MORGONVRÅLET. Mångsidigt foto

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MORGONVRÅLET. Mångsidigt foto"

Transkript

1 Torsdag 25 februari 2010 Morgonvrålet görs av studerande vid Svenska social- och kommunalhögskolan Mångsidigt foto På utställningen Fotografi och video NU presenterar unga konstnärer sina egna stilar och motiv. Utställningen har inget tema utan den bindande faktorn är att alla konstnärer studerat på Konstindustriella högskolan. SIDAN 8 Nästan som ett hem Så här bor de hemlösa På servicecentralen på Sanduddsgatan finner hemlösa mat, husrum och människor som delar samma levnadsöde. Vi tar hand om de som inte har någon annanstans att ta vägen, säger centralens chef Sanna Sunikka. Hit kommer folk från Helsingfors med omnejd för att fly undan kylan på gatorna. SIDAN 4 Det är iskallt i studielägenheten LEDARE Sovplats. Arja sov ofta på en bänk utanför Riksdagshuset innan hon flyttade in på Sanduddsgatan. foto: Jonas Sundström Studeranden Fredrika Sundén har bara 18 grader hemma i sin enrummare. Är kanske dubbla yllesockor det nyaste modet och den bästa idén? Eller kan det i stället vara bra att täta de dragiga fönstren så att värmen från de extrainköpta värmeelementen inte går till spillo? Vi eldar ju inte för kråkorna. Eller borde man slå på stort och satsa på att inhandla en bastu-ugn när man nu en gång håller på? Men att värma upp lägenheten kostar. Hur går ekonomin ihop då elräkningen kommer? SIDAN 3 Hur reagerar man när hemlösa flyttar in runt hörnet? SIDAN 2 Inget fog för kritik Oppositionen hävdar att fattigdomen ökat, inkomstklyftorna blivit allt större och att regeringen gjort alltför lite för att förhindra det. Social- och hälsovårdsminister Liisa Hyssälä (C) avfärdade i går kritiken bestämt. SIDAN 5 Mellanår förkortar karriären I går redogjorde studentorganisationerna och andra studeranderepresentanter hur de tror unga kan fås in i arbetslivet tidigare. Tre mellanår är medeltalet för studerande i dag. Enligt studentorganisationerna kunde den här tiden förkortas med hälften med hjälp av smidigare övergångar från ett stadium till ett annat. SIDAN 7 H1N1 på gång igen WHO har konfererat angående H1N1-pandemin och kommit fram till att vi kan vänta en ny influensavåg senast i höst. SIDAN 3

2 2 Torsdag 25 februari 2010 OPINION Ledare Säg nej till NIMBY Pressklipp Det är både klåfingrigt och fel tänkt. Föräldraledighet är ingen skyldighet utan en rättighet. Det kan finnas goda skäl för en nybliven mamma att arbeta. Det måste den enskilde få bestämma, inte EU. Dagens nyheter tycker att EU ska sluta lägga sig i medlemsländernas välfärdsystem. Varenda en gång en ny servicecentral för hemlösa grundas väcker det upprörda och missnöjda känslor. De flesta håller med om att det är positivt att staden använder skatteinkomster till att erbjuda tjänster till dem som verkligen behöver det. Men då det kommer till att staden ska göra det just i ens eget kvarter är det få som är lika övertygade. Sanduddsgatans servicecentral är det senaste exemplet. Upproret och rädslan gentemot ett dylikt härbärge så fort som det träffar ens eget kvarter är oskäliga. Det är trångsynt att enbart framföra argument om hur verksamheten leder till osäkra kvarter där det samlas kvarliggande knarksprutor och knivanfall. Ett sådant påstående grundar sig i fördomar, vilket kastar skugga över själva syftet med verksamheten. Den färskaste statistiken över hemlösa i Finland är från år 2008, där åttatusen rapporterades vara bostadslösa. Ungefär fyrtio procent av dem fanns i Helsingfors. Åttio personer utgjorde den mest utsatta gruppen som befolkade servicecentralerna. Dessa personer behöver stadens servicecentraler för att få tak över huvudet till natten. My Tengström Det är trångsynt att enbart framföra argument om hur verksamheten leder till osäkra kvarter. Sanduddsgatans servicecentral är ett exempel på det nyaste och mest omdebatterade stället dit de mest utsatta kan vända sig. Det som har kunnat läsas om verksamheten har huvudsakligen varit negativt, eftersom centralens grannar har upplevt centralen som malplacerad. Debatten om Sanduddsgatans servicecentral grundar sig delvis i en attitydfråga gentemot hemlösa. Ingen vill erbjuda någon annan en snålskjuts i samhället, vilket är mångas syn på servicecentralens verksamhet. Det som inte framgår lika tydligt är hur många centraler som erbjuder fler tjänster än bara övernattning. Genom att erbjuda rehabilitering och psykiskt stöd eftersträvar de att ge hemlösa en chans att återfå fotfäste i samhället. På längre sikt kan detta leda till en återvändan till arbetslivet. Till exempel Sanduddsgatans servicecentral planerar att erbjuda en A-klink. I ett nyliberalt konkurrenssamhälle premieras de snabba, de stora och de aktiva. Man behöver inte gilla det regionalpolitiska spelet, men regioner förutsätts kunna spela det. Hittills har flertalet andra regioner insett fördelarna med att agera samfällt, medan Vasaregionen gång efter annan varit oförmögen att nå en strategisk samsyn. I den regionalpolitiska versionen av Hela havet stormar har därför vår region upprepade gånger hamnat att stå kvar utan stol. Peter Ehrström tycker att Vasaregionen inte har råd att vara slapphänt i kampen om att få institutioner, trots att det just nu går bra för regionen. Om klang och jubel en tid präglat Sfp-utspelen om Åland så var det här desto allvarligare miner och desto flera diplomatiska kringelikrokar. En del av förklaringen är säkert det som Thors själv sa: att parlamentariker lättare kan unna sig att vara lite öppnare, de har bara sig själva att tänka på - inte vad regeringskollektivet tycker. Ändå får man säga att Thors respektive Wideroos-Haglund är på rätt olika våglängder för att vara i samma parti. Niklas Lampi konstaterar att sfp visat två olika sidor för ålänningarna. Ulla-Maj Wideroos och Carl Haglund har gått in för en charmoffensiv medan Ålandsministern Astrid Thors varit striktare och vagare i sitt bemötande. Dagens Fråga Ser du mer på webb-tv än traditionell tv? På onsdagen undrade Nätvålet om webb-tv är mer populärt än traditionell tv. 32 personer deltog i gallupen. Det är därför dags att dra ner på klagomålen och ge argumenten större eftertanke. Frågan är hur staden skulle se ut om de 104 personer som i genomsnitt övernattar på centralen annars skulle sova på gatan. Eller så kan man ställa sig inför tanken var man själv skulle övernatta om man plötsligt befann sig utan hem, vänner, familj och pengar. Centralerna spelar en oumbärlig roll i samhället. Det gäller att sluta tänka enligt Not In My Backyard -fenomenet. De vintriga gatorna i Helsingfors är nämligen inte gästvänliga, speciellt inte just nu. Ja 38!% 63!% Nej Redaktionen Ansvarig utgivare och chefredaktör: Henrika Zilliacus-Tikkanen Redaktionschef: Madicken Malm Redaktionssekreterare: Sissel Ray, Elisa Makarevitch Layout: Frida Pått, Peter Sjöholm, Jessica Suni Redaktörer och fotografer: Anneli Nylund, Jonas Sundström, Helena Sahri, My Tengström, Susanna Rapp, Staffan Björkell, Celia Hillo, Kati Leuschel Bildredaktör: Sandra Arrila

3 NYHETER Torsdag 25 februari Kallt ute, kallt inne Hyresvärden ska se till att du inte fryser i vinter trots att temperaturen kryper långt under noll. För få värmeelement och dragiga fönster är vanliga problem men det finns mer man kan göra än dra på sig extra yllesockor. Att stiga upp på morgon känns inte kul, men jobbigast är det att sitta länge vid datorn då händerna och fötterna blir iskalla, säger Aimo Nylund som studerar ungerska vid Helsingfors Universitet. Han uppskattar att temperaturen är omkring 18 grader i hans studentbostad, som han hyr av Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse, Hoas. Så har det varit hela vintern. Under den kalla vintern har kylan trängt in genom väggarna och vinit in genom dåligt tätade fönster i många studerandelyor. Ett typiskt problem i enrummare är att det bara finns ett värmeelement för hela lägenheten. Fredrika Sundén, som studerar journalistik vid Social- och kommunalhögskolan, har runt 18 grader varmt i sin 24 kvadratmeters etta i Berghäll och bara 16 grader på toaletten. Det finns bara ett värmeelement i hela lägenheten och det räcker inte för att få bort draget från det stora fönstret. Jag har ganska lätt för att bli förkyld och man känner ju sig lite halvflunsig när man går omkring och fryser. Det man kan göra är att kontakta hyresvärden. Man kan också vända sig direkt till disponenten så går det snabbast. Hyresvärden borde bekosta material till tätning av fönstren om det behövs. Om det fortsätter att vara kallt kan man förhandla fram någon lösning med en extra värmekälla. Om man köper ett eget eldrivet värmeelement känns det ju på den egna elräkningen, säger Carola Gustafsson på disponentföreningen i Borgå. en uppskattning som i en skild räkning justeras enligt den verkliga förbrukningen. Husbolaget bestämmer vilken värmenivån ska vara i huset men det är hyresvärden som hyr ut lägenheten som ansvarar för värmenivån där. Om det är kallt i en lägenhet som hör till Hoas ska felanmälan göras per telefon eller på stiftelsens webbsidor (www.hoas. fi). Före samtalet kan det löna sig att kolla att termostaten inte är blockerat, eftersom det kan göra värmeelementet kallare. Det är också bra att mäta temperaturen i lägenheten. Kati Leuschel Om värmeelementet inte fungerar är det bäst att vända sig till disponenten. foto: Sandra Arrila Det är skönt att kunna sitta inne i värmen då det snöar ute. foto: Sandra Arrila Elpriset har varit på rekordnivå under flera dagar i februari, upp till tio gånger högre än vanligt. Prishöjningen beror på att efterfrågan på el ökat samtidigt i hela Norden. På konsumenternas räkning kommer den kalla vintern att synas först senare eftersom elräkningarna utgår från En ny våg av svininfluensa väntas i höst Trots att smittofallen sjunker med rasande fart varnar Institutet för hälsa och välfärd att den andra svininfluenssavågen kan bryta ut innan hösten om inte tillräckligt många vaccinerar sig. WHO:s expertkommitté har haft en telefonkonferens angående H1N1-pandemin och situationen runt om i världen just nu. Enligt deras slutsats varierar den nutida svininfluensasituationen från land till land. I Västeuropa och Nordamerika har smittofallen sjunkit stadigt men i Östeuropa och centrala delar av Asien är pandemin fortfarande aktiv. Ett orosmoment är också vinterperioden som snart börjar på södra jordhalvan där epidemin inte ännu brett ut sig. Kallt väderlag är gynnsamt för influensaepidemier. WHO tycker att det är svårt att förutse hur pandemin kommer att förändras och uppmanar därför alla länder att fortfarande vara flexibla och ändra på sina planer vid behov. De rekommenderar också att vaccineringen fortsätter så länge det finns resurser. Enligt forskningsresultat fungerar vaccinet bra och ger motståndskraft mot smittan. Också i Finland har fallen av svininfluensa sjunkit snabbt sedan epidemitoppen i slutet av förra året. Från och med början av året har bara ungefär tio fall per vecka bekräftats. Institutet för hälsa och välfärd förutspår att människor ändå kommer att insjukna i svininfluensan också under de följande månaderna. Sedan epidemistarten i oktober i fjol har över fall av svininfluensa bekräftats i Finland enligt Institutet för hälsa och välfärd. Det är ändå bara en liten del av alla smittor. Över patienter har ordinerats läkemedelsbehandling och en del av befolkningen har haft en mild eller helt symptomlös smitta. Epidemins sjukdomsbörda kan utvärderas på ett övergripande sätt först när epidemin är över. I utvärderingen samkörs register som rör hälsa och hälsooch sjukvårdens belastning. I Finland har hittills konstaterats fyrtiofyra H1N1 relaterade dödsfall. Fyrtio av dem hade en grundsjukdom från tidigare. Hittills har ungefär 2,2 miljoner finländare tagit vaccinet och antagligen hundratusentals människor haft svininfluensan. Enligt Institutet för hälsa och välfärd påverkas den följande epidemivågen i hög grad av hur många som har motståndskraft. De rekommenderar fortfarade att så många som möjligt tar vaccinet för att förhindra att epidemin kommer på nytt. Enligt Dagens nyheter är just ungdomarna, som har hög smittorisk, lata med att vaccinera sig. När de reser utomlands kan de ta med sig smittan och således orsaka en ny epidemivåg i Sverige, säger statsepidemiolog Annika Linde. I USA, Kanada, Mexiko och Storbritannien pågår redan den andra vågen. Den andra vågen uppstår förmodligen här i Finland under en kall period senast nästa höst om vaccinationstäckningen blir för liten. Hälsostationerna runt om i landet fortsätter ännu med vaccineringen men rådgivningstelefonen har stängts. Också Helsingfors universitet har arrangerat ett till vaccineringstilfälle torsdagen den fjärde mars. Susanna Rapp Sitt namn till trots sprids svininfluensa från människa till människa men liknande virus har också påträffats bland grisar. foto: Bildarkivet. SVININFLUENSA Svininfluensa är en form av influensa som orsakas av en variant av influensavirus typ A av subtypen H1N1. Symptomen är de samma som för vanlig säsonginfluensa men vissa grupper löper risken att bli allvarligt sjuka. De första två fallen påträffades i USA i april I juni 2009 klassade WHO utbrottet som en pandemi, den första efter Hongkonginfluensan Källa:

