Årsmötet är SBFK:s högsta beslutande organ och styrelsen dess verkställande del. Styrelsen bildar vid behov arbetsgrupper som, med ett tydligt uppdrag från styrelsen, handlägger specifika områden. En av dessa arbetsgrupper är Avelskommittén. Styrelsens viktigaste uppgift är att verkställa handläggningen av handlingsplanen för rasutvecklingen. Detta görs med stöd av framtagna avelsstrategier och regelbunden uppföljning av desamma samt genom att stimulera och stödja uppfödare och hundägare och hjälpa dem att ta sin del av ansvaret för rasens utveckling. Avel och uppfödning skall alltid ske i överensstämmelse med gällande djurskyddslagstiftning och Svenska Kennelklubbens grundregler samt eventuella rasspecifika hälsoprogram. Syftet med och användningssätt De rasspecifika avelsstrategierna () är handlingsplaner för aveln av Basset Fauve de Bretagne i Sverige. De beskriver både problem och starka sidor som finns inom rasen och rymmer de avelsrekommendationer som utgör det konkreta som bör göras för att nå avelsmålen och bibehålla en positiv utveckling av rasen i Sverige. SKK arbetar tillsammans med specialklubbarna och rasklubbarna för att ta fram strategier för aveln inom vissa raser. Målet är att de hundar som föds upp av svenska uppfödare anslutna till SKK och/eller dess medlemsorganisationer, skall vara friska och funktionella ur alla aspekter. Arbetet med utgår från en nulägesbeskrivning och problemen som finns hos rasen idag. Hänsyn tas bl.a. till hundarnas hälsa, mentalitet, exteriör och de jaktliga egenskaperna. Strategin beskriver också vilka målsättningar som finns, hur dessa skall nås och när. Både hundägare och uppfödare bör sätta sig in i den avelsstrategi som gäller för rasen. för BFdB, utgör den handlingsplan som styrelse med Avelskommitté och övriga arbetsgrupper, har stöd av vid vägledning och stimulering av uppfödare och hundägare för att de skall ta sin del av ansvaret för rasens utveckling. vägleder också uppfödarna direkt i deras avelsarbete, mot en gemensam strävan efter en frisk, sund och jaktlig funktionell Basset fauve. Sida 4 av 4

5 Förankring av i Basset Fauve de Bretagne klubben Revideringen av är en prioriterad aktivitet inom klubben. Att formuleras på ett förståeligt sätt för alla och att den förankras bland medlemmarna är avgörande för att målsättningarna skall kunna nås. Därför inbjöd klubben till ett möte i mars 212 för att uppfödare och enskilda hundägare skulle få möjlighet att vara delaktiga i revideringsarbetet av. Intresset var dock mycket begränsat och klubben ansåg sig vara tvungen att ställa in mötet då ingen uppfödare, förutom de tre uppfödarna som är ledamöter i styrelsen respektive avelsfunktionär, hade anmält sig. Då revideringen av är en högprioriterad fråga för klubben valde Styrelsen med sina två arbetsgrupper, Avelskommittén och AG Drevjakt, att påbörja revideringsarbetet för att inte tappa tid. Under våren och sommaren 212 har arbetet pågått med att ta fram ett utkast till nytt dokument. Nästa tillfälle för medlemmar att vara delaktiga och inlämna synpunkter var i samband med klubbens aktivitetshelg 3-5 augusti 212. Där presenterade styrelsen genomfört revideringsarbete och möjlighet fanns för de närvarande att bidra med reflektioner och synpunkter. Därefter lades en färdig remissutgåva ut på klubbens hemsida för medlemmarna att inlämna synpunkter på. Efter analys av inlämnade synpunkter och justerande av dokumentet fastställde styrelsen reviderad och inlämnade den för slutlig godkännande till SBaK och SKK. Redovisning av aktuellt läge och årliga utvärderingar av målsättningar och handlingsplaner i, görs vid klubbens årsmöten fram till då en slutlig utvärdering med förslag på förändringar presenteras inför en ny revidering för perioden efter 217. Arbetsgruppen som under år 212 arbetat med revideringen av har bestått av: Susanna Jangeroth, styrelseledamot och medlem i avelskommittén Kurt Johansen, styrelsesuppleant och medlem i avelskommittén Roberto Gonzalo, ordförande i styrelsen och medlem i AG Drevjakt Håkan Hemäng, medlem i AG Drevjakt Anders Bjurström, medlem i AG Drevjakt Arbetsgruppen har fördelat uppgifterna sinsemellan och löpande haft avstämningsmöten för att diskutera och revidera materialet. Utifrån behov har även annan kompetens anlitats i olika frågor. Arbetsgruppen vill passa på att tacka Er som ställt upp och bidragit med arbete, material och kunskaper till detta dokument. Referens/Källor SKK kurslitteratur för Avelsfunktionärer: Avelsboken - Om strukturer och möjligheter i hundaveln (Lennart Swenson 24) Svenska Finnstövarföreningen: Avel för bättre jakthundar-avkommeprövning i teori och praktik (Roland Ohlsson 1996) Försvarsmaktens Hundtjänstenhet: Försvarsmaktens schäferavel (212 Handläggare Erik Wilson, Zoologi professor/etolog och ansvarig för Försvarsmaktens avelsverksamhet) Sida 5 av 4

6 Handledning och forskningsunderlag från Kjell Andersson, SKK Avelskommitté, F.d genetiker på SLU, Uppsala. SKK Ordlista Avel & Genetik (PDF-fil att hämta på SKK hemsida) SKK Avelsdata och SKK Hunddata (internettjänst) 1. Historik och Basset Fauve som jakthund 1.1 Bakgrund Den ursprungliga Fauve de Bretagne är en mycket gammal ras från Frankrike. Den användes som jakthund redan under 14-talet i Frankrike. Provinsen Bretagne i nordvästra Frankrike är det geografiska ursprunget för den strävhåriga, Fauve de Bretagne vilken utvecklats till den mer högbenta Griffon Fauve de Bretagne och den mer kortbenta Basset Fauve de Bretagne vilka i sina rasnamn även har pälsfärgen angivet (fauve). Namnet basset betyder låg hund". Basset betyder låg på franska och sålunda är innebörden av ordet Basset i rasens namn, att det handlar om en lågbent hund. Rasen är framavlad i sitt ursprungsland Frankrike, till att vara jakthund och användas vid jakt med drivande hund. Strax efter 1:a världskriget utvecklades den första officiella rasstandarden som utkom den 21 juni En av initiativtagarna var en bretonsk uppfödare vid namn Tretuel. Den franska fauveklubben är gemensam för Basset Fauve och Griffon Fauve. 1.2 Basset Fauve de Bretagne i Sverige De första hundarna som kom till Sverige importerades från England 1992 och den första kullen i Sverige föddes den 29 september 1993, det blev 4 tikvalpar varar en av valparna exporterades till Norge och blev där den första Basset Fauve de Bretagne i landet. Under 9-talet har hundar i huvudsak importerats från England, Danmark och Frankrike. Under början av 2-talet infördes nya införselregler och under senare år har importer från Frankrike dominerat. 1.3 Basset Fauve som jakthund Basset Fauve används i Sverige i den traditionella nordiska jaktformen med en ensam drivande hund. Denna jaktform är utvecklad och anpassad efter vår jakt, jaktkultur och våra viltvårdsförhållanden. Nedanstående beskrivning av denna jaktform är hämtad ur det kommande nya drevprovsreglerna: Den ensamdrivande hunden skall söka upp villebrådet och med skall, följa dess spår och hålla det i rörelse tills jägaren eller jägarna med vägledning av skallet kan söka sig i pass där viltet bedöms passera. Genom att jaktformen skall kunna bedrivas med en jägare tillsammans med en hund ställs högre krav på längre drevtider än vid andra jaktformer. Samtidigt krävs en spårnogrann hund som ej genskjuter, utan med ett lugnt drevsätt får drevdjuret att tryggt bli kvar på den egna marken utan att det går på långskjuts eller i gryt. De huvudsakliga viltslag som jagas med Bassset Fauve i Sverige är hare, räv, rådjur och dovvilt. Det förekommer mer sällan att basset fauve används till andra viltslag. Vissa enskilda hundar driver älg och vildsvin. Sida 6 av 4

7 I ursprungslandet Frankrike och dess grannländer används Basset Fauve också som drivande hund men då oftast i mindre pack, s.k. koppel, om 2-1 hundar. Jakt med en ensam hund förkommer men mer sällan. De viltslag som jagas med basset fauve i Frankrike är i regel desamma som i Sverige men även kanin och vildsvin. Våra hundar i Sverige, vilka skall jaga ensamma, behöver vid jakt vara så självständiga att de har motivationen och viljan att lämna sin lilla flock och sin ledare, för att självständigt jaga. Samtidigt skall den ha en sådan mentalitet att den efter allmän träning har förmågan att vilja komma till sin ledare efter en längre tids jakt, om drevdjuret sträcker ut och lämnar såten, eller vid inkallning. För den som har ett djupare intresse av rasens historia och användningssätt i länder utanför norden rekommenderas främst hemsidor tillhörandes Franska Fauveklubben, Engelska Basset Fauveklubben och Spanska Basset Fauveklubben. Länkar till dessa hemsidor finns på SBFK:s hemsida: 2. Nulägesbeskrivning av avelsstrukturen 2.1 Avel i små populationer och den genetiska variationen Arten hund är uppdelad i ett mycket stort antal hundraser och därmed bedrivs hundaveln till stor del i många små populationer. Förutom uppfödarnas önskningar i avelsarbetet om förändringar i frekvensen av arvsanlag får man också slumpmässiga förändringar utanför uppfödarnas kontroll. Vissa arvsanlag faller slumpmässigt bort medan andra blir kvar och sprids bland avkommorna och är inom husdjursaveln känd som genetisk drift i små populationer. Den genetiska driften har en betydande påverkan på resultatet av uppfödarnas ansträngningar och på rasernas utveckling. De arvsanlag som uppfödarna med säkerhet har god kontroll över är de som går att se och mäta och som därför faktiskt ligger till grund för avelsurvalet. Övriga arvsanlag styrs av slumpen och är därmed utanför vår kontroll Hundaveln av bruks- och jakthundar har genom selektion under lång tid succesivt pressats mot allt bättre och extremare specialförmågor. Om denna selektion upphör eller avtar till förmån för t.ex. exteriör fulländning, finns naturliga krafter som gör att populationen ur bruks- eller jakthänseende faller tillbaka mot det tidigare medelvärdet vilket i kombination med slumpen i rask takt kan förändra rasens bruks- eller jaktduglighet. Genom historien har vi exempel på ursprungliga bruks- och jakthundraser som idag har förändras på detta sätt. Ingen nämnd och ingen glömd. Det är därför viktigt att förstå för den som bedriver uppfödning, att egenskaper som inte längre ingår i avelsurvalet inte längre heller står under uppfödarens kontroll. Det är viktigt att vara medveten om vilken betydelse det har att ha en stor genetisk variation i aveln för rasens möjligheter till en positiv utveckling. Ett sätt att mäta den genetiska variationen är att beräkna den effektiva populationsstorleken (Ne) vilket inte är detsamma som den verkliga populationen. Ne ger ett uttryck för förlusten av ärftlig (genetisk) variation i en population. Avel i små populationer vilket all hundavel är, innebär att den genetiska variationen minskar efterhand men genom ett bra avelsurval och kloka strategier kan man kraftigt minska den genetiska förlusten per generation. Ju mer man minskar den genetiska förlusten desto livskraftigare stam. Vilken som är en Sida 7 av 4

8 ras effektiva populationsstorlek och genetiska förlust uträknas utifrån speciella beräkningar av antalet i avel använda hanar och tikar samt inavelsgraderna. Bild 2.1 Tabeller och diagram utvisande de senaste 1 årens registreringsstatistik reg/år Tikar (varav imp) ( 5) 5 ( 4) 37 ( 2) Hanar (varav imp) ( 5) 55 ( 2) 45 ( 3) Totalt ( 1) 15 ( 6) 82 ( 5) reg/år Tikar (varav imp) 51 ( 6) 5 ( 3) 56 ( 4) 82 ( 4) 56 ( 5) Hanar (varav imp) 59 ( 2) 49 ( 1) 55 ( 7) 67 ( 2) 63 ( 2) Totalt 11 ( 8) 99 ( 4) 111 ( 11) 149 ( 6) 119 ( 7) Sedan 24 redovisar SKK importer inom parantes. Sida 8 av 4

9 Bild Diagram utvisande antal födda valpar, valpkullar och genomsnittlig kullstorlek de senaste 1 åren ,6 3,9 5,1 6 5,9 4,9 6 5,7 4,8 4, valpar/år Kullar Medel kullstorlek Fram till 23 registrerades ca 3-5 hundar per år i Sverige för att från 24 (se bild 2.1) öka till cirka 1 registreringar. 211 hade rasen 119 registreringar, varav 7 var importer. Bild 2.2 Visar att det genom åren varit en stor efterfrågan på valpar och när det är lätt att sälja valpar så produceras det fler kullar. Om efterfrågan på valpar är mindre så krävs det oftast att avelsdjuren är mer meriterade för att uppfödarna ska få omsättning på sina valpar, vilket är gynnsamt sett ur ett avelsperspektiv. Vid en jämförelse, gjord av avelsfunktionärer i Svenska Griffon Vendeen klubben 212, så ökar vår ras något medans övriga drivande raser så som drever, tax samt de andra bassetraserna minskar i antalet registrerade valpar under 2-talet. Kullstorleken ligger normalt på 5-8 valpar men undantag finns både uppåt och neråt. Genomsnittet har de senaste åren legat på runt ca 5 valpar/kull, 2.2 Matadoravelstrenden Inom hundaveln förstärks ofta slumpeffekter av det som vanligen går under namnet Matadoravel. Med det avses att enskilda avelsdjur eller grupper av närbesläktade hundar får stor dominans vilket är vanligt under de första generationerna vid införandet av en ny ras. Analyser visar att Matadoravel har stor inverkan på rasers utveckling. Troligen större än slumpeffekten. Goda företrädare för en ras i aveln, kan förbättra och förändra rasers egenskaper men kan också skada rasen. Inte bara en individs goda egenskaper sprids i stor omfattning, också de mindre goda sprids i samma stora omfattning. Varje individ av sin art bär på genetiska skador, en genetisk börda, belastning, vilket innebär att hundar, oavsett ras, i genomsnitt har 5-6 mer eller mindre allvarliga defekter. Dessa utgörs av gener som kan vara av recessiv typ som inte upptäcks förrän individen får den i dubbel uppsättning (en från resp föräldrardjur). Den genetiska bördan kan också kräva särskilda yttre betingelser för att komma till uttryck. T.ex. genen för lungödem (en genetisk börda) verkar i första hand drabba s.k. jaktidioter vilket kan tyda på att denna genetiska skada bl.a. inte verkar komma till uttryck förrän hunden arbetar hårt och länge, på gränsen för sin maximala fysiska kapacitet. Sida 9 av 4

10 I ett tidigt skede kan en i rasen okänd eller ovanlig sjukdom, ses som en slumpmässig utvecklingsrubbning och därför avfärdas. Spridningen av denna gen kan därför fortgå en tid innan uppfödare av rasen blir medvetna om problemet och dess eventuella genetiska bakgrund. Detta är en av de två främsta anledningarna till att ett enskilt avelsdjur som tillåts fortplanta sina gener genom ett stort antal avkommor utgör en riskfaktor för den framtida utvecklingen av en ras. Den andra stora anledningen till att inte bedriva Matadoravel är att den också bidrar till att försvåra strävan efter att uppnå en gynsam effektiv populationsstorlek och att ha en låg förlust av den genetiska variationen. Genom matadoravel minkar den genetiska variationen och den genetiska driften ökar. I referenslitteraturen och i dokument utgivna av SKK finns det i princip tre olika sätt att räkna ut matadoravelsgränsen. Det första sättet är att ingen hund, under hela sin levnadstid, ska producera mer än 5 % av valparna i sin generation. Generationsintervallet, d.v.s. antal år från första kull till någon i denna första kull erhåller egen avkomma, är för närvarande 4 år för vår ras. Det andra sättet är egentligen en grov översättning av det första uträkningsättet där man istället säger att ingen hund under sin levnad ska producera mer än 25 % av det genomsnittliga antal valpar som registrerats/år i rasen de senaste åren. Det tredje uträkningssättet är att ett enskilt avelsdjur, under hela sin levnadstid, inte får ha mer än 5 % av antalet nyregistreringar under en 5 års period. Nämnda siffror skall inte ses som en rekommendation utan som en absolut övre gräns för en enskild hunds valpproduktion. I referenslitteraturen framgår det också att för att undvika samma risker med en grupp hel- eller halvsyskon så bör riktmärket vara att far- och morföräldrar inte bör tillåtas lämna fler barnbarn än två gånger vad en enskild hund fick producera. Detta skulle annars innebära att många yngre hundar i en familjegrupp fråntas avelsrätten på grund av den avel som redan bedrivits med äldre släktingar. Detta är ytterligare en anledning till att inte låta enskilda avelsdjur stå för en för stor mängd av valpproduktionen. Forskare inom populationsgenetik har visat att i ett längre perspektiv nås en maximal utvecklingsnivå om 5 % av samtliga individer i en djurgrupp utnyttjas i avel. Referenslitteraturen anger också att för att ha en livkraftig djurstam är det önskvärt att avelsarbetet baseras på minst 2-25 hanar och 1 tikar i samtidig avel och med en medveten styrning så att de flesta familjer (linjer) bidrar med avelsdjur till nästa generation. Sida 1 av 4

