ÖSTERGÖTLANDS KEMTVÄTTAR. Kvalitativ riskbedömning av Ödeshögs Kemiska Tvätt (MIFO-nummer F ), Gripen 10, Ödeshög kommun

Transkript

1 AB Lilla Bommen GÖTEBORG Tel: [+46] Fax: [+46] ÖSTERGÖTLANDS KEMTVÄTTAR Kvalitativ riskbedömning av Ödeshögs Kemiska Tvätt (MIFO-nummer F ), Gripen 10, Ödeshög kommun Utkast Datum: Uppdragsnummer: Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Östergötland Org. nr: , VAT nr: SE Säte: Stockholm Kontor i Göteborg, Lund, Stockholm och Uppsala KONTOR I AFRIKA, ASIEN, AUSTRALIEN, EUROPA OCH NORD- OCH SYDAMERIKA

2

3 - i (i) - Innehållsförteckning 1 Bakgrund och Syfte Riskbedömning Allmänt Problembeskrivning Spridnings- och exponeringsvägar Skyddsobjekt Konceptuell modell Sammanvägd riskbedömning Slutsats Identifierade kunskapsluckor och förslag på kompletterande undersökningar Referenser Figurförteckning Figur 1. Illustration av miljö-/hälsorisk av en förorening....2 Figur 2. Illustration av hur TCE (DNAPL) principiellt sprids i jord vid spill eller läckage från markytan...5 Tabellförteckning Tabell 1. Tabell 2. Analysresultat av inomhusluftprover (mg/m 3 ), se Bilaga 1 för lokalisering av provtagningspunkter...10 Resultat från laboratorieanalyser av grundvatten (µg/l) jämförda med kanadensiska ytvattenkvalitetskriterier (CCME september 2007) (RV)...11 Bilagor Bilaga 1. Situationsplan.

4 - 1 (14) - 1 Bakgrund och Syfte AB (Golder) har på uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötland (Länsstyrelsen) genomfört en översiktlig miljöteknisk undersökning motsvarande en förstudie enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual inom fastigheten Gripen 10. Resultaten från undersökningen visade att fastigheten är förorenad av klorerade alifatiska kolväten, som sannolikt härrör från den tidigare tvätteriverksamheten. Baserat på de erhållna resultaten bedömdes risken för negativa hälsoeffekter på de människor som bor eller vistas i området som mycket liten vid direktexponering av föroreningar via jord eller exponering genom intag av dricksvatten vid nuvarande markanvändning. Risken för negativa effekter till följd av inandning av ångor i byggnaderna i anslutning till undersökningsområdet kunde dock inte uteslutas då inga mätningar på inomhusluften i närliggande byggnader utanför aktuell fastighet gjorts. Den genomförda undersökningen är dock alltför begränsad för att säkert förstå och bedöma de långsiktiga riskerna. Länsstyrelsen i Östergötland (Länsstyrelsen) har därför gett Golder i uppdrag att göra en kvalitativ riskbedömning av fastigheten Gripen 10. Syftet med riskbedömningen är att: baserat på de erhållna resultaten identifiera potentiella miljö- och hälsorisker i ett nuläge samt i ett längre tidsperspektiv identifiera ev. kunskapsluckor uppskatta behovet av fortsatta undersökningar samt i förekommande fall ge förslag på undersökningar inkl. en kostnadsuppskattning. Det förutsätts att läsaren till denna rapport har tagit del av ovan nämnda Förstudie 1 då de presenterade bedömningarna grundar sig på resultat som finns redovisade i sin helhet i denna. 1 Ödeshögs Kemiska Tvätt, MIFO-nummer F , Östergötlands kemtvättar, daterad

5 - 2 (14) - 2 Riskbedömning 2.1 Allmänt Risk uttrycks vanligen som sannolikheten för och konsekvensen av en händelse som till exempel kan medföra skada på människors hälsa eller miljö (NV 2007). För att ett förorenat område ska utgöra en risk krävs att det finns en föroreningskälla där föroreningen är tillgänglig eller kan spridas till platser där den kan orsaka en exponering av människa eller miljö, som är skyddsobjekt (se Figur 1). Exponeringen måste också kunna ge upphov till en negativ effekt på något skyddsobjekt för att en risk ska föreligga. Föroreningskälla Skyddsobjekt R I S K Spridningsvägar Figur 1. Illustration av miljö-/hälsorisk av en förorening. Den generella riskbedömningsmetodiken innehåller momenten problembeskrivning, bedömning av halter, spridning och exponering samt bedömning av effekter (NV 2007). Allt detta sammanfattas i en sammanvägd riskbedömning. I problembeskrivningen beskrivs föroreningskällor, föroreningarnas karaktäristik, spridnings- och exponeringsvägar samt vilka skyddsobjekt som kan exponeras. Resultatet sammanfattas i en konceptuell modell som illustrerar hur potentiellt miljö- och hälsofarliga ämnen från det förorenade området kan transporteras till skyddsobjekten. Modellen är ett stöd för att identifiera kunskapsluckor och behov av kompletterande undersökningar och utredningar. I den förenklade riskbedömningen ligger resultat från översiktliga undersökningar till grund för bedömning av halter, spridning och exponering. Effektbedömningen utförs genom avstämning av uppmätta halter mot rikt- och gränsvärden.

6 - 3 (14) Problembeskrivning Riskbedömningens avgränsning Riskbedömningen har avgränsats till att omfatta de föroreningar som baserat på tidigare och aktuell markanvändning återfunnits eller bedöms potentiellt kunna förekomma på fastigheten Gripen 10 i Ödeshög. Riskbedömningen görs m.a.p. aktuell markanvändning på fastigheten och dess närmaste omgivning. Den aktuella markanvändningen utgörs av (se Bilaga 1): handel (butik för elektriska tillbehör och lokaler för elinstallationsfirman, Elektro Pär) boende (bostadshus i fastighetens närområde) Riskerna i en framtid diskuteras och bedöms också utifrån följande ansatta scenarier: den fd. bostadsbyggnaden som idag används för lager och personaländamål används för bostadsändamål (Scenario 1) ett uttag av grundvatten sker i närområdet (Scenario 2) Det finns enligt uppgift från fastighetsägaren planer på att den brunn som är belägen på fastigheten läggs igen och butiksbyggnaden och lagerlokalen byggs ut över brunnen. Vidare så är ett ytterligare tänkbart framtida scenario att byggnaden rivs. Dessa scenarier kan innebära ökad risk för exponering för markarbetare och boende om inga åtgärder vidtas. Dessa scenarier har dock ej beaktats i riskbedömningen då det är Golders uppfattning att föroreningskällan i så fall måste avlägsnas omgående och skyddsåtgärder vidtas. Föroreningssituation Den aktuella fastigheten ligger i ett bostadsområde några hundra meter väster om centrala Ödeshög. Den naturliga jordlagerföljden är mulljord (mäktighet ca 0,1 m) och siltig lera eller lerig silt (mäktighet ca 2 m). Grundvattenytan återfinns på ca 1,8-2 m under markytan, i nivå med bergets överyta. Den genomförda undersökningen inom fastigheten har omfattat klorerade alifater i ytligt grundvatten, porgasluft, inomhusluft och i trädved. Jord har endast analyserats m.h.a. PID-instrument 2. Inga tecken på föroreningar noterades i samband med jordprovtagingen. Klorerade alifater detekterades i grundvatten, porgas och inomhusluft på fastigheten. Endast i grundvatten i den norra delen av fastigheten uppmättes halter av tetrakloreten (PCE) över gränsvärdet för dricksvatten. Föroreningarna kan sannolikt härledas till den historiska kemtvättverksamheten på fastigheten. 2 Photo Ionisation Detector.

7 - 4 (14) - Fastigheten är belägen i ett bostadsområde med äldre bebyggelse och det finns inget som indikerar att det skall ha förekommit någon annan miljöstörande verksamhet än den fd. kemtvätten. PCE började användas mer allmänt på 1950-talet, dvs. då den aktuella kemtvätten togs i bruk. Det fd. bostadshuset värms eller har värmts upp med olja, men inga tecken på oljeförorening har noterats. Således bedöms risken för att det ska finnas andra icke undersökta och ovan nämnda föroreningar på fastigheten som relativt liten. Karaktärisering av förekommande förororeningar PCE, TCE och dikloreten (DCE) är tunga vätskor eller sk. DNAPL (Dense Non Aqueous Phase Liquids) med förhållandevis hög vattenlöslighet 3 (i jämförelse med andra vanligt förekommande föroreningar t.ex. metaller eller tyngre petroleumkolväten) och flyktighet 3 samt att de, till skillnad från t.ex. petroleumkolväten, fastläggs i liten omfattning i jord (relativt låga K d -värden 3 ). Vinylklorid (VC) är en relativt vattenlöslig gas som fastläggs i obetydlig utsträckning i jord. Inget av ämnena binder heller särskilt starkt till sediment 4 PCE och TCE bryts inte alls eller mycket långsamt ned i mark vid syrerika förhållanden. Vid syrefattiga förhållanden sker dock en successiv deklorering till DCE och vinylklorid (VC). Erfarenhetsmässigt anses det att nedbrytningshastigheten minskar ju färre kloratomerna är, dvs. nedbrytningen av PCE (fyra kloratomer) till TCE (tre kloratomer) går relativt snabbt medan DCE (två kloratomer) dekloreras långsammare. Vid syrerika förhållanden bryts vinylklorid slutligen ned till koldioxid, vatten och klorid. Resultaten från den översiktliga undersökningen visar att det ev. sker en viss nedbrytning av PCE i grundvatten då nedbrytningsprodukten TCE har uppmätts. Dock kan det inte uteslutas TCE:n härrör från tidigare användning av TCE i kemtvätten. PCE, TCE, DCE och VC är alla giftiga för människor vid långvarig exponering via luft eller livsmedel (t.ex. dricksvatten) och kan ge skador på t.ex. lever och det centrala nervsystemet hos människor. VC och TCE har i Sverige klassats som cancerframkallande, medan PCE misstänks kunna framkalla cancer. Klorerade alifater kan även orsaka negativa effekter på ekosystem i ytvatten vid relativt låga halter. Ämnena är dock inte speciellt bioackumulerbara 5. Både TCE och VC är utfasningsämnen enligt Kemikalieinspektionens PRIO-databas. 3 Vattenlöslighet PCE = mg/l; Flyktighet cis-dce =200 mm Hg; K d,pce =3 l/kg (Källor: NV rapport 4639; US-EPA IRIS, Hazardous Substances DB m fl.) 4 ex. K oc, TCE =67,7. K oc koefficienten för ett ämnes fördelning mellan organiskt kol i jord/sediment och vatten. Ämnen som har höga K oc anses ha potential att binda starkt till sediment/jord. Värdet är hämtat från RAIS ( 5 ex. logk ow, TCE =2,42. K ow koefficienten för ett ämnes fördelning mellan oktanol och vatten. Ämnen som har LogKow>3 anses ha potential att bioackumulera. Värdet är hämtat från RAIS (

8 - 5 (14) Spridnings- och exponeringsvägar Allmänt PCE:s och TCE:s egenskaper gör att de i fri fas rör sig snabbt ner genom markprofilen och grundvatten till en fast botten (t.ex. berg), vilket i sin tur innebär att den fria fasen mycket snart (inom ett fåtal år) når ett jämviktsläge i jorden och upphör att spridas i fri fas, se Figur 2. Endast en mindre andel av de klorerade alifaterna löser sig i grundvattnet och följer detta till närmaste recipient. I jordformationer med tätare skikt, så sker ofta en relativt omfattande spridning av klorerade alifater horisontellt ovanpå de tätare skikten, t.ex. via ledninsgravar, innan föroreningen hittar en öppning ner till djupare liggande skikt. Experiment har visat att små droppande läckage av DNAPL generellt sprids längre ner än plötsliga enstaka spill. Figur 2. Illustration av hur TCE (DNAPL) principiellt sprids i jord vid spill eller läckage från markytan. Nuläget Klorerade alifater har detekterats i porgas och inomhusluft i byggnaden i området där den fd. kemtvättsbyggnaden var belägen. Klorerade alifater har även detekterats i porgas, ytligt grundvatten samt i personalbyggnaden väster om, vilket visar att föroreningen sprids/har spridit sig inom fastigheten. Det finns dock inga indikationer på att det sker/har skett någon spridning till jord då inga detekterbara halter kunde uppmätas m.h.a. PID-instrument väster om området där den fd. kemtvättsbyggnaden var belägen. Halten i porgas och inomhusluft är generellt låga, men är högst i läget för den fd. kemtvättsbyggnaden. Det ger ändå en indikation på att det är i denna del av fastigheten som PCE har spillts.

9 - 6 (14) - Baserat på topografin i närområdet så är den förmodade strömningsriktningen på det ytliga grundvattnet sydvästlig. Inga detekterbara halter av klorerade alifater har dock uppmätts i trädved i den södra eller västra delen av fastigheten. Det indikerar att föroreningsspridningen från fastigheten i dessa riktningar är relativt liten. Däremot har klorerade alifater uppmätts i grundvatten i den norra delen av fastigheten och inga mätningar längre norrut har gjorts, varför det ej går att bedöma om det sker en föroreningsspridning i denna riktning. Provpunkterna ligger dock nära där den fd. kemtvättsbyggnaden låg (se Bilaga 1). Således kan punkterna ligga nära föroreningskällan, alternativt så är föroreningsspridningen påverkad av ledningar i marken. VA-ledningar går i öst-västlig riktning i den norra fastighetsgränsen (se Bilaga 1). Halten i grundvattnet intill personalbyggnaden är också betydligt lägre än norr om, vilket antyder att föroreningsspridningen i ytligt grundvatten framförallt sker i den norra delen av fastigheten. Övriga ledningar är elledningar som går mellan butik- och personalbyggnaden, dvs. västerut, samt söderut från butiksbyggnaden. Teleledningar går i den södra fastighetsgränsen samt i det nordöstra hörnet av fastigheten. Föroreningen kan således teoretiskt spridas i dessa riktningar. Det finns emellertid inga dagvattenledningar på fastigheten och spillvattnet leds till det kommunala reningsverket i Orrnäs som ligger ca 1,5 km väster om fastigheten, varför det inte föreligger någon risk för spridning av föroreningar till ytvatten via spillvatten alternativt en mycket liten risk för spridning via dagvattnet som leds till Vättern som ligger ca 3 km från fastigheten. Då närmaste ytvattendrag ligger ca 1 km väster om fastigheten bedöms utspädningen bli så pass stor att spridningen av föroreningar via grundvatten till ytvatten inte heller bedöms vara beaktansvärd. Inga mätningar har gjorts på det djupa grundvattnet. Jordtäcket är relativt tunt (ca 2 m tjockt) och det kan inte uteslutas att föroreningen trängt ner i berget och spridit sig via sprickor i berget. Den gravimetriska nedträngningen av föroreningen i berget kan teorietiskt ha underlättats av att den tidigare byggnaden rivits, varefter infiltrationen i marken kan ha ökat fram tills dess att marken täckts av asfalt eller byggnader. Ovanstående och de uppmätta föroreningshalterna på fastigheten antyder att förorening framförallt är lokaliserad i berget i den norra delen av fastigheten. Fastigheten och fastigheterna i närområdet är dock anslutna till kommunalt vatten och brunnen på den aktuella fastigheten används inte, varför det inte föreligger någon risk för exponering av föroreningar via intag av dricksvatten eller intag av grönsaker som bevattnats med vatten från djupborrade brunnar på fastigheten. Enligt SGU:s brunnsarkiv finns det inga grundvattenbrunnar i närheten av den aktuella fastigheten. Då alla brunnar inte finns dokumenterade i SGU:s brunnsarkiv, så kan det dock inte uteslutas att det finns grundvattenbrunnar i närområdet.

10 - 7 (14) - Den dimensionerande exponeringsvägen som i dagsläget bedöms relevant är sammanfattningsvis inandning av ångor. Längre perspektiv För Scenario 1 (personalbyggnaden används för bostadsändamål) bedöms spridnings- och exponeringsvägarna vara desamma som idag, dvs. den dimensionerande exponeringsvägen är inandning av ångor i byggnader. Om det sker ett uttag av grundvatten i närheten av den aktuella fastigheten (Scenario 2) så föreligger en risk att föroreningsspridningen ökar och beroende på var uttaget sker samt hur stort det är så kan spridningsriktningen förändras lokalt och idag icke förorenade delar av närområdet kan komma att påverkas. Beaktansvärda exponeringsvägar för detta scenario är, förutom inandning av ångor, intag av grundvatten samt intag av frukt och bär eller grödor som bevattnats med förorenat grundvatten. 2.4 Skyddsobjekt Baserat på fastighetens läge (bostadsområde), föroreningskällan, identifierade spridningsvägar och aktuell markanvändning (se Avsnitt 2.2) bedöms skyddsobjekten vara: Människor som arbetar på fastigheten Människor som bor i närheten av fastigheten Marklevande djur och växter på och i närområdet till fastigheten Vattenlevande organismer i Markaån Skyddsobjekten bedöms vara desamma även för de ansatta framtida scenarierna (se Avsnitt 2.2). För Scenario 1 tillkommer dock skyddsobjektet människor som bor på fastigheten. 2.5 Konceptuell modell Nedan illustreras hur konstaterade miljö- och hälsoskadliga föroreningar sprids inom och från fastigheten till de identifierade relevanta skyddsobjekten. Spridnings- och exponeringsvägar som bedöms som beaktansvärda för riskbedömningen är markerade med heldragna pilar, medan spridnings- och exponeringsvägar som bedöms vara av mindre betydelse är markerade med streckade pilar. Dimensionerande spridnings- och exponeringsvägar är dessutom rödmarkerade. Exponeringsvägar som ej bedöms vara relevanta för riskbedömningen är beskrivna med överkryssade pilar.

11 - 8 (14) - Nuläge och Scenario 1 Hälsa Föroreningskälla Frigörelsemekanism Spridningsväg Exponeringsväg Skyddsobjekt Residual av klorerade alifater Upplösning Förångning Grundvatten Frukt, bär, grödor X Oralt intag Arbetare X Boende Jord X Inomhusluft Inandning Miljö Föroreningskälla Frigörelsemekanism Spridningsväg Exponeringsväg Skyddsobjekt Spill- /dagvatten Vattenlevande organismer Residual av klorerade alifater Upplösning Grundvatten Marklevande organismer Förångning Jord

12 - 9 (14) - Scenario 2 Hälsa Föroreningskälla Frigörelsemekanism Spridningsväg Exponeringsväg Skyddsobjekt Residual av klorerade alifater Upplösning Förångning Grundvatten Frukt, bär, grödor Oralt intag Arbetare X Boende Jord X Inomhusluft Inandning Miljö Se Nuläge och Scenario Sammanvägd riskbedömning Nuläget Hälsorisker Föroreningskällan som utgörs av klorerade alifater (framförallt PCE) är sannolikt belägen framförallt i berget i området för den fd. kemtvättsbyggnaden, dvs. i den norra/nordöstra delen av fastigheten. Föroreningen har konstaterats sprida sig till ytligt grundvatten och porluft. Via porluften och grundvattnet kan föroreningen i sin tur sprida sig till inomhusluften (se Avsnitt 2.5). PCE har också uppmätts i inomhusluften i samtliga byggnader på fastigheten (se Tabell 1). Halterna är dock betydligt under WHO:s luftkvalitetskriteria satt till skydd för människors hälsa. Något intag av dricks-

13 - 10 (14) - vatten sker inte på fastigheten och sannolikt inte i närområdet. PCE har ej detekterats i träd på fastigheten och då klorerade alifater dessutom inte är speciellt bioackumulerbara bedöms halterna i frukt och bär också vara mycket låga. Då föroreningen sannolikt är belägen under butiksbyggnaden, under asfalt och/eller i berg och ingen spridning har konstaterats ske till jord utanför byggnaden/ asfalten bedöms det inte föreligga någon risk m.a.p. intag av jord. Tabell 1. Analysresultat av inomhusluftprover (mg/m 3 ), se Bilaga 1 för lokalisering av provtagningspunkter. Provmärkning 10GA1 10GA2 10GA3 RV 1 Bakgrundshalt 2 Analyserat ämne cis-1,2-dikloreten <0.002 <0.002 < ,06 - trans-1,2-dikloreten <0.002 <0.002 < Trikloreten TCE <0,002 <0,002 <0,002 0,023 0,002 Tetrakloreten PCE 0,005 0,012 0,008 0,25 0,005 vinylklorid <0,002 <0,002 <0,002 0,01-1) WHO 2) Data från nationella och internationella undersökningar av inomhusluft (Göteborg 2000, USA , Frankrike 2003) -) Data saknas Risken för negativa hälsoeffekter på människor som bor och arbetar på fastigheten är därmed sannolikt liten m.a.p. klorerade kolväten. Det skall dock påpekas att inga mätningar på inomhusluft har gjorts i bostaden norr om fastigheten och det har inte kunnat fastställas om det sker en spridning i den riktningen. Miljörisker Det finns inga indikationer på att föroreningen finns i någon omfattande mängd i jord utanför den fd. kemtvättsbyggnaden då inga klorerade ämnen kunde detekteras m.h.a. PID och inga höga halter har uppmätts i porluft. Föroreningen är sannolikt belägen framförallt i berg under butiksbyggnaden och/eller under asfalt, men detta är inte klarlagt. Om föroreningen finns i jorden kan det inte uteslutas att halterna är så pass höga att marklevande organismer påverkats negativt. Skyddsvärdet av marklevande organismer under byggnaden eller asfalten bedöms dock inte vara särskilt högt då förutsättningarna för ett artrikt markekosystem bör vara mycket begränsat och då halten i porgas är relativt lågt är påverkan sannolikt tämligen lokal.

14 - 11 (14) - Någon risk för vattenlevande organismer i Markaån bedöms inte föreligga då halterna i grundvattnet på fastigheten som högst är i nivå med riktvärdena satta till skydd för effekter på vattenlevande organismer 6. Tabell 2. Provmärkning Provtagningsdatum Analyserat ämne Resultat från laboratorieanalyser av grundvatten (µg/l) jämförda med kanadensiska ytvattenkvalitetskriterier (CCME september 2007) (RV). 10GA GA ,1 m u brunn ök 10GA ,8 m u brunn ök 10GA GA Riktvärde Cis-1,2-dikloreten, DCE <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1, ,2) Trans-1,2-dikloreten, DCE <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1, ) Trikloreten TCE 2,4 2 3,7 0,94 <0,1 21 Tetrakloreten PCE ,9 111 Vinylklorid <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1, ) 1) Amerikanskt riktvärde för kroniska effekter (Tier II SCV; RAIS) 2) 1,2 dikloreten 3) Amerikanskt regionalt riktvärde (EPA ESL R5; RAIS) Längre perspektiv Hälsorisker Scenario 1 Om personalbyggnaden i en framtid nyttjas som bostad igen bedöms det inte heller föreligga några större hälsorisker m.a.p. klorerade kolväten då den uppmätta halten i inomhusluft är betydligt lägre än WHO:s luftkvalitetskriterium och det inte finns något som antyder att nedbrytningen av klorerade kolväten skulle öka. Scenario 2 Risken för negativa hälsoeffekter på boende på fastigheten och ev. intillboende kan inte uteslutas då det finns en risk för ökad föroreningsspridning och exponering om det sker ett uttag av grundvatten i närområdet. Förutom att föroreningsspridningen till grundvatten och vidare till inomhusluft kan öka så kan grundvattnet utnyttjas för dricksvatten eller bevattning av grödor. 6 Företrädesvis har kanadensiska riktvärden valts då det saknas svenska riskbaserade värden. De kanadensiska riktvärdena är satta att skydda de känsligaste organismerna mot långsiktiga effekter (CCME). I de fall CCME saknas har alternativa riktvärden valts.

15 - 12 (14) - Miljörisker Motsvarande miljörisker som idag bedöms föreligga för Scenario 1 och 2, dvs. en risk för negativa effekter på marklevande organismer lokalt inom området där den fd. kemtvättsbyggnaden stod kan inte uteslutas, men ingen risk för negativa effekter på vattenlevande organismer i Markaån bedöms föreligga. 2.7 Slutsats Slutsatserna från riskbedömningen avseende konstaterad förorening (klorerade alifater) på fastigheten Gripen 10 är följande: Risken för negativa hälsoeffekter på människor som vistas på fastigheten eller i dess närhet idag bedöms vara liten. Inga större hälsorisker bedöms heller föreligga om personalbyggnaden i en framtid skulle användas för bostadsändamål. En framtida risk för negativa hälsoeffekter kan dock inte uteslutas om ett uttag av grundvatten sker i närområdet. Det kan inte uteslutas att det marklevande organismer är påverkade lokalt inom området kring föroreningskällan, dvs. i området för den fd. kemtvättsbyggnaden. Skyddsvärdet av dessa organismer bedöms dock vara lågt då de sannolikt är belägna under en byggnad eller asfalt. Ingen risk bedöms föreligga för vattenlevande organismer i Markaån.

16 - 13 (14) - 3 Identifierade kunskapsluckor och förslag på kompletterande undersökningar Inga avgörande kunskapsluckor har generellt identifierats i riskbedömningen. Det bör dock säkerställas att inget grundvattenuttag sker i närområdet. Kostnaden för en kartläggning av ev. grundvattenbrunnar i närområdet bedöms dock rymmas inom det förslag till kompletterande undersökningar som givits i Kapitel 3 i Riskbedömningen av fastigheten Väktaren 1 7. Vid ett förändrat nyttjandet av fastigheten och dess lokaler måste åtgärder vidtas. I syfte att bedöma vilka åtgärder som är bäst ur ett teknisk-, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv bör åtgärdsinriktade undersökningar, fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning, samt åtgärdsutredning genomföras. Vidare skall allt arbete med ev. följdåtgärder anmälas i enlighet med 28 förordningen om Miljöfarlig verksamhet och Hälsoskydd. Kostnaden för de undersökningar och utredningar som måste vidtas vid en ev. omställning av fastigheten uppskattas till SEK. Slutligen bör ur ett både kortsiktigt och långsiktigt perspektiv inget uttag av grundvatten i närområdet ske och en sådan restriktion om möjligt införas i fastighetsregistret. 7 Kvalitativ riskbedömning av Ödeshögs Kemiska Tvätt (MIFO-nummer F ), Väktaren 1, Ödeshög kommun, daterad

17

18 10. ÖDESHÖGS KEMISKA TVÄTT MIFO- NR. F GRIPEN 1 ÖDESHÖG, SVERIGE Projektnr Skala 1:300 (A3) Datum 14 november 2007 Bilaga 1 Underlag: Eltels Kabelanvisning Ritad av: Daniel Björkert Handläggare: Maud Söderberg Uppdragsledare: Anna-Lena Öberg-Högsta Tranåsvägen 10GA101 april 07 O9? 10GA1* april 07 # K! S 10GA301?! april 07 9?! (bef.brunn) SL T 9! SL!<!< Ø 9 9? 9? 9 < Fd. bostadshus nu personalutrymmen Ø 9!< 10GA303 augusti 07 Ø 10GA401 augusti 07 10GA304 augusti 07 10GA302 augusti 07!< S O9? 9?!! 10GA102 april 07 Skolgatan 10GA202 april 07 10GA305 augusti 07!! 10GA203 april 07 # K 10GA201 april 07 Fd. läge för kemtvätt T # K T 10GA2 april 07 10GA3 april 07 Teckenförklaring Inomhusluftsprov!< 9 "T O! * Trädprov Porgasprov? Labanalys Ø 9! Skruvprovtagning i jord < Trycksondering Grundvatten m Provet taget i källaren Detekterat CVOC Detekterat CVOC över bakgrundsnivå i inomhusluft Detekterat CVOC över relevant riktvärde Provtagningsdatum (16-19) GV-provtagning Spillvatten Vatten Tele och bredband El Riven byggnad Asfalt Grusgång Grönytor Plattor Grundvattenriktning ±