Förebyggande Hembesök i Lunds Kommun Genomförande av hälsosamtal hos 80-åringar inom ramen för stimulansbidrag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förebyggande Hembesök i Lunds Kommun 2009-2010 Genomförande av hälsosamtal hos 80-åringar inom ramen för stimulansbidrag"

Transkript

1 Förebyggande Hembesök i Lunds Kommun Genomförande av hälsosamtal hos 80-åringar inom ramen för stimulansbidrag Slutrapport Elisabeth Bennet, Arbetsterapeut Cecilia Larsson Glowacki, Biståndshandläggare

2 Innehåll Bakgrund.. 3 Syfte 4 Genomförande 5 Målgrupp Förarbete Utskicket Hembesöket Informationsspridning Resultat. 7 Genomförande Boende 8 Bostadstyp Utemiljö Innemiljö Aktivitet I hemmet Utanför hemmet Hälsa och välbefinnande. 13 Upplevd hälsa Sociala kontakter Kost och matvanor Nöjd med tillvaron Fallrisker.. 15 Fall Risker Förmedlade kontakter och information. 16 Utvärdering. 16 Diskussion. 17 Metoddiskussion Resultatdiskussion Egna reflektioner Referenser. 21 Bilagor Brev Guide Senior i Lund Utvärderingsblankett 2

3 Bakgrund Bakgrunden till projektet, förebyggande hälsosamtal, är Vård- och omsorgsnämndens tanke att erbjuda äldre i Lunds kommun ett förebyggande hembesök/hälsosamtal, utifrån stimulansmedel beviljat av socialstyrelsen. En väl fungerande modell för hälsosamtal ska utvecklas och leva vidare som en integrerad del av kommunens utbud och även belysa frågan hur man tänker sig boendet i framtiden. Hälsosamtalet ska bidra till god livskvalitet socialt, funktionsmässigt och hälsomässigt bland äldre samt sätta kommuninnevånarnas frågor och behov i rätt sammanhang. I Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen finns ett tydligt ansvar för huvudmännen att arbeta med att främja hälsa och förebygga ohälsa. I Socialtjänstlagen, 5 kap 6 SoL, står det att Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. I Hälso- och sjukvårdslagen, 2 c HSL, står det att Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. År 2025, om 15 år, kommer ungefär en tredjedel av Europas befolkning vara 60 år eller äldre. Aldrig tidigare har så många blivit så gamla i Sverige, ökningen är speciellt stor i åldern 80 år och äldre.(statens Folkhälsoinstitut, 2007) År 2009 utgjorde gruppen 80 år och äldre 4 % av befolkningen i Lunds kommun, 4376 personer. En kraftig ökning för gruppen kommer efter 2020 då 40-talisterna har uppnått 80 års åldern. År 2030 beräknas det finnas drygt 8000 personer i åldersgruppen 80 år och äldre, vilket utgör 6 % av beräknad befolkning i Lunds kommun.(www.lund.se) En rapport från Statens folkhälsoinstitut 2009 visar på att det i Sverige dör i snitt tre äldre personer till följd av fallolyckor varje dag. Det är mer än dubbelt så många än som dör i trafiken. Med förebyggande åtgärder går det dock att göra stora hälsovinster som samtidigt sparar samhället pengar. Många kända riskfaktorer ligger bakom fallolyckorna så som benskörhet, diabetes och felaktig medicinering. Effektiva åtgärder till att förebygga fallolyckor är styrke- och balansträning, bedömning och åtgärder av faror i hemmet samt översyn av medicinering.(gyllensvärd, H. 2009) I Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) rapport öppna jämförelser 2008 Vård och omsorg om äldre visar på att de flesta kommuner satsar på skadeförebyggande information till och insatser för äldre. Hösten 2007 hade 39 procent antagit riktlinjer för skadeförebyggande verksamhet och nära 20 procent planerade sådana riktlinjer. Drygt hälften av kommunerna hade ett skrivet handlingsprogram för skadeprevention för äldre och lika många hade avsatt pengar för arbete med äldres säkerhet. Två tredjedelar av kommunerna uppgav att skadeprevention ingår i de personalutbildningar som kommunen anordnar. Nästan 70 procent av kommunerna har så kallade fixartjänster och 41 procent av kommunerna gör regelbundna förebyggande hembesök där diskussioner om skadeförebyggande åtgärder tas upp. Drygt två tredjedelar utvärderar också sina skadeförebyggande insatser för äldre. I genomsnitt lades 57 personer per 1000 invånare 80 år och äldre, in på sjukhus för vård på grund av fallskador under åren (SKL, 2008) Förebyggande hembesök började genomföras redan för tio år sedan som en försöksverksamhet i 21 kommuner med hjälp av nationella stimulansmedel. Socialstyrelsen svarade för att leda, följa upp och utvärdera resultaten på uppdrag av regeringen. Syftet med försöksverksamheten var att samla kunskap om hur man förebygger ohälsa och vårdbehov 3

4 bland äldre. Målgrupperna har varierat något utifrån ålder, geografiska avgränsningar, slumpmässiga urval eller äldre födda utomlands.(socialstyrelsen, 2002) Under hembesöken har information och broschyrer lämnats ut som rör kommunens äldreomsorg, råd om motion, kost och hjälpmedel för att undvika olyckor i hemmet. Uppgifter om levnadsförhållanden har samlats in. I 13 av projekten undantog man seniorer med regelbundna insatser av hemtjänst eller hemsjukvård. I åtta projekt inkluderades även de seniorer som haft måttliga insatser. Yngre seniorer som kände sig friska och starka och som hade svårt att identifiera sig med målgruppen tackade i större utsträckning nej. Besöken har fått lite olika karaktär beroende på hur ofta besöken gjorts. Vid två besök rörde sig samtalen om informationsutbyte och riskbedömning. Där besöken gjorts tätare, fyra till sex gånger, blev kontakten förtroligare och av mer existentiell karaktär samt gav överlag bättre resultat.(socialstyrelsen, 2002) I Danmark, Storbritannien, Australien och Japan ingår också förebyggande hembesök i lagstiftning eller föreskrifter. (Sahlén, K-G. 2008) Även Finland, Norge, Tyskland och Spanien erbjuder förebyggande hembesök.(karlsson, S; Persson, I. 2008) I Danmark där förebyggande hembesök är lagstiftat och erbjuds sedan 1996 omfattas nu personer 75 år och äldre. Erfarenheterna i Danmark visar på att social gemenskap, hjälpmedel, anhörigstöd eller bostadsanpassning är väl så viktiga att tillgodose som medicinska behov. (Hellner, B-M. 2000) När Nordmaling, en liten landsbygdskommun i norra Sverige, genomförde projektet förebyggande hembesök, erbjöds en grupp äldre hembesök medan en grupp fick utgöra kontrollgrupp. Effekterna blev då mer tydliga och mätbara. Det konstaterades att de förebyggande hembesöken medförde att gruppen som fick hembesök inte fick behov av hemtjänst i samma utsträckning, 4,1 procent, som gruppen som inte fick hembesök, 7,2 procent. Denna positiva utveckling observerades under ytterligare 2 år bland seniorer med förebyggande hembesök. (Sahlén, K-G. 2008) Syfte Enligt projektplanen är det övergripandesyftet med hälsosamtalen att främja hälsa och livskvalitet så långt upp i åren som möjligt, tycka att livet känns meningsfullt, allt efter egna behov och önskemål. Syftet är att kartlägga de äldres levnadsförhållanden. Underlätta deras livssituation och genom information tillgodose trygghetsbehovet. Ge riktad information samt förebygga olycksfall. Bevara det friska friskt så länge som möjligt och försöka motverka oönskad ensamhet. Syftet med projektet kan delas upp i syftet för organisationen och syftet för individen. Syftet med projektet (organisationen): Att öka kunskapen om och kartlägga målgruppens levnadsförhållanden och framtida behov. Att utveckla en väl fungerande modell för förebyggande hembesök i Lunds kommun samt ge förslag på hur detta ska organiseras. 4

5 Syftet med de förebyggande hembesöken (individen): På sikt försöka främja en hälsosam livsstil för målgruppen bland kommunens 80- åringar, utifrån de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande; social gemenskap, fysisk aktivitet, meningsfull sysselsättning och bra kost. Motivera individen till en bättre säkerhet i vardagen för att förebygga olycksfall. Att öka individens trygghet genom information om samhällets tjänster och övriga kontakter som kan ha betydelse för den enskilde. Individen ska känna sig trygg med att veta vad man kan få hjälp med och vart man vänder sig för att få denna hjälp. Projektorganisation Projektplanen har sammanställts av Enhetschef Anne Sögaard, med hjälp av Projektsekreterare Gullevi Blixt. Anne Sögaard har också varit ledare för projektet i samråd med Myndighetschef Karin Mars. Projektet har Genomförts och sammanställts av Arbetsterapeut Elisabeth Bennet och Biståndshandläggare Cecilia Larsson Glowacki. Handledare för projektet har varit Fil dr Lars B. Ohlsson, Kommunförbundet Skåne, som också varit behjälplig med bearbetning av materialet. Projektet har pågått under tiden till Genomförande Målgrupp Målgruppen för projektet är personer bosatta i Lunds kommun, födda 1929, som inte har eller har haft några insatser varken från hemtjänst eller hemsjukvård inte heller trygghetslarm, matdistribution eller inköp via Samhandla. Uppgifter om personer födda 1929 togs fram via kommuninnevånarregistret (KIR) därefter togs de personer bort som i juli 2009 fanns registrerade i Procapita. 14 personer i målgruppen var inte födda i Sverige, åtta av dessa hade utomnordiskt ursprung. Förarbete Studiebesök gjordes i Lomma och Simrishamn där man är inne på sitt andra år med hembesöksprojekt. Ett studiebesök i Limhamn/Bunkeflo blev inställt och de skickade i stället sitt material. Två kommuner i Danmark, Helsingör och Gentofte, kontaktades via mail med frågor om hembesöksverksamheten. Båda kommunerna besvarade mailet och Helsingör bifogade också sin årsberättelse från 2008 års hembesöksverksamhet. Utöver detta lästes information och material om förebyggande hembesök från flera svenska kommuner, samt andra rapporter och utvärderingar om förebyggande o hälsofrämjande arbete. Här hämtades tips och idéer om upplägg, frågor och utformning av projektet. Avslutningsvis, efter hembesöken, gjordes ett studiebesök i Helsingborg där man arbetat med förebyggande hembesök sedan Här gavs möjlighet att utbyta erfarenheter och tankar inför projektrapporten och kring ett fortsatt arbete med förebyggande hembesök. 5

6 Inför projektet saknades samlad information om vilket stöd och vilken hjälp kommunen kan bistå äldre personer med och vem man vänder sig till om man har behov av detta. En informationsbroschyr, Senior i Lunds kommun, projekt hälsosamtal , sammanställdes utifrån befintligt informationsmaterial från flera olika verksamheter i Lunds kommun. Broschyren är en förenklad guide från A Ö som kortfattat tar upp olika insatser och begrepp i kommunen och vart man vänder sig för att få mer information. Denna guide bifogades utskicket till alla i målgruppen, tanken med detta var att även de som inte önskade något hembesök skulle få tillgång till informationen.(bil.1) Ett frågeformulär, bestående av 60 frågor, sammanställdes. Frågorna byggdes upp kring fyra grundpelare för ett gott åldrande, fysisk aktivitet, bra matvanor, social samvaro och meningsfullhet i tillvaron. Frågor har också ställts om hälsa, upplevt hälsostatus, fall, boende och trygghet. Frågorna skickades först ut till en referensgupp bestående av arbetsterapeut, biståndshandläggare, sjukgymnast och distriktssköterska som fick möjlighet att lämna sina synpunkter. Utskicket Ett brev med erbjudande om förebyggande hälsosamtal sammanställdes. Syftet med hälsosamtalet förklarades här liksom annan väsentlig information om samtalet. Brevet, som enbart skickades ut på svenska, innehöll också ett foto av oss som arbetar med hälsosamtalen, detta för att vi inte skulle vara helt okända för de som önskade ta emot besök.(bil.2) Med utskicket följde, förutom brevet och Senior i Lunds kommun, ett frankerat svarsbrev där man fick tacka ja eller nej till hembesök. De som tackade nej gavs också möjlighet att skriva varför de tackade nej. Inga förbokade besökstider skickades ut, de som tackade ja till besök fick uppge sitt telefonnummer och kontaktades senare per telefon för bokning av hembesökstid. Hembesöken Hembesöken tog en och en halv till två timmar och gjordes i regel gemensamt. En del av samtalet har handlat om fallprevention och i de fall man önskat en genomgång av bostaden avseende fallrisker har detta erbjudits. Hembesöket gav också de äldre möjlighet att ställa frågor kring bland annat innehållet i den utsända informationsbroschyren, avgifter, särskilda boenden, färdtjänst och annat man hade funderingar kring. Kontakter med hemsjukvården eller biståndshandläggare i aktuellt område kunde vid behov också förmedlas. Frågeformuläret har inte fyllts i under samtalen utan har endast fungerat som grund för dessa. Detta för att inte låsa sig för mycket kring frågornas ordningsföljd och för att samtalet skulle upplevas som friare. Svaren fylldes i efter avslutat hembesök. Formulären numrerades men var i övrigt anonyma, ingen annan dokumentation av besöken har gjorts. Utöver den guide som skickades ut till alla i målgruppen fanns en mapp med ytterligare informationsmaterial med vid hembesöken. MSB:s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) broschyr Säkerhet i vardagen med tillhörande checklista delades ut vid alla hembesök. I övrigt lämnades information och broschyrer ut efter behov och efterfrågan, bland annat Seniorum samt information om Fixarmalte, trygghetslarm, Enkla tips, Måltidsglädje och kommunens anhörigcenter. En helt anonym utvärderingsblankett med frankerat kuvert lämnades också vid besöket (bil. 3) 6

