En biståndshandläggares profession att vandra från rum till rum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En biståndshandläggares profession att vandra från rum till rum"

Transkript

1 En biståndshandläggares profession att vandra från rum till rum Rapport från en FoU-cirkel för biståndshandläggare inom äldreomsorgen Medverkande Annika Larsson Ann-Britt Lundin Eva Johansson Erja Mattson Margareta Olsson Pirjo Wågestrand Bittan Johansson Under ledning av Marie Albertsson Meddelandeserien 2005:4 FoU/Äldreomsorg

2 Innehållsförteckning sida 1. Bakgrund Inledning Cirkelns uppläggning och innehåll Presentation av deltagarna och de olika bidragen 4 2. Biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen eller enligt kommunens riktlinjer? 2.1 Inledning Syfte och frågeställningar Metod Resultat och analys Våra egna reflektioner 14 5

3 3. Tankar inför hembesöket Inledning Syftet Metod för arbetet och genomförandet Resultat och reflektioner Sammanfattning och reflektion Etiska dilemman i mötet med anhöriga erfarenheter och reflektioner från två biståndshandläggare 4.1 Inledning Syfte och tillvägagångssätt Frågeställningar Reflektion och diskussion 33 28

4 5. Samtalet Inledning Syfte Metod Beskrivning av ett möte Mina reaktioner på situationen Avslutande reflektioner Rollen som biståndshandläggare några teoretiska utgångspunkter Avslutande synpunkter på cirkelns innehåll och uppläggning 7.1 Inledning Sammanställning av den muntliga och skriftliga utvärderingen Referenser 56

5 Bilagor 1. Vinjettstudie 1 och 2 2. Utvärderingen av FoU-cirkel inom ramen för Region Halland

6 1 Bakgrund av Marie Albertsson 1.1 Inledning Inom ramen för Region Halland startade under 2004 en FoUcirkel för biståndshandläggare inom den kommunala äldreomsorgen. En biståndshandläggare inom äldreomsorgen handlägger bland annat ansökningar om hemtjänst och särskilt boende. Deltagarna i cirkeln var sju biståndshandläggare. De representerar fyra av Hallands läns sex kommuner. Samtliga deltagare känner varandra sedan tidigare då de ingår i ett nätverk med handläggare från hela Hallands län. Ledare för cirkeln var jag, Marie Albertsson som är adjunkt och doktorand i socialt arbete vid Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete vid Växjö universitet. Lena Agevall filosofie doktor i Statsvetenskap vid Växjö universitet har fungerat som bollplank åt mig men inte deltagit vid någon av cirkelns sammankomster. Mia Jormfeldt vid FoU/äldreomsorg Region Halland har ansvarat för samordning och informationsspridning. Syftet med cirkeln var att deltagarna utifrån ämnesområdet Handläggningsprocessen skulle få möjlighet att reflektera över och diskutera sin vardagliga praktik. En viktig utgångspunkt var att deltagarna skulle bidra med underlag till cirkeln genom egna exempel och erfarenheter. Varje deltagare förväntades också bidra med material till den rapport som planerades vara färdig under hösten I rapportens första kapitel redogörs först för cirkelns uppläggning och innehåll och sedan följer en presentation av cirkelns sju deltagare. Därefter följer fyra kapitel där cirkeldeltagarna presenterar sina bidrag. I kapitel sex sammanfattar jag de olika 1

7 bidragen utifrån några teoretiska utgångspunkter. Rapporten avslutas med ett kapitel där cirkeldeltagarnas uppfattningar om cirkelns innehåll beskrivs och diskuteras. 1.2 Cirkelns uppläggning och innehåll FoU-cirkeln pågick under januari september Cirkeldeltagarna träffades vid sju tillfällen samt vid ett extra tillfälle för avstämning av det som dokumenterats och för utvärdering. Varje tillfälle varade tre timmar och gruppen träffades varannan gång i Halmstad och varannan gång i Varberg. Första tillfället ägnades åt presentation, förväntningar, planering av arbetsmetoder och tema. Tema valdes för de tre första tillfällena. Innehållet i resterande tillfällen bestämdes inte utan deltagarna kom överens om att det skulle finnas utrymme för nya teman att växa fram efter hand. Gruppen accepterade också att bandspelare användes för att underlätta senare dokumentation. En överenskommelse gjordes att endast cirkeldeltagarna skulle ha tillgång till eventuella inspelningar. I de fall material från inspelningarna skulle användas i den slutliga rapporten skulle materialet vara avidentifierat och deltagarna ge sitt samtycke till att materialet användes. Även skriftliga underlag i form av deltagarnas egna beskrivningar skulle behandlas på samma sätt. Andra tillfället var temat Mötet och för att få fram deltagarnas egna erfarenheter fick varje cirkeldeltagare förbereda sig genom att dokumentera två beskrivningar av möten; ett som man uppfattade som lyckat och ett som misslyckat. Dessa beskrivningar skickades sedan ut till samtliga deltagare och bildade underlag för gruppens reflektioner och diskussioner. Tredje tillfället hade gruppen valt temat Anhöriga. Inför detta tema fick deltagarna i uppgift att genomföra en intervju med en 2

8 eller en grupp av anhöriga som de tidigare inte haft kontakt med i sitt arbete. Syftet med intervjun var att få lite nya perspektiv på anhörigrollen. Fjärde tillfället var temat Bedömning och beslut. Vid detta tillfälle prövades Vinjettmetoden (Jegerby, 1999) genom att deltagarna fick besvara två vinjetter som handlade om bedömningssituationer. Vid den efterföljande diskussionen jämfördes svaren avseende likheter och olikheter. Femte tillfället ägnades åt de olika deltagarnas bidrag till den kommande rapporten. Fyra olika intresseområden skisserades. Två deltagare ville reflektera över hur man som biståndshandläggare förberedde sig inför ett hembesök som ofta är ett ovisst möte. Två ville testa Vinjettmetoden med fokus på lokala riktlinjer genom att konstruera och presentera vinjetter för kollegor i länet. En deltagare valde att reflektera över hur samtalet kan gestalta sig vid ett uppföljningsbesök som för den äldre kan uppfattas som hotfullt möte då denne är rädd för att tidigare erhållen insats ska dras in. Två deltagare ville reflektera över etiska dilemman/konflikter i mötet med anhöriga. Sjätte tillfället var temat Etiska dilemman. Här fick en artikel av Lena Agevall (2000), om organiseringens betydelse för den etiska medvetenheten vara underlag för gruppens reflektioner och diskussioner. Tid ägnades också åt vars och ens eget arbete. Sjunde tillfället ägnades åt deltagarnas olika bidrag till rapporten. Åttonde tillfället diskuterades manuset till den slutliga rapporten. Det gjordes även en muntlig och skriftlig utvärdering av FoUcirkeln. Resultatet av utvärderingen presenteras i rapportens sista kapitel. Vid detta tillfälle deltog även Mia Jormfeldt från FoU/äldreomsorg Region Halland. 3

9 1.3 Presentation av deltagarna och de olika bidragen Annika Larsson och Ann-Britt Lundin arbetar som biståndshandläggare i Kungsbacka kommun. De presenterar i sitt bidrag hur de använt vinjettmetoden för att kunna jämföra hur olika handläggare i länet förhåller sig till och använder kommunala riktlinjer vid utredningar och beslut om hemtjänst. Eva Johansson och Erja Mattson har sina tjänster som biståndshandläggare i Halmstad kommun. I sitt bidrag fokuserar de på hembesöket som arbetsmetod vid handläggning av biståndsärenden. Margareta Olsson och Pirjo Wågestrand är verksamma som biståndhandläggare i Varbergs kommun. De har i sitt bidrag reflekterat över egna och övriga cirkeldeltagares erfarenheter från möten med anhöriga. Detta med bland annat stöd av de texter som skrevs inför tillfälle tre. Bittan Johansson som är biståndhandläggare i Laholms kommun har i sitt bidrag reflekterat över de texter cirkeldeltagarna skrev till andra cirkeltillfället om lyckade och misslyckade möten och samtalet som arbetsmetod. 4

10 2. Biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen eller enligt kommunens riktlinjer? av Annika Larsson & Ann-Britt Lundin 2.1 Inledning Vi är två biståndshandläggare inom äldreomsorgen i Kungsbacka kommun, som när vi i cirkeln samtalat kring ämnet Biståndsbedömning, har upptäckt att det finns ett centralt dilemma som berör oss alla i vårt arbete som handläggare. Som grund och rättesnöre för vårt arbete har vi Socialtjänstlagen (SFS 2 001:453) som säger att det är den enskilda människans individuella behov, och möjligheter att få dessa behov tillgodosedda (4 kap.1 ), som skall ligga till grund för vår bedömning och våra beslut. Samtidigt har våra kommuner under senare år tagit fram alltfler riktlinjer för att ange vilken hjälp eller vilka tjänster man utför alternativt ej utför. Vi blev intresserade av att försöka ta reda på om och i så fall hur dessa riktlinjer påverkar oss i vår bedömning av människors hjälpbehov och i vårt beslutsfattande. 2.2 Syfte och frågeställningar Syftet med vårt arbete i FoU-cirkeln har varit att identifiera och belysa olika problemområden och dilemman i biståndshandläggarens arbete som myndighetsutövare och beslutsfattare. Med stöd av sin kompetens, som innefattas av hans eller hennes samlade livserfarenhet, teoretisk kunskap och praktikerkunskap, skall biståndshandläggaren kunna identifiera och bedöma enskilda människors behov av hjälp. Dessa bedömningar och beslut avgör vilka insatser hjälpsökande människor beviljas för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå. 5

11 Syftet med denna studie är att försöka belysa om och i så fall hur kommunala riktlinjer påverkar en biståndshandläggares sätt att se och tolka enskilda människors behov och, som en följd därav, då också påverkar beslutet i den handläggningsprocess som startar när en enskild människa ansöker om bistånd från äldreomsorgen. Våra frågeställningar är: - Påverkar kommunala riktlinjer en handläggares sätt att uppfatta och tolka människors individuella behov och påverkar de bedömningen av vad som är en skälig levnadsnivå? - Fattar biståndshandläggaren beslut om bistånd utifrån enskilda människors verkliga behov eller efter kommunens riktlinjer? 2.3 Metod För att få svar på våra frågor har vi använt oss av den så kallade Vinjettmetoden (Jegerby 1999). Det är en mätmetod som används vid studier av människors bedömningar och värderingar inom skilda sakområden. Tekniskt innebär den att en respondent ställs inför en kort historia (vinjett) som beskriver en person, en situation eller ett skeende som försetts med karakteristika som forskaren kommit fram till är viktiga och avgörande i en val- eller bedömningssituation. Beskrivningen skall vara konkret och verklighetsnära för att uppfattas som trovärdig av respondenten. På denna historia följer ett antal frågor/påståenden att ta ställning till. Vi har i två olika vinjetter beskrivit den aktuella situationen för en person som ansöker om bistånd genom kommunens äldreomsorg (Bilaga 1). Efter varje beskrivning/vinjett följde fyra frågor/uppgifter som vi önskade få besvarade. Frågorna handlade om hur ansökan uppfattas, bedömning av behov, beslutsalternativ samt motivering av taget beslut. Vinjetterna har delats ut till två, 6

12 av oss okända, biståndshandläggare i vardera Laholm, Halmstad, Falkenberg och Varbergs kommuner samt till två av våra kollegor i Kungsbacka. Efter noggrann genomläsning har svaren sammanställts i tabellform och sedan analyserats för att hitta eventuella mönster som skulle kunna besvara våra frågeställningar. 2.4 Resultat och analys Vi delade ut våra två vinjetter till totalt tio biståndshandläggare och fick tillbaka svar från nio av dem. Vi har tillsammans läst igenom svaren och därefter sammanställt dem (tabell 1 och 2) för att lättare kunna göra jämförelser och om möjligt hitta ett mönster som skulle kunna ge svar på våra frågor. För att ingen skall kunna identifiera vem som lämnat respektive svar, har vi i tabellen använt en bokstav för varje kommun istället för att skriva ut kommunens namn. Eftersom våra frågeställningar handlar om hur kommunala riktlinjer kan påverka vårt sätt att uppfatta och tolka människors individuella behov och därmed även vårt sätt att besluta om bistånd, har vi noga tagit del av de kommunala riktlinjer som finns i de fem aktuella kommunerna; Städning - fyra kommuner (A, C, D, och E) har som norm att bevilja städning av två rum och kök var fjortonde dag medan en kommun (B) beviljar städning av två rum och kök var tredje vecka. Fönsterputsning - en kommun (A) anger i sina riktlinjer att fönsterputsning utföres en gång per kvartal, en kommun (C) utför fönsterputsning två gånger per år, två kommuner (B och E) anger att man ej utför fönsterputsning alls och en kommun (D) har inte preciserat fönsterputsning i sina riktlinjer. 7

13 Tvätt/Klädvård - två av kommunerna (B och C) beviljar tvätt/klädvård en gång per vecka, två kommuner (D och E) utför denna hjälp en gång var fjortonde dag och en kommun (A) har inte angett i sina riktlinjer hur ofta denna insats utföres men anger istället att man ej utför någon vittvätt utan istället erbjuder bäddpaket (en uppsättning sängkläder + lakan). Inköp - två kommuner (B och D) beviljar inköp en gång per vecka i närliggande affär. Två kommuner (C och E) hjälper till att faxa/beställa varor för hemkörning, och en kommun (A) har inte angivit några speciella riktlinjer för inköp. 8

14 Tabell 1, Vinjett 1, Maj och Erik Johansson Kommun Ansöker om Har behov av Beslut Motivering A 1 Städning, inköp. Städning och inköp. Bostadsanpassning, utevistelse. Beviljar städning av 2 rum, kök, hall 1 gång/14:e dag. Inköp 1 gång/vecka. Avlastning för maken så att han orkar ge övrig hjälp. A 2 Städning, fönsterputsning inköp. Bostadsanpassning (ramp). Fönsterputsning. Avslag Beviljar ej hemtjänst. Hjälp att kontakta arbetsterapeut ang. hjälpmedel och bostadsanpassning. Förslag privat fönsterputsning. För övrigt hjälpmedel + bostadsanpassning B 1 Städning, inköp, fönstertvätt. Städning, inköp. Bostadsanpassning (trapphiss) Dagcentral för socialt umgänge. Avslår fönsterputs, städning av extra badrum. Beviljar städning av 3 rum, kök, badrum var 3: e vecka. Inköp 1 gång/vecka. Enligt kommunens riktlinjer. Trapphiss för att istället komma ut. B 2 Städning, inköp, fönsterputsning. Städning, inköp, fönsterputsning. Avslår fönsterputsning. Beviljar städning var 3:e vecka av 3 rum och kök, badrum, hall. Inköp 1 gång/vecka Enligt kommunens riktlinjer. Uppmanar att överklaga avslag. 9

15 C 1 Städning, inköp. Städning, tyngre veckoinköp. Beviljar städning var 14:e dag av 3 rum och kök. Inköp/faxa lista till affär 1 gång/vecka. Underlätta möjligheten till kvarboende i egna hemmet. C 2 D 1 Hjälp med förflyttning nedför/uppför trappor. Hjälp med aktivering /sysselsättning. Städning,fönstertvätt, inköp. Inköp tyngre dagligvaror, Städning inkl. fönsterputsning. Behov i enlighet med ansökan. Behov i enlighet med ansökan. Beviljar städning var 14:e dag. Fönsterputsning 2 ggr./år. Hjälp att beställa/faxa dagligvaror. Hjälp med förflyttningar i trappan. Hjälp vid aktivering. Beviljar inköp tyngre dagligvaror 1 gång/vecka. Städning av 2 rum, kök, badrum 1 gång/14:e dag. Putsning av perspektivfönster. För välbefinnande, harmoni och skälig levnadsnivå. Samt avlastning för maken p.g.a. hans hälsobild. Behoven framgår tydligt. D 2 E 1 Städning, fönsterputsning, vissa inköp. Städning av 5 rum, 2 badrum, 1 tvättstuga. Fönsterputsning och inköp. Städning, vissa inköp. Behov av att komma ut. Bostadsanpassning. Städning, inköp. Dagvård/ sysselsättning. Bostadsanpassning/ram Avslår fönsterputsning. Beviljar inköp en gång/vecka, städning 1 gång/14 dag av 2 sovrum, toaletter, kök. Vardagsrummet delas upp på två tillfällen. Avslår städning av bottenvåning samt inköp. Beviljar städning av 2 sovrum, vardagsrum, kök, badrum /toalett 1 gång var 14:e dag. Fönsterputsning kan ombesörjas av privat firma. Förslag hemkörning mat. F.ö enligt kommunens riktlinjer. Sysselsättning/ aktivering före fönsterputs. 10

16 Tabell 2, Vinjett 2, Dagny Svensson Kommun Ansöker om Har behov av Beslut Motivering A 1 A 2 B 1 Städning av 3 rum och kök varje vecka eller oftare, inköp, tvätt/hänga tvätt. Städning av 3 rum och kök 1 gång/vecka. Städning av 3 rum och kök 1 gång/vecka. Städning, inköp, hänga tvätt. Dammsugning. Städning av 3 rum och kök 1 gång var 3:e vecka, dammsugning av köket varje vecka. Beviljar städning av 2 rum och kök var 14: e dag, inköp 1 gång/vecka, hjälp att hänga tvätt 1 gång/vecka. Avslår städning av 3 rum och kök. Beviljar dammsugning, torka golv, damning 1 gång var 14:e dag. Avslår städning av 3 rum och kök varje vecka. Beviljar städning av 3 rum o kök var 3:e vecka, samt dammsugning av kök 1 gång/vecka. Enligt kommunens riktlinjer. Sonen bör göra egen ansökan om hemtjänst Enligt kommunens riktlinjer. Möjlighet till stöd och hjälp för sonen. Enligt kommunens riktlinjer. B 2 Städning, eventuellt inköp och tvätt/hänga tvätt. Hjälp med städning, inköp, tvätt/hänga tvätt. Beviljar städning 1 gång/14: e dag av 2 sovrum, kök, hall, vardagsrum och badrum, inköp 1 gång/vecka, tvätt/hänga tvätt 1 gång/vecka. Varken Dagny eller dottern orkar att utföra de beviljade insatserna. Dagnys krafter går till att stötta sonen. 11

17 C 1 Städning av 3 rum och kök 1 gång/vecka. Städning av 2 rum och kök 1 gång/14: e dag. Avslår städning av 3 rum och kök 1 gång/vecka. Beviljar städning av 2 rum o kök 1 gång var 14: e dag. Skälig levnadsnivå. Hemtjänsten kan ej ta ansvar för sonens fåglar. C 2 Städning av 3 rum och kök 1 gång/vecka. Enbart städhjälp enl. ansökan. (övrigt bistånd från anhöriga) Beviljar städning 1 gång/vecka. Skälig levnadsnivå. För övrigt hjälp från anhöriga. D 1 Städning av tre rum och kök 1 gång/vecka. Städ; framförallt golvvård, rengöring toalett + svåråtkomliga ställen. Avslår städning av 3 rum och kök 1 gång/vecka. Beviljar städning av kök 1 gång/vecka, 2 rum och toalett 1 gång var 14: e dag. Enligt kommunens riktlinjer. D 2 E 1 Städning av tre rum och kök 1 gång/vecka. Städning av 3 rum och kök 1 gång/vecka eller oftare. Städning Hjälp med städning. ( stöta på sonen att städa köket + sitt rum.) Avslår städning av 3 rum och kök 1 g./vecka. Beviljar städning av 2 rum och kök 1 gång/14: e dag. Alternera med 3: e rummet. Avslår städning av sonens rum + städning av 2 rum och kök 1 gång/vecka. Beviljar städning av sovrum, vardagsrum, kök 1 gång/14: e dag. Sonen bör puffas på att ta fram dammsugaren. Skälig levnadsnivå enligt kommunens riktlinjer. Sonen bör stöttas att hjälpa till med städ av sitt rum. 12

18 Ansökan På vår förfrågan om vilka hjälpinsatser man anser att den enskilde ansöker om, har vi fått skiftande svar. Vissa respondenter har lagt till insatser i den sökandes ansökan och beviljat dessa exempelvis förflyttning, sysselsättning (tabell 1) och hänga tvätt (tabell 2). Andra insatser som finns i ansökan har vissa respondenter uteslutit. Exempelvis man nämner inte att ansökan gäller fönsterputs trots att det tydligt framgår av vinjetten att den sökande ansöker om detta (tabell 1: A1 och C1). Här går det inte att förklara biståndshandläggarens handläggning av vinjettfallet genom att hänvisa till att denne styrs av kommunens riktlinjer då båda dessa kommuners riktlinjer anger att fönsterputsning utförs ett par gånger per år. Behov På frågan om vilka behov man anser att den enskilde har, har i några fall biståndshandläggaren sett behov som ligger utanför ansökan exempelvis utevistelse, bostadsanpassning, dagvård och sysselsättning (tabell 1). I andra fall finns en insats med i beskrivningen av hur biståndshandläggaren uppfattar vad den sökande ansöker om, exempelvis hjälp med fönsterputs, men samma insats nämns inte då man beskriver vad den enskilde har behov av (tabell 1). I ett par av dessa fall avslås ansökan om fönsterputs med hänvisning till kommunens riktlinjer. Andra biståndshandläggare ser behov men beviljar ej hela eller delar av insatsen med hänvisning till kommunens riktlinjer (tabell 1 och 2). Beslut och motivering I flera fall motiverar respondenterna avslagsbeslut genom att hänvisa till kommunens riktlinjer (tabell 1 och 2). Inom en och samma kommun kan besluten se helt olika ut. Olikheterna handlar om att några handläggare går utanför respektive kommuns rikt- 13

19 linjer, andra inte. Till exempel inom en kommun där riktlinjerna anger städning var tredje vecka, kan en handläggare bevilja städning var fjortonde dag och en annan var tredje vecka (tabell 2). Ett annat exempel på skillnader i bedömningar är att inom en och samma kommun kan en handläggare ge avslag på städning, en annan handläggare bevilja. 2.5 Våra egna reflektioner Vi tror att handläggarens livserfarenhet, bakgrund, värderingar, praktikerkunskap och hur mycket hon vågar lita på sin egen kompetens, spelar stor roll i hennes bedömningar. Kan det vara så att skillnaden mellan mindre och mer erfarna handläggare är att den mindre erfarna litar till de regler och instruktioner hon får tillgång till. Hon tillämpar dem generellt. Efterhand som hon blir mer avancerad påverkas hennes beslutsbeteende av vad hon har lärt sig känna igen och erfara. Som kompetent utövare väljer biståndshandläggare att allt mer arbeta med mål, planer och professionella bedömningar. En viktig skillnad mellan de mindre och mer erfarna skulle kunna vara hur de ser på sitt ansvar. Den mindre erfarnes ansvar handlar kanske om i vilken utsträckning hon följt regler och principer, medan den kompetente utövarens ansvar handlar om ifall hon engagerat sig eller inte (Westlund, 2001). 14

20 3. Tankar inför hembesöket Av Eva Johansson & Erja Mattson 3.1 Inledning Vi är två biståndshandläggare från Halmstad kommun som fick idén till vårt arbete genom vårt nuvarande arbetssätt som innebär att vi gör hembesök som en ren rutin. Att göra hembesök är en vana för oss och oftast är det ingen som ifrågasätter detta. Genom FoU-cirkeln har vi fått möjlighet att titta närmare på Hembesöket. Kommunerna har fått ett allt större ansvar för att ta reda på vilka behov som kommuninnevånarna har. Detta för att på ett adekvat sätt möta deras behov. I flödet av sökande skall förvaltningarna få ut sin information på bästa sätt till sina kommuninvånare. Utöver detta skall kommunerna fortlöpande följa upp och utvärdera sin verksamhet. Socialtjänstlagen (SFS 2 001:453) och Förvaltningslagen (SFS 1 986:223) 1 talar om att vi skall på ett korrekt sätt informera och skyndsamt handlägga våra ärenden. Frågan är hur bra vi inom äldreomsorgen är på att förstå de biståndssökandes behov och önskemål? Vad vill den sökande själv, vad tycker denne om att vi gör besök i bostaden? Vilken information önskar man före och vid hembesöket? Vad vet man om äldreomsorgen och varifrån har den sökande fått information? Är informationen den som man vill ha och är den levererad på ett tillfredställande sätt? Som biståndshandläggare skapar man sig en bild av den blivande vårdtagaren innan hembesöket och vi har frågat oss hur det påverkar oss i vårt arbete. Är vi tillräckligt mottagliga för vad den sökande frågar efter? Är bilden till hinder i arbetet och stämmer den med hur det blev i verkligheten det vill säga i mötet? Vi var även nyfikna på ifall de sökandes behov 1 Förvaltningslagen är omtryckt 2003:246 15

21 ändrats eller håller på att ändras vad gäller ovanstående frågetecken och om hembesökets vara eller icke vara. 3.2 Syftet Syftet med vårt utvecklingsarbete har varit att hitta metoder och samla erfarenheter för att hembesök och utredning skall bli så bra som möjligt samt att få en inblick i vilken information de sökande önskar och vid vilken tidpunkt i kontakten. Syftet var också att öka vårdtagarnas inflytande över utskick av information. Ett annat syfte var att själva stanna upp och fundera på våra förberedelser och tankar inför hembesöket med nya vårdtagare. 3.3 Metod för arbetet och genomförandet Undersökningen avser endast nya sökande, vilket innebär de som tar sin första kontakt med Hemvårdsförvaltningen. De fyra personer som ingår i undersökningen har fått information om syfte och genomförande vid första telefonkontakten. Till dessa fyra skickade vi efter samtycke ett brev med frågor som de skulle fundera på tills det överenskomna hembesöket. Kontakten har i två av fallen skett via döttrar. Vid hembesöket gick vi gemensamt igenom frågorna med den sökande. Dokumentation fördes även av oss själva efter den första telefonkontakten om hur vi hade uppfattat vad den eventuelle blivande vårdtagaren ville ansöka om och vad vi trodde att de visste om äldreomsorgen i stort. Detta för att sedan jämföra med svaren från den sökande. Våra frågor till oss själva inför hembesöket var följande: Framkommer det redan vid telefonsamtalet vad den sökande vill ansöka om? 16

22 Efter telefonsamtalet före hembesöket: Skriv ner egna tankar/känslor om situationen. Mental och praktisk uppladdning. Vad gör vi inför ett hembesök? Vad tror vi att vårdtagaren vet om äldreomsorgen? Våra frågor till den sökande var följande: Hur fick ni kontakt med Hemvårdsförvaltningen? Hur upplevde ni den första kontakten (telefonsamtalet) med mig (biståndshandläggaren)? Vad funderar ni på inför hembesöket? Vad tycker ni om att jag kommer hem till er i din bostad? Vad vet ni om den hjälp man kan få från kommunen? 3.4 Resultat och reflektioner Biståndshandläggning ur biståndhandläggarens perspektiv Första telefonsamtalet I ett av fallen framkom direkt vid telefonsamtalet vad den sökande ville ansöka om. Personen i fråga tog själv kontakt med biståndshandläggaren och kunde klart tala om vad hon ville ansöka om hjälp med. I två av ärendena var det en anhörig som tog kontakten. I ett av fallen var det en distriktssköterska som aktualiserade ärendet till biståndshandläggare som i sin tur kontaktade den sökande. Vid det samtalet framkommer att den sökande inte alls vet vad den skulle ansöka om utan att detta bara förmedlats av distriktssköterskan. Kvinnan kände sig därför helt oförbered på samtalet. Erbjudande gavs om möjligheten att genom ett personligt besök av biståndshandläggare få information i 17

23 hemmet eller via utskick om hemtjänst. Detta tyckte hon var synd för tänk om jag som biståndshandläggare blev besviken i fall hon och hennes make inte önskade någon hjälp i hemmet. Hon undrade ifall de måste ansöka om något överhuvudtaget. Hon tyckte också att det var slöseri av min dag och tid som biståndshandläggare ifall det nu inte blev något. Hon talade om att de i nuläget inte ville ha något besök då hon tyckte att det fungerade bra som det var. Hon erhöll telefonnummer till biståndsenheten och återkom efter ett par dagar då hon ville ha ett hembesök och information om hemtjänsten. För det kunde ju tänkas att de ville ansöka om något i framtiden bara det inte var till besvär. Vad som framkommit är att då den sökande själv tar kontakt så verkar det som om de är mer förberedda på samtalet och kan uttrycka sitt hjälpbehov mer precist, samtalet blir mer genomtänkt och enklare för bägge parter. Den sökande har inte lämnat åt någon annan att bestämma över en eventuell ansökan och tar själv makten över sitt val av information på ett helt annat sätt än vid de fallen där en anhörig tagit kontakten. Vid de samtal där en anhörig tagit kontakt är det svårare som biståndshandläggare att avgöra vems önskemål det är att vårdtagaren ska få hjälp. Likadant kan det bli med samtal som exempelvis en distriktsköterska har förmedlat kontakten till. Många äldre kanske ser upp till en sköterska som en auktoritet och vågar inte ifrågasätta varför man behöver kontakt med en biståndshandläggare. Dessa samtal blir svåra även för biståndshandläggaren då man får försöka få fram vad eller vem som egentligen vill något och samtidigt inte vara för påträngande med frågor för att kunna ha en bra kontakt även i framtiden. Mental och praktisk uppladdning inför hembesöket Efter att man har fått den första kontakten per telefon och bokningen är avklarad så stannar man upp en stund och funderar på vad detta kommer att innebära och vad det var de egentligen ville. 18

24 Den bedömning som man gör vid nya ärenden är att avsätta tid för hembesöket i sin kalender och någonstans på vägen kan man känna av hur lång tid det kan ta på ett ungefär. Den tysta kunskapen gör också att man i vissa ärenden kan ana att det exempelvis inte kommer att bli någon ansökan om insatser utan enbart information. Vad man också gör som biståndshandläggare är att försöka få med sig lämplig information om den egna verksamheten utifrån det som man talat om i telefon. Informationen kan t ex gälla avgifter, fritidsverksamhet, boende, dagvård med mera. Precis som man gör en bedömning av hur lång tid som behöver bokas kan man också ha en aning om hur hembesöket kommer att bli utifrån hur många som skall medverka vid det. Ofta får man frågan från den sökande om det går bra att en eller flera av barnen, grannar, goda vänner eller ett par av varje får medverka, vilket naturligtvis går bra. Beroende på antalet medverkande så blir den mentala uppladdningen större eller mindre. Det kan ha att göra med erfarenhet av hur en granne kan uppleva hemtjänsten som något mycket negativt. Att då försöka bygga upp ett förtroende från den blivande vårdtagaren och balansera det med grannens/dotterns negativa bild kan kräva sin biståndshandläggare. Situationen är oftast enligt vår erfarenhet den motsatta där alla inblandade är positiva till den hjälp som kan erhållas. Det allra bästa mötet blir det oftast när den sökande är själv eller tillsammans med en eller ett mindre antal anhöriga som låter den det gäller komma till tals. Så inför besöket gör man en bedömning om tidsåtgång, plockar med sig rätt informationsmaterial och genom magiskt tänkande bildar sig en uppfattning om vem/vilka man egentligen kommer att möta. Enligt Nilsson & Waldemarsson (1990) är social varseblivning ett sätt som får oss att skapa mening och sammanhang i vår uppfattning om världen och skapas direkt om det inte finns till hands. Detta kommer att styra innehåll och utformning av det man säger, gör och tolkar. Utifrån ett telefonsamtal med en okänd blivande sökande skapar man sig en bild av 19

25 denne och tolkar, tar ställning och gör förutsägelser omedvetet och väldigt snabbt. Vinsten är enligt Nilsson & Waldemarsson (1990) att man hinner tolka intrycken utan att överbelasta nervsystemet. Kostnaden är en begränsad uppfattning om personen och genom att använda sig av färdiga tolkningsmallar riskerar man att missa det som faktiskt finns där Biståndshandläggning ur vårdtagarens perspektiv Före hembesöket vad vet vårdtagaren om äldreomsorgen? En av de sökande talar om att hon inte vet så mycket om vår verksamhet, dock framkommer vid telefonkontakten att hon vet om att vi gör hembesök för att se hur vårdtagarna bor samt att det finns en avgift för hjälpen. En annan sa att en granne till dem haft hemtjänst och att det då hade kommit väldigt, väldigt unga töser och vad skulle de kunna göra. Nej, skulle man enligt kvinnan ha hemtjänst skulle man i så fall ha en äldre hemsamarit. Hon undrade vidare vad vårdbiträdena fick göra för något när de väl var hemma hos folk, enligt henne verkade det då inte vara någonting. Hon hade fått bilden klar av sin granne vad hemtjänst var för någonting. Hon tyckte vidare att; Man vill ju i så fall ha ordentlig hjälp när man behöver det. Vid två av bokningarna var det döttrar som bokade hembesöket och en av dem visste att modern inte tidigare hade kommit i kontakt med Hemvårdsförvaltningen. Den andra dottern talade om att varken hon eller hennes moder visste speciellt mycket om vår verksamhet eller vad man kan ansöka om. Ett par av de sökande hade/har haft anhöriga, grannar och goda vänner som bott i äldreboende samt haft hemtjänst. Några hade själva besökt ett servicehus/äldreboende och där träffat de boende och via dem fått information om äldreomsorgen i kommunen. Det som man också 20

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre VEM KAN FÅ HJÄLP? Socialtjänstlagen ger Dig rätt till hjälp i hemmet, äldreboende, dagverksamhet och annat bistånd om Du inte själv kan tillgodose Dina

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Hemtjänst i Ljungby kommun

Hemtjänst i Ljungby kommun Hemtjänst i Ljungby kommun Information Hemtjänst i Ljungby kommun Människors förutsättningar förändras när vi blir äldre. För att du ska kunna bo kvar i det egna hemmet med en väl fungerande vardag stöttar

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende. Reviderad 2011-04-19

Kvalitetsdeklaration. för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende. Reviderad 2011-04-19 Kvalitetsdeklaration för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende Reviderad 2011-04-19 Kvalitetsdeklaration hemtjänst Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen anger vilka grundläggande kvalitetskrav

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen Omsorgsnämnden Omvårdnads- och serviceinsatser inom äldreomsorgen Antaget av Omsorgsnämnden 090526 Så här går en ansökan om bistånd till: Alla insatser inom kommunens äldreomsorg inleds med att du gör

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

1 (5) Vägledarens. Årsrapport 2010. Februari 2010. Ewa Karlsson Vägledare

1 (5) Vägledarens. Årsrapport 2010. Februari 2010. Ewa Karlsson Vägledare 1 (5) Vägledarens Årsrapport 2010 Februari 2010 Ewa Karlsson Vägledare 2 (5) Inledning I Oskarshamns kommun finns, sedan 2006, en tjänst som Vägledare inrättad. Vägledarens arbetsplats finns i Kulturhuset

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Att söka hjälp och stöd

Att söka hjälp och stöd Att söka hjälp och stöd Om du behöver stöd och hjälp för att klara din vardag kan du ansöka om bistånd. Bistånd = hjälp och stöd enligt Socialtjänstlagen (SoL) Du har rätt att ansöka om bistånd med vad

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun

Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun Omsorgsförvaltningen ansvarar för äldreomsorg, LSS stöd och service, social psykiatri samt individ- och familjeomsorg. I den här broschyren hittar

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Hemtjänst. Emmaboda kommun. Antagen av socialnämnden 2009-05-07 Reviderad januari 2015

Hemtjänst. Emmaboda kommun. Antagen av socialnämnden 2009-05-07 Reviderad januari 2015 Hemtjänst i Emmaboda kommun Antagen av socialnämnden 2009-05-07 Reviderad januari 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är hemtjänst? Vem kontaktar man för att ansöka om hemtjänst? Biståndshandläggaren utreder

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5.

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5. Antagen av Omsorgsnämnden 2011-03-02 Inledning Följande riktlinjer skall utgöra stöd och vägledning vid bedömning och beslut om beviljande av insatser avseende bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) i

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32. Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393

Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32. Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393 Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32 Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393 701-55611-02 Förord I regeringens regleringsbrev för 2002 har länsstyrelserna

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 10 februari 2014 KLAGANDE Varbergs kommun 432 80 Varberg MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 17 januari

Läs mer

Meddelandeblad. Handläggning av ärenden om hemtjänstinsatser av servicekaraktär. Bakgrund. Förenklad handläggning eller förenklad utredning

Meddelandeblad. Handläggning av ärenden om hemtjänstinsatser av servicekaraktär. Bakgrund. Förenklad handläggning eller förenklad utredning Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings-

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Beslut Datum 2015-07-02 Diarienummer 3961/2014 Process 3.5.1 Sundsvalls kommun, stadsbyggnadskontoret 851 85 Sundsvall Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Slutsatser 1.

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Omvårdnads- och serviceinsatser inom hemtjänsten

Omvårdnads- och serviceinsatser inom hemtjänsten Omvårdnads- och serviceinsatser inom hemtjänsten 2012-01-16 Reviderad 2012-03-12 2012-05-30 Så här går en ansökan om bistånd till: Alla insatser inom kommunens äldreomsorg inleds med att du gör en ansökan

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Värdigt liv och välbefinnande

Värdigt liv och välbefinnande Värdigt liv och välbefinnande Om värdegrunden för äldreomsorgen Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Något om värdegrundens kulturella sammanhang Värderingsförändringar

Läs mer

Vårt arbete med brukarna

Vårt arbete med brukarna Kompletterande övning: Vårt arbete // Situationer i vardagen Dilemman och konfliktsituationer Samtalsledarmaterial Vårt arbete med brukarna Ditt sätt att bemöta brukarna Du arbetar hos pensionären Maria

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Omvårdnad och service

Omvårdnad och service Omvårdnad och service i hemtjänsten www.ronneby.se 1 Innehåll Hemtjänst detta erbjuds... 3 Avgifter för hemtjänst... 5 Betalningsperiod... 6 Avdrag på avgift... 6 Hemtjänstavgift för makar/sambos... 6

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Töreboda kommuns riktlinjer för biståndsbedömning inom äldre- och handikappomsorg

Töreboda kommuns riktlinjer för biståndsbedömning inom äldre- och handikappomsorg TÖREBODA KOMMUN Vård och omsorg Socialnämnden 2010-02-23 Sidan 1 av 6 Töreboda kommuns riktlinjer för biståndsbedömning inom äldre- och handikappomsorg Giltighet fr. o. m 2010-04-01 Socialtjänstlagen 1

Läs mer

Socialförvaltningen 1. Kvalitets- och servicegaranti inom äldreomsorgen gällande insatserna städning, tvätt/klädvård och inköp

Socialförvaltningen 1. Kvalitets- och servicegaranti inom äldreomsorgen gällande insatserna städning, tvätt/klädvård och inköp Socialförvaltningen 1 Kvalitets- och servicegaranti inom äldreomsorgen gällande insatserna städning, tvätt/klädvård och inköp KVALITETS- OCH SERVICEGARANTI INOM ÄLDREOMSORGEN 2 Våra grundläggande värderingar

Läs mer

HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare.

HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare. HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare. Biståndshandläggare De personer som har hand om Din ansökan kallas för biståndshandläggare. Biståndshandläggaren

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Verksamheten för funktionshinder Antagen i socialnämnd 2013-08-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Av: Åsa Wallqvist, Jack Axelsson, Kjell Fransson och Lotta Larsson Innehåll: Vad ska en genomförandeplan

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Brytpunkt för kostnadseffektivitet- särskilt boende kontra hemtjänst

Brytpunkt för kostnadseffektivitet- särskilt boende kontra hemtjänst Brytpunkt för kostnadseffektivitet- särskilt boende kontra hemtjänst Åsa Bruhn, Högskolan Dalarna April 2014 Reviderad augusti 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Frågeställningar...

Läs mer

Rätten för äldre att få bo tillsammans nya bestämmelser den 1 november 2012

Rätten för äldre att få bo tillsammans nya bestämmelser den 1 november 2012 Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, avdelnings- och enhetschefer samt biståndshandläggare

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av

Läs mer

Myndighetsutövning samt dokumentation inom äldreomsorgen

Myndighetsutövning samt dokumentation inom äldreomsorgen Revisionsrapport Myndighetsutövning samt dokumentation inom äldreomsorgen Härryda kommun Juni 2009 Lars Näsström Innehållsförteckning Sammanfattning...1 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Tidigare granskningsarbete...3

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Anhörigstöd enligt 5 kap 10 socialtjänstlagen. Vad består anhörigstödet av i praktiken, exempel på hur stödet kan se ut.

Anhörigstöd enligt 5 kap 10 socialtjänstlagen. Vad består anhörigstödet av i praktiken, exempel på hur stödet kan se ut. Anhörigstöd enligt 5 kap 10 socialtjänstlagen Jonas Reinholdsson KommunLex AB Copyright 2011 KommunLex AB materialet får inte spridas, användas eller kopieras utan KommunLex medgivande Frågor för dagen

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

ansöka om god man eller förvaltare

ansöka om god man eller förvaltare Överförmyndarnämnden Information ansöka om god man eller förvaltare Viktigt att känna till om godmanskap Godmanskap är en frivillig insats som förutsätter samarbete mellan den gode mannen och huvudmannen.

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Hjälp och stöd till äldre i Västerås

Hjälp och stöd till äldre i Västerås Hjälp och stöd till äldre i Västerås Hjälp och stöd till äldre i Västerås Du som är äldre och bor i Västerås kan få hjälp och stöd. I den här broschyren kan du läsa om olika former av stöd och insatser

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Trygghet och glädje hela livet. Äldreomsorg i Karlskrona kommun

Trygghet och glädje hela livet. Äldreomsorg i Karlskrona kommun Trygghet och glädje hela livet Äldreomsorg i Karlskrona kommun Hej senior! I den här broschyren berättar vi om de olika insatser som Karlskrona kommun erbjuder dig som fyllt 65 år. Sveriges pensionärer

Läs mer

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS HSO Stockholms stad Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad 29 föreningar i samverkan Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS Dessa två lagstiftningar

Läs mer

Till dig som stödjer någon i din omgivning

Till dig som stödjer någon i din omgivning Till dig som stödjer någon i din omgivning En presentation av stödinsatser som kan underlätta både för dig som är anhörig och för den du stödjer Köpings kommun, Vård & Omsorg Vi ger stöd när det behövs

Läs mer

Ekonomisk prövning och riktlinjer rörande rätten till bistånd inom äldre- och handikappomsorgen

Ekonomisk prövning och riktlinjer rörande rätten till bistånd inom äldre- och handikappomsorgen Ekonomisk prövning och riktlinjer rörande rätten till bistånd inom äldre- och handikappomsorgen Ekonomisk prövning och riktlinjer rörande rätten till bistånd inom äldre- och handikappomsorgen MEDDELANDE

Läs mer

M an måste inte gå beväpnad som många tror, sa

M an måste inte gå beväpnad som många tror, sa Från kulturkrock till minibyråkrati En utvärdering av Ungdomsteamet i Bergsjön Rapport 6:2001 RAPPORT M an måste inte gå beväpnad som många tror, sa en av ungdomarna som börjat engagera sig som ledare

Läs mer

Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) till äldre och till personer med funktionsnedsättning.

Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) till äldre och till personer med funktionsnedsättning. Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) till äldre och till personer med funktionsnedsättning. Ledfyr: Fyr för vägledning i trängre farleder och inlopp, Betydelsenyans:

Läs mer

HEMTJÄNST i Årjängs kommun

HEMTJÄNST i Årjängs kommun Rev 140116 HEMTJÄNST i Årjängs kommun Innehållsförteckning Vad kan du ansöka om enligt Socialtjänstlagen... 3 Ingår i städning... 4 Ingår ej i städning... 4 För att vi skall kunna städa behövs... 5 Ingår

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda

Läs mer

Äldreomsorg i NYNÄSHAMN. En guide till vad du kan få hjälp med

Äldreomsorg i NYNÄSHAMN. En guide till vad du kan få hjälp med Äldreomsorg i NYNÄSHAMN En guide till vad du kan få hjälp med Nynäshamns kommun Innehållsförteckning Att ansöka om hjälp och stöd 3 Hemtjänst 4 Stöd 5 Färdtjänst 6 Särskilt boende 7 I hemmet 8 Tryggt

Läs mer

Bilder: istockphoto och Stock.xchng. Social dokumentation. inom äldreomsorgen. kortversion av två projektrapporter

Bilder: istockphoto och Stock.xchng. Social dokumentation. inom äldreomsorgen. kortversion av två projektrapporter Bilder: istockphoto och Stock.xchng kortversion av två projektrapporter Social dokumentation inom äldreomsorgen PROJEKTET Syfte Att förbättra den sociala genomförandedokumentationen i äldreomsorgen, med

Läs mer

Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående

Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående Vetlanda kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående 94 personer har svarat på enkäten vilket var

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård Bygger på kapitel i kommande antologi

Läs mer