GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapligt Miljövetarprogram. Teknikneutrala miljöanpassade offentliga upphandlingar av bioavfall

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapligt Miljövetarprogram. Teknikneutrala miljöanpassade offentliga upphandlingar av bioavfall"

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapligt Miljövetarprogram Teknikneutrala miljöanpassade offentliga upphandlingar av bioavfall Jämförelse av miljöekonomisk modell och viktningsmodell Examensarbete i Miljöekonomi & Miljövetenskap VT 2010 Anders Arvidsson Handledare: Jesper Stage

2 Sammanfattning I min uppsats har jag studerat två olika modeller för att värdera anbud i teknikneutrala miljöanpassade offentliga upphandlingar, en miljöekonomisk modell som jag har utarbetat med utgångspunkt i cost-benefit analys samt en viktningsmodell som Lilla Edets kommun har utvecklat, för att utvärdera styrkor och risker med att använda respektive modell. Jag har studerat en upphandling av bioavfallshantering i Lilla Edets kommun (2008/S230) där man har valt mellan ett förbränningsalternativ som producerar energi och ett rötningsalternativ som producerar biogas. Med nuvarande värdering av koldioxidekvivalenter styr en miljöekonomisk modell bara i liten grad resultatet av en upphandling. Genom att upphandlaren i anbudet väljer att vikta upp värdet på koldioxidekvivalenterna, åtminstone fyra till fem gånger dagens värdering, kan dock en miljöekonomisk modell fungera som ett bra styrmedel. Viktningsmodellen som Lilla Edets kommun har använt har sina förtjänster i att den möjliggör en mer detaljerad styrning av upphandlingen än vad en miljöekonomisk modell gör. Samtidigt ställer detta också högre krav på hur viktningen görs eftersom det är lätt hänt att viktningen under vissa omständigheter kan få motsatt effekt mot vad som var avsikten. Den stora nackdelen med viktningsmodellen är att den, till skillnad mot den miljöekonomiska modellen, inte skapar några incitament för företagen att ytterligare förbättra sin miljöpåverkan på marginalen när de väl har uppnått gränsvärdet som inte ger upphov till prispåslag. Det är därför avgörande att detta gränsvärde sätts på en hög nivå för att viktningsmodellen ska gynna de mest miljöeffektiva anbudsgivarna. Normalt utgör transporternas miljöpåverkan i praktiken en nästan försumbar del av upphandlingen för bägge modellerna. Samtidigt innebär detta också att miljöeffektiva och kostnadseffektiva anläggningar på ett långt avstånd från upphandlande kommunen fortfarande kan ha goda förutsättningar för att vinna en upphandling. För bägge modellerna gäller också att anbudspriset utgör en viktig del av upphandlingen. Generellt innebär en sänkning av anbudspriset en större effekt på företagets möjligheter att vinna upphandlingen än vad en förbättrad miljöeffekt gör. 2

3 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund... 4 Syfte & Frågeställning... 6 Definitioner... 7 Upphandlingen i Lilla Edet... 8 Lilla Edets kommuns viktningsmodell... 8 Teori: Miljöekonomisk modell utifrån Cost-Benefit-analys Miljöeffekter Beräkning av miljöeffekter Transport från hem till insamlingsplats Separering av avfall efter typ a Transport till förbränningsanläggning b Transport till biogasanläggning a Förbränningsprocess Miljövinster Miljökostnader b Rötningsprocess som producerar biogas Miljövinster Miljökostnader Värdering av koldioxidekvivalenter Företagens anbudspris per ton bioavfall: Totalt Pris: Scenario Internalisering av externaliteter (miljöeffekter): Jämförelse mellan miljöekonomisk modell och viktningsmodell Resultat Diskussion Källförteckning:

4 Inledning I min uppsats studerar jag två olika modeller för att värdera anbud i miljöanpassade offentliga upphandlingar av bioavfall. Den ena modellen är en viktningsmodell som Lilla Edets kommun har tagit fram och den andra modellen har jag utformat utifrån miljöekonomisk teori där miljöeffekter internaliseras i anbudets värde utifrån en enkel cost-benefitanalys. Mitt mål med studien är att genom att ställa modellerna mot varandra utvärdera styrkor och svagheter i respektive modell samt ge förslag på hur man bäst kan använda modellerna för att stärka möjligheterna för de mest miljöeffektiva avfallshanteringsalternativen att vinna offentliga upphandlingar. Som underlag studerar jag en miljöanpassad offentlig upphandling av bioavfallshantering i Lilla Edets kommun med diarienummer 2008/S230. Där inte annat anges är data hämtade från de uppgifter som Renova och Ragnsells har uppgett i sina anbud. Alla schablonvärden som Lilla Edets kommun använder som underlag i upphandlingen är hämtade från Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Bakgrund Miljöanpassade offentliga upphandlingar blir allt vanligare och har på senare tid blivit ett viktigt instrument i EU:s mål att uppnå en hållbar utveckling. Eftersom offentliga institutioner har en köpkraft som motsvarar cirka 16% av EU:s BNP har EU de senaste åren återkommande yttrat önskemål om att använda offentliga upphandlingar som ett viktigt styrmedel både för att uppnå en hållbar utveckling och hållbar ekonomi (COM/2008/0400 final). I Sverige ansvarar Miljöstyrningsrådet för miljöanpassade offentliga upphandlingar. Till skillnad från flera andra EU-länder saknar emellertid Sverige absoluta mål för i vilken omfattning miljöanpassade offentliga upphandlingar ska öka och de är inte bindande i Sverige utan endast en rekommendation. Enligt en studie från PriceWaterhouseCoopers (2009) som beställts av EU-kommissionen uppskattas 4