11 Bild Diagram utvisande antal kullar och använda avelsdjur de senaste 1 åren Använda tikar Använda hanar Kullar I bilden visas antalet använda avelstikar samt antalet använda avelshanar för kullarna Bilden visar att fördelningen i stort varit bra avseende användninga av olika djur i avelsarbetet. Bakom siffrorna framkommer det att många av de använda avelsdjuren utgörs av importer. Det finns en risk med att importhundarna används flitigt som avelsdjur speciellt eftersom de också vid ett flertal tillfällen visat sig vara släkt med varandra, vilket innebär att vi inte alltid ökar den genetiska variationen genom att importera hundar. Beräkningarna i nedanstående tabeller på Matadoravelstrenden baseras på samtliga tre uträkningssätt för beräkningar av det maximala antalet avkommor en enskild avelshund skall ha under sin livstid. Gemensamt för alla tre tabellerna är att de också är baserade på hur många avkommor som producerats per åtta år då åtta år är den genomsnittliga åldern för en Basset Fauve i avelstjänst (främst hanar). Sida 11 av 4

12 Bild 2.4 Tot ant reg Matadortrenden sedan (Matadorgräns: Max 5% av antalet registrerade valpar/generation. Generationsintervall 4 år) 5% av ant reg använda avelshanar under 8 årsperioden Matadorhanar" med fler valpar än 5% av valp/gen avkommor hos främsta Matadorhane använda tikar under 8 årsperioden "Matador -tikar" med fler valpar än 5% av valp/gen avkommor hos främsta Matadortik 4 årsperiod 8 årsperiod , , , , , , , , , , , , Bild 2.5 Tot ant reg Matadortrenden sedan (Matadorgräns: Max 25% av det genomsnittliga antalet registrerade valpar/år) Medel antal reg/år 25% av ant reg använda avelshanar under perioden Matadorhanar" med mer valpar än 25% av ant reg avkommor hos främsta Matadorhane använda tikar under perioden "Matadortikar" med mer valpar än 25% av ant reg avkommor hos främsta Matadortik 8 årsperiod Sida 12 av 4

13 Bild 2.6 Tot ant reg Matadortrenden sedan (Matadorgräns: Max 5% av antalet registrerade hundar under 5 år) 5% av ant reg använda avelshanar under 8 årsperioden Matador -hanar" med mer valpar än 5% av ant reg/5 år avkommor hos främsta Matadorhane använda tikar under 8 årsperioden "Matador -tikar" med mer valpar än 5% av ant reg/5 år avkommor hos främsta Matadortik 5 årsperiod 8 årsperiod , , , , , , , , , , , , Tabellerna i bild visar att det förekommit matadoravel med enstaka avelsdjur genom åren. Detta är vanligt och oftast en förutsättning i början av etabelingen av en ras i ett nytt land. Tyvärr förekommer det dock fortfarande. Risken är stor att dessa enstaka individers genetiska börda spridits och fortsätter att spridas i för stor omfattning i den svenska populationen. Detta försvårar möjligheten att uppnå en populationsstorlek över 2 individer och en låg förlust av genetisk variation. Detta kan medföra oönskade konsekvenser för vår ras framtid i Sverige. Tabellen visar att antalet Matadortikar minskat markant i jämförelse med Matadorhanarna. Tabellen visar tre olika gränser för matadoravel. För de senaste åren ligger gränsen för max antal valpar ett avelsdjur får ha under sin levnad på valpar. Medel utifrån de tre uträkningssätten ligger därvid på 25 valpar. et matadortikar som har flest valpar ligger i två av uträkningarna på 1-2 valpar över gränserna. När det gäller matadorhanarna med flest valpar, ligger dessa på upp emot dubbel så många valpar som det önskade (rekordet ligger för närvarande på 6 valpar). Detta är inte bra för rasen. Den fortgående Matadoraveln med enskilda avelsdjur, främst hanar, utgör ett hot mot den svenska populationens genetiska variation. Sida 13 av 4

14 Bild 2.7 Diagram utvisande antal barnbarn per hane (De 28 hanar som har flest barnbarn) Bild 2.8 Diagram utvisande antal barnbarn per tik (De 26 tikar som har flest antal barnbarn) Bild 2.8 Diagram utvisande antal barnbarn per tik (De 26 tikar som har flest barnbarn) Referenslitteraturen anger att far- och morföräldrar inte bör tillåtas lämna fler barnbarn än två gånger vad en enskild hund fick producera. Sålunda är den begränsade siffran för närvarande max ca 5-6 barnbarn/far- eller morförälder. I bild 2.7 samt 2.8 framkommer att enstaka individer har ett stort antal registrerade barnbarn efter sig, vilket medför att detta påverkar den genetiska variationen på samma sätt som Matadordjuren. 2.3 Inavel Inavel är en konsekvens av avel i små populationer. Metoden brukar användas för att skapa homogena stammar av hundar, urskiljningsbara från andra artfränder. Vid inavel avlar man så att det genomsnittliga släktskapet ökar inom populationen och vid utavel minskar man det genomsnittliga släktskapet i populationen. Släktskapsgraden anger hur stor del av generna som två individer har gemensamt just för att de är släkt, d.v.s. gener med gemensamt ursprung. En valp får alltid hälften av sina gener från resp förälder vilket ger en släktskapsgrad till föräldrana på 5 %. Detta är den enda absoluta släktskapsgraden, alla andra är sannolika genomsnittsvärden. Helsyskon har också en släktskapsgrad på 5 %. Teoretisk kan de dock få olika gener från sina föräldrar och därmed vara Sida 14 av 4

15 obesläktade men detta är i praktiken omöjligt utifrån en helhetssyn på genuppsättnigen men troligare om man studerar enskilda egenskaper eller gener. En enskild recessiv gen kan inte komma till uttryck om den inte dubbleras i en avkomma. Genom en för hög inavel underlättas dubblering av sedan tidigare överförda recessiva gener som då kan komma till uttryck i en avkomma. Sett över en hunds hela genuppsättning så resulterar far/dotter-parningar och parningar mellan helsyskon (inte förenliga med SKK:s avelspolicy) i att 25 % av avkommans arvsanlag dubbleras. Detta är förklaringen till inavelns negativa inverkan. Individens tidigare nämnda genetiska börda på 5-6 recessiva defektanlag kommer i ökad frekvens till uttryck genom dessa dubbleringar. Inavelgraden anger andelen gener som dubbleras genom föräldrarnas inbördes släktskap, En dubblering av vissa gener innebär också att andra alternativa gener inte längre får plats i individens genuppsättning, då antalet gener hela tiden är konstant. Det innebär att vid dubblering på 25 % (t.ex. helsyskon) så minskar också individens mångfald med 25 %. Egenskaper där individens mångfald har ett troligt egenvärde är mentala egenskaper, immunförsvar, fertilitet m.m. Bild 2.9 Sambandet mellan släktskap och inavel. Släktskapstyp Släktskapsgrad i % Inavelsgrad i % Förälder avkomma 5 25 Helsyskon 5 25 Halvsyskon 25 12,5 Kusiner 12,5 6,25 Bild 2.1 Tabeller och diagram utvisande inavelstrenden de senaste 1 åren. 7,% 6,% 5,8% 5,% 4,6% 4,% 3,% 3,4% 3,7% 2,9% Inavelsgrad 2,% 1,% 2% 2,1% 1,6% 1,3% 1%,% Rasens genomsnittliga inavelsgrad. Beräknad över 5 generationer. Det finns en osäkerhet avseende inavelstrend p.g. a. att de importerade hundarna inte har kompletta stamtavlor och därför inte ger en sann bild av inavelsgraden. Detta framkommer vid användning av provparningsfunktionen i SKK:s Avelsdata. Sida 15 av 4

16 Bild Tabeller utvisande inavelsgraden i genomförda parningar de senaste 1 åren Upp t.o.m.6,25% 6,25% - 12,49% 12,5%% - 24,99% 25% - Den genomsnittliga inavelsgraden (beräknad över 5 generationer) i rasen var under de första åren (1993-2) hög, ca 12 %, beroende på den bristande tillgången på avelsdjur. Från och med år 2 har inavelsgraden stadigt minskat till att ligga på i snitt 2-3 % i de flesta kombinationer med några få undantag där inavelsgraden är högre. 211 var den genomsnittliga inavelsgraden 1 %. Ett problem är att importerade hundars stamtavlor är korta och inte fullständiga, vilket riskerar att innebära en underskattning av inavelsgrad. För att bevara den genetiska variationen är det därför viktigt att inte enskilda tikar/hanhundar producerar för många valpar. 2.4 Den effektiva populationsstorleken(ne) Klubben har fått stöd och hjälp av Kjell Andersson, genetiker vid SLU och avelsfunktionär både i SKK:s och Svenska Dreverklubbens Avelskommitté, att räkna ut den effektiva populationsstorleken för vår population i Sverige. Kjell har användt sig av beprövade mätmetoder inom genetikforskningen. Referenslitteraturen anger att det inom hundavel är eftersträvansvärt att inte underskrida 1 individer i Ne och inte överskrida en genetisk förlust på,5 % per generation. Vidare framgår det att den långsiktiga strävan bör vara att uppnå över 2 individer i Ne. Djurstammar på över 4-5 individer i Ne anses kunna överleva obegränsad tid utan allvarliga slumpmässiga förändringar av genfrekvensen. En bra effektiv populationsstorlek gynnar den genetiska variationen och minskar förlusten per generation. En bra Ne uppnås främst genom att inte bedriva Matadoravel, ha en låg inavelsgrad i genomförda parningar och välja avelsdjur som genom mätning och/eller prövning visat önskvärda egenskaper. För vår ras ligger Ne idag på 125 individer och den genetiska förlusten per generation är,4 %. Detta innebär att vi har passerat första steget mot en stam med överlevnadspotential (över 1 i Ne) och låg genetisk förlust. Men uppfödarna måste fortsätta bedriva en ansvarsfull avel som gör att så vi kan passera nästa steg som är 2 i Ne och för att på sikt nå minst 4-5 i Ne. Det tål därför att Sida 16 av 4

17 upprepas att vägen till dessa mål är avstå från att bedriva Matadoravel och fortsätta sträva efter hålla ner den genomsnittliga inavelsgraden/år under 2% uträknat enligt SKK:s metod. 2.5 Slutsatser, målsättning och handlingsplan Slutsatser et registrerade hundar har ökat snabbt under 2-talet samtidigt som inavelsgraden har minskat. Dessa delar i avelstrukturen är positivt för att öka/bibehålla den genetiska variationen. De största hoten mot den genetiska variationen är att det fortfarande förekommer matadoravel i avelsstrukturen och att en del avelsdjur har ett för stort antal barnbarn. Dessa delar är mindre bra i avelsstrukturen och medför att den genetiska variationen i rasen minskar/begränsas Målsättning Fortsätta öka den genetiska variationen inom rasen. Minska den fortgående matadoraveln. Säkerställa att vi inom klubben är uppdaterade på rasens utveckling i för oss viktiga länder Handlingsplan Svenska Bassett Fauve Klubben skall: rekommendera uppfödare och hanhundsägare att: o vid parning inte överstiga den genomsnittliga inavelsgraden på 2 % enligt SKK:s uträkningsmetod. o begränsa hanhunds- och tikanvändningen vid avel och efter tre kullar utvärdera avkommornas jaktliga egenskaper och exteriör via svensk/nordisk drevprov och officiell utställning i lägst Ukl. Om minst 2 % av avkommorna erhåller godtagabara resultat på drevprov och officiell utställning (se rekommendationer i punkt och 5.4.3), kan ytterligare en fjärde kull tas. Dock skall avelsdjur inte tillåtas få mer än 25 valpar efter sig. aktivt bevaka rasutvecklingen i andra länder och säkerställa att vi håller oss uppdaterade på densamma. 3. Avel för hälsa 3.1 Tidigare hälsoundersökning Rasen kan bli mycket gammal. Hundar som är år och fortfarande mycket vitala är inte ovanligt. I början av 26 gjordes ett utskick av en hälsoenkät av Svenska Basset Fauve Klubben. Utskick gick till 45 hundägare inklusive uppfödare för att kartlägga rasens hälsa. Svarsfrekvensen var ca 5 % och nedan följer en redovisning av svaren. Sida 17 av 4

18 Öron (otit, svamp, inflammation) 1 % anser att deras hundar har haft öronproblem, en del återkommande och en del kroniska. Mage ( känslig mage, diarré, kräkning, dålig matlust, gastrit) 5,8 % svarar att hundarna har dessa problem Kejsarsnitt Frekvensen ligger på 5,3 % och orsaken uppges vara fellägen, stora valpar, ingen har angett värksvaghet som orsak till kejsarsnitt. Navelbråck 4,8 % är ingen sjukdom men ett observandum till uppfödarkåren. Tandförluster/Bettfel 4,8 % heller ingen sjukdom men ytterligare observandum till uppfödarna. En orsak kan vara att bettet inte varit angett i standarden förrän 23. Allergi/Hud (klåda, plitor, eksem, sår) 3,8 %. Övrigt Andra sjukdomar som angetts ligger på 1-2 % och det är epilepsi, tonsilliter, hypothyreos, Radius Curvus, övriga skelettproblem inkl. korsbandsskador/ruptur, kryptorschism, tumörer. Vi frågade också var och hur hundarna lever, ägarnas bostad osv. Det visade sig att de allra flesta BFdB lever inomhus med familjen, i hus på landet, ofta med fler hundar i hushållet. De används som jakt-, spår- och sällskapshundar. Några få är enbart sällskaphundar. 3.2 Hälsa Nuläge På årsmötet 29 antogs en motion gällande Hälsoredovisning. Under 21 uppmanades alla uppfödare att årligen rapportera in hälsostatus på de hundar som de hade fött upp. De uppfödare som årligen rapporterar in hälsoredovisningen till avelsråd/klubben får ta del av det inrapporterade resultatet. Under de senaste åren har det kommit till klubbens kännedom att sjukdomar som hjärtfel och hypothyreos (sköldkörtelfel, för låg produktion av sköldkörtelhormon) har drabbat vår ras. Det första kända fallet av lungödem har kommit till klubbens kännedom under 211. Försök att använda försäkringsdata avseende sjukdoms- och olycksfallsersättning har gjorts, men det har inte varit möjligt att få ut någon användbar statistik. Våren 212 fattade SBFK styrelse beslut om att uppmana enskilda hundägare att rapportera in sina hundars hälsostatus för att få in mer användbar statistik. Styrelsen jobbar också vidare med att få in sifferunderlag från bl.a. försäkringsbolag m.fl. Sida 18 av 4

19 3.3 Slutsatser, målsättning och handlingsplan Slutsatser Basset Fauve de Bretagne är en relativt frisk ras, men det finns ett behov av att fortsätta och även förbättra kartläggningen av hälsostatusen hos rasen för att få bättre kunskap samt för att tidigt kunna upptäcka nya sjukdomar som kan uppkomma Målsättning Bedriva avel med inriktning mot naturlig parning, hög dräktighetsprocent samt naturlig valpning. Bedriva avel på hundar vilka visat sig vara fria från kända eller misstänkta ärftliga sjukdomar Handlingsplan Svenska Basset fauve Klubben skall: Kartlägga hälsostatus hos rasen genom att regelbunden samla in hälsouppgifter från uppfödarna och hundägare samt att via klubbens hemsida och Fauvebladet uppmana enskilda hundägare att rapportera in hälsostatus på sina hundar. Kontinuerlig uppdatera information om rasens aktuella hälsostatus, tillgänglig för allmänheten i form av statistik på hemsida och i Fauvebladet. 4. Avel för jaktliga egenskaper 4.1 Grundläggande egenskaper för jakt Det övergripande målet med aveln för jaktlig funktion är att få fram jakthundar för den traditionella nordiska jaktformen med en ensam drivande hund på främst hare, räv, rådjur och hjort. Under själva jakten då goda vittringsförhållanden råder, skall hunden under slagarbete utan rotning, helst väcka med enstaka skall för att tidigt förvarna det blivande drevdjuret. Efter upptag skall hunden därefter ha viljan att driva med skall och spårnoggrant i minst 3 minuter samt i ett för drevdjuret icke stressande hastighet. Skallet skall helst vara klangfullt, flertonigt och tätt i skallomgångarna. Genom att hellre vara hård än lös, och tydligt nyansera i skallet, ges jägaren en grov uppfattning om hur drevet fortlöper. Vid tappter skall hunden lösa dem genom ringning och utan krav på väckskall. En sådan hund skall också ha en sådan mentalitet att den känner sig trygg och söker ut från sin förare efter slag men ändå med återkommande kontaktsök. Den skall vara tillgänglig utan att visa aggressivitet eller rädsla. Dess mentalitet skall också vara sådan att den utan större problem kan ges en normal allmänlydnad och kan tränas att komma på inkallning utom synhåll under sök och tappt samt inom åtminstone synhåll, från pågående drev. Om drevdjuret under jakten slutar bukta och med tempohöjning och i tydlig rak riktning avlägsnar sig långt ifrån buktområdet, skall hundens mentalitet helst vara sådan att den väljer att avbryta jakten och söka sig tillbaka mot föraren, gärna med kontaktskall. Sida 19 av 4

