Miljardsatsning eller påskskämt?

Transkript

1 Miljardsatsning eller påskskämt? Jag trodde först det var ett aprilskämt, och tänkte lägga in en kommentar såg då att signatur Moa redan lagt in en intressant frågeställning om hur många årsanställda turistområdena hade i dagsläget samt vilken yrkesgrupp som kommande årsanställningar gällde. Så sorgligt, ingen tycks veta? Därför undrar jag fortfarande om det är ett påskskämt? Därför funderar jag vidare högt för mig själv, som jag brukar göra här Där jag får vara ifred med mina tankar. För tidigare har det satsas miljoners - miljoners och nu ska det satsas miljarders kronor i våra Härjedalska skidområden. Därför tycker jag man samtidigt kan ta sig en funderar på om en del webbkamrer är felriktad. För de 20-tal skidåkarna jag såg i Funäsdalen idag, kan väl omöjligt inbringa löner till knappt någon alls, i dessa otroliga härliga backsystem och det vore väl synd på det investeringar som hittills har varit. Om nu inte alla företagen som investerar har vunnit pengar på något lottosystem i Schweiz eller liknande. Fast om jag hade vunnit pengar i Schweiz, så hade jag knappast investerat dem här, om jag inte i utbyte hade fått några fastställda garantier om att få bygglov eller så. Men nu hör ju inte jag till kommunens favorit direkt, så jag LER. Så därför kan jag inte låta bli att undra över den senaste tidningsartikeln som nu ropar ut Investeringar för 2 miljarder planeras i fjällvärlden. Följt av en beräkning som ska ge årsanställda. Medan jag undrar varför befolkningen i kommunen fortsätter att stadigt minskar, trots att näringslivet ser positivt på nuvarande investeringar om miljarder hit och dit samtidigt som det ena reckordet efter andra sätts i turistökningar, snönivåer och vem vet mer. Är det verkligen så bra (att tro att man är en frälsare?). För tydligen är kommunen inblandad i resonemanget och då kan man också fundera på om också de lämnar ifrån sig ett eller ett par utvecklingsbidrag, eller vad man nu kommer att kalla det. Hur som helst så nämns tre områden i Härjedalen och för Funäsdalen uppgavs 2008 en investering på 99 miljoner kronor i exklusiv Skidlodge med flerfamiljsboende. Som då skulle gälla 39 bostadsrätter på en boarea av kvm i direkt anslutning till skiftområdet. Något som kommunens detaljplan godkände dec Dessutom en unik möjlighet att åka kabinlift från byn till toppen av berget en investering på ca 40 miljoner. Som planerades vara klar 2009, som vi i dagsläget vet har blivit en aning försenad p g a vissa dispyter, men är fortfarande aktuell att genomföras under kommande år räknat från nu. Vidare kan man läsa att ca 1 miljard kronor kommer att investeras från 2008 till 2012 dvs ca 250 miljoner varje år. När det gäller Vemdalsområdet så kan man läsa att det investeras två nya pister med snösystem som beräknas kosta 135 miljoner kronor under perioden i

