Starkare tillsammans. De gamlas dag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Starkare tillsammans. De gamlas dag 7.10.2012"

Transkript

1 Starkare tillsammans De gamlas dag De gamlas vecka

2 Innehåll Starkare tillsammans och klokare?...3 Det är alltid rätt ålder!...4 Seniorer är ett värdefullt kapital...5 Den osynliga åldersdiskrimineringen måste lyftas fram...6 Rätt till värdigt liv...8 Fyra generationers träffar ger nya synpunkter på livet...10 Idrottsfaddrarna Senni Sopanen och Kyösti Poutiainen...12 Gruppen Ainot ja Einot förenar tre generationer...14 Rapartisten Puhuva Kone...16 Byn bra hemma bäst...18 Bildtelefon i stugan...20 Arbetsvilliga människor i gott skick går i pension...22 Gummor och gubbar tumlar om till vardags...24 De gamlas dag Yhdessä vahvempia Starkare tillsammans Centralförbundet för de gamlas väl framför sitt hjärtliga tack till Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen för det ekonomiska stöd, som beviljats för tryckningen av denna publikation. Utgivare: Centralförbundet för de gamlas väl ry ISBN: (pdf) Redaktion: Layout: Omslagsbild: Tryckeri: Leena Valkonen Mainospalvelu Kristasta Oy AD Krista Jännäri Juho Jusslin Savion Kirjapaino Oy, Kerava Vanhustenpäivä De gamlas dag Vanhustenviikko De gamlas vecka De gamlas vecka

3 Starkare tillsammans 2012 Starkare tillsammans och klokare? Vad talas det om Europaåret 2012 för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna? Om nödvändigheten att förlänga arbetskarriärer och åldrandets utmaningar i synnerhet för den offentliga ekonomin. Vem betalar, vem vårdar, vem kan och orkar och hur länge? Hur månne detta känns för de åldrande själva? En del av historien går givetvis förbi utan att lämna efter sig dess mera spår. Men en del inte. I det offentliga pratet inte den riktiga debatten ligger naturligtvis pengar och ekonomi överst. Hjulen måste rulla för att välfärd skall kunna fördelas åt alla. Denna sanning tänker vi säkert på. Samtidigt glömmer vi kanske ändå att inte står den hundratusenhövdade och (hur åldersgränserna nu dras) till och med miljonhövdade skaran av seniorer helt med armarna i kors. Vad händer alltså i verkligheten? Pensionerna används till att leva på och om möjligt att anskaffa olika prylar och tjänster. Resor görs till badinrättningar, till hem- och utlandet och längre bort till värmen. Hemmet piffas upp och till och med nya bilar, datorer, televisioner, kläder köps och teatrar besöks för att nu nämna några exempel. Några hjul rullas nog också med dessa insatser. Vi vet att föräldrar och mor- och farföräldrar bistår den unga generationen på många sätt. Man hjälper till med barnskötsel och transporter samt understöder ekonomiskt. Om och när relationerna mellan generationerna i familjen är ok står stöd och hjälp ömsesidigt att få. Man behöver inte vara ensam och nödställd, varken de unga familjerna eller de äldre. Utan sådana insatser skulle man inte klara sig så bra som nu. Det är också fel, som många ännu tycks tro, att åldrandet bara är tillbakagång i livet. Eller uppfattningen att gamla människor inte längre bryr sig om sig själv och sin kondition. Man motionerar, går på olika föreningar och lär sig nya färdigheter när man har tid. Men går man kanske för mycket i sällskap av sina jämnåriga? Det är klart att fördomarna mellan generationerna stärks om man inte träffar varandra i det s.k. normala livet. Också annars än när en gammal människa är långsam i kassakön eller en fjortis pladdrar i sin mobil i allmänna fordon om gårkvällens äventyr. Couldn t care less. Couldn t care less borde nu försvenskas i alldeles ny form. Jag föreslår följande: Åren spelar ingen roll, min kompis! Där förenas en hurtig strunta i åldern-attityd och tanken om människors kamratskap. Bli bekant, lyssna och bli klokare. Alldeles utan hänsyn till åren och utan onödiga fördomar. God De Gamlas Vecka 2012 Starkare tillsammans! PIRKKO KARJALAINEN toiminnanjohtaja 3