5 idag miljöanpassade offentliga upphandlingar utgöra cirka 49% av de offentliga upphandlingarna i Sverige. Studien uppskattar att dessa upphandlingar genererar en generell minskning av CO 2 -utsläpp i Sverige med 39% samtidigt som det för de flesta sektorer inte skulle innebära någon nämnvärd kostnadsökning. I tillägg är miljöanpassade offentliga upphandlingar ett viktigt instrument för att uppnå de svenska miljömålen. Det finns flera olika sätt att genomföra en miljöanpassad offentlig upphandling. Det kanske vanligaste är att man specificerar att en specifik erkänt miljövänlig teknik eller produkt ska upphandlas istället för traditionella, mindre miljövänliga alternativ. En viktig fördel med att istället genomföra teknikneutrala upphandlingar är att man inte låser fast sig vid vissa tekniska lösningar, vilket ger ett utrymme för alla tekniska lösningar att konkurrera om det visar sig att deras anbud är bättre. Detta skapar ett viktigt incitament för nya aktörer att utveckla ny teknologi eftersom den snabbare kan säljas till offentliga upphandlare bara den är billig och miljöeffektiv nog jämfört med idag etablerade alternativ. Samtidigt skapas även incitament för redan etablerade tekniker att ytterligare utvecklas både genom att pressa priser och minska miljöpåverkan för att fortsätta kunna konkurrera om kontrakten i upphandlingarna. En teknikneutral miljöanpassad offentlig upphandling kräver dock att det går att på ett objektivt sätt utvärdera inte bara skillnader i pris utan också avseende vilken miljöpåverkan de olika anbuden har. Miljöekonomiska verktyg kan här utgöra ett utmärkt hjälpmedel som kan ligga till grund för värdering av olika anbud med olika tekniska lösningar och jag utarbetar i min studie ett förslag på hur en sådan miljöekonomisk modell för upphandlingar av bioavfall skulle kunna se ut med utgångspunkt i en enkel cost-benefit-analys. Min avsikt är att utgå ifrån den teknikneutrala miljöanpassade offentliga upphandlingen som genomfördes i Lilla Edets kommun 2008 och utifrån denna studera fördelar och nackdelar med både en miljöekonomisk modell och den typ av viktningsmodell som Lilla Edets kommun har använt sig av. Enligt Avfall Sverige är den studerade upphandlingen i Lilla Edet den första teknikneutrala upphandlingen i Sverige, åtminstone inom avfallsområdet. Två liknande upphandlingar där man också valde mellan biogas och förbränning ska 5

6 enligt danska Renosam tidigare ha skett i Danmark. Därför är det här ett högaktuellt område som det idag finns mycket lite tidigare forskning om. Syfte & Frågeställning Syftet med min uppsats är att utvärdera vilka fördelar och nackdelar som finns med en miljöekonomisk modell baserad på cost-benefit-analys respektive en viktningsmodell för att styra miljöanpassade offentliga upphandlingar? Utifrån detta blir min frågeställning: vilka styrkor och svagheter finns i miljöekonomisk modell respektive viktningsmodell som styrmedel för miljöanpassade offentliga upphandlingar? För att besvara detta kommer jag utarbeta en miljöekonomisk modell som bygger på cost-benefit-analys. Genom att studera min miljöekonomiska modell och viktningsmodellen som Lilla Edets kommun har använt i en rad olika scenarion där jag ändrar olika faktorer som anläggningens miljöeffekt, transporternas miljöeffekt, värdering av koldioxidekvivalenter och viktning av rötrester kommer jag att åskådliggöra vilka styrkor och svagheter som respektive modell har samt ge förslag på hur man optimalt använder respektive modell för att styra i en samhälleligt miljöeffektiv riktning utan att det samtidigt blir orimligt kostsamt för den upphandlande kommunen. Som underfrågeställning vill jag även studera i vilken grad miljöeffekter respektive anbudspris styr det totala anbudets värde givet ett antal olika scenario. Min studie är utomvetenskapligt relevant för både upphandlare och anbudsgivare. Upphandlarna får en bättre bild av vilka avfallsföretag som kan vara realistiska och relevanta att kontakta för att uppmana att lämna in ett anbud men även av hur man bäst utformar en upphandling så att man får en avvägning mellan miljöeffekt och pris som man har råd med men som samtidigt gynnar miljöeffektiva alternativ. För anbudsgivaren kan studien på motsvarande sätt ge en bra bild av om man borde prioritera en prissänkning eller förbättrad miljöeffekt givet hur olika 6

7 upphandlingsmodeller är utformade. Dessutom kan det ge anbudsgivaren en bättre bild av i vilken grad den kan konkurrera genom ett bättre miljöarbete i både transporter och anläggningen eller lägre pris för att kunna ha en realistisk möjlighet att vinna upphandlingar på längre avstånd från deras avfallshanteringsanläggning. Definitioner Bioavfall definieras som: "biologiskt nedbrytbart trädgårds- och parkavfall, livsmedels- och köksavfall från hushåll, restauranger, catering och detaljhandelslokaler och jämförbart avfall från livsmedelsindustrin. Det innefattar inte restprodukter från jord- och skogsbruk, stallgödsel, avloppsslam eller annat biologiskt nedbrytbart avfall såsom naturfibrer, papper och bearbetat trä. Det innefattar inte heller de biprodukter från livsmedelsproduktionen som aldrig blir avfall. 1 " Koldioxidekvivalenter är en gemensam måttenhet för utsläpp av växthusgaser som anger mängd av en växthusgas uttryckt som den mängd koldioxid som ger motsvarande klimatpåverkan. Koldioxidekvivalenter definieras enligt gängse viktning: 1:1 för CO 2, 1:21 för CH 4 och 1:310 för N 2 O omräknat i CO 2 - ekvivalenter (Naturvårdsverket 2009). Det är denna viktning som används i Lilla Edets viktningsmodell och de värden som uppges i beräkningarna är hämtade från de årsmedelvärden som företagen har uppgett i sina anbud. Jag använder genomgående i uppsatsen termen miljöeffektivitet eller miljöeffekt. Med detta avser jag total miljöpåverkan för ett anbud eller något av leden i ett anbud (transporter, anläggningar). Miljöeffekten kan vara negativ i form av en miljökostnad eller positiv i form av en miljövinst. Miljöeffekten används för att värdera olika anbuds miljöpåverkan och uttrycks i koldioxidekvivalenter som sedan räknas om i kronor. 7

8 Upphandlingen i Lilla Edet Upphandlingen i Lilla Edet är enligt Avfall Sverige den första teknikneutrala, miljöanpassade offentliga upphandlingen av avfallshantering i Sverige där man väger mellan flera olika miljöalternativ. Valet står mellan ett förbränningsalternativ där bioavfallet förbränns till energi i form av värme och el samt ett alternativ där bioavfallet genom rötning omvandlas till biogas som primärt används till fordonsbränsle och sekundärt i mindre grad till värme. Upphandlingen utlystes under 2008 och två företag lämnade in anbud: Renova i Göteborg lämnade in ett anbud för förbränning av avfall och Ragnsells i Heljestorp utanför Vänersborg lämnade in ett anbud för rötning till biogas. 2 Renovas förbränningsalternativ vann upphandlingen (se scenario 1B) och avtalet löper från september 2009 och fem år framåt med möjlighet till förlängning. Lilla Edets kommun har cirka invånare och producerade vid tidpunkten för upphandlingen cirka 1200 ton biologiskt avfall och 1000 ton brännbart avfall varje år. I en senare korrigering anger Lilla Edets kommun att den del av det biologiska avfallet som går till en särskild fraktion för biologisk behandling är cirka 400 ton medan förbrännbart avfall utgör 1800 ton per år. Detta kan ha en viss inverkan på anbudsgivarnas prissättning eftersom avfallsvolymen minskar och det innebär att avfallsvolymen som är aktuell för förbränning är större än avfallsvolymen som kan användas till att producera biogas. Bägge anbudsgivarna har emellertid i anbudet indikerat att de klarar en förändring av avfallsvolymen på 10%. Lilla Edets kommuns viktningsmodell Lilla Edets kommun har använt sig av en viktningsprincip där man utifrån politiska beslut i kommunen viktar anbudspriset beroende på hur god miljöeffekt anbudsgivaren har. Ambitionen med viktningen har varit att gynna exergi (biogas och el är bättre än kompost och värme) men samtidigt inte till vilket pris som helst. Billig förbränning ska kunna konkurrera om den är miljöeffektiv och har ett lågt pris. Ett 1 Upphandlingens definition utgår från Regeringskansliets Faktapromemoria 2008/09:FPM80 Grönbok om biologiskt avfall. 2 Ragnsells lämnade totalt in fyra olika anbud vilka även innehöll förbränning i Uddevalla men jag har valt att bara studera huvudalternativet med rötning till biogas inklusive transport av avfall. 8

9 annat mål har varit att energiutvinning ska gynnas vid biologisk behandling, det vill säga hellre biogas än kompost. Genom att vikta in koldioxidekvivalenter styr man i en riktning som gynnar biogas eftersom den i regel ger en större miljövinst avseende koldioxidekvivalenter än kompost som ofta har en miljöeffekt nära noll. 3 Slutligen vill man att transporternas miljöpåverkan ska minimeras, vilket också styrs genom att transporternas utsläpp viktas in som koldioxidekvivalenter. Anbudspriset viktas procentuellt mellan pris och miljöeffekter i anbuden enligt följande modell: Brännbar fraktion 4 Biologiskt behandlingsbar fraktion 5 Pris 65 % 50 % CO 2 -ekvivalenter 35 % 20 % Näringsåterföring 0 % 30 % SUMMA 100 % 100 % En anbudsgivare med fullt prispåslag i samtliga kategorier värderas till 100% av sitt anbudspris medan anbudsgivare som har en god miljöeffekt får lägre, eller inget, prispåslag. Det innebär att ett förbränningsalternativ med högsta kategorin av miljöeffekt värderas till 65% av anbudspriset medan ett biogasalternativ som har tillräckligt god miljöeffekt för att slippa prispåslag värderas till 50% av anbudspriset. På detta sätt vill man alltså gynna biogasalternativ före förbränningsalternativ. För att värdera olika grader av miljöeffekt har man använt sig av olika gränsvärden som inom respektive viktningskategori har legat till grund för eventuella prispåslag. Alternativ som ligger inom ramen för gränsvärdet slipper prispåslag medan de alternativ vars miljöpåverkan överskrider gränsvärdet får ett prispåslag som viktas med ett antal procent beroende på inom vilken nivå gränsvärdet överskrids. 3 Se Chapman, Clardy & Webb (2009) som jämför kompostering och förbränning av bioavfall i Danmark. 4 Enligt definition i förfrågningsunderlagets kapitel Enligt definition i förfrågningsunderlagets kapitel 1.2 9

10 Vid förbränning av avfall (brännbar fraktion) har följande viktning använts: Gränser förbränning (utsläpp av antal kilo CO 2 -ekvivalenter per ton avfall, våtvikt) Nivå eller lägre (pristillägg vid utvärdering 0 %) Nivå till 0 (pristillägg vid utvärdering 33 %) Nivå 3 1 till 200 (pristillägg vid utvärdering 67 %) Nivå eller högre (pristillägg vid utvärdering 100 %) Pristillägget multipliceras med 35% av anbudets pris samt den nivå ur tabellen ovan som den totala miljöeffekten hamnar. Exempel: om anbudets pris är 1000 kronor och man släpper ut 0 CO2-ekvivalenter (nivå 2) får man ett prispåslag på 1000 * 0,33 * 0,35 = 115 kronor och 50 öre. Vid biologisk behandling (biogasalternativet) har följande viktning använts: Gränser biologisk behandling (Utsläpp av antal kilo CO 2 -ekvivalenter per ton avfall) Nivå A -201 eller lägre (pristillägg vid utvärdering 0 %) Nivå B -101 till -200 (pristillägg vid utvärdering 50 %) Nivå C -100 eller högre (pristillägg vid utvärdering 100 %) Pristillägget multipliceras med 20% av anbudspriset samt den nivå miljöeffekten ger upphov till enligt tabellen ovan. Exempel: om anbudets pris är 1000 kronor och man vinner -150 CO2-ekvivalenter (nivå B) får man ett prispåslag på 1000 * 0,5 * 0,2 = 100 kronor. Slutligen har man i biogasalternativet också ett prispåslag på 100% för näringsåterföring som viktas med 30% av anbudspriset om återföringsgraden av kväve och fosfor till produktiv mark är 65% eller lägre. 10

11 För att tydliggöra hur modellen fungerar räknar jag här igenom det verkliga utfallet av upphandlingen enligt viktningsmodellen. 6 Renova har ett totalt pris på 877 kronor. Detta ska viktas med 65% vilket ger 570,05 kronor. Samtidigt har de en total miljöeffekt på -909,89. Miljöeffekten viktas med 35% men eftersom denna hamnar i nivå 1 ges inget prispåslag (-909,89*0,35*0 = 0 kronor). Renovas totala anbudsvärde blir 570 kronor och 5 öre. Ragnsells har ett totalt pris på 1548 kronor. Eftersom det är biologisk behandling viktas priset med 50% vilket ger 774 kronor. Även Ragnsells totala miljöeffekt hamnar i nivå A som inte ger något prispåslag (971,89 *0,2 * 0 = 0 kronor). Däremot har Ragnsells en näringsåterföring som är mindre än 66% och får därför ett prispåslag på 464 kronor och 40 öre (1548 * 0,3 * 1 = 464 kronor och 40 öre). Ragnsells totala anbudsvärde blir ,4 = 1238 kronor och 40 öre. Eftersom det är dyrare än 570 kronor och 5 öre vinner Renova upphandlingen. Scenario 1B - viktningsmodell (originaldata) Renova Ragnsells Pris transporter Pris hantering Totalt pris Viktat pris 570, Miljöeffekt transporter 22,92 15,14 Miljöeffekt hantering -932,81-987,03 Total miljöeffekt -909,89-971,89 Prispåslag för miljöeffekt 0 0 Prispåslag för näringsåterföring N/A 464,4 Totalt prispåslag 0 464,4 Totalt anbudsvärde 570, ,4 Differens Renova-Ragnsells -668,35 6 Förklaringar till data motiveras längre fram i uppsatsen. Poängen med att räkna redan här är bara att förtydliga hur viktningsmodellen fungerar med ett exempel. 11

12 Teori: Miljöekonomisk modell utifrån Cost-Benefit-analys I min miljöekonomiska modell utgår jag ifrån en enkel cost-benefitanalys vars syfte är att internalisera alla externaliteter, det vill säga att inkludera miljöpåverkan i priset. Detta innebär att all miljöpåverkan räknas om i kronor för att sedan adderas till priset. En negativ miljöpåverkan får ett positivt värde som adderas till priset medan en positiv miljöpåverkan får ett negativt värde som subtraheras från priset. I en costbenefit analys ställs alltid minst två alternativ mot varandra för att till exempel jämföra värdet av att göra en investering idag eller inte göra den. I mitt fall utgörs jämförelsen av att jag ställer min miljöekonomiska modell mot viktningsmodellen i en rad olika scenarion med varierande antaganden. I cost-benefitanalyser använder man sig ofta av diskontering för att beräkna värdeförändring över tid. Jag har utelämnat den aspekten i min studie eftersom det är företagen som står för alla eventuella investeringar varför dessa därmed får anses inkluderade i företagets anbudspris. Möjligen skulle det vara intressant att beräkna värdeförändringar av koldioxidekvivalenter över tiden men detta fångas indirekt upp av mina scenarion där jag studerar olika värderingar av koldioxidekvivalenter. Skulle koldioxidekvivalenter i framtiden värderas högre visar jag alltså på hur det skulle påverka utfallet i bägge modellerna. Grundprincipen för min cost-benefitanalys är att miljöeffekter värderas och adderas tillmarknadspriset. Miljöeffek ters värde+ Anbudspris = Totalt anbudsvärde För att beräkna miljöeffekternas värde måste jag först beräkna hur stora miljöeffekterna av respektive anläggnings verksamhet är uttryckt i enheten koldioxidekvivalenter. I den här typen av studie finns primärt tre typer av miljöeffekter: miljökostnad från utsläpp vid avfallstransport, miljökostnad genom anläggningens miljöpåverkan samt miljövinster framförallt från den energi som anläggningen producerar (och vilken energi den ersätter). CO 2 ekvtransport + CO2 ekvanläggning CO2 ekvmiljövinster = CO2 ekv totalmiljöeffekt 12

13 När jag har beräknat miljöeffekten uttryckt i koldioxidekvivalenter kan jag multiplicera dessa med värdering av koldioxidekvivalent. På detta sätt får jag en ekonomisk värdering av miljöeffekternas totala värde som uttrycks i kronor. Koldioxidekvivalenternas värdering går jag igenom mer ingående senare i uppsatsen. Total miljöeffekt uttryckt i CO2-ekvivalenter * värdering av 1 kg CO2-ekvivalenter = miljöeffekternas totala värde Slutligen adderar jag den totala miljöeffektens värde med marknadsvärdet, det vill säga det pris som företaget erbjuder upphandlaren i sitt anbud. Nu får jag en total värdering av anbudet där den upphandlade verksamhetens miljöpåverkan är inkluderad i anbudets värde. Anbudet anses nu alltså ha internaliserat externaliteten miljöeffekt i priset så att anbudsvärdet även avspeglar samhällskostnaden. Total miljöeffekts värde + anbudets marknadsvärde = totalt anbudsvärde Störst fokus i min studie kommer att ligga på miljöeffektens värdering. Att jag väljer att fokusera på miljöeffektsidan beror på att det är den delen av analysen som är av miljöekonomisk karaktär. Vilket pris företagen sätter och hur de kommer fram till det är primärt en företagsekonomisk fråga, det som är intressant för den upphandlande kommunen är hur högt priset är. Därför kommer jag inte att gå in på några detaljer i hur anbudsgivarna sätter sitt anbudspris. Däremot är det självfallet viktigt att studera relationen mellan anbudspriset och miljöeffektens värdering för att avgöra i vilken grad anbudspriset eller miljöeffekten styr anbudets totala värde. I någon grad kan man även anta att det finns andra effekter än pris och miljö, till exempel nämns arbetsmiljöaspekter i anbuden även om dessa inte värderats i ekonomiska termer. Andra socioekonomiska faktorer är t.ex. jämställdhet och integration. Förvisso är de också samhällsekonomiskt intressanta men eftersom mitt fokus är på miljöekonomi inkluderar jag inte socioekonomiska aspekter i min studie. 13

14 Miljöeffekter Innan jag går in på vilka miljöeffekter jag har beräknat är det är viktigt att påpeka att det finns andra miljöeffekter som inte fångas upp av koldioxidekvivalenter. Buller från transporter och anläggningar är en sådan och lukt, framförallt från rötningsanläggning (biogasproduktion), är en annan. Bägge dessa effekter är emellertid av en sådan karaktär att de inte är skadliga för miljön utan snarare är att betrakta som en förlust av bruksnytta för närboende (till exempel kan bostäder i områden med kraftigt buller eller luktproblem bli mindre populära att bo i vilket ofta påverkar bostadspriserna negativt). Bägge aktörerna har i enlighet med svensk miljölagstiftning vidtagit åtgärder för att minska dessa faktorer. Till exempel har Ragnsells rötningsanläggning enligt deras miljörapport (2008) bara påvisat luktproblem 21 dagar under året, då i samband med reparation och underhåll av anläggningen. Renova å sin sida fastslår i sin miljörapport (2008) att merparten av bullret kommer från den närliggande motorvägen. Den viktigaste anledningen till att jag exkluderar dessa faktorer är emellertid att bägge anläggningarna jag studerar sedan länge är etablerade. Förvisso kan man tänka sig att ytterligare mängd avfallshantering påverkar mängden buller och lukt på marginalen men det är inte troligt att det i avgörande grad påverkar de närboendes beslut att bo kvar i området. Det är därför osannolikt att de skulle ha några ytterligare synpunkter på en i sammanhanget så pass marginell ökning av avfallsvolymen som Lilla Edets bioavfall utgör. En desto mer signifikant miljöeffekt är risken vid blandning av avloppsslam och bioavfall som tillämpas i processen i några svenska rötningsanläggningar. Detta kan innebära stora miljörisker i och med risken för att kemiska ämnen, läkemedel och liknande inte kan hanteras på ett önskvärt sätt utan riskerar att spridas ut i jordbruket med rötresterna. Eftersom Ragnsells anläggning i Heljestorp inte tillämpar sådan samrötning har detta inte varit något problem i min studie men rent principiellt är det viktigt att beakta att risken finns för rötningsanläggningar generellt. Metanläckage från biogasanläggningar fångas teoretiskt upp av min modell då de kan räknas om uttryckt i koldioxidekvivalenter. Eftersom biogasanläggningar är en 14