2 Vemdalskalet. Medan Björnrike satsar 100 miljoner vintern 2010 på en ny express-stollift samt förbättrar nedfarter mm. I Lofsdalen nämns summan ca 1 miljard.. fast där är jag mycket osäker på om det gäller enbart Lofsdalen eller tillsammans med Vemdalen och Funäsdalen. SAMMANFATTNING MED FRÅGESTÄLLNINGAR Om områdena Funäsdalen, Vemdalen och Lofsdalen satsar 2 miljarder under kommande period. Så innebär det i genomsnitt att investeringar fördelas med ca 666 miljoner på var och en av områdena. Eftersom områdena tycks beröra skidturism, så får man gissa att satsningarna innebära exklusiva närboende, liftar, pister, snö samt utbyggnad av infrastrukturen dvs samhällsservice så som bättre avloppsystem, vattenledningar, bredband, parkeringar, fritids-tomter mm. Och vilken yrkesgrupp i kommunen behövs för dessa satsningar. Kan det vara Byggföretag, VVS-firmor, El-firmor, hotellägare, stugägare, byggaffärer, kommunala tjänsteföretag som bygger ut avlopp, vattensystem och liknande mm. När allt detta är investerat så kan markservicen dvs de årsanställda inom turism anställas så som ex liftskötare, pistmaskinsförare, el-företag, VVS-firmor, skidlärare, livsmedelsaffärer, revisorer m fl Därför undrar jag om vi inte borde omformulera frågan till följande; Var arbetar pistmaskinsföraren, liftskötaren och skidläraren med när snön har tinat? och Var finns pengarna inom sysselsättningen som betalar ut löner till helårsanställda, när turistsäsongen tar slut? Under tiden jag skriver det här kan jag konstatera att i centrala Funäsdalen, är det nu påskrusch med parkeringar ändå upp till Benkes ingen propp ännu. Igår precis som traditionen bjuder, var det tre små påskkäringar som landade här utanför min dörr och sa samstämt godis eller pengar då jag plötsligt kom ihåg att det var egentligen inte speciellt länge sedan några andra ynglingar i området vid Halloween sade: pengar eller bus.. (skrattar) i förvirringen. Dessa traditioner tycker jag är väldigt bra investeringar. För vem vet vilka stora investerare, det döljer sig där medan det går från dörr till dörr för att träna bort sin blygsel.

3 För även om jag upplevs kanske lite väl kritisk. Så tycker jag det är bra att man investerar i området. Det ger ett ökat värde för oss alla, samtidigt som jag kan tycka att man har så svårt att hänga med när aldrig någon lägger ett ord på de fakta som borde ingå, för att man ska kunna investera överhuvudtaget. Därför undrar jag om näringskontoret i kommunen kan informera om vilken typ av årsanställningar denna gång området har räknat på? Eller kan möjligen pressen ägna sig åt lite mer grävande journalistik, och på så vis göra en uppföljningsartikel om det hela. Så åtminstone vi andra får en helhetsuppfattning om vad Investeringar för 2 miljarder planeras i fjällvärlden egentligen handlar om. Något som borde intressera kommunens politiker framförallt då i motståndslaget, nu när det är val och allting i höst. Men kanske även det är för mycket begärt, i dessa tider när eleverna i skolorna blir kränkt och hotad och därmed måste stanna hemma från sin utbildning, bara för att mobbarna får härja fritt. Trots att de inte är (tror jag) Sverige Demokrater och att skollagen säger mer än man tycks förstå. Fast jag kan ju förstå även det. För visst är det allra lugnaste att inte behöva bry sig överhuvudtaget? För så länge det inte berör en själv, så gör det inte ont, varken i huvudet, kroppen eller i plånboken. Så hur ska man då kunna förstå att det är 9 nollor efter 1:an i 1 miljard och en årsanställd kan tjäna i genomsnitt 128 kr/tim som då blir ca kr per år. Om alla 1490 anställda har samma inkomst så blir det kr/år. Hu gedamig!! Om inte detta är ett påskskämt? Så skulle jag verkligen vilja se den beräkningen i förhållande till de investeringar som nu uppskattas. Eftersom utflyttningen från kommunen stadigt växer. Därför kan man undra var alla de kommer att befinna sig när de skattar. Med de orden önskar jag er alla en riktig fortsatt trivsam påskhelg.

4 Det här inlägget publicerades fredag 2 april, kommentarer to Miljardsatsning eller påskskämt? 1. harjedalenbm säger: fredag 2 april, 2010 kl. 18:00 Så klantigt Funäsdalen tillhör ju Tännäs-Ljusnedals församling och de har ökat med 19 personer från år Övriga församlingar har inte haft så stora investeringar och därför har det minskat med följande; Ytterhogdal, Överhogdal och Ängersjö -17. Svegsbygden -58 (De får sluta låsa in sig). Vemdalen -1 Hede -3 Så nu vet vi hur investeringarna kommer att få oss i balans. BM 2. Kitty Bizub säger: torsdag 20 januari, 2011 kl. 18:00 This is really interesting. Thanks for posting it. By the looks of the comments, many others think so too. I morgonens tystnad! Det är tidig morgon och det är tyst omkring mig. Jag kliver upp och fyller diskmaskinen. Drar upp rullgardinen, det är -10 grader kallt. Något som ger förhoppningar om fina spår upp mot fjällen med möjliga solchanser. Ännu tycks de stora turistbussarna på parkeringen sova, för ännu är det en tyst Påskdagsmorgon i Funäsdalen.Tassar därefter tyst ut på balkongen. Har upptäckt att jag glömt dynan kvar. Samtidigt som jag blickar ut mot fjällen, så får jag se ett förtrollande ljus över Skarvarna. Just när så de första morgonstrålarna når fjällsidan lyckas jag fånga det på en bild. Det är just dessa upplevelser som får en att le med hela kroppen, i Härjedalens fantastiska förtrollande natur.

5 Eller vad säger ni? Det här inlägget publicerades söndag 4 april, 2010 Ställ er i kö! Sa den första stora bussen med texten Härjedalen på, till de två bakomstående Mohlinsbussarna. Sedan for de alla tre bussarna till Funäsdalen i en enda lång kö. För där var det kul må ni tro Massor av snö, strålande solsken, stilla vindar och lockande äventyrliga fjäll. Men till kvällen så måste även stora bussar vila, och därför passar det ju jättebra att stå på en plan där infrastrukturen ska mycket snart slå ut i all sin blom. Tacksam lade sig de tre bussarna sig att vila

6 Har ni vägarna förbi, kan ni se det live. Mitt emot Benkes och Allt i vilt. Hoppas vi nu får samma toppendag annandagen som Påskdagen för jisses så gott solen värmde. Men hu!!! Jag har missat en sak.. Min bror fyller ju år.. Så om du råkar förvirra dig förbi vill jag önska dig en riktig härlig födelsdag i efterskott få se vad blev det nu då hmmm jooo GRATTIS TILL DINA 55 ånej min andra bror då född i Januari Då får de bli firad bägge två här, grattis bror till de 53. Jag måste nog säga ni är ung för er åldern. Mr Bror och Mr Bror. Bra jobbat!! Ha en bra dag. Hmm undrar när syrran fyller då.. Jag vet precis vad hon skulle säga. Har du ingen koll du? Ååå det är sant. Ingen koll alls. Bäst jag går och lägger mig. så jag inte missar mig själv skrattar..

7 Ha de gott allihopa!! PS! Det var min pappa som var fotograf, men det var min bror och jag som gick på upptäcksfärd i negativfilmen. oj!! oj!! oj!! då blev inte pappa glad. Fast först då när brossan fick bena ur dopklänningen. DS! Det här inlägget publicerades måndag 5 april, 2010 Ett stort ;-) ; GRATTIS!! hmmm till nästa i syskonskaran. på bilden blott 16 år med ett hack i mellan efter sin storebror. (samma foto igen, skrattar) Och nu. Jo, om man säger så här: 1 år av vishet.hmmm fick håret att växa i kanonfart. PS! LER STORT. Det roligaste jag fick höra häromsistone. Det var att någon trodde jag arbeta på ÖP. Så di får passa sig, så jag inte startar eget. DS! Det här inlägget publicerades tisdag 6 april, 2010 Skolinspektionen? Skolinspektionen är den myndighet som ansvarar för att kommunens skolor följer de lagar som styr skolan. Deras arbete står aldrig still utan utformas efter förändringarna i samhället som påverkar skolan.

8 Skolinspektionens mål är att skapa en god relation mellan skolan, huvudmän och kommunen. Därför utförs all tillsyn genom dialog, för att skapa en bättre miljö för eleverna. Skolinspektionen är en statlig kontroll över den kommunala verksamheten som ger möjlighet till förändring så att skolans arbete ska bli bättre. Med sikte på att eleverna ska få en god utbildning där de har rätt att må bra. Det är därför viktigt att förstå för lärare likväl som elev m fl att genom skolinspektionens kontroll, kan invanda mönster förändras positivt genom nytänkande och bättre utarbetade modeller av någon som inte befinner sig i samma miljö dagligdags. För att på så vis utveckla ett pågående skolarbete, som inte innan har fungerat tillfredsställande för alla. Kränkande behandling Den 1 april 2006 trädde en ny lag i kraft, som innebär att barn och elever får ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling, som exempelvis misshandel, ofredande, mobbing, olaga hot. Det innebär att skolan dvs lärarna och rektorn är skyldig att ta det eleven, föräldrarna, anhöriga säger på allvar och därefter hjälpa dig om du känner dig utsatt av elever och lärares kränkande behandling. Händer inget kan du kontakta BEO. Som då utreder saken genom att kontakta berörd skola. Hur går en anmälan till? Som allra först kontaktar du rektorn eller läraren. Om inte problemet åtgärdas vänder du dig till skolchefen eller motsvarande i kommunen. När det gäller fristående skolor, så ska du vända dig till styrelsen för den skolan. Om inte det hjälper kan du antingen direkt insänd via post, e-post eller fax eller genom Skolinspektionens webbplats, lämna skriftlig redogörelse. För när någon elev blir behandlad illa av klasskompisar eller andra elever eller lärare kan eleven välja att anmäla det till Barn- och elevombudet, BEO som är en självständig funktion, trots att den är en del av Skolinspektionen. Även en utomstående kan anmäla en händelse som hänt i skolan antingen till Skolinspektionen eller Barn- och elevombudet. VIKTIGT ATT FÖRSTÅ

9 Alla anmälningar är allmän handling som allmänheten och medier kan begära få ta del av från Skolinspektionen. Däremot hemlighålls känsliga uppgifter. Det är inte alltid eleven eller den nära anhörige som har gjort anmälan. Skolinspektionen gör då en utredning på anmälan som då tar ca 6 månader. Som kontrollerar genom besök mm det som har anmälts. Efter det kan denna åtgärd leda fram till att kommunen eller skolans styrelse får krav att åtgärda brister och fel med förslag på hur man ska gå tillväga. Vilka är de vanligaste bristerna? De vanligaste bristerna som registreras är då; Elevernas kunskapsutveckling Lärarna ska följa varje enskild individ för att på så vis försäkra sig om att eleven haft möjlighet att uppnå kunskapsmålen i förhållande till kursplanen för de olika ämnena. Uppföljningarna ligger också till grund för lärarnas möjlighet att utveckla det egna arbetet. Pedagogiskt ledarskap Rektorn har skyldighet att mäta och förbättra de brister som finns gällande elevernas kunskapsresultat i skolan och utifrån det analysera och utvärdera verksamheten. För att på så vis ha ett rättvist underlag att fatta viktiga fortsatta beslut. Förvaltningsledningar och ansvariga politiker måste också ha god kännedom om verksamheten i skolornas arbete, måluppfyllelse och resultat. Som de i sin tur ska följa upp. Arbetet ska vara väl utformad och strukturerat. Särskilt stöd Alla elevers rätt att få stimulans genom rätt ledning för sin egna utveckling i sitt lärande att nå målen. Som då kan vara mer tid, anpassning och stöd. Där en ordentlig utredning ligger till grund. Skolorna ska utvärdera sin hjälp så man vet att hjälpen har nått eleven i verkligheten, så det inte bara blir en pappersrapport. Normer och värden För att skolan ska klara sitt kunskapsuppdrag är det ett viktigt mål att det finns både en social gemenskap likväl som en trygg studiero. Där även värdegrundsfrågor ingår som ex elevernas språk och relationer gentemot varandra i ett långsiktigt och strategiskt förebyggande syfte för att ex förhindra kränkningar och trakasserier.

10 Skolinspektionen granskar även skolans rutiner hur man i tid ska upptäcka om någon blir utsatt för kränkande behandling samt hur skolan då agerar om en elev blivit kränkt. Bedömning och betygsättning Hur en skolas betygsbedömningar tillämpas på ett likvärdigt sätt i jämförelse med alla övriga skolor i landet för att på så vis få fram en rättvis bild oavsett i vilken skola eleven är elev. Hur går tillsynen till Oavsett om skolan har anmäls för kränkande behandling eller liknande så förekommer det en regelbunden inspektion av Sveriges skolor. Som sker kommunvis, där alla kommunala skolor likväl som friskolor i kommunen under en viss begränsad tid granskas. Syftet är att skapa likvärdiga förhållanden inom skolorna i Sverige, där man ska se till att verksamheterna följer de fastställda nationella målen. Inspektörerna besöker skolorna genom att ha med sig en elev-, lärar- och personalenkät, granskar kvalitetsdokumenten, verksamheten och betygsstatistiken. Utifrån svaren på enkäten beslutar skolinspektionen och skolledningen om övrig personal sam elever ska bli intervjuad, rektorerna intervjuas alltid. Om skolinspektionen upptäcker brister så får skolan/kommunen krav på att åtgärda bristerna. När det gäller fristående skolor så kan de leda till att tillståndet dras in och därmed mister skolan sin bidragsrätt. Skolinspektionen skriver ett beslut till kommunens huvudman som är en offentlig handling där alla har rätt att ta del av dem. Inspektörerna följer alltid upp att bristerna åtgärdas. Där får huvudmannen redovisa skriftligt och ibland även muntligt för skolinspektionen att problemen är åtgärdad. Ibland kan bedömningarna också vara så att ett uppföljningsbesök görs på skolan. Anmälningar Under 2009 registrerades 1550 nyanmälningar där kritik riktades mot missförhållande i Sveriges skolor. En ökning med 62 % sedan Den allra vanligaste anmälningen är kränkande behandling som 2009 uppgick till 39 %. Där Funäsdalens skola har i varje fall blivit anmäld två gånger under senare år, varav en gång med skadeståndsbeslut.

11 SLUTKOMMENTAR Nu vet förhoppningsvis många fler än jag hur Skolinspektionen arbetar gentemot skolorna i Sverige, dit hör även Härjedalen. För vad jag kan förstå så lär det vara mycket svårt att simulera fram ett positivt skadestånd, om det inte finns fakta, som säger det motsatta. Det är därför inte alltid den största friheten för alla att bo i fjällen, något område borde arbeta bättre på. För om kränkande behandling förekommer i de unga åren, så är det väl inte långt bort att tro att det även förekommer i vuxenvärlden. Därför kan man också undra vad som är poängen med att knyta kontakter med andra länder och kulturer och dessutom ta emot ensamkommande flyktingbarn. När eleverna inom kommunen inte kan lära sig respektera de elever som går i samma skola och bor dessutom inom samma kommun. För det fattar väl varenda kotte att värdegrunden byggs upp redan när barnen föds, och då finns det ingen skola att hänvisa till. Fast jag vet. Det är som med kommunförvaltningens strategi, det är inte samma sak, och sedan saknas alltid beslut från politikerna när man behöver ett direkt svar. Hu!! Som om den verkligheten skulle vara något att se fram emot.

12 Det här inlägget publicerades torsdag 8 april, kommentar to Skolinspektionen? 1. harjedalenbm säger: fredag 9 april, 2010 kl. 18:00 Efter att Media-ÖT gjort mig uppmärksammad på att blogginlägget Skolinspektionen? hade kunnat överträtt upphovsrätten. Fick jag så efter kontakt av Skolinspektionens kommunikationschef ett meddelande , att de inte hade några invändning mot att jag lånar text och bild från dem. Balkongfiske!! Härjedalen med alla sin specialiteter, drömmar, äventyr och upptäckter. Här kan allt hända, alla årstider både morgon likväl som kväll ja och även natt. Denna lördag var vädret i det närmaste perfekt med sin blåa himmel och obetydligt med vind. Dessutom var vårsolen på ett strålande humör och det var för oss dags att kontrollera balkongfisket. Med en bestämd blick kastade han ut draget och med djup koncentrationen tittade sonen ut mot ja.. vattnet. Spänningen steg och solen värmde, och nu det fantastiska hände. Vad skulle det bli? Röding, öring, sik, gädda, abborre.

13 ;-) en plastbit. Jo, så kan det gå när annan kreativ ungdom använder sin fantasi på vintern, och fixar en egen snömaskin i form av en vattenkokare där lösa delar finns. Då resultatet på samma balkong i januari, såg ut så här; Men det var då det. Idag är det samma härliga vårväder och solen strålar precis som igår och på min promenad i omgivningarna mötes jag av en jämn ström av bilar på väg från fjällen. För vecka 14 är snart till ände och påskfirarna vänder åter hem till troligtvis ett mindre snörikt liv.

14 Fast här finns det skidmöjligheter ett par veckor till. För i slutet av maj är det vinteravslutning på fjället som vanligt. Det här inlägget publicerades söndag 11 april, 2010 Motorburen städhjälp! I gårdagens värmande solsken togs en, två, tre, fyra, fem, sex och sju ledkryss upp ur isen, innan de hunnit trillat omkull, och försvann till en annan strand. Men inte nog med det. För vad är detta för underligt släp? Är det en eller ett par gäster som tolkar? Nej, o nej det är ju en reklamskylt storlek stor som glider så lugnt och fint.

15 Sedan var allt klart för denna gång, så då fick motorburen städhjälp vila. Tror jag!! Sedan så precis gick solen i moln. Men visst går det att både gå, åka och skida än. För idag står temperaturen på 0 och det fläktar brrr Men å vad härligt, nu tror jag solen den kom tillbaka, så skönt. Det här inlägget publicerades tisdag 13 april, 2010 Alla dessa rubriker!??! Man kan ju bara undra över valet av rubrikerna och textinnehållet i de tidningsartiklar man läser. Som det här med det konkursdrabbade skotertillverkaren i Sveg Snowolverines guuu sicket svårt ord, kunde de inte hitta ett enklare? Inte pressen, utan de andra. Hur som helst. Först så verkar de ha förskingrat och av den anledningen gått i miljonförlust, och sedan mitt i alltihopa har man plötsligt upptäckt att de hade planer på att flytta hela produktionen till Svenstavik, men då upptäckte Samhall att det var något som inte stämde och därför hamna en massa maskingrejor i en container i Åsarna, och gud vet vad som hände med det då? Som då avslutas med att plötsligen är konkursansökan återkallad. Hur då? Har de egen sedelautomat??? För mig känns det mer eller mindre som ungar i en sandlåda som skyller på varandra. Ditt fel, nää ditt fel, ditt fel, nää ditt fel som då har en viss underbetydelse som nästan alltid slutar med att man måste hitta nya miljoner, för det har tagit suck, så lång tid att utveckla verksamheten mycket längre än man själv förstod, och tid är ju som bekant pengar och då med många nollor efter sig och aldrig blir det tillräckligt. Speciellt kan man upptäcka det i nysatsningar som redan finns, med aktörer från huvudstaden med omnejd. Som först efter 5 år kommer på att oj. Världsekonomin var ju inte så bra Det visste inte eller kommun, tydligen. Ni vet de var ju med och bidrog till att starten kunde bli en start i Sveg. Själv ställer jag mig frågande till hur man kan ha ett fortsatt stabilt och trovärdig grund kvar överhuvudtaget i ett företag, om man först nu fattar läget? - Letar man vidare i rubrikerna hittar man också en välfylld artikel om Fakturastrul i den nya sophanteringen. Men vad kan man egentligen förvänta sig när man i kommunen ska införa ett nytt system? Mig veterligen har inget nytt system i kommunen fungerat felfritt av den enkla anledningen att de anställda inte ges möjlighet att få in rutinerna i det arbeta som ska utföras. För när de nästan har fixat det och omgivningen har börjat sett en ljusning i horisonten, så har något högdjur kommit på att byta ut hela systemet bara för denna tydligen inte hittade knappen Delete.

16 Man kan då fråga sig. Är det någon i arbetsledningen som är utan arbetsuppgift eller vad? Så vore det väl bättre att de tryckte själv på Ctrl + Alt + Esc. För det är ett väldigt bra kommando när man kört fast för alla. Ändå går mina tankar till den företagaren som trodde att han kunde bokföra bara han köpte ett redovisningsprogram. Hur långt tror ni han kom med sina ringa kunskaper i bokföringen efter det han sagt upp all sin personal. Skrockande skratt.. Men eftersom det nu inte handlar om småföretagande, utan om ett större komplex än så, måste man ifrågasätta sig. Vem det är denna gång som ska betala notan. Är det vården nu igen? Eller kan det möjligen vara en eller två avdelningschefer som får rotera i sin arbetsposition till hmmmm omsorgen? Annars vore det önskvärt med lite mer jämlikhet även där så här inför valet. På så vis att den som utfört misstaget, får omedelbart bums ställa sig i arbetsförmedlingens rättvisesystem och göra som många andra uttråkade arbetslösa. Gå på en informationsträff hur man söker jobb och möjligtvis (LER) träffa Gun här bredvid. Hur nu hon ska hinna det. För även Gun verkar ha bråda tider Med dessa tankar i sikte borde man kunna utveckla en ganska så förlegat ansvarsområde som kan tydas under följande princip: Vem ansvarar för vad och varför, och vem är det som via sitt misstag får ställa sig i arbetslöshetskön. - Nu fick ni något att klura på inför valet. Själv fick jag frågan om jag hade slutat bloggat. Men inte då. Däremot bär våren med sig en massa extraarbeten och eftersom jag tjänar 0 kr på att blogga här, så måste jag som alla andra få penningklirr för att överleva där ute i verkligheten. Så jag kommer åter när tiden infinner sig. Ha nu en fortsatt bra dag och sköt om er. Britt-Marie PS! Jo, ett tips! Ni som har soptunnorna vid vägen. Får betala förutom årsavgiften en soptömningsavgift på 49 kr varje gång sopbilen tömmer tunnan. Det vare sig den är fylld eller tom. Därför gäller det att plocka bort tunnan från uppställd plats. Hur många har fått den informationen så säg? DS! Det här inlägget publicerades tisdag 27 april, 2010 Aja baja Socialnämnden! Hur vet man att någons jobb är professionellt utfört?? och när vet man som vanlig människa att man ska protestera. Ju högre upp i yrkeshiarkin man kommer som vanlig människa, ju

17 sårbar är man. För är man inte kunnig eller tillräcklig fräck inom området, så kan resultat bli osäkerhet och det tror jag ta mig tusan de vet. Därför behövs det en jädra massa civilkurage i enskilda fall, för att gå emot dessa högdjurs vilja. De som har makten, ekonomin och fräckheten. Trots det fick nyligen Socialnämnden i Härjedalen bekänna färg efter det att Socialstyrelsen lämnat sitt beslut i frågan om att säkerställa att det inom socialtjänsten finna rutiner för; - handläggningstiden samt utredning och beslut gällande sökt insatser - kommunicering av utredningsmaterial samt besvärshänvisning. - intern samverkan och planering i enskilda ärende. - Där det ska framgå på vilket sätt rutinerna och tillämpningen av dessa följs upp. Samt en rapportering till socialstyrelsen i frågan före utgången av juni månad. Det efter att socialstyrelsen konstaterat handläggningstiden varit orimligt lång och brister i samverkan och planering i aktuellt ärende. Så kan det gå när haspen är inte på. Tjingeling!! Det här inlägget publicerades fredag 30 april,