20 4.2 Allmänt om drevprov som individprövning för avelsvärdering Vid avelsurval avseende de jaktliga egenskaperna hos våra hundar är drevproven idag de enda officiella verktygen i Sverige. D.v.s. det är den enda officiella mätmetoden vi kan använda oss av för att via individprövning få ett avelsvärde på den enskilda hunden avseende de jaktliga egenskaperna samt visa att hunden är en jaktlig representant för rasen. Sammanställningar av många drevprov ger också en sammanfattande bild av den jaktliga förmågan hos rasen i Sverige utifrån den traditionella jaktformen med ensam drivande hund. Referenslitteraturen anger att 4-5 % av en population bör prövas. Arvbarheten avseende de egenskapsmoment som ingår i dagens drevprov visar i undersökningar redovisade i referenslitteratur/-dokument, gjorda på drever och stövare i både Sverige, Norge och Finland, ett värde på upp till,3 (3 % arvbarhet). Enligt referenslitteratur/-dokument är det önskvärt med mer än,3 (3 %). Denna bedömning av arvbarhet är dock vad som kan förväntas av nuvarande provform då dessa bl.a. bedöms av många domare och där de yttre förhållandena (miljön) under provdagen kan variera samt där förarens tidigare injagning av hunden kan påverka resultatet. Det är därför viktigt att påpeka att denna bedömning av arvbarheten därmed mer är ett mått på mätmetodens (provets) tillförlitlighet vad avser att kunna urskilja och mäta graden av ärftlighet. Ett arvbarhetsvärde på noll betyder således inte att egenskapen inte är ärftlig. Genom att prova hunden fler gånger och uträkna medelvärdet från proven ökar man resultatets tillförlitlighet och därmed kan arvbarhetsanalyserna förbättras. För att förstå svårigheten* med att mäta de jaktliga egenskaperna måste man veta att dessa egenskaper har en polygen arvsgång. Detta innebär att flera genpar i samverkan styr utvecklingen av egenskaperna. Detta gör det därför svårt att räkna ut olika jaktliga egenskapers arvsgång i jämförelse med enkla nedärvningsmodeller där endast en genuppsättning krävs för att egenskapen skall framträda. Vid drevprov är det också svårt att se enbart arvsanlagen generna d.v.s. genotypen. Drevproven utförs oftast på färdigutbildade hundar och under skiftande förhållanden. Därmed bedömer vi arvsanlagen tillsammans med den miljöpåverkan hunden haft/har under sin utbildning till jakthund d.v.s. fenotypen. Sammantaget framgår det av referenslitteratur/-dokument att hela drevprovets tillförlitlighet, för närvarande inte ger oss möjlighet att mäta och anaylera arvbarhet i tillräcklig omfattning och därför behöver utvecklas. Provet som helhet är därmed mer en prövning över hur representativ för rasen den enskilda hunden är. Däremot finns det delar i provet som är tillräckligt tillförlitliga (arvbarhet på upp emot,3). Mer om detta längre fram. Utifrån ovanstående information om drevproven som individprövning och för att uppnå en så stor urvalseffekt som möjligt och förbättra mätningen av arvbarheten måste: hundar prövas flera gånger då provens medelresultat förbättrar tillförlitligheten vid bedömning av arvbarheten dagens mätmetod, drevprovet, utvecklas mot att bli mer objektiv vilket också förbättrar tillförlitligheten vid bedömning av arvbarheten. Sida 2 av 4

RAS Griffon Fauve de Bretagne

RAS Griffon Fauve de Bretagne 1 RAS Griffon Fauve de Bretagne Historia Fauve de Bretagne en ras med 2 varianter(griffon Fauve och Basset Fauve) Griffon Fauve de Bretagne är en mkt gammal ras som tillhörde adeln och de rika. När det

Läs mer

Kleiner münsterländer

Kleiner münsterländer Rasspecifik avelsstrategi RAS för Kleiner münsterländer Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelsstrategi som gäller för rasen. /Källa: SKK. Inledning 1 Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi

Läs mer

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Svenska Bullterrierklubben ansvarar för raserna Bullterrier och Miniatyrbullterrier. Klubben har under de senaste åren haft stora problem

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelsstrategi som gäller för rasen. /Källa: SKK. Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi

Läs mer

Kullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande.

Kullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande. Populationsstorlek, registreringssiffror Generellt ses fallande registreringssiffror och antalet registreringar under perioden ligger i genomsnitt på 1178. Detta till trots, är cocker spanieln en populär

Läs mer

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Norsk Buhund är en ganska liten ras i Sverige. För en liten ras finns det

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier

Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier Reviderad version fastställd av SKK 2014-xx-xx Uppdaterad 2014-11-07 Innehållsförteckning Avelsstrategi Population/Avelsstruktur Hälsa Mentalitet/Funktion Exteriör

Läs mer

RAS Uppföljning 2 2014

RAS Uppföljning 2 2014 2015-02-12 1 RAS Uppföljning 2 2014 Nuläge Registreringar 1990-2009 Trenden mellan 1990 och 2009 har varit ständigt nedåtgående. År 2009 registrerades 36 buhundar, varav 2 var importerade till Sverige.

Läs mer

RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE

RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE papillion-001 2005-02-12 Sidan 1 av 13 Innehållsförteckning Förord Papillon Ringens arbete tom 2003 Historik Statistik Avelspolicy Avelsstrategi Avelsplaner Tidsplan

Läs mer

Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007.

Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007. Motion 1 Huvudstyrelsens förslag till Uppfödarstrategi Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007. Huvudstyrelsen

Läs mer

Utvärdering av RAS. kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010. innan de används i avel. Lämplig ålder för hunden att genomföra MH-beskrivning

Utvärdering av RAS. kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010. innan de används i avel. Lämplig ålder för hunden att genomföra MH-beskrivning Utvärdering av RAS kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010 Svenska kennelklubben fastställde RAS vad gäller airedaleterrier vid sammanträdet i avelskommittén 12-13 februari 2005. RAS-sammanställningen

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelstratetgi som gäller för rasen / Källa: SKK Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi

Rasspecifik Avelsstrategi Rasspecifik Avelsstrategi för Dvärgpinscher Arbetsgruppen har bestått av: Helen Andersson Gunnel Karlsson Miia Lindberg Annette Persson Rasspecifik Avelsstrategi för DVÄRGPINSCHER Historik Dvärgpinschern

Läs mer

Antalet registrerade westie och medlemmar i WestieAlliansen

Antalet registrerade westie och medlemmar i WestieAlliansen Genomgång av registreringar 2013-2014 samt följsamheten av de regler som klubben beslutat skall gälla baserade på RAS (rasspecifika avelsstrategier) för westie. WestieAlliansens styrelse, gm ordförande

Läs mer

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2008

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2008 Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2008 Svenska kennelklubben fastställde RAS vad gäller airedaleterrier vid sammanträdet i avelskommittén 2005-02-12/13. RAS-sammanställningen infördes

Läs mer

Rasspecifika avelsstrategier 2010-2015

Rasspecifika avelsstrategier 2010-2015 Rasspecifika avelsstrategier 2010-2015 Inriktning Rasklubbens långsiktiga mål är att bibehålla wachtelhundrasens specifika karaktär och jaktliga egenskaper som mångsidig bruksjakthund med god mentalitet,

Läs mer

RAS - Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund, september 2011 1

RAS - Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund, september 2011 1 RAS - Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund, september 2011 1 RAS- Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund Bakgrund Föreliggande RAS är en revidering av upplagan från 2004. Rasklubbens avelsråd lämnade

Läs mer

RAS Rasspecifika avelsstrategier.

RAS Rasspecifika avelsstrategier. RAS Rasspecifika avelsstrategier. RAS är en handlingsplan för aveln inom alla raser under SKK. Det skall beskriva problem men också positiva sidor inom en ras. Dokumentet tas fram tillsammans med rasklubbar,

Läs mer

Avelsstrategi, Avelspolicy och Avelsmål för kort- och långhårig collie

Avelsstrategi, Avelspolicy och Avelsmål för kort- och långhårig collie Avelsstrategi, Avelspolicy och Avelsmål för kort- och långhårig collie Giltighetstid Avelsstrategin och avelspolicyn gäller tills vidare, medan avelsmålens giltighetstid är sju år, dvs. målen skall vara

Läs mer

Svenska Rottweilerklubben/AfR

Svenska Rottweilerklubben/AfR Uppföljning rasspecifika avelsstrategier Kapitel 1: Prioritera avel för mentala egenskaper anpassade till rasernas funktion och samhällets krav. Mål 1:1: minst 80 % av kullarnas valpar blir mentalbeskrivna.

Läs mer

FÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa.

FÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa. FÖRSLAG! Avels- och Uppfödaretiska Regler Fastställda på SShK:s årsmöte 1984.06.09 Reviderade på årsmöten, 1986.05.24, 90.06.14, 91.04.20, 92.05.23, 94.05.07, 95.05.13, 99.05.29, 2000.05.27, 2012.03.10

Läs mer

Avelspolicy & avelsstrategier 2012-2016

Avelspolicy & avelsstrategier 2012-2016 Avelspolicy & avelsstrategier 2012-2016 INLEDNING Detta deldokument i Golden retrieverklubbens RAS, är till för att användas vid det dagliga arbetet i klubben när det gäller att förverkliga våra mål och

Läs mer

WestieAlliansens styrelse, gm ordförande Monica Richard, har gjort denna sammanställning. Layout Ingegerd Grünberger och Monica Richard. 1.

WestieAlliansens styrelse, gm ordförande Monica Richard, har gjort denna sammanställning. Layout Ingegerd Grünberger och Monica Richard. 1. Genomgång av registreringar 2015 samt följsamheten av de regler som klubben beslutat skall gälla baserade på RAS (rasspecifika avelsstrategier) för westie. WestieAlliansens styrelse, gm ordförande Monica

Läs mer

Avelsstrategi för portugisisk vattenhund Historia

Avelsstrategi för portugisisk vattenhund Historia Avelsstrategi för portugisisk vattenhund Historia Portugisisk vattenhund är en riktigt gammal ras som har funnits längs hela Portugals kust sedan urminnes tider. Redan så tidigt som på 1200-talet finns

Läs mer

All utvärdering nedan baseras på uppgifter från SKK:s Avelsdata (om inte annat anges). (Januari 2012)

All utvärdering nedan baseras på uppgifter från SKK:s Avelsdata (om inte annat anges). (Januari 2012) Utvärdering av RAS kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2011 Svenska kennelklubben fastställde RAS vad gäller airedaleterrier vid sammanträdet i avelskommittén 2005-02-12/13. RAS-sammanställningen infördes

Läs mer

Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier 2010-01-10

Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier 2010-01-10 Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier 2010-01-10 Nuläge (Kursiv text är hämtad från nuvarande RAS från 2007. Större delen av detta RAS skrevs 2004 men godkändes först 2007) I Sverige finns

Läs mer

Rapport från Svenska dreverklubbens uppfödar- och avelskonferens 2013

Rapport från Svenska dreverklubbens uppfödar- och avelskonferens 2013 Rapport från Svenska dreverklubbens uppfödar- och avelskonferens 2013 Av Kjell Andersson Kjell Andersson hälsade deltagarna välkomna och då speciellt de inbjudna deltagarna från Norge (Ole Lund, Lena Halvorsen)

Läs mer

Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12

Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12 2013-10-20 1 (5) Svenska Norfolkterrierklubben Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12 ÖVERGRIPANDE MÅL

Läs mer

Rysk Svart Terrier. Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Rasklubben för Rysk Svart Terrier. Förenklad rasspecifik avelsstrategi

Rysk Svart Terrier. Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Rasklubben för Rysk Svart Terrier. Förenklad rasspecifik avelsstrategi Förenklad rasspecifik avelsstrategi Rasklubben för Rysk Svart Terrier Författare: Carina Melanoz 2015-04-28 Rasspecifik avelsstrategi RAS för Rysk Svart Terrier 2/9 Innehåll Inledning... 3 Rasens ursprung

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Kleiner münsterländer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Kleiner münsterländer Rasspecifik avelsstrategi RAS för Kleiner münsterländer Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelsstrategi som gäller för rasen. /Källa: SKK. Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi

Läs mer

Bichon Havanais. Rasspecifik avelsstrategi RAS för

Bichon Havanais. Rasspecifik avelsstrategi RAS för Författare (Klubb) BBHC RAS-dokument avseende Version Status Reviderad 1-140428 1/13 Rasspecifik avelsstrategi RAS för Bichon Havanais 2/13 Innehåll Inledning... 4 Generellt om rasen... 4 Rasens historia,

Läs mer

AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla

AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla Beskrivning av rasens historiska bakgrund och utveckling Den strävhåriga vizslan har samma bakgrund som den korthåriga fram till 1920-talet. Vizslans ursprung

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare

Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare Rasspecifik Avelsstrategi Berner Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare Utvärdering av RAS 2010 Svenska Sennenhundklubben 2011-05-21

Läs mer

Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar

Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar Avelsindex Fråga: Avelshundar i kombination bör ha ett index över 100. Är det minst

Läs mer

Bilaga 1: Populationsanalys Utförd av Per-Erik Sundgren fram till och med 2004

Bilaga 1: Populationsanalys Utförd av Per-Erik Sundgren fram till och med 2004 Bilaga 1: Populationsanalys Utförd av Per-Erik Sundgren fram till och med 2004 Underlag för analys Analysunderlaget är rasdata från SKK fram till och med december 2004. Analyser utgår från att de uppgifter

Läs mer

RAS Rasspecifika avelsstrategier.

RAS Rasspecifika avelsstrategier. RAS Rasspecifika avelsstrategier. RAS är en handlingsplan för aveln inom alla raser under SKK. Det skall beskriva problem men också positiva sidor inom en ras. Dokumentet tas fram tillsammans med rasklubbar,

Läs mer

ATT LETA AVELSDJUR. 28 mars 2011. www.skk.se/uppfödning

ATT LETA AVELSDJUR. 28 mars 2011. www.skk.se/uppfödning www.skk.se/uppfödning 28 mars 2011 ATT LETA AVELSDJUR Genetiken i all ära den hjälper oss inte helt och hållet att hitta de avelsdjur vi behöver. För det behöver vi andra, mer praktiskt tillämpbara verktyg.

Läs mer

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2009-2010

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2009-2010 Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2009-2010 Svenska Bullterrierklubben ansvarar för raserna Bullterrier och Miniatyrbullterrier. SvBtks RAS blev fastställt 2008-1l-19 och

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Långhårig vorsteh. Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelstrategi som gäller för rasen

Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Långhårig vorsteh. Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelstrategi som gäller för rasen Rasspecifik avelsstrategi RAS för Långhårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelstrategi som gäller för rasen Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi På Svenska Kennelklubbens

Läs mer

RAS - RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER 2003-2011 BASSET ARTÉSIEN NORMAND

RAS - RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER 2003-2011 BASSET ARTÉSIEN NORMAND RAS - RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER 2003-2011 BASSET ARTÉSIEN NORMAND Rashistorik Basset Artésien Normand (BAN) är en fransk, kortbent, drivande jakthund. Det är en korsning av bassets från Artois och bassets

Läs mer

Utvärdering RAS Rasspecifik avelsstrategi för NORSK LUNDEHUND

Utvärdering RAS Rasspecifik avelsstrategi för NORSK LUNDEHUND Utvärdering 2009 RAS Rasspecifik avelsstrategi för NORSK LUNDEHUND År 2007 fick Svenska lundehundsällskapet (SLS) sitt RAS fastställt av Svenska Kennelklubben. Det är nu dags att göra den årliga utvärderingen

Läs mer

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010 Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010 Svenska kennelklubben fastställde RAS vad gäller airedaleterrier vid sammanträdet i avelskommittén 2005-02-12/13. RAS-sammanställningen infördes

Läs mer

Genetik/Avel Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11

Genetik/Avel Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11 Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11 Introduktion Genetiska kunskaper hos uppfödare är en nödvändighet för att förstå vad till exempel SKKs hälsoprogram innebär och varför

Läs mer

1 Ursprung, historisk bakgrund och utveckling

1 Ursprung, historisk bakgrund och utveckling Avelsstrategi för östsibirisk laika 1 Ursprung, historisk bakgrund och utveckling Laikan är taigans jakthund nummer ett. Fram till 1970-talet var laikan som jakthund nästan okänd i Norden. Endast enstaka

Läs mer

Papillon-Ringens RAS-dokumentation

Papillon-Ringens RAS-dokumentation Papillon-Ringens RAS-dokumentation Rasspecifik avelsstrategi för papillon ÅR 2011 Papillon-Ringen är associerad med Svenska Kennelklubben (SKK), genom specialklubben Svenska Dvärghundsklubben (SDHK) Papillon-Ringens

Läs mer

RAS. Rasspecifika Avelsstrategier. För. Petit Basset Griffon Vendéen. Avelskommittén för Svenska Basset Griffon Vendéen Klubben Februari 2011

RAS. Rasspecifika Avelsstrategier. För. Petit Basset Griffon Vendéen. Avelskommittén för Svenska Basset Griffon Vendéen Klubben Februari 2011 RAS Rasspecifika Avelsstrategier För Petit Basset Griffon Vendéen Avelskommittén för Svenska Basset Griffon Vendéen Klubben Februari 2011 Sida 1 Rasspecifika avelsstrategier RAS för Petit Basset Griffon

Läs mer

GOLDEN RETRIEVERKLUBBEN AVELSPOLICY & AVELSSTRATEGIER

GOLDEN RETRIEVERKLUBBEN AVELSPOLICY & AVELSSTRATEGIER GOLDEN RETRIEVERKLUBBEN AVELSPOLICY & AVELSSTRATEGIER 2011-2015 AVELSPOLICY Golden retrieverklubben har som ett övergripande mål att väcka intresse för och främja avel av mentalt och fysiskt sunda, jaktligt

Läs mer

Vad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK

Vad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK Vad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK Wolvey Piquet of Clairedale tik f. 1950 Hur väljer vi avelsdjur? Vilka avelsmål har du? Vad känner ni

Läs mer

Papillon-Ringens RAS-dokumentation

Papillon-Ringens RAS-dokumentation Papillon-Ringens RAS-dokumentation Rasspecifik avelsstrategi för papillon ÅR 2013 Delreviderad 2016 med avseende på nytt hälsoprogram. Papillon-Ringen är associerad med Svenska Kennelklubben (SKK), genom

Läs mer

RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI

RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI S V E N S K A K L E I N - O C H M I T T E L S P I T Z K L U B B E N ( S K M K ), R A S K L U B B I N O M S V E N S K A S P E T S & U R H U N D S K L U B B E N ( S S U K ) 1 RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI FÖR

Läs mer

RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR NORRBOTTENSPETS

RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR NORRBOTTENSPETS RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR NORRBOTTENSPETS INNEHÅLL Historik... 3 Populationen... 4 REGISTRERINGAR... 4 Målsättning... 5 Tillvägagångssätt... 5 Djur använda i aveln... 5 Målsättning... 6 Tillvägagångssätt...

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi för Svenska Podengo Português Klubben Pelo liso/cerdoso

Rasspecifik Avelsstrategi för Svenska Podengo Português Klubben Pelo liso/cerdoso Rasspecifik Avelsstrategi för Svenska Podengo Português Klubben Pelo liso/cerdoso Fastställd 2009-01-24 Elisabet Levén Ordförande Svenska Vinthundklubben 1 av 5 Rasklubben för Svenska Podengo Portugués

Läs mer

Det är fåfängt att göra med mera det som kan göras med mindre

Det är fåfängt att göra med mera det som kan göras med mindre Det är fåfängt att göra med mera det som kan göras med mindre Δ GENETICA ÄRFTLIGHETSGRAD VAD ÄR DET? Urval för att förbättra egenskaper genom avel är bara meningsfullt om de mät- eller bedömningsvärden

Läs mer

Rasspecifika Avels Strategier

Rasspecifika Avels Strategier Rasspecifika Avels Strategier för Gos d Atura Catalá Detta dokument är sammanställt av: Camilla Forsner, Monika Höglund och Veronica Ferreira för Ras klubben för Övriga Gårds och Vallhundar gos-d-atura-catala-001

Läs mer

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad

Läs mer

Avels- och Uppfödaretiska Regler

Avels- och Uppfödaretiska Regler GÄLLANDE REGLER! Avels- och Uppfödaretiska Regler Fastställda på SShK:s årsmöte 1984.06.09 Reviderade på årsmöten, 1986.05.24, 90.06.14, 91.04.20, 92.05.23, 94.05.07, 95.05.13, 99.05.29, 2000.05.27 Sennenhundarna

Läs mer

Mötesprotokoll Drevprovskommittén Upplands dreverklubb

Mötesprotokoll Drevprovskommittén Upplands dreverklubb Mötesprotokoll Drevprovskommittén Upplands dreverklubb 2015-05-21 Närvarande: Thomas Jarl (Ordf.), Axel Eriksson (Sekr.), Lars Elgh, Ted Lindström, Henrik Parkkila, Sivert Bertilsson, Leif Eriksson & Åke

Läs mer

Avelsstrategi för Schnauzer Version 1.5

Avelsstrategi för Schnauzer Version 1.5 Avelsstrategi för Schnauzer Version 1.5 HISTORIK Redan på 1400-talet dyker den upp inom konsten bl.a. på målningar av Rembrandt. Sydtyskland, närmare bestämt Bayern, anses vara den plats där de ursprungliga

Läs mer

MIN HANE EN AVELSHUND? Artikeln är författad av Åsa Lindholm på uppdrag av SKK/AK.

MIN HANE EN AVELSHUND? Artikeln är författad av Åsa Lindholm på uppdrag av SKK/AK. MIN HANE EN AVELSHUND? Artikeln är författad av Åsa Lindholm på uppdrag av SKK/AK. Ett framgångsrikt avelsarbete bygger på att funktionella, trevliga, friska och fina hundar väljs som föräldradjur till

Läs mer

RASSPECIFIK AVELSTATEGI för

RASSPECIFIK AVELSTATEGI för RASSPECIFIK AVELSTATEGI för BRETON (epagneul breton) Sidan 1 av 15 Bakgrund Rasspecifik Avelstrategi På Svenska Kennelklubbens Kennelfullmäktige 2001 fattades beslut om att det för varje hundras ska finnas

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelsstrategi som gäller för rasen. /Källa: SKK. Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Korthårig vorsteh

Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Korthårig vorsteh Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelstratetgi som gäller för rasen / Källa: SKK Avelsstrategi (RAS) korthårig vorsteh Beskrivning

Läs mer

Samarbetsfrågor för drever i Norden och Westfälische Dachsbracke i Tällberg 14 juni 2014 kl., 09.00-11.00

Samarbetsfrågor för drever i Norden och Westfälische Dachsbracke i Tällberg 14 juni 2014 kl., 09.00-11.00 Samarbetsfrågor för drever i Norden och Westfälische Dachsbracke i Tällberg 14 juni 2014 kl., 09.00-11.00 Kjell Andersson hälsade alla gäster från Tyskland, Norge och Finland samt de svenska deltagarna

Läs mer

Avelsstrategi för Australisk terrier

Avelsstrategi för Australisk terrier Avelsstrategi för Australisk terrier Ursprung Den Australiska terrierns historia antas börja under kolonisationen på 1800-talet då emigranter från England och Skottland kom till Australien. Det var inte

Läs mer

RAS. Rasspecifika avelsstrategier för Slovensky Kopov

RAS. Rasspecifika avelsstrategier för Slovensky Kopov RAS Rasspecifika avelsstrategier för Slovensky Kopov Rev. 2 2009 Avelsstrategier Slovensky Kopov Historik. Kopovens historia är ganska oklar. De första gångerna Kopovrasen omnämns skriftligen är på 1700

Läs mer

För att komma till källan måste man gå mot strömmen. Analys över avel med Chihuahua under åren 1992 till 2002

För att komma till källan måste man gå mot strömmen. Analys över avel med Chihuahua under åren 1992 till 2002 För att komma till källan måste man gå mot strömmen GENETICA Analys över avel med Chihuahua under åren 1992 till 2002 Förutsättningar Underlaget för följande analys är SKK s Rasdata för rasen chihuahua.

Läs mer

Svenska Rottweilerklubben/AfR

Svenska Rottweilerklubben/AfR AVEL- OCH HÄLSOKOMMITTÉN Ansvarig avel Syfte Avelsansvariga har som syfte att hjälpa nya och redan etablerade uppfödare med frågor gällande avel på rottweiler. Till tikägare som efterfrågar ska minst tre

Läs mer

Utvärdering av RAS, Rasspecifik AvelsStrategi, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2013

Utvärdering av RAS, Rasspecifik AvelsStrategi, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2013 UtvärderingavRAS,RasspecifikAvelsStrategi, kortsiktigamålförairedaleterrierår201 SvenskaKennelklubbengodkändeochfastställdeRASförairedaleterrierden22mars2012, förattgällafrånochmedår2012tillochmedår2016.rasharredovisatsiairedaleterrier

Läs mer

Rapport från projektarbete avseende cavalier. Helena Skarp och Sofia Malm SKK, Avdelningen för avel och hälsa

Rapport från projektarbete avseende cavalier. Helena Skarp och Sofia Malm SKK, Avdelningen för avel och hälsa Rapport från projektarbete avseende cavalier Helena Skarp och Sofia Malm SKK, Avdelningen för avel och hälsa Cavaliersällskapet, 18 september 2016 Vad tänker de prata om idag? Projektgruppens arbete -

Läs mer

Utvärdering av åtgärder inom ramen för SKKs genetiska hälsoprogram för fysisk hälsa. Mall med exempel på olika program

Utvärdering av åtgärder inom ramen för SKKs genetiska hälsoprogram för fysisk hälsa. Mall med exempel på olika program Utvärdering av åtgärder inom ramen för SKKs genetiska hälsoprogram för fysisk hälsa Mall med exempel på olika program Nivåer av hälsoprogram I första hand gäller utvärderingen hälsoprogram på nivå 2 med

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för GOS D ATURA CATALA

Rasspecifik avelsstrategi för GOS D ATURA CATALA Rasspecifik avelsstrategi för GOS D ATURA CATALA Revidering av RAS 2012 Fastställt RfG 2013-03-04 / Fastställt SGVK 2013-03-14/Fastställt SKK 2013-09-11 Innehållsförteckning Arbetet med revidering av RAS...

Läs mer

Information om SKK:s index för HD och ED

Information om SKK:s index för HD och ED Information om SKK:s index för HD och ED Text: Sofia Malm Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande i många, framförallt storvuxna, hundraser. Trots mångåriga hälsoprogram orsakar

Läs mer

Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson

Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson Lennart Swenson är forskare med specialisering på hundars reproduktion, funktion och hälsa på institutionen för husdjursgenetik

Läs mer

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS?

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? Den bärande idén bakom omfattande s.k. genetiska hälsoprogram är att det är möjligt att befria en hundstam från skadliga gener. En diskussion kring utformning av program för

Läs mer

RAS Rasspecifika Avelsstrategier för Petit Basset Griffon Vendéen Avelskommittén för Svenska Basset Griffon Vendéen Klubben Augusti 2005

RAS Rasspecifika Avelsstrategier för Petit Basset Griffon Vendéen Avelskommittén för Svenska Basset Griffon Vendéen Klubben Augusti 2005 RAS Rasspecifika Avelsstrategier för Petit Basset Griffon Vendéen Avelskommittén för Svenska Basset Griffon Vendéen Klubben Augusti 2005 Avelskommittén för Svenska Basset Griffon Vendéen klubben 2005 1

Läs mer

HD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm

HD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm HD-index ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm HD, eller höftledsdysplasi som förkortningen står för, är ett alltför vanligt problem i många storvuxna

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig Vizsla

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig Vizsla Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig Vizsla Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelsstrategi som gäller för rasen Källa: SKK Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi På

Läs mer

Information om index för HD och ED

Information om index för HD och ED www.skk.se/uppfödning 1 januari 2013 Information om index för HD och ED Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande hos många hundraser. För ett effektivare avelsarbete för bättre

Läs mer

Avels ut-värdering, kristallkulan och vågen

Avels ut-värdering, kristallkulan och vågen Avels ut-värdering, kristallkulan och vågen Avelsframsteg görs om de genetiskt bästa hundarna väljs till avel. Enkelt! Klart slut! Alltsedan vi människor började föda upp djur så har vi haft önskemål om

Läs mer

Kommentarer om nuvarande RAS

Kommentarer om nuvarande RAS Kommentarer om nuvarande RAS För några månader sedan gick det ut en "enkät/tycka till om RAS papper" till uppfödare och hanhundsägare. Det är nu dags att redovisa dessa kommentarer och detta sker anonymt.

