Hjälpreda för klassificering av ekologisk status i ytvatten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hjälpreda för klassificering av ekologisk status i ytvatten"

Transkript

1 KOKBOK FÖR KARTLÄGGNING OCH ANALYS Hjälpreda för klassificering av ekologisk status i ytvatten

2 Kokbok för kartläggning och analys Hjälpreda klassificering av ekologisk status Version: Version IV utgiven Diarienummer: Utgiven av: Ansvarig arbetsgrupp: Ansvarig projektledare: Författare: Illustrationer: Upplaga: Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrland Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västra Götaland Vattenmyndigheterna i samverkan Kartläggning och analys Juha Salonsaari Jenny Caruso, Agneta Christensen, Fredrik Gunnarsson, Lennart Johansson, Malin Kronholm, Ragnar Lagergren, Emanuel Nandorf, Jan Petersson, Anders Rimne, Juha Salonsaari och Katarina Vartia. Fredrik Gunnarsson och Katarina Vartia. Endast digital utgåva 2

3 KOKBOK FÖR KARTLÄGGNING OCH ANALYS

4 Innehåll 1 Bakgrund och syfte Övergripande information rörande ekologisk status Generella riktlinjer Parametrar som måste klassificeras Sammanvägning Fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer inklusive Allmänna förhållanden Tillförlitlighetsbedömning och expertbedömning På vilken nivå ska expertbedömningen framgå i VISS? Tillförlitlighetsklassificering av ekologisk status Biologiska kvalitetsfaktorer sjöar Växtplankton Klassificering Expertbedömning Bottenfauna Klassificering Expertbedömning Makrofyter Expertbedömning Fisk Övrig biologi som kan användas Fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer - sjöar Allmänna förhållanden Fys-kem Näringsämnen Ljusförhållanden Syrgasförhållanden Försurning Särskilda förorenande ämnen Biologiska kvalitetsfaktorer vattendrag Påväxt Klassificering Expertbedömning Bottenfauna Klassificering

5 Expertbedömning Flodpärlmussla Fisk Fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer - vattendrag Allmänna förhållanden Fys-kem Näringsämnen Försurning Särskilda förorenande ämnen Biologiska kvalitetsfaktorer kust- och övergångsvatten Växtplankton Expertbedömning Här finns data Koppling till miljöproblem Makroalger och gömfröiga växter Expertbedömning Här finns data Koppling till miljöproblem Bottenfauna Expertbedömning Här finns data Koppling till miljöproblem Fisk i övergångsvatten Fisk i kustvatten Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer kust- och övergångsvatten Allmänna förhållanden Näringsämnen Expertbedömning Här finns data Koppling till miljöproblem Ljusförhållanden Expertbedömning Här finns data Koppling till miljöproblem Syrgasförhållanden Expertbedömning Här finns data

6 Koppling till miljöproblem Särskilda förorenande ämnen Referenser Bakgrund och syfte Hjälpredan för klassificering av ekologisk status är den första i serien av flera hjälpredor med syfte att förtydliga gällande handböcker inför arbetet med kartläggning och analys Hjälpredan är ett vägledande dokument framtaget av de fem vattenmyndigheterna och är tänkt att användas som stöd i länsstyrelsernas arbete. Hjälpredan ersätter inte några föreskrifter eller handböcker utan även fortsättningsvis gäller Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS2013:19) samt tidigare Naturvårdsverkets kartläggnings- och klassificeringsföreskrifter (NFS 2006:1 respektive NFS 2008:1 inklusive ändringar i NFS 2010:12) i de fall dessa inte ersätts av HVMFS2013:19 samt handboken för Kartläggning och analys av ytvatten (Handbok 2007:3) och handboken för Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon (Handbok 2007:4). Hjälpredan följer den hierarkiska ordningen i VISS (www.viss.lst.se). 6

7 2 Övergripande information rörande ekologisk status 2.1. Generella riktlinjer För en mer omfattande beskrivning av klassificering av ekologisk status hänvisas till Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS2013:19) samt till handboken för Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon (Handbok 2007:4). Generellt gäller att man vid klassificering av ekologisk status i första hand ska ta hänsyn till de biologiska kvalitetsfaktorerna och om de påvisar god status ska man ta hänsyn till även fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer. Om de biologiska kvalitetsfaktorerna visar hög status ska hänsyn tas även till hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer kan endast sänka ekologisk status från hög till god status, medan fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer kan sänka status från hög till god eller från god till måttlig. Hydromorfologi behandlas inte i Hjälpredan utan för mer information hänvisas till HVMFS 2013:19. Se flödesschema över samband i figur 1. Om resultatet av klassificeringen av ekologisk status inte är rimlig i förhållande till fysikalisk-kemisk eller hydromorfologisk status eller har en stor osäkerhet, kan en expertbedömning ligga till grund för att klassificera ekologisk status till måttlig eller sämre status, även om biologiska parametrar visar på god eller hög status. Expertbedömning av ekologisk status kan också göras då bedömningsgrunder eller de underlag som krävs enligt bedömningsgrunderna saknas för en vattenförekomst. Vid expertbedömning kan information om hydromorfologiska förhållanden användas för att klassificera ekologisk status till sämre än god. För stöd i föreskrifterna hänvisas till 9 och 13 HVMFS 2013:19. Motiv till expertbedömningen, genomförande och resultat ska alltid dokumenteras. 7

8 Figur 1. De relativa sambanden mellan biologiska, hydromorfologiska och fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer. Från CIS-guidance document 5 och Parametrar som måste klassificeras För ekologisk status i ytvatten är det obligatoriskt att klassificera nedanstående parametrar i VISS. Ekologisk status i naturliga vattenförekomster. Ska klassificeras som hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig. Det är inte tillåtet att ange Ej klassificerat eller lämna det oklassificerat med undantag av nedanstående punkt. Ekologisk potential ska klassificeras i vattenförekomster som är definierade som kraftigt modifierade eller konstgjorda. Om ekologisk potential klassificeras ska ekologisk status anges som Ej klassificerat. Se figur 2. Figur 2. Exempel som visar att ekologisk status får lämnas oklassat enbart om klassificering av ekologisk potential är genomförd. Kvalitetsfaktorer där en underliggande parameter har klassificerats. T.ex ska kvalitetsfaktorn växtplankton klassificeras om klorofyll har klassificerats och om klassificeringen av klorofyll anses relevant för att ingå i 8

9 bedömningen av ekologisk status. Se figur 3. Samma gäller t.ex. KF Bottenfauna i sjöar. Figur 3. Skärmdump från VISS som visar att kvalitetsfaktorn Växtplankton ska klassificeras om parametern klorofyll är klassificerad. Allmänna förhållanden där underliggande fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer har klassificerats i sjöar, vattendrag, kust- eller övergångsvatten ifall underliggande KF anses relevant att ingå i bedömning av ekologisk status. Se figur 4 där Allmänna förhållanden i en sjö har klassificerats enligt principen sämst styr. För mer information hänvisas till kapitel 2.3. Figur 4. Skärmdump från VISS som visar att Allmänna förhållanden Fys-kem klassificeras enligt principen sämst styr. Kvalitetsfaktorn Hydromorfologi, som ska fyllas i om underliggande parametrar har klassificerats och om hydromorfologi ingår i bedömningen av ekologisk status Sammanvägning Grundprincipen är att klassificeringen av ekologisk status styrs av principen sämst styr. Om en biologisk kvalitetsfaktor är måttlig och övriga är god blir den ekologiska statusen måttlig. Allmänna förhållanden kan maximalt sänka den ekologiska statusen till måttlig. Principerna för sammanvägning till ekologisk status beskrivs i HVMFS 2013:19 2 samt Handboken 2007:4, kap Principer för sammanvägning till kvalitetsfaktor beskrivs i respektive bedömningsgrund med några förtydliganden i denna hjälpreda. 9

10 Fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer inklusive Allmänna förhållanden De fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna behöver endast klassificeras när status eller potential för de biologiska kvalitetsfaktorerna har klassificerats som god eller hög status respektive god eller maximal potential. Anledningen är att de biologiska kvalitetsfaktorerna ska vara avgörande inom vattenförvaltningen. Om biologin är måttlig eller sämre spelar det mindre roll vad de fysikalisk-kemiska eller hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna visar. Det är dock mycket värdefullt att klassa dessa faktorer som stöd i det vidare arbetet med åtgärder, trots att information om biologiska parametrar finns, och i de fall ett dataunderlag finns bör detta göras. I sjöar omfattar de fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna näringsämnen, siktdjup, syrgas/syrebalans, försurning samt särskilda förorenande ämnen som släpps ut i betydande mängd. I vattendrag omfattar de fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna näringsämnen, försurning samt särskilda förorenande ämnen som släpps ut i betydande mängd. I kustvatten och i vatten i övergångszon omfattar de fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna näringsämnen, siktdjup, syrgas/syrebalans samt särskilda förorenande ämnen som släpps ut i betydande mängd. Faktorerna näringsämnen, siktdjup, syrgas och försurning presenteras i VISS under begreppet Allmänna förhållanden. Allmänna förhållanden klassas i VISS enligt principen sämst styr av de underliggande kvalitetsfaktorerna och är det som rapportertas till EU. Särskilda förorenande ämnen bedöms och rapporteras enskilt och vägs inte in under Allmänna förhållanden. Samlingsparametern Allmänna förhållanden och dess underliggande parametrar ska rapporteras till EU. Det är således mycket viktigt att även samlingsparametern klassificeras i VISS om någon av de underliggande kvalitetsfaktorerna är klassificerade. För statusklassificering under 2013 gäller att: Länsstyrelserna ansvarar för att klassificera Allmänna förhållanden för fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. Allmänna förhållanden ska klassificeras för ytvatten (sjöar, vattendrag, kustvatten, övergångsvatten). Parametern Allmänna förhållanden ska klassificeras i en tregradig skala från hög till måttlig. Det är ett krav att Allmänna förhållanden klassificeras om det finns en klassificering av underliggande kvalitetsfaktorer. Är underliggande kvalitetsfaktorer inte klassificerade och status utifrån de biologiska kvalitetsfaktorerna måttlig kan Allmänna förhållanden lämnas oklassificerat, dvs angett som ej klassificerat. För sjöar och vattendrag är syrgas, ljusförhållanden, näringsämnen och försurning underliggande 10

11 kvalitetsfaktorer. För kust- och övergångsvatten är det syrgas, ljusförhållanden och näringsämnen. Klassificeringen görs utifrån principen sämst styr, dvs. den lägsta klassificeringen av underliggande kvalitetsfaktorer styr klassificeringen av Allmänna förhållanden. Det är tillåtet att frångå principen sämst styr om man med goda motiv expertbedömer att någon underliggande kvalitetsfaktor inte är tillämpbar för att styra klassificeringen. Detta bör i så fall framgå av motiveringstexten för Allmänna förhållanden och kvalitetsfaktorn i fråga. Expertbedömningen görs i regel på nivån Allmänna förhållanden, dvs. den felaktiga klassificeringen av den underliggande kvalitetsfaktorn kan stå kvar i VISS. Se typexempel: o Siktdjup är klassificerat i en kustvattenförekomst utifrån mätdata och genom tillämpning av bedömningsgrund. Man vet dock att bedömningsgrunden inte fungerar så bra och man har annat underlag som tyder på att siktdjupet ger en oförjänt dålig klass. Klassificering av siktdjup får stå kvar, t.ex. måttlig status, men tillåts inte påverka klassificeringen av Allmänna förhållanden, som klassificeras till god status. Motiv framgår i motiveringstext. o Näringsämnen är klassificerade med S-HYPE eller kustzonsmodellen. Man bedömer med goda motiv att modellen gett för dålig klassificering, t.ex. måttlig status för näringsämnen. Måttlig status får stå kvar på KF näringsämnen, Allmänna förhållanden klassificeras dock som god. Motiv framgår i motiveringstext. o Data på näringsämnen finns, men uppgifter om salthalt saknas för att kunna tillämpa bedömningsgrund (kustvatten). En expertbedömning görs av salthalt utifrån uppgifter i närliggande vattenförekomster så att bedömningsgrunden kan tillämpas. Expertbedömningen görs då på KF-nivån och går vidare till klassificering av Allmänna förhållanden genom sämst styr. Motiv framgår i motiveringstext Tillförlitlighetsbedömning och expertbedömning I Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2013:18) 9 och 13 framgår följande om tillförlitlighetsbedömning och expertbedömning: Bedömning av rimlighet och osäkerhet vid klassificeringen 9 Bedömning av rimlighet och osäkerhet vid klassificeringen ska genomföras. Tillförlitligheten ska beskrivas. Bedömningen ska genomföras på de data som finns från ytvattenförekomsten eller från grupp av ytvattenförekomster. Om resultatet av bedömningen enligt första stycket ger anledning att anta att klassificeringen för en parameter inte är rimlig eller har stor osäkerhet ska orsakerna till detta utredas. Om utredningen bekräftar att resultatet inte är rimligt eller har stor osäkerhet får vattenmyndigheten bortse från resultatet av klassificeringen för berörd parameter. Genomförandet och resultatet av utredningen ska dokumenteras. 11

12 Expertbedömning 13 Om det vid klassificering av ekologisk status eller potential inte är möjligt att tillämpa en eller flera bedömningsgrunder enligt bilaga 1-5 på grund av att underlagsdata som krävs enligt bedömningsgrunden saknas för ytvattenförekomsten, ska vattenmyndigheten göra en expertbedömning av ytvattenförekomstens status eller potential. Även för enskilda kvalitetsfaktorer kan expertbedömning av status eller potential göras. Expertbedömningen ska utgå från bedömningsgrunderna och göras utifrån bästa tillgängliga kunskap om tillstånd och påverkan. Motiv till expertbedömningen, genomförandet och resultatet av den ska dokumenteras. Oavsett vilken typ av expertbedömning som görs är det ett krav att tillvägagångssättet dokumenteras och motiveras. Klassificeringarnas tillförlitlighet ska framgå i VISS, se mer om detta under kapitel. 2.5 Se även vidare om expertbedömningar under respektive kvalitetsfaktor På vilken nivå ska expertbedömningen framgå i VISS? I föregående cykel gjordes expertbedömningar i VISS på lite olika nivå. Detta behöver harmoniseras på ett bättre sätt. Som tumregel gäller att expertbedömningen görs så nära källan som möjligt, dvs. så långt ner i VISS-strukturen som möjligt där parameter avser den lägsta nivån och Ekologisk/Kemisk status ligger högst upp i strukturen. Här är några typexempel: 1) Expertbedömning på parameternivå, dvs. under kvalitetsfaktorn. o Expertbedömning av salthalt i kustvatten för att kunna tillämpa bedömningsgrund för DIN/DIP, TotN, TotP. Salthalten expertbedöms för att kunna tillämpa bedömningsgrunden. Expertbedömningen ingår således i klassificeringen på parameternivå (TotN, TotP osv) och vägs vidare in i klassificering av KF näringsämnen och vidare till Allmänna förhållanden och Ekologisk status. 2) Expertbedömning på kvalitetsfaktornivå. o Extrapolering av klassificering av en KF, t.ex. växtplankton, till intilliggande vattenförekomst. 3) Expertbedömning på nivån Allmänna förhållanden. o Siktdjup har klassificerats utifrån mätdata och bedömningsgrunder. Pga brister i bedömningsgrunden är klassificeringen av siktdjup oförtjänt dålig. Klassificeringen av siktdjup får stå kvar oförändrad eftersom bra mätdata finns och bedömningsgrund har tillämpats, men tillåts inte styra klassificeringen av Allmänna förhållanden. Expertbedömningen synliggörs således på den övre nivån Allmänna 12

13 förhållanden. o KF Näringsämnen har klassificerats med S-HYPE eller kustzonsmodell. Inga andra mätdata för näringsämnen finns att tillgå. Eftersom dessa resultat med fördel kan läggas in gemensamt för alla vfk så är det olämpligt att ändra på modellresultaten för KF näringsämnen ifall inte mätdata finns att tillgå. En eventuell expertbedömning görs därför på nivån Allmänna förhållanden istället. 4) Expertbedömning på nivån Ekologisk status bör undvikas så långt det är möjligt Tillförlitlighetsklassificering av ekologisk status Enligt HVMFS 2013:19 ska en bedömning av klassificeringarnas rimlighet göras. Detta är inte att förväxla med tillförlitlighet då rimlighetsbedömningen handlar om den övergripande rimligheten i bedömningen och en eventuellt efterföljande expertbedömning. Tillförlitlighetbedömningen handlar om att visa vilken tillförlitlighet bedömningen har oavsett om den bygger på mätdata eller är bedömd på annat vis. Se även kapitel 5.8 i Övergripande riktlinjer och information om arbetet med Kartläggning och Analys Tillförlitlighetsklassificering är framtaget för i första hand ekologisk status. För tillförlitlighetsbedömning av kemisk status, SFÄ, försurning via MAGIC och hydromorfologi finns speciellt framtagna typfall. Detta eftersom tillvägagångssättet vid bedömning av dessa faktorer skiljer sig från bedömningen av övriga kvalitetsfaktorer för ekologisk status. För information om dessa system hänvisas till de kapitel i Kokboken som hanterar kemisk status, SFÄ, hydromorfologi och försurning. Nedan redovisas en sammanfattning av den generella metodiken för tillförlitlighetsklassificering (tabell 1). Inför den faktiska tillämpningen av systemet rekommenderas att läsa igenom den fullständiga metodbeskrivningen som bland annant redovisar viktiga källor till osäkerheter som måste beaktas vid en bedömning av en statusklassificerings tillförlitlighet. Metodiken i sin helhet redovisas i Bilaga 1aA. Tabell 1. I tabellen presenteras typfall för de fyra olika klasserna av tillförlitlighet för bedömning av ekologisk status. Klass Typfall övergripande ekologisk status Typfall enskilda kvalitetsfaktorer A Mycket bra Mätdata som används är representativa för vattenförekomsten och av så god kvalitet att bedömningsgrunderna kan användas för relevanta 13 Mätdata som används är tillräckligt representativa för vattenförekomsten och av så god kvalitet att

14 kvalitetsfaktorer. Utslagsgivande parametrar/kvalitetsfaktorer har god marginal till God-Måttlig-gränsen. Påverkansanalyserna och relevanta kvalitetsfaktorer stämmer väl överens och visar tydligt på samma statusklass. bedömningsgrunderna kan användas för kvalitetsfaktorn. Resultaten ligger med god marginal från God-Måttlig-gränsen för utslagsgivande parametrar. Ett dubbelsidigt konfidensintervall (95 %) bör inte överlappa denna klassgräns. B - bra Mätdata som används är representativa för vattenförekomsten och av god kvalitet. Dock saknas vissa indikatorer/kvalitetsfaktorer som skulle önskas för att helt säkerställa klassificeringen. Mätdata som används är bra och marginal finns till klassgränser. Någon statistisk analys enligt NV 2007:4 är dock inte genomförd. Utslagsgivande parametrar/kvalitetsfaktorer har marginal till God-Måttlig-gränsen. Påverkansanalyserna och relevanta kvalitetsfaktorer stämmer väl överens och visar tydligt på samma statusklass. Någon kvalitetsfaktor kan avvika men den bedöms som osäker eller att den inte visar på aktuella miljöproblem. C - Medel Statusklassificeringen baseras på extrapolering av provtagning av god kvalitet från närliggande vattenförekomst av samma typ och med samma påverkanstryck, eller Utslagsgivande parametrar/kvalitetsfaktorer är bra men är nära God-Måttlig-gränsen, eller statusklassificeringen baseras på en formell påverkansanalys samt annat underlag som styrker bedömningen, exempelvis viss mätdata, visuell bedömning, mätdata från övrigt vatten i området. D - Låg Statusklassificeringen görs enbart utifrån en grov påverkansanlys eller alternativt att det inte finns något alls att gå på. Inget annat styrker bedömningen som mätdata, visuella observationen eller extrapolering. 3 Biologiska kvalitetsfaktorer sjöar 3.1. Växtplankton Växtplankton avspeglar på flera sätt miljön i vattensamlingen. Både artsammansättningen och den totala mängden växtplankton är väsentliga. För vattenförekomster i sjöar är det fem aspekter på växtplanktonsamhället som bedöms i statusklassificeringen. Artantalet använd till att i första hand visa effekter av försurning och de övriga fyra, den totala biomassan (eller 14

15 biovolymen), trofiskt planktonindex, viktsandel blågrönbakterier och klorofyll-a används för att indikera näringspåverkan/övergödning. Det är viktigt att provtagning skett under juli-augusti och att analysen gjorts enligt SS-EN 15204:2006, eller motsvarande, för att bedömningsgrunderna ska kunna användas. Det är främst om man misstänker att en sjö är utsatt för försurning som antalet växtplanktonarter ska bedömas. Indikatorn är svårtolkad och beror mycket på hur mycket energi som läggs på analysarbetet. När man har klassificerat parametrarna totalbiovolym, TPI och andel blågrönaalger görs en numerisk sammanvägning av dessa för näringsämnespåverkan, vilket i sig genererar en ny statusklass. Klassen som fås för den numeriska sammanvägningen ska klassificeras i VISS och heter Näringsämnespåverkan Växtplankton. Den sammanvägda statusen för kvalitetsfaktorn Växtplankton styrs av den sämsta av surhetsklassificeringen (artantal för växtplankton) och näringsämnespåverkan (den numeriska sammanvägningen) och eventuellt klorofyll. Se figur 5 nedan. Figur 5. Exempel på de olika nivåerna i VISS som via principen sämst styr bestämmer den slutliga klassificeringen av kvalitetsfaktorn Växtplankton. Metoderna beskrivs närmare i HVMFS 2013: Klassificering I de fall artantalet har fallit ut som Surt, Mycket surt eller Extremt surt skall det enligt handboken 2007:4 göras en bedömning av om de sura förhållandena beror av antropogen försurning innan en statusklassificering kan ske. Detta görs utifrån ph-referensvärdet från MAGIC enligt sambanden överst på sidan 33 i bedömningsgrunderna för sjöar och vattendrag i handboken och kan leda till en korrigering av referensvärdet. Denna korrigering är dock inte relevant att göra för kalkade vatten. Observera också att det för artantal bara är en fyrgradig skala, sätt klassen Otillfredsställande i VISS om det är Extremt surt (Otillfredsställande eller Dålig status) enligt bedömningsgrunderna. För att bestämma vilket referensvärde som gäller behöver man kunna avgöra om sjöns Färg ligger över eller under 30 mg PT/l (eller motsvarande över eller under Abs 0,06 om provet är filtrerat). 15

16 Bedömningen av Färg bör göras genom att beräkna medelvärdet av tillgänglig data från den senaste 6-årsperioden. Observera att parametern Klorofyll endast bedöms till klasserna Hög, God och Måttlig. Om klassen är Måttlig och full växtplanktonanalys inte genomförts skall det nämnas i motiveringstexten att det finns behov av det Expertbedömning Erfarenheten från den första cykeln är bedömningsgrunden för växtplankton fungerar relativt väl och det finns då inga större skäl att använda expertbedömning, förutsatt att standardiserad provtagning och analys använts. Observera dock att i sjöar som domineras av Gonyostomum semen kan totalbiomassan ofta vara stor utan att det indikerar näringspåverkan. Naturvårdsverket rekommenderar att Gonyostomum-sjöar klassificeras enbart med hjälp av TPI eller genom en sammanvägning av TPI och andel cyanobakterier. Om klassificeringen för näringspåverkan ligger i närheten av God-Måttliggränsen finns det en del andra parametrar som kan användas för vägledning, och som också många konsulter använder om de gjort en expertbedömning. Biomassa och mångfald bland cyanobakterier, t.ex. antalet potentiellt toxiska släkten enligt Naturvårdsverket (1999) kan användas som ett stöd då det ofta finns mer och fler arter av cyanobakterier i näringsrika vatten. Hörnströms trofiindex (Hörnström 1979). Hörnströms trofiindex kan i teorin variera mellan 11 och 100. Ju högre värdet är desto vanligare är näringskrävande växtplanktonarter i provet. Förekomst av indikatorarter enligt OEI-systemet. OEI-systemets indikatorer (Oligotrofiindikatorer, Eutrofiindikatorer, Indifferenta) har sitt ursprung i en definiering av indikatorarter som gjorts vid Limnologiska institutionen, Lunds universitet. Expertbedömningen av klorofyll till lägre klass än Måttlig, exempelvis genom att använda de gamla bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999), skall inte göras Bottenfauna Bottenfaunan är en viktig indikator på miljön i vattnet och på/i bottnen i akvatiska miljöer. Bottenfauna består ofta av insektslarver, maskar, snäckor och musslor som fångas i såll och håvar. Bottenfaunan används som biologisk kvalitetsfaktor i sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Provtagningsmetodik och parametrar varierar dock mellan vattenkategorierna. Generellt används fångsten till att räkna ut olika index i stil med hur många arter finns det som tål låga syrehalter jämfört med dom som kräver mycket syre. 16

17 I sjöar är det parametrarna Average Score Per Taxon (ASPT), Benthic Quality Index (BQI) och Multimetric Index for Lake Acidification (MILA) som ska bedömas., MILA effekter av försurning och BQI effekter av näringspåverkan. ASPT visar i första hand ekologisk kvalitet och bygger på toleransskillnader hos olika familjer bottenfaunaorganismer. Bottenfaunafamiljerna har tilldelats indikatorvärden för toleranskänslighet. Indexvärdet är ett medelvärde av familjernas indikatorvärden. MILA är sammansatt av sex enkla index som reagerar på surhet. De är andelen dagsländor, andelen flugor, antal taxa av snäckor antal taxa av dagsländor, det engelska AWIC (Acid Waters Indicator Community index) indexet och andelen predatorer i provet. BQI index används för utvärdering av prover tagna i första hand profundal. Detta index är uppbyggt kring fjädermyggarters olika syrgasbehov. Förekomst och täthet av vissa indikatortaxa ger upphov till indexet. Anvädningen av BQI för sublitoralfauna är omtvistad och kan i vissa fall ge en överskattning av status då syrgasförhållandena generellt är bättre i sublittoralen än i profundalen. Mot bakgrund av detta avrådes användande av BQI för sublittoralprover. Närmare beskrivning av metod, beräkning av index och artlistor med indikatorvärden finns i HVMFS 2013: Klassificering För MILA skall det enligt handboken göras en korrigering av referensvärdet i de fall MILA har fallit ut som Måttlig eller sämre status. I de fall artantalet har fallit ut som Surt, Mycket surt eller Extremt surt skall det enligt handboken 2007:4 göras en bedömning av om de sura förhållandena beror av antropogen försurning innan en statusklassificering kan ske. Detta görs utifrån ph-referensvärdet från MAGIC enligt sambanden i figur 6.2 i bilaga A i NV Handbok 2007:4 och kan leda till en korrigering av referensvärdet. Denna korrigering är dock inte relevant att göra för kalkade vatten Expertbedömning Om BQI-index fallit ut som måttlig eller sämre är det viktigt att göra en rimlighetsbedömning. I många mindre och humösa sjöar kan låga syrgashalter uppträda naturligt och ej bero på övergödning. Många konsulter ger numera färdiga expertbedömningar på hur bottenfaunan indikerar påverkan från olika miljöproblem. Man kan använda dessa som stöd till klassificeringen. I Medin m.fl. (2009) finns en gedigen genomgång av expertbedömning av bottenfauna. 17

18 3.3. Makrofyter Makrofyter eller växter i vattnet avspeglar flera aspekter av vattenmiljön. Vattenväxterna ger en bild av miljön under en längre tid jämfört med plankton som reagerar snabbt på förändringar. Makrofyter trivs olika bra i olika miljöer. Bland annat näringsstatus, ljusklimat, ph och alkalinitet avspeglas i vattenväxtsamhället. Den biologiska kvalitetsfaktorn makrofyter består av parametern trofiskt makrofytindex (TMI). Ett trofiindex avspeglar hur näringsrik vattenförekomsten är. Det finns ingen entydig koppling till artrikedom, naturvärde eller förekomst av sällsynta arter, utan ett lågt TMI betyder enbart att artsammansättningen är typisk för näringsrika förhållanden. Indexet baseras på att alla funna makrofytarter, utom helofyterna (övervattensväxterna), tilldelats ett index längs en näringsgradient. I det här fallet representerat av totalfosfor. TMI består av ett viktat medelvärde av dessa index. Artlistor med angivna index och närmare beskrivning av metoden finns i Handboken 2007:4, bilaga A, kapitel Expertbedömning Makrofyter fungerar bra som indikatorer på regleringspåverkan och nedanstående metod kan användas som ett stöd i expertbedömning av status med avseende på makrofyter i regleringspåverkade vatten. Studier visar att det finns ett tydligt samband mellan vinternedsänkning av sjön, samt förekomst av känsliga/toleranta arter för vattenståndsvariationer (Hellsten & Mjelde, 2009; Mjelde m.fl, 2012). Genom att räkna hur många arter som finns i olika grupper för varje sjö kan dessa användas i ett referensindex (WIc Water level regulation index): WIc = (Nd Ni) / (N 100) där; Nd = antalet arter som minskar vid onaturliga vattenståndsvariationer, Ni = antalet arter som ökar vid onaturliga vattenståndsvariationer och N = totala antalet arter inklusive intoleranta arter (Hellsten & Mjelde, 2009) Indexet har indelats i olika statusklasser för att utvärdera regleringens påverkan på makrofytsamhället (Länsstyrelsen i Värmlands län, 2010). Dessa klassgränser stämmer relativt väl överens med resultat från undersökningar i norska och finska reglerade sjöar (Mjelde m.fl. 2012) och denna klassificering kan användas för expertbedömning av kvalitetsfaktornivån för makrofyter. Det finns många fler typer av regleringar än vinteravsänkning som potentiellt kan påverka makrofytsamhället, bland annat kan även onaturligt jämnt vattenstånd vara negativt. Och även mindre amplituder men där vattenståndet sänks och höjs med högre frekvens kan påverka. Sambanden 18

19 är dock inte tillräckligt klarlagda för att komma med generella råd för expertbedömningar i dessa fall Fisk Fisken är en viktig del av djurlivet i vattnen och är därför en del av bedömningen av ekologisk status i sjöar och vattendrag. I sjöar används ett multimetriskt index, EQR8, som visar generell påverkan. De åtta ingående indexen kan beräknas ur fångsten med standardiserade fisken med bottensatta nät. De åtta indexen är: antal inhemska arter, Simpson:s Dn, Simpson:s Dw, relativ biomassa av inhemska arter, medelvikt i totala fångsten, andel potentiellt fiskätande abborrfiskar och kvot biomassa av abborre/karpfiskar. Metoden, krav på bakgrundsdata och klassificering mm., är närmare beskriven i Handbok 2007:4, bilaga A kapitel Övrig biologi som kan användas Påväxtalger/kiselalger i sjöar har börjat användas som underlag för statusklassificering på vissa håll. Metoden är densamma som för vattendrag och är interkalibrerad inom EU, men det finns ännu inte någon färdig bedömningsgrund för kvalitetsfaktorn. I avvaktan på färdiga bedömningsgrunder kan kiselalger i sjöar användas som underlag för expertbedömning. Resultatet ska i sådana fall redovisas i VISS som en expertbedömning direkt under Ekologisk status. 4 Fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer - sjöar 4.1. Allmänna förhållanden Fys-kem Klassificering görs utifrån principen sämst styr, dvs den lägsta klassificeringen av underliggande kvalitetsfaktorer styr klassificeringen av Allmänna förhållanden. För sjöar och vattendrag är syrgas. ljusförhållanden, näringsämnen och försurning underliggande kvalitetsfaktorer. Se även kap Näringsämnen För vattenförekomster där data på näringsämnen finns Dataleverenaser SLU kommer för alla nationella sjöar samt för vattendrag med mindre än 10% jordbruksmark i avrinningsområdet leverera klassade data för näringsämnen. Dessa kommer även att innehålla osäkerheten beräknad med verktyget OSIS. Dataleveransen 19

20 publiceras på sharepoint på samma plats som övrigt kokboksmaterial. Fosfor Beräkna medelvärde för totalfosforhalten för perioden Observera att endast ytprover skall användas. Har man enstaka extremvärden kan dessa uteslutas ur medelvärdesberäkningen, men om det är mycket sneda fördelningar kan man välja att beräkna medianvärdet i stället för medelvärde. Fördelen med att använda medelvärde är dock att det det underlättar vid eventuell beräkning av klassificeringens osäkerhet. Referensvärde Medelvärde för absorbans beräknas för perioden Uppgifter om sjöns medeldjup finns för många sjöar här: Beräkna referensvärde med den första formeln på sidan 104, eller om det inte går att få fram uppgifter om medeldjup med den andra. I de fall det finns paleolimnologiska data kan referensvärdet sättas till den bakgrundshalt sjön hade innan den eutrofierades (se till exempel Gälman 2011). Detta referensvärde kan också användas av fler sjöar inom ett område som har liknande djupförhållanden och markanvändning. I grunda sjöar med naturligt höga partikelhalter kan följande alternativa fomel användas, logtotp = 0, ,15 * logabsf - 0,11 * log Alt(m) + 0,35 * Log AbsDiff (Huser och Fölster 2013). AbsDiff = Abs(ofiltrerat - Abs(filtrerad. All absorbans ska vara mätt med 5cm kyvett och 420nm. Har man turbiditet i stället för ofiltrerad absorbans gäller: LogAbsDiff = 0,8 * Log Turb (FNU) - 1,6. Alla loggar är 10-logaritmer. Klassificering Observera att tilläggskriteriet för Hög status (och tot-p<12,5 µg/l) togs bort i tillägget till bedömningsgrunderna NFS 2010:12. Kväve Kväve finns inte med som kvalitetsfaktor i nuvarande bedömningsgrunder, men kan användas som underlag för expertbedömning. Detta ska i sådana fall anges i motiveringstexten. Eventuell expertbedömning med hjälp av kväve ska ske under parametern Näringsämnen i VISS (se figur 6). 20

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Hjälpreda för klassificering av ekologisk status i ytvatten

Hjälpreda för klassificering av ekologisk status i ytvatten KOKBOK FÖR KARTLÄGGNING OCH ANALYS 2013-2014 Hjälpreda för klassificering av ekologisk status i ytvatten Kokbok för kartläggning och analys 2013-2014 - Hjälpreda klassificering av ekologisk status Version:

Läs mer

Klassningssystem för tillförlitlighet av ekologisk status

Klassningssystem för tillförlitlighet av ekologisk status Klassningssystem för tillförlitlighet av ekologisk status Inledning I olika sammanhang har det lyfts ett behov av att i VISS redovisa ett mått på hur tillförlitlig en statusklassning av en vattenförekomst

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten

Läs mer

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 1. Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras

Läs mer

Erfarenheter från statusklassning i Sverige

Erfarenheter från statusklassning i Sverige Erfarenheter från statusklassning i Sverige Gunilla Lindgren Samordnare av vattenförvaltningen Länsstyrelsen i Uppsala län +46 18 19 50 15 Gunilla.lindgren@c.lst.se Statusklassning i praktiken En guidad

Läs mer

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Lilla Å (Mynningen-Musån) 20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet

Läs mer

Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten

Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten Bakgrundsdata HOME Näringsstatus Recipientkontrolldata Näringsstatus Klorofyll (Bottenfauna) Prio och SFÄ NMÖ/RMÖ Näringsämnen Klorofyll, Biovolym

Läs mer

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk

Läs mer

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat Anna Dimming Vattenvårdsenheten anna.dimming@lansstyrelsen.se Översikt kustvattenförekomster i Västra Götalands län 88 kustvattenförekomster

Läs mer

Synpunkter på Hjälpreda för bedömning av påverkan och miljöproblem

Synpunkter på Hjälpreda för bedömning av påverkan och miljöproblem Länsstyrelsen Västernorrland Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt 871 86 HÄRNÖSAND Datum: 2013-06-17 Vår referens: 2013/1288/10.1 Er referens: 537-301-13 juha.salonsaari@lansstyrelsen.se Synpunkter

Läs mer

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde

Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Ekologisk status i Bottenvikens vattendistrikt Sammanvägd bedömning av Näringsbelastning Försurning

Läs mer

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes 2009 Uppsala 2016-04-07 Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Miljökvalitetsnormer Generellt Alla vattenförekomster ska uppnå

Läs mer

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln Länsvattendagen 2013-10-10 Tobias Haag Bakgrund Svaveloxider Svavelsyra Höga metallhalter Lågt ph Magicmodellen och Magicbiblioteket Magicmodellen

Läs mer

Norra Bottenvikens kustvattenråd. Samråd Luleå Malin Kronholm Malin Kronholm

Norra Bottenvikens kustvattenråd. Samråd Luleå Malin Kronholm Malin Kronholm Norra Bottenvikens kustvattenråd Samråd 2009 Luleå 2009-11-10 Malin Kronholm 2009-11-10 Malin Kronholm Hantering av remisser Vattenmyndigheten: Hantering av synpunkter på nationell och distriktsnivå Beredningssekretariatet:

Läs mer

Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet?

Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet? Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet? 2016-03-01 Susanne Gustafsson på uppdrag av Ivösjökommittén Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet?

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk Sjöar och vattendrag i Bottenvikens vattendistrikt status, miljöproblem och förslag till åtgärder Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning

Läs mer

Ivösjön en vattenförekomst i EU

Ivösjön en vattenförekomst i EU Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.

Läs mer

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten

Läs mer

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp HANDBOK 2007:4 UTGÅVA

Läs mer

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara

Läs mer

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Status, potential och kvalitetskrav

Läs mer

Övergripande riktlinjer och information om arbetet med Kartläggning och Analys 2013-2014

Övergripande riktlinjer och information om arbetet med Kartläggning och Analys 2013-2014 KOKBOK FÖR KARTLÄGGNING OCH ANALYS 2013-2014 Övergripande riktlinjer och information om arbetet med Kartläggning och Analys 2013-2014 Kokbok för kartläggning och analys 2013-2014 - Övergripande riktlinjer

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2012

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2012 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 0 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 0 Författare: Ulf Lindqvist lördag februari 03 Rapport 03:9 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 40

Läs mer

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 ämförelser mellan åren 973-2 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 Författare: Ulf Lindqvist färdig 2--5 Rapport 2: Naturvatten

Läs mer

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Sötvatten 2013 Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Trendstationer i vattendrag visar hur miljön förändras Sveriges trendvattendrag är vattendrag där bottenfauna, kiselalger, fisk och vattenkemi

Läs mer

- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram

- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram - underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra

Läs mer

Skellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure -

Skellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure - Skellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure - Skellefteälvens vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr 106-2004/188-AC samt från SMHI Ekologisk

Läs mer

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås

Läs mer

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph Nyttiga verktyg vid kalkning Till vad kan dom användas? Hur används dom? Kan man lita på dem? Kan dom göras säkrare? Okalkat ph (ph okalk ) Bedöma om

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502) GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll

Läs mer

Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag Potentiella vattenförekomster 490 vattendrag (flödesordning >3) 209 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden eller hotspots, ex belastning från punktkällor

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Bäveån - mynningen i havet till Nordmanneröd

Bäveån - mynningen i havet till Nordmanneröd 20120801 Vattenförekomst Bäveån mynningen i havet till Nordmanneröd EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE647599127716 Vattendrag

Läs mer

Kalmar läns författningssamling

Kalmar läns författningssamling Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar läns (Vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenvikens, Botten- och Västerhavets vattendistrikt

Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenvikens, Botten- och Västerhavets vattendistrikt Author Stéphanie Nicolin Phone +46 10 505 00 00 Mobile 0046(0)72 718 22 68 E-mail stephanie.nicolin@afconsult.com Date 2015-04-15 Project ID 6054235 Statkraft Sverige AB Remissvar gällande förslag till

Läs mer

SE696375-160695 - SE696375-160695

SE696375-160695 - SE696375-160695 SE696375-160695 - SE696375-160695 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Vattendrag Vattenförekomst 2. Bottenhavet (nationell del) - SE2 Kustområde - SE38039 Län Västernorrland - 22 Kommun Härnösand

Läs mer

Bedömningsgrunder för näringsämnen i sjöar och vattendrag

Bedömningsgrunder för näringsämnen i sjöar och vattendrag Bedömningsgrunder för näringsämnen i sjöar och vattendrag En sammanfattning av kunskapsläget med rekommendationer för statusklassningar. Jens Fölster SLU, Vatten och miljö: Rapport 2014:9 Referera gärna

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Författare: Ulf Lindqvist 21-6-1 Rapport 21:13 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 421 761 73 Norrtälje 176 22 9 65 Recipientundersökningar

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem Försurning

Åtgärder mot miljöproblem Försurning 2.1. Försurning Försurning orsakas främst av luftutsläpp av svaveloxid och kväveoxider från sjöfart, vägtrafik, energianläggningar och industri. Internationell sjöfart är den enskilt största källan och

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda ) Rydjan St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Lejondalssjön Upplands-Bro kommun Kalmarviken Björkfjärden Namn Rydjan EU_CD (VISS) NW661098-159871 SjöID 661122-159863

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller

Läs mer

Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder

Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder Sjöar och vattendrag Peter Landergren Kustvatten Andreas Pettersson Grundvatten Frida Eklund Ny klassning av Gotlands vatten vattendrag/sjöar Ekologisk

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30 Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer Föreskrifter om miljökvalitetsnormer 22 FS 2015:xx Utkom från trycket den xx december 2015 Länsstyrelsen i X läns (Vattenmyndigheten i Y vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren Mälarövervakning sedan 1965 1965 1995: Nationella programmet för miljökvalitetsövervakning (PMK) 1998 bildades Mälarens vattenvårdsförbund

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Piteälvens vattenrådsområde VRO 6 Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring - Hållbart utnyttjande - Framtida generationer ska få uppleva

Läs mer

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning

Läs mer

Kartläggning och analys av sjöar och vattendrag i Västra Götalands län - arbetsmetodik

Kartläggning och analys av sjöar och vattendrag i Västra Götalands län - arbetsmetodik Kartläggning och analys av sjöar och vattendrag i Västra Götalands län - arbetsmetodik Foto: Håkan Lagesson Av Håkan Lagesson Patrik Lindström Ragnar Lagergren 2 Innehållsförteckning KEMISK STATUS...5

Läs mer

Samverkan och samråd

Samverkan och samråd Samverkan och samråd Länsstyrelsens beredningssekretariat samverkat med ett stort antal aktörer under hela förvaltningscykeln Vattenmyndighetens FP ÅP MKN MKB dokument för samråd i 6 månader Samverkan

Läs mer

ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående

ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående 39 Enegylet 12SkrEne Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående Beskrivning Åtgärdsområdet omfattar kalkning av en sjö, Enegylet, i Bromölla

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Foto: Medins biologi Ragnar Lagergren lst Västra Götaland Grete Algesten lst Värmland Jakob Bergengren lst Jönköping/HaV

Läs mer

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-15 Handläggare: Stina Thörnelöf Telefon: 08-508 28 852 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-11-20 p. 22 Miljöövervakningsprogram 2012-2015

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

Rönne å vattenkontroll 2009

Rönne å vattenkontroll 2009 Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska

Läs mer

Vattendirektivet i Sverige

Vattendirektivet i Sverige Vattendirektivet i Sverige - Implementering generellt - Tillståndet i kustzonen av Östersjön - Utmaningar - Planer framåt Ann-Karin Thorén 2014-11-11 1 HaV ansvarar för att samordna genomförandet av: Tre

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:

Läs mer

Innehåll Inledning Processbeskrivning arbetsgång... 1

Innehåll Inledning Processbeskrivning arbetsgång... 1 Innehåll Innehåll... 1 1 Inledning... 1 2 Processbeskrivning arbetsgång... 1 2.1 Utgångspunkter och prioriteringar i arbetet... 1 2.2 MKN för ytvattenförekomster... 2 2.3 MKN för grundvattenförekomster...

Läs mer

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Inklusive Luleå kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-16 Bra att veta info - Begreppet

Läs mer

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):

Läs mer

Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten

Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten Albin Ring, Förvaltningsjurist Hur påverkas kommunerna av åtgärdsprogrammen? Åtgärdsprogrammet listar ett antal generella åtgärder för kommunerna.

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

Bedömning av tillståndet i Bottenviken kustvatten

Bedömning av tillståndet i Bottenviken kustvatten Bedömning av tillståndet i Bottenviken kustvatten Genomgång av arbetssättet - Statusklassning - Påverkansanalys - VISS och Vattenkartan Anneli Sedin - Länsstyrelsen i Västerbotten Kartläggningsarbetet

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Författare: Ulf Lindqvist onsdag 24 juni 2015 Rapport 2015:15 Naturvatten i Roslagen AB Norr

Läs mer

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!

Läs mer

Enningdalsälven. 2/3 av avrinningsområdet i Sverige 1/3 av avrinningsområdet i Norge

Enningdalsälven. 2/3 av avrinningsområdet i Sverige 1/3 av avrinningsområdet i Norge Enningdalsälven 2/3 av avrinningsområdet i Sverige 1/3 av avrinningsområdet i Norge Ragnar Lagergren: Länsstyrelsen Västra Götalands län Ann Kristin Schartau: NINA Status i Enningdalsälven I Sverige: 14

Läs mer

Bara naturlig försurning. Bilaga 1. Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag

Bara naturlig försurning. Bilaga 1. Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag Rapport Bara naturlig försurning Bara naturlig försurning Bilaga 1 Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag 1 1 Problemanalys Delmålet för sjöar och vattendrag är uppnått

Läs mer

Statusklassning 2013 så mår våra vatten! Vad är det vi klassar? Preliminära resultat Har det blivit bättre eller sämre?

Statusklassning 2013 så mår våra vatten! Vad är det vi klassar? Preliminära resultat Har det blivit bättre eller sämre? Statusklassning 2013 så mår våra vatten! Vad är det vi klassar? Preliminära resultat Har det blivit bättre eller sämre? Lantbruk-Vattenforum 5 november 2013 Maria Carlsson Vattenförvaltningens cykel Tillståndsbedömning/

Läs mer

Rapport 2010:16. Utvärdering av biologiska bedömningsgrunder för sjöar erfarenheter från Dalarna. Miljöenheten Dalälvens Vattenvårdsförening

Rapport 2010:16. Utvärdering av biologiska bedömningsgrunder för sjöar erfarenheter från Dalarna. Miljöenheten Dalälvens Vattenvårdsförening Rapport 2010:16 Utvärdering av biologiska bedömningsgrunder för sjöar erfarenheter från Dalarna Miljöenheten Dalälvens Vattenvårdsförening Omslagsbild: Bakgrundskarta Lantmäteriet ärende 106-2004/188W.

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar

Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar Johan Kling Havs- och vattenmyndigheten JOHAN KLING Johan.kling@havochvatten.se Två typer av miljökvalitetsnormer men också möjlighet för undantag God ekologisk

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag

Läs mer

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu).

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu). Att söka information i VISS, VattenInformationsSystem Sverige VISS är en databas där man samlar information om alla större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten i Sverige. Här finns förutom allmän

Läs mer

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning

Läs mer

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Övertorneå kommun - översiktsplan BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Sammanställd av Mia Sundström, MAF arktiktkontor AB, 2013 Miljökvalitetsnormer Det svenska genomförandet

Läs mer

Referensgruppsmöte Jord och skog

Referensgruppsmöte Jord och skog MINNESANTECKNINGAR 1 (7) Datum Enligt sändlista (bifogas ej) Referensgruppsmöte Jord och skog Plats Södra paviljongen, Stockholms centralstation Närvarande Mats Jos Per Nyström Per Sandberg Rune Hallgren

Läs mer

Provfiske i Järlasjön 2008

Provfiske i Järlasjön 2008 Provfiske i ärlasjön 2008 Rapport 2008:20 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provfiske i ärlasjön 2008 1 Provfiske i ärlasjön 2008 Författare: Ulf Lindqvist 2008-10-14 Rapport 2008:20

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO

Läs mer

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärdsbehov (beting) Kostnadseffektivitet Strategi målsättning: hur gå tillväga? Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20 Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015 Författare: Ulf Lindqvist torsdag 28 januari 2016 Rapport 2016:8 Naturvatten i Roslagen AB

Läs mer

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt

Läs mer

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen Ekologisk status 2015 Kemisk status 2015 God Ej god Hur ser statusklassningen ut

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden

BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden 49 Statusklassning, EK-värde och tillståndsbedömning för fosfor och kväve, limnisk Tabell 3. Bedömning av fosfor och kväve i sjöar och vattendrag i Motala

Läs mer

Recipientkontrollen i Lagan 2013

Recipientkontrollen i Lagan 2013 Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins

Läs mer

FÖRVALTNINGSPLAN NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT BILAGOR BILAGA 1. Arbetssätt och metoder

FÖRVALTNINGSPLAN NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT BILAGOR BILAGA 1. Arbetssätt och metoder FÖRVALTNINGSPLAN NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT BILAGOR BILAGA 1 Arbetssätt och metoder Innehåll 1. Kartläggning och analys 3 1.1. Avgränsning av vattenförekomster 3 Indelning av grundvattenförekomster

Läs mer

2.2 Miljöproblem Övergödning

2.2 Miljöproblem Övergödning Underlagsdokument till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. Arbetsmaterial, Länsstyrelsen i Kalmar län (2012-06-26) Ljungbyån 2.2 Miljöproblem Övergödning Övergödning orsakas av för stora mängder av

Läs mer