MARGINALER I FJÄRRVÄRMESYSTEM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MARGINALER I FJÄRRVÄRMESYSTEM"

Transkript

1 Forskning och Utveckling FOU 2003:85 MARGINALER I FJÄRRVÄRMESYSTEM Patrik Selinder, Heimo Zinko ZW Energiteknik AB

2 MARGINALER I FJÄRRVÄRMESYSTEM Patrik Selinder, Heimo Zinko ZW Energiteknik AB ISSN

3 I rapportserien publicerar projektledaren resultaten från sitt projekt. Publiceringen innebär inte att Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB tagit ställning till slutsatserna och resultaten Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB

4 Sammanfattning Svenska fjärrvärmenät antas genomgående vara projekterade med stora effektmarginaler. Dels för att kunna tillgodose värmeleveransen vid utetemperaturer som ändå inträffar mycket sällan och dels med höga sammanlagringsvärden för tappvarmvattenproduktionen. Förutom att det innebär onödiga fördyringar vid installationstillfället kan de stora effektmarginalerna orsaka driftproblem i fjärrvärmenätet. Detta projekt avser att utreda vilka möjligheter det finns för att minska dimensioner och därmed reducera anslutningseffekten och vad detta skulle innebära för kunderna. Minskad ansluten effekt leder till att servisledningar och fjärrvärmecentraler kan reduceras i storlek, vilket i sin tur leder till att kostnader i samband med nyinstallation eller reparation kan minskas. Mindre storlekar på styrventiler kan dessutom innebära positiva effekter för driften av fjärrvärmenätet, som t.ex. ökad leveranssäkerhet och minskad påverkan vid driftstörningar. Till exempel har överdimensionering konstaterats orsaka svårigheter vid uppstart efter pumpstopp i fjärrvärmenäten. Byggnaders värmesystem är normalt dimensionerade så att den tillförda värmeeffekten motsvarar byggnadens värmeförluster ned till en viss dimensionerad utetemperatur (DUT). Att dimensionera värmesystemet till lägre utetemperaturer är oekonomiskt. Man accepterar m.a.o. redan idag att effektbrist kan komma att uppstå vid extrem kyla. Byggnadens termiska tröghet, dvs värmekapaciteten i förhållande till värmeisoleringen, kommer då till viss grad att utjämna kortvariga sänkningar av utetemperaturen. Genom att mera noggrant anpassa DUT till husets värmetröghet kan den anslutna effekten särskilt i medeltunga och tunga hus minskas. Det innebär emellertid att de tillfällen då effektbrist uppstår kan komma att inträffa oftare och effektbristen kan då också bli större än vad som idag är fallet. Gränsen för hur låg den anslutna värmeeffekten kan vara beror på vilken komfortnivå de boende är beredda att acceptera. Under projektets gång har representanter för företag och organisationer, som på olika sätt är intressenter i fastighetsbranschen, träffats och frågorna kring leveranskvalitet diskuterats. Den ovan nämnda överdimensioneringen i byggnadernas värmesystem ger dock utrymme för betydande minskning av den anslutna värmeeffekten utan att boendekomforten nämnvärt försämras. Detta kallas i rapporten för snåldimensionering, vilket innebär att man strikt följer Boverkets Föreskrifter och allmänna råd för DUT 20 och Fjärrvärmeföreningens Tekniska bestämmelser för dimensionering av varmvattenanslutningen. Dimensionering enligt denna standard ger goda möjligheter att sänka den installerade effekten med ca 30 % jämfört med nuläget, både vid nyinstallation och i befintliga byggnader, utan att riskera komfortproblem. Ytterligare effektreducering här kallad bristdimensionering innebär minskad komfort och kan i vissa fall vara tänkbar. Men detta resulterar i komfortproblem och så pass sänkt värmestandard att kunden borde få kompensation för detta. 1

5 Margins in Swedish district heating systems Summary It can be assumed on good reasons that the Swedish district heating nets are designed with relatively large margins concerning the transportable power. This is done historically to be able to transport the necessary power that can be called for on the coldest winter days but which occur rarely and also due to the former (until 2001) applied recommendations for the dimensioning of hot water flows. The aim of this project was to investigate the possibilities of reducing the connecting power to customers, both from a technical and from the customer point of view. The heating system of a building in Sweden is normally dimensioned according to a certain outdoor air temperature (DUT in Swedish). According to the Swedish Building Code, DUT 20 is defined for a given location in such a way that if the heating system is designed for this temperature, the room temperature is allowed to decrease by 3 C in the average once in 20 years. That means that for economical reasons, a power deficiency is accounted for in the case of strong cold. The value of DUT is depending on the thermal inertia of the building. Buildings with high thermal inertia can have a higher DUT and vice versa. A reduced system size can in principle mean smaller size of pipes and consumer substations and more power available for additional customers to be connected. In principle, that means a more profitable district heating operation. Besides costs, another problem with oversized capacities are possible operational problems due to slow dynamic system responses, f. i. at restarting occasions after a pump stop. A smaller valve size will result in a better system dynamic and may result in a more compliant system operation and increased delivery quality. By choosing just right DUT for every building and abandoning safety margins, it is shown in the report that the connecting power can be reduced in especially medium light to heavy buildings with larger time constants. However, this also means that the occasions with power deficiency will occur more often. The lower limit for the reduction of connection power is depending on the level of comfort the customers are prepared to accept. These questions have been discussed with selected customer representatives. The mentioned practice of oversizing of the heating power deliverable to the buildings presents a relatively large margin for reduction of consumable power without decreasing the level of heating comfort too much. In the report this method is recommended under the name stingy (= adequate) dimensioning; it is still according to the recommendation of the Swedish building code based on DUT 20 and following the regulations of the Swedish District Heating Association for the domestic hot water dimensioning. The result will be a decrease of about 30% of the connected power in most buildings, and somewhat more in the heaviest buildings. Further reduction of the connecting power will implicate a more strong impact on the heating comfort. We call this deficiency dimensioning and we cannot really recommend it apart from some special customer groups who might accept this heating quality by receiving some kind of economic compensation. 2

6 Tack Författarna vill härmed tacka alla som har bidragit till genomförandet av detta uppdrag: Projektets referensgrupp med följande ledamöter: Johan Tjernström, Fortum Värme.. Gunnar Nilsson, Göteborg Energi AB Holger Feurstein, C4 Energi AB Ao Värme Lennart Berndtsson, HSB:s Riksförbund Ett urval av fjärrvärmekunder som lämnade synpunkter till leveranskvalitén: Tomas Hallén, Akademiska Hus AB Göran Leander, Bostads AB Poseidon Bo Östlund, Familjebostäder Lennart Berndtsson, HSB Anders Mattsson, Hyresgästföreningen Jonny Kellner, Jarl-Inge Storma, JM AB Stig Lander, Hans Nilsson, Riksbyggen AB Gunnar Wiberg, SABO Jonas Gräslund, Skanska fastigheter Stockholm AB Yngve Green, Peter Lundberg, Svenska Bostäder Bengt Wånggren, Sveriges fastighetsägarförening Svenska Fjärrvärmeföreningen och Statens Energimyndighet för finansiering av projektet. 3

7 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Summary 2 Tack 3 Innehållsförteckning 4 Definitioner 6 1 Inledning Bakgrund Problembeskrivning Syfte och mål 7 2 Leveranskvalitet och kundförväntningar 8 3 Tillvägagångssätt Faktablad Marknadsundersökning 9 4 Regler och normer Socialstyrelsens Författningssamling, SOSFS Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS Boverkets Författningssamling, BFS 10 5 Byggnaders respons på förändring av värmetillförsel Byggnadens värmetröghet och tidskonstant Tidskonstanten Responstiden Tidskonstanten vid samtidig värmetillförsel Samband mellan tidskonstanten och DUT Beräkning av värmeeffektbehov 16 6 Åtgärder för snål- resp bristdimensionering Status quo Värmedimensionering enligt Boverkets föreskrifter Boverkets föreskrifter samt ny VV-dimensionering enligt Fjärrvärmeföreningens tekniska bestämmelser Bristdimensionering för värme Effektbesparing genom varmvattenprioritering utan bristdimensionering Diskussion av resultat för olika dimensioneringsåtgärder Exempel på snål- och bristdimensioneringen under en period med låga utetemperaturer 24 7 Snåldimensioneringens systempåverkan Kostnadsreducering vid reparation Byte av styrventil Installation av FC Kostnadsreducering vid nyinstallation Minskad serviskostnad 30 4

8 7.2.2 Anslutning av nya områden till befintliga nät Driftpåverkan Minskad toppeffekt Ökad leveranssäkerhet 33 8 Marknadens reaktion Intervjumetodiken Uppgiftslämnare Frågor och svar Diskussion av svaren Nivå på sänkningen Frekvens på sänkningen Ersättningsnivå Information Extremsituationer Övrigt 39 9 Sammanfattande diskussion Möjlighet för bristmanagement Snål- eller bristdimensionering - olika kvalitetsnivåer Kvalitetsstandard DUT-20 standard - snåldimensionering Bristdimensionering Dimensionering av nya områden Effektbegränsning Konsekvenser för inomhustemperatur Konsekvenser för leveranskvalitén Slutsatser Referenser 47 Bilaga 1 48 Bilaga 2 49 Bilaga

9 Definitioner A Byggnadens totala ytterarea, m 2 C Byggnadens totala värmekapacitet, J/kgK c Ventilationsluftens värmekapacitet, J/kg C DUT Dimensionerande utomhustemperatur, C FDUT Fjärrvärmesystemets dimensionerande utetemperatur, C K FC Kostnad FC, SEK K M,FC Marginalkostnad FC, SEK K Serviser Kostnad servisledning, SEK m Byggnadens totala massa, kg n Luftomsättningstal, h -1 P L Effektbehovet för ventilation, W P T Effektbehovet för transmission, W P V Tillförd värmeeffekt, W P V,Inst Installerad värmeeffekt, kw P V,Servis Överförd värmeeffekt i servisledning, kw q Ventilationsluftflöde, m 3 /s t Tid, h T op Operativ temperatur, C T rop Riktad operativ temperatur, C T rum Rumsluftens temperatur, C T rum,0 Rumsluftens initialtemperatur, C T ute Utomhustemperatur, C U Byggnadens totala värmegenomgångstal, W/m 2 C V Rumsvolym, m 3 ρ Ventilationsluftens densitet, kg/m 3 τ Byggnadens faktiska tidskonstant, h τ 0 Byggnadens tidskonstant, h τ resp Responstiden, h 6

10 1 Inledning 1.1 Bakgrund De svenska fjärrvärmenäten antas genomgående vara projekterade med stora effektmarginaler. Dels för att kunna tillgodose värmeleveransen vid en dimensionerande utetemperatur (DUT) som inträffar mycket sällan och med ett fåtal timmar varje år, och dels med alldeles för höga sammanlagringsvärden för tappvarmvattenproduktionen. Tillsammans med projektörernas säkerhetsmarginaler har detta lett till att fjärrvärmecentraler (FC) och ofta även servisledningar är överdimensionerade med ökade produktions- och distributionskostnader som följd. Under perioder med extremt låga utetemperaturer har också flera fjärrvärmeleverantörer upplevt problem som direkt kan hänföras till höga effekt- eller flödesuttag i FC. I denna tid med en alltmer ökande avreglering av energimarknaden är det viktigt att även fjärrvärmebranschen ser över sina kostnadsstrukturer. Vissa förändringar har redan skett, t.ex. så har FVF givit ut nya Tekniska bestämmelser för dimensionering av tappvarmvattenflöden till flerfamiljsbostäder /1/. Samtidigt pågår arbete vid flera energiföretag för att öka avkylningen och på så sätt använda näten mera effektivt. 1.2 Problembeskrivning En naturlig lösning på problemet med höga installerade effekter är att reducera den sammanlagda effektleveransen till fastigheterna. Detta måste naturligtvis göras samtidigt som kundernas berättigade krav på leveranssäkerhet och kvalitet på tappvarmvattentemperatur och inomhusklimat upprätthålls. Att dimensionera en byggnads effektbehov för låga utetemperaturer som inträffar sällan och under kort tid är både oekonomiskt och opraktiskt. Man väljer därför normalt en dimensionerande utetemperatur DUT som är betydligt högre än extremfallet. Fjärrvärmecentralen dimensioneras med andra ord så att effektbrist kommer att uppstå vid extremt låga utetemperaturer. Eftersom dessa sker väldigt sällan och med begränsad varaktighet upplevs sällan effektbristen som ett komfortproblem. Vid valet av DUT måste naturligtvis byggnadens värmesystem harmonisera med fjärrvärmesystemet. Byggnaden kan inte tillföras högre effekt än fjärrvärmesystemet kan leverera. Genom att välja en högre DUT vid dimensionering av fjärrvärmeanslutningen kommer de tillfällen då effektbrist kan uppstå att inträffa oftare och effektbristen kan också bli större. I förlängningen kommer då risken för försämring av leveranskvalitet och komfort att öka. 1.3 Syfte och mål Målet med projektet är att genom diskussioner med olika representanter från fastighetsmarknaden fastställa hur fjärrvärmeföretagens kunder ställer sig till att anslutningseffekten minskas till sådana nivåer att effekten motsvarar det verkliga för kunden adekvata leveransomfånget. Detta kan dock medföra en lägre nivå på leveranskvaliteten resp leveranssäkerheten. 7

11 2 Leveranskvalitet och kundförväntningar I Värmeverksföreningens rapport Leveranssäkerhet /2/ tas kvalitetsfrågan upp. Där skrivs det i kapitel 1, Inledningen: I begreppet vi har fjärrvärme ligger inbyggt en förväntning om hög säkerhet i värmeförsörjningen. Med ökad kunskap inom dessa områden kan dialogen med kunderna utvecklas med syftet att effektivisera fjärrvärmesystemet och samtidigt erbjuda kunderna olika leveranssäkerhet. Enligt denna beskrivning kan man tänka sig olika grader av leveranssäkerhet för olika typer av kunder, dvs vissa kunder kan ha en något lägre kvalitetsstandard än andra. T ex är en hushållskund inte lika beroende av en försörjningskontinuitet som ett ålderdomshem eller en processindustri. Samtidigt utgör leveranssäkerhet ett viktigt mått på kvalitet för fjärrvärme och är ett starkt försäljningsargument. Flera av våra diskussionspartner påpekade att de själva använder försörjningstryggheten som försäljningsargument för sina lokaler. Huvudkunden lägger alltså gentemot sina kunder till ett underförstått mervärde på fjärrvärmeleveransen, baserat på en historiskt demonstrerad kvalitetsprägel. En kvalitetsminskning har således sådana konsekvenser för denna kundkategori att den på ett eller annat sätt vill gardera sig mot kvalitetsminskning. Å andra sidan är begreppet leveranskvalitet diffust och svårt att värdera. Kunderna har svårt att definiera vad hög leveranskvalitet är och det är ännu svårare att värdera begreppet med pengar. I Referens /2/ gjordes ett försök att värdera avbrott i leveransen genom att räkna ut kostnaderna för alternativa åtgärder, men det är inte så lätt att få en uppfattning om värdet av att någon enstaka dag ha det något kallare (samtidigt som det är kallt ute). Eftersom fjärrvärmebranschen själv genom PR-kampanjer har byggt upp höga förväntningar på sin produkt, så är det ganska viktigt att gå varsamt fram vad gäller en planerad kvalitetssänkning. Våra intervjuer med användarrepresentanter visade att alla hade höga förväntningar, men en del kunde tänka sig att standarden kunde sänkas något, om det kan hjälpa till att minska kostnader (man har inte sagt undvikande av kostnadsökningar, men det kan eventuellt även tolkas så). Det är alltså inte omöjligt att tillämpa snålare dimensionering för en viss kategori kunder som inte har de allra högsta kvalitetskraven: Det gäller att hitta just den rätta nyansen för detta något, dvs lämplig dimensioneringsnivå, se vidare avsnitt 6. Av denna anledning vill vi införa två hjälpbegrepp: Snåldimensionering : följer Boverkets föreskrifter för dimensionering av värmesystem i bostadshus samt FVF Tekniska bestämmelser från 2001 för dimensionering av tappvarmvattensystem. Bristdimensionering: är en dimensionering på lägre nivå än snåldimensionering och där effektbrist kan uppstå oftare än en gång per 20 år. 8

12 3 Tillvägagångssätt I syfte att kunna föra kvalificerade diskussioner med kunderna inleddes arbetet med en faktasammanställning angående de viktigaste dimensioneringssambanden. Faktaunderlaget användes därefter för att sammanställa ett diskussionsunderlag. Syftet med diskussionsunderlaget var att säkerställa att kunden har relevant information för att kunna föra en saklig diskussion. 3.1 Faktablad I faktamaterialet (på overheadfolier) sammanställdes i huvudsak teknisk information för att ge de intervjuade uppgiftslämnarna (UL) samma bakgrundsinformation som vi utgick ifrån. Det rör sig om den tekniska bakgrunden till dimensionering av värme- och varmvattensystem i våra hus såsom den är beskriven i kapitel 5. Vidare ingick i materialet även viss statistik för att kunna ge exempel för innebörden av snål- resp bristdimensionering. Övrigt visat material omfattade dels information rörande projektsambandet såsom konsekvenser av överdimensionering resp rätt dimensionering, sammanlagringseffekter, m m. Vidare presenterades också de viktigaste nyckelfrågorna i punktform som utgångspunkt för de fortsatta diskussionerna. Se avsnitt Marknadsundersökning I fortsättningen fördes en dialog med kunderna angående brist- eller snåldimensionering. De förväntade fördelarna och nackdelarna med reducerad anslutningseffekt diskuterades. Efter diskussionen sammanställdes minnesanteckningar som skickades till respektive UL. Vidare presenterades de samlade erfarenheterna och resultaten för projektets referensgrupp och de vid mötet deltagande UL. De synpunkter som framkom under mötet noterades och inarbetades i rapporten. 9

13 4 Regler och normer Frihetsgraden för snåldimensionering är begränsad genom en rad föreskrifter och regelverk som ser till att inomhusklimatet är drägligt. Vilket inneklimat som ska kunna upprätthållas och hur byggnader och byggnadssystem ska utformas regleras övergripande av lagar och styrs i detalj av olika myndigheter i författningssamlingar. Författningarna består av bindande föreskrifter samt råd och anvisningar som mer konkret beskriver hur föreskrifterna ska kunna uppnås eller anger vilka kriterier som gäller för att föreskrifterna ska anses vara uppfyllda. De författningssamlingar som är av intresse i denna rapport är framför allt de som reglerar det termiska inomhusklimatet i bostäder och på arbetsplatser. 4.1 Socialstyrelsens Författningssamling, SOSFS I Socialstyrelsens skrift Termiskt inomhusklimat, Allmänna råd från Socialstyrelsen 1988:2 (referens /3/) finns riktlinjer för hur inneklimatet ska bedömas och vilka gränser som gäller för bl.a. inomhustemperaturen. Enligt skriften bör den operativa temperaturen T op ligga inom intervallet 20 C till 24 C under den kalla årstiden. Om den operativa temperaturen är lägre än 18 C (20 C i barnstugor, sjukhem o.dyl.) när utetemperaturen inte varaktigt underskrider den för orten gällande dimensionerande utetemperaturen för byggnaden i fråga anses en sanitär olägenhet föreligga. T op tar hänsyn till den samlade inverkan av luftens och omgivande ytors temperaturer och används ofta som ett mått på hur människan uppfattar det termiska klimatet. Den riktade operativa temperaturen T rop tar dessutom hänsyn till temperaturstrålningsasymmetrin, dvs, risken för lokal nedkylning av enstaka kroppsdelar.) Socialstyrelsen arbetar nu med en uppdatering av skriften. 4.2 Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS Då förutsättningarna för olika arbetsplatser varierar finns ett flertal författningar som reglerar inomhusklimatet. Den som är mest tillämplig på sådana arbetsplatser som är fjärrvärmekunder är Arbetsplatsens utformning, AFS 2000:42, referens /4/. Lufttemperaturen bör vara minst 20 C för stillasittande, fysiskt mindre ansträngande arbete. Om lufttemperaturen vintertid varaktigt avviker från C anses att det termiska klimatet bör undersökas närmare. 4.3 Boverkets Författningssamling, BFS Boverkets föreskrifter anger bland annat vilka inomhustemperaturer som ska uppnås i byggnader där personer vistas och ger viss vägledning om vilken temperatur som bör hållas. (Detta regleras enligt ovan även av, bl.a. Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket.) De författningar som gäller inomhusmiljö, bl.a. termiskt inomhusklimat finns samlade i Boverkets Byggregler, BBR 99, referens /5/. 10

14 Föreskriften säger att: Byggnader som innehåller bostäder, arbetslokaler eller likvärdiga utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt skall utformas så att ett tillfredsställande termiskt klimat kan erhållas. Vidare anges råd om hur föreskriftens krav ska uppfyllas. Bland annat ska byggnaden utformas så att vid dimensionerande utetemperatur ska den lägsta riktade operativa temperaturen i vistelsezonen vara 18 C i bostads- och arbetsrum och 20 C i barnstugor, sjukhem o. dyl. Ytterligare råd anger lämpliga värden för temperaturfördelning i rummet och ventilation. Föreskriften fastslår också att Värmeinstallationer skall utformas så att rumsluftens temperatur inte sjunker avsevärt vid extrema utetemperaturer. Vidare anges att den dimensionerande utetemperaturen ska väljas så att rumsluftens temperatur sjunker högst 3 C vid sådana temperaturer som statistiskt sett infaller högst en gång vart 20:e år. Bristdimensionering utöver Boverkets regler skulle alltså innebära att det rekommenderade minimumvärdet underskrids oftare än så. Det är anmärkningsvärt att i ingen av dessa föreskrifter sägs något om själva varaktigheten hos ett extremfall. I princip borde det finnas en skillnad om en bristsituation uppträder i 12 timmar eller 12 dygn. Överdimensionering har oftast rättfärdigats med gardering för extrema situationer. 11

15 5 Byggnaders respons på förändring av värmetillförsel 5.1 Byggnadens värmetröghet och tidskonstant Tidskonstanten Byggnadens värmelagringsförmåga och isolering avgör hur fort byggnadens temperatur anpassar sig till en förändring av utetemperaturen. Ett välisolerat hus med stor termisk massa kan lagra så mycket värme att endast en långvarig förändring av utetemperaturen ger utslag i huskroppens temperatur. Huset kan beskrivas vara värmetrögt. Byggnader med stor värmetröghet kan således lätt överbrygga köldknäppar. Byggnadens värmetröghet beskrivs ofta med dess tidskonstant τ 0. Tidskonstanten beskriver hur lång tid det tar för innetemperaturen att svara på en förändring av utetemperaturen och definieras här som kvoten av husets termiska massa och dess värmeförluster (se sid 5 för definition av beteckningarna). C m 1 τ 0 = (h) (1) U A P L Täljaren i ekv 1 är summan av alla byggnadsdelars termiska massa medan nämnaren består av summan av alla värmeförluster. Till värmeförlusten hör bla väggars och fönsters transmissionsförluster, köldbryggor samt uppvärmning av ventilationsluft och luftläckage. Vanliga betonghus har en tidskonstant τ 0 på h vilket kan jämföras med ett modernt småhus med lätt konstruktion, träregel och mineralull vars tidskonstant är h. Ekv 1 tar inte hänsyn till tillförd värme, men genom tillägg av en term för tillförd värme (P V ) i nämnaren kan dock detta korrigeras (ekv 2). C m 1 τ = (h) (2). U A + P L P V 3600 Till värmetillförseln räknas värme som kommer från värmesystemet, men även gratisvärme från hushållsel och personvärme. Genom värmetillförsel ökar den faktiska tidskonstanten τ. Fysikaliskt beskrivs rumsluftens temperaturförändring från rumstemperatur till uteluftens temperatur vid värmebortfall genom en e-funktion enligt ekv 3: T T rum ( t) Tute τ 0 = e T rum,0 ute t (3) I Figur 5.1 visas temperaturförloppet för en byggnad med tidskonstanten 100 h. Den initiala rumstemperaturen är 20 C och utetemperaturen -20 C. Efter att värmetillförseln har avbrutits börjar temperaturen sjunka. Vid en tid motsvarande tidskonstanten har temperaturdifferensen mellan rum och uteluft sjunkit till 1/e = 0,37 (eller med 63 % av skillnaden mellan den initiala rumstemperaturen och utetemperaturen); i exemplet i Figur 5.1 är T rum då således -5,3 C. 12

16 Tidskonstant för husvärmesystem Responstid Rumstemperatur C Tidskonstant τ 63% 37% 3 C t resp Tid (h) Figur 5.1: Förklaring av tidskonstanten för husuppvärmning (tidskonstant τ 0 = 100 h). Exempel för rumstemperatur 20 C och utetemperatur -20 C. Explanation of thedefinition of time constant for house heating. In this example the time constant τ 0 = 100 h, the room temperature is 20 C and the outdoor air temperature is -20 C Responstiden Rumstemperaturen tillåts normalt inte sjunka så långt som i vårt exempel ovan. Boverket tillåter att rumsluftens temperatur sjunker med 3 C någon enstaka gång. Vi är således intresserade av att veta, hur lång tid det tar för temperaturen i hus med olika värmetröghet att sjunka några enstaka grader. Figur 5.1 visar även den tid det tar för temperaturen att sjunka med T 3 C från den initiala rumstemperaturen 20 C. I exemplet motsvarar denna tid ca 8 h. Det finns ett enkelt samband mellan husets tidskonstant och responstiden : τ resp = τ 0 (T rum T ) T ln Trum Tute ute (4). För exemplet ovan, dvs tidskonstanten τ 0 = 100 h, den initiala rumstemperaturen = 20 C, utetemperaturen = -20 C och den tillåtna förändringen av rumstemperaturen T = 3 C, så blir responstiden 7,8 h. Detta betyder att responstiden endast är några procent av tidskonstanten, beroende på temperaturnivåerna. 13

17 5.1.3 Tidskonstanten vid samtidig värmetillförsel Om värmetillförseln inte bortfaller helt, utan endast temporärt reduceras med en viss andel, kommer temperaturförloppet att bli annorlunda. Om ingen värmetillförsel sker, dvs P V = 0 kommer rumstemperaturen att sjunka enligt Figur 5.1 och definitionen på husets tidskonstant τ 0 gäller. Om värmetillförseln däremot är lika stor som värmeförlusten ΣUA, går ekv 2 mot oändligt och rumstemperaturen är konstant. Reduceras den tillförda värmeeffekten så minskar husets faktiska tidskonstant τ. Tillförs en effekt som är hälften så stor som summan av värmeförlusterna, så har tidskonstanten det dubbla värdet av τ 0, dvs 200 h i exemplet ovan. På motsvarande sätt ökar responstiden τ resp. Sambandet för tidskonstanten är: τ = τ 0 /(1 k) (5) där PV k = (6) U A + PL Parametern k anger den relativa tillförda effekten, dvs förhållandet mellan tillförd värme och summan av alla värmeförluster. Det tar alltså ca 16 h för husets temperatur i exemplet ovan att minska med 3 C om värmeeffekten reduceras till hälften. För en termiskt lätt byggnad tar det då kanske 3-4 timmar för temperaturen att sjunka med 3 C. Tillförd värme/värmeförluster k 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 50% 90% Relativ tidskonstant τ/τ 0 Figur 5.2: Samband mellan förhållandet tillförd värme/värmeförlust och den relativa tidskonstanten. Connection between the relative heating power (supplied heat divided by heat loss) and the relative time constant. Figur 5.2 visar sambandet mellan tidskonstanten och den relativa tillförda effekten. Av figuren framgår att tidskonstanten τ går mot oändlig om den tillförda värmeeffekten är lika stor som 14

18 värmeförlusterna (dvs k = 1). En minskning av värmeeffekten från 100 % till 90 % av värmeförlusteffekten innebär k = 0,9 vilket innebär att den faktiska tidskonstanten är 10 ggr större än τ 0. Responstiden påverkas på motsvarande sätt. Det tar alltså flera dygn för rumstemperaturen i ett medeltungt hus att sjunka nämnvärt vid en smärre minskning av den tillförda effekten Samband mellan tidskonstanten och DUT Av det som sagts ovan framgår att tidskonstanten beskriver hur snabbt rumstemperaturen reagerar på förändring av utetemperaturen eller den tillförda värmeeffekten. Husets termiska tröghet har en integrerande verkan på temperatur- och effektvariationer. Eftersom de mest extrema utetemperaturerna sällan har längre varaktighet än något eller några dygn, så behöver tröga hus inte dimensioneras för dessa temperaturer. Beroende på husets tidskonstant och det lokala klimatet kan DUT väljas betydligt högre. Sambandet mellan dessa parametrar beskrivs i Svensk Standard SS , referens /6/. I kapitel 5.2 nedan beskrivs tillvägagångssättet för att välja DUT enligt denna. Valet av DUT styr hur stor den anslutna effekten behöver vara för en specifik byggnad. Det betyder i förlängningen att valet av DUT styr hur ofta, statistiskt sett, effektbrist kommer att uppstå i byggnaden. I standarden finns DUT baserade på extrema utetemperaturer som statistiskt inträffar med 5, 10, 20 och 30 års intervaller (benämns DUT 5, DUT 10, osv). Dimensioneras den anslutna effekten enligt DUT 20 kommer rumstemperaturen att sjunka 3 C en gång på 20 år (statistiskt sett), vilket överensstämmer med Boverkets krav. Ju oftare man accepterar sänkningar av rumstemperaturen desto högre DUT kan väljas. DUT C Figur 5.3: Samband mellan Bristfrekvens och DUT Tidskonstant τ ο 300h 100h 25h Bristfrekvens (år) Samband mellan bristfrekvens och DUT för Stockholms innerstad Frequency of deficiency vs. dimensioning temperature DUT for Stockholm city. Kopplingen mellan olika DUT och den förväntade bristfrekvensen beskrivs i Figur 5.3. Av Figur 5.3 framgår att om DUT väljs 2 C högre än DUT 20 kommer bristfrekvensen att öka, från 15

19 vart 20:e år till ca vart 10:e år. Motsvarande höjning med 4 C innebär en fyrdubbling av bristfrekvensen så att brist uppstår i genomsnitt ungefär vart 5:e år. En höjning av DUT med 4 C motsvarar, för en byggnad i Stockholm, en reducering av den anslutna värmeeffekten med ca %. Det innebär med andra ord att om den anslutna effekten reduceras med ca 10 % tillåts rumstemperaturen sjunka med 3 C eller mer vart 5:e år istället för vart 20:e år. 5.2 Beräkning av värmeeffektbehov Nedan beskrivs hur effektbehovet för en byggnad beräknas. Här förutsätts dock att alla erforderliga uppgifter finns tillgängliga. Så är ofta inte fallet när en befintlig byggnad ska anslutas till ett fjärrvärmenät. Vid nybyggnation däremot bör alla uppgifter finnas att tillgå. Den anslutna värmeeffekten ska motsvara byggnadens totala värmeförluster vid en viss dimensionerande utetemperatur, DUT, som väljs med hänsyn till byggnadens geografiska läge och dess tidskonstant. Därefter kan erforderlig värmeeffekt beräknas. Värmeförlusterna består av transmissionsförluster (värmeförluster genom byggnadens skal, ekv.6) och ventilationsförluster (uppvärmd luft som förloras till omgivningen, ekv.7 eller ekv.8). Byggnadens totala värmebehov kan alltså sammanfattas i ekv.9. Effektbehov för transmission: P = U A ( T DUT) (6) Effektbehov för ventilation: P = q c ρ ( T DUT) (7) Totala effektbehovet för uppvärmning: T L rum rum eller, förenklat med formeln: P = 0,33 n V ( T DUT) (8) L V T L rum P = P + P (9) Vid en korrekt utförd installation, där man tagit hänsyn till alla faktorer, kommer den anslutna värmeeffekten att klara byggnadens värmeförluster vid utetemperaturer ned till vald DUT. Sjunker utetemperaturen ytterligare kommer den tillförda effekten inte längre att räcka till. Den värme som finns lagrad i byggnaden kommer då att kompensera för bristen i tillförd effekt vilket innebär att rumstemperaturen inte sjunker märkbart vid kortare köldperioder. Vid perioder med långvariga låga utetemperaturer kommer naturligtvis rumstemperaturen att sjunka. Är den anslutna effekten väl avvägd, dvs om DUT är vald med omsorg, inträffar dessa perioder med intervaller som kan accepteras. Hur man väljer DUT baserat på byggnadens geografiska läge och tidskonstant beskrivs i Svensk Standard /6/. För att Boverkets minimikrav ska vara uppfyllda ska DUT 20 väljas. DUT 20 utläses i diagram Figur 5.4 med hjälp av ortens normaltemperatur för januari (från Tabell 5.1) och byggnadens tidskonstant. I standarden finns även normaltemperaturer för andra orter. Exempel: För Stockholms innerstad gäller att den statistiska medeltemperaturen i januari ϑ jan är -2,9 C. En byggnad med tidskonstanten τ h belägen i Stockholms innerstad bör alltså dimensioneras för en utetemperatur på -15,2 C. På motsvarande sätt blir DUT -19,4 C för ett hus med τ 0 25 h medan ett hus med τ h klarar sig med DUT -10,5 C. 16

20 Med andra ord kan den installerade värmeeffekten i hus med stor tidskonstant väljas lägre än motsvarande hus med kort tidskonstant. Få husbyggare dimensionerar dock värmesystemet för så höga DUT, vilket innebär att det finns gott om inbyggda effektreserver i de flesta äldre byggnader. Efterhand som de krav som ställs på inomhusklimat och energieffektivitet har ändrats har även de tekniska krav som ställs på t.ex. isoleringsförmåga och ventilation reviderats. Detta har inneburit att de metoder som används för att beräkna värmeeffektbehovet har varierat. I byggnader dimensionerade enligt äldre byggnadsstandarder torde den installerade värmeeffekten vara ännu högre än motsvarande byggnad dimensionerad enligt nuvarande byggregler. Tabell 5.1: Normaltemperaturer för olika orter i Sverige Normal temperatures for different locations in Sweden 17

Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1. Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie

Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1. Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1 Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie Robert Granström Marcus Hjelm Truls Langendahl robertgranstrom87@gmail.com hjelm.marcus@gmail.com

Läs mer

Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng

Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB081B Tentamen ges för: By2 Tentamensdatum: 2012-01-10 Tid: 14.00 18.00 1 (17) Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling

Läs mer

TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Totalt antal poäng på tentamen:

TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Totalt antal poäng på tentamen: Ventilations- och uppvärmningssystem 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A108TG Energiingenjör TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-01-15 Tid: 14.00 18.00 Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad

Läs mer

SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd Temperatur inomhus Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande

Läs mer

Inomhusklimatguiden. Om inomhusklimat, felanmälan och gränsdragning

Inomhusklimatguiden. Om inomhusklimat, felanmälan och gränsdragning Inomhusklimatguiden Om inomhusklimat, felanmälan och gränsdragning Inomhusklimatguiden vänder sig till dig som vistas och arbetar i lokalerna på KTH Campus. Guiden har tagits fram i samverkan mellan Akademiska

Läs mer

Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov

Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov Lunds universitet LTH Avd Energi och ByggnadsDesign Inst för arkitektur och byggd miljö 36% av den totala

Läs mer

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245 *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp

Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp 1 (12) Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB0121 Tentamen ges för: En1 Tentamensdatum: 2012-05-31 Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av två delar, den ena med

Läs mer

Siemens Press. Dynamisk balansering för dynamiska nät

Siemens Press. Dynamisk balansering för dynamiska nät Siemens Press Dynamisk balansering för dynamiska nät Avancerade hydrauliska nät måste sörja för energisnål, ekonomisk och felfri drift, kompensera för avvikelser från de ursprungliga projekteringsvärdena,

Läs mer

RAPPORT. Energi- och Inneklimatanalys Småhus 2010-03-04. Upprättad av: Hans Wetterlund Granskad av: Lisa Håkansson Godkänd av: Maria Alm

RAPPORT. Energi- och Inneklimatanalys Småhus 2010-03-04. Upprättad av: Hans Wetterlund Granskad av: Lisa Håkansson Godkänd av: Maria Alm RAPPORT Energi- och Inneklimatanalys Småhus 2010-03-04 Upprättad av: Hans Wetterlund Granskad av: Lisa Håkansson Godkänd av: Maria Alm Rapport RAPPORT Energi- och Inneklimatanalys Småhus Kund Svensk Planglasförening

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Ventilations- och uppvärmningssystem, 7,5 högskolepoäng

Ventilations- och uppvärmningssystem, 7,5 högskolepoäng Ventilations- och uppvärmningssystem, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB0121 Tentamen ges för: By2 Tentamensdatum: 2013-06-03 1 (11) Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av två delar

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus FoHMFS 2014:17 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI BilBilaga Bilaga till föreskrift 4/07 RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI Gällande ny- till- och ombyggnad inom Fortifikationsverket Bilaga till föreskrift 4/07 Riktlinjer för Klimat och Energi 2 av 0 Innehållsförteckning

Läs mer

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8244

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8244 *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

Passivhus med och utan solskydd

Passivhus med och utan solskydd Passivhus med och utan solskydd Detta projektarbete är en del i utbildning till Diplomerad Solskyddstekniker på Mälardalens Högskola i Västerås under tiden, 2011-01-19 2011-02-23 Passivhus i Sotenäskommun,

Läs mer

Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme

Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme Idag finns 3 principiellt olika metoder att styra ut värmen till en bostadsfastighet. Man kan särskilja metoderna dels med hjälp av en tidslinje

Läs mer

Ventilation historia och nutid - självdrag eller återvinning

Ventilation historia och nutid - självdrag eller återvinning Ventilation historia och nutid - självdrag eller återvinning Håkan Nilsson WSP Environmental, Byggnadsfysik hakan.nilsson@wspgroup.se Innehåll Fastighetsdagar i Stockholm 2010 Ventilationshistoria Ventilationsprinciper

Läs mer

NODA Smart Heat Building. Hur funkar det? - En teknisk översikt

NODA Smart Heat Building. Hur funkar det? - En teknisk översikt NODA Smart Heat Building Hur funkar det? - En teknisk översikt Vad är NODA? NODA grundades 2005 baserat på forskning på Blekinge Tekniska Högskola Bygger på en stark vetenskaplig grund inom datavetenskap,

Läs mer

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Mats Rönnelid Energi och miljöteknik Högskolan Dalarna Presentation vid nätverksträff 1 februari 2012 Fönster viktiga för byggnadens

Läs mer

PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING

PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-6186-13/SE 6.9.213 Funktionsprovning av luftvärmepumpen SCANVARM SVI12 + SVO12 vid låga uteluftstemperaturer och med en värmefaktor som inkluderar avfrostningsperioderna - maskinens

Läs mer

Väggkompakt är en prefabricerad fjärrvärmecentral

Väggkompakt är en prefabricerad fjärrvärmecentral Drift- och skötselinstruktion VK LPM Väggkompakt, prefabricerad fjärrvärmecentral VK Väggkompakt Utförande kan skilja sig från den här bilden. Innehåll Allmän beskrivning... 1 Varningstexter... 2 Installation...

Läs mer

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat 2012-04-28 Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat VX VX VX Rickard Berg 2 Innehåll Inledning 3 Värmepump 3 Värmepumps exempel 4 Ventilationsaggregat 4 Ventilations exempel 4 Fastighet exempel 5 Total

Läs mer

SMHI Prognosstyrning. För lägre energiförbrukning och bättre inomhusklimat

SMHI Prognosstyrning. För lägre energiförbrukning och bättre inomhusklimat SMHI Prognosstyrning För lägre energiförbrukning och bättre inomhusklimat Prognosstyrning av byggnader Marsnatten är klar och kall. Värmen står på för fullt i huset. Några timmar senare strålar solen in

Läs mer

NODA Smart Heat Grid. Hur funkar det?

NODA Smart Heat Grid. Hur funkar det? NODA Smart Heat Grid Hur funkar det? Om NODA NODA grundades 2005 baserat på forskning på Blekinge Tekniska Högskola Bygger på en stark vetenskaplig grund inom datavetenskap, artificiell intelligens and

Läs mer

Simulering av värmepumpsystem och klimatmodeller

Simulering av värmepumpsystem och klimatmodeller Simulering av värmepumpsystem och klimatmodeller Martin Forsén KTH, Inst. För Energiteknik Avd. Tillämpad termodynamik och kylteknik 100 44 Stockholm Sammanfattning Inom energimyndighetens ramforskningsprogram

Läs mer

Smart Heat Grid. Hur funkar det? Noda Intelligent Systems Noda Smart Heat Grid

Smart Heat Grid. Hur funkar det? Noda Intelligent Systems Noda Smart Heat Grid Smart Heat Grid Hur funkar det? 1 Vad är Noda Intelligent Systems? Noda Intelligent Systems grundades 2005 och utvecklar intelligenta system för energieffektivisering och systemövergripande energioptimering

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt

Läs mer

Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437. Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115

Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437. Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115 Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437 Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115 Examinator/Tfn: Lars Westerlund 1223 Skrivtid: 9.00-15.00 Jourhavande lärare/tfn: Lars Westerlund

Läs mer

Ventilations- och uppvärmn.system, optimering, 7,5 hp

Ventilations- och uppvärmn.system, optimering, 7,5 hp 1 (11) Ventilations- och uppvärmn.system, optimering, 7,5 hp Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41N06B Tentamen ges för: En2, allmän inriktning Tentamensdatum: 2015-06-03 Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region BO 39 SM 1401 Hyror i bostadslägenheter 2013 Rents for dwellings 2013 I korta drag 1,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,7 procent mellan 2013 och 2014. Hyreshöjningen

Läs mer

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått.

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. 12) Terminologi Brandflöde Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. Medelbrandflöde Ökningen av luftvolymen som skapas i brandrummet när rummet

Läs mer

TEKNISKA NYCKELTAL FÖR FJÄRRVÄRMECENTRALER

TEKNISKA NYCKELTAL FÖR FJÄRRVÄRMECENTRALER FVF 1998:12 TEKNISKA NYCKELTAL FÖR FJÄRRVÄRMECENTRALER ISSN 1401-9264 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ------------------------------------------------------------------------------------------- 3 STORLEK

Läs mer

Ventilations- och uppvärmn.system, optimering, 7,5 hp

Ventilations- och uppvärmn.system, optimering, 7,5 hp 1 (11) Ventilations- och uppvärmn.system, optimering, 7,5 hp Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41N06B Tentamen ges för: En2, allmän inriktning Tentamensdatum: 2012-06-01 Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består

Läs mer

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 -

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 - B Lägenhetsmodell B.1 Yttre utformning Lägenheten består av tre rum och kök. Rum 1 och 2 används som sovrum, rum 3 som vardags rum, rum 4 som kök, rum 5 som badrum och slutligen rum 6 som hall. Lägenheten

Läs mer

Sätofta 10:1 Höörs kommun

Sätofta 10:1 Höörs kommun Sätofta 10:1 Höörs kommun Beräknat av Andreas, 0346-713043. Indatafil: C:\Program\WINENO~1\WinTempo.en Byggnadsort: Malmö 2013-05-27. Beräkning nr: 736 BYGGNADSDATA Lägenhet Zon 2 Zon 3 Totalt Typ mht

Läs mer

PRODUKTBLAD VÄRMEPUMP LUFT/VATTEN

PRODUKTBLAD VÄRMEPUMP LUFT/VATTEN Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! Anslut energisparprodukter för vattenburen värme maximalt för pengarna! Om din bostad har vattenburen värme kan du reducera dina uppvärmningskostnader

Läs mer

eq Luftbehandlingsaggregat Nya Semco Roterande Värmeväxlare med marknadens bästa kylåtervinning

eq Luftbehandlingsaggregat Nya Semco Roterande Värmeväxlare med marknadens bästa kylåtervinning eq Luftbehandlingsaggregat Nya Semco Roterande Värmeväxlare med marknadens bästa kylåtervinning Två av de viktigaste faktorerna som påverkar inomhusluft är lufttemperaturen och luftfuktigheten, men att

Läs mer

aktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012

aktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012 oktober 2012 aktuellt Då var hösten här på allvar! Vi rivstartar hösten med fyra nyanställda: Martin, Göran, Olle och Josua. Martin Åkerlind har varit igång sedan i juni och är stationerad på vårt Stockholmskontor.

Läs mer

www.pianoflygelservice.com

www.pianoflygelservice.com PRESENTERAR KLIMATANLÄGGNING FÖR PIANON OCH FLYGLAR. Varför blir ett piano eller en flygel ostämd? Det kan vara många orsaker, t.ex. hårdhänt bruk, flyttning av instrument, stora skillnader i luftfuktighet

Läs mer

Årsverkningsgrad för värmeåtervinning med luftluftvärmeväxlare. Riktlinjer för redovisning av produktdata.

Årsverkningsgrad för värmeåtervinning med luftluftvärmeväxlare. Riktlinjer för redovisning av produktdata. Sida 1(6) 1. Förord Syftet med detta dokument är att beräkna och redovisa årsbaserade verkningsgrader för värmeåtervinnare med samma förutsättningar, så att man kan jämföra data från olika tillverkare.

Läs mer

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931 ENERGIDEKLARATION Byggnadsfakta Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4 Byggnadsår: 1931 Antal våningsplan: 4 Bostadsyta (BOA): 2 467 m 2 Lokalyta (LOA): 201 m 2 Garageyta: 200 m 2 Antal

Läs mer

Särskilda mätföreskrifter för energikrav 2009

Särskilda mätföreskrifter för energikrav 2009 Särskilda mätföreskrifter för energikrav 2009 Svebyprogrammet Projektrapport 2009-04-14 Sveby Stockholm 2009 Förord Sveby står för Standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader och i programmet

Läs mer

Energimyndighetens titel på projektet svenska Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark

Energimyndighetens titel på projektet svenska Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark w SAMMANFATTNING AV SLUTRAPPORT Datum 2016-01-22 Dnr 1 (5) Energimyndighetens titel på projektet svenska Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark Energimyndighetens titel på

Läs mer

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Referenstest av utvändig isolering på 1½-plans hus Bakgrund Monier har lång internationell erfarenhet av att arbeta med olika metoder för att isolera tak.

Läs mer

Förstudie av VVC-förluster i flerbostadshus. Utarbetad av Ebba Lindencrona, Aktea Stefan Lindsköld, Aktea

Förstudie av VVC-förluster i flerbostadshus. Utarbetad av Ebba Lindencrona, Aktea Stefan Lindsköld, Aktea Förstudie av VVC-förluster i flerbostadshus Utarbetad av Ebba Lindencrona, Aktea Stefan Lindsköld, Aktea Stockholm, november 2014 1 Förord BeBo är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges

Läs mer

Det finns många sätt att koppla ackumulatortankar

Det finns många sätt att koppla ackumulatortankar Det finns många sätt att koppla ackumulatortankar Skall man elda med ved i värmepannor skall man ha en ackumulatortank. Bekvämligheten och komforten ökar, verkningsgraden förbättras och utsläppen till

Läs mer

CompactAIR Center Ventilation - Filtrering - Uppvärmning CompactAIR Center Ventilation - Filtration - Heating

CompactAIR Center Ventilation - Filtrering - Uppvärmning CompactAIR Center Ventilation - Filtration - Heating CompactAIR / CompactAIR CompactAIR Center Ventilation - Filtrering - Uppvärmning CompactAIR Center Ventilation - Filtration - Heating Typenschlüssel / Type Code Beteckning / Type code Compact AIR / CompactAIR

Läs mer

DVU-HP. Integrerat reversibelt värmepumpsystem

DVU-HP. Integrerat reversibelt värmepumpsystem Fläktar Luftbehandlingsaggregat Luftdistributionsprodukter Luftkonditionering Brandsäkerhet Luftridåer och värmeprodukter Tunnelfläktar Integrerat reversibelt värmepumpsystem 2 Integrerat reversibelt värmepumpsystem

Läs mer

29 va-lagen. Kommunen bestred yrkandena.

29 va-lagen. Kommunen bestred yrkandena. 29 va-lagen Skyldighet att betala kostnaderna för anpassning av en fastighets värmeanläggning till tryckförhållandena i den allmänna vattenanläggningen har, med hänsyn till arten av åtgärder och ifrågavarande

Läs mer

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30 Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad Jessica Benson & Oskar Räftegård SP Karlstad 2014-09-30 Grundläggande om geoenergi Byggnadens värmebehov Fastighetsgräns KÖPT ENERGI Användning Återvinning Behov Energiförlust

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

Tekniska anvisningar Energi 2015-02-05

Tekniska anvisningar Energi 2015-02-05 Tekniska anvisningar Energi 2015-02-05 ENERGI INNEHÅLLSFÖRTECKNING ENERGI... 2 SYFTE... 3 Allmänna anvisningar... 4 Kravbeskrivning... 4 Effekt... 4 Energi... 4 Kompensation för skuggning... 5 Ventilationstillägg...

Läs mer

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser 1 Detta dokument är avsett som ett underlag för diskussioner om systemgränser som kan ligga till grund för formulering av energikrav

Läs mer

Energieffektiva lösningar för kulturhistoriska byggnader

Energieffektiva lösningar för kulturhistoriska byggnader Energieffektiva lösningar för kulturhistoriska byggnader Område Energieffektiv avfuktning Detta informationsblad har tagits fram som en del i s och Sustainable Innovations projekt - Energieffektiva lösningar

Läs mer

Tycker du om att spara?

Tycker du om att spara? E.ON Försäljning Tycker du om att spara? Då har vi rätt prismodell för dig. Jag kan inte direkt påverka mitt pris när jag snålar eftersom åtgärderna först slår igenom om några år. Du vet väl vilken fin

Läs mer

Rastercell. Digital Rastrering. AM & FM Raster. Rastercell. AM & FM Raster. Sasan Gooran (VT 2007) Rastrering. Rastercell. Konventionellt, AM

Rastercell. Digital Rastrering. AM & FM Raster. Rastercell. AM & FM Raster. Sasan Gooran (VT 2007) Rastrering. Rastercell. Konventionellt, AM Rastercell Digital Rastrering Hybridraster, Rastervinkel, Rotation av digitala bilder, AM/FM rastrering Sasan Gooran (VT 2007) Önskat mått * 2* rastertätheten = inläsningsupplösning originalets mått 2

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg 2014-03-11

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg 2014-03-11 TUVE BYGG BRF BJÖRKVIKEN Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11 ENERGIBALANSRAPPORT Antal sidor: 8 Göteborg 2014-03-11 Töpelsgatan 5b, 416 55 Göteborg Tel 031-350 70 00, fax 031-350 70 10 liljewall-arkitekter.se

Läs mer

Split- vs ventilationsaggregat

Split- vs ventilationsaggregat Split- vs ventilationsaggregat Split- vs ventilation units 2011-07-30 Gällande energibesparingspotential. Existing energy potential Innehåll/Contents 2 Inledning/Introduction... 3 Förutsättningar/Conditions...

Läs mer

Inneklimat och vädring i energieffektiva nybyggda lägenheter i Västra hamnen

Inneklimat och vädring i energieffektiva nybyggda lägenheter i Västra hamnen Inneklimat och vädring i energieffektiva nybyggda lägenheter i Västra hamnen Birgitta Nordquist Lektor Avd. för Installationsteknik Institutionen för Bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Studie

Läs mer

Att tänka i nya banor. Energi- och miljöproblemen är globala. Vi kan alla göra lite mer.

Att tänka i nya banor. Energi- och miljöproblemen är globala. Vi kan alla göra lite mer. Att tänka i nya banor Energi- och miljöproblemen är globala. Vi kan alla göra lite mer. Den förvillande formeln Sänk en (1 o) grad spara fem procent (5%) Det mest spridda påståendena om energi och besparingar:

Läs mer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer Svenska normer och krav för bostadsventilation Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer för byggande. Avsikten med detta dokument är att ge en kortfattad översikt och inblick i överväganden

Läs mer

SweTherm. Villaprefab, fjärrvärme och varmvattenberedning. SweTherm AB 2002-05-27. Värt att veta

SweTherm. Villaprefab, fjärrvärme och varmvattenberedning. SweTherm AB 2002-05-27. Värt att veta Värt att veta Om man tidigare har haft en oljepanna, varmvattenberedare, elpanna, eller den gamla typen av fjärrvärmecentral så får man nu en ny och modern varmvattenreglering. Och för att detta ska fungera

Läs mer

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this

Läs mer

ENERGITEKNIK. Komfortvärmekrets i flerbostadshus RAPPORT ZW-07/11. Jan Lindfors och Heimo Zinko

ENERGITEKNIK. Komfortvärmekrets i flerbostadshus RAPPORT ZW-07/11. Jan Lindfors och Heimo Zinko ZW ENERGITEKNIK RAPPORT Komfortvärmekrets i flerbostadshus Jan Lindfors och Heimo Zinko ZW Energiteknik AB Box 137 611 23 Nyköping Oktober 2007 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund I vårt moderna samhälle har vi vant

Läs mer

C-10-71. TAC Xenta 3200. Reglerenheter - Värme 2000-02-08 TEKNISKA DATA

C-10-71. TAC Xenta 3200. Reglerenheter - Värme 2000-02-08 TEKNISKA DATA TAC Xenta 3200 Reglerenheter - Värme C-10-71 2000-02-08 TAC Xenta 3200 är en familj av regulatorer, anpassad till små och medelstora applikationer. Ett antal regulatorer kan kopplas samman i ett nätverk.

Läs mer

Smart Heat Building. Hur funkar det? En teknisk översikt. Noda Intelligent Systems Noda Smart Heat Building

Smart Heat Building. Hur funkar det? En teknisk översikt. Noda Intelligent Systems Noda Smart Heat Building Smart Heat Building Hur funkar det? En teknisk översikt 1 Vad är Noda Intelligent Systems? Noda Intelligent Systems grundades 2005 och utvecklar intelligenta system för energieffektivisering och systemövergripande

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum 2015-09-08. Utetemperatur 15.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum 2015-09-08. Utetemperatur 15. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8 Byggnadens adress Geijersgatan 35A 75231 Uppsala Datum 2015-09-08 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Working paper no. 6:17 Sammanfattning I den nu genomförda undersökningen

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

Termografisk Besiktningsrapport

Termografisk Besiktningsrapport Termografisk Besiktningsrapport Termograferingsdag 2010 04 08 Uppdragsgivare och förutsättningar Beställare Besiktningsman Uppdrag Utomhustemperatur Värmekamera modell Mats Johansson Sveavägen 215 755

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Energiberäkningar föreställningar och fakta. Johnny Kronvall Green Building Science

Energiberäkningar föreställningar och fakta. Johnny Kronvall Green Building Science Energiberäkningar föreställningar och fakta Johnny Kronvall Green Building Science Energiberäkning vad? En mer eller mindre kvalificerad prediktion (förutsägelse) av en byggnads energianvändning under

Läs mer

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG PORTSECURITY IN SÖLVESBORG Kontaktlista i skyddsfrågor / List of contacts in security matters Skyddschef/PFSO Tord Berg Phone: +46 456 422 44. Mobile: +46 705 82 32 11 Fax: +46 456 104 37. E-mail: tord.berg@sbgport.com

Läs mer

Besparingspotential i miljonprogramhusen

Besparingspotential i miljonprogramhusen Besparingspotential i miljonprogramhusen Renovering till passivhusprestanda myt eller verklighet 23 okt 2007 Catarina Warfvinge Bitr Miljöchef Bengt Dahlgren AB Univ lekt vid Lunds Tekniska Högskola Den

Läs mer

Sänk fastighetens fjärrvärmeeffekt och spara pengar Av: Mats Bäckström, Alfa Laval, Ronneby, mars 2009

Sänk fastighetens fjärrvärmeeffekt och spara pengar Av: Mats Bäckström, Alfa Laval, Ronneby, mars 2009 Sänk fastighetens fjärrvärmeeffekt och spara pengar Av: Mats Bäckström, Alfa Laval, Ronneby, mars 2009 Den här artikeln är ett praktiskt exempel på hur du som fastighetsägare kan spara 37.500 kr på fjärrvärmeräkningen.

Läs mer

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader. Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.se 9 1 Upphandling Procurement Alla projekt kommer att upphandlas

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: APOLLO 11 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-09-29 Byggnadens adress: HERMESVÄGEN 7 98144 KIRUNA Utetemperatur: 3 C Expert: Fredrik

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration parhus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala- Svartbäcken 8:31.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration parhus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala- Svartbäcken 8:31. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration parhus Fastighetsbeteckning Uppsala- Svartbäcken 8:31 Byggnadens adress Ingvarsgatan 71 75334 Uppsala Datum 2016-01-29 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration

Läs mer

Mätföreskrifter. Svebyprogrammet. Version 1.0 2012-10-10

Mätföreskrifter. Svebyprogrammet. Version 1.0 2012-10-10 Mätföreskrifter Svebyprogrammet Version 1.0 2012-10-10 Sveby Stockholm 2012 Förord Sveby står för Standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader och i programmet fastställer bygg- och fastighetsbranschen

Läs mer

Kontrollrapport Energibesiktning

Kontrollrapport Energibesiktning PO Nordquist Fastighet & Energi AB Kontrollrapport Energibesiktning Datum 2016-03-31 Sammanställning av energideklaration GENE 12:4 PO Nordquist Fastighet och Energi AB Sikelvägen 10, 894 30 Själevad Tel

Läs mer

tryckfallets påverkan vid energimätning

tryckfallets påverkan vid energimätning tryckfallets påverkan vid energimätning rapport 2013:11 Figur 4. Montering av temperaturgivare. Mätningarna gjordes vid två olika temperatur mätningarna med tiogradigt vatten var testrig inte skulle påverkas

Läs mer

Bo-Consult Objekt: Hagahill hustyp 3 Vellinge kommun

Bo-Consult Objekt: Hagahill hustyp 3 Vellinge kommun Bo-Consult Objekt: Hagahill hustyp 3 Vellinge kommun Beräknat av Anders Rydin, 15-482266. Indatafil: C:\Program\WINENO~1\WinTempo.en Byggnadsort: Malmö 212-2-21. Beräkning nr: 256 BYGGNADSDATA Lägenhet

Läs mer

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram Spara och bevara Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt

Läs mer

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 2 1 (8) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 2 1 (8) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING 2 1 (8) Grupp A26 MILJÖPROVNING AV AMMUNITION Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING Denna standard omfattar metodbeskrivningar för provning av ammunition. Främst avses provning av säkerhet, men även

Läs mer

Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation.

Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation. 1(7) Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation. Enligt punkt 434.1 i SS 4364000 ska kortslutningsströmmen bestämmas i varje punkt så erfordras. Bestämningen

Läs mer

Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft

Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

Inför byte av. CTC:s Luftvärmeaggregat LVA-1. Till. PBH Produkters Luftvärmeaggregat LVAC. Redovisningen

Inför byte av. CTC:s Luftvärmeaggregat LVA-1. Till. PBH Produkters Luftvärmeaggregat LVAC. Redovisningen Inför byte av CTC:s Luftvärmeaggregat LVA-1 Till PBH s Luftvärmeaggregat LVAC Redovisningen Gäller för hus upp till 130 m² Dimensionerande utomhustemperatur - 35 C Fyra installationsalternativ Telefon

Läs mer

Värmeförlusteffekt (FEBY12)

Värmeförlusteffekt (FEBY12) Resultatsammanfattning Värmeförlusttal (VFT) 21,5 W/m2 Atemp Tidskonstant: 10,4 dagar Klimatskal Um: 0,27 W/m2K Köpt energi: 66,6 kwh/m2 Atemp Summa viktad energi: 65,3 kwh/m2 Atemp -varav elenergi: 7,1

Läs mer

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Författare: Kenneth Bank Madsen, Danfoss A/S & Peter Bjerg, Danfoss A/S Transkritiska CO 2 system har erövrat stora marknadsandelar de senaste åren, och baserat

Läs mer

Brf. Södergården i Landskrona. Energideklaration ett samarbete mellan

Brf. Södergården i Landskrona. Energideklaration ett samarbete mellan Brf. Södergården Jonas Helmfrid Projekt nr: 100 996,015 Typ av dokument 6 augusti 2008 1(8) Brf. Södergården i Landskrona Energideklaration ett samarbete mellan Landskrona och Sammanfattning Den totala

Läs mer

EFFEKTBESPARING VID FJÄRRVÄRMELEVERANS. - möjligheter för både kund och leverantör. Författare: Gunnar Nilsson November, 2007

EFFEKTBESPARING VID FJÄRRVÄRMELEVERANS. - möjligheter för både kund och leverantör. Författare: Gunnar Nilsson November, 2007 1 EFFEKTBESPARING VID FJÄRRVÄRMELEVERANS - möjligheter för både kund och leverantör Författare: Gunnar Nilsson November, 2007 0. Inledning Om fjärrvärmebranschen ska kunna stärka sin marknadsposition måste

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2015-03-19 06:45 Utförd av:, Stiba AB Beräkning enligt BBR 2012. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste ort: Göteborg Län: Västra Götalands län Atemp bostad:

Läs mer

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt D-Miljö AB bidrar till en renare miljö genom projekt där vi hjälper våra kunder att undersöka och sanera förorenad mark och förorenat grundvatten. Vi bistår dig som kund från projektets start till dess

Läs mer