Läs mer

Årsrapport från SKBKs Avelskommitté 2016

Årsrapport från SKBKs Avelskommitté 2016 1 (7) Årsrapport från SKBKs Avelskommitté 2016 I Skandinaviska Bedlingtonklubbens Avelskommitté har ingått: Lena Lidsell, sammankallande, Västerås Kristina Gellerstedt, Piteå Mimmi Naartijärvi, Kiruna

Läs mer

Mentalitet och avel. www.viljashundskola.se sid 1

Mentalitet och avel. www.viljashundskola.se sid 1 Mentalitet och avel Mentalitet uppfattas och beskrivs ofta som något som är ganska svårt att förutsäga och att förutsäga en enskild individs mentalitet är ganska svårt. För att styra mentala egenskaper

Läs mer

Avelsstrategi och Avelsmål för kort och långhårig collie

Avelsstrategi och Avelsmål för kort och långhårig collie Avelsstrategi och Avelsmål för kort och långhårig collie Bakgrund I SKKs Verksamhetsplan antagen på Kennelfullmäktige 2001, finns ett mål som säger att samtliga rasklubbar ska ha en rasspecifik avelsstrategi

Läs mer

Avelsstrategi för drever(ras) Utarbetad av Svenska dreverklubben Centralstyrelse

Avelsstrategi för drever(ras) Utarbetad av Svenska dreverklubben Centralstyrelse Avelsstrategi för drever(ras) Utarbetad av Svenska dreverklubben Centralstyrelse 2011-2015 Innehållsförteckning sidan Avelsprogram för Drever RAS 3 1. Förankring i klubben 3 2. Historik om Drevern 3 Antal

Läs mer

För en fortsatt positiv utveckling av rasen har SNK utarbetat följande riktlinjer som stöd för avelsarbetet

För en fortsatt positiv utveckling av rasen har SNK utarbetat följande riktlinjer som stöd för avelsarbetet RAS för Newfoundlandshund RAS står för Rasspecifika Avels er och är en handlingsplan för hur aveln ska bedrivas inom en viss ras. Vill Ni veta mer specifikt hur RAS utformas och vad det baseras på titta

Läs mer

AVELSREKOMMENDATIONER SOM GÄLLER FR O M 2005-01-01.

AVELSREKOMMENDATIONER SOM GÄLLER FR O M 2005-01-01. AVELSREKOMMENDATIONER SOM GÄLLER FR O M 2005-01-01. CAIRNTERRIERKLUBBENS REKOMMENDATIONER FÖR HUNDAR I AVEL Uppfödaren ska efterfölja SKK:s grundregler för uppfödare. För hanhund gäller: Hanhunden ska

Läs mer

Avelsvärdering för HD och AD. Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU

Avelsvärdering för HD och AD. Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU Avelsvärdering för HD och AD Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU HD och AD är kvantitativa egenskaper Påverkas av många olika gener. Inverkan av olika miljöfaktorer. Uppvisar kontinuerlig

Läs mer

Sofia Malm, 151013 Artikeln får fritt publiceras av ras- och specialklubbar på webbplats eller i tidning

Sofia Malm, 151013 Artikeln får fritt publiceras av ras- och specialklubbar på webbplats eller i tidning Sofia Malm, 151013 Artikeln får fritt publiceras av ras- och specialklubbar på webbplats eller i tidning Index för bättre ledhälsa nu för fler raser! I januari 2016 införs index för, och i vissa raser

Läs mer

Rasspecifika Avelsstrategier för. PERRO DOGO MALLORQUIN / Ca de Bou. Rasen ingår i rasklubben: Klubben för Gårds och Boskapsvaktare

Rasspecifika Avelsstrategier för. PERRO DOGO MALLORQUIN / Ca de Bou. Rasen ingår i rasklubben: Klubben för Gårds och Boskapsvaktare 0 Rasspecifika Avelsstrategier för PERRO DOGO MALLORQUIN / Ca de Bou Rasen ingår i rasklubben: Klubben för Gårds och Boskapsvaktare 1 1. Allmänt Allmänt om rasen Namn: Perro dogo Mallorquin/Ca de Bou Grupp:

Läs mer

Rasanpassad Avelsstrategi

Rasanpassad Avelsstrategi Rasanpassad Avelsstrategi för Hannoveransk viltspårhund Svenska Schweisshundklubben 2005 hannoveransk-viltspårhund-001 2006-02-18 Sid 1 (6) AVELSSTRATEGIER HANNOVERANSK VILTSPÅRHUND INLEDNING Svenska Schweisshundklubben

Läs mer

AVELSKOMMITTÉN WELSH CORGI CARDIGAN. Avelskommittén har under 2015 genomgått stora organisationsförändringar.

AVELSKOMMITTÉN WELSH CORGI CARDIGAN. Avelskommittén har under 2015 genomgått stora organisationsförändringar. SVENSKA WELSH CORGI KLUBBEN Verksamhetsberättelse AKC 2015 AVELSKOMMITTÉN WELSH CORGI CARDIGAN Avelskommittén har under 2015 genomgått stora organisationsförändringar. Kommitténs ledamot Malin Eriksson

Läs mer

Index för HD och ED Ett nytt verktyg i avelsarbetet

Index för HD och ED Ett nytt verktyg i avelsarbetet Index för HD och ED Ett nytt verktyg i avelsarbetet Foto: Åsa Lindholm Sofia Malm Vad är HD och ED? Två av de vanligaste ärftliga defekterna hos hund Tillväxtrubbningar i skelettet, orsakar artros i leden

Läs mer

LYCKA TILL! Glöm inte att skicka in utvärderingen till utbildningsansvarig efter avslutad kurs. Utvärderingsblankett finns sist i denna manual.

LYCKA TILL! Glöm inte att skicka in utvärderingen till utbildningsansvarig efter avslutad kurs. Utvärderingsblankett finns sist i denna manual. MANUAL FÖR GRK:S UTBILDNING Inledning Golden retrieverklubbens rasutbildning kan genomföras antingen i studiecirkelform eller i form av två veckoslutsträffar. Det går också att genomföra utbildningen i

Läs mer

Rasanpassad avelsstrategi för Norsk Buhund

Rasanpassad avelsstrategi för Norsk Buhund Rasanpassad avelsstrategi för Norsk Buhund 2(19) Innehållsförteckning Historik... 3 Population/Avelsstruktur... 4 Nuläge... 4 Registrering av nya hundar i Sverige... 4 Jämförelse Norge och Sverige... 5

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för Podenco Canario Fastställd av SKK/AK 2014-03-12. Sif Bredenfeldt Ordförande GRAINS. Underlaget utarbetat av Eva Averin.

Rasspecifik avelsstrategi för Podenco Canario Fastställd av SKK/AK 2014-03-12. Sif Bredenfeldt Ordförande GRAINS. Underlaget utarbetat av Eva Averin. Rasspecifik avelsstrategi för Podenco Canario Fastställd av SKK/AK 2014-03-12 Sif Bredenfeldt Ordförande GRAINS Underlaget utarbetat av Eva Averin. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rasens namn Rasklubb och Specialklubb

Läs mer

SKV ansvarar tillsammans med SKK för hundrasen västgötaspets i Sverige.

SKV ansvarar tillsammans med SKK för hundrasen västgötaspets i Sverige. SKV Avelsstrategi för västgötaspets Specialklubben för Västgötaspets (SKV) mål är att väcka intresse för och främja avel av sunda, mentalt och exteriört goda västgötaspetsar samt att förvalta rasens specifika

Läs mer

Utvärdering av HD-/ED-index i avelsarbetet under perioden

Utvärdering av HD-/ED-index i avelsarbetet under perioden Utvärdering av HD-/ED-index i avelsarbetet under perioden 2012-2015 Rottweiler Denna presentation är ett komplement till den fullständiga utvärderingen av index, som omfattar samtliga sju pilotraser. Sofia

Läs mer

Avelsvärdering med index. Sofia Malm

Avelsvärdering med index. Sofia Malm Avelsvärdering med index Sofia Malm Vad tänker hon prata om idag? Vad är index? För vilka egenskaper? Varför skatta avelsvärden? Index för HD och ED Uppföljning index för berner sennen Index i avelsarbetet

Läs mer

Rev E 1(6) briard Sid 1 (6)

Rev E 1(6) briard Sid 1 (6) AfBd:s övergripande mål är enligt stadgarna att väcka intresse för och främja avel av sunda, mentalt och exteriört goda Briarder och bevara och utveckla dess bruksegenskaper. SKK som är huvudman för alla

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för Perro sin pelo del Peru

Rasspecifik avelsstrategi för Perro sin pelo del Peru Rasspecifik avelsstrategi för Perro sin pelo del Peru RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI Vid avel inom små populationer styrs rasutvecklingen oftast till större delen av utländska uppfödare. Möjligheten att skapa

Läs mer