7 Informationsspridning I samband med äldredagar i stadshallen lämnades information om att projektet med förebyggande hembesök skulle genomföras. Vid fyra tillfällen hölls också information om hälsosamtalen på olika Träffpunkter i Lund. Resultat Genomförande Av de 476 kommuninvånare som (i juli 2009) var födda 1929 tillhörde 220 målgruppen. Nio personer hade antingen avlidit, flyttat eller fått mer omfattande hemvårdsinsatser innan projektet startade. Kvar fanns 211 personer tillhörande målgruppen, 116 kvinnor och 95 män, som brevledes blev erbjudna hembesök. 93 personer tackade ja till hembesök, sex personer avböjde senare på grund av sjukdom, påbörjade hemvårdsinsatser eller att man helt enkelt ångrat sig. Hembesök gjordes hos 87 personer. Svarsfrekvens svarade ej 11% tackat ja 44% tackat nej 45% Av dem som tackade ja till hembesök var de flesta kvinnor Fler kvinnor än män, procentuellt sett inom gruppen, tackade ja till hembesök. De flesta som tackade ja var gifta men här skilde det sig markant mellan män och kvinnor, 81 % av männen var gifta medan motsvarande siffra för kvinnorna endast var 47 %. Fördelning av dem som tackat ja till hembesök. Kvinnor Män Totalt antal Ensamst. Gifta 7

8 De som valde att tacka nej till hembesöket gavs möjlighet att skriva varför de tackade nej. Runt hälften var positiva och kunde tänka sig ett besök senare och/eller tackar för omtanken och den utskickade broschyren. 25 % angav att de var pigga, friska och aktiva och inte i behov av hjälp. Resten skrev ingen motivering och endast tre personer skrev negativa kommentarer. Nedan följer några kommentarer till varför man avböjt hembesök. Nej, jag är inte intresserad av hembesök just nu, men är tacksam för alla goda upplysningar jag fick! Det är skönt att veta var man skall vända sig om det blir kris. (Kvinna) Därför att varken min man (85) eller jag än så länge har några krämpor som bekymrar oss, men det kan ändras raskt varför jag sparar Guiden och hoppas på god vård och omsorg den dag det behövs. (Kvinna) Jag är gift och behöver icke sällskap. (Man) Så länge vi är två fungerar livet bra, vi bor bra och är relativt aktiva för vår ålder men det är tryggt att veta vart man kan vända sig för att få hjälp när det blir dags, tack! (Kvinna) Nej, jag är inte intresserad för närvarande. Jag är ganska frisk och rörlig och får hjälp av barn och barnbarn vid behov. Men jag har dålig balans och har snavat på en matta och brutit armen för 3 år sedan och har själv tagit bort badkaret och låtit sätta upp en stång vid duschen. Har privat städhjälp ungefär en gång i månaden. Ett hembesök är alltså inte aktuellt, men kan ju bli det när som helst??! (Kvinna) Nej, jag är inte intresserad för närvarande. Är frisk och vital. Motionerar i Skrylle 2 ggr i veckan med kompisar. Har stuga, Skummeslöv. Inga mediciner. Tack för erbjudandet. Återkommer om så behövs. (Man) Vill ej ha folk springande i hus (Man) Varmt tack för Er förfrågan om hälsosamtal. Eftersom jag fortfarande är fysiskt och psykiskt aktiv och inte har några krämpor, vill jag inte ta Er tid i anspråk för ett hembesök. (Man) Boende Bostadstyp I Byarna det vill säga i Dalby, Genarp, Södra Sandby och Veberöd hade fler valt att bo kvar i sina hus, 52 % mot 24 % i Lund. På frågan om man upplevde att bostaden fungerade bra, svarade 98 % att bostaden var bra och funktionell. Trots detta hade 23 % funderingar på att flytta. Man uppgav som skäl att man önskade en bostad som svarar bättre mot de behov man har, bostad utan trappor, utan trädgård och oftast en mindre och mer lättskött bostad. Några uppgav att man ville komma närmre service och anhöriga. 8

9 Bostadstyp Lund Byarna 100% 75% 50% 25% 24% 29% 52% 19% 24% 52% 0% Hyreslägenhet Bostadsrätt Småhus Av de äldre som inte redan flyttat in i mer funktionella boenden fanns de äldre som gjorde bedömningen att de framöver skulle behöva flytta om hälsan skulle försämras. Andra ansåg att de inte skulle kunna flytta på grund av att boendekostnaden skulle bli för hög. Det fanns ibland en känslomässig bindning till bostaden som gjorde det svårt att flytta. Man kände tillexempel glädje över sin trädgård samtidigt som man oroade sig för dess skötsel framöver. Så gott som alla kände sig trygga i sin inomhusmiljö och i sitt närområde. Två kvinnor som bodde i centrala Lund påtalade dock att det inte kändes tryggt att gå ut på kvällen. Utemiljö I utemiljön var trapporna det som försvårade boendet. Problemet blev naturligtvis speciellt stort när även hiss saknades i flerbostadshusen. Trädgården var ibland ett problem eller kunde bli framöver. Problem fanns när det gällde snöskottningen, den egna kunde bli svår och tung samtidigt oroade man sig för att kommunen inte höll halkfritt på gång och vägbanor. Många hade tvingats stanna inomhus upprepade gånger under vintermånaderna vilket försvårat matinköp och hindrat välbehövliga promenader. Finns det något i din utemiljö som gör eller kan komma att göra det svårt att klara vardagen? Snöskottning 6 Trädgård 10 Trappräcke saknas 1 Tung ytterdörr 4 Hiss saknas 11 Trappor 24 0 Antal personer 9

10 Innemiljö Badrummen var den plats i innemiljön som tydligast behövde åtgärdas för att bli funktionell. Därefter var det trappor följt av trösklar som hindrade framkomligheten. Finns det något i din innemiljö som gör eller kan komma att göra det svårt att klara vardagen? Trångt Tvättstuga Belysning Badrum Trappor Trösklar Antal personer Aktivitet I hemmet Inte någon behövde hjälp med den egna personliga omvårdnaden men ibland behövdes hjälp med matinköp, matlagning och med städ/tvätt. Hjälpen gavs då oftast av maka eller make. Många var också medvetna om att situationen fungerade på grund av att paret stöttade varandra och att hjälp troligen skulle behövas om inte den möjligheten fanns. Behöver du hjälp med någon av följande aktiviteter? Matinköp Matlagning Städ/tvätt 8% 7% 8% I o ur säng Bad/dusch Toalettbesök 0% 0% 0% Behöver ingen hjälp 80% 0 Några använde sig av hushållsnära tjänster och några önskade information eftersom man var intresserad av att anlita hjälp. På frågan om man framöver skulle kunna tänka sig att anlita hjälp svarade 6 % att hjälp endast önskades av anhörig. Övriga svarade att man kunde tänka sig att ta emot hjälp i 10

11 form av biståndsbedömda insatser från kommunen och privata utförare samt även utnyttja avdrag för hushållsnära tjänster. Något fler tyckte att det kändes tryggare att ta emot hjälp från kommunen. Anledningen till detta var oftast att man läst i tidningen att det inte fungerade så bra med de privata utförarna. Flera framförde en oro för att hjälpen skulle ges av många olika personer, vilken inte kändes tryggt. Det framfördes även en oro för att hjälpen skulle bli för kostsam. Om du framöver behöver hjälp med städ mm, vilket av följande skulle du kunna tänka dig? Hjälp från anhörig eller bekant 6% Biståndsbedömda insatser, privata utförare 68% Biståndsbedömda insatser, Kommunen 85% Utnyttja avdrag för hushållsnärs tjänster 53% Utnyttjar redan avdrag för hushållsnära tjänster 9% 0 Utanför hemmet Boendet påverkade även vilka möjligheter man fick till att delta i olika aktiviteter utanför hemmet. Hur ofta vistas du utomhus? 1% 25% Några gånger per månad Några gånger per vecka 74% Dagligen 74 % vistades utomhus dagligen det fanns en stor medvetenhet om vikten av att röra på sig. På frågan om vilka aktiviteter som man deltog i blev svaret 30 olika aktiviteter allt 11

12 från gymnastik/styrketräning, träffpunkter, pensionärsorganisationer, boule/golf, kyrkan, konserter till att läsa språk och hålla egna kurser. Äldre som bodde i ytterområdena kunde dock uppleva en begränsning i att ta sig till aktiviteter och att hitta aktiviteter i närområdet. Ensamstående hade större behov av att delta i aktiviteter utanför hemmet och besöka träffpunkterna. Aktiviteter utanför hemmet Känner till kommunens träffpunkter 82% Brukar besöka kommunens träffpunkter 24% Deltar i övriga aktiviteter utanför hemmet 63% 0 Nästan en tredjedel hade tillgång till dator och Internet, här fanns tydliga skillnader mellan Lund och byarna. 38 % av de boende i Lund hade tillgång till dator o internet detta var, procentuellt sett inom gruppen, jämt fördelat mellan män och kvinnor. I byarna var motsvarande siffra 14 % och endast män. De som inte hade tillgång till internet kände sig åsidosatta och tyckte att det kunde vara svårt att hitta information. Vilka färdmedel används för att göra ärenden eller besöka någon. Kvinna Man Taxi Går Cyklar Buss/tåg Åker med anhörig (bil) Egen bil Procent Fler kvinnor än män väljer att gå när ärenden ska uträttas eller vid besök, 73 % av kvinnorna och 50 % av männen. Samtidigt fortsätter männen att köra bil i större utsträckning än kvinnorna, 88 % av männen har egen bil och bara 35 % av kvinnorna. Många har fortfarande kvar sina sommarstugor och använder sig av bilen vid större inköp. En framtid utan bil skulle förändra förutsättningarna för ett rörligt liv vilket man är medveten om. 12

13 Hälsa och välbefinnande Upplevd hälsa På frågan hur man upplever sin hälsa svarade de allra flesta mycket god eller god, detta trots att många i gruppen hade rörelseinskränkningar, andra funktionsnedsättningar eller regelbundet tog ordinerade mediciner. Endast fem personer uppgav att man hade dålig hälsa, bland dessa återfanns några som nyligen insjuknat i hjärt/kärlsjukdom eller fått besked om tumörsjukdom med dålig prognos. Hur upplever du din hälsa? Mycket god God Någorlunda Dålig Kvinna Man % 20% 40% 60% 80% 100% De flesta hade en regelbunden läkarkontakt en eller flera gånger per år och en övervägande majoritet tog regelbundet ordinerade läkemedel. Mest frekvent var blodtryckssänkande läkemedlet. 23 personer tog fler än fyra olika ordinerade läkemedel per dag. Endast två personer klarade inte själv att hantera sina mediciner, båda hade en demenssjukdom. Läkarkontakt och läkemedel Läkarkontakt en gång/år 50%..mindre än 1gång/år 12%..flera gånger/år 38% Tar läkemedel regelbundet 92% Tar fler än fyra olika läkemedel 26% 0 Mer än hälften, 46 personer, uppgav att de hade olika grad av hörselnedsättning. Av dessa använde 24 hörapparat mer eller mindre frekvent, 9 personer hade hörapparat som aldrig användes. Problem med synen, utöver vanliga synnedsättningar och ålderssynthet säger sig 33 % ha. Tio personer hade genomgått operation av grå starr, de flesta av dessa ansåg att de inte längre hade problem med sin syn 13

14 Nio personer hade problem med minnet, i en del fall var det anhöriga som uppgav detta. 67 % tycker att de sover bra på natten trots att lika många uppger att de är uppe minst en gång per natt. Några män var uppe tre till fyra gånger per natt men upplevde trots detta att de sov bra. Bland dem som uppgett att de inte sover bra är 75 % kvinnor. Sociala kontakter Cirka 82 % har dagligen kontakt med någon annan, då få man ta ha i åtanke att 60 % av de vi besökte levde i par och dessa har då automatiskt räknats in i gruppen daglig kontakt. 16 % uppger att de har kontakt med någon annan varje vecka och endast 2 % uppger att de sällan har kontakt med någon annan. Nedstämd - Ensam Aldrig Ibland Ofta Ej svar Brukar du känna dig nedstämd eller orolig? Händer det att du känner dig ensam? % 20% 40% 60% 80% 100% På frågan Kan du få hjälp av någon du känner om du blir akut sjuk och sängliggande? svarade alla ja. Kost och matvanor Det stora flertalet uppgav att man hade god aptit och att man dagligen åt lagad mat, av dem som uppgav att man inte åt så bra tillhörde de flesta gruppen ensamstående. 17 personer uppgav att de åt på kommunens restauranger ibland, en av dessa åt där i stort sett dagligen. 70 personer uppgav att de aldrig ätit där, några av dessa kände inte till att de fanns, en kvinna uppgav att hon inte åt där på grund av att hon önskade vegankost. 60 % var medvetna om vikten av att dricka tillräckligt med vätska 53 % upplevde att man fick i sig tillräckligt med vätska. En fjärdedel uppgav att de hade problem med framför allt muntorrhet, de flesta satte detta i samband med de mediciner de tog. Nöjd med tillvaron Majoriteten, 85 %, sade sig vara nöjda med sin tillvaro. Resterande 15 % uppgav i första hand oro för den egna eller anhörigs hälsa som skäl till varför man inte var helt nöjd med sin tillvaro. Sorg efter make/maka, ensamhet och oro för att inte orka ta hand om hus och trädgård var andra skäl som uppgavs liksom missnöje med den ekonomiska situationen som pensionär. 14

