Från statistiken framkommer att 20% av befolkningen använder 80% av sjukvården. Att de 20% man

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från statistiken framkommer att 20% av befolkningen använder 80% av sjukvården. Att de 20% man"

Transkript

1 KRISTIANSTADS KOMMUN Omsorgsförvaitnirtgen Oiarienr Dl- 3 0 Diarieplanbet. Förvaltningschef Lars Åke Nordin Ordförande Bo Silverbern Vice ordf Marianne Eriksson Kommunstyr. ordf Pierre Månsson Kännedom: Områdeschef Ingela Nilsson Enhetschef Liselotte Svensson ) Enhetschef Nikolaj Håkansson ) VI ORKAR INTE LÄNGRE! Att antalet äldre blir alltfler är väl känt för alla. Detsamma gäller kunskapen att sjukdomar ökar med stigande ålder och att äldre-äldre ofta är muitisjuka dvs har många sjukdomar samtidigt. I Kristianstad har också de flesta kännedom om att det finns en hög inflyttning av människor från andra länder av vilka flertalet bosätter sig i de centrala delarna av kommunen. Detsamma gäller bosättningen för personer med psykisk sjukdom, missbruksproblematik och annan problematik som ofta är förknippat med socioekonomiska svårigheter. ^ Omsorgsförvaltningens politiker och chef verkar vara helt införstådda med att omvårdnadsbehoven för ovan nämnda grupper ökat och därför, med all rätt, har utökat bemanningen av omvårdnadspersonal efter de behov som föreligger. Däremot har ingen ökning av antalet sjukskötersketjänster skett de senaste decennierna! Hur förklarar ni denna ekvation? Från statistiken framkommer att 20% av befolkningen använder 80% av sjukvården. Att de 20% man ; här åsyftar är fortsatt sjuka och svaga när de kommer hem igen från sjukhuset dvs då kommunens ansvar tar över, är säkert något de flesta inser. Enligt samverkanavtalet mellan kommun och region anges att "tröskelprincipen" ska tillämpas i bedömningen av vilka som ska få sjukvård av kommunen resp regionen. I praktiken beskrivs det som att "den som kan ta sig till vården med eller utan ledsagare ska få vården tillgodosedd inom regionen." Det innebär det att närmast alla ska ta sig till tex vårdcentralen, endast de som är helt sängliggande och ej kan förflyttas, är berättigade till sjukvård i hemmet. En utopi som i praktiken inte fungerar. I själva verket är merparten av äldre-äldre som skrivs ut från sjukhuset så svaga att det kan betraktas som omöjligt att ta sig till regionens vård.

2 Då de gamla/ utsatta- svaga, skrivs ut från sjukhuset, har de ofta vårdats pga akut sjukdom. De har ramlat och brutit höften, de har varit förvirrade, glömt att ta mediciner eller tagit fel mediciner, de har varit allmänt sjuka med flera oklara symtom. Dessa personer behandlas akut inlagda på sjukhuset, de opereras, får dropp, lämpliga läkemedel. Sedan skrivs de ut. Till hemsjukvården! De är fortsatt gamla, sjuka och/eller svaga, bara med den skillnaden att tillståndet inte kräver akut sjukvård. De har fortfarande smärtor, andningssvårigheter, oro och ångest, yrsel som leder till fall, förvirringstillstånd, svårigheter att hantera läkemedel, svårigheter att veta vem som ska kontaktas i situationer då de upplever sig behöva hjälp. Det är dessa personer vi möter då vi ska utföra insatser som beslutats vid vårdplaneringen på sjukhuset, tex dela läkemedel i dosett. Vid vårt dosettdelningsbesök berättar patienten om smärtorna som gör att hon ej kan sova, om yrselupplevelser som medför rädsla att falla, om aptitlöshet som medför än mer orkeslöshet. Besöket för vilket var beräknat till cirka 15 minuter, slutar med att sjuksköterskan kommer åter till expeditionen efter 1 timme varvid arbetet med att söka patientens ansvarige läkare påbörjas. Ska vi strunta i dessa "nya" problemställningar? De är ju inte vårt primära uppdrag? I Östra norra området bor flertalet av invånarna i ABKs lägenheter, merparten på Österäng respektive Gamlegården. Många har en hög socioekonomisk problematik och/ eller svårigheter kopplad till kulturella mönster alternativt psykiatrisk och/ eller missbruksproblematik. Att möta invandrare i års åldern som nyligen kommit till Sverige är i många fall jämförbart med att möta sjukdomar och problematik vilka vi vanligtvis ser hos personer i års åldern. Dels har dessa människor ofta levt ett liv med stora umbäranden och sämre möjligheter till sjukvård, dels finns en klar skillnad vid vilken ålderman betraktas som äldre och hur man förväntas klara av att ta hand om sig själv som åldrande människa. Är man därtill sjuk, dvs har medicinska diagnoser, så är ofta praxis att man fått hjälp med allt, rehabiliterande tänkesätt är inget välkänt begrepp. Många har levt i generationsöverskridande familjer vilket vid ankomsten till Sverige byts ut mot "normalnormen" att varje generation lever i egen lägenhet. Inte konstigt att oro och ensamhet förstärker symtomen på sjukdomar man kanske levt med sedan flera år tillbaka. När vi sedan påtalar vikten att vara fortsatt aktiv trots sjukdom, är det svårt att ta till sig. Ett tungt och tidskrävande arbete för såväl sjuksköterskor som paramedicinare att arbeta och motivera både de äldre och deras anhöriga. Även övriga Östra Norra området består till största delen av hyresrättslägenheter. På Sommarlust och Näsby, bor många ensamstående äldre människor, flertalet på väg in i den äldre-äldre åldern. Kulltorp och Arkelstorps har blandade patientgrupper, flertalet äldre. Avstånden innebär för Arkelstorp svårigheter, framförallt vinter- och kvällstid.

3 Omsorgsförvaltningen har sedan några år tillbaka tillämpat valfrihetsprincipen i val av verkställighet. Detta är inget vi här vill kommentera eller bemöta. Vad vi däremot inte förstår är att NI INTE FÖRSTÅR att verkställighetspersonalen av delegerade sjukvårdsinsatser, som följd av privatiseringen, har mångdubblats jämfört med tidigare. Sjukvårdsansvaret ligger kvar i kommunen men någon ökning av sjukskötersketjänsterna har inte skett trots att arbetsbelastningen med delegationer har ökat markant. Kontinuitet och regelbunden uppföljning, personkännedom och individuella ställningstagande är vackra begrepp, något som blir alltmer omöjligt att förverkliga. Tiden finns inte. I vårt område är flertalet privata aktörerna representerade. Flera av oss sjuksköterskor har både 3 och 4 privata företag, utöver kommunen, som vi ska hålla kontakten med, inte lätt då de geografiskt har kontor spridda på olika platser. Omsättningen av personal är därtill stor vilket medför att vi ständigt har ny personal som behöver delegering. Om detta sägs i lagar och riktlinjer" vi ska vara ) FÖRVISSADE om delegatens kunskaper", en omöjlighet då företaget kanske endast har en kund/ patient som erhåller delegerad hemsjukvård, men för att få schematäckning är företaget i behovet personal med delegering. Det innebär att vi sällan träffar varje enskild omvårdnadspersonal mer än enstaka minuter i aktivt arbete. Vad som kan hända vågar vi inte ens tänka på Flera av sjuksköterskorna i Östra Norra, främst hemsjukvården, har under lång tid = flera år, signalerat till närmsta chefer att vi upplever tiden för knapp att hinna med arbetsuppgifterna. Under samma tid har arbetsmängden, tvärtemot vår önskan, ökat. En aldrig sinande ström av administrativa arbetsuppgifter tillkommer ständigt, kvalitetsprogram införs, blanketter och meddelanden för än det ena än det andra ska fyllas i, nya datorprogram tas i bruk, ofta med minimal eller ingen introduktion, organisationsförändringar sker, och så vidare. Allt beslutas med minimal kontakt och medverkan av sjuksköterskor som arbetar ute i verksamheten. Och som inte detta vore nog ska vi ALLTID vara tillgängliga per telefon. Ett tidens hjälpmedel har blivit vårt gissel, som ständigt avbryter oss vad vi än håller på med, splittrar vår uppmärksamhet såväl vid hembesöken som i det administrativa arbetet. Vi ska vara nåbara av regionens samtliga former för sjukvård, apotek, patienter, anhöriga ) och inte minst all omvårdnadspersonal för vilka vi är arbetsledare i medicinska frågor. Många gamla väljer att få larm inkopplat då de känner rädsla för ex att falla eller bli akut sjuka. När larmet aktiveras kommer meddelande tili omvårdnadspersonalen som i sin tur kontaktar sjuksköterskan för ställningstagande och råd om åtgärd. Akuta bedömningar för/ om människor vi ofta aldrig har träffat ) och inte har en aning om bakomliggandes sjukdomshistoria. Inte konstigt att det ibland blir helt fel prioriteringar då man står mitt uppe i annat arbete. Vi har valt att bi sjuksköterskor för att vi vill arbeta med vård och omvårdnad av sjuka. Med människor vilkas behov kräver mycket av oss både som yrkesutövare och enskild människa. Vi är beredda på att arbetet kan vara både hårt och slitsamt, men vi är inte beredda att själv bli sjuka till följd av att arbetsgivaren inte förstår när gränsen är nådd. Vi har på alla sätt försökt få tiden att räcka till. Sannolikt är vi en av ytterst få yrkesgrupper som börjar tidigt på morgonen, arbetar utan vare sig förmiddags- eller eftermiddagsrast, och under den sk middagsrasten bli avbrutna 5- logånger av telefonen. Måltiden är i praktiken aldrig en rast, det är att byta skrivbordet mot "ett vanligt bord" där tallriken kan stå. Så nära datorn som möjligt för att snabbt nå efterfrågad information när någon ringer. Sen åter skynda iväg för att försöka hinna allt som ska göras inom angiven arbetstid. För övertid det vet vi "inte är tillåtet". Våra chefer har noga,

4 vid upprepade tillfällen informerat oss om detta, all övertid ska vara beordrad. Vi vet att de gör allt inom budgetens och uppdragets ramar för att hjälpa oss, de försöker omfördela personal till de områden som har det "värst". Men det är inte lätt att omfördela något som inte finns. Alla har det tufft. Förflyttas en från ett ställe en dag, går den andre än mer på knä nästa. Så övertid blir det ändå. Dessemellan på den tid som inte finns, ska vi se till att våra tjänstetebilar servas, beställa och hantera material och läkemedel från leverantörer som växlar allteftersom avtal och ansvarsåliggande skiftar, där strul är mer regel än undantag. Vi ska utbilda och ge stöd åt personalen i alla moment som är av medicinsk karaktär. Även hygienutbildning är vårt ansvar, lite parodiskt då vi själva arbetar på expeditioner som vi inte hunnit städa på flera månader. Vi vet att våra chefer kan välja att använda "sin budget" till att betala städhjälp, men att de har "valt" att använda pengarna på "oss" istället. Annars skulle sjukskötersketjänsterna minskat ytterligare. ^ Det finns undersökningar, bla en från Ängelholm, som visar att arbetstiden för sjuksköterskan i kommunen fördelas mellan 1/3 rörande medicinska frågor i kontakt med sjukvård/ läkare/ apotek mm - mestadels telefonrelaterat arbete. 1/3 patientrelaterat arbete, dvs kopplat till besök hos patienterna och 1/3 administrativt arbete dvs övrigt skrivbordförlagt dataarbete. Dokumentationshysterin och alla former av säkerhetssystem ökar ständigt, till stor del för att ha ryggen fri vid ev anmälningar. Sjuksköterskan har en lång högskoleutbildning, minst 3 år, flertalet av oss i Östra Norra har både 4 och 5 års eftergymnasial utbildning. Därtill har vi åtskilliga års erfarenheter från yrket. Ändå behandlas vi ofta som luft i frågor som berör sjukvården i förhållande till övriga organisationen. Beslut tas ovan våra huvuden, vi får direktiv om än det ena än det andra, ofta sådant som vi redan från början ser/ vet, inte kommer att fungera eller föreligger behov av. Ett exempel är Senior Alert i vilket system vi blivit tillsagda att registrera samtliga patienter över 65 år vilka ger sitt medgivande att vara med i registret. Trots att alla uppgifter som är väsentliga för att förebygga fall och undernäring redan tidigare registrerats för patienter som på minsta sätt uppvisat risk, och uppgifterna finns inbakade i hälso- och sjukvårdsjournalens system, så MÅSTE det också ) registreras i kvalitetssystemet Senior Alert. För oss sjuksköterskor helt oförståeligt och dessutom ytterligare en arbetsuppgift, dessutom helt i onödan. Visst kan vi arbeta med kvalitetssystem och andra nya registreringsformer av skilda slag, men vi måste få bemanning för det, det gör sig inte självt! \ / Vår yrkesgrupp har mer utbildning än de flesta i förvaltningen, vi har erfarenheter som vida överstiger flertalet av enhetschefernas vilka ansvarar för verkställighet och arbetsledning över den personal till vilka vi ska delegera HSL uppgifter. Ändå blir vi inte tillfrågade, ja ofta inte ens informerade, om planerade förändringar verksamheten. Hur ska man tolka detta? Vad är orsaken till att vi allt som oftast marginaliseras. Till vår stora förundran kom för ett par år sedan information att vidarutbildning med specialitet mot äldre samt psykiatri framöver var prioriterade inom förvaltningen. INGEN har tillfrågat oss som jobbar ute i verksamheterna om deta. Vem har kommit på att "distriktsköterskeutbildningen" formellt kallad " Öppen hälso- och sjukvård", helt plötsligt inte var efterfrågad längre Vi har absolut inte något emot att sjuksköterskor med specialinriktning mot äldre anställs, främst inom vård och omsorgsboendena där merparten är just äldre och äldre-äldre. I hemsjukvården är

5 det däremot långt ifrån bara denna kategori vi möter. Drygt 1/3 av patienterna i Östra Norra är under 80 år. ^ Hur har ni kommit fram till att behovet av sjuksköterskor med psykiatrikompetens skulle vara så stort att det blivit särskilt prioriterat? Bedömer ni att flertalet av personerna vi ger vård till är psykiskt sjuka? Vi som arbetar ute på fältet ser i alla fall inte detta behov. Vi möter människor som är representativa för samhället i övrigt, dvs de som har behov av specialkunskaper inom medicin ( bla hjärt/ lung), reumatologi, ortopedi, urologi, endokrinologi ( bla diabetes), hud SAMT psykiatri! Vad vi däremot önskar är ett ökat samarbete med psykiatrin för de patienter vi har gemensamt, ett gränsöverskridande forum att lyfta frågor på ett enkelt sätt innan problemen blir för stora. På likvärdigt sätt är vår önskan att samarbeta med andra specialiter tex hud för patienter med svår psoriasis, RODEON för personer med svår diabetes osv. Samarbete över gränserna gynnar ALLA, och kommer alla till del då behov uppstår, oavsett vad den enskilda sjuksköterskan i kommunen har för specialité. Distriktsköterskeutbildningen är en "bred utbildning" som även innefattar ett block riktat mot barn ) och skola. Men den dominerande tyngdpunkten ligger på att arbeta med ett förebyggande perspektiv, dvs att parallellt som man arbetar med att läka den aktuella skadan, lyfta faktorer som i framtiden kan förhindra samma och/ eller annan ohälsa. Ett arbete som i högsta grad finns behov av inom vår förvaltning. Att man då från ledningen tar beslut att denna utbildning inte längre bedöms som prioriterad påvisar att man inte inhämtat information från oss som jobbar med den faktiska sjukvården. Men beslut kan rivas upp och förändras om man inser att de tagits på felaktiga grunder! Vi sjuksköterskor i Östra Norra området har från olika arbetsplatser under olika perioder lyft fram att det behövs mer personal. Vi har blivit ombedda att definiera problematiken tydligare, vilket vi gjort. Svaret har varit enkelt. Den schemalagda tiden har inte varit tillräcklig. Våra närmsta chefer har försökt åtgärda akut genom omfördelning av personal. Vi är helt införstådda med att våra enhetschefer, liksom områdeschefen, alla sk mellanchefer, har sina uppdrag och tilldelad budget att följa. Vi vet att de informerat vidare den problematik som föreligger, hittills utan märkbar respons. Vi vet ) också att Lars Åke Nordin redan då han tillträdde sin tjänst i Kristianstad hade synpunkter på att antalet sjuksköterskor i Kristianstad var stort. Något som han bevisligen fortsatt att tycka då alla förutom vår tjänstegrupp ökat i antal, inte minst antalet mellanchefer. ) Nu har det gått så långt att det är vi själva som är sjuka. Så gott som samtliga i vårt arbetslag har flera symtom vilka direkt kan kopplas till begynnande utmattningssymtom. Sömnsvårigheter, oförmåga att koppla bort tankar på arbetet på fritiden, oro, ångest, nedstämdhet, motivationsbrist, uppgivenhetskänslor, magbesvär, smärtproblematik mm Till detta kommer att vi ALLTID känner oss otillräckliga vilket innebär ständig stress för både kropp och själ, inte "bara" en fara för oss själva utan även den direkta medicinska säkerheten. Vi orkar inte längre! Behöver vi säga det tydligare? Nu är det upptill ledning och politiker att förstå allvaret och snarast åtgärda vår situation.

6 Med tiden har de 3 hemsjukvårdsområdena Österäng/ Kulltorp, Sommarlyckan och Näsby/ Gamlegården visat sig ha störst problem att klara av arbetet inom tjänsteramen. För att verksamheterna ska fungera är grundbehovet för samtliga dessa att det alla vardagar MÅSTE vara 2 sjuksköterskor i tjänst. För Arkelstorp behövs 2 sjuksköterskor 2 dagar per vecka, 1 resterande dagar. Utöver ovan nämnda behövs ytterligare en tjänst kopplad till just dessa 4 hemsjukvårdsområden, med basplacering 2-3 dagar på Näsby, 1 dag på Sommarlyckan och 1 dag på Österäng, därtill helg. För Vård- och Omsorgsboendet Hjärtebacken är behovet Hus 1-1 i tjänst måndag- fredag, Hus 2-2 i tjänst minst 4 dagar/ vecka. På Österängsgården, inräknat att plan 5 åter öppnar- 2 i tjänst måndagfredag. För att minska sårbarheten och öka kontinuiteten bör även förde 5 boendena anställas en tjänst med ambulerande basplacering. Ovan angivna siffror anger "minstabemanning" med möjlighet att kunna täcka, vid tex AKUT sjukdom, utan ersättare för max 2 tillfällen / vecka. OBS Ambulerande tjänster inräknade i minstabemanningen! Bemanningen ska vara fasta tjänster, dvs inte tillfälliga tillsättningar med omfördelning av resurser.. Även inom området vikarier/ ersättare har ledning och politiker visat sin okunnighet i vad sjukvård innebär. Bara det står ett namn på en schemarad tycks ni tro att problemet "är löst". Att någon fixas som kan "hoppa in" innebär ofta mer arbete än hjälp för oss. Att informera och förklara allt vad och hur det ska göras är mer energikrävande än att göra det själv, trots att det isåfall innebär övertid. I hemsjukvårdens är det synnerligen viktigt med kontinuitet för att lära känna vårdtagarna. Det är därtill grunden för trygg, säker och effektiv vård. Många gånger hjälper ett samtal om personen/ patienten känner sig trygg med sin sjuksköterska. Likaså om personalen får klara trygga svar från sjuksköterskan att förmedla till patienten så överförs detta lugn till patienten. Känner sjuksköterskan inte patienten är det mycket svårt att ge detta stöd, vilket istället kan leda till akutbesök och sjukhusbesök, ofta helt i onödan, därtill en kostnad för oss alla i våra skatter. Det skulle vara en mycket stor vinst för både oss ordinarie sjuksköterskor och patienter men även för kommunens ekonomi, om man framöver månade mer om att behålla de vikarier vi upplever som duktiga och effektiva. Vi har sett flera passera revy till andra sjukvårdsenheter då de trots årslånga timanställningar inte fått tidsbestämda vikariat. Ingen kan leva så även om man vill vara solidarisk med arbetsplatsen. Man behöver ha ett schema att gå efter, kunna planera sin tid mer än från en dag till nästa. Det är dags att omsorgsförvaltningen förvaltar det kapital som vikarierande sjuksköterskor innebär. Och som vårt arbete också innebär. För varje ny medarbetare måste ordinarie sjuksköterska lägga ner lootals timmar för att introducera i kommunens verksamheter och olika administrativa system. Inte det lättaste då det skiljer sig oändligt från hur tex sjukhuset fungerar. Ett arbete som vi måste bedriva samtidigt som vi utför allt ordinärt arbete. Ett arbete som kostar kommunen pengar!

7 Varför har vi inte signalerat tidigare om problematiken vi upplever? Det finns en mycket enkel förklaring-vi träffas nästan aldrig! På varje arbetsplats är vi 2, 3 sköterskor som kämpar påför att få vardagen att gå ihop. För några år sedan hade vi regelbundna sammankomster minst en gång i månaden med övriga sköterskor inom området, därtill möten med MAS samt chefer för medicinsk respektive organisatorisk information. Detta har dragits in. Alla former av möten/sammankomster har minimerats, med viss förståelse för våra närmsta chefer då de "behöver vårtid ute i verksamheten". Som det är nu har vi 2 timmar var tolfte vecka, ni läste rätt, 2 timmar 4 gånger per år! På denna tid ska så gott som al! information om verksamhet i stort och smått förmedlas, uppifrån och nedifrån. Även "det lilla extra" ska på dessa timmar avhandlas tex julsammankomst, högtidsdagar odyl. När det därtill finns tusentals frågor och synpunkter om framtida förändringar, den praktiska verksamheten, administrationsfrågor, semesterplanering, julbemanning mm, så finns det inte så mycket tid över att dryfta det som egentligen känns mest väsentligt för oss själva, nämligen våra yrkesfrågor och vår arbetssituation. Tyvärr känns STYRKORTETS målsättning för medarbetarna inte som om de gäller oss sjuksköterskor. Därför lyfter vi frågan till er på högsta nivå. Till er politiker som ger ramarna för budgeten, till ledningen som fördelar den. Vi behöver kraftigt ökad grundbemanning för att orka jobba vidare utan att själva hamna i sjukdom. Var vänliga hörsamma detta. Försök förstå att sjuksköterskans arbete inte bara är att dela piller och ge sprutor. Vi är och gör så mycket mer. Detta är ingen önskan. Detta är ett rop på omedelbar hjälp. Detta är ett "KRAV" för vi ska orka! Bilaga: Omsorgsförvaltningens Styrkort 2014 Kristianstad Sjuksköterskor Östra Norra

8 i': i K-SI 7 - nm 1 S&-1 W I& g;2 i«5 Is M OMSORGSFÖRVALTNINGENS STYRKORT 2014 Strategiska mål Medborgare Attraktiv kommun Långsiktigt hållbar livsmiljö fc-js Utveckling Stark profil Expansiv utveckling W p: X''s i> Medarbetare Friska och nöjda medarbetare Effektivt arbetssätt Ekonomi Hållbar ekonomi God hushållning Mål Nöjda medborgare Styrtal Oe äl dres bedömning av omsorgen i sin helhet, vård- och omsorgsboende De äldres bedömning av omsorgen i sin helhet, ordinärt boende Ökad valfrihet Indjviduell planering - påyrka tider Val av ä ldreboende, Stojlek byteskön Aktiva och trygga kunder mycket _trygg Meningsfull vardag - sociala aktiviteter vård- och omsorgsboende Fler trygghetsboenden Volym lägenheter _ Aktiva insatser för hållbar Miljöcertifierad verksamhet miljö Ekologiskajivsmedet Aktiva insatser för att Antal anstålida i förvaltningen med olika få ut fler personer med former av anställningsstöd funktionsnedsattningar på arbetsmarknaden Trygg och säker kommunal lex Maria - antal anmälningar hälso- och sjukvård Kvalitetsregistren - Senior alert, Pallita- tivregistret och BPSD- a ntal med prestationsnedsättning Hög livskvalitet Behov i centrum - ICF-pilotprojekt : Personalkontinuitet - Kolada - minst två besök dagligen Arvoderade kontaktpersoner 80+ God demensvård Antal anhöriggrupper via Demenscentrum Antal lägenheter för yngre dementa God hälsa och hög arbetstillfredsställelse Ökad delaktighet, ökat medskapande och ansvarstagande Attraktiv arbetsgivare God kompetens Budget i balans med effektivt resursutnyttjande Frisktal _ Nöjd medarbetarindex Medskapande-index Ledarskapsindex Genomsnittlig sysselsättningsgrad tillsvidareanställda Önskad sysselsättningsgrad-index Delade turer - antal personer med grundschema varannan h_elg AndeJ_ med formell_kompetens Kompetensutveckling Genomförda gymnasiepoäng totalt inom Omvårdnadslyftet och MIF Budgetföljsamhet 3

Uppföljning av verksamheten under sommaren

Uppföljning av verksamheten under sommaren VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Omsorgsnämnden 2015-10-14 5 On Dnr 2014.034 026 Uppföljning av verksamheten under sommaren Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar att Ärendebeskrivning

Läs mer

Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal

Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2015-03-25 annika.nilsson@kil.se Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal BAKGRUND Under sommarperioden ska

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinformation till omsorgspersonal

Hälso- och sjukvårdsinformation till omsorgspersonal Hälso- och sjukvårdsinformation till omsorgspersonal 2017 1 Vård och omsorg styrs av lagar som bestäms av Sveriges riksdag HSL Hälso- och sjukvårdslagen SoL Socialtjänstlagen LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Information om hemsjukvård

Information om hemsjukvård Information om hemsjukvård Version 9 20150116 Vård- och omsorg Vad är hemsjukvård? Den som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till vårdcentralen kan istället få hälso- och sjukvård

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-12 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

Handlingsplan vid värmebölja. Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning

Handlingsplan vid värmebölja. Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning Handlingsplan vid värmebölja Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning Innehåll 1 Allmänna råd till vård- och omsorgspersonal inom ordinärt boende, hemsjukvård samt särskilt boende

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Rutin vid delegering av medicinska arbetsuppgifter

Rutin vid delegering av medicinska arbetsuppgifter Rutin vid delegering av medicinska arbetsuppgifter Denna delegeringsrutin används när någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och som är formellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift överlåter

Läs mer

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun - Redovisning av personalens uppfattning (8) November 8 Nora Wetzel Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Metod... 4 4 Redovisning av resultat...

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är

Läs mer

Medarbetarundersökning Totalrapport

Medarbetarundersökning Totalrapport Medarbetarundersökning 2016 Totalrapport Ålder % 18-34 år 21% 35-44 år 25% 45-54 år 29% 55+ 25% Ack. svar 3461 Anställningstid % Mindre än ett år 1-2 år 13% 3-5 år 15% 6-10 år 14% Mer än tio år 49% Ack.

Läs mer

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun vård- och omsorgsförvaltningen. December 2010. Foto omslag IBL Kundval inom hemtjänsten

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Anmälan om allvarliga missförhållanden enligt 14 kap 2 SoL, Lex Sarah, vid Magdalenagården

Anmälan om allvarliga missförhållanden enligt 14 kap 2 SoL, Lex Sarah, vid Magdalenagården M A R I A - G A M L A S T A N S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G TJÄNSTEUTLÅTANDE SDN 2003-12-09 Handläggare: Kicki Elofsson 2004-11-23 DNR 504-518/2004 504-519/2004 504-520/2004 504-521/2004 504-522/2004

Läs mer

Information vård och omsorg

Information vård och omsorg Information vård och omsorg Uppdrag ge äldre och andra i behov av stöd, vård och omsorg, en god omvårdnad och hälso- och sjukvård. förebyggande verksamhet och stöd till anhöriga. varje människa ska få

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Hållbar Hemtjänst ett arbetssätt som ökar kvaliteten hos både kund och personal och som är hållbar över tid

Hållbar Hemtjänst ett arbetssätt som ökar kvaliteten hos både kund och personal och som är hållbar över tid Hållbar Hemtjänst ett arbetssätt som ökar kvaliteten hos både kund och personal och som är hållbar över tid 2 Fakta om Leksands kommun Antal invånare: 15 157 Antal invånare över 65 år: 3998 (26%) Omsättning:

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN. Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN. Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården Personaldata Totalt är cirka 520 sjuksköterskor, 90 sjukgymnaster och 100 arbetsterapeuter

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

PROJEKTSLUTRAPPORT. Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom

PROJEKTSLUTRAPPORT. Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom 1(8) PROJEKTSLUTRAPPORT Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom Titel: PROJEKTSLUTRAPPORT Projekt: Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom Idnr: Siffor Delprojekt: Text Idnr: Siffor Beställare:

Läs mer

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Socialnämnden 2006-04-26 2 Verksamhetsplan för hemvården Hästen... 3 Uppdrag... 3 Värdegrund synsätt... 3 Respektfullt bemötande... 3 Engagemang... 3 Flexibilitet...

Läs mer

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: Kartläggning socialsekreterare 2016 Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 2016-03- 31 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet SSR:s

Läs mer

Kundval inom hemtjänsten. Välj mellan kommunal eller privat utförare

Kundval inom hemtjänsten. Välj mellan kommunal eller privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal eller privat utförare Innehåll Kundval Hemtjänst Hemsjukvård Privat utförare Kommunal utförare Valet Kommunens ansvar I 3 I 3 I 4 I 5 I 5 I 5 I 6 På följande

Läs mer

Rutin för BPSD-registrering 12. 4.

Rutin för BPSD-registrering 12. 4. Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Uppföljning av uppdrag, Utmarksgatans bostad med särskild service enligt LSS, Västerås stad Vård och Omsorg

Uppföljning av uppdrag, Utmarksgatans bostad med särskild service enligt LSS, Västerås stad Vård och Omsorg TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2016-09-27 Sida 1 (1) Diarienr NF 2016/00161-1.6.2 Sociala nämndernas förvaltning Marianne Fall Epost: marianne.fall@vasteras.se Kopia till Västerås stad Vård och Omsorg Nämnden

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde

Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde 2011-03-24 Äldrenämnden Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde För ytterligare information kontakta äldrenämndens ordförande Jan-Willy Andersson (kd), telefon 013-20 71 84 eller 070-590 71 84

Läs mer

Kriterierna gäller från 2012-01-01

Kriterierna gäller från 2012-01-01 Fastställt av Omsorgs- och utbildningsutskottet 2011-10-20 104 Kriterierna gäller från 2012-01-01 Följande kvalitetskriterier för hemtjänst i ordinärt boende i Östra Göinge kommun är antagna av kommunstyrelsens

Läs mer

KRISTIANSTADS KOMMUN PROTOKOLL 1 (8)

KRISTIANSTADS KOMMUN PROTOKOLL 1 (8) PROTOKOLL 1 (8) Kommunala Tid och plats: Klockan 09.00 12.00, Café Finland Beslutande Bo Silverbern (M), ordförande Marianne Eriksson (S), vice ordförande Pensionärsrådets ledamöter Knut Welander, PRO

Läs mer

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ 2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi 2006-09-29 reviderad 2008-11-27 Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi Bakgrund Influensa är en virusorsakad sjukdom och som sprids mellan människor och där man varje år har en mer eller

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan

Länsgemensam ledning i samverkan Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Praktiska anvisningar Sjuksköterska Kerstin Jonskog- Bertilsson och Ann-Katrin Wilhelmson Informationsöverföringsgruppen

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

4. Gruppboende - personer med demenssjukdom och med särskilda behov

4. Gruppboende - personer med demenssjukdom och med särskilda behov Förfrågningsunderlag 2015-07-03 Upphandlande organisation Malmö stad Anna Bassmann Upphandling Särskilda boende- och korttidsplatser STK-2015-151 Sista anbudsdag: 2015-09-01 Symbolförklaring: Texten/frågan

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare Information till dig som är hemsjukvårdspatient,

Läs mer

TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014. Datum och ansvarig. Britta Svensson 2015-02-28

TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014. Datum och ansvarig. Britta Svensson 2015-02-28 TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 Datum och ansvarig Britta Svensson 2015-02-28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

Lönepolicy. Landskrona stad

Lönepolicy. Landskrona stad Sida 1 (7) Lönepolicy Landskrona stad Sida 2 (7) Lönepolicyns syfte och roll Lönepolicyn är ett centralt arbetsgivardokument, och det är därför särskilt viktigt att chefer med ansvar för lönesättning är

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Service- och värdighetsgarantier

Service- och värdighetsgarantier 1(6) Service- och värdighetsgarantier Antagna av socialnämnden 2016-11-23 160 Vårt gemensamma mål Du som har kontakt med oss som arbetar inom Socialtjänsten i Mullsjö kommun ska möta en kunnig och vänlig

Läs mer

1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt 1) Bedömning

1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt 1) Bedömning 1. Syfte Nedanstående rutin ska säkerställa att bedömning, planering, uppföljning och omprövning av egenvård, som utförs av annan än den enskilde själv, sker på ett säkert sätt. Målsättningen är att upprätthålla

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Kvinnors arbetsmiljö OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2014-06-10 1 Regeringsuppdrag om kvinnors

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Riktlinje för delegering av läkemedelshantering. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Riktlinje för delegering av läkemedelshantering. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för delegering av läkemedelshantering Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård-

Läs mer

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1 Patientsäkerhetsberättelse 2016 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2015 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras i vår interna web baserade verksamhetsuppföljning

Läs mer

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS 2014-12-09 Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS Uppföljningen avser: Ångbåtens serviceboende Adress: Ångbåtsvägen 10 C Utförare: Produktion Omsorg Verksamhetschef: Elisabeth Bisaillon,

Läs mer

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011 Identifiera minst en person som kan tänka sig att vara med i fortsatt utvecklingsarbete. Fråga 1 Hans D. Enligt riktlinjerna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt

Läs mer

Ett gott liv var dag. Politisk handlingsplan. Vård- och omsorgsprojektet. Augusti 2015 juni 2016

Ett gott liv var dag. Politisk handlingsplan. Vård- och omsorgsprojektet. Augusti 2015 juni 2016 Politisk handlingsplan Augusti 2015 juni Ett gott liv var dag Vård- och omsorgsprojektet JUNI 2014 JUNI 2015 Förslag som kräver politiska beslut Skäl till förslaget Aktivitet Ansvar Tidplan Skapa tillgängliga

Läs mer

Trögdshemmets korttidsvistelse

Trögdshemmets korttidsvistelse Trögdshemmets korttidsvistelse Enköpings kommun 2013 Enköpings kommun, Vård- och omsorgsförvaltningen Välkommen till Trögdshemmet Trögdshemmets korttidsvistelse är ett tillfälligt kommunalt boende. Vårt

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård 6.17. Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård Bakgrund Svensk läkarförening, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska rådet

Läs mer

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Pe rs on al Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

TEXT HELENA MIRSCH FOTO MARIA ÅSÉN VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2014

TEXT HELENA MIRSCH FOTO MARIA ÅSÉN VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2014 Arvidsjaur. Inte långt från polcirkeln är ambitionen stor att ge högklassig vård, trots svåra villkor. Men det var här hela vårdcentralen polisanmäldes för svartkassa. Trots att de bara ville att invånarna

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal genom beslut överlåter en eller flera arbetsuppgifter till

Läs mer

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål 1 Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål Antal fall med kroppsskada Uppföljningar årligen av har under 2011 minskat från 2,7 per 100 patienter till 2,3. Dock har antalet

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

IT många olika verktyg. Rose-Marie Dolk IT-Strateg/Systemförvaltare Timrå den 20 maj 2015

IT många olika verktyg. Rose-Marie Dolk IT-Strateg/Systemförvaltare Timrå den 20 maj 2015 IT många olika verktyg Rose-Marie Dolk IT-Strateg/Systemförvaltare Timrå den 20 maj 2015 I IT-strateg och systemförvaltare inom Socialförvaltningen Tillhör stödfunktionerna Direkt underställd förvaltningschef

Läs mer