15 relativt ny företeelse jämfört med förbränningsanläggningar saknas det i praktiken ofta ordentliga uppgifter på metanläckage från anläggningen. Eftersom metan är en 21 gånger starkare växthusgas än koldioxid kan även små metanläckage på några få procent ödelägga hela miljövinsten av biogasproduktionen. Det är därför en viktig faktor att beakta när man studerar biogasanläggningar. Ragnsells styrker dock att uppgifterna i anbudet är riktiga och att det inte tillkommer något ytterligare läckage utöver vad som specificeras i anläggningens samlade metanutsläpp. Återföring av näringsämnen är en aspekt som i synnerhet är relevant för biogasalternativet. Näringsåterföring innebär i korthet att näringsämnen återförs till kretsloppet igen genom att rötrester från rötningsanläggningen som tillverkar biogas återförs till produktiv jordbruksmark som ersättning för konstgödsel. Eftersom konstgödsel innehåller stora mängder kväve och fosfor ges en miljövinst när det ersätts med rötrester som kan omräknas i koldioxidekvivalenter och därigenom anses fånga upp en stor del av miljöeffekten. Kvävet ger bland annat upphov till utsläpp av N 2 O som är en stark växthusgas och kan dessutom riskera att bidra till övergödning av vatten och försurning beroende på de lokala förhållandena. Medan Lilla Edet i sin viktningsmodell viktar med ett särskilt prispåslag om näringsåterföringen är 65% eller mindre har jag valt att nöja mig med den del som fångas upp av koldioxidekvivalenterna. Anledningen till detta är att det finns en risk för dubbelräkning om man först räknar ut värdet i koldioxidekvivalenter och sedan dessutom lägger på ytterligare ett prispåslag baserat på hur effektiv näringsåterföringen är. Rimligtvis borde koldioxidekvivalenterna också återspeglas i prispåslaget. Jag föredrar därför att underskatta miljöeffekten något framför att riskera att överskatta den. Mer allvarligt är att en beräkning av miljöeffekt för näringsåterföring enligt miljöekonomisk teori borde ske för bägge alternativen. Alltså bör i rimlighetens namn en sådan viktning också ske för förbränningsalternativet eftersom de ju inte återför näringsämnen till produktiv jordbruksmark. Jag återkommer till detta i min analys och nöjer mig här med att konstatera att jag inte gör en särskild beräkning av miljöeffekt för näringsåterföring utöver vad som redan fångas upp som koldioxidekvivalenter. 15

16 Beräkning av miljöeffekter I idealfallet ska all tänkbar miljöpåverkan summeras men i min studie fokuserar jag endast på de miljöeffekter som uppstår från det att avfallet transporteras från hushållet till det att avfallet omvandlats till en miljönytta. Jag har därmed inte ett livscykelanalysperspektiv och beräknar inte miljökostnader för att bygga anläggningar, transportfordon och liknande. Större avfallsvolymer för företagen kan möjligen innebära att man måste bygga ut anläggningen eller köpa fler transportfordon för att hantera den nya avfallsvolymen, vilket utgör en kostnad för både företaget och miljön. Enligt samma resonemang som tidigare anser jag dock att investeringar är en företagsekonomisk fråga som till stor del kommer att avspeglas i det anbudspris som företaget sätter. Den dagliga driften till upphandlande kommun påverkas inte av den typen av miljökostnader och därför inkluderar jag dem inte även om det i ett större perspektiv vore intressant att känna till miljöeffekter för alternativen i en fullständig livscykelanalys. Figuren nedan illustrerar de olika processer som ligger till grund för min beräkning av miljöeffekter. De två första stegen är identiska för båda typerna av avfallshantering medan de senare stegen skiljer sig åt och därför är av störst intresse i min studie. Anledningen till att de två första stegen sammanfaller för de två första alternativen är att ett lokalt bolag ansvarar för insamling av bioavfall inom kommunen samt att invånarna i Lilla Edet, liksom flera andra svenska kommuner, sorterar bioavfallet separat i hushållen vilket innebär att bioavfallet redan är avskiljt från övrigt avfall när avfallet hämtas upp av leverantören i steg 3a-b. 16

17 1. Transport från hem till insamlingsplats 2. Separering av bioavfall efter typ 3a. Transport till förbränningsanläggning 3b. Transport till biogassanläggning 4a. Förbränningsprocess 4b. Biogasprocess + transport till slutanvändning Energi Värme Biogas Värme Fig. 1 Flödesschema över i vilka processer det sker miljöeffekter för förbränning (vänster) och biologisk behandling (höger) av bioavfall. Förbränningsanläggningar används vanligen både till att generera energi (elektricitet) och värme. Värt att notera är att biogas också kan användas för att generera värme (genom förbränning i gaspanna) men biogas som drivmedel för fordon är idag är det huvudsakliga användningsområdet i Sverige. 1. Transport från hem till insamlingsplats Det finns flera olika sätt att beräkna transporters miljöpåverkan. Ett av de vanligaste är att man uttrycker detta i kg koldioxidekvivalenter per kilometer. För att räkna ut detta behöver man ha uppgift både om fordonets bränsleförbrukning och om hur mycket koldioxidekvivalenter som släpps ut per liter bränsle enligt ekvationen nedan: liter fordonsbränsle c kg CO 2 y kg CO = kilometer liter fordonsbränsle kilometer x 2 Med hjälp av denna ekvation får vi fram hur mycket utsläpp som fordonet ger upphov till på marginalen för varje ytterligare kilometer fordonet färdas. Denna formel förutsätter att fordonets totalvikt avspeglas i bränsleåtgång per kilometer. I Lilla Edets beräkning har man beräknat på ett något annorlunda sätt där man även 17

18 inkluderar fordonets totalvikt i beräkningen. För att beräkna den totala miljöpåverkan behövs emellertid också uppgift om hur långt fordonet färdas och i vilken grad man utnyttjar avfallsutrymmet optimalt. z km x liter fordonsbränsle c kg CO 2 = y km liter fordonsbränsle 1 kg CO % av lastkapacitet 2 ekvivalenter Avståndet z kilometer ska inkludera returresa, det vill säga avstånd för hela hämtningsturen, lämning på uppsamlingsstation och returresa. Lilla Edets kommun uppskattar z till 40 kilometer för en genomsnittlig hämtningstur (tur och retur) medan deras leverantör SRAB uppskattar z till cirka 30 kilometer under 6-8 timmar. Avfallet hämtas i en enfacksbaklastare där bioavfall och brännbart avfall lämnas i samma kärl (sorterade i separata påsar av hushållen). Procent av lastkapacitet avser i vilken grad fordonens lastutrymme utnyttjas maximalt. Två halvfulla fordon (2*0,5 = 1) motsvarar kapacitetsmässigt ett fullastat fordon (1*1 = 1) men det vore bättre avseende miljöeffekt att bara köra en gång fullastad istället för att köra två halvfulla laster. Därför har jag lagt till ett effektivitetsmått som uttrycks som procent av maximal lastkapaciet uttryckt i decimaler dividerat med ett. Normal last är enligt SRAB 5-7 ton, vilket motsvarar 80-90%. I praktiken innebär det alltså att miljökostnaden multipliceras med en faktor på lägst = och högst = ,8 0,9 För själva upphandlingen spelar moment 1 i praktiken ingen roll eftersom det är SRAB som ansvarar för det här momentet. Miljöeffekten kommer därmed att bli lika stor oavsett om det är Renova eller Ragnsells som vinner upphandlingen. Därför saknas data om det här ledet i anbudet men jag vill ändå göra en uppskattning av hur stor miljökostnaden blir. Enligt en dansk studie (Chapman, Clardy & Webb, 2009) förbrukar ett dieseldrivet avfallsfordon x = 0,3 liter diesel per kilometer och släpper ut c = 2,67 kg koldioxidekvivalenter per liter diesel, det vill säga cirka y = 0,8 koldioxidekvivalenter 18

19 per kilometer. Detta skulle ge en miljökostnad på lågt räknat: [ 0,3 2,67] , 7 30 = kg koldioxidekvivalenter till högt räknat: [ 0,3 2,67] = kg koldioxidekvivalenter. Renova har uppgett att de för sina baklastarfordon igenomsnitt släpper ut 0,78 kg koldioxidekvivalenter per kilometer för perioden september 2009 till mars 2010 med en variation på lägst 0,69 och högst 0,88 kg koldioxidekvivalenter. Detta stämmer mycket väl överens med schablonvärdet i den danska studien och därmed får uppskattningen anses rimlig. 2. Separering av avfall efter typ Den här punkten är också bara teoretiskt motiverad eftersom man i Lilla Edets kommun separerar bioavfall och brännbart avfall i två olikfärgade påsar redan i hushållen. Därmed är avfallet redan separerat när det hämtas av leverantören och anbudsgivaren kommer inte själv behöva separera bioavfall från brännbart avfall, det räcker att sortera soppåsarna efter färg. I Ragnsells fall görs detta på anläggningen och i Renovas fall behövs det inte under förutsättning att allt avfall förbränns. Felsortering av avfall kan dock bli en eventuell fråga för avfallsprocessen. Om avfallet förbränns spelar felsorterat avfall mindre roll men om avfallet hanteras i rötningsanläggning är det viktigt att bara bioavfall hanteras. Ragnsells uppger att de har en felmarginal på cirka 5% avfall som är felsorterat och måste separeras innan avfallet hanteras i anläggningen. 3a Transport till förbränningsanläggning Jag använder här precis samma formel som i moment 1: x liter z km fordonsbränsle km liter c kg CO 2 1 y kg CO 2 fordonsbränsle = % av lastkapacitet transportsträcka Renova uppger att deras fordon i genomsnitt drog 6,78 liter per mil under perioden september 2009 till mars Detta motsvarar 0,78 kg koldioxidekvivalenter under samma period. Här räknar Renova ut ett genomsnitt för hela fordonsflottan vilket 19

20 innebär 105 baklastarfordon varav 43 drivs med biodiesel (RME), 26 vardera med biogas respektive diesel med 5% inblandad RME. Resterande 10 baklastarfordon drivs på biogas/biodiesel (RME). Variationen i bränsleförbrukning har varit mellan 6,01 och 7,08 liter per mil medan variationen i koldioxidekvivalenter har varit mellan 0,69 till 0,88 kg koldioxidekvivalenter under perioden. Variationen kan troligen förklaras av att bränsleförbrukningen varierar med årstider och väder. Bränsleförbrukningen var lägst under höstmånaderna och högst under vintermånaderna. Maxkapaciteten varierar kraftigt för Renovas fordon eftersom man har en bred fordonsflotta och man har totalt 84 olika maxkapaciteter i intervallet 3 till 11 ton. Av de 105 fordonen har emellertid 56 fordon en maxkapacitet på mellan 5 till 8 ton. Detta är ungefär jämförbart med SRAB:s fordon från moment 1 vilket förefaller rimligt. Eftersom Lilla Edets kommun producerar en relativt liten mängd avfall förefaller det inte rimligt att man använder de fordonen med störst kapacitet för att hämta avfallet om man inte är säker på att de kan köras med maxkapacitet. Renova använder en omlastningsanläggning i Kungälv dit även avfall från andra kommuner mellanlastas men en rimlig uppskattning är ändå att man använder fordon med en genomsnittlig maxkapacitet på 5 till 8 ton. Ett tiotal fordon har separat hantering för bioavfall och vanligt avfall. Eftersom avfallet från Lilla Edets kommun går till förbränning hos Renova spelar det i praktiken inte så stor roll. Enligt en uppskattning från Lilla Edets kommun är det cirka 50 kilometer från uppsamlingsanläggningen till Renovas anläggning i Sävenäs. I anbudet har Renova angett ett avstånd på 106 kilometer tur och retur. Eftersom Renova effektiviserar logistiken genom att använda sig av omlastningsstationen i närheten av Kungälv är det rimligt att anta att lastningsgraden är åtminstone 90%. Renova har i anbudet angett ett totalt utsläpp på 22,92 kg koldioxidekvivalenter baserat på dieseltransport med ett av Lilla Edets kommun fastslaget schablonvärde på gram koldioxidekvivalenter per kilometer och ett antagande om en total fordonsvikt på högst 40 ton. Schablonvärdet skiljer sig något från Renovas fordons faktiska utsläpp men å andra sidan antar Lilla Edet att fordonen är fullastade. Det bör understrykas att Lilla Edet använder ett delvis annat sätt att räkna ut transporter 20

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

Marknadsanalys av substrat till biogas

Marknadsanalys av substrat till biogas Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en resurs. Partille kommun väljer att se matavfallet som

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 1 Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller en råvara med möjligheter. Lerums kommun väljer att satsa

Läs mer

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Ragn-Sells klimatredovisning 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Klimatmål 2020 ska Ragn-Sells ha minskat CO 2 -utsläppen från hela verksamheten med 20 % jämfört med

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR BIOGAS MELLANNORRLAND ETT SAMARBETSPROJEKT I MELLANNORRLAND MELLAN SUNDSVALLS OCH ÖSTERSUNDS KOMMUNER Sveriges Miljömål MATAVFALLET MINSKAR TILL 2015 MED MINST 20 PROCENT JÄMFÖRT

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Riktlinjer för utvärdering av anbud

Riktlinjer för utvärdering av anbud Riktlinjer för utvärdering av anbud - Standardmodell för Sundsvalls kommun I Lagen om offentlig upphandling finns två tilldelningsgrunder. Vilket som ska användas måste bestämmas innan förfrågningsunderlaget

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

biogasanläggningar WR20

biogasanläggningar WR20 Förädling av rötrest t från storskaliga biogasanläggningar WR20 Sören Gotthardsson Purac/Läckeby Water Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se FRÅGESTÄLLNING Värdering av alternativ

Läs mer

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Klimatpåverkan av rötning av gödsel Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp

Läs mer

åtta förslag för att sluta kretsloppet

åtta förslag för att sluta kretsloppet åtta förslag för att sluta kretsloppet Biogasrapport i sammanfattning mars 2012 Centerpartiet 2012-03-30 Vi har bara en planet. Men i dag förbrukas naturkapital som om det fanns flera jordklot i reserv.

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion

Läs mer

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm Juridiken Direktiv 2009/33/EU om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon Lag (2011:846) om miljökrav vid

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 Biogas Framställs genom rötning slam från reningsverk avfall från livsmedelsindustri sorterat hushållsavfall Metangas producerad genom bakteriell nedbrytning av organiskt

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Bilaga 3. Resultat studier av olika fraktioner och material

Bilaga 3. Resultat studier av olika fraktioner och material Sid 1 Bilaga 3. Resultat studier av olika fraktioner och material 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier En fördjupad analys har gjorts av några scenarier där olika fraktioner och material hanteras på olika

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm

Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm RAPPORT Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm För Stockholms Stad, Trafikkontoret (Avfall) Jan-Olov Sundqvist 2008-03-25 Arkivnummer: Rapporten godkänd: 2008-04-01 Box 21060,

Läs mer

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier 1 Emissionsberäkning BVH För att kunna göra en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av åtgärder i farleden genom så behöver förändringarna i möjligaste mån kvantifieras. En av de parametrar som kommer

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län Sara Anderson, 2050 Consulting Innehåll Mål och syfte. Vad är samhällsnytta och vad innebär samhällsekonomisk analys? Biogasens olika nyttoeffekter.

Läs mer

Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen Sida 1 (7) 2014-02-28 Handläggare Jonas Dahllöf 08-508 466 06 jonas.dahllof@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-03-20 Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om investeringsstöd

Läs mer

Ditt matavfall i ett kretslopp

Ditt matavfall i ett kretslopp Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd

Läs mer

Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi

Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi Bakgrund LRF-studie från 2011 visade goda förutsättningar för lönsam biogasproduktion på grund av

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum Biogasen i samhällets tjänst Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum Biogasanvändning 2005-2015 Presentationens namn, version etc 2016-11-11 2 Biogasen sluter det lokala

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Jordbruk, biogas och klimat

Jordbruk, biogas och klimat 214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila

Läs mer

Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall. Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv.

Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall. Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv. Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv. Dags att sortera ut matavfallet Varje bananskal spelar roll! För varje kilo matavfall som rötas

Läs mer

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 2 Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en råvara med möjligheter. Vi väljer att satsa på möjligheter. Med början under hösten 2011

Läs mer

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Heini-Marja Suvilehto (Hippu) Enheten för policystyrning 08-586 21 741 E-post: heini-marja.suvilehto@kkv.se

Läs mer

Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt

Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 125-130 Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2016-02- 19 REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Europeiska kommissionens förslag COM(2015)614/2

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

LCC och externa miljöeffekter

LCC och externa miljöeffekter LCC och externa miljöeffekter Bakgrund VARFÖR LIVSCYKELKOSTNADER? Ett livscykelperspektiv representerar en bredare syn på en vara eller tjänst. Genom att tillämpa ett livscykelperspektiv i offentlig upphandling

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

BILAGA 6.1: INSTRUKTION TILL ANBUDSFORMULÄR SÄKO 2015

BILAGA 6.1: INSTRUKTION TILL ANBUDSFORMULÄR SÄKO 2015 KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 6.1: INSTRUKTION TILL ANBUDSFORMULÄR SÄKO 2015 Instruktion till anbudsformulär,

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:3

Policy Brief Nummer 2012:3 Policy Brief Nummer 2012:3 Biogas från gödsel rätt att subventionera? Traditionell gödselhantering inom jordbruket leder till utsläpp av växthusgaser som dock kan reduceras genom att använda gödseln för

Läs mer

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi En sektorsövergripande nationell biogasstrategi Christel Gustafsson Bioenergienheten Jordbruksverket Uppdraget Nationell sektorsövergripande strategi för ökad biogasanvändning som är sektorövergripande

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Lidköping Värmeverk 2016-06-07 Lidköping Värmeverk Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer

Läs mer

Optimering av depåpositioner för den minimala bensinförbrukningen i öknen

Optimering av depåpositioner för den minimala bensinförbrukningen i öknen Optimering av depåpositioner för den minimala bensinförbrukningen i öknen Frågeställning: En jeep kan sammanlagt ha 200 liter bensin i tanken samt i lösa dunkar. Jeepen kommer 2,5 km på 1 liter bensin.

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Hässleholm Miljö AB 2016-03-28 Hässleholm Miljö Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö

Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö Klimatbokslut 2016 - Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö 2017-04-02 Halmstad Energi & Miljö Klimatbokslut 2016: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Det goda livet Presentation om Inköp Innehåll Västra Götalandsregionen Regionservice.... Inköp... Marknadsanalys... Miljökrav

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

Verksamhetsåret 2014

Verksamhetsåret 2014 Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret Utförd av Rapport färdigställd: 2015-03-05 Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska

Läs mer

Vass till biogas är det lönsamt?

Vass till biogas är det lönsamt? Vass till biogas är det lönsamt? Biogasproduktion av vass i Kalmar län en samhällsekonomisk studie Eva Blidberg, Industriell ekologi, KTH 2013-02-07 Systemanalys - KTH Resultat Positiv energibalans -Energiinsatsen

Läs mer

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP Inledning Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP I förstudie kommer lönsamhetsberäkningar att göras för ett biodieselaggregat som har möjlighet att producera både el och värme hädanefter CHP.

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

VI VILL HA DINA MATRESTER

VI VILL HA DINA MATRESTER VI VILL HA DINA MATRESTER Återvinn din mat Uppsamling Transport Rötning Drivmedel Matrester - en värdefull resurs Det mesta av vårt avfall går att återvinna. Med insamling av matavfall tar Österåker ett

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Ditt matavfall blir biogas

Ditt matavfall blir biogas Ditt matavfall blir biogas Läs om hur du kan påverka miljön och dina kostnader Snart startar insamlingen av matavfall i Hylte kommun Vi gör bränsle av ditt matavfall Snart startar vi insamlingen av matavfall

Läs mer

Svar på remiss om ökad insamling av matavfall i Stockholms stad

Svar på remiss om ökad insamling av matavfall i Stockholms stad SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA STABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-07 Handläggare: Susanne Kurtson Telefon: 08-508 03 379 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Svar på remiss om ökad

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN- OCH MILJÖAVDELNINGEN SID 1 (5) 2010-12-03 pm BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN Vi föreslår ett schabloniserat sätt att kvantifiera biodrivmedelsbilars klimatpåverkan i relation

Läs mer

TRAFIK AB. Kalmar 2008-06-04. Thomas Rehnström

TRAFIK AB. Kalmar 2008-06-04. Thomas Rehnström KALMAR LÄNS L TRAFIK AB Kalmar 2008-06-04 Kalmar kommun Under flera år haft processen igång om vilka kommunala fordon som kan nyttja biogas Ansökan om KLIMP bidrag till biogasbussar Upphandling linjetrafik

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Norups gård AB Journalnummer: 2009-6220 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Grönt ljus för gröna påsen Tranås kommun inför nu ett delvis nytt sätt att hantera och insamla matrester. Mat som av någon anledning blir över

Läs mer

Klimatstrategi Statusrapport 2013-12-04

Klimatstrategi Statusrapport 2013-12-04 Klimatstrategi Statusrapport 2013-12-04-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med att skydda samhället mot effekterna av klimatförändringarna.

Läs mer

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Innehållsförteckning Kort presentation av Västra Götalandsregionen Miljöarbetet i Västra Götalandsregionen Inköpsprocessen Miljökrav tunga transporter Rätt

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS SÅ HÄR GÅR DET TILL 2. Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Svenska Mässan - totalt uppskattad klimatpåverkan (ca 24 500 ton CO 2 e)

Svenska Mässan - totalt uppskattad klimatpåverkan (ca 24 500 ton CO 2 e) På uppdrag av MCI har en klimatanalys av Svenska Mässan genomförts. Resultaten i denna rapport kan användas som underlag för att, antingen göra djupare analyser för att fastställa den faktiska påverkan,

Läs mer

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Remissvar gällande betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU:2012:56)

Remissvar gällande betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU:2012:56) M2012/2143/Ke Miljödepartementet Kemikalieenheten Henrik Dahlsson henrik.dahlsson@energigas.se 103 33 Stockholm Stockholm den 17 december 2012 Remissvar gällande betänkandet Mot det hållbara samhället

Läs mer

Miljöpolicy. Det innebär att vi ska:

Miljöpolicy. Det innebär att vi ska: Miljöpolicy Med bibehållen god lönsamhet skall vi bidra till en långsiktigt hållbar utveckling, genom att erbjuda och utveckla effektiva transport- och logistiklösningar, med låg miljöbelastning. Det innebär

Läs mer

Biogas i Sundsvall Bräcke

Biogas i Sundsvall Bräcke Biogaskombinat MittSverige Vatten AB. Biogas i Sundsvall Bräcke Ragunda Ånge Timrå MittSverige Vatten AB Folke Nyström Utvecklingschef för avlopp Sundsvall Nordanstig Vattentjänster i Sundsvall, Timrå

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport 2015-11-17

Klimatstrategi Lägesrapport 2015-11-17 Klimatstrategi Lägesrapport 215-11-17-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med att skydda samhället mot effekterna av klimatförändringarna. Gällande

Läs mer

Aktuellt från Avfall Sverige

Aktuellt från Avfall Sverige Nätverk för avfallsupphandlare 11 mars 2014 Aktuellt från Avfall Sverige Reviderad mall för upphandling av avfallshämtning, februari 2014 Hänvisning Avfallsindex, nya tröskelvärden samt lite språkliga

Läs mer

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

Regenber g & Hansson

Regenber g & Hansson Utgåva 1 (1)10 MILJÖPLAN 2006 Regenber g & Hansson Utgåva 1 (2)10 Regenberg & Hansson...1 1. Verksamhetsbeskrivning...3 2. Miljöledning...3 3. Miljöpolicy...5 4. Handlingsplaner...6 5. Inköpsrutiner...8

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 Matavfall en värdefull resurs För en tid sedan fick du information i din brevlåda om det nya sättet att

Läs mer

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Promemoria 2014-03-06 Landsbygdsdepartementet Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Inledning De globala utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt för att klimatförändringarna ska

Läs mer

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Åke Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se System för biogasproduktion

Läs mer

Profu. Johan Sundberg

Profu. Johan Sundberg Johan Sundberg Delägare i forsknings och utredningsföretaget Profu. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers Profu 1993 2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). Profu (Projek4nriktad forskning

Läs mer

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars Bakgrund PFA-projektet: Ökad biogasproduktion från matavfall gynnsamt med de förutsättningar som antas gälla år 2020.

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester som blivit kvar

Läs mer