Projektmedfinansierade av Europeiska flyktingfonden 2013

Transkript

1 Projekt medfinansierade av Europeiska flyktingfonden Projektmedfinansierade av Europeiska flyktingfonden 2013 Projektnamn: Handlingsplaner och analysverktyg hbtq och genus Projektägare: Migrationsverket, verksamhetsområde Mottagning Projekttid: fr.o.m t.o.m De lagar och regler som styr Migrationsverkets verksamhet innebär ett tydligt uppdrag till myndigheten att arbeta med hbtq- och genusfrågor. Migrationsverket har under de senaste åren drivit ett antal projekt på temaområde kön, könsuttyck och sexuell läggning. Vi har däremot saknat en gemensam överbyggnad som håller samman, säkrar implementering och står för en enhetlig och gemensam inriktning på myndighetens arbete med frågorna. Myndigheten är nu på väg in i ett organiserat arbete och samordning gentemot två övergripande mål: Ingen diskriminering för att ske och arbetssätt som säkerställer att ingen blir diskrimineras ska vara standardiserade. Generaldirektören förväntas fatta beslut rörande övergripande mål och samordning under hösten När dessa övergripande mål är styrande för Migrationsverkets arbete saknas fortfarande handlingsplaner som konkretiserar de övergripande målen på operativ nivå i genomförande- och aktivitetsplaner samt ett gemensamt analysverktyg som säkerställer värden och enhetlighet i arbetet som sedan kan inbegripas i handläggningens alla delar. Detta projekt avser att utveckla handlingsplaner och ett enhetligt analysverktyg som kan tillämpas i prövning och bemötande och säkerställa rättigheter rörande kön, könsuttryck och sexuell läggning Projektnamn: Leanviz Projektägare: Migrationsverket, verksamhetsområde Asylprövning Projekttid: fr.o.m t.o.m Kvotfunktionen drev under ERF-projektet Vidarebosättning i ord, bilder och siffror, i syftet att göra vidarebosättningsprocessen lättare att presentera för medarbetare, ledning och samarbetspartners. Som en del i projektet togs ett verktyg fram som visualiserar handläggningsprocessen av vidarebosättningsärenden. Syftet med verktyget var att underlätta överskådligheten och den löpande uppföljningen av verksamheten. Verktyget, kallat Leanviz, togs fram som en körbar prototyp, som skulle fungera att använda men i begränsad form. Efter att ha testat prototypen önskar kvotfunktionen gå vidare och utveckla den till ett fullt användbart verktyg, samt förbättra erfarenhetsspridning, utvärdering och

2 implementering. Projektet avser också föra en dialog med andra delar av Migrationsverket om hur Leanviz eller liknande typer av visualiseringsverktyg kan komma fler till nytta samt passa in i den nya teknikutvecklingen på verket framöver. Projektets mål är att Leanviz ska kunna användas som ett väl fungerande stöd i handläggningen av vidarebosättningen. Det förväntade resultatet är att den befintliga prototypen blir mer lättanvänd och bättre anpassad till verksamhetens behov. Förhoppningsvis kan den fortsatta utvecklingen av (och diskussionen om) Leanviz också bidra till den inom lean viktiga utvecklingen av e-tjänster och visualiseringsverktyg på verket i sin helhet. Projektnamn: VEFÖ II pilot och nationell implementering Projektägare: Migrationsverket, verksamhetsområde Mottagning Projekttid: fr.o.m t.o.m ID-enheten genomförde tillsammans med VO AP pilot VEFÖ under perioden november 2011 till januari Projektet visade på en rad positiva effekter med en enhet som verifierar och förvarar handlingar i våra asylärenden. Det återstod en del frågeställningar innan ett fullständigt beslutsunderlag kunde presenteras inför ett beslut om en nationell VEFÖfunktion. Styrgruppen för pilot VEFÖ föreslog därför att ID-enheten i en ny pilot, VEFÖ II, skulle fungera som verkets enhet för verifiering och förvaring av handlingar för ärenden initierade vid ansökningsenheten i Malmö. Syftet med VEFÖ II pilot är att ta fram ett underlag för en nationell VEFÖ funktion och vilka konsekvenser det får för berörda verksamhetsområden. Vidare ska utredas på vilken nivå granskningen av handlingar ska ligga på eftersom det påverkar resursbehovet. Det måste även utredas vad slags teknisk utrustning som behövs och vilket ärendehanteringssystem som krävs för att hantera en stor mängd inkomna handlingar. Vidare är avsikten med VEFÖ II att genomföra en volym- och stresstest i syfte att få logistiken prövad samt se hur ledtiderna påverkas när fler enheter är inblandade och urkunder skickas långa sträckor med post. Projektet har även för avsikt att göra en nyttorealiseringsanalys i syfte att identifiera, analysera och realisera nyttan av en nationell VEFÖ funktion för att sedan övergå till implementeringsfasen NAT-VEFÖ efter beslut. Projektnamn: Beredskap för ett hållbart boende förstudie/pilot om ett boendesekretariat Projektägare: Migrationsverket, verksamhetsområde Mottagning Projekttid: fr.o.m t.o.m För att hantera den ökande arbetsmängden som hör ihop med anskaffning och fördelning av boende för asylsökande behöver Migrationsverket tänka i nya banor för att ha en bättre beredskap och organisation för boendefrågan och den utmaning som uppdraget medför. Med nuvarande ordning hinner

3 myndigheten inte hantera tips på nya boendeobjekt. Konsekvensen blir att man förlorar möjliga platser. Den administrativa hanteringen är omfattande med nuvarande utbyggnadsbehov. Det gäller formella lokalbesiktningar, kontroller av fastighetsägare och avtalsskrivning. Migrationsverket och verksamhetsområde Mottagning planerar därför att pröva inrätta ett boendesekretariat som får ansvar för logistik, kapacitetsplanering, administrativt och initialt operativt stöd till mottagningsenheter som ska öppna nya boenden. Genom en funktion för boende får myndigheten en nationell samverkan- och samordningsfunktion som kan ha en överblick av behov, anskaffning, avveckling och användning av boendeplatser för asylsökande. Boendesekretariat kan säkra att ramavtal, rangordning och garantiplatser används rättssäkert och ekonomiskt vid fördelning av bostäder till asylsökande. Vidare kan man bereda underlag för upphandling av boende och varor/tjänster i anslutning till boende för asylsökande, samt att administrera, sortera, och prioritera bland inkommande tips/erbjudande om tillfälliga bostäder när upphandlade platser inte räcker till. Projektet genomförs i form av en förstudie/pilot under drygt ett år, därefter utvärderas dess effekter, nyttor och vinster av dess initiala verksamhet. Projektnamn: Förstudie av kvotflyktingars etableringsprocess ur ett brukarperspektiv Projektägare: Länsstyrelsen Västerbottens Län Projekttid: fr.o.m t.o.m En förstudie som syftar till att, ur ett brukarperspektiv, ta del av vidarebosattas egna upplevelser av etableringsprocessen ska tas fram. Vidarebosatta utgör en stor del av mottagna nyanlända i Västerbotten. Det saknas dock studier som kartlägger hur denna grupp upplever olika etableringsinsatser och hur etableringsprocessen kan förbättras ur ett brukarperspektiv. Förstudiens övergripande syfte är att ta fram kunskap som kan främja en effektiv och individanpassad etableringsprocess genom att ta del av vidarebosattas upplevelser av denna. Förstudiens mål är bl.a. att identifiera utvecklingsområden och goda exempel i etableringsprocessen, ta fram metoder för uppföljning, öka de vidarebosattas delaktighet i vidarebosättnings- och etableringsprocessen samt öka kunskap hos kommuner och myndigheter om vidarebosattas upplevelser av etableringsprocessen. Inom ramen för projektet planeras intervjuer med vidarebosatta och workshop med deltagare och projektledning. Med utgångspunkt i resultatet från intervjuerna och workshopen ska en rapport med rekommendationer som riktas till kommuner och myndigheter sedan tas fram. En strategi för genomförande av rekommendationerna ska också antas.

4 Projektnamn: Före och efter - Nya perspektiv på vidarebosatta flyktingars integrationsprocess Projektägare: Malmö högskola Projekttid: fr.o.m t.o.m Vidarebosättning av flyktingar är en av de prioriterade delarna i uppbyggnaden av ett gemensamt europeiskt asylsystem. I EU:s program för vidarebosättning efterlyser man bland annat ett ökat samarbete så att medlemsländerna kan arbeta mer strategiskt med vidarebosättningen. Vidarebosättning erbjuder den väsentliga fördelen att det går att genomföra integrationsförberedande insatser redan före ankomst till mottagarlandet. Sådana insatser skulle kunna genomföras inom ramen för EU-samarbetet. Idag finns det dock liten kunskap om vilken roll miljöer och insatser före överföringen till mottagarlandet har för möjligheten till en lyckad integrationsprocess i mottagarlandet. Projektet vill fördjupa kunskapen om vidarebosatta flyktingars integrationsprocess i mottagarlandet, med särskilt fokus på betydelsen av tiden före vidarebosättning. Följande frågor ska besvaras i projektet: a. Vilken betydelse spelar tiden före vidarebosättningen för flyktingars integrationsprocess i mottagarlandet? b. Vidarebosatta burmeser: Hur påverkar sociala nätverk olika vidarebosatta gruppers integrationsprocess i mottagarlandet? c. Vilka mobilitets- och flyttmönster finns det bland vidarebosatta flyktingar? Projektnamn: En gemensam forskningsmiljö i migrationsrätt-uppsala och Lunds universitet Projektägare: Uppsala universitet Projekttid: fr.o.m t.o.m Syftet med projektet är att bygga upp en gemensam miljö för akademisk forskning och utveckling vid de juridiska fakulteterna i Uppsala och Lund. Intentionen är att skapa förutsättningar för att långsiktigt kunna möta behov av forskning och utbildning inom migrationsrätten och på så sätt bidra till att öka kunskapen hos lagstiftaren, rättstillämparen och andra berörda parter om hur migrationsrätten ska tolkas, förstås och tillämpas. I förlängningen är syftet att etablera ett stabilt och vitalt nätverk för migrationsrättslig forskning och utbildning i Sverige. Forskningsmiljön ska i den första fasen omfatta fyra doktorander och två postdoktorer vars olika delprojekt undersöker olika fält inom migrationsrätten som alla är kopplade till den slutliga målgruppen asylsökande. Förutom forskningsprojekten kommer forskningsmiljön att ha en omfattande verksamhet i form av seminarier med forskare och/eller praktiker, forskningsutbyte mellan olika akademiska institutioner, dialog med praktiker och myndigheter samt nätverksbyggande. Projektnamn: Stödplattform för migration och hälsa - MILSA Projektägare: Malmö högskola

5 Projekttid: fr.o.m t.o.m Projektet utgör ett delprojekt inom Partnerskap Skåne och är kopplat till den regionala överenskommelsen om samverkan gällande asylsökande, flyktingar och andra invandrare. Projektets utgångspunkt är att hälsa är avgörande för nyanlända personers möjligheter för lärande, integration och etablering på arbetsmarknaden och att det behövs mer kunskap om orsaker och lämpliga åtgärder. Syftet är att är att stödja samverkansprocesser gällande prestationsbedömningar och nyanländas hälsa genom att genomföra specifika insatser riktade till problemområden gällande nyanlända flyktingars hälsa i relation till mottagande, etablering och integration. Plattformen, MILSA, ska utgöra ett stöd i arbetet med en hälsofrämjande arbetsmarknadsetablering. MILSA ska erbjuda personal och ledning inom berörda myndigheter och organisationer stöd i form av utbildning, handledning, kompetenshöjande insatser samt forskning och aktionsforskning i relation till faktiska behov. Projektet är organiserat i fem delprojekt varav det ena är av samordnande karaktär. Delprojekten adresserar frågor gällande; hälsostatus, bedömningar av arbets- och prestationsförmåga, fysisk aktivitet samt professionalisering av samhällsoch hälsokommunikatörer. Projektets samverkansaktörer är: Malmö Högskola (projektägare), Arbetsförmedlingen, Kommunförbundet Skåne, kommunerna Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö, Lunds universitet, Länsstyrelserna samt Region Skåne. Projektet samverkar även på EU nivå. Projektnamn: Hållbar bosättning och etablering av nyanlända i Sorsele och Arvidsjaur Projektägare: Sorsele kommun Projekttid: fr.o.m t.o.m Sorsele och Arvidsjaur kommuner har under flera år tagit emot ett stort antal kvotflyktingar och ensamkommande flyktingbarn. Denna målgrupps möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället behöver stärkas. Genom projektet vill vi: 1. Skapa en Glesbygdsmodell för målgruppens etablering i samhället samt för ökad samverkan mellan kommunerna, lokala företag, AF och övriga myndigheter. Här ingår bl.a. mentorutbyten mellan kommunerna och samverkansmöten / utbildningar med företag. Glesbygdsmodellen ska innehålla organisationsutveckling samt utveckling av en rad befintliga och nya metoder för utslussning i arbetslivet, individuellt stöd etc, se projektplanen avsnitt På individnivå underlätta nyanländas vidarebosättning/etablering genom stöd av resurspersoner, handlingsplaner samt utvecklad praktik och samarbete med lokala företag. 3. Ge särskilt stöd enligt punkt 2 till funktionshindrade och ensamkommande flyktingbarn.

6 4. Tydligt koppla insatserna till arbete för jämställdhet och hållbar utveckling genom utbildning och samarbete med gröna företag inom ramen för Sorseles Ekokommunarbete. Projektet ska bl.a. resultera i att: Minst 50 personer (varav 20 kvinnor) ur målgruppen samt 25 arbetsplatser deltar i projektets aktiviteter Deltagarnas behov av försörjningsstöd minskar med 50 % En färdig Glesbygdsmodell med dokumenterade metoder tas fram. Projektnamn: Samhällsorientering på Hemspråk Projektägare: Ronneby kommun Projekttid: fr.o.m t.o.m Enligt förordning (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare står det att samhällsorientering i möjligaste mån ska ges på hemspråk. I Blekinges kommuner finns inte kapacitet och kompetens att erbjuda de nyanlända detta. Detta projekt har för avsikt att hitta former för regional samverkan som gör det möjligt att erbjuda samhällsorientering på hemspråk. Vuxenutbildningen i Ronneby vill utbilda 12 samhällskommunikatörer som talar de sex vanligaste språken som finns representerade bland de nyanlända. Efter genomförd utbildning ska dessa samhällskommunikatörer arbeta ambulerande i de deltagande kommunerna med samhällsorientering. En avsiktsförklaring finns från Karlskrona, Olofström och Tingsryd kommun där det framgår att de stödjer projektet och har för avsikt att utnyttja de tjänster som samhällskommunikatörerna erbjuder. Projektnamn: Va med!-ung Projektägare: Uppsala kommun Projekttid: fr.o.m t.o.m Va Med-Ung! är ett utvecklingsprojekt som innehåller åtgärder som syftar till att ta hänsyn till utsatta gruppers behov, i det här fallet asylsökande barn och ungdomar. Projektet kommer att bidra till kompetenshöjande insatser för de personalgrupper inom gymnasieskolan som kommer i kontakt med målgruppen. Insatsen kommer även att bidra till och underlätta för samverkan i de kommuner som ska medverka i projektet. Projektet ska utveckla ett material och en metod för information till målgruppen nyanlända/ensamkommande ungdomar. Materialet kommer att bestå av text, bild och film och ha fokus på dialog och reflektion. Projektet syftar till att stärka de nyanlända/ensamkommande ungdomarnas vilja och förmåga att ta ansvar för och styra sina egna liv. Projektet kommer att ingå som en del av ungdomarnas introduktion i det svenska samhället inom ramen för de grundskolor och gymnasieskolor som i de olika kommunerna samverkande i projektet har ansvar för den här målgruppen. Va Med-Ung! syftar ytterst till att förbättra förhållandet för nyanlända/ensamkommande ungdomar i Sverige och att ta stärka och tillvara på deras egen inneboende kraft samt att

7 göra målgruppen själva aktiva i utvecklandet av materialet och metoden för samhällsinformation för nya unga i Sverige. Projektnamn: Barn och ungdomars rättigheter som nyanlända(burn) Projektägare: Länsstyrelsen Västra götaland Projekttid: fr.o.m t.o.m Barn som kommer till Sverige utan legal vårdnadshavare, sk. ensamkommande barn, kommer ofta i kontakt med flera myndigheter med olika uppdrag inom mottagandet. Informationen sker såväl muntligt som skriftligt. Den muntliga informationen som lämnas av aktörerna kan av barnen upplevas som förvirrande. Det kan vara svårt att utskilja vuxnas och myndigheters roller. Det ställer stora krav på sändaren och barnet som informationsmottagare. Projektet ska tillgängliggöra korrekt och relevant information till barn och ungdomar som kommer till Sverige som ensamkommande barn genom att belysa deras rättigheter och skyldigheter samt informera om det svenska samhället och vardagsfrågor. Tillgängligheten ska anpassas för olika åldersgrupper, på individens eget språk och efter kunskapsnivå. Anpassningen kan ske genom alternativa sätt som inte kräver stora textmassor för mottagaren. Arbetet ska ske genom att utveckla och förenkla tillgängligheten av informationsutbudet genom webbportalen informationsverige.se. En webbportal som har utvecklats genom det ERF finansierade EFIS projekt i Västra Götalands län. Det görs bl.a. genom guidning och intuitiva länkar för att stärka information främst till individen men även till tjänstemän. Projektet ska även ge ett utökat kunskapsstöd och möjlighet till erfarenhetsutbyte för personer som arbetar nära ensamkommande barn via webbportaleninformationsverige.se. På portalen kan man få tillgång till en samverkansyta för erfarenhetsutbyte och samtalsforum. Projektnamn: Stärkt kvalitet i arbetet med ensamkommande barn i Södermanland Projektägare: Länsstyrelsen Södermanland Projekttid: fr.o.m t.o.m Ansökan avser ett angeläget område inriktat mot ensamkommande asylsökande barn. Syftet med projektet är att ytterligare öka och förbättra mottagandet av ensamkommande asylsökande barn i Södermanlands län med utgångspunkt i ett stärkt kvalitetsarbete. Detta ska möjliggöras genom kompetensutveckling av skolpersonal, gode män, socialsekreterare och boendepersonal samt att genom nya former av samarbeten skapas mellan länets kommuner. Det förväntade resultatet är att den ökade kunskapen ska öka kommunernas vilja och förmåga att ta emot fler ensamkommande asylsökande barn och skapa en modell för långsiktig utveckling av mottagande av ensamkommande asylsökande barn i Södermanlands län. Projektnamn: Nätverk, Aktivitet och Delaktighet (NAD) Projektägare: Länsstyrelsen Skåne

8 Projekttid: fr.o.m t.o.m Genom ERF projekt Partnerskap Skåne (E ) och delprojektet Föreningslivet som en aktiv part i introduktionen lades grunden för en samverkan på både operativ och strategisk nivå mellan offentliga aktörer och idéburen sektor i Skåne. Denna samverkan har fortsatt och utvecklats, genom projektet Integration i Förening och sedan 2012 har Nätverk Social Ekonomi och Länsstyrelsen inom ramen för Partnerskap Skåne arbetat med ett förprojekt Nätverk, Aktivitet och Delaktighet. Förprojekteringen har gjort det tydligt att innovation och nya metoder krävs för god tvärsektoriell samverkan på integrationsområdet. Det här projektet syftar till att skapa metodutveckling och lärande kring tvärsektoriell samverkan vad gäller mottagande av flyktingar i Skåne. Genom nära samverkan med övriga Partnerskap Skåne och projektet MILSA i synnerhet kommer projektet verka för att ny kunskap skapas kring tvärsektoriell samverkan mellan Arbetsförmedlingen och lokala idéburna organisationer. Genomgående kommer projektet kombinera metodutveckling på individnivå, processutveckling på organisationsnivå och utveckling av strategier på systemnivå. Detta kommer att göras möjligt genom projektets kontext i Partnerskap Skåne och den nära samverkan med forskningen i projektet MILSA. Operativ verksamhet och metodutveckling kommer att ske i samverkan mellan offentliga och idéburna organisationer på delregional nivå. Två tvärsektoriella samverkansgrupper kommer att bildas i syfte att utveckla aktiviteter i föreningsliv för två pilotgrupper (15 deltagare per grupp). Syftet är att åstadkomma kompletterande insatser i nyanländas etableringsplaner som främjar hälsa, språkinlärning och delaktighet utifrån nyanländas egna behov och att följa upp de initiala effekterna i de två pilotgrupperna. Projektnamn: Gemensam kompetensutveckling migration och hälsa Projektägare: Länsstyrelsen Skåne Projekttid: fr.o.m t.o.m Ohälsa utgör ett konstaterat hinder för en effektiv etablering av nyanlända flyktingar. Det saknas samsyn om sambandet mellan migration och hälsa i relation till myndigheters och organisationers samverkan inom etableringsprocessen. Detta utgör en bakgrund till Partnerskap Skånes delprojekt stödplattform för migration och hälsa MILSA (E86-302). I länsstyrelsernas samordnande roll för myndigheters och organisationers samverkansarbete har en intern fokusgrupp för hälsa formerats i syfte att stödja ett integrerat hälsoperspektiv. Gruppen ingår tillsammans med Arbetsförmedlingen på nationell nivå i MILSA. Fokus-gruppen kommer att ha en viktig roll i det nationella spridnings- och implementeringsarbetet av delar inom MILSA och avser ta fram en handlingsplan för detta. I syfte att stödja fokus-gruppens kommande insatser att i relation till MILSA kunna initiera och leda eller stödja relaterade samverkansprocesser på motsvarande regionala nivåer avser ingående parter att tillsammans med Lunds universitet genomföra ett utbildnings- och kompetensförstärkande program. Parallellt med detta avser projektet att bidra till att ett hälsoperspektiv

9 integreras i relation till myndighetens arbete med ensamkommande barn. Genom denna ansökan avser parterna länsstyrelsernas fokusgrupp för hälsa, representant för EKB och Lunds universitet bidra till dels att grundläggande kunskap och förståelse om hälsa i ett migrations- och etableringsperspektiv uppnås hos projektdeltagarna och dels bidra till att ta fram kunskap om hur man kan professionsutveckla strategisk kompetens kring området migration och hälsa.