15 Fallrisker Fall Drygt en fjärdedel, 28 %, svarade ja på frågan om de hade fallit under det senaste året. Ingen av dessa hade ådragit sig några frakturer men några hade skadat sig på annat sätt, sårskador, blåmärken och smärtor. De vanligaste orsakerna till fall uppgavs vara: - nedsatt cirkulation eller känsel i ben och fötter, svårt att lyfta fötterna. - yrsel eller blodtrycksfall - cyklat omkull - halkat utomhus eller fallit i trädgården på grund av ojämnt underlag - halkat i badkaret - dålig belysning på natten 26 % av alla tillfrågade uppgav att de var rädda för att falla. Risker Vid 83 % av hembesöken tackade personerna ja till genomgång av hemmet avseende fallrisker, hos 74 % av dessa noterades olika mer eller mindre allvarliga risker. De vanligaste och allvarligaste fallriskerna noterades i bad och duschrum, framför allt halkrisk i samband med dusch i badkar. Här saknades många gånger både halkmattor och något stabilt att hålla i eller sitta på. Lösa och hala småmattor var också en vanligt förekommande fallrisk liksom att många kliver upp på stolar och stegar för att byta glödlampor, putsa kristallkronor och byta batterier i brandvarnare, detta trots att Fixarmaltetjänsten är allmänt känd bland de äldre. Höga trösklar till badrum, dålig belysning nattetid, instabila inneskor, hala och branta trappor är exempel på övriga fallrisker som noterades. Flera hade varit förutseende och flyttat till en mindre bostad utan trappor, tagit bort sina badkar och på andra sätt försökt underlätta sin tillvaro och eliminera fallrisker. Andra hade inställningen att det går så länge det går, så länge man inte har fallit behöver man inte ändra på något. Fallrisker i hemmet Tackat ja till översyn av hemmet 72 Noterade fallrisker hos 53 Tänker själv åtgärda fallrisker Antal 15

16 Förmedlade kontakter och information Kontakter Störst har behovet varit av att komma i kontakt med arbetsterapeut, 23 personer förmedlades kontakt. Framför allt har det handlat om bedömning av hjälpmedelsbehov eller bostadsanpassning. Vid behov av att komma i kontakt med biståndshandläggare har det oftast rört sig om hemtjänstinsatser och trygghetslarm. Kontakt med sjukgymnast har förmedlats i samband med att gånghjälpmedel efterfrågats. Under övrigt har kontakt förmedlats med demenssjuksköterska och med handläggare av pensionärsbostäder. Antalet förmedlade kontakter Arbetsterapeut 23 Biståndshandläggare 13 Sjukgymnast 7 Distriktsköterska 0 Färdtjänsthandläggare Övrig Informationsbroschyrer De informationsbroschyrer som efterfrågades mest, förutom Säkerhet i vardagen som erbjöds alla, var Fixarmalte, Enkla tips (information från at och sjg), Seniorum samt information om trygghetslarm. Utvärdering av hälsosamtalet 87 % skickade in den anonyma utvärderingsblankett som lämnades tillsammans med frankerat kuvert i samband med hembesöket. De flesta tyckte att 80 år var en bra ålder för hälsosamtalet men några påtalade att det berodde på om hälsan var god eller inte. Några tyckte att samtal skulle erbjudas redan vid 75 år och ett par att samtalen skulle erbjudas kontinuerligt med ett eller ett par års mellanrum. På utvärderingsblanketten kunde egna synpunkter och reflektioner framföras. Här följer några: Upplever att den personliga informationen är mycket bra! Möjlighet till frågor, eventuella oklarheter kan utredas, och så vidare! Bra! Mycket bra med personlig kontakt. Trevliga informatörer. Rätt ålder, tidigare hade jag nog inte tagit emot detta erbjudande. Den personliga kontakten var mycket värdefull. Vill även framföra vikten av att centrums busstillgänglighet inte minskas, något som ökar isolering för oss gamla. 16

17 Information om möjligheten till fotvård saknades. Man kunde samla 80-åringar i grupper för en gemensam information av de saker som erbjuds. Då kunde kanske flera synpunkter om åldringsvården komma fram. Bra att veta var man vänder sig med frågor och om hjälp behövs. Vi fick bra information och även broschyrer om vad som gäller nu. Frågan är vad som gäller om 1 år eller 2 år. Skickas det ut information eller broschyrer? Eller får man ta reda på det själv? Bra initiativ. Hoppas projektet blir permanent. Jag uppskattar det personliga samtalet jämfört med att blicka på en dator. Foldern som lämnades är en utmärkt sammanställning väl genomtänkt. Jag hoppas att dessa samtal inte är ett kortvarigt projekt utan kommer att fortsätta under kommande år. Ett hembesök med den här utmärkta kvalitén borde vara obligatoriskt! 80 år är en gräns där sjukvården och socialtjänsten börjar anlitas som mest av medborgarna. Rent statistiskt bör därför besöksåldern passa bra vid 80. En uppföljning kan exempelvis vara vid 85? Initiativet är mycket bra! Tack! Diskussion Förebyggande hembesök är ett utmärkt sätt för kommunen att ge riktad information om sin verksamhet. Det ger också bra möjligheter att i ett tidigt skede uppmärksamma risker för fall, behov av hjälpmedel och bostadsanpassning samt anhörigstöd mm. Även i den grupp seniorer som tackade nej till hembesök fanns många som uppskattade den information de fått genom den informationsguide som sattes samman inför projektet. Att ha kunskap om den hjälp och de insatser som finns att få ger stor trygghet även om man inte är i behov av det just för stunden. Metoddiskussion Vår metod att enbart kontakta dem som tackat ja till hembesök har vi varit nöjda med, det har gett möjlighet för den enskilde att själv ta ställning till om man vill ha kontakt. Hela 89 % har svarat på det utskickade brevet vilket får anses som en bra svarsfrekvens. Andelen som tackat ja till hembesök, 44 %, kan tyckas låg men när vi jämfört med flera andra kommuner visar det sig att vi ligger på ungefär samma siffror. I till exempel Helsingborg valde man metoden att först skicka ut brev och därefter ringa upp alla och där hamnade man på 46 % trots att man vände sig personer som är 80 år och äldre. En del kommuner har haft högre procent som tackat ja men där har man inte varit lika snäv i valet av målgrupp, dessa kommuner har även vänt sig till personer som har trygghetslarm eller tillfälliga hemsjukvårdsinsatser. I Lunds kommun har erbjudandet endast 17

18 gått ut till personer som inte har eller haft någon kontakt med hemvården. Äldre som bara har trygghetslarm, matdistribution, inköp via samhandla eller tidigare hemsjukvårdsinsatser har inte ingått. Seniorer har därför tagit kontakt med oss och ifrågasatt varför de inte erbjudits hembesök trots att de tillhör målgruppen 80-åringar. Tillförlitligheten i svaren kan ha påverkats av att vi kommer som representanter för Vård o Omsorg och ibland uppfattats som myndighetspersoner. I många fall hade vi samtal där maka/make också var närvarande även detta kan ha påverkat svaren. Att man till exempel känner sig ensam i ett parförhållande är kanske inte så lätt att säga när maken sitter bredvid. Resultatdiskussion De flesta seniorer i gruppen var nöjda med sin tillvaro och ansåg att de hade god hälsa. Många var mycket medvetna om vikten av att hålla sig aktiva både med motion och med aktiviteter utanför hemmet. Man tyckte att det fanns ett stort utbud av aktiviteter för äldre i Lund, ibland nästan för mycket. 80-år har varit en bra ålder för förebyggande hembesök. Man har oftast fått någon liten krämpa och man har ibland inhämtat information om hur kommunens vård och omsorg fungerar, många gånger motsägelsefull information som behöver redas ut. Har man råd att ta emot hjälp ifrån kommunen eller är det så dyrt att man måste avstå? Kan man få lov att bo kvar i hemmet fast man blir i behov av hjälp eller måste man i så fall flytta till ett särskilt boende? Kan man flytta till ett särskilt boende när man inte vill bo kvar i sin ordinarie bostad längre? På grund av att bostaden är för stor eller för att trädgården är för arbetsam? Ofta framförs också en oro för att det hela tiden kommer ny personal från hemvården om hjälp skulle behövas framöver, vilket man hört, detta upplevs som otryggt. Andra som har bekanta med hemvård där det fungerar väl, känner sig inte oroliga. Många har inte hört talas om att kommunen infört valfrihet inom hemvården och att man nu kan välja vem som ska ge hjälpen. Det är inte helt lätt att bena ut begreppen valfrihet inom hemvården i relation till avdrag för hushållsnära tjänster. Det är också okänt för många vad som är kommunens ansvar och vad som är regionens ansvar, detta framförallt vad gäller hemsjukvårdsinsatser. Många känner inte till att det finns arbetsterapeuter, distriktssköterskor och sjukgymnaster i kommunen. Riktad information till personer i denna åldersgrupp känns väldigt angeläget. Man kan inte utgå ifrån att det stora flertalet 80-åringar kan tillgodogöra sig information på kommunens hemsida med tanke på att få har tillgång till Internet eller rutin på att söka information den vägen. Fallrisker i hemmet noterades hos nästan 75 % av dem som tackade ja till genomgången, detta är en hög siffra men inte förvånande med tanke på att de allra flesta fallolyckor bland äldre sker i hemmet. Genomgången av hemmet ledde också till diskussion om vad som eventuellt kan komma att bli problem i boendemiljön om man skulle få ett försämrat hälsotillstånd. Kontakt med framför allt arbetsterapeut men också biståndshandläggare 18

19 och sjukgymnast förmedlades i flera fall, oftast genom att personen fick aktuellt namn och telefonnummer för att själva ta kontakt. Tips om enklare hjälpmedel som kan underlätta vardagen och öka säkerheten i hemmet och var man kan köpa dessa har ofta efterfrågats. Broschyren Enkla tips, Arbetsterapeuter och sjukgymnaster informerar innehåller utöver självhjälpstips även adresser till olika hjälpmedelsföretag med stort sortiment av enklare hjälpmedel. Många har svarat att de tyckte att bostaden fungerade bra men en del vill inte se att boendet är eller kan bli ett problem framöver. Flera personer, mestadels i byarna men även inne i Lund, bodde i stora villor/radhus med invändiga trappor som måste användas. I flera äldre lägenheter i Lund fanns också problem med tillgänglighet då många saknar hiss, i en del hus finns hiss men inte från entréplan, i dessa äldre lägenheter är badrummen oftast också trånga många gånger med inbyggda badkar. Ett av de största hindren för att skaffa ett bättre boende är att man bor billigt i en äldre villa eller lägenhet, om man har en månadskostnad på kronor har man väldigt svårt att tänka sig att flytta till en lägenhet med dubbel eller tredubbel månadskostnad. Att göra förändringar i livet när man fyllt 80 innebär också svårigheter, man har under åren skaffat sig möbler och andra saker som man inte vill eller orkar göra sig av med. Ibland saknas anhöriga som kan hjälpa till. Att livssituationen kan ändras från en dag till en annan är då något som man blundar för. Flera har redan sett över sitt boende och valt att flytta till mer funktionella bostäder. Vid hembesöket ville man då ofta få bekräftat att man tänkt och gjort rätt samt få ytterligare råd och tips om förbättringar som kunde göras. Egna reflektioner Om projektet framöver övergår till en mer permanent verksamhet bör målgruppen utökas något till att även gälla 80-åringar som haft någon enstaka insats tidigare och till äldre som oavsett ålder önskar ett förebyggande hembesök. När vi gått ut och informerat på träffpunkterna om projektet har önskemål framkommit från andra åldersgrupper om att få ett förebyggande hembesök. Alla som har hört av sig och önskat ett eget hembesök, trots att man inte ingått i målgruppen, har fått det. Åldrarna har då varierat mellan 76 år till 93 år. Dessa personer har inte räknats med i statistiken utan gått utöver. Hembesöket handlar sällan om medicinsk information eftersom det inte efterfrågas. De flesta som besöktes hade redan en regelbunden kontakt med läkare eller regionens distriktssköterska. Besöket handlar om att lämna information, reda ut oklarheter samt samtala om hur vardagen kan fortsätta att fungera väl även framöver och om hur man ska ta hand om sig på bästa sätt med tanke på kosthållning, motion och fallrisker. Det förebyggande hembesöket har väckt många tankar och varit mycket uppskattat av de personer vi besökt. Seniorerna har många gånger visat sin uppskattning under själva besöket och uttryckt en lättnad över att nu veta vart man ska vända sig om problem skulle uppstå framöver. Någon börjar kanske fundera i nya banor när det gäller framtiden utifrån den information som lämnats. Hos några väckte erbjudandet om ett förebyggande hembesök tankar om att man nu faktiskt blivit äldre och att livet kan ändras fort. En in- 19

20 sikt som både kan vara positiv och negativ. De flesta uttryckte sig dock mycket positivt till att få samtala om det och några önskade även att fler samtal skulle erbjudas framöver. Behovet av riktad information är stort. Det förebyggande hembesöket har också visat att informationen med fördel lämnas muntligt, då ges möjlighet till att ställa frågor och samtala om sådant som oroar och gör livet svårt för de äldre. Det finns en stor okunskap och många felaktiga föreställningar om kommunens äldrevård bland dem som inte haft anledning att ha kontakt med denna verksamhet. Flera har blivit positivt överraskade av det utbud av insatser som finns och att man faktiskt kan få ganska omfattande hjälp och omvårdnad i hemmet om man skulle behöva det, kunskap om detta bidrar till en större trygghet. 20

Förebyggande Hembesök I Lunds kommun

Förebyggande Hembesök I Lunds kommun Förebyggande Hembesök I Lunds kommun Årsrapport 2014 Personer födda 1934 Elisabeth Bennet Bakgrund Det förebyggande hembesöket har varit en permanent verksamhet i Lunds kommun sedan 2011. Syftet med hembesöken

Läs mer

Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster

Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster Frågeguide vid förebyggande verksamhet 2008 Tomelilla kommun Sidan 1 av 7 Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster 1.2. Kön

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Uppsökande hembesök Hos personer 80 år och äldre Slutrapport

Uppsökande hembesök Hos personer 80 år och äldre Slutrapport SLUTRAPPORT 2010-08-31 Uppsökande hembesök Hos personer 80 år och äldre Slutrapport Marita Nilsson September 2010 2(23) Uppsökande hembesök hos personer 80 år och äldre 3 Sammanfattning 3 Inledning 4 Bakgrund

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Trygghet och glädje hela livet. Äldreomsorg i Karlskrona kommun

Trygghet och glädje hela livet. Äldreomsorg i Karlskrona kommun Trygghet och glädje hela livet Äldreomsorg i Karlskrona kommun Hej senior! I den här broschyren berättar vi om de olika insatser som Karlskrona kommun erbjuder dig som fyllt 65 år. Sveriges pensionärer

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

1 (5) Vägledarens. Årsrapport 2010. Februari 2010. Ewa Karlsson Vägledare

1 (5) Vägledarens. Årsrapport 2010. Februari 2010. Ewa Karlsson Vägledare 1 (5) Vägledarens Årsrapport 2010 Februari 2010 Ewa Karlsson Vägledare 2 (5) Inledning I Oskarshamns kommun finns, sedan 2006, en tjänst som Vägledare inrättad. Vägledarens arbetsplats finns i Kulturhuset

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Grästorps kommun Socialförvaltningen

Grästorps kommun Socialförvaltningen SAMMANSTÄLLNING AV FRÅGEFORMULÄRET I PROJEKTET FALLFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER 75-80 år MARS SEPTEMBER 2011 Marianne Henström Maria Toll Resursenheten. Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning..4 Syfte.

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg.

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vård och omsorg i Bengtsfors kommun En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vad säger socialtjänstlagen? 5 kap 4 Socialnämnden skall verka för att äldre människor

Läs mer

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Fall och fallskador kan förebyggas Risken att ramla och drabbas av skador ökar med stigande ålder. Det finns en hel del du kan göra själv eller tillsammans

Läs mer

Äldreomsorg. i Täby kommun

Äldreomsorg. i Täby kommun Äldreomsorg i Täby kommun I denna broschyr beskrivs de tjänster som du kan ansöka om och ta del av som Täbybo. De flesta tjänster tilldelas efter bedömning av den individuella förmågan. Hur den bedöm ningen

Läs mer

Kompetenscenter för hälsa. "Dä bar å åk!" Så undviker Du att falla och skadas. - Olycksfallsprevention bland äldre -

Kompetenscenter för hälsa. Dä bar å åk! Så undviker Du att falla och skadas. - Olycksfallsprevention bland äldre - Kompetenscenter för hälsa "Dä bar å åk!" Så undviker Du att falla och skadas - Olycksfallsprevention bland äldre - V i har under de senaste decennierna blivit både friskare och äldre. Det är väl härligt

Läs mer

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Partille kommun, folkhälsorådet och vård- och omsorgsförvaltningen i samarbete med Västra Götalandsregionen. Håll dig på benen Personer i dagens

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Attraktivt seniorliv. Kort sammanfattning: Seniorstrategi. Attraktivt Boende är A och O 2014-03-01 1( 5)

Attraktivt seniorliv. Kort sammanfattning: Seniorstrategi. Attraktivt Boende är A och O 2014-03-01 1( 5) 2014-03-01 1( 5) Attraktivt seniorliv På uppdrag av Moderata seniorer i Trelleborg har vi undersökt vad som utgör ett attraktivt liv för seniorer.. Ett gott seniorliv bygger på fyra hörnpelare. Attraktivt

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Äldreomsorg i NYNÄSHAMN. En guide till vad du kan få hjälp med

Äldreomsorg i NYNÄSHAMN. En guide till vad du kan få hjälp med Äldreomsorg i NYNÄSHAMN En guide till vad du kan få hjälp med Nynäshamns kommun Innehållsförteckning Att ansöka om hjälp och stöd 3 Hemtjänst 4 Stöd 5 Färdtjänst 6 Särskilt boende 7 I hemmet 8 Tryggt

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens Värdegrund och värdighetsgarantier - för personer med funktionsnedsättning

Vård- och omsorgsnämndens Värdegrund och värdighetsgarantier - för personer med funktionsnedsättning Vård- och omsorgsnämndens Värdegrund och värdighetsgarantier - för personer med funktionsnedsättning Vår värdegrund Vår värdegrund är de värderingar vi arbetar efter och som återspeglas i vårt förhållningssätt

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Landstingshuset, Smedjan, Kalmar

Landstingshuset, Smedjan, Kalmar KALMAR KOMMUN Pensionärsrådet PROTOKOLL Sammanträdesdag 2012-10-03 Tid Kl 13:00 16:00 Plats Landstingshuset, Smedjan, Kalmar Omfattning 30-41 ande Anette Lingmerth (S) ordf. (kommunstyrelsen) Gunilla Johansson

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du

Läs mer

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område.

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område. 2011-12- 14 Till Socialstyrelsen FSS yttrande till Socialstyrelsen över PM om förslag till föreskrifter om nämndens ansvar för bemanning i demensvården Föreningen Sveriges socialchefer (FSS) har erbjudits

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Hjälp och stöd till äldre i Västerås

Hjälp och stöd till äldre i Västerås Hjälp och stöd till äldre i Västerås Hjälp och stöd till äldre i Västerås Du som är äldre och bor i Västerås kan få hjälp och stöd. I den här broschyren kan du läsa om olika former av stöd och insatser

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a)

Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a) BERÄTTELSESERIE Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a) Hemtjänst - samverkan Senior alert Vid vårdplaneringen på sjukhuset, där även Lars son Anders deltar, kommer Lars överens med kommunens biståndshandläggare

Läs mer

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende Tips och råd inför val av äldreboende En guide för dig som ska välja äldreboende Inledning SPF arbetar med ett långsiktigt program kring ålderism, d.v.s. diskriminering på grund av ålder. Inom detta program

Läs mer

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen Omsorgsnämnden Omvårdnads- och serviceinsatser inom äldreomsorgen Antaget av Omsorgsnämnden 090526 Så här går en ansökan om bistånd till: Alla insatser inom kommunens äldreomsorg inleds med att du gör

Läs mer

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda

Läs mer

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall De flesta fallskador som drabbar äldre personer sker i det egna hemmet och i närmiljön. Kanske har du själv eller någon du känner ramlat den senaste

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Stöd och omsorg för äldre. Information om vilket stöd som finns till dig som är äldre

Stöd och omsorg för äldre. Information om vilket stöd som finns till dig som är äldre Stöd och omsorg för äldre Information om vilket stöd som finns till dig som är äldre 2 Denna broschyr är uppdaterad 29 september 2014. Du kan också lyssna på informationen som finns på Umeå kommuns webbplats.

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Uppsökande Verksamhet

Uppsökande Verksamhet Uppsökande Verksamhet Förebyggande hembesök 2006/ 2007 Östersunds kommun Ett projekt i samarbete mellan Östersunds kommun och Jämtlands Läns Landsting Sammanställt av Inger Jacobsson Östersunds kommun

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård 2015-02-25 Vård- och omsorgsförvaltningen Lena Jadefeldt Slattery MAS, Johanna Ottosson SAS Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Fall Baspersonal arbetar

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare.

HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare. HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare. Biståndshandläggare De personer som har hand om Din ansökan kallas för biståndshandläggare. Biståndshandläggaren

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplan för anhörig Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplanen Stödplanen för anhörig upprättas i

Läs mer

Fallbeskrivningar - egenvård

Fallbeskrivningar - egenvård Fallbeskrivningar - egenvård Innehåll Fallbeskrivning 1 Injektion fragmin - utskrivning från sjukhus... 2 Fallbeskrivning 2 Ögondroppar efter poliklinisk starroperation... 2 Fallbeskrivning 3 TENS-behandling

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012 1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Hemtjänst i Ljungby kommun

Hemtjänst i Ljungby kommun Hemtjänst i Ljungby kommun Information Hemtjänst i Ljungby kommun Människors förutsättningar förändras när vi blir äldre. För att du ska kunna bo kvar i det egna hemmet med en väl fungerande vardag stöttar

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Bakgrund

Läs mer

Att söka hjälp och stöd

Att söka hjälp och stöd Att söka hjälp och stöd Om du behöver stöd och hjälp för att klara din vardag kan du ansöka om bistånd. Bistånd = hjälp och stöd enligt Socialtjänstlagen (SoL) Du har rätt att ansöka om bistånd med vad

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Socialförvaltningens grundsyn

Socialförvaltningens grundsyn Trygghetsboende Trygghetsboende Trygghetsboende erbjuder boende för dig med omfattande behov av vård, omsorg, stöd, service och en trygghetsskapande vardags miljö. Syftet är att kombinera ett självständigt

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Hemtjänstinsatser och särskilt boende

Hemtjänstinsatser och särskilt boende Hemtjänstinsatser och särskilt boende i Svalövs kommun SVALÖVS KOMMUN Joan Wikander och Lotta Ekstrand hälsar välkommen till Åsgården i Kågeröd. Innehåll Stöd och hjälp i hemmet 3 Hemtjänst 4 Särskilt

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Att tänka på vid möte med kommunens biståndshandläggare/biståndsbedömare

Att tänka på vid möte med kommunens biståndshandläggare/biståndsbedömare Att tänka på vid möte med kommunens biståndshandläggare/biståndsbedömare Skriv gärna dagbok under 3 dagar om dina besvär. Du får på så sätt fram dina hjälpbehov och ett dokumenterat underlag att samtala

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00

Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00 Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00 Information om vård och omsorg i Mora kommun Reviderad 2014-08-04 Socialförvaltningen Innehåll Sida Välkommen 3 Gången är följande

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Lokalt vårdprogram. Fallprevention

Lokalt vårdprogram. Fallprevention Lokalt vårdprogram Fallprevention Vård och Omsorgsboende 2009 INLEDNING Mycket mänskligt lidande och kostnader skulle kunna sparas om man kunde reducera antalet fall och fallskador. Även fall utan skada

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje 2015-03-23 Särskilt boende SoL Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2015/00377 734 Antagen av vård- och omsorgsnämnden den 14 maj 2013 Riktlinjen

Läs mer

Hemtjänst. Emmaboda kommun. Antagen av socialnämnden 2009-05-07 Reviderad januari 2015

Hemtjänst. Emmaboda kommun. Antagen av socialnämnden 2009-05-07 Reviderad januari 2015 Hemtjänst i Emmaboda kommun Antagen av socialnämnden 2009-05-07 Reviderad januari 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är hemtjänst? Vem kontaktar man för att ansöka om hemtjänst? Biståndshandläggaren utreder

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun

Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun Omsorgsförvaltningen ansvarar för äldreomsorg, LSS stöd och service, social psykiatri samt individ- och familjeomsorg. I den här broschyren hittar

Läs mer

Till dig som stödjer någon i din omgivning

Till dig som stödjer någon i din omgivning Till dig som stödjer någon i din omgivning En presentation av stödinsatser som kan underlätta både för dig som är anhörig och för den du stödjer Köpings kommun, Vård & Omsorg Vi ger stöd när det behövs

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Hemtjänstinsatser och särskilt boende. i Svalövs kommun

Hemtjänstinsatser och särskilt boende. i Svalövs kommun Hemtjänstinsatser och särskilt boende i Svalövs kommun Joan Wikander och Lotta Ekstrand hälsar välkommen till Åsgården i Kågeröd. Innehåll Stöd och hjälp i hemmet 3 Hemtjänst 4 Särskilt boende 5 Ansöka

Läs mer

LOV. >> Gör dina egna val. - frihet att bestämma. Vingåker inför Lagen om valfrihet i hemtjänsten

LOV. >> Gör dina egna val. - frihet att bestämma. Vingåker inför Lagen om valfrihet i hemtjänsten LOV - frihet att bestämma >> Gör dina egna val Vingåker inför Lagen om valfrihet i hemtjänsten >> Nu införs Lagen om Valfrihetssystem (LOV) i hemtjänsten Det innebär att du själv väljer vem som ska utföra

Läs mer

Anhörigstöd 2013. i Lessebo kommun

Anhörigstöd 2013. i Lessebo kommun Anhörigstöd 2013 i Lessebo kommun Vem anhörigstödet finns till för Det kan ge såväl glädje som trygghet att hjälpa och stödja en närstående, men det kan också innebära oro och trötthet. Du som stödjer

Läs mer