4 4 Torsdag 25 februari 2010 NYHETER Hemlösa Arja: Det är en lottovinst att få vistas här. Sanduddsgatans servicecentral erbjuder bostadslösa Helsingforsbor logi och omsorg i den bitande vinterkylan. Ingen lämnas utanför. Drygt personer saknar bostad i Helsingfors. Vanligtvis tillbringar 104 av dem nätterna i Sanduddsgatans servicecentral som slog upp dörrarna i somras. Under vintermånaderna har antalet stigit med en handfull. Sanna Sunikka, chef på servicecentralen menar att det är otänkbart att låta människor vistas ute i stränga minusgrader. Om alla enheter i staden är fulla tar vi in dem som inte har någon annanstans att ta vägen. Det har tack och lov skett framsteg sedan 1960 talet då hemlösa frös ihjäl under vintrarna, säger Sunikka. På Sanduddsgatans servicecentral finns det möjlighet till bastubad och klädtvätt. Besökarna får också byta ut tunna och söndriga kläder mot varma vinterkläder om de vill. I centralens klädrum finns bland annat kappor, tröjor, vantar och mössor. Studerande som flyttar hemifrån och tömmer garderoberna är väldigt ivriga att skänka kläder till oss, berättar Sunikka. Det egna rummet slår parkbänken. Hemlösa Arja stortrivs på härbärget. Hon är bostadslös sedan två år tillbaka. Klienterna stannar i härbärget en natt i taget. När morgonen gryr är alla tvungna att lämna sin bädd så att städpersonalen får arbetsro. I köket på nedersta våningen serveras gratis frukost, som också hemlösa från andra härbärgen får ta del av. När dagens första mål är överstökat riktar klienterna sin uppmärksamhet mot tidningar, internet och tv. Sunikka berättar att det för tillfället råder OS yra i servicecentralen. Klienterna har till och med inrett en tävlingsstudio med plats för alla intresserade, säger hon. Somliga klienter sysslar med frivilligarbete, så som snöskottning och städhjälp. Med jämna mellanrum serveras billiga måltider. Servicecentralen ordnar också eget program. Det finns planer på en rundtur i Helsingfors, riksdagsbesök och en skönhetsdag för kvinnor. Tyvärr blir dagen ändå väldigt lång för många. Att skapa bättre sysselsättningsmöjligheter är vår stora utmaning, säger Sunikka. Till skillnad från många andra härbärgen i staden är Sanduddsgatans servicecentral öppen för alla, också för de onyktra. Användning av rusmedel inomhus är ändå strängt förbjudet. På härbärget finns människor i alla åldrar, den yngsta är 19, den äldsta 91. Den typiska klienten är ändå en medelålders blandmissbrukare av manligt kön. Endast kring en femtedel är kvinnor. En av dem är Arja, en kvinna i sextioårsåldern med orange hår och matchande fleecejacka. När Morgonvrålet besöker centralen ligger hon på soffan i ett sällskapsrum och tittar på tv. Arja är bostadslös sedan två år tillbaka. Innan servicecentralen slog upp dörrarna övernattade hon på många olika ställen. Jag har bott hos bekanta, sovit på järnvägsstationen och under bar himmel. Väldigt ofta på parkbänken invid Riksdagshuset, berättar hon. Arja är ytterst nöjd med sin tillvaro på Sanduddsgatan. När hon beskriver verksamheten sparar hon inte på lovorden. Enligt henne är personalen guld värd. Här är fantastiskt, här är helt enkelt fantastiskt. Här har jag fått vänner för livet, säger hon. Andelen bostadslösa växer hela tiden. En bidragande faktor är huvudstadens stigande hyror. Sunikka tror också att den ekonomiska nedgången kommer att sätta sina spår. Om någon blir bostadslös i dag lär det nog ändå ta tid tills personen dyker upp hos oss. De flesta börjar med att bo hos släkt och vänner. När rusmedel kommer in i bilden söker de sig så småningom till oss, säger hon. Enligt Sunikka är stadens inställning till de bostadslösas situation avsevärt bättre än vad den var tidigare. Arja är av motsatt åsikt, hon känner sig besviken. - Utlänningarna som kommer hit blir serverade på silverfat. De får direkt ett hem, ett jobb, kläder och möbler. Det är jag lite bitter på. Text: Celia Hillo Bild: Jonas Sundström Sanna Sunikka.

5 NYHETER Torsdag 25 februari Enligt Hyssälä har regeringen genomfört fler och mer kännbara reformer för att minska fattigdom än tidigare regeringar. foto: Lehtikuva/Statsrådets kansli Hyssälä avfärdar oppositionens kritik Oppositionen vill med en interpellation trygga låginkomsttagarnas försörjning och hävdar att fattigdomen ökat samt att inkomstklyftorna blivit allt större. Dessutom anser man att regeringen gjort alltför lite för att förhindra det. Regeringen med socialoch hälsovårdsminister Liisa Hyssälä (C) i spetsen avfärdar kritiken. Oppositionens interpellation om den tilltagande fattigdomen och de allt större inkomstklyftorna behandlades i riksdagens plenum i går. I interpellationen konstateras bland annat att villkoren för studerande, arbetslösa, ensamförsörjare och pensionärer som är beroende av en knapp pension försämrats eftersom de inte får någon nivåhöjning och då arbetspensionerna endast stiger marginellt. Regeringen förnekar kraftigt att de fattigas situation skulle ha försämrats under den senaste regeringsperioden. Social- och hälsovårdsminister Liisa Hyssälä (C) besvarade oppositionens interpellation med att konstatera att regeringen har gjort fler och mer kännbara reformer för att minska fattigdomen än vad det gjorts under de tidigare regeringsperioderna. I synnerhet i utkomstskyddet har det gjorts flera förbättringar. Regeringen har totalt beslutat om korrigeringar i socialskyddsförmåner för 730 miljoner euro. Man har bland annat beslutat införa garantipension och binda flera förmåner, som barnbidrag och hemvårdsstöd till index, från och med mars nästa år. Då den här regeringen inledde sin period sattes som mål att ingen ska lämnas ensam i det finländska välfärdssamhället och det kommer man att hålla fast vid, säger Hyssälä. Hyssälä avfärdar också skarpt kritiken mot regeringens skattepolitik. De skattelättnader som genomförts under den här regeringsperioden har mer än tidigare gynnat låginkomsttagarna, säger ministern och påpekar att en förnuftig finanspolitik är bra socialpolitik. Vänsterförbundet var initiativtagare till interpellationen och gruppordförande Annika Lapintie är verkligt missnöjd med regeringens sätt att sköta socialpolitiken. Hon betonar vikten av en höjning av grundtrygghetsstödet. Ett minimistöd på 750 euro krävs för ett drägligt leverne, säger hon. Den nuvarande skattepolitiken får sig också en känga. Bra skattepolitik ska vara som Robin Hood. Den tar från de rika och ger till fattiga. Regeringen framstår närmast som Nottinghams tjocka sheriff, dundrar Lapintie. Arja Karhuvaara som förde den samlingspartistiska riksdagsgruppens talan försvarade regeringen och sade att Finland behöver folk som orkar jobba för att upprätthålla välfärdssamhället. Det här uppnår man bland annat med en finanspolitik som står på stadig grund. En sådan har Vanhanens andra regering jobbat hårt för, säger hon. RÄTTELSE: Årtalen blev fel i artikeln Lång väg från podiet till läktaren i Morgonvrålet Undersökningen som Susanna Lähteenoja gjorde gjordes och inte 2002 och Interpellation är en fråga som minst 20 riksdagsledamöter ställer till regeringen eller en minister om ett ärende som hör till ministerns ansvarsområde. Regeringen ska besvara interpellationen i plenum inom 15 dagar. Efter att ha fått svar på interpellationen debatterar riksdagen ärendet och avslutar debatten med en omröstning om förtroendet för regeringen eller ministern i fråga. Den här specifika interpellatio- nen har samtliga oppositionspartier ställt sig bakom. Riksdagen röstar om regeringens förtroende imorgon. Staffan Björkell Lite bättre morgon lyssna på radio Olga. Vill du vakna glad på fredagsmorgonen? Knäpp då på radio Olga klockan Frekvens: Vi kommer bland annat att snacka om Facebook-kampanjer för svininfluensa, gå på djupet med Finlands vapenlag och äta vegetarisk mat för 80 cent. I studion gästar före detta sportchef Björn Federley, som berättar varför OS i Vancouver blev en sådan flopp för finländarna.

6 6 Torsdag 25 februari 2010 NYHETER Av de studerande som deltagit i undersökningen uppgav en fjärdedel att de blivit mobbade under sin studietid. Bilden är arrangerad. foto: Sandra Arrila Mobbning inget exklusivt för grundskola eller arbetsplats Det fria och fartfyllda studielivet är något som många sett fram emot. Ändå är verkligheten inte alltid så rosenröd som man har inbillat sig. Mobbning förekommer också bland studerande, visar den färskaste undersökningen. Nyyti ry är en fem år gammal stödorganisation för studerande. Nyyti är verksam i första hand på internet, vilket gör servicen nationell. Verksamhetsledare Helena Partinen pekar ut den lätta tillgängligheten och möjligheten till att vara anonym som Nyytis trumfkort. Då man anonymt kan berätta om sina problem och känner att man blir accepterad och att någon lyssnar, blir det också lättare att dela med sig och diskussionerna blir djupare. Det är också härligt att se hur personer börjar hjälpa varandra, säger hon. På Nyytis webbsida finns information och diskussionsgrupper för varje problem en studerande kan tänkas ha. Årligen har Nyyti upp till 9000 besökare och användare tack vare de omfattande nättjänsterna och att aktivitetsnivån stiger hela tiden. Mobbning är ändå inget som i sig driver studerande att ta kontakt med stödorganisationen. Partinen tar upp den färskaste undersökningen om studenthälsa, utförd av Studenternas Hälsovårdsstiftelse (Shvs), där man under 35 år jämfört 5000 universitetsstuderande med 5000 studerande på yrkeshögskolenivå. Största delen av dem som deltagit i undersökningen och har svarat att de blivit mobbade, uppger att mobbningen skett under skoltiden och inte under studietiden. 28 procent av deltagarna menar ändå att de känt sig lite mobbade under studietiden. Fem till sex procent uppger att de känt sig mycket mobbade. Det är ovanligare med mobbning på universitet än på yrkeshögskolor. Det här var också första gången som mobbning togs upp i en undersökning. Studiemetoderna är annorlunda på yrkeshögskolor än på universitet. I yrkeshögskolor är studerande mer indelade i grupper. Jag vågar ändå inte spekulera desto mer i vad mobbningen beror på eftersom den mesta mobbningen sker under skoltiden och då kan ju orsakerna i praktiken vara vilka som helst, säger Partinen. Det finns inte heller skillnader i mängden mobbning beroende på ort eller studieplats, även om dessa faktorer påverkar andra problem som studerande har. Vanligare skäl till att kontakta Nyyti är till exempel ensamhet eller problem i parrelationer. Också känslan av överansträngning och otillräcklighet driver studerande till att prata ut. Man kan känna att vardagens problem normaliseras då man får prata med någon. Då är man inte längre ensam med sitt problem. Människan växer ständigt psykiskt och då är det viktigt att komma ihåg att också motgångar hör till livet, säger Helena Partinen. Airi Hautamäki, professor i socialpsykologi vid Svenska socialoch kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, tycker att siffrorna är oroväckande, samtidigt som hon förstår vad de beror på. Skillnaden mellan universitet och yrkeshögskola överraskar inte heller henne. Man bildar maktstrukturer och hierarkier inom varje grupp. I yrkeshögskolor bildar man slutnare grupper än på universitetet, där variationen är större. Hittar man inte sin själsfrände på sitt eget studieområde, kan man gå till andra fakulteter och hitta positiv återkoppling där. På universitetet är det alltså lättare att söka sig till likasinnade, vilket mildrar mobbningen. Dessutom talar man nu om en förlängd adolescens, vilket betyder att unga behöver sina jämnåriga en längre tid än förr, eftersom tävlan om vem som är till exempel attraktivast spelar större roll än förut. Jag tror att det här långt beror på samhällsutvecklingen sociala problem är alltså viktigare än någonsin, säger Airi Hautamäki. Har man känt sig mobbad förr, är det lätt att känna sig utsatt också senare. Eftersom man i varje grupp erövrar sin position, kan man snabbt utveckla en offerroll, som följer med också i nya situationer. Blir man mobbad skäms man ofta mycket för sig själv, vilket leder till att det blir svårt att tala om problemet - man vill ju inte bli avvisad eller stämplad av fler människor. Hautamäki tror ändå, att den mest genuina kontakten endast kan födas ansikte mot ansikte. Får man vara totalt anonym, kan man göra sig mycket värre än man är, då man tappar ansvarskänslan. Å andra sidan blir det också lätt att berätta sådant, som man ansikte mot ansikte skulle skämmas över. Pratar man med en livs levande människa finns det ändå vissa specialdrag som jag tror är viktigare än anonymitet. Kan man prata med någon som inte ser på en med avsmak, känner man sig mycket mer uppmuntrad. Visserligen kan man låtsas många saker, men med ögonen kan man inte låtsas. Någon form av stödgrupper på universitet och yrkeshögskolor anser både Helena Partinen och Airi Hautamäki att det kunde finnas skäl att fundera på. Det finns studiepedagoger och professorer, men de koncentrerar sig mest på problem i studierna eller med pro graduavhandlingen. Visserligen finns Studenthälsan, men det skulle nog finnas arbete på den sociala integrationsfronten på universitet och yrkeshögskolor, säger Airi Hautamäki. Varje utbildning och institution, vars uppgift är att utbilda, behöver också hjärtats bildning. Det går aldrig att tillräckligt understryka hur viktigt det är att ta hänsyn till andra och uppföra sig väl. Vad har man för nytta av en akademisk utbildning, om hjärtats bildning saknas? skrattar Helena Partinen vänligt. Helena Sahri

7 TEMA Torsdag 25 februari Tidigare ut i arbetslivet Uttrycket 9 to 5 innebär inte arbete från klockan nio till fem för alla. Serien behandlar olika aspekter på arbetslivet. För ett år sedan tillsattes en arbetsgrupp för att utreda hur man kunde förlänga finländarnas arbetskarriärer. I går samlades Finlands studentorganisationer och andra studeranderepresentanter för att ge sin syn på hur arbetskarriärerna kunde börja tidigare. Finlands studentorganisationer och studeranderepresentanter samlades i går för att delge sina tankar om hur studerande kunde fås snabbare in i arbetslivet. På plats var bland annat ordförandena för organisationerna för andra och tredje stadiets studerande. Organisationerna betonade bland annat personlig handledning utgående från varje studerandes eget behov. Sami Hänninen som representerar yrkesskolorna genom OSKU, tog fasta på att många flyttar hemifrån efter grundskolan för att studera. Redan då behövs hjälp och handledning och det är viktigt att man har en vuxen som stödperson. Handledning i studierna är mycket viktigt eftersom unga ofta inte ännu vet vilken deras bransch är. Teppo Säkkinen, ordförande för Suomen lukiolaisten liitto, underströk att unga ska få hjälp med att söka sig vidare efter andra stadiet. Han ansåg också att antagningsprocesserna kunde utvecklas. Det borde gå att söka in till olika utbildningar inom samma bransch med samma inträdesprov. Tre mellanår är medeltalet för studerande i dag. Enligt organisationerna kunde den här tiden förkortas med hälften med hjälp av smidigare övergångar från ett stadium till ett annat. Antagningsprocessen får inte heller sätta sökande i en olikvärdig position. Till exempel borde hemorten inte få påverka möjligheterna att få en studieplats, sa Alina Böling från Finlands Svenska Skolungdomsförbund. Representanterna föreslog att högskolorna kunde jämna ut intagningen av studerande mellan hösten och våren. Värnplikten och dess inverkan på att få unga ut i arbetslivet diskuterades också. Organisationerna har ingen gemensam ståndpunkt om hur värnplikten Joanna Wikström och Stella Mattsson ser både för- och nackdelar med att man ska ut i arbetslivet så snabbt som möjligt. foto: Sandra Arrila borde se ut i framtiden, men tycker att tjänstgöringen kunde anpassas till skolornas läsår och att beväringarna också borde ha möjlighet att skriva tenter under tjänstgöringstiden. Ordförande Matti Parpala från Finlands studentkårers förbund anser att många av den senaste tidens samhälleliga reformer som berör studerande inte har fungerat så väl som man kunde önska. De positiva åtgärderna hjälper främst dem som redan har det bra ställt. De negativa åtgärderna sätter käppar i hjulen för dem som annars också har problem. Enligt Parpala borde man vänta med nya politiska åtgärder tills effekterna av tidigare insatser utvärderats. Han gav begränsningen av studietiden som trädde i kraft år 2005 som ett exempel. Verkningarna av det nya systemet kan inte ses ännu, eftersom de som inledde sina studier efter att lagen trädde i kraft borde bli klara först i år. Simo Takanen från Förbundet för studerandekårer vid yrkeshögskolorna påpekade att det är viktigt att bredda möjligheterna för studier på sommaren. Speciellt i dagens ekonomiska situation då det är svårt för studerande att få sommarjobb, sa han. Takanen tyckte också att tidigare studieprestationer borde fås rejält till godo. Organisationerna betonade betydelsen av att integrera studierna med arbete. De unga är oroliga över att hitta jobb och att klara kraven i arbetslivet. Frågor som berör arbetslivet borde därför behandlas mera i studierna. Enbart en examen räcker inte till för att förbereda studerande för arbetslivet. Stella Mattsson och Joanna Wikström är tredje årets studerande vid Svenska social- och kommunalhögskolan. De ser både för- och nackdelar med att man ska snabbt ut i arbetslivet. Wikström har studerat vid yrkeshögskola innan hon inledde sina studier i socialt arbete. Jag har fått en del kurser till godo från mina tidigare studier. Mattsson som studerar sociologi tycker att allt ansvar för att hitta ett jobb nu är på den nyutexaminerade. Det är inte bra att vi schasas bort från skolan för att bli arbetslösa. Hon undrar också om arbetsgivarna vill ha en 23-årig magister i socialt arbete utan arbetserfarenhet. Anneli Nylund Journalistnomineringarna har offentliggjorts Nomineringarna för Stora Journalistpriset 2009 offentliggjordes sent i går. I år fanns det sammanlagt 201 förslag till pristagare. Stora Journalistpriset har delats ut sedan år Priset för varje kategori är 7500 euro. Vinnarna presenteras på en gala i Helsingfors den 24 mars Det är svenska Bonnier Ab som finansierar priset. Nomineringarna för Årets journalist: 1. Tuomas Manninen (Ilta-Sanomat) 2. Ilkka Malmberg (Helsingin Sanomat, Kuukausiliite) 3. Kristiina Tolvanen (Aamulehti) Nomineringarna för Årets journalistiska insats: 1. Redaktör Pasi Heikura, producent Pertti Ylikojol samt redaktörerna Anu Heikkinen och Kaisa Pulakka (Yle Radio 1) 2. Freelanceredaktör Otso Kantokorpi 3. Redaktörerna Olli Kuivaniemi och Tuomas Peltomäki (FNB) Nomineringarna för Årets inslag/artikel: 1. Redaktör Leena Sharma, fotograf Kaisa Rautaheimo och grafiker Riikka Haahti (Suomen Kuvalehti) 2. Freelanceredaktör Wali Hashi och fotograf Shukri Omar (Yle MOT) 3. Nyhetschef Kreeta Salmela, redaktörerna Risto Kunnas och Tiia Rantalainen (Iltalehti) (FNB) Ung äventyrare Australiensiska Jessica Watson, 16, vill bli den yngsta personen att ensam och utan avbrott segla jorden runt. På tisdagen passerade hon Afrikas sydligaste spets Godahoppsudden och har nu avlagt mer än hälften av sin resa. Äventyret höll på att ta slut innan det ens börjat när hon rammade en oljetanker utanför hamnen i Sydney. Båten, den ljusröda Ella s Pink Lady är en S&S 34, en båtmodell som tidigare använts för världsomsegling ensam. MV 2011 finska seriens år Nästa år blir det precis hundra år sedan den första finska serieboken, Professori Iitikaisen tutkimusretki tecknad av Ilmari Vainio, gavs ut. För att fira jubileet kommer man att ge ut ett specialfrimärke av Ville Tietäväinen och publiceringen av nya seriealbum koncentreras till nästa år. Serier i olika form kan ses på utställningar på bland annat Designmuseet och Kisama under hela nästa år. MV

