MORGONVRÅLET. Mångsidigt foto

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MORGONVRÅLET. Mångsidigt foto"

Transkript

1 Torsdag 25 februari 2010 Morgonvrålet görs av studerande vid Svenska social- och kommunalhögskolan Mångsidigt foto På utställningen Fotografi och video NU presenterar unga konstnärer sina egna stilar och motiv. Utställningen har inget tema utan den bindande faktorn är att alla konstnärer studerat på Konstindustriella högskolan. SIDAN 8 Nästan som ett hem Så här bor de hemlösa På servicecentralen på Sanduddsgatan finner hemlösa mat, husrum och människor som delar samma levnadsöde. Vi tar hand om de som inte har någon annanstans att ta vägen, säger centralens chef Sanna Sunikka. Hit kommer folk från Helsingfors med omnejd för att fly undan kylan på gatorna. SIDAN 4 Det är iskallt i studielägenheten LEDARE Sovplats. Arja sov ofta på en bänk utanför Riksdagshuset innan hon flyttade in på Sanduddsgatan. foto: Jonas Sundström Studeranden Fredrika Sundén har bara 18 grader hemma i sin enrummare. Är kanske dubbla yllesockor det nyaste modet och den bästa idén? Eller kan det i stället vara bra att täta de dragiga fönstren så att värmen från de extrainköpta värmeelementen inte går till spillo? Vi eldar ju inte för kråkorna. Eller borde man slå på stort och satsa på att inhandla en bastu-ugn när man nu en gång håller på? Men att värma upp lägenheten kostar. Hur går ekonomin ihop då elräkningen kommer? SIDAN 3 Hur reagerar man när hemlösa flyttar in runt hörnet? SIDAN 2 Inget fog för kritik Oppositionen hävdar att fattigdomen ökat, inkomstklyftorna blivit allt större och att regeringen gjort alltför lite för att förhindra det. Social- och hälsovårdsminister Liisa Hyssälä (C) avfärdade i går kritiken bestämt. SIDAN 5 Mellanår förkortar karriären I går redogjorde studentorganisationerna och andra studeranderepresentanter hur de tror unga kan fås in i arbetslivet tidigare. Tre mellanår är medeltalet för studerande i dag. Enligt studentorganisationerna kunde den här tiden förkortas med hälften med hjälp av smidigare övergångar från ett stadium till ett annat. SIDAN 7 H1N1 på gång igen WHO har konfererat angående H1N1-pandemin och kommit fram till att vi kan vänta en ny influensavåg senast i höst. SIDAN 3

2 2 Torsdag 25 februari 2010 OPINION Ledare Säg nej till NIMBY Pressklipp Det är både klåfingrigt och fel tänkt. Föräldraledighet är ingen skyldighet utan en rättighet. Det kan finnas goda skäl för en nybliven mamma att arbeta. Det måste den enskilde få bestämma, inte EU. Dagens nyheter tycker att EU ska sluta lägga sig i medlemsländernas välfärdsystem. Varenda en gång en ny servicecentral för hemlösa grundas väcker det upprörda och missnöjda känslor. De flesta håller med om att det är positivt att staden använder skatteinkomster till att erbjuda tjänster till dem som verkligen behöver det. Men då det kommer till att staden ska göra det just i ens eget kvarter är det få som är lika övertygade. Sanduddsgatans servicecentral är det senaste exemplet. Upproret och rädslan gentemot ett dylikt härbärge så fort som det träffar ens eget kvarter är oskäliga. Det är trångsynt att enbart framföra argument om hur verksamheten leder till osäkra kvarter där det samlas kvarliggande knarksprutor och knivanfall. Ett sådant påstående grundar sig i fördomar, vilket kastar skugga över själva syftet med verksamheten. Den färskaste statistiken över hemlösa i Finland är från år 2008, där åttatusen rapporterades vara bostadslösa. Ungefär fyrtio procent av dem fanns i Helsingfors. Åttio personer utgjorde den mest utsatta gruppen som befolkade servicecentralerna. Dessa personer behöver stadens servicecentraler för att få tak över huvudet till natten. My Tengström Det är trångsynt att enbart framföra argument om hur verksamheten leder till osäkra kvarter. Sanduddsgatans servicecentral är ett exempel på det nyaste och mest omdebatterade stället dit de mest utsatta kan vända sig. Det som har kunnat läsas om verksamheten har huvudsakligen varit negativt, eftersom centralens grannar har upplevt centralen som malplacerad. Debatten om Sanduddsgatans servicecentral grundar sig delvis i en attitydfråga gentemot hemlösa. Ingen vill erbjuda någon annan en snålskjuts i samhället, vilket är mångas syn på servicecentralens verksamhet. Det som inte framgår lika tydligt är hur många centraler som erbjuder fler tjänster än bara övernattning. Genom att erbjuda rehabilitering och psykiskt stöd eftersträvar de att ge hemlösa en chans att återfå fotfäste i samhället. På längre sikt kan detta leda till en återvändan till arbetslivet. Till exempel Sanduddsgatans servicecentral planerar att erbjuda en A-klink. I ett nyliberalt konkurrenssamhälle premieras de snabba, de stora och de aktiva. Man behöver inte gilla det regionalpolitiska spelet, men regioner förutsätts kunna spela det. Hittills har flertalet andra regioner insett fördelarna med att agera samfällt, medan Vasaregionen gång efter annan varit oförmögen att nå en strategisk samsyn. I den regionalpolitiska versionen av Hela havet stormar har därför vår region upprepade gånger hamnat att stå kvar utan stol. Peter Ehrström tycker att Vasaregionen inte har råd att vara slapphänt i kampen om att få institutioner, trots att det just nu går bra för regionen. Om klang och jubel en tid präglat Sfp-utspelen om Åland så var det här desto allvarligare miner och desto flera diplomatiska kringelikrokar. En del av förklaringen är säkert det som Thors själv sa: att parlamentariker lättare kan unna sig att vara lite öppnare, de har bara sig själva att tänka på - inte vad regeringskollektivet tycker. Ändå får man säga att Thors respektive Wideroos-Haglund är på rätt olika våglängder för att vara i samma parti. Niklas Lampi konstaterar att sfp visat två olika sidor för ålänningarna. Ulla-Maj Wideroos och Carl Haglund har gått in för en charmoffensiv medan Ålandsministern Astrid Thors varit striktare och vagare i sitt bemötande. Dagens Fråga Ser du mer på webb-tv än traditionell tv? På onsdagen undrade Nätvålet om webb-tv är mer populärt än traditionell tv. 32 personer deltog i gallupen. Det är därför dags att dra ner på klagomålen och ge argumenten större eftertanke. Frågan är hur staden skulle se ut om de 104 personer som i genomsnitt övernattar på centralen annars skulle sova på gatan. Eller så kan man ställa sig inför tanken var man själv skulle övernatta om man plötsligt befann sig utan hem, vänner, familj och pengar. Centralerna spelar en oumbärlig roll i samhället. Det gäller att sluta tänka enligt Not In My Backyard -fenomenet. De vintriga gatorna i Helsingfors är nämligen inte gästvänliga, speciellt inte just nu. Ja 38!% 63!% Nej Redaktionen Ansvarig utgivare och chefredaktör: Henrika Zilliacus-Tikkanen Redaktionschef: Madicken Malm Redaktionssekreterare: Sissel Ray, Elisa Makarevitch Layout: Frida Pått, Peter Sjöholm, Jessica Suni Redaktörer och fotografer: Anneli Nylund, Jonas Sundström, Helena Sahri, My Tengström, Susanna Rapp, Staffan Björkell, Celia Hillo, Kati Leuschel Bildredaktör: Sandra Arrila