4 Det är alltid rätt ålder! Omsorgsministern öppnade det fi nländska temaåret Omsorgsminister Maria Guzenina-Richardson öppnade offi ciellt Finlands temaår i Europasalen i Helsingfors vid en ceremoni Ministern konstaterade att det i vårt samhälle fi nns misstro gentemot åldrandet. Hon var bekymrad över att den naturliga bron mellan generationerna har försvunnit. Vi har många ensamma seniorer och många ensamma barn och unga men de får inte kontakt. Med lagar kan man inte stadga människor att umgås med varandra. Att skapa kontakter utgår från var och en själv, påminde ministern. Samtidigt utmanade hon alla medborgare att fundera på metoder hur umgänge mellan olika generationer kunde byggas. Professor Anneli Leppänen från Arbetshälsoinstitutet som ansvarar för iscensättandet av temaåret nationellt behandlade i sitt inlägg bland annat förlängningen av arbetskarriärerna. Arbetskarriärerna borde förlängas i deras begynnelse-, mitt- och slutavsnitt och godartade arbetskarriärer borde gynnas under hela deras längd. Arbetets påfrestnings- och attraktivitetsfaktorer varierar i olika yrken och arbetena och arbetsförhållandena bör därför aktivt utvecklas på alla arbetsplatser. Åldersledningen har stor betydelse och där borde beaktas kunnandet, fl exibiliteten och de olika livssituationerna. Jämställdhet mellan generationerna är också en betydande fråga, påpekade Leppänen. År 2012 är Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna. Temaårets allmänna syfte är att främja alla människors livskraft och värdighet samt skapa i Europa en kultur av aktivt åldrande som grundar sig på ett samhälle för alla åldrar. Bakgrunden till temaåret är att Europa håller på att åldras snabbt. Enligt Eurostats statistik år 2010 var 87 miljoner av EU:s befolkning 65 år eller äldre. Talet är 17 % av hela befolkningen. Med hjälp av temaåret vill man uppmuntra beslutsfattare och andra parter att vidta åtgärder med vilka man kunde utom bättra äldres möjligheter att hållas aktiva även öka samarbetet mellan generationerna. I Finland ansvarar social- och hälsovårdsministeriet för temaåret och för koordineringen i praktiken Arbetshälsoinstitutet. I Finland har temaåret fått som motto: Det är alltid rätt ålder! Temaårets huvudsyften i Finland är: Öka förståelsen för viktigheten av aktivt åldrande och samarbete mellan generationerna för att människornas deltagande och välbefi nnande skall utvecklas och bibehållas hela livet ut. Främja spridningen av metoder att öka aktivt åldrande och samarbete mellan generationerna till arbetsplatserna, skolorna, daghemmen och medborgarorganisationerna. Samla information om olika grupper som hör till varje generation och deras verksamhetskultur samt sprida information och främja spridningen av positiva åldersattityder i vårt samhälle. Temaårets nätsidor /activeaging upprätthålls av Arbetshälsoinstitutet. På sidorna fi nns information och där kan annonseras om temaårets händelser och god praxis. 4

5 Seniorer är ett värdefullt kapital Finländare som nyligen uppnått pensionsåldern är bättre utbildade, kunniga, friskare och förmögnare än sina föregångare. En stor del av oss har framför sig många år av aktiv verksamhet. Vi över 65-åringar är visst inte bara en börda eller belastning för samhället. Tvärtom har vi mängder av mänskligt, socialt och ekonomiskt kapital att användas för samhällets bästa. Friska och funktionsdugliga pensionärer utgör i det fi nska samhället ett slags välfärdsbuffert. Far- och morföräldrar hämtar sina barnbarn från daghem, sköter dem när föräldrarna är på arbetsresor eller barnen blir sjuka samt transporterar dem till hobbyer. Så möjliggör pensionerade far- och morföräldrar fl exibilitet på arbetsmarknaden. Utöver praktisk hjälp ges barn och barnbarn även ekonomiskt understöd. Merparten av anhörigvårdarna är själv i pensionsåldern. De erbjuder sina närmaste omsorg och närvaro dygnet runt och sparar kommunernas kostnader avsevärt. Mången seniormedborgare deltar även i frivillig medborgarverksamhet bland barn, unga och äldre och kompletterar sålunda den offentliga omsorgen. Enligt statistiken är de 65 fyllda jämte alldeles unga den allra aktivaste gruppen i frivilligverksamheten. I synnerhet et ensam hemma boende äldre skulle utan frivilliga bli nästan helt utan andra människors sällskap. Aktivt åldrande innebär även många slags s hobbyverksamheter liksom hälsobringande motion eller teater och konsertresor t.ex. i olika seniorgrupper. När man är i pension n vill man också följa med tiden. Bland medborgar- och arbetarinstitutens kurser fi nns många kurser kring hantverksfärdigheter, r, föreläsningar i seniorhögskolor, diskussions-sgrupper i olika språk och ADB-färdigheter er och datoranvändning som är populära. Pensionärer är den bärande kraften i många organisationer. De har även sin egna pensionärs- och seniorföreningar som erbjuder påverkningskanaler i det kommunala a Starkare tillsammans 2012 beslutsfattandet och genom sina riksorganisationer i det samhälleliga beslutsfattandet även i vidare bemärkelse. Sedan gammalt är seniorer inