Kvalitet i boende och daglig verksamhet en jämförelse inom LSS

Transkript

1 Kvalitet i boende och daglig verksamhet en jämförelse inom LSS Nätverket LUFSA: Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Nätverket är en del av Jämförelseprojektet Ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Rådet för främjande av Kommunala Analyser (rka) och Finansdepartementet 1

2 Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn Fax Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av: Alingsås kommun Charlotte Karlsson Falköpings kommun Eva Holmlind Lidköpings kommun Kurth Johansson Lilla Edets kommun Helena Grimm Ulricehamns kommun Daniel Levisson Vårgårdas kommun Jenny Andersson Produktion: Sveriges Kommuner och Landsting 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Bakgrund och inledning... 6 Metod och avgränsning... 8 Bakgrundsdata Väntetid Trettiosex bedömningar Kvalitetsbild i boende Effektivitetsmått för boende Kvalitetsbild i daglig verksamhet Effektivitetsmått för daglig verksamhet Personlig assistans Brukarens egen kostnad för daglig verksamhet Informationsgivning Goda exempel BILAGA

4 Sammanfattning Den här rapporten handlar om kvalitet och kostnader för kommunens verksamheter för personer som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, det så kallade LSS -området. Rapporten rör sex kommuner i Västra Götalandsregionen. Kommunerna bildar ett nätverk, kallat LUFSA, som ingår i det nationella Jämförelseprojektet. Nätverket leds av Sveriges Kommuner och Landsting i samverkan med Rådet för främjande av Kommunal Analys (RKA). Kommunerna som deltar i nätverket är Alingsås, Falköping, Lidköping, Lilla Edet, Ulricehamn och Vårgårda. Tillsammans har de drygt invånare. Det primära syftet med projektet är att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser mellan kommuner och nätverk leder till praktiska förbättringar i verksamheterna. Detta är LUFSA:s andra undersökningsområde. Det första handlade om kommunernas äldreomsorg. Nätverket har jämfört brukarnas väntetider, likhetsgrad i biståndsbedömningar, kvalitetsbilder för boende och daglig verksamhet. Effektivitetsmått (kvalitet i förhållande till kostnader), personlig assistans, brukarnas egna kostnader för daglig verksamhet och informationsgivning. I rapporten beskrivs också beräkningsgrunder för utjämningsbidrag, och goda exempel från kommunernas verksamheter, begreppsdefinitioner finns i bilagan. Väntetider Vid jämförelse av brukarens väntetider mellan ansökan beslut och verkställighet visade det sig bland annat att förstagångsansökningar inte tog längre tid än övriga och att nästan samtliga kommuner klarade ansökan på mindre än tre månader. Att få kontaktperson visade sig vara ett större problem. Även brukarens väntan på beslut tog lång tid. Korttidsvistelse klarade kommunerna ofta inom 1,5 månad. När det gäller att erbjuda boende med särskild service för vuxna överskrider merparten av kommunerna de 90 dagar som ses som en gräns för vad som är rimligt. Medeltiden för ansökan till erbjudande ligger för nätverket LUFSA på närmare 170 dagar. I den dagliga verksamheten syns tydligt att de större kommunerna inte har samma problem som de mindre när det gäller att kunna erbjuda plats för dem som önskar. Bedömningar Utifrån sex fallbeskrivningar lät kommunerna handläggarna bedöma om personerna i fråga skulle få sitt sökta bistånd eller ej. Resultatet visar på stor överensstämmelse i bedömningarna mellan kommunerna. Vårgårda avviker mest med enbart bifall till de fiktiva personernas ansökningar. 4

5 Kvalitetsbilder Projektledarna intervjuade chefer på boenden och dagliga verksamheter för att jämföra de kvalitetsnivåer som kommunerna erbjuder sina brukare. Kommunernas respektive resultat är förvånansvärt jämna och goda för nätverket som helhet och alldeles särskilt för Falköping och Lilla Edet som har nästan 90 % positiva svar. Sammanfattningsvis ger kvalitetsindikatorerna höga poäng för samtliga kommuner, med undantag när det gäller indikatorerna för hot och våld mellan brukare respektive möjligheten för brukaren att bli sambo. Där har kommunerna genomgående låga poäng. När det gäller möjligheterna att bli sambo finns stora skillnader mellan kommunerna. I Falköping har brukarna störst möjlighet till sammanboende. Möjligheten för brukarna att kunna ha sällskapsdjur hemma hos sig ser också olika ut i kommunerna. När det gäller daglig verksamhet är servicenivåerna lägre och poängnivån varierar mer om man jämför med särskilt boende, men poängen ligger ändå relativt högt. I Alingsås, Falköping och Lidköping finns möjlighet till sysselsättning även sommartid. En brist är att det inte på alla enheter finns möjlighet för brukarna att påverka den dagliga verksamheten genom brukarråd. Ett annat förbättringsområde för kommunerna är även här att förebygga hot och våld mellan brukare. I alla kommunerna, förutom Alingsås och Lidköping, erbjuds friskvårdsaktiviteter på arbetstid. Samverkan mellan kommunerna och den öppna arbetsmarknaden varierar mellan kommunerna. Det är få brukare som har gått till den öppna arbetsmarknaden. Goda exempel i kommunernas verksamheter beskrivs sist i rapporten. Effektivitetsmått Här redovisas förhållandet mellan kvalitetsnivåer och kommunens kostnader. Falköping är den kommun som utmärker sig med lägst kostnader per boende samtidigt som de, jämte Lilla Edet, har den högsta kvalitetspoängen. Lilla Edet är däremot den kommun som har högst kostnader per boende. Kommunernas kostnader kan dock variera mycket beroende på de boendes vårdbehov, andel av olika servicenivå i boendet med mera. Falköping behåller det goda sambandet mellan kvalitet och ekonomi även för daglig verksamhet. Falköping får därmed ses som en intressant kommun där man verkar kunna kombinera god kvalitet i verksamheterna med relativt låga kostnader. Några andra resultat.. Mellan 40 till 67 procent av brukarna i nätverket har kommunen som utförare. En brukare kan betala från 0 kronor (lilla Edet) till 37 kronor (Vårgårda) per dag för daglig verksamhet. När nätverket jämfört sina webbsidor får Falköping mycket goda resultat. 5

6 Bakgrund och inledning Nätverket LUFSA består av kommunerna Alingsås, Falköping, Lidköping, Lilla Edet, Ulricehamn och Vårgårda. Kommunerna ligger i Västra Götalandsregionen och har sammanlagt drygt invånare. Nätverket är ett av de ca 30 nätverk som ingår i det nationella Jämförelseprojektet som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Rådet för främjande av Kommunala Analyser (RKA). Projektet finansieras av Finansdepartementet. Varför Jämförelseprojekt? Det primära syftet med projektet är att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser i olika nätverk leder till praktiska förbättringar i verksamheterna. Inriktningen är att försöka finna sambandet mellan kostnader och kvalitet. Det är också en uttalad ambition att skapa en arbetskultur där kontinuerliga jämförelser blir ett bestående inslag i kommunernas arbete med att förbättra sina verksamheter. För att lyckas med detta bygger projektets arbetsmetod på kommunernas egen kraft och kreativitet. Organisation för hållbar utveckling och lärande Nätverken har en styrgrupp där varje deltagande kommunledning finns representerad. Projektledarna är ofta ekonomer eller utvecklings- och kvalitetsansvariga och arbetar nära verksamhetskunniga kollegor. Projektteamen har på så sätt en förankring både i kommunledning och i verksamhet. Nätverksformen i sig skapar arenor som ger möjlighet till gemensam dialog och lärande. Projektorganisationen ger på det sättet förutsättningar för ett hållbart utvecklingsarbete i kommunerna. Rapport Syftet med rapporten är att ur ett brukar- och medborgarperspektiv ge underlag, tips och erfarenheter som kan förbättra kvaliteten i kommunernas verksamheter. Med hjälp av rapporten ska man kunna bedöma kvaliteten på arbetet i den egna kommunen och sätta den i förhållande till kostnaderna samt kunna jämföra med andra kommuners resultatbild. Goda exempel ska lyftas fram och bli en inspirationskälla för andra. Läsanvisning Varje mått har ett eget kapitel med följande underrubriker: Utgångspunkt och beskrivning En kortfattad motivering lämnas till varför nätverket valt att jämföra resultat för området. Här presenteras också hur mätningen genomförts. 6

7 Resultat De deltagande kommunernas resultat från mätningen presenteras och jämförs. Det görs ofta i form av en färgsatt tabell eller diagram för att förtydliga och underlätta tolkningen av resultatet. Kommentar Slutligen ges en kort kommentar till de presenterade resultaten. Kommentaren syftar både till att sammanfatta och att förklara eventuella avvikelser. Här görs däremot inte några analyser. Rapporten överlämnar till varje kommun att själv analysera sin resultatbild. Tack! Vi vill till sist tacka alla er som deltagit i mätningar och sammanställningar av denna rapport. Utan er medverkan och ert engagemang hade den här rapporten inte blivit till. Vi hoppas också att rapporten kan bli ett användbart verktyg för det egna kvalitets- och förbättringsarbetet. 7

8 Metod och avgränsning Omsorgen om de funktionsnedsatta som omfattas av lagen om särskild service i vissa fall, LSS, organiseras på olika sätt utifrån kommunernas olika förutsättningar vilket i viss mån kommer att avspeglas i rapporten. Det är inte möjligt att ta fram en sann och heltäckande bild av omsorgens kvalitet genom en undersökning av det här slaget. Måtten och jämförelserna visar bara på några av de skillnader som finns mellan kommunerna. Mätperioderna för de olika måtten har varit 2008 och/eller Oftast kan vi bara redovisa mätningar från ett av åren. Det gör att resultaten får ses som en ögonblicksbild av verksamheten under just den aktuella mätperioden. För att kunna se trender och tendenser krävs att vi kan följa resultaten under en längre mätperiod. Projektets vägledande riktlinjer för ett lyckat jämförelsearbete. Vi ska undvika att ta fram en ny sifferskog. Ett par enkla och mer eller mindre givna mått ska ges uppmärksamhet. Vi ska ta fram kvalitetsmått. I första hand ska detta ske utifrån ett kommunlednings- eller medborgarperspektiv och inte ett professionellt perspektiv. Fokus ska vara att hitta de goda exemplen. Dessa exempel ska lyftas fram och andra kommuner ska ges tillfälle att plocka idéer till den egna verksamheten. Sambandet mellan kostnader/resurser och kvalitet ska belysas. Syftet är att se om det finns ett direkt samband mellan hög kostnad och hög kvalitet. Förklaringar till skillnader överlämnas till respektive kommun att analysera. Det är omöjligt att ta fram en helt sann och heltäckande bild av verksamhetens kvalitet med ett par mått. Måtten ska ses som indikatorer på att det finns skillnader i kvalitet. Dessa skillnader kan sedan ges olika förklaringar. 8

9 Styrgruppen för Jämförelseprojektet LUFSA:s nätverk träffades för andra gången, våren 2009, för att välja nytt undersökningsområde för nätverket. Styrgruppen valde LSS - området. När nätverket mätt boendet har en avgränsning gjorts till bostad med särskild service för vuxna. De kommuner som har så kallad annan särskild anpassad bostad har exkluderat dessa från både servicenivåer och effektivitetsmått. Följande områden har undersökts: Inom LSS Väntetider Bedömning av några typfall personlig assistans Bostad med särskild service för vuxna Servicenivå effektivitetsmått Daglig verksamhet servicenivå effektivitetsmått brukarens egen kostnad Informationsgivning om omsorg om funktionsnedsatta. Kommunens hemsida Datainsamling Respektive kommun har hämtat statistik och uppgifter från centrala dataregister, lokal dokumentation och verksamheternas ekonomi har granskats och intervjuer har genomförts med chefer och medarbetare inom LSS området. För att respektera sekretess och integritetsskydd har bara den personal som haft behörighet gjort granskningarna. Etiska riktlinjer har varit vägledande i de undersökningsarbete som rört brukarens dokumentation och personliga uppgifter. Kommunens informationsgivning har mätts av externa utförare. 9

10 Bakgrundsdata För att lättare kunna tolka kommunernas olika resultat är det värdefullt att förstå något av de olika betingelser som råder i respektive kommun. Vi har därför valt att börja rapporten med lite bakgrundsfakta. Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Antal Invånare Antal med LSS insatser Antal som bor i bostad med särskild service Antal med insats daglig verksamhet Antal brukare med fler än 2 insatser Vi har i rapporten tittat på boende för vuxna och daglig verksamhet därför redovisar diagrammet gruppen över 20 år. Procent Andel av brukarna som är 20 år eller äldre 40 Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda 10

11 Promille Andel av befolkningen med LSS-insats 0 Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Andel av befolkningen som bor i bostad med särskild service Promille Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Andel av befolkningen med insats daglig verksamhet Promille Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda 11

12 Procent Andel brukare med fler än två insatser 0 Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Alingsås kommun Landstinget, som tidigare var huvudman för verksamheten (särskilda omsorgerna), hade många verksamheter lokaliserade till Alingsås kommun. Detta kommer, under en längre övergångsperiod, att innebära ett fortsatt högt antal individer med insatser. Alingsås kommun har också en gymnasiesärskola, vilket innebär en viss inflyttning av yngre personer med funktionshinder, då gymnasiesärskolans geografiska lokalisering blir framtida etableringsort för många personer med funktionshinder. Falköpings kommun Den 1 januari 1996 blev kommunerna i Skaraborg huvudman för omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda. Falköping fick då överta driftsansvaret för två gruppbostäder som betraktats som Länsresurs för personer med särskilda behov, autism och psykiatri. Falköping har tidigare haft en omfattande psykiatrisjukvård i landstingets regi. Ungefär samtidigt som omsorgerna kommunaliserades genomfördes även den s.k. psykädelreformen, vilken medförde att kommunen fick ansvaret för personer med psykiatriska funktionsnedsättningar. Lidköpings kommun Lidköping har ingen tidigare vårdhemstradition. Däremot är staden en inflyttningskommun inom LSS vilket betyder att andelen funktionshindrade är hög, skillnaden motsvarar plus 33 personer per invånare. De senaste åren har hälften av nyproducerade platser i gruppbostad beviljats personer från annan kommun, främst från kringliggande kommuner. En del av förklaringen är att flera som går sin gymnasiesärskola i Lidköping stannar kvar efter avslutad skola en annan kan vara att små kommuner runt omkring har ett mindre utbud än Lidköping. 12

13 Lilla Edets kommun Lilla Edets kommun har haft en lång tradition av att köpa boende och daglig verksamhet från Solhaga by, som är ett privat alternativ inom LSS. Kommunen har sedan införandet av utjämningssystemet för LSS valt, att starta upp egna verksamheter inom boende och daglig verksamhet. Solhaga by, som fram till 2007 drevs som familjeföretag, öppnade sin verksamhet I dagsläget finns där boendestöd för ca 60 personer samt daglig verksamhet. Närmare 25 kommuner och/eller stadsdelar i och kring Göteborg i Västra Götalands län har avtal med Solhaga by. Totalkostnader och utjämningssystemets effekter för LSS, år 2008 Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Kostnad per invånare, totalt LSS Utjämningsbidrag per invånare Utjämningsavgift per invånare Summa kostnad per invånare inklusive utjämningsbidr ag/avgift Kommentar En kommuns kostnader för LSS-insatser kan skilja sig mycket åt beroende på antalet personer boende i kommunen, som har sådana funktionshinder att de är berättigade till insats med stöd av lagen. Spridningen är här inte jämn över landet. Orsakerna till detta har ofta en historisk förklaring. Kommuner som tidigare haft vårdinrättningar som avvecklats har en större andel vårdtagare som bor kvar i kommunen. Kommuner som har gymnasiesärskolor kan få en större andel som efter skolan vill vara kvar i kommunen. Spridningen är även anledningen till det nationella utjämningssystemet för LSS-kostnader. Kostnadsutjämningssystemet för LSS bygger idag på tre faktorer: kommunens folkmängd, standardkostnaden (den nationella genomsnittskostnaden för LSS-insatser), och personalkostnadsindex. Personalkostnadsindex ska utjämna för olika stort behov av personalinsatser. 13

14 Utjämningsbidraget/avgiften utgörs av skillnaden mellan rikets standardkostnad per invånare och den standardkostnad varje kommun får per invånare om kommunens olika LSS-insatser multipliceras med den riksgenomsnittliga kostnaden för varje insats och sedan fördelas per invånare. Kommuner med flera insatser än riksgenomsnittet och med genomsnittlig eller högre personalinsats får bidrag ur systemet. Medan kommuner med färre insatser och genomsnittliga eller lägre personalinsatser än snittet får betala utjämningsavgift. Motivet för kostnadsutjämning är att alla kommuner efter utjämning skall ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar för att bedriva den kommunala verksamheten, oavsett om man av historiska skäl eller ej, är belastad med fler personer som har behov av stöd än riket i övrigt, se ovan. Observera att utjämningssystemet inte har för avsikt att utjämna för olika effektivitet eller olika politiska ambitioner utan enbart för skillnaderna i hjälpbehov per kommun. Det utjämningssystem som finns för LSSkostnader jämnar till viss del ut dessa skillnader men inte fullt ut. 14

15 Väntetid Utgångspunkt och bakgrund Väntetid är för de flesta av insatserna inom LSS - lagstiftningen en kvalitetsfråga. För vissa av insatserna föreligger sällan några större problem vad gäller väntetiden medan det för andra kan finnas betydligt större problem vilket gör att det tar riktigt lång tid att komma till en lösning. I LUFSA har vi valt att fokusera på 4 insatser som i vissa av våra kommuner utgör problemområden, nämligen kontaktperson, korttidsvistelse, särskilt boende för vuxna och daglig verksamhet. Eftersom gruppen antar att förstagångsansökningar tar längre tid än kommande utredningar har samtliga kommuner också mätt förstagångsansökningar för sig. Förutsättningarna kan skilja sig åt i kommunerna både vad gäller hur lång tid själva handläggningstiden tar och hur lång tid det sedan tar till att man de facto har något att erbjuda, så har båda dessa tidsrymder mätts. Tiden från ansökan till beslut mäter den kapacitet som kommunen har när det gäller handläggningen och tiden från ansökan till erbjudande mäter vilken kapacitet som finns i kommunen när det gäller att fylla det faktiska behovet av ett visst stöd. 15

16 Resultat Mätningen nedan avser de 5 senaste förstagångsansökningarna från var och en av kommunerna. Tidsperioden sträcker sig från februari 2009 och fram till oktober Anledningen till att förstagångsansökningar redovisas enskilt är att vi misstänkte att dessa tog längre tid än de ansökningar som kommer därefter. Vid första bedömningen ska fastslås både vilken personkrets som sökanden tillhör och rimligheten i det önskemål personen har. Ofta behövs kompletteringar vilket skulle kunna ge en längre handläggningstid än vid efterföljande ärenden. Det som framkom visade tvärtom på att dessa ärenden inte tog längre tid än övriga och att samtliga kommuner klarade de förstagångsansökningar som ingick i den här studien på mindre än tre månader. När det gäller kontaktperson och övriga insatser som redovisas nedan är det de fem senast inkomna ansökningarna som redovisas. Det kan vara både förstagångsansökningar och senare ansökningar med i dessa. För en del av insatserna i underlaget går tidsperioden tillbaka ända till 2006 men slutar liksom ovanstående i september/oktober

17 Kontaktpersoner utgör ett problem för flera av kommunerna, ofta även när det gäller själva tiden från ansökan till beslut vilket är något förvånande. Att det kan ta längre tid från ansökan till erbjudande är mer förutsägbart då det gäller att hitta personer som kanske inte finns i organisationen och som brukaren trivs med. Korttidsvistelse är inte något större problem för kommunerna. Alingsås sticker dock ut när det gäller tiden från ansökan till själva erbjudandet liksom Lidköping har mycket korta tider för både handläggning och tid till erbjudande. 17

18 När det gäller att erbjuda boende med särskild service för vuxna överskrider merparten av kommunerna de 90 dagar som ses som en gräns för vad som är rimligt. Medeltiden för ansökan erbjudande ligger för nätverket LUFSA på närmare 170 dagar. I den dagliga verksamheten kan anas att de större kommunerna inte har riktigt samma problem som de mindre när det gäller att kunna erbjuda plats för dem som önskar. Tiden för handläggning till beslut är ungefär densamma utom för Lilla Edets kommun. 18

19 Kommentar För Alingsås och Ulricehamns del saknas möjligheten att redovisa data för erbjudande. I figurerna ovan presenterar dessa kommuner istället verkställighet. Antalet nya ansökningar när det gäller boende med särskild service för vuxna och daglig verksamhet i Lilla Edets kommun är så få att det endast är de 3 senaste som tas upp på grund av att de som kom in dessförinnan är så gamla att de inte speglar den nuvarande verksamheten. I underlaget till tabellerna ingår också oavslutade fall för flera av kommunerna. Det handlar då om ansökningar som har kommit in och biståndsbedömts men som ännu inte har kunnat avslutas genom ett faktiskt erbjudande. Vi har räknat dessa fall till dags dato men det innebär i praktiken att väntetiden från ansökan till erbjudande förlängs ytterligare i förhållande till vad som visas i diagrammen. Både när det gäller korttidsvistelse och kontaktperson utmärker sig Alingsås genom relativt korta handläggningstider men väldigt lång tid innan besluten kan verkställas i ett erbjudande. Lidköping sticker däremot ut i alla jämförda mätningar utom förstagångsansökningar genom att vara den kommun med absolut kortast handläggningstid och kortast väntetid till erbjudande. 19

20 Trettiosex bedömningar Utgångspunkt och Bakgrund När det gäller ansökan om insatser enligt LSS ville nätverket pröva om det är någon skillnad på beslut beroende var man bor. Nätverket har använt sig av verkliga ansökningar som avidentifierats. Biståndshandläggare i varje kommun har utifrån fallen fått göra bedömningar om sökt insats ska beviljas eller ej. Här lämnas en kort beskrivning av respektive typfall. Fallen i sin helhet finns i rapportbilagan. LASSE berör barns behov. Lasse är 6 år och bor med sin mamma och 3 syskon. Lasse har diagnosen autism. Mamman vill ha hjälp och stöd för att orka och hinna med de äldre barnen. Familjen har tidigare haft stödfamilj och familjepedagog enligt SoL. KERSTIN ansöker om ledsagarservice. Hon har en lindrig utvecklingsstörning och tillhör personkrets 1. Hon bor i egen lägenhet och har en anställning med lönebidrag. Kerstin har på grund av sin utvecklingsstörning svårt att klara en resa på egen hand då hon har svårt att hantera pengar samt orientera sig i främmande miljöer. Hon har redan ledsagning 5 tim per månad samt kontaktperson, även stöd från hemvård med städ, tvätt och inköp. Hon ansöker om tillfällig utökning av ledsagarservice till två tillfällen, dels en resa till Liseberg och dels en resa på Göta Kanal. LISA ansöker om daglig verksamhet. Hon är 21 år och bor med sina föräldrar. Hon har diagnosen infantil autism. Hon har idag insatser som korttidstillsyn, korttidsvistelse samt är inskriven i vuxenhabiliteringen. Hade tidigare även kontaktperson. Lisa ansöker om daglig verksamhet när hon gått ur skolan ANNELI ansöker om bostad med särskild service. Hon har en måttlig utvecklingsstörning och tillhör personkrets 1. Anneli bor med sina föräldrar, går på daglig verksamhet varje dag. Hon har en kontaktperson och God man. Enligt kontaktpersonen är hemsituationen ohållbar. KURTH ansöker om personlig assistans. Kurth har en MS-diagnos och tillhör personkrets 3 FYS. Han är gift och bor på landsbygden. Idag har han hjälp med personligt utformat stöd samt städ enligt SoL. Kurth behöver hjälp med personlig hygien, av- och påklädning samt städhjälp. 20

21 KARIN ansöker om personlig assistans nattetid för timmar som inte kan täckas av LASS. Hon har en progredierande neurologisk sjukdom. Hon är väldigt orolig nattetid och har sömnsvårigheter och behöver någon som är där och kan lugna henne. Försäkringskassan har bedömt behovet av assistans nattetid med 2tim 15 min jour/natt samt 15 min/natt för toalettbesök. Resultat Gul ruta markerar att handläggarna anser sig sakna tillräcklig information för att kunna ange ett beslut. Lasse Kerstin Lisa Anneli Kurth Karin Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Bifall Bifall Bifall Avslag Bifall Bifall Avslag Bifall Bifall Bifall Bifall Bifall Bifall Bifall Bifall Bifall Bifall Bifall Bifall Bifall Bifall Bifall Bifall Bifall Bifall Avslag Avslag Avslag Avslag Avslag Bifall Kommentar Tabellen ovan visar på relativt små skillnader i hur kommunerna beviljar insatser. I samtliga fall upplever handläggarna att det är svårt att göra en rättvis bedömning enbart utifrån skriftlig information. Tabellen visar ändå på en rättssäkerhet när det gäller beviljade insatser oavsett var man bor. I fallen Lisa och Anneli har samtliga kommuner bedömt lika. När det gäller Lasse har handläggarna i de flesta kommuner kommenterat att de skulle vilja ha mer information för att bevilja insats, några av kommunernas handläggare har valt att avstå från beslut, därav gul ruta i färgtabellen ovan. I fallet Kerstin har två kommuner valt att ge avslag. I fallet Karin är det endast i Vårgårda som insatsen beviljas. Bortser man från de kommuner som har avstått från beslut så ger Alingsås och Lilla Edet flest avslag. Vårgårda bifaller insatser i samtliga fall. 21

22 Kvalitetsbild i boende Utgångspunkt och beskrivning Intervjufrågorna som berör kvalitetsnivåer ställs i varje kommun till respektive ansvarig chef/ledare för verksamheterna. Svaren från de olika verksamheterna/grupperna omräknas till en gemensam procentsats per kommun och fråga. Poängen ger en färg enligt skalan här nedanför. Resultat 0 % 0 Poäng 1-25 % 1 Poäng % 2 Poäng % 3 Poäng % 4 Poäng 100 % 5 Poäng Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Antal enheter Kvalitetsindikatorer 1. Hur stor andel av tillsvidareanställda har relevant utbildning? 2. Har alla personer en fullvärdig lägenhet? se Boverkets definition 3. Erbjuds alla som önskar en egen, individuellt anpassad, kultur/ fritidsaktivitet, varje vecka? 4. Får de boende själva bestämma vilken mat de ska äta 5. Får den som vill äta sin mat i den egna lägenheten?

23 6. Finns det allmänna kommunikationer (buss, tåg eller liknande) inom 500 meters avstånd från bostaden? Förekommer våld eller hot om våld mellan brukare? 8. Är det möjligt att ha sällskapsdjur i lägenheten? Får gäster sova över? Är det möjligt att bli sambo? 11. Finns tillgång till gemensamhetslokal på boendet? 12. Har alla boende som önskar en genomförandeplan? 13. Har alla boende en kontaktman på boendet? Summa poäng (max 65) poäng 58 poäng 53 poäng 58 poäng 54 poäng 55 poäng Andel av maxpoäng 85% 89% 82% 89% 83% 85% Kommentar Kommunernas respektive resultat är förvånansvärt jämna och goda. Är frågeställningarna för snälla? Slår de in öppna dörrar? Det verkar som nätverkets generella kvalitetsnivå ligger över mätningens förväntade nivå. Mycket positivt resultat för nätverket som helhet och alldeles särskilt positivt för Falköping och Lilla Edet som har nästan 90 % positiva svar. Sammanfattningsvis ger kvalitetsindikatorerna höga poäng för samtliga kommuner, med undantag när det gäller indikatorerna hot och våld mellan brukare och möjligheten att bli sambo. Där har kommunerna genomgående låga poäng. Ett gemensamt förbättringsområde är att arbeta förebyggande med hot och våld mellan brukare. Kanske kan också en brukarundersökning ge ytterligare information utifrån brukarens perspektiv. 23

24 När det gäller möjligheterna att bli sambo finns stora skillnader mellan kommunerna. I Falköping har brukarna störst möjlighet till sammanboende, medan det i Vårgårda inte ges den möjligheten. Varför? Tänkbara orsaker kan vara utrymmesskäl på grund av att lägenheterna är för små? Det kan säkert också finnas fler och andra orsaker? Möjligheten att ha sällskapsdjur i lägenheten är en indikator som skiljer kommunerna något åt. En orsak till skillnaden är att boendet inte ställts inför brukarens önskemål att ha eget husdjur. En annan orsak kan vara att det är svårt att ha vissa djur på grund av allergiproblem hos brukare och personal eller brukarens möjlighet att själv ta ansvar för sitt djur. 24

25 Effektivitetsmått för boende Utgångspunkt och beskrivning Utgångspunkten för kostnad per brukare är den statistik som kommunerna lämnat in till SCB avseende räkenskapsåret 2008 (RS). Vissa justeringar är gjorda efter genomgång av skillnader mellan inrapporteringen i de olika kommunerna, för att få en bättre jämförelse mellan kostnaderna. De kommuner som har s.k. annan särskilt anpassade bostad har exkluderat dessa från kostnaderna då de inte inryms inom definitionen boende med särskild service för vuxna i den här rapporten. Vi ställer här kostnaden per boende i relation till den kvalitetspoäng varje kommun fått i mätningen av servicenivå. Färgmarkering i tabellen anger Högsta tal Lägsta tal Resultat Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Rikssnitt Kostnad per boende Kvalitetspoäng Kostnad per boende och kvalitetspoäng Andel köpta platser 10 % 0 % 0 % 38 % 2 % 0 % Andel i gruppbostad 46 % 79 % 83 % 67 % 49 % 100 % Andel i servicebostad 54 % 21 % 17 % 33 % 51 % 0 % 25