3 NYHETER Torsdag 25 februari Kallt ute, kallt inne Hyresvärden ska se till att du inte fryser i vinter trots att temperaturen kryper långt under noll. För få värmeelement och dragiga fönster är vanliga problem men det finns mer man kan göra än dra på sig extra yllesockor. Att stiga upp på morgon känns inte kul, men jobbigast är det att sitta länge vid datorn då händerna och fötterna blir iskalla, säger Aimo Nylund som studerar ungerska vid Helsingfors Universitet. Han uppskattar att temperaturen är omkring 18 grader i hans studentbostad, som han hyr av Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse, Hoas. Så har det varit hela vintern. Under den kalla vintern har kylan trängt in genom väggarna och vinit in genom dåligt tätade fönster i många studerandelyor. Ett typiskt problem i enrummare är att det bara finns ett värmeelement för hela lägenheten. Fredrika Sundén, som studerar journalistik vid Social- och kommunalhögskolan, har runt 18 grader varmt i sin 24 kvadratmeters etta i Berghäll och bara 16 grader på toaletten. Det finns bara ett värmeelement i hela lägenheten och det räcker inte för att få bort draget från det stora fönstret. Jag har ganska lätt för att bli förkyld och man känner ju sig lite halvflunsig när man går omkring och fryser. Det man kan göra är att kontakta hyresvärden. Man kan också vända sig direkt till disponenten så går det snabbast. Hyresvärden borde bekosta material till tätning av fönstren om det behövs. Om det fortsätter att vara kallt kan man förhandla fram någon lösning med en extra värmekälla. Om man köper ett eget eldrivet värmeelement känns det ju på den egna elräkningen, säger Carola Gustafsson på disponentföreningen i Borgå. en uppskattning som i en skild räkning justeras enligt den verkliga förbrukningen. Husbolaget bestämmer vilken värmenivån ska vara i huset men det är hyresvärden som hyr ut lägenheten som ansvarar för värmenivån där. Om det är kallt i en lägenhet som hör till Hoas ska felanmälan göras per telefon eller på stiftelsens webbsidor (www.hoas. fi). Före samtalet kan det löna sig att kolla att termostaten inte är blockerat, eftersom det kan göra värmeelementet kallare. Det är också bra att mäta temperaturen i lägenheten. Kati Leuschel Om värmeelementet inte fungerar är det bäst att vända sig till disponenten. foto: Sandra Arrila Det är skönt att kunna sitta inne i värmen då det snöar ute. foto: Sandra Arrila Elpriset har varit på rekordnivå under flera dagar i februari, upp till tio gånger högre än vanligt. Prishöjningen beror på att efterfrågan på el ökat samtidigt i hela Norden. På konsumenternas räkning kommer den kalla vintern att synas först senare eftersom elräkningarna utgår från En ny våg av svininfluensa väntas i höst Trots att smittofallen sjunker med rasande fart varnar Institutet för hälsa och välfärd att den andra svininfluenssavågen kan bryta ut innan hösten om inte tillräckligt många vaccinerar sig. WHO:s expertkommitté har haft en telefonkonferens angående H1N1-pandemin och situationen runt om i världen just nu. Enligt deras slutsats varierar den nutida svininfluensasituationen från land till land. I Västeuropa och Nordamerika har smittofallen sjunkit stadigt men i Östeuropa och centrala delar av Asien är pandemin fortfarande aktiv. Ett orosmoment är också vinterperioden som snart börjar på södra jordhalvan där epidemin inte ännu brett ut sig. Kallt väderlag är gynnsamt för influensaepidemier. WHO tycker att det är svårt att förutse hur pandemin kommer att förändras och uppmanar därför alla länder att fortfarande vara flexibla och ändra på sina planer vid behov. De rekommenderar också att vaccineringen fortsätter så länge det finns resurser. Enligt forskningsresultat fungerar vaccinet bra och ger motståndskraft mot smittan. Också i Finland har fallen av svininfluensa sjunkit snabbt sedan epidemitoppen i slutet av förra året. Från och med början av året har bara ungefär tio fall per vecka bekräftats. Institutet för hälsa och välfärd förutspår att människor ändå kommer att insjukna i svininfluensan också under de följande månaderna. Sedan epidemistarten i oktober i fjol har över fall av svininfluensa bekräftats i Finland enligt Institutet för hälsa och välfärd. Det är ändå bara en liten del av alla smittor. Över patienter har ordinerats läkemedelsbehandling och en del av befolkningen har haft en mild eller helt symptomlös smitta. Epidemins sjukdomsbörda kan utvärderas på ett övergripande sätt först när epidemin är över. I utvärderingen samkörs register som rör hälsa och hälsooch sjukvårdens belastning. I Finland har hittills konstaterats fyrtiofyra H1N1 relaterade dödsfall. Fyrtio av dem hade en grundsjukdom från tidigare. Hittills har ungefär 2,2 miljoner finländare tagit vaccinet och antagligen hundratusentals människor haft svininfluensan. Enligt Institutet för hälsa och välfärd påverkas den följande epidemivågen i hög grad av hur många som har motståndskraft. De rekommenderar fortfarade att så många som möjligt tar vaccinet för att förhindra att epidemin kommer på nytt. Enligt Dagens nyheter är just ungdomarna, som har hög smittorisk, lata med att vaccinera sig. När de reser utomlands kan de ta med sig smittan och således orsaka en ny epidemivåg i Sverige, säger statsepidemiolog Annika Linde. I USA, Kanada, Mexiko och Storbritannien pågår redan den andra vågen. Den andra vågen uppstår förmodligen här i Finland under en kall period senast nästa höst om vaccinationstäckningen blir för liten. Hälsostationerna runt om i landet fortsätter ännu med vaccineringen men rådgivningstelefonen har stängts. Också Helsingfors universitet har arrangerat ett till vaccineringstilfälle torsdagen den fjärde mars. Susanna Rapp Sitt namn till trots sprids svininfluensa från människa till människa men liknande virus har också påträffats bland grisar. foto: Bildarkivet. SVININFLUENSA Svininfluensa är en form av influensa som orsakas av en variant av influensavirus typ A av subtypen H1N1. Symptomen är de samma som för vanlig säsonginfluensa men vissa grupper löper risken att bli allvarligt sjuka. De första två fallen påträffades i USA i april I juni 2009 klassade WHO utbrottet som en pandemi, den första efter Hongkonginfluensan Källa:

4 4 Torsdag 25 februari 2010 NYHETER Hemlösa Arja: Det är en lottovinst att få vistas här. Sanduddsgatans servicecentral erbjuder bostadslösa Helsingforsbor logi och omsorg i den bitande vinterkylan. Ingen lämnas utanför. Drygt personer saknar bostad i Helsingfors. Vanligtvis tillbringar 104 av dem nätterna i Sanduddsgatans servicecentral som slog upp dörrarna i somras. Under vintermånaderna har antalet stigit med en handfull. Sanna Sunikka, chef på servicecentralen menar att det är otänkbart att låta människor vistas ute i stränga minusgrader. Om alla enheter i staden är fulla tar vi in dem som inte har någon annanstans att ta vägen. Det har tack och lov skett framsteg sedan 1960 talet då hemlösa frös ihjäl under vintrarna, säger Sunikka. På Sanduddsgatans servicecentral finns det möjlighet till bastubad och klädtvätt. Besökarna får också byta ut tunna och söndriga kläder mot varma vinterkläder om de vill. I centralens klädrum finns bland annat kappor, tröjor, vantar och mössor. Studerande som flyttar hemifrån och tömmer garderoberna är väldigt ivriga att skänka kläder till oss, berättar Sunikka. Det egna rummet slår parkbänken. Hemlösa Arja stortrivs på härbärget. Hon är bostadslös sedan två år tillbaka. Klienterna stannar i härbärget en natt i taget. När morgonen gryr är alla tvungna att lämna sin bädd så att städpersonalen får arbetsro. I köket på nedersta våningen serveras gratis frukost, som också hemlösa från andra härbärgen får ta del av. När dagens första mål är överstökat riktar klienterna sin uppmärksamhet mot tidningar, internet och tv. Sunikka berättar att det för tillfället råder OS yra i servicecentralen. Klienterna har till och med inrett en tävlingsstudio med plats för alla intresserade, säger hon. Somliga klienter sysslar med frivilligarbete, så som snöskottning och städhjälp. Med jämna mellanrum serveras billiga måltider. Servicecentralen ordnar också eget program. Det finns planer på en rundtur i Helsingfors, riksdagsbesök och en skönhetsdag för kvinnor. Tyvärr blir dagen ändå väldigt lång för många. Att skapa bättre sysselsättningsmöjligheter är vår stora utmaning, säger Sunikka. Till skillnad från många andra härbärgen i staden är Sanduddsgatans servicecentral öppen för alla, också för de onyktra. Användning av rusmedel inomhus är ändå strängt förbjudet. På härbärget finns människor i alla åldrar, den yngsta är 19, den äldsta 91. Den typiska klienten är ändå en medelålders blandmissbrukare av manligt kön. Endast kring en femtedel är kvinnor. En av dem är Arja, en kvinna i sextioårsåldern med orange hår och matchande fleecejacka. När Morgonvrålet besöker centralen ligger hon på soffan i ett sällskapsrum och tittar på tv. Arja är bostadslös sedan två år tillbaka. Innan servicecentralen slog upp dörrarna övernattade hon på många olika ställen. Jag har bott hos bekanta, sovit på järnvägsstationen och under bar himmel. Väldigt ofta på parkbänken invid Riksdagshuset, berättar hon. Arja är ytterst nöjd med sin tillvaro på Sanduddsgatan. När hon beskriver verksamheten sparar hon inte på lovorden. Enligt henne är personalen guld värd. Här är fantastiskt, här är helt enkelt fantastiskt. Här har jag fått vänner för livet, säger hon. Andelen bostadslösa växer hela tiden. En bidragande faktor är huvudstadens stigande hyror. Sunikka tror också att den ekonomiska nedgången kommer att sätta sina spår. Om någon blir bostadslös i dag lär det nog ändå ta tid tills personen dyker upp hos oss. De flesta börjar med att bo hos släkt och vänner. När rusmedel kommer in i bilden söker de sig så småningom till oss, säger hon. Enligt Sunikka är stadens inställning till de bostadslösas situation avsevärt bättre än vad den var tidigare. Arja är av motsatt åsikt, hon känner sig besviken. - Utlänningarna som kommer hit blir serverade på silverfat. De får direkt ett hem, ett jobb, kläder och möbler. Det är jag lite bitter på. Text: Celia Hillo Bild: Jonas Sundström Sanna Sunikka.

5 NYHETER Torsdag 25 februari Enligt Hyssälä har regeringen genomfört fler och mer kännbara reformer för att minska fattigdom än tidigare regeringar. foto: Lehtikuva/Statsrådets kansli Hyssälä avfärdar oppositionens kritik Oppositionen vill med en interpellation trygga låginkomsttagarnas försörjning och hävdar att fattigdomen ökat samt att inkomstklyftorna blivit allt större. Dessutom anser man att regeringen gjort alltför lite för att förhindra det. Regeringen med socialoch hälsovårdsminister Liisa Hyssälä (C) i spetsen avfärdar kritiken. Oppositionens interpellation om den tilltagande fattigdomen och de allt större inkomstklyftorna behandlades i riksdagens plenum i går. I interpellationen konstateras bland annat att villkoren för studerande, arbetslösa, ensamförsörjare och pensionärer som är beroende av en knapp pension försämrats eftersom de inte får någon nivåhöjning och då arbetspensionerna endast stiger marginellt. Regeringen förnekar kraftigt att de fattigas situation skulle ha försämrats under den senaste regeringsperioden. Social- och hälsovårdsminister Liisa Hyssälä (C) besvarade oppositionens interpellation med att konstatera att regeringen har gjort fler och mer kännbara reformer för att minska fattigdomen än vad det gjorts under de tidigare regeringsperioderna. I synnerhet i utkomstskyddet har det gjorts flera förbättringar. Regeringen har totalt beslutat om korrigeringar i socialskyddsförmåner för 730 miljoner euro. Man har bland annat beslutat införa garantipension och binda flera förmåner, som barnbidrag och hemvårdsstöd till index, från och med mars nästa år. Då den här regeringen inledde sin period sattes som mål att ingen ska lämnas ensam i det finländska välfärdssamhället och det kommer man att hålla fast vid, säger Hyssälä. Hyssälä avfärdar också skarpt kritiken mot regeringens skattepolitik. De skattelättnader som genomförts under den här regeringsperioden har mer än tidigare gynnat låginkomsttagarna, säger ministern och påpekar att en förnuftig finanspolitik är bra socialpolitik. Vänsterförbundet var initiativtagare till interpellationen och gruppordförande Annika Lapintie är verkligt missnöjd med regeringens sätt att sköta socialpolitiken. Hon betonar vikten av en höjning av grundtrygghetsstödet. Ett minimistöd på 750 euro krävs för ett drägligt leverne, säger hon. Den nuvarande skattepolitiken får sig också en känga. Bra skattepolitik ska vara som Robin Hood. Den tar från de rika och ger till fattiga. Regeringen framstår närmast som Nottinghams tjocka sheriff, dundrar Lapintie. Arja Karhuvaara som förde den samlingspartistiska riksdagsgruppens talan försvarade regeringen och sade att Finland behöver folk som orkar jobba för att upprätthålla välfärdssamhället. Det här uppnår man bland annat med en finanspolitik som står på stadig grund. En sådan har Vanhanens andra regering jobbat hårt för, säger hon. RÄTTELSE: Årtalen blev fel i artikeln Lång väg från podiet till läktaren i Morgonvrålet Undersökningen som Susanna Lähteenoja gjorde gjordes och inte 2002 och Interpellation är en fråga som minst 20 riksdagsledamöter ställer till regeringen eller en minister om ett ärende som hör till ministerns ansvarsområde. Regeringen ska besvara interpellationen i plenum inom 15 dagar. Efter att ha fått svar på interpellationen debatterar riksdagen ärendet och avslutar debatten med en omröstning om förtroendet för regeringen eller ministern i fråga. Den här specifika interpellatio- nen har samtliga oppositionspartier ställt sig bakom. Riksdagen röstar om regeringens förtroende imorgon. Staffan Björkell Lite bättre morgon lyssna på radio Olga. Vill du vakna glad på fredagsmorgonen? Knäpp då på radio Olga klockan Frekvens: Vi kommer bland annat att snacka om Facebook-kampanjer för svininfluensa, gå på djupet med Finlands vapenlag och äta vegetarisk mat för 80 cent. I studion gästar före detta sportchef Björn Federley, som berättar varför OS i Vancouver blev en sådan flopp för finländarna.

6 6 Torsdag 25 februari 2010 NYHETER Av de studerande som deltagit i undersökningen uppgav en fjärdedel att de blivit mobbade under sin studietid. Bilden är arrangerad. foto: Sandra Arrila Mobbning inget exklusivt för grundskola eller arbetsplats Det fria och fartfyllda studielivet är något som många sett fram emot. Ändå är verkligheten inte alltid så rosenröd som man har inbillat sig. Mobbning förekommer också bland studerande, visar den färskaste undersökningen. Nyyti ry är en fem år gammal stödorganisation för studerande. Nyyti är verksam i första hand på internet, vilket gör servicen nationell. Verksamhetsledare Helena Partinen pekar ut den lätta tillgängligheten och möjligheten till att vara anonym som Nyytis trumfkort. Då man anonymt kan berätta om sina problem och känner att man blir accepterad och att någon lyssnar, blir det också lättare att dela med sig och diskussionerna blir djupare. Det är också härligt att se hur personer börjar hjälpa varandra, säger hon. På Nyytis webbsida finns information och diskussionsgrupper för varje problem en studerande kan tänkas ha. Årligen har Nyyti upp till 9000 besökare och användare tack vare de omfattande nättjänsterna och att aktivitetsnivån stiger hela tiden. Mobbning är ändå inget som i sig driver studerande att ta kontakt med stödorganisationen. Partinen tar upp den färskaste undersökningen om studenthälsa, utförd av Studenternas Hälsovårdsstiftelse (Shvs), där man under 35 år jämfört 5000 universitetsstuderande med 5000 studerande på yrkeshögskolenivå. Största delen av dem som deltagit i undersökningen och har svarat att de blivit mobbade, uppger att mobbningen skett under skoltiden och inte under studietiden. 28 procent av deltagarna menar ändå att de känt sig lite mobbade under studietiden. Fem till sex procent uppger att de känt sig mycket mobbade. Det är ovanligare med mobbning på universitet än på yrkeshögskolor. Det här var också första gången som mobbning togs upp i en undersökning. Studiemetoderna är annorlunda på yrkeshögskolor än på universitet. I yrkeshögskolor är studerande mer indelade i grupper. Jag vågar ändå inte spekulera desto mer i vad mobbningen beror på eftersom den mesta mobbningen sker under skoltiden och då kan ju orsakerna i praktiken vara vilka som helst, säger Partinen. Det finns inte heller skillnader i mängden mobbning beroende på ort eller studieplats, även om dessa faktorer påverkar andra problem som studerande har. Vanligare skäl till att kontakta Nyyti är till exempel ensamhet eller problem i parrelationer. Också känslan av överansträngning och otillräcklighet driver studerande till att prata ut. Man kan känna att vardagens problem normaliseras då man får prata med någon. Då är man inte längre ensam med sitt problem. Människan växer ständigt psykiskt och då är det viktigt att komma ihåg att också motgångar hör till livet, säger Helena Partinen. Airi Hautamäki, professor i socialpsykologi vid Svenska socialoch kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, tycker att siffrorna är oroväckande, samtidigt som hon förstår vad de beror på. Skillnaden mellan universitet och yrkeshögskola överraskar inte heller henne. Man bildar maktstrukturer och hierarkier inom varje grupp. I yrkeshögskolor bildar man slutnare grupper än på universitetet, där variationen är större. Hittar man inte sin själsfrände på sitt eget studieområde, kan man gå till andra fakulteter och hitta positiv återkoppling där. På universitetet är det alltså lättare att söka sig till likasinnade, vilket mildrar mobbningen. Dessutom talar man nu om en förlängd adolescens, vilket betyder att unga behöver sina jämnåriga en längre tid än förr, eftersom tävlan om vem som är till exempel attraktivast spelar större roll än förut. Jag tror att det här långt beror på samhällsutvecklingen sociala problem är alltså viktigare än någonsin, säger Airi Hautamäki. Har man känt sig mobbad förr, är det lätt att känna sig utsatt också senare. Eftersom man i varje grupp erövrar sin position, kan man snabbt utveckla en offerroll, som följer med också i nya situationer. Blir man mobbad skäms man ofta mycket för sig själv, vilket leder till att det blir svårt att tala om problemet - man vill ju inte bli avvisad eller stämplad av fler människor. Hautamäki tror ändå, att den mest genuina kontakten endast kan födas ansikte mot ansikte. Får man vara totalt anonym, kan man göra sig mycket värre än man är, då man tappar ansvarskänslan. Å andra sidan blir det också lätt att berätta sådant, som man ansikte mot ansikte skulle skämmas över. Pratar man med en livs levande människa finns det ändå vissa specialdrag som jag tror är viktigare än anonymitet. Kan man prata med någon som inte ser på en med avsmak, känner man sig mycket mer uppmuntrad. Visserligen kan man låtsas många saker, men med ögonen kan man inte låtsas. Någon form av stödgrupper på universitet och yrkeshögskolor anser både Helena Partinen och Airi Hautamäki att det kunde finnas skäl att fundera på. Det finns studiepedagoger och professorer, men de koncentrerar sig mest på problem i studierna eller med pro graduavhandlingen. Visserligen finns Studenthälsan, men det skulle nog finnas arbete på den sociala integrationsfronten på universitet och yrkeshögskolor, säger Airi Hautamäki. Varje utbildning och institution, vars uppgift är att utbilda, behöver också hjärtats bildning. Det går aldrig att tillräckligt understryka hur viktigt det är att ta hänsyn till andra och uppföra sig väl. Vad har man för nytta av en akademisk utbildning, om hjärtats bildning saknas? skrattar Helena Partinen vänligt. Helena Sahri

7 TEMA Torsdag 25 februari Tidigare ut i arbetslivet Uttrycket 9 to 5 innebär inte arbete från klockan nio till fem för alla. Serien behandlar olika aspekter på arbetslivet. För ett år sedan tillsattes en arbetsgrupp för att utreda hur man kunde förlänga finländarnas arbetskarriärer. I går samlades Finlands studentorganisationer och andra studeranderepresentanter för att ge sin syn på hur arbetskarriärerna kunde börja tidigare. Finlands studentorganisationer och studeranderepresentanter samlades i går för att delge sina tankar om hur studerande kunde fås snabbare in i arbetslivet. På plats var bland annat ordförandena för organisationerna för andra och tredje stadiets studerande. Organisationerna betonade bland annat personlig handledning utgående från varje studerandes eget behov. Sami Hänninen som representerar yrkesskolorna genom OSKU, tog fasta på att många flyttar hemifrån efter grundskolan för att studera. Redan då behövs hjälp och handledning och det är viktigt att man har en vuxen som stödperson. Handledning i studierna är mycket viktigt eftersom unga ofta inte ännu vet vilken deras bransch är. Teppo Säkkinen, ordförande för Suomen lukiolaisten liitto, underströk att unga ska få hjälp med att söka sig vidare efter andra stadiet. Han ansåg också att antagningsprocesserna kunde utvecklas. Det borde gå att söka in till olika utbildningar inom samma bransch med samma inträdesprov. Tre mellanår är medeltalet för studerande i dag. Enligt organisationerna kunde den här tiden förkortas med hälften med hjälp av smidigare övergångar från ett stadium till ett annat. Antagningsprocessen får inte heller sätta sökande i en olikvärdig position. Till exempel borde hemorten inte få påverka möjligheterna att få en studieplats, sa Alina Böling från Finlands Svenska Skolungdomsförbund. Representanterna föreslog att högskolorna kunde jämna ut intagningen av studerande mellan hösten och våren. Värnplikten och dess inverkan på att få unga ut i arbetslivet diskuterades också. Organisationerna har ingen gemensam ståndpunkt om hur värnplikten Joanna Wikström och Stella Mattsson ser både för- och nackdelar med att man ska ut i arbetslivet så snabbt som möjligt. foto: Sandra Arrila borde se ut i framtiden, men tycker att tjänstgöringen kunde anpassas till skolornas läsår och att beväringarna också borde ha möjlighet att skriva tenter under tjänstgöringstiden. Ordförande Matti Parpala från Finlands studentkårers förbund anser att många av den senaste tidens samhälleliga reformer som berör studerande inte har fungerat så väl som man kunde önska. De positiva åtgärderna hjälper främst dem som redan har det bra ställt. De negativa åtgärderna sätter käppar i hjulen för dem som annars också har problem. Enligt Parpala borde man vänta med nya politiska åtgärder tills effekterna av tidigare insatser utvärderats. Han gav begränsningen av studietiden som trädde i kraft år 2005 som ett exempel. Verkningarna av det nya systemet kan inte ses ännu, eftersom de som inledde sina studier efter att lagen trädde i kraft borde bli klara först i år. Simo Takanen från Förbundet för studerandekårer vid yrkeshögskolorna påpekade att det är viktigt att bredda möjligheterna för studier på sommaren. Speciellt i dagens ekonomiska situation då det är svårt för studerande att få sommarjobb, sa han. Takanen tyckte också att tidigare studieprestationer borde fås rejält till godo. Organisationerna betonade betydelsen av att integrera studierna med arbete. De unga är oroliga över att hitta jobb och att klara kraven i arbetslivet. Frågor som berör arbetslivet borde därför behandlas mera i studierna. Enbart en examen räcker inte till för att förbereda studerande för arbetslivet. Stella Mattsson och Joanna Wikström är tredje årets studerande vid Svenska social- och kommunalhögskolan. De ser både för- och nackdelar med att man ska snabbt ut i arbetslivet. Wikström har studerat vid yrkeshögskola innan hon inledde sina studier i socialt arbete. Jag har fått en del kurser till godo från mina tidigare studier. Mattsson som studerar sociologi tycker att allt ansvar för att hitta ett jobb nu är på den nyutexaminerade. Det är inte bra att vi schasas bort från skolan för att bli arbetslösa. Hon undrar också om arbetsgivarna vill ha en 23-årig magister i socialt arbete utan arbetserfarenhet. Anneli Nylund Journalistnomineringarna har offentliggjorts Nomineringarna för Stora Journalistpriset 2009 offentliggjordes sent i går. I år fanns det sammanlagt 201 förslag till pristagare. Stora Journalistpriset har delats ut sedan år Priset för varje kategori är 7500 euro. Vinnarna presenteras på en gala i Helsingfors den 24 mars Det är svenska Bonnier Ab som finansierar priset. Nomineringarna för Årets journalist: 1. Tuomas Manninen (Ilta-Sanomat) 2. Ilkka Malmberg (Helsingin Sanomat, Kuukausiliite) 3. Kristiina Tolvanen (Aamulehti) Nomineringarna för Årets journalistiska insats: 1. Redaktör Pasi Heikura, producent Pertti Ylikojol samt redaktörerna Anu Heikkinen och Kaisa Pulakka (Yle Radio 1) 2. Freelanceredaktör Otso Kantokorpi 3. Redaktörerna Olli Kuivaniemi och Tuomas Peltomäki (FNB) Nomineringarna för Årets inslag/artikel: 1. Redaktör Leena Sharma, fotograf Kaisa Rautaheimo och grafiker Riikka Haahti (Suomen Kuvalehti) 2. Freelanceredaktör Wali Hashi och fotograf Shukri Omar (Yle MOT) 3. Nyhetschef Kreeta Salmela, redaktörerna Risto Kunnas och Tiia Rantalainen (Iltalehti) (FNB) Ung äventyrare Australiensiska Jessica Watson, 16, vill bli den yngsta personen att ensam och utan avbrott segla jorden runt. På tisdagen passerade hon Afrikas sydligaste spets Godahoppsudden och har nu avlagt mer än hälften av sin resa. Äventyret höll på att ta slut innan det ens börjat när hon rammade en oljetanker utanför hamnen i Sydney. Båten, den ljusröda Ella s Pink Lady är en S&S 34, en båtmodell som tidigare använts för världsomsegling ensam. MV 2011 finska seriens år Nästa år blir det precis hundra år sedan den första finska serieboken, Professori Iitikaisen tutkimusretki tecknad av Ilmari Vainio, gavs ut. För att fira jubileet kommer man att ge ut ett specialfrimärke av Ville Tietäväinen och publiceringen av nya seriealbum koncentreras till nästa år. Serier i olika form kan ses på utställningar på bland annat Designmuseet och Kisama under hela nästa år. MV

8 Ev e 8 Torsdag 25 februari 2010 n em KULTUR g n a På möte med Astra Nova Är du intresserad av vad en tidskrift med kvinnoperspektiv har att erbjuda dig? Eller kanske sugen på lite mingel och vin med finlandssvenska journalister och samhällsentusiaster? På lördag kan du kombinera de två på Astra Novas årsmöte i Kabelfabriken. Alla Astra Novas nya och gamla vänner är välkomna på mötet som börjar och minglet efteråt från och framåt. Medeltida paralleller på Sveaborg På lördagen kan du njuta av både profan och sakral musik från medeltiden, framförd av kvinnokören ExAudio. Kören uppträder på Sveaborg med start I samarbete med Duo Schütt kommer kören även att visualisera delar av konserten iklädda full medeltida mundering. Projekthelheten går under namnet Goliardes et trouvères medeltida paralleller. Biljetter fås från Luckan. Helsinki Schools unga generation presenterar fotokonstens framtid Utställningen i Mejlans presenterar Helsinki Schools unga generation och är en mångsidig blandning av fotokonst och video. I går öppnade Helsinki Schools utställning Fotografi och video NU. På konstutställningen medverkar 17 unga konstnärer som antingen studerar eller har utexaminerats från Konstindustriella högskolan. Alla konstnärer har en egen identifierbar stil och jobbar med motiv som kan kännas igen. Olika motiv är exempelvis ekologiska frågor och hur synen på stadsbilden förändrats. Kati Nenonen, amanuens vid Helsingfors stadsmuseum säger att man tydligt kan se fotokonstens mångfald på utställningen. Utställningen är mycket mångsidig, det finns inget gemensamt tema utan den gemensamma nämnaren är Konstindustriella högskolan, säger Nenonen. Formspråket i verken varierar från abstrakt till halvdokumentärt. På utställningen finns allt från svartvita porträtt till geometriska kompositioner. Förutom fotokonst kan man se två videoverk och en installation. Nenonen beskriver stämningen på utställningen som elegant. Enligt Nenonen kan kan publiken vara aktivt med på utställningen. Ett exempel är Noomi Ljungdells konstverk Sana-Kuva. Konstnären har fotat utsikten från sitt fönster och bit för bit plockat bort allting och ersatt bitarna med ord. Tittaren får sedan själv bilda sig en uppfattning om vad Ljungdell har sett. Nenonen säger att publiken också har en aktiv roll i videokonst-verken. Utställningen fokuserar på den yngre generationen av Helsinki School-konstnärerna. Helsinki School är ett internationellt känt konstfenomen som funnits nu i 15 år. Med begreppet menas utvalda fotostuderande på Konstindustriella högskolan eller redan utexaminerade konstnärer. Helsinki School var från början Timothy Persons undervisningsprojekt som skulle förhindra att utexaminerade studerande lämnas handfallna. Projektet tog fart och konstnärerna började själva arrangera utställningar. Hanna Nenonen säger att konstnärerna genom projektet får stöd och Som 26-åring #3 ur serien Jag, dotter. foto: Nelli Palomäki, Gallery Taik. hjälp av varandra. På öppningen kunde man tydligt se hur varma relationer konstnärerna hade till varandra, de är nästan som en liten familj, säger Nenonen. Utställningen är öppen fram till den 23 maj. På fredagar är det fritt inträde mellan klockan 11 och 16. Susanna Rapp Liten förbrukning och gott om utrymme - Octavia årets miljöbil Årets ekobil 2010 är en Skoda Octavia 1, 6 TDI Green Line. Bilen gick segrande ur ett test bland femton bilmodeller. Testet arrangerades av en miljö-styrgrupp där bland annat energieffektiveringsföretaget Motiva och bilmagasinet Tuulilasi ingår. Testet utfördes bland bilmodeller i den så kallade mellanfamiljebilklassen dit modeller som Corolla och Golf hör. Skoda Octavia 1,6 TDI Green Line har en turbodieselmotor med väldigt låga koldioxidutsläpp och också låg bränsleförbrukning. Årets ekobil dricker endast 4,9 liter på 100 kilometer i blandad körning och är således att föredra också ekonomiskt. Miljöstyrgruppen som utser årets ekobil består av representanter från VTT, Tekniska högskolan, Trafiksäkerhetsverket, Kommunikationsministeriet, bilimportörer, A-lehdet och Motiva. Informationsdirektör Joachim Donner på Motiva Oy berättar att man på det här sättet sammanför kunnande och resurser på såväl ett tekniskt som ekonomiskt plan. Motiva ansvarar för energimärkningen på ekobilar. Vårt företag strävar efter att effektivera energi- och materialanvändning samt att öka användningen av förnybar energi. Det är synnerligen intressant att få vara med och testa samt lyfta fram någonting som är så användbart som en bil. En sann konsumentprodukt, säger han. Donner anser att förbrukningen är den viktigaste enskilda faktorn att bry sig om då man testar vilka bilar som är miljövänliga men att det naturligtvis också finns andra viktiga faktorer att bry sig om. Testet är mångfasetterat och tar även upp en hel del aspekter som inte har direkt anknytning till miljön, som exempelvis säkerhet och acceleration. Vi har dock lämnat bort det direkta kolpartikelutsläppet från våra tester eftersom det här förvrider bilden en del, i synnerhet då man jämför diesel- och bensinbilar. Vi hoppas att våra tester på det här sättet ger en Octavian gick segrande ur ett test bland femton olika bilmodeller. foto: Motiva. rättvis bild av de olika bilmodellerna, säger han. Det är klart att alla inte kan köra med likadana bilar men man måste komma ihåg att en bils miljörankning ofta avgörs av vilken typs motor den har. Vårt budskap är enkelt: Vilken bilmodell du än köper så välj en vettig motor till den, säger Donner. På Trafiksäkerhetsverket Trafis hemsidor kan man använda sig av EkoAKE-tjänsten där man får fram ens egen bilmodells bränsleförbrukning samt uppgifter om hur miljövänlig den är. I tjänsten ingår bilmodeller. Staffan Björkell

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Kandidatexamen klar hur ser framtiden ut? Jag hörde häromdagen någon säga att framtiden

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA!

Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA! Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA! DU HAR RÄTTIGHETER! Du får ut mer av Internet när du håller på dina rättigheter och uppför dig ansvarsfullt. Praktiskt taget alla har tillgång till Internet

Läs mer

Workshop 00:Almestrand Nina Söderström Malin Sörman Maria Hager Under åren 1999 2000 genomförde jag min andra fotografiska workshop på ett behandlingshem för mammor och deras barn. Hemmets uppgift är att

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Vad borde vi veta om pensionerna? Hur ska vi berätta om dem? Kati Kalliomäki (kati.kalliomaki@etk.fi) 14.6.2012, Tammerfors

Vad borde vi veta om pensionerna? Hur ska vi berätta om dem? Kati Kalliomäki (kati.kalliomaki@etk.fi) 14.6.2012, Tammerfors Vad borde vi veta om pensionerna? Hur ska vi berätta om dem? Kati Kalliomäki (kati.kalliomaki@etk.fi) 14.6.2012, Tammerfors Varifrån kommer fakta om pensioner? Uppfattningen föds via medierna Pensionsskyddscentralen

Läs mer

Det är %!# % inte okej!

Det är %!# % inte okej! Det är %!# % inte okej! - diskussionsmaterial för olika tillfällen Just nu läser du ett material som är väldigt bra att ha med på läger och på kurser både för gamla och nya medlemmar och för lägerledare.

Läs mer

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Rudolf Nu ska jag berätta om Rudolf Rudenstam. Rudolf är 38 är

Läs mer

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6 gp FDUV Lättläst Gula Pressen Förbundet De Utvecklingsstördas Väl r.f. Nummer 2 Maj 2011 Ät bra orka mera sidan 2 Erik gick ner i vikt sidan 3 Lättläst bok om dikter sidan 4 Cirkus i Berlin sidan 6 Lättläst

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Medlemsenkäten hösten 2005 Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Drygt var tionde medlem har ett fackligt uppdrag. Två tredjedelar har fått en utbildning för uppdraget.

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration Ett vildare Europa Text: Kicki Lind Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe 36 Inspiration GNM_No11_Wonders.indd 36 2013-08-08 22:45 Genom att kombinera naturskydd med ekonomisk

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Fresh Experts-programmet i detalj

Fresh Experts-programmet i detalj Bio- och miljövetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet Fresh Experts-programmet för magistrar 2010 2011 Studerande Du är viktig för oss. Bli färdig och delta i Fresh Experts-programmet! Hallå

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken:

Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken: Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken: Skapa berättelser på egen hand eller tillsammans med andra Reglerna bestäms från gång till gång av gruppen. Ibland lämpar det sig att alla deltar

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar

HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar ADMINISTRATIV VÄGLEDNING HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar - administrativ vägledning Du

Läs mer

Mätning av godstrafiken på E4:an utanför Jönköping

Mätning av godstrafiken på E4:an utanför Jönköping Mätning av godstrafiken på E4:an utanför Jönköping Det debatteras flitigt gällande den utländska trafiken i Sverige, både i riksdagen och på centralt/lokalt plan. Vi är alla överens om att något måste

Läs mer

Mats Karlsson 2008 04 25

Mats Karlsson 2008 04 25 Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV 10 veckor på Åland Utvärderingsrapport från praktikperiod på Stiftelsen Hemmet, Åland Mats Karlsson 2008 04 25 Denna rapport beskriver praktiktiden 21 januari

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Sveriges Radios svordomsenkät. Lars- Gunnar Andersson

Sveriges Radios svordomsenkät. Lars- Gunnar Andersson Sveriges Radios svordomsenkät Lars- Gunnar Andersson Här följer resultaten i tabellform av den enkät om svordomar som Språket hade på sin hemsida under cirka två månader våren 2012. Drygt 3900 personer

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Artisten Eagle-Eye Cherry.

Artisten Eagle-Eye Cherry. Artisten Eagle-Eye Cherry. Kamera&Bild Nr2 Ulf Lundell, artist och författare, fotograferad 1990. Porträttören Utan knussel fångar Ulla Montan en bit av en människas själ i sina porträtt. Hon äger styrkan

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

www.mediataitokoulu.fi

www.mediataitokoulu.fi Detta material innehåller information om och uppgifter relaterade till klicknyheter som publiceras på nätet, hur digital journalistik genererar pengar samt den omvälvning som nyhetsmedia genomgår, något

Läs mer

Facit Språkvägen. för sfi kurs D

Facit Språkvägen. för sfi kurs D Facit Språkvägen för sfi kurs D Kapitel 1 Insändare 1 Den har skrivits av en person som bor i Tallbogård. 2 Han vill framföra att han tycker att det är fel av kommunen att bygga en väg rakt igenom parken

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Fotografering att se och bli berörd

Fotografering att se och bli berörd Fotografering att se och bli berörd Jag började fotografera i samband med mina Norgeresor. Från början var mycket av motivationen att dela med mig av mina upplevelser men efterhand som motiven blev fler

Läs mer

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014 Suomi Svenska English Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 NORRBOTTEN Färre nattåg till Norrbotten Ett av dom två nattågen från södra Sverige till Norrbotten kommer kanske att tas bort. Då skulle staten spara 40 miljoner

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Undersökning bland utexaminerade 2010

Undersökning bland utexaminerade 2010 Undersökning bland utexaminerade Från utexaminerades 42 personer under år Undersökningens svarsprocent för s del var 43,9 Undersökningen genomfördes under hösten 11 I undersökningen deltog 11 av 2 yrkeshögskolor

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I

Läs mer

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER

MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord...3 Varumärket Miun...4 Att vara ett varumärke...6 Att hålla intressanta presentationer...8 Att locka till samtal...10 Intervju:

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING I enlighet med EU-kommissionens förordning 577/98 ska medlemsländerna varje år genomföra en tilläggsundersökning

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 PROTOKOLL Nummer 36 5.10.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 Beslutande Föredragande Justerat Minister Carina Aaltonen Avdelningschef

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Skribahjälpisens tänka på!

Skribahjälpisens tänka på! Skribahjälpisens tänka på! Hjälpledare är ovärderlig personer på ett skribaläger. För att uttrycka det enklare: Vi skulle aldrig klara oss utan dig! En hjälpledare är en person som hjälper till med de

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

Församlingen / Vad då?

Församlingen / Vad då? Församlingen / Vad då? Dela ut ett A4 ark och en penna till alla i gruppen och ha en tejprulle redo. Tejpa fast papperet på allas rygg, ge alla varsin penna. Gå sen runt och skriv något uppmuntrande om

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri TÖI ROLLSPL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri Ordlista fundera uppleva åsidosatt övergiven pressad meningsfullt betydelsefullt spänning samtycke vårdnad befrielse överansträngd påverka uttrycka sina känslor

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Texter från filmen Prata Pengar

Texter från filmen Prata Pengar Texter från filmen Prata Pengar 1.1 Boendeformer - Inledning - Vad gör du för något? - Jag letar efter en lägenhet. - Jaha, har du hittat någon? - Ja, den här, titta. Den lägenheten vill jag ha. Den ligger

Läs mer

Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET!

Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET! Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET! Nu är det snart skolval! Hösten 2010 hålls riksdags-, landstings- och kommunalval samtidigt

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

V V I I ING K L LE. den snälla skeppskatten

V V I I ING K L LE. den snälla skeppskatten I I ING V V K L LE den snälla skeppskatten I I ING V V K L LE den snälla skeppskatten Text: Maarit Wall Illustrationer: Henrik Nilson Layout och produktion: Viking Line Mariehamn Tryck: Mariehamns Tryckeri

Läs mer

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG 38 Reportage. Vägval framtid Kämpiga uppväxter präglade av droger, kriminalitet och svåra familjeförhållanden. På Vägval framtid får ungdomar som hamnat snett i livet en fristad och hjälp att ta sig tillbaka

Läs mer

Kurs B Motsvarande i CEFR A1/A2 (Gemensam europeisk referensram för språk)

Kurs B Motsvarande i CEFR A1/A2 (Gemensam europeisk referensram för språk) Läsförståelse Den studerande ska kunna förstå och använda enkla texter i vanliga situationer i vardagslivet, t.ex. anpassade berättande eller beskrivande vardagsnära texter vardagliga meddelanden och annonser

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

Sammandrag från tutorutbildningarna

Sammandrag från tutorutbildningarna Sammandrag från tutorutbildningarna Tutorns/storasyskonets uppgifter är att Introducera till universitetslivet hjälpa studenter lära känna nya människor uppmuntra en öppen och välkomnande stämning ge tips

Läs mer

VARFÖR HAR VI REGLER? Sidan 2, uppgift 5 TA STÄLLNING TILL FÖLJANDE:

VARFÖR HAR VI REGLER? Sidan 2, uppgift 5 TA STÄLLNING TILL FÖLJANDE: VARFÖR HAR VI REGLER? Sidan 2, uppgift 5 5. Varför behövs det regler? Kan eleven framföra sina åsikter? Kan eleven förklara varför regler behövs? Kan eleven se vad konsekvenserna skulle bli om det inte

Läs mer