8 Ev e 8 Torsdag 25 februari 2010 n em KULTUR g n a På möte med Astra Nova Är du intresserad av vad en tidskrift med kvinnoperspektiv har att erbjuda dig? Eller kanske sugen på lite mingel och vin med finlandssvenska journalister och samhällsentusiaster? På lördag kan du kombinera de två på Astra Novas årsmöte i Kabelfabriken. Alla Astra Novas nya och gamla vänner är välkomna på mötet som börjar och minglet efteråt från och framåt. Medeltida paralleller på Sveaborg På lördagen kan du njuta av både profan och sakral musik från medeltiden, framförd av kvinnokören ExAudio. Kören uppträder på Sveaborg med start I samarbete med Duo Schütt kommer kören även att visualisera delar av konserten iklädda full medeltida mundering. Projekthelheten går under namnet Goliardes et trouvères medeltida paralleller. Biljetter fås från Luckan. Helsinki Schools unga generation presenterar fotokonstens framtid Utställningen i Mejlans presenterar Helsinki Schools unga generation och är en mångsidig blandning av fotokonst och video. I går öppnade Helsinki Schools utställning Fotografi och video NU. På konstutställningen medverkar 17 unga konstnärer som antingen studerar eller har utexaminerats från Konstindustriella högskolan. Alla konstnärer har en egen identifierbar stil och jobbar med motiv som kan kännas igen. Olika motiv är exempelvis ekologiska frågor och hur synen på stadsbilden förändrats. Kati Nenonen, amanuens vid Helsingfors stadsmuseum säger att man tydligt kan se fotokonstens mångfald på utställningen. Utställningen är mycket mångsidig, det finns inget gemensamt tema utan den gemensamma nämnaren är Konstindustriella högskolan, säger Nenonen. Formspråket i verken varierar från abstrakt till halvdokumentärt. På utställningen finns allt från svartvita porträtt till geometriska kompositioner. Förutom fotokonst kan man se två videoverk och en installation. Nenonen beskriver stämningen på utställningen som elegant. Enligt Nenonen kan kan publiken vara aktivt med på utställningen. Ett exempel är Noomi Ljungdells konstverk Sana-Kuva. Konstnären har fotat utsikten från sitt fönster och bit för bit plockat bort allting och ersatt bitarna med ord. Tittaren får sedan själv bilda sig en uppfattning om vad Ljungdell har sett. Nenonen säger att publiken också har en aktiv roll i videokonst-verken. Utställningen fokuserar på den yngre generationen av Helsinki School-konstnärerna. Helsinki School är ett internationellt känt konstfenomen som funnits nu i 15 år. Med begreppet menas utvalda fotostuderande på Konstindustriella högskolan eller redan utexaminerade konstnärer. Helsinki School var från början Timothy Persons undervisningsprojekt som skulle förhindra att utexaminerade studerande lämnas handfallna. Projektet tog fart och konstnärerna började själva arrangera utställningar. Hanna Nenonen säger att konstnärerna genom projektet får stöd och Som 26-åring #3 ur serien Jag, dotter. foto: Nelli Palomäki, Gallery Taik. hjälp av varandra. På öppningen kunde man tydligt se hur varma relationer konstnärerna hade till varandra, de är nästan som en liten familj, säger Nenonen. Utställningen är öppen fram till den 23 maj. På fredagar är det fritt inträde mellan klockan 11 och 16. Susanna Rapp Liten förbrukning och gott om utrymme - Octavia årets miljöbil Årets ekobil 2010 är en Skoda Octavia 1, 6 TDI Green Line. Bilen gick segrande ur ett test bland femton bilmodeller. Testet arrangerades av en miljö-styrgrupp där bland annat energieffektiveringsföretaget Motiva och bilmagasinet Tuulilasi ingår. Testet utfördes bland bilmodeller i den så kallade mellanfamiljebilklassen dit modeller som Corolla och Golf hör. Skoda Octavia 1,6 TDI Green Line har en turbodieselmotor med väldigt låga koldioxidutsläpp och också låg bränsleförbrukning. Årets ekobil dricker endast 4,9 liter på 100 kilometer i blandad körning och är således att föredra också ekonomiskt. Miljöstyrgruppen som utser årets ekobil består av representanter från VTT, Tekniska högskolan, Trafiksäkerhetsverket, Kommunikationsministeriet, bilimportörer, A-lehdet och Motiva. Informationsdirektör Joachim Donner på Motiva Oy berättar att man på det här sättet sammanför kunnande och resurser på såväl ett tekniskt som ekonomiskt plan. Motiva ansvarar för energimärkningen på ekobilar. Vårt företag strävar efter att effektivera energi- och materialanvändning samt att öka användningen av förnybar energi. Det är synnerligen intressant att få vara med och testa samt lyfta fram någonting som är så användbart som en bil. En sann konsumentprodukt, säger han. Donner anser att förbrukningen är den viktigaste enskilda faktorn att bry sig om då man testar vilka bilar som är miljövänliga men att det naturligtvis också finns andra viktiga faktorer att bry sig om. Testet är mångfasetterat och tar även upp en hel del aspekter som inte har direkt anknytning till miljön, som exempelvis säkerhet och acceleration. Vi har dock lämnat bort det direkta kolpartikelutsläppet från våra tester eftersom det här förvrider bilden en del, i synnerhet då man jämför diesel- och bensinbilar. Vi hoppas att våra tester på det här sättet ger en Octavian gick segrande ur ett test bland femton olika bilmodeller. foto: Motiva. rättvis bild av de olika bilmodellerna, säger han. Det är klart att alla inte kan köra med likadana bilar men man måste komma ihåg att en bils miljörankning ofta avgörs av vilken typs motor den har. Vårt budskap är enkelt: Vilken bilmodell du än köper så välj en vettig motor till den, säger Donner. På Trafiksäkerhetsverket Trafis hemsidor kan man använda sig av EkoAKE-tjänsten där man får fram ens egen bilmodells bränsleförbrukning samt uppgifter om hur miljövänlig den är. I tjänsten ingår bilmodeller. Staffan Björkell

Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA!

Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA! Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA! DU HAR RÄTTIGHETER! Du får ut mer av Internet när du håller på dina rättigheter och uppför dig ansvarsfullt. Praktiskt taget alla har tillgång till Internet

Läs mer

Sol och vår ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ÅSA ÖHNELL ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Sol och vår ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ÅSA ÖHNELL ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ÅSA ÖHNELL ORDLISTA otrogen (sida 6, rad 10) träffat andra kvinnor (eller män) efterlyste (sida 6, rad 16) sökte efter, frågade efter, kanske på teve och i tidningar inte råd

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Kandidatexamen klar hur ser framtiden ut? Jag hörde häromdagen någon säga att framtiden

Läs mer

Vad borde vi veta om pensionerna? Hur ska vi berätta om dem? Kati Kalliomäki (kati.kalliomaki@etk.fi) 14.6.2012, Tammerfors

Vad borde vi veta om pensionerna? Hur ska vi berätta om dem? Kati Kalliomäki (kati.kalliomaki@etk.fi) 14.6.2012, Tammerfors Vad borde vi veta om pensionerna? Hur ska vi berätta om dem? Kati Kalliomäki (kati.kalliomaki@etk.fi) 14.6.2012, Tammerfors Varifrån kommer fakta om pensioner? Uppfattningen föds via medierna Pensionsskyddscentralen

Läs mer

MATERIAL TILL EFTERARBETE MED BARN

MATERIAL TILL EFTERARBETE MED BARN MATERIAL TILL EFTERARBETE MED BARN Kulor, cash och sedlar Hur många presenter behövs för att fylla ett hål av saknad i hjärtat? Kommer någon och räddar dig till slut, som prinsessan på den vita hästen,

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 24 februari 2012. säger sjuksköterskan Kerstin Nordqvist i Kalix. Operationer flyttas från Kalix

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 24 februari 2012. säger sjuksköterskan Kerstin Nordqvist i Kalix. Operationer flyttas från Kalix LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 6 Fredag 24 februari 2012 NORRBOTTEN Operationer flyttas från Kalix Snart är det stopp för alla planerade operationer vid sjukhuset i Kalix. Operationerna kommer att flyttas till sjukhusen

Läs mer

Workshop 00:Almestrand Nina Söderström Malin Sörman Maria Hager Under åren 1999 2000 genomförde jag min andra fotografiska workshop på ett behandlingshem för mammor och deras barn. Hemmets uppgift är att

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack

FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack FÄRDIGHET 6: Att presentera sig FÄRDIGHET 7: Att presentera

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Vuxenutbildningsundersökningen 2006

Vuxenutbildningsundersökningen 2006 Utbildning 2008 Vuxenutbildningsundersökningen 2006 Deltagande i vuxenutbildning Nästan 1,7 miljoner deltog i vuxenutbildning År 2006 deltog varannan 18 64-åring, dvs. över 1,7 miljoner personer, i vuxenutbildning,

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Medlemsenkäten hösten 2005 Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Drygt var tionde medlem har ett fackligt uppdrag. Två tredjedelar har fått en utbildning för uppdraget.

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

LITE MINDRE FÅ FÄRRE NÅGRA

LITE MINDRE FÅ FÄRRE NÅGRA 'Lite mindre få färre några' 1 LITE MINDRE FÅ FÄRRE NÅGRA restauranger i denna stad har vegetariska rätter. kärlek och uppmärksamhet är allt denna baby behöver. är mer. Anna njuter av att lyssna på musik

Läs mer

NIVÅER A1-A2. 1. Gunnar söker jobb. ett IT- företag kommer din fru? Från Italien jag röka? Nej, tyvärr det är förbjudet!

NIVÅER A1-A2. 1. Gunnar söker jobb. ett IT- företag kommer din fru? Från Italien jag röka? Nej, tyvärr det är förbjudet! NIVÅER A1-A2 1. Välj rätt alternativ 1. Gunnar söker jobb. ett IT- företag. A. i B. på C. till D. om 2. -. kommer din fru? Från Italien. A. Vart B. Var C. Varifrån D. Vad 3. Vad kör du bil? En Volvo. A.

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 9 Fredag 11 mars 2011

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 9 Fredag 11 mars 2011 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 9 Fredag 11 mars 2011 NORRBOTTEN Bra skola i Arvidsjaur Grundskolan i Arvidsjaur är nästan bäst i hela Sverige. Det tycker Lärarnas Riksförbund som varje år väljer ut Sveriges bästa

Läs mer

placeringsundersökning Utförd sommaren 2009 av Ekonomforum

placeringsundersökning Utförd sommaren 2009 av Ekonomforum placeringsundersökning Utförd sommaren 2009 av Ekonomforum VASA HELSINGFORS Ekonomforums placeringsundersökning Jämförelse av svar åren 2003-2009 Denna undersökning har utförts under sommaren 2009 av Hankens

Läs mer

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration Ett vildare Europa Text: Kicki Lind Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe 36 Inspiration GNM_No11_Wonders.indd 36 2013-08-08 22:45 Genom att kombinera naturskydd med ekonomisk

Läs mer

Skrivträning skriv olika sorters texter

Skrivträning skriv olika sorters texter Skrivträning skriv olika sorters texter form Regler för stor bokstav - namn - ny mening Skiljetecken - punkt - frågetecken - utropstecken - kommatecken Stycken - lämna en tom rad innehåll Det ska synas

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 3:4. Under denna lektion får dina elever:

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 3:4. Under denna lektion får dina elever: Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

Toppuniversitet och toppundervisning

Toppuniversitet och toppundervisning Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Rektor Henrik Hägglunds tal vid publiken 30.5.2007 Toppuniversitet och toppundervisning I dag talas det mycket om toppuniversitet. Planerna

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Lust att snacka LUST ATT SNACKA TIDNINGARNAS FÖRBUND. Bästa lärare

Lust att snacka LUST ATT SNACKA TIDNINGARNAS FÖRBUND. Bästa lärare LUST ATT SNACKA Bästa lärare Uppgifterna till finns nu i förnyad form för läraren! Materialet som ursprungligen planerades för FN:s familjeår, lämpar sig främst för undervisningen i årskurserna 7 9, men

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG 38 Reportage. Vägval framtid Kämpiga uppväxter präglade av droger, kriminalitet och svåra familjeförhållanden. På Vägval framtid får ungdomar som hamnat snett i livet en fristad och hjälp att ta sig tillbaka

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Bjuder på några bilder av de vuxna också.

Bjuder på några bilder av de vuxna också. Efter en busstur till havsnära Löderups strandbad startade dagen på bästa sätt nämligen med fika! Det är nog aldrig fel med fika om du frågar ungdomarna i. Efter fikastunden var det sedan dags att få sig

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro

Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro Material från två olika studier: 1) GERDA-enkäten (2005) 2) Fokusgruppintervjustudie (2007-2008) Vad är ålderism? 1 Iversen, Larsen & Solem (

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Fem sätt att hålla ditt hem varmt i vinter

Fem sätt att hålla ditt hem varmt i vinter Fem sätt att hålla ditt hem varmt i vinter Om du bor i ett dåligt isolerat hus vilket många av oss gör kan du spendera tusentals kronor extra i vinter på elräkningen. Tittar vi tillbaks lite i tiden på

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

SAMNORDISK UNDERSÖKNING OM BARNENS RÄTT ATT DELTA 2009/2010 UNICEF SVERIGE

SAMNORDISK UNDERSÖKNING OM BARNENS RÄTT ATT DELTA 2009/2010 UNICEF SVERIGE SAMNORDISK UNDERSÖKNING OM BARNENS RÄTT ATT DELTA 2009/2010 UNICEF SVERIGE 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...4 1.1 Bakgrunden till undersökningen...4 1.2 Undersökningens syfte och metod...5 2 BESKRIVNING

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst Om oss Var med i Hyresgästföreningen lättläst Om Hyresgästföreningen I den här broschyren kan du läsa om Hyresgästföreningen. Vi berättar om vilka vi är, vad vi gör och vad vi tror på. Ring oss på telefon

Läs mer

Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo

Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo Kårpolitikern sitter inte i glaskupa Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo Akademis Studentkårs nya styrelseordförande Anniina Pirttimaa, men bara i en diskussion

Läs mer

ZA5222. Flash Eurobarometer 287 (Influenza H1N1) Country Specific Questionnaire Sweden

ZA5222. Flash Eurobarometer 287 (Influenza H1N1) Country Specific Questionnaire Sweden ZA5222 Flash Eurobarometer 287 (Influenza H1N1) Country Specific Questionnaire Sweden FLASH 287 INFLUENZA Q1. Avser du att vaccinera dig mot vanlig influensa i år? Ja, jag är redan vaccinerad... 1 Ja,

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

HEJ! Vi är mycket glada över att du och din skolklass vill uppleva Om vi kunde gå hem till mig.

HEJ! Vi är mycket glada över att du och din skolklass vill uppleva Om vi kunde gå hem till mig. HEJ! Vi är mycket glada över att du och din skolklass vill uppleva Om vi kunde gå hem till mig. Här följer lite information om föreställningen, samt några tankar kring hur pjäsens frågor skulle kunna integreras

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN KIRSTEN AHLBURG ORDLISTA pall (sida 10, rad 3) en liten stol utan ryggstöd och armstöd baguette (sida 14, rad 12) franskt, vitt bröd LÄSFÖRSTÅELSE Vid dagens slut sida 5 Vilken

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar

HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar ADMINISTRATIV VÄGLEDNING HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar - administrativ vägledning Du

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 (utdrag ur en horsemanshiptränares dagbok) Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz En vinterdag för ungefär ett år sedan ringde min telefon. Som så många andra gånger

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Din uppgift: trovärdig verklig inte

Din uppgift: trovärdig verklig inte Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast fredag vecka 43. En kortare redovisning

Läs mer

Årets Ungdomssektion 2010

Årets Ungdomssektion 2010 Årets Ungdomssektion 2010 Klubb: Theleborgs Ryttarsällskap Distrikt: Smålands Ridsportförbund Kontaktperson i sektionen: Josefine Ahlgren Adress: Stallvägen 10 353 52 Växjö Telefon: 0702-46 06 11 E-mail:

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

DIALOG I TIDEN LÄROMATERIALET VAD BETYDER EGENTLIGEN ÅLDERDOMEN?

DIALOG I TIDEN LÄROMATERIALET VAD BETYDER EGENTLIGEN ÅLDERDOMEN? LÄROMATERIALET DIALOG I TIDEN Utställningen och läromaterialet Dialog i tiden ger eleverna en månsidig introduktion till sociala, samhälleliga, fysiologiska och psykologiska frågor kring åldrandet. Besök

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk Sara elektriker AV-nummer 41511tv 2 Programvinjett /Sara är i en lägenhet, hon spikar, borrar och monterar./ SARA elektriker. Jag är utbildad starkströmselektriker. Jag har ju alltid gillat mycket tekniska

Läs mer

1. Ett bord med flera maträtter eller drycker. 2. När man knådar kroppen så att musklerna blir mjukare. 3. Göra så att något blir svagare.

1. Ett bord med flera maträtter eller drycker. 2. När man knådar kroppen så att musklerna blir mjukare. 3. Göra så att något blir svagare. Att förstå ord hjälper dig att förstå text. Vad betyder orden? Skriv siffran vid rätt ord. 5 4 6 3 2 1 kämpa uppmuntran SPA dämpa massage buffé 1. Ett bord med flera maträtter eller drycker. 2. När man

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

Mätning av godstrafiken på E4:an utanför Jönköping

Mätning av godstrafiken på E4:an utanför Jönköping Mätning av godstrafiken på E4:an utanför Jönköping Det debatteras flitigt gällande den utländska trafiken i Sverige, både i riksdagen och på centralt/lokalt plan. Vi är alla överens om att något måste

Läs mer

SÅ HANTERAR DU ARGA KUNDER (13 TIPS)

SÅ HANTERAR DU ARGA KUNDER (13 TIPS) SÅ HANTERAR DU ARGA KUNDER (13 TIPS) Missnöjda kunder är en av de svåraste och mest jobbiga uppdragen att hantera. Men att kunna hantera sina missnöjda kunder på rätt sätt är otroligt viktigt och kan ofta

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Artisten Eagle-Eye Cherry.

Artisten Eagle-Eye Cherry. Artisten Eagle-Eye Cherry. Kamera&Bild Nr2 Ulf Lundell, artist och författare, fotograferad 1990. Porträttören Utan knussel fångar Ulla Montan en bit av en människas själ i sina porträtt. Hon äger styrkan

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer