Hjälpreda för klassificering av ekologisk status i ytvatten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hjälpreda för klassificering av ekologisk status i ytvatten"

Transkript

1 KOKBOK FÖR KARTLÄGGNING OCH ANALYS Hjälpreda för klassificering av ekologisk status i ytvatten

2 Kokbok för kartläggning och analys Hjälpreda klassificering av ekologisk status Version: Version IV utgiven Diarienummer: Utgiven av: Ansvarig arbetsgrupp: Ansvarig projektledare: Författare: Illustrationer: Upplaga: Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrland Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västra Götaland Vattenmyndigheterna i samverkan Kartläggning och analys Juha Salonsaari Jenny Caruso, Agneta Christensen, Fredrik Gunnarsson, Lennart Johansson, Malin Kronholm, Ragnar Lagergren, Emanuel Nandorf, Jan Petersson, Anders Rimne, Juha Salonsaari och Katarina Vartia. Fredrik Gunnarsson och Katarina Vartia. Endast digital utgåva 2

3 KOKBOK FÖR KARTLÄGGNING OCH ANALYS

4 Innehåll 1 Bakgrund och syfte Övergripande information rörande ekologisk status Generella riktlinjer Parametrar som måste klassificeras Sammanvägning Fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer inklusive Allmänna förhållanden Tillförlitlighetsbedömning och expertbedömning På vilken nivå ska expertbedömningen framgå i VISS? Tillförlitlighetsklassificering av ekologisk status Biologiska kvalitetsfaktorer sjöar Växtplankton Klassificering Expertbedömning Bottenfauna Klassificering Expertbedömning Makrofyter Expertbedömning Fisk Övrig biologi som kan användas Fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer - sjöar Allmänna förhållanden Fys-kem Näringsämnen Ljusförhållanden Syrgasförhållanden Försurning Särskilda förorenande ämnen Biologiska kvalitetsfaktorer vattendrag Påväxt Klassificering Expertbedömning Bottenfauna Klassificering

5 Expertbedömning Flodpärlmussla Fisk Fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer - vattendrag Allmänna förhållanden Fys-kem Näringsämnen Försurning Särskilda förorenande ämnen Biologiska kvalitetsfaktorer kust- och övergångsvatten Växtplankton Expertbedömning Här finns data Koppling till miljöproblem Makroalger och gömfröiga växter Expertbedömning Här finns data Koppling till miljöproblem Bottenfauna Expertbedömning Här finns data Koppling till miljöproblem Fisk i övergångsvatten Fisk i kustvatten Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer kust- och övergångsvatten Allmänna förhållanden Näringsämnen Expertbedömning Här finns data Koppling till miljöproblem Ljusförhållanden Expertbedömning Här finns data Koppling till miljöproblem Syrgasförhållanden Expertbedömning Här finns data

6 Koppling till miljöproblem Särskilda förorenande ämnen Referenser Bakgrund och syfte Hjälpredan för klassificering av ekologisk status är den första i serien av flera hjälpredor med syfte att förtydliga gällande handböcker inför arbetet med kartläggning och analys Hjälpredan är ett vägledande dokument framtaget av de fem vattenmyndigheterna och är tänkt att användas som stöd i länsstyrelsernas arbete. Hjälpredan ersätter inte några föreskrifter eller handböcker utan även fortsättningsvis gäller Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS2013:19) samt tidigare Naturvårdsverkets kartläggnings- och klassificeringsföreskrifter (NFS 2006:1 respektive NFS 2008:1 inklusive ändringar i NFS 2010:12) i de fall dessa inte ersätts av HVMFS2013:19 samt handboken för Kartläggning och analys av ytvatten (Handbok 2007:3) och handboken för Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon (Handbok 2007:4). Hjälpredan följer den hierarkiska ordningen i VISS (www.viss.lst.se). 6

7 2 Övergripande information rörande ekologisk status 2.1. Generella riktlinjer För en mer omfattande beskrivning av klassificering av ekologisk status hänvisas till Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS2013:19) samt till handboken för Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon (Handbok 2007:4). Generellt gäller att man vid klassificering av ekologisk status i första hand ska ta hänsyn till de biologiska kvalitetsfaktorerna och om de påvisar god status ska man ta hänsyn till även fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer. Om de biologiska kvalitetsfaktorerna visar hög status ska hänsyn tas även till hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer kan endast sänka ekologisk status från hög till god status, medan fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer kan sänka status från hög till god eller från god till måttlig. Hydromorfologi behandlas inte i Hjälpredan utan för mer information hänvisas till HVMFS 2013:19. Se flödesschema över samband i figur 1. Om resultatet av klassificeringen av ekologisk status inte är rimlig i förhållande till fysikalisk-kemisk eller hydromorfologisk status eller har en stor osäkerhet, kan en expertbedömning ligga till grund för att klassificera ekologisk status till måttlig eller sämre status, även om biologiska parametrar visar på god eller hög status. Expertbedömning av ekologisk status kan också göras då bedömningsgrunder eller de underlag som krävs enligt bedömningsgrunderna saknas för en vattenförekomst. Vid expertbedömning kan information om hydromorfologiska förhållanden användas för att klassificera ekologisk status till sämre än god. För stöd i föreskrifterna hänvisas till 9 och 13 HVMFS 2013:19. Motiv till expertbedömningen, genomförande och resultat ska alltid dokumenteras. 7

8 Figur 1. De relativa sambanden mellan biologiska, hydromorfologiska och fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer. Från CIS-guidance document 5 och Parametrar som måste klassificeras För ekologisk status i ytvatten är det obligatoriskt att klassificera nedanstående parametrar i VISS. Ekologisk status i naturliga vattenförekomster. Ska klassificeras som hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig. Det är inte tillåtet att ange Ej klassificerat eller lämna det oklassificerat med undantag av nedanstående punkt. Ekologisk potential ska klassificeras i vattenförekomster som är definierade som kraftigt modifierade eller konstgjorda. Om ekologisk potential klassificeras ska ekologisk status anges som Ej klassificerat. Se figur 2. Figur 2. Exempel som visar att ekologisk status får lämnas oklassat enbart om klassificering av ekologisk potential är genomförd. Kvalitetsfaktorer där en underliggande parameter har klassificerats. T.ex ska kvalitetsfaktorn växtplankton klassificeras om klorofyll har klassificerats och om klassificeringen av klorofyll anses relevant för att ingå i 8

9 bedömningen av ekologisk status. Se figur 3. Samma gäller t.ex. KF Bottenfauna i sjöar. Figur 3. Skärmdump från VISS som visar att kvalitetsfaktorn Växtplankton ska klassificeras om parametern klorofyll är klassificerad. Allmänna förhållanden där underliggande fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer har klassificerats i sjöar, vattendrag, kust- eller övergångsvatten ifall underliggande KF anses relevant att ingå i bedömning av ekologisk status. Se figur 4 där Allmänna förhållanden i en sjö har klassificerats enligt principen sämst styr. För mer information hänvisas till kapitel 2.3. Figur 4. Skärmdump från VISS som visar att Allmänna förhållanden Fys-kem klassificeras enligt principen sämst styr. Kvalitetsfaktorn Hydromorfologi, som ska fyllas i om underliggande parametrar har klassificerats och om hydromorfologi ingår i bedömningen av ekologisk status Sammanvägning Grundprincipen är att klassificeringen av ekologisk status styrs av principen sämst styr. Om en biologisk kvalitetsfaktor är måttlig och övriga är god blir den ekologiska statusen måttlig. Allmänna förhållanden kan maximalt sänka den ekologiska statusen till måttlig. Principerna för sammanvägning till ekologisk status beskrivs i HVMFS 2013:19 2 samt Handboken 2007:4, kap Principer för sammanvägning till kvalitetsfaktor beskrivs i respektive bedömningsgrund med några förtydliganden i denna hjälpreda. 9

10 Fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer inklusive Allmänna förhållanden De fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna behöver endast klassificeras när status eller potential för de biologiska kvalitetsfaktorerna har klassificerats som god eller hög status respektive god eller maximal potential. Anledningen är att de biologiska kvalitetsfaktorerna ska vara avgörande inom vattenförvaltningen. Om biologin är måttlig eller sämre spelar det mindre roll vad de fysikalisk-kemiska eller hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna visar. Det är dock mycket värdefullt att klassa dessa faktorer som stöd i det vidare arbetet med åtgärder, trots att information om biologiska parametrar finns, och i de fall ett dataunderlag finns bör detta göras. I sjöar omfattar de fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna näringsämnen, siktdjup, syrgas/syrebalans, försurning samt särskilda förorenande ämnen som släpps ut i betydande mängd. I vattendrag omfattar de fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna näringsämnen, försurning samt särskilda förorenande ämnen som släpps ut i betydande mängd. I kustvatten och i vatten i övergångszon omfattar de fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna näringsämnen, siktdjup, syrgas/syrebalans samt särskilda förorenande ämnen som släpps ut i betydande mängd. Faktorerna näringsämnen, siktdjup, syrgas och försurning presenteras i VISS under begreppet Allmänna förhållanden. Allmänna förhållanden klassas i VISS enligt principen sämst styr av de underliggande kvalitetsfaktorerna och är det som rapportertas till EU. Särskilda förorenande ämnen bedöms och rapporteras enskilt och vägs inte in under Allmänna förhållanden. Samlingsparametern Allmänna förhållanden och dess underliggande parametrar ska rapporteras till EU. Det är således mycket viktigt att även samlingsparametern klassificeras i VISS om någon av de underliggande kvalitetsfaktorerna är klassificerade. För statusklassificering under 2013 gäller att: Länsstyrelserna ansvarar för att klassificera Allmänna förhållanden för fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. Allmänna förhållanden ska klassificeras för ytvatten (sjöar, vattendrag, kustvatten, övergångsvatten). Parametern Allmänna förhållanden ska klassificeras i en tregradig skala från hög till måttlig. Det är ett krav att Allmänna förhållanden klassificeras om det finns en klassificering av underliggande kvalitetsfaktorer. Är underliggande kvalitetsfaktorer inte klassificerade och status utifrån de biologiska kvalitetsfaktorerna måttlig kan Allmänna förhållanden lämnas oklassificerat, dvs angett som ej klassificerat. För sjöar och vattendrag är syrgas, ljusförhållanden, näringsämnen och försurning underliggande 10

11 kvalitetsfaktorer. För kust- och övergångsvatten är det syrgas, ljusförhållanden och näringsämnen. Klassificeringen görs utifrån principen sämst styr, dvs. den lägsta klassificeringen av underliggande kvalitetsfaktorer styr klassificeringen av Allmänna förhållanden. Det är tillåtet att frångå principen sämst styr om man med goda motiv expertbedömer att någon underliggande kvalitetsfaktor inte är tillämpbar för att styra klassificeringen. Detta bör i så fall framgå av motiveringstexten för Allmänna förhållanden och kvalitetsfaktorn i fråga. Expertbedömningen görs i regel på nivån Allmänna förhållanden, dvs. den felaktiga klassificeringen av den underliggande kvalitetsfaktorn kan stå kvar i VISS. Se typexempel: o Siktdjup är klassificerat i en kustvattenförekomst utifrån mätdata och genom tillämpning av bedömningsgrund. Man vet dock att bedömningsgrunden inte fungerar så bra och man har annat underlag som tyder på att siktdjupet ger en oförjänt dålig klass. Klassificering av siktdjup får stå kvar, t.ex. måttlig status, men tillåts inte påverka klassificeringen av Allmänna förhållanden, som klassificeras till god status. Motiv framgår i motiveringstext. o Näringsämnen är klassificerade med S-HYPE eller kustzonsmodellen. Man bedömer med goda motiv att modellen gett för dålig klassificering, t.ex. måttlig status för näringsämnen. Måttlig status får stå kvar på KF näringsämnen, Allmänna förhållanden klassificeras dock som god. Motiv framgår i motiveringstext. o Data på näringsämnen finns, men uppgifter om salthalt saknas för att kunna tillämpa bedömningsgrund (kustvatten). En expertbedömning görs av salthalt utifrån uppgifter i närliggande vattenförekomster så att bedömningsgrunden kan tillämpas. Expertbedömningen görs då på KF-nivån och går vidare till klassificering av Allmänna förhållanden genom sämst styr. Motiv framgår i motiveringstext Tillförlitlighetsbedömning och expertbedömning I Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2013:18) 9 och 13 framgår följande om tillförlitlighetsbedömning och expertbedömning: Bedömning av rimlighet och osäkerhet vid klassificeringen 9 Bedömning av rimlighet och osäkerhet vid klassificeringen ska genomföras. Tillförlitligheten ska beskrivas. Bedömningen ska genomföras på de data som finns från ytvattenförekomsten eller från grupp av ytvattenförekomster. Om resultatet av bedömningen enligt första stycket ger anledning att anta att klassificeringen för en parameter inte är rimlig eller har stor osäkerhet ska orsakerna till detta utredas. Om utredningen bekräftar att resultatet inte är rimligt eller har stor osäkerhet får vattenmyndigheten bortse från resultatet av klassificeringen för berörd parameter. Genomförandet och resultatet av utredningen ska dokumenteras. 11

12 Expertbedömning 13 Om det vid klassificering av ekologisk status eller potential inte är möjligt att tillämpa en eller flera bedömningsgrunder enligt bilaga 1-5 på grund av att underlagsdata som krävs enligt bedömningsgrunden saknas för ytvattenförekomsten, ska vattenmyndigheten göra en expertbedömning av ytvattenförekomstens status eller potential. Även för enskilda kvalitetsfaktorer kan expertbedömning av status eller potential göras. Expertbedömningen ska utgå från bedömningsgrunderna och göras utifrån bästa tillgängliga kunskap om tillstånd och påverkan. Motiv till expertbedömningen, genomförandet och resultatet av den ska dokumenteras. Oavsett vilken typ av expertbedömning som görs är det ett krav att tillvägagångssättet dokumenteras och motiveras. Klassificeringarnas tillförlitlighet ska framgå i VISS, se mer om detta under kapitel. 2.5 Se även vidare om expertbedömningar under respektive kvalitetsfaktor På vilken nivå ska expertbedömningen framgå i VISS? I föregående cykel gjordes expertbedömningar i VISS på lite olika nivå. Detta behöver harmoniseras på ett bättre sätt. Som tumregel gäller att expertbedömningen görs så nära källan som möjligt, dvs. så långt ner i VISS-strukturen som möjligt där parameter avser den lägsta nivån och Ekologisk/Kemisk status ligger högst upp i strukturen. Här är några typexempel: 1) Expertbedömning på parameternivå, dvs. under kvalitetsfaktorn. o Expertbedömning av salthalt i kustvatten för att kunna tillämpa bedömningsgrund för DIN/DIP, TotN, TotP. Salthalten expertbedöms för att kunna tillämpa bedömningsgrunden. Expertbedömningen ingår således i klassificeringen på parameternivå (TotN, TotP osv) och vägs vidare in i klassificering av KF näringsämnen och vidare till Allmänna förhållanden och Ekologisk status. 2) Expertbedömning på kvalitetsfaktornivå. o Extrapolering av klassificering av en KF, t.ex. växtplankton, till intilliggande vattenförekomst. 3) Expertbedömning på nivån Allmänna förhållanden. o Siktdjup har klassificerats utifrån mätdata och bedömningsgrunder. Pga brister i bedömningsgrunden är klassificeringen av siktdjup oförtjänt dålig. Klassificeringen av siktdjup får stå kvar oförändrad eftersom bra mätdata finns och bedömningsgrund har tillämpats, men tillåts inte styra klassificeringen av Allmänna förhållanden. Expertbedömningen synliggörs således på den övre nivån Allmänna 12

13 förhållanden. o KF Näringsämnen har klassificerats med S-HYPE eller kustzonsmodell. Inga andra mätdata för näringsämnen finns att tillgå. Eftersom dessa resultat med fördel kan läggas in gemensamt för alla vfk så är det olämpligt att ändra på modellresultaten för KF näringsämnen ifall inte mätdata finns att tillgå. En eventuell expertbedömning görs därför på nivån Allmänna förhållanden istället. 4) Expertbedömning på nivån Ekologisk status bör undvikas så långt det är möjligt Tillförlitlighetsklassificering av ekologisk status Enligt HVMFS 2013:19 ska en bedömning av klassificeringarnas rimlighet göras. Detta är inte att förväxla med tillförlitlighet då rimlighetsbedömningen handlar om den övergripande rimligheten i bedömningen och en eventuellt efterföljande expertbedömning. Tillförlitlighetbedömningen handlar om att visa vilken tillförlitlighet bedömningen har oavsett om den bygger på mätdata eller är bedömd på annat vis. Se även kapitel 5.8 i Övergripande riktlinjer och information om arbetet med Kartläggning och Analys Tillförlitlighetsklassificering är framtaget för i första hand ekologisk status. För tillförlitlighetsbedömning av kemisk status, SFÄ, försurning via MAGIC och hydromorfologi finns speciellt framtagna typfall. Detta eftersom tillvägagångssättet vid bedömning av dessa faktorer skiljer sig från bedömningen av övriga kvalitetsfaktorer för ekologisk status. För information om dessa system hänvisas till de kapitel i Kokboken som hanterar kemisk status, SFÄ, hydromorfologi och försurning. Nedan redovisas en sammanfattning av den generella metodiken för tillförlitlighetsklassificering (tabell 1). Inför den faktiska tillämpningen av systemet rekommenderas att läsa igenom den fullständiga metodbeskrivningen som bland annant redovisar viktiga källor till osäkerheter som måste beaktas vid en bedömning av en statusklassificerings tillförlitlighet. Metodiken i sin helhet redovisas i Bilaga 1aA. Tabell 1. I tabellen presenteras typfall för de fyra olika klasserna av tillförlitlighet för bedömning av ekologisk status. Klass Typfall övergripande ekologisk status Typfall enskilda kvalitetsfaktorer A Mycket bra Mätdata som används är representativa för vattenförekomsten och av så god kvalitet att bedömningsgrunderna kan användas för relevanta 13 Mätdata som används är tillräckligt representativa för vattenförekomsten och av så god kvalitet att

14 kvalitetsfaktorer. Utslagsgivande parametrar/kvalitetsfaktorer har god marginal till God-Måttlig-gränsen. Påverkansanalyserna och relevanta kvalitetsfaktorer stämmer väl överens och visar tydligt på samma statusklass. bedömningsgrunderna kan användas för kvalitetsfaktorn. Resultaten ligger med god marginal från God-Måttlig-gränsen för utslagsgivande parametrar. Ett dubbelsidigt konfidensintervall (95 %) bör inte överlappa denna klassgräns. B - bra Mätdata som används är representativa för vattenförekomsten och av god kvalitet. Dock saknas vissa indikatorer/kvalitetsfaktorer som skulle önskas för att helt säkerställa klassificeringen. Mätdata som används är bra och marginal finns till klassgränser. Någon statistisk analys enligt NV 2007:4 är dock inte genomförd. Utslagsgivande parametrar/kvalitetsfaktorer har marginal till God-Måttlig-gränsen. Påverkansanalyserna och relevanta kvalitetsfaktorer stämmer väl överens och visar tydligt på samma statusklass. Någon kvalitetsfaktor kan avvika men den bedöms som osäker eller att den inte visar på aktuella miljöproblem. C - Medel Statusklassificeringen baseras på extrapolering av provtagning av god kvalitet från närliggande vattenförekomst av samma typ och med samma påverkanstryck, eller Utslagsgivande parametrar/kvalitetsfaktorer är bra men är nära God-Måttlig-gränsen, eller statusklassificeringen baseras på en formell påverkansanalys samt annat underlag som styrker bedömningen, exempelvis viss mätdata, visuell bedömning, mätdata från övrigt vatten i området. D - Låg Statusklassificeringen görs enbart utifrån en grov påverkansanlys eller alternativt att det inte finns något alls att gå på. Inget annat styrker bedömningen som mätdata, visuella observationen eller extrapolering. 3 Biologiska kvalitetsfaktorer sjöar 3.1. Växtplankton Växtplankton avspeglar på flera sätt miljön i vattensamlingen. Både artsammansättningen och den totala mängden växtplankton är väsentliga. För vattenförekomster i sjöar är det fem aspekter på växtplanktonsamhället som bedöms i statusklassificeringen. Artantalet använd till att i första hand visa effekter av försurning och de övriga fyra, den totala biomassan (eller 14

15 biovolymen), trofiskt planktonindex, viktsandel blågrönbakterier och klorofyll-a används för att indikera näringspåverkan/övergödning. Det är viktigt att provtagning skett under juli-augusti och att analysen gjorts enligt SS-EN 15204:2006, eller motsvarande, för att bedömningsgrunderna ska kunna användas. Det är främst om man misstänker att en sjö är utsatt för försurning som antalet växtplanktonarter ska bedömas. Indikatorn är svårtolkad och beror mycket på hur mycket energi som läggs på analysarbetet. När man har klassificerat parametrarna totalbiovolym, TPI och andel blågrönaalger görs en numerisk sammanvägning av dessa för näringsämnespåverkan, vilket i sig genererar en ny statusklass. Klassen som fås för den numeriska sammanvägningen ska klassificeras i VISS och heter Näringsämnespåverkan Växtplankton. Den sammanvägda statusen för kvalitetsfaktorn Växtplankton styrs av den sämsta av surhetsklassificeringen (artantal för växtplankton) och näringsämnespåverkan (den numeriska sammanvägningen) och eventuellt klorofyll. Se figur 5 nedan. Figur 5. Exempel på de olika nivåerna i VISS som via principen sämst styr bestämmer den slutliga klassificeringen av kvalitetsfaktorn Växtplankton. Metoderna beskrivs närmare i HVMFS 2013: Klassificering I de fall artantalet har fallit ut som Surt, Mycket surt eller Extremt surt skall det enligt handboken 2007:4 göras en bedömning av om de sura förhållandena beror av antropogen försurning innan en statusklassificering kan ske. Detta görs utifrån ph-referensvärdet från MAGIC enligt sambanden överst på sidan 33 i bedömningsgrunderna för sjöar och vattendrag i handboken och kan leda till en korrigering av referensvärdet. Denna korrigering är dock inte relevant att göra för kalkade vatten. Observera också att det för artantal bara är en fyrgradig skala, sätt klassen Otillfredsställande i VISS om det är Extremt surt (Otillfredsställande eller Dålig status) enligt bedömningsgrunderna. För att bestämma vilket referensvärde som gäller behöver man kunna avgöra om sjöns Färg ligger över eller under 30 mg PT/l (eller motsvarande över eller under Abs 0,06 om provet är filtrerat). 15

16 Bedömningen av Färg bör göras genom att beräkna medelvärdet av tillgänglig data från den senaste 6-årsperioden. Observera att parametern Klorofyll endast bedöms till klasserna Hög, God och Måttlig. Om klassen är Måttlig och full växtplanktonanalys inte genomförts skall det nämnas i motiveringstexten att det finns behov av det Expertbedömning Erfarenheten från den första cykeln är bedömningsgrunden för växtplankton fungerar relativt väl och det finns då inga större skäl att använda expertbedömning, förutsatt att standardiserad provtagning och analys använts. Observera dock att i sjöar som domineras av Gonyostomum semen kan totalbiomassan ofta vara stor utan att det indikerar näringspåverkan. Naturvårdsverket rekommenderar att Gonyostomum-sjöar klassificeras enbart med hjälp av TPI eller genom en sammanvägning av TPI och andel cyanobakterier. Om klassificeringen för näringspåverkan ligger i närheten av God-Måttliggränsen finns det en del andra parametrar som kan användas för vägledning, och som också många konsulter använder om de gjort en expertbedömning. Biomassa och mångfald bland cyanobakterier, t.ex. antalet potentiellt toxiska släkten enligt Naturvårdsverket (1999) kan användas som ett stöd då det ofta finns mer och fler arter av cyanobakterier i näringsrika vatten. Hörnströms trofiindex (Hörnström 1979). Hörnströms trofiindex kan i teorin variera mellan 11 och 100. Ju högre värdet är desto vanligare är näringskrävande växtplanktonarter i provet. Förekomst av indikatorarter enligt OEI-systemet. OEI-systemets indikatorer (Oligotrofiindikatorer, Eutrofiindikatorer, Indifferenta) har sitt ursprung i en definiering av indikatorarter som gjorts vid Limnologiska institutionen, Lunds universitet. Expertbedömningen av klorofyll till lägre klass än Måttlig, exempelvis genom att använda de gamla bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999), skall inte göras Bottenfauna Bottenfaunan är en viktig indikator på miljön i vattnet och på/i bottnen i akvatiska miljöer. Bottenfauna består ofta av insektslarver, maskar, snäckor och musslor som fångas i såll och håvar. Bottenfaunan används som biologisk kvalitetsfaktor i sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Provtagningsmetodik och parametrar varierar dock mellan vattenkategorierna. Generellt används fångsten till att räkna ut olika index i stil med hur många arter finns det som tål låga syrehalter jämfört med dom som kräver mycket syre. 16

17 I sjöar är det parametrarna Average Score Per Taxon (ASPT), Benthic Quality Index (BQI) och Multimetric Index for Lake Acidification (MILA) som ska bedömas., MILA effekter av försurning och BQI effekter av näringspåverkan. ASPT visar i första hand ekologisk kvalitet och bygger på toleransskillnader hos olika familjer bottenfaunaorganismer. Bottenfaunafamiljerna har tilldelats indikatorvärden för toleranskänslighet. Indexvärdet är ett medelvärde av familjernas indikatorvärden. MILA är sammansatt av sex enkla index som reagerar på surhet. De är andelen dagsländor, andelen flugor, antal taxa av snäckor antal taxa av dagsländor, det engelska AWIC (Acid Waters Indicator Community index) indexet och andelen predatorer i provet. BQI index används för utvärdering av prover tagna i första hand profundal. Detta index är uppbyggt kring fjädermyggarters olika syrgasbehov. Förekomst och täthet av vissa indikatortaxa ger upphov till indexet. Anvädningen av BQI för sublitoralfauna är omtvistad och kan i vissa fall ge en överskattning av status då syrgasförhållandena generellt är bättre i sublittoralen än i profundalen. Mot bakgrund av detta avrådes användande av BQI för sublittoralprover. Närmare beskrivning av metod, beräkning av index och artlistor med indikatorvärden finns i HVMFS 2013: Klassificering För MILA skall det enligt handboken göras en korrigering av referensvärdet i de fall MILA har fallit ut som Måttlig eller sämre status. I de fall artantalet har fallit ut som Surt, Mycket surt eller Extremt surt skall det enligt handboken 2007:4 göras en bedömning av om de sura förhållandena beror av antropogen försurning innan en statusklassificering kan ske. Detta görs utifrån ph-referensvärdet från MAGIC enligt sambanden i figur 6.2 i bilaga A i NV Handbok 2007:4 och kan leda till en korrigering av referensvärdet. Denna korrigering är dock inte relevant att göra för kalkade vatten Expertbedömning Om BQI-index fallit ut som måttlig eller sämre är det viktigt att göra en rimlighetsbedömning. I många mindre och humösa sjöar kan låga syrgashalter uppträda naturligt och ej bero på övergödning. Många konsulter ger numera färdiga expertbedömningar på hur bottenfaunan indikerar påverkan från olika miljöproblem. Man kan använda dessa som stöd till klassificeringen. I Medin m.fl. (2009) finns en gedigen genomgång av expertbedömning av bottenfauna. 17

18 3.3. Makrofyter Makrofyter eller växter i vattnet avspeglar flera aspekter av vattenmiljön. Vattenväxterna ger en bild av miljön under en längre tid jämfört med plankton som reagerar snabbt på förändringar. Makrofyter trivs olika bra i olika miljöer. Bland annat näringsstatus, ljusklimat, ph och alkalinitet avspeglas i vattenväxtsamhället. Den biologiska kvalitetsfaktorn makrofyter består av parametern trofiskt makrofytindex (TMI). Ett trofiindex avspeglar hur näringsrik vattenförekomsten är. Det finns ingen entydig koppling till artrikedom, naturvärde eller förekomst av sällsynta arter, utan ett lågt TMI betyder enbart att artsammansättningen är typisk för näringsrika förhållanden. Indexet baseras på att alla funna makrofytarter, utom helofyterna (övervattensväxterna), tilldelats ett index längs en näringsgradient. I det här fallet representerat av totalfosfor. TMI består av ett viktat medelvärde av dessa index. Artlistor med angivna index och närmare beskrivning av metoden finns i Handboken 2007:4, bilaga A, kapitel Expertbedömning Makrofyter fungerar bra som indikatorer på regleringspåverkan och nedanstående metod kan användas som ett stöd i expertbedömning av status med avseende på makrofyter i regleringspåverkade vatten. Studier visar att det finns ett tydligt samband mellan vinternedsänkning av sjön, samt förekomst av känsliga/toleranta arter för vattenståndsvariationer (Hellsten & Mjelde, 2009; Mjelde m.fl, 2012). Genom att räkna hur många arter som finns i olika grupper för varje sjö kan dessa användas i ett referensindex (WIc Water level regulation index): WIc = (Nd Ni) / (N 100) där; Nd = antalet arter som minskar vid onaturliga vattenståndsvariationer, Ni = antalet arter som ökar vid onaturliga vattenståndsvariationer och N = totala antalet arter inklusive intoleranta arter (Hellsten & Mjelde, 2009) Indexet har indelats i olika statusklasser för att utvärdera regleringens påverkan på makrofytsamhället (Länsstyrelsen i Värmlands län, 2010). Dessa klassgränser stämmer relativt väl överens med resultat från undersökningar i norska och finska reglerade sjöar (Mjelde m.fl. 2012) och denna klassificering kan användas för expertbedömning av kvalitetsfaktornivån för makrofyter. Det finns många fler typer av regleringar än vinteravsänkning som potentiellt kan påverka makrofytsamhället, bland annat kan även onaturligt jämnt vattenstånd vara negativt. Och även mindre amplituder men där vattenståndet sänks och höjs med högre frekvens kan påverka. Sambanden 18

19 är dock inte tillräckligt klarlagda för att komma med generella råd för expertbedömningar i dessa fall Fisk Fisken är en viktig del av djurlivet i vattnen och är därför en del av bedömningen av ekologisk status i sjöar och vattendrag. I sjöar används ett multimetriskt index, EQR8, som visar generell påverkan. De åtta ingående indexen kan beräknas ur fångsten med standardiserade fisken med bottensatta nät. De åtta indexen är: antal inhemska arter, Simpson:s Dn, Simpson:s Dw, relativ biomassa av inhemska arter, medelvikt i totala fångsten, andel potentiellt fiskätande abborrfiskar och kvot biomassa av abborre/karpfiskar. Metoden, krav på bakgrundsdata och klassificering mm., är närmare beskriven i Handbok 2007:4, bilaga A kapitel Övrig biologi som kan användas Påväxtalger/kiselalger i sjöar har börjat användas som underlag för statusklassificering på vissa håll. Metoden är densamma som för vattendrag och är interkalibrerad inom EU, men det finns ännu inte någon färdig bedömningsgrund för kvalitetsfaktorn. I avvaktan på färdiga bedömningsgrunder kan kiselalger i sjöar användas som underlag för expertbedömning. Resultatet ska i sådana fall redovisas i VISS som en expertbedömning direkt under Ekologisk status. 4 Fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer - sjöar 4.1. Allmänna förhållanden Fys-kem Klassificering görs utifrån principen sämst styr, dvs den lägsta klassificeringen av underliggande kvalitetsfaktorer styr klassificeringen av Allmänna förhållanden. För sjöar och vattendrag är syrgas. ljusförhållanden, näringsämnen och försurning underliggande kvalitetsfaktorer. Se även kap Näringsämnen För vattenförekomster där data på näringsämnen finns Dataleverenaser SLU kommer för alla nationella sjöar samt för vattendrag med mindre än 10% jordbruksmark i avrinningsområdet leverera klassade data för näringsämnen. Dessa kommer även att innehålla osäkerheten beräknad med verktyget OSIS. Dataleveransen 19

20 publiceras på sharepoint på samma plats som övrigt kokboksmaterial. Fosfor Beräkna medelvärde för totalfosforhalten för perioden Observera att endast ytprover skall användas. Har man enstaka extremvärden kan dessa uteslutas ur medelvärdesberäkningen, men om det är mycket sneda fördelningar kan man välja att beräkna medianvärdet i stället för medelvärde. Fördelen med att använda medelvärde är dock att det det underlättar vid eventuell beräkning av klassificeringens osäkerhet. Referensvärde Medelvärde för absorbans beräknas för perioden Uppgifter om sjöns medeldjup finns för många sjöar här: Beräkna referensvärde med den första formeln på sidan 104, eller om det inte går att få fram uppgifter om medeldjup med den andra. I de fall det finns paleolimnologiska data kan referensvärdet sättas till den bakgrundshalt sjön hade innan den eutrofierades (se till exempel Gälman 2011). Detta referensvärde kan också användas av fler sjöar inom ett område som har liknande djupförhållanden och markanvändning. I grunda sjöar med naturligt höga partikelhalter kan följande alternativa fomel användas, logtotp = 0, ,15 * logabsf - 0,11 * log Alt(m) + 0,35 * Log AbsDiff (Huser och Fölster 2013). AbsDiff = Abs(ofiltrerat - Abs(filtrerad. All absorbans ska vara mätt med 5cm kyvett och 420nm. Har man turbiditet i stället för ofiltrerad absorbans gäller: LogAbsDiff = 0,8 * Log Turb (FNU) - 1,6. Alla loggar är 10-logaritmer. Klassificering Observera att tilläggskriteriet för Hög status (och tot-p<12,5 µg/l) togs bort i tillägget till bedömningsgrunderna NFS 2010:12. Kväve Kväve finns inte med som kvalitetsfaktor i nuvarande bedömningsgrunder, men kan användas som underlag för expertbedömning. Detta ska i sådana fall anges i motiveringstexten. Eventuell expertbedömning med hjälp av kväve ska ske under parametern Näringsämnen i VISS (se figur 6). 20

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp HANDBOK 2007:4 UTGÅVA

Läs mer

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Status, potential och kvalitetskrav

Läs mer

Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenvikens, Botten- och Västerhavets vattendistrikt

Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenvikens, Botten- och Västerhavets vattendistrikt Author Stéphanie Nicolin Phone +46 10 505 00 00 Mobile 0046(0)72 718 22 68 E-mail stephanie.nicolin@afconsult.com Date 2015-04-15 Project ID 6054235 Statkraft Sverige AB Remissvar gällande förslag till

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Foto: Medins biologi Ragnar Lagergren lst Västra Götaland Grete Algesten lst Värmland Jakob Bergengren lst Jönköping/HaV

Läs mer

Rapport 2010:16. Utvärdering av biologiska bedömningsgrunder för sjöar erfarenheter från Dalarna. Miljöenheten Dalälvens Vattenvårdsförening

Rapport 2010:16. Utvärdering av biologiska bedömningsgrunder för sjöar erfarenheter från Dalarna. Miljöenheten Dalälvens Vattenvårdsförening Rapport 2010:16 Utvärdering av biologiska bedömningsgrunder för sjöar erfarenheter från Dalarna Miljöenheten Dalälvens Vattenvårdsförening Omslagsbild: Bakgrundskarta Lantmäteriet ärende 106-2004/188W.

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se

Läs mer

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu).

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu). Att söka information i VISS, VattenInformationsSystem Sverige VISS är en databas där man samlar information om alla större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten i Sverige. Här finns förutom allmän

Läs mer

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Kort bakgrund om vattenförvaltningen Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Bilaga 4 Bristanalys kust- och övergångsvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Bilaga 4 Bristanalys kust- och övergångsvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Bilaga 4 Bristanalys kust- och övergångsvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Bristanalys kust- och övergångsvatten - Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Läs mer

Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00

Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00 Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00 Närvarande: Cecilia Dalman Eek, ordf. Göteborgs Stad Svante Brandin, Miljöförvaltningen i Göteborg Bo Svärd,

Läs mer

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2012-03-02 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till NORS Nationellt

Läs mer

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?) "WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)" Lena Bergström, SLU Aqua Mats Lindegarth, Havsmiljöinstitutet WATER-konsortiet WATERS is

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar.

VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar. VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar. Skikt: VM_Belastning_EA_2013.shp Plats: Blått plus, Lyr-rubrik: VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå Leveranskatalog för publicering:

Läs mer

Jämförande test av kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer för närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen

Jämförande test av kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer för närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen 2011: 7 Jämförande test av kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer för närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen Hög Ekologisk status i Västra Orlundsån God Måttlig Otillfredsställande

Läs mer

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Innehåll 1. Referensbiblioteket i VISS... 2 2. Att söka efter referenser i referensbiblioteket... 2 3. Inmatning av nya referenser... 3

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

VFF Kartläggningsarbete - Vad händer på internationell/ nationell nivå. Anneli Harlén

VFF Kartläggningsarbete - Vad händer på internationell/ nationell nivå. Anneli Harlén VFF Kartläggningsarbete - Vad händer på internationell/ nationell nivå Anneli Harlén CIS Organisation 2010-2012 Water Directors Steering of implementation process Chair: Presidency, Co-chair: Commission

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 46. Nyängsåns avrinningsområde Version 1.0 2 46. Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Naturvärden och skyddade områden...

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska

Läs mer

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 2015-04-27 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,

Läs mer

Arbogaåns avrinningsområde

Arbogaåns avrinningsområde Arbogaåns vattenförbund Arbogaåns avrinningsområde Recipientkontroll 2010 Biovolym (mm3/l) 5 4 3 2 1 Övriga Rekylalger Cyanobakterier Nålflagellater Kiselalger 0 Råsvalen Väringen Norasjön Bälgsjön Institutionen

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Mats Lindegarth Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet Innehåll Miljökvalitetsnormer föreskrifter EU-direktiv

Läs mer

Återrapportering av SMHI:s åtgärder inom arbete med svensk vattenförvaltning 2013

Återrapportering av SMHI:s åtgärder inom arbete med svensk vattenförvaltning 2013 Niclas Hjerdt och Lena Eriksson Bram Dnr 2013/2327/10.7 2014-02-28 Återrapportering av SMHI:s åtgärder inom arbete med svensk vattenförvaltning 2013 SMHI arbetar fortlöpande med mätningar, databaser och

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Håtunabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Lejondalssjön Kalmarviken Upplands-Bro kommun Björkfjärden Säbyholmsviken Brofjärden Örnässjön Lillsjön Tibbleviken

Läs mer

Försurningsbedömning i kalkade vatten med kvoten Ca*/Mg*

Försurningsbedömning i kalkade vatten med kvoten Ca*/Mg* Försurningsbedömning i kalkade vatten med kvoten Ca*/Mg* av Jens Fölster och Anders Wilander Institutionen för Miljöanalys SLU Rapport 2005:3 Box 7050 750 07 Uppsala Försurningsbedömning i kalkade vatten

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse.

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse. Tjänsteskrivelse Handläggare: Andrea Nowag Telefonnummer: 0411-57 73 53 E-postadress: andrea.nowag@ystad.se Datum 2015-03-18 2015/87 Kommunstyrelsen Diarienummer Yttrande angående samråd inom vattenförvaltningen

Läs mer

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk MILJÖ- FOKUS STOPP Små avlopp Rebecca Enroth miljöinspektör STOPP Lantbruk SANT Översvämningskartering STOPP Små avlopp www.viss.lansstyrelsen.se Större avlopp Lantbruk Vattenkvaliteten ska klara gränserna

Läs mer

Bo#nar och fria va#enmassan i samspel?

Bo#nar och fria va#enmassan i samspel? - Fokus Askö - Bo#nar och fria va#enmassan i samspel? Foto: Robert Kautsky/Östersjöcentrum Helena Höglander, Växtplankton Elena Gorokhova, Zooplankton Hans Kautsky, Fytalens växt- och djursamhällen Brita

Läs mer

Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen

Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen Framtagen inom Projekt Värna Alsen www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2010:36 Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen. Framtagen inom Projekt Värna Alsen.

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten VF Begreppet vattenförekomster Vattenförekomst Kust allt vatten till 1 mil utanför baslinjen

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Resultat t o m sept 2014 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2013/2014

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten; SGU-FS 2008:2 Utkom

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Föreskrifter om ändring i Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter (2006:2) om övervakning av grundvatten och redovisning enligt

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Tekniska verken i Linköping ABs (publ) synpunkter i samrådet för vattenförvaltningen i Södra Östersjöns vattendistrikt

Tekniska verken i Linköping ABs (publ) synpunkter i samrådet för vattenförvaltningen i Södra Östersjöns vattendistrikt Tekniska verken Datum 2015-04-29 1/1 Referens Kristina Appleby Telefonnummer 013-20 92 87 Länsstyrelsen i Kalmar län Att: Vattenmyndigheten 39186 Kalmar Märke / Diarienummer 537-5346-2014 Tekniska verken

Läs mer

Möte 2008-11-25, VRO 4 Råne/Luleälvens vattenrådsområde

Möte 2008-11-25, VRO 4 Råne/Luleälvens vattenrådsområde Möte 2008-11-25, VRO 4 Råne/Luleälvens vattenrådsområde Frågeställningar kring ÖVF samt klassificering av vatten Storleksgränsen 1 km2 varför inte 1 ha? Naturvårdsverket beslutade om storlekskriterierna.

Läs mer

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver?

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Lagar och krav Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Kurs i modellanvändning för en renare tätortsluft Helena Sabelström

Läs mer

Sjöhjortronets lämplighet som indikator för miljömålen Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag samt Ett rikt växt- och djurliv

Sjöhjortronets lämplighet som indikator för miljömålen Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag samt Ett rikt växt- och djurliv 2008:10 Sjöhjortronets lämplighet som indikator för miljömålen Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag samt Ett rikt växt- och djurliv Statistisk analys av inventeringsresultat från Blekinge,

Läs mer

Tel. 021-39 51 56 E-post: sandra.burman@malarenergi.se. Tel. 073-633 83 05 E-post: susanne.holmstrom@alcontrol.se

Tel. 021-39 51 56 E-post: sandra.burman@malarenergi.se. Tel. 073-633 83 05 E-post: susanne.holmstrom@alcontrol.se SVARTÅN- VÄSTERÅSFJÄRDEN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Mälarenergi AB Sandra Burman Tel. 21-39 51 56 E-post: sandra.burman@malarenergi.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Bilaga C. Bedömningsgrunder för hydromorfologi. Till Handbok 2007:4. Efter den 1 juli 2011

Bilaga C. Bedömningsgrunder för hydromorfologi. Till Handbok 2007:4. Efter den 1 juli 2011 Bilaga C Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmy ndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havoch vatten.se www.havochvatten. se/publikationer Till Handbok 2007:4 Bedömningsgrunder

Läs mer

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu?

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu? PROGRAM 15/4 Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet Planering enligt PBL Miljöövervakning Vad händer nu? VATTENDIREKTIVET VATTENSTRATEGISKA ENHETEN Genom råd och dåd långsiktigt bevara

Läs mer

Problem, lösningar och att undvika att problem uppstår

Problem, lösningar och att undvika att problem uppstår Problem, lösningar och att undvika att problem uppstår Var placeras en fiskodling? Fiskens krav Lämplig vattentemperatur God syresättning Vattenomsättning i kassen (strömmar, djup) Fiskodlarens krav Elförsörjning

Läs mer

Åtgärdsområde 010 Bolån

Åtgärdsområde 010 Bolån Åtgärdsområde Bolån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+!. [_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

PROJEKTRAPPORT NR 2. Stefan Löfgren & Lars Lundin. En rapport framtagen av Institutionen för miljöanalys, SLU med stöd av TorvForsk

PROJEKTRAPPORT NR 2. Stefan Löfgren & Lars Lundin. En rapport framtagen av Institutionen för miljöanalys, SLU med stöd av TorvForsk PROJEKTRAPPORT NR 2 Redovisning av pilotprojekt och förslag till projektplan för utvärdering av utsläpps- och recipientkontroll vid torvtäkter samt lämpliga nivåer på riktvärden för olika ämnen i täkternas

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Bruna vatten Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Varför är vattnet brunt? Vattenfärgen bestäms framför allt av humushalten men även järnhalten. Humus består av lösta organiska

Läs mer

SKRÄBEÅN 2010. Skräbeåns Vattenvårdskomitté

SKRÄBEÅN 2010. Skräbeåns Vattenvårdskomitté SKRÄBEÅN 2010 Skräbeåns Vattenvårdskomitté Uppdragsgivare: Kontaktperson: Skräbeåns Vattenvårdskommitté Øjvind Hatt Tel: 0456-82 21 62 E-post: ojvind.hatt@bromolla.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare:

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi janne.toivonen@abo.fi 6.6.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1 Efter den stora fiskdöden 2006-2007

Läs mer

Konsekvensanalys av nya kalkhandboken och dess bedömningsgrunder

Konsekvensanalys av nya kalkhandboken och dess bedömningsgrunder Konsekvensanalys av nya kalkhandboken och dess bedömningsgrunder - utredning av Hans Oscarsson Rapport 2012:1 Konsekvensanalys av nya kalkhandboken och dess bedömningsgrunder En utredning av Hans Oscarsson

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Stockholm, 30 april 2015 Jernkontorets diarienummer 6/15

Stockholm, 30 april 2015 Jernkontorets diarienummer 6/15 REMISSVAR Stockholm, 30 april 2015 Jernkontorets diarienummer 6/15 Diarienummer 537-9859-2014 (Bottenviken) Diarienummer 537-7197-14 (Bottenhavet) Diarienummer 537-5058-14 (Norra Östersjön) Diarienummer

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Öring fångad vid provfiske i Stensjöån (station 330) Foto: Medins Biologi

Öring fångad vid provfiske i Stensjöån (station 330) Foto: Medins Biologi Öring fångad vid provfiske i Stensjöån (station 33) Foto: Medins Biologi VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 29 INNEHÅLL TEXTKOMMENTAR... 1 BAKGRUND.... 17 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 2 REFERENSER..

Läs mer

Hur svårt kan det vara?

Hur svårt kan det vara? Hur svårt kan det vara? Slutseminarium projekt Umeälven Umeå, 21-2 maj 2015 Lisa Lundstedt Vattenmyndigheten Bottenviken Foto: Andreas Broman WFD Torrfåra GEP Svämplan Morfologi Reglerkraft Produktionsförlust

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Är kraven enligt EU:s vattendirektiv rimliga? En fallstudie av Vegeåns vattendrag

Är kraven enligt EU:s vattendirektiv rimliga? En fallstudie av Vegeåns vattendrag VATTEN 63:221 229. Lund 2007 Är kraven enligt EU:s vattendirektiv rimliga? En fallstudie av Vegeåns vattendrag Are the criteria defined for the EU Water Framework Directive in Sweden reasonable? A case

Läs mer

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan

Läs mer

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet.

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. MILJÖASPEKTEN VATTEN Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Med vatten menas här allt vatten såsom det uppträder i naturen, både

Läs mer

Hitta ditt vatten - en handledning

Hitta ditt vatten - en handledning Hitta ditt vatten - en handledning a VISS - VattenInformationsSystem Sverige Produktion: Tryckt på: Upplaga: Foto: VISS Center, Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen, Jönköping 2010 300 ex Camilla

Läs mer

Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft

Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft Syfte Skapa gemensamma utgångspunkter för en väl fungerande egenkontroll för vattenkraft Mål Förankra arbetssättet hos tillsynsmyndigheter och branschorganisationer

Läs mer

INNEHÅLL TEXTKOMMENTAR... 1 BAKGRUND... 17 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 20 REFERENSER.. 28

INNEHÅLL TEXTKOMMENTAR... 1 BAKGRUND... 17 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 20 REFERENSER.. 28 Provplats för vattenkemi i Tabergsån vid Bårarp (44) Foto: Ann-Charlotte Norborg, ALcontrol VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 28 INNEHÅLL TEXTKOMMENTAR... 1 BAKGRUND.... 17 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR...

Läs mer

Hitta ditt vatten. - en handledning. Vatteninformationssystem Sverige. VISS - VattenInformationsSystem Sverige

Hitta ditt vatten. - en handledning. Vatteninformationssystem Sverige. VISS - VattenInformationsSystem Sverige Hitta ditt vatten - en handledning VISS - VattenInformationsSystem Sverige Vatteninformationssystem Sverige Produktion: Tryckt på: Upplaga: Foto: VISS Center, Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen,

Läs mer

Skräbeån vid utloppet till Ivösjön (Foto: Marie Pettersson, ALcontrol AB) Skräbeån 2009. Skräbeåns vattenvårdskommitté

Skräbeån vid utloppet till Ivösjön (Foto: Marie Pettersson, ALcontrol AB) Skräbeån 2009. Skräbeåns vattenvårdskommitté Skräbeån vid utloppet till Ivösjön (Foto: Marie Pettersson, ALcontrol AB) Skräbeån 2009 Skräbeåns vattenvårdskommitté Innehåll SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING... 3 RESULTAT... 6 Lufttemperatur och nederbörd...

Läs mer

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 2015-04-28 SID 1/7 Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samlad bedömning Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över remiss från Vattenmyndigheten i

Läs mer

Lokalt åtgärdsprogram Östra Gotlands åtgärdsområde. Arbetsmaterial 2011-07-05

Lokalt åtgärdsprogram Östra Gotlands åtgärdsområde. Arbetsmaterial 2011-07-05 Lokalt åtgärdsprogram Östra Gotlands åtgärdsområde Arbetsmaterial 2011-07-05 Inledning Sedan 2007 har vattenråden, LRF, Region Gotland (tidigare Gotlands kommun) och Länsstyrelsen arbetat med att införliva

Läs mer

2b:2. Inverkan av kalkning på metaller i vattendrag

2b:2. Inverkan av kalkning på metaller i vattendrag 2b:2 Inverkan av kalkning på metaller i vattendrag FÖRFATTARE Hans Borg, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Cecilia Andrén, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap,

Läs mer

Åtgärdsplan 2010-2015

Åtgärdsplan 2010-2015 Meddelande nr 2011:xx Åtgärdsplan 2010-2015 Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten Åtgärdsplan 2011-2015 Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Jönköpings län MEDDELANDE NR 2011: Meddelande

Läs mer

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu

Läs mer

Välkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen

Välkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen Välkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen Tobias Haag, Länsstyrelsen i Jönköpings län Upplägg/Program Bakgrund Startsida Vilken data innehåller systemet? Organisationer Åtgärdsområden

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 21 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

MILJÖFÖRVALTNINGEN TRELLEBORG. Badvattnet i Trelleborgs kommun sommaren 2007

MILJÖFÖRVALTNINGEN TRELLEBORG. Badvattnet i Trelleborgs kommun sommaren 2007 Badvattnet i Trelleborgs kommun sommaren 2007 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2007 Badvattnet i Trelleborgs kommun sommaren 2007 Sammanfattning Vid årets provtagning på badvatten har 5 strandbad blivit

Läs mer

Kvalitetssäkring av modellberäkningar

Kvalitetssäkring av modellberäkningar Modellanvändning för en renare tätortsluft Kvalitetssäkring av modellberäkningar Innehåll Vad kan jag göra åt det? Vilka kvalitetskrav finns på modellberäkningar? Hur kan man utföra en utvärdering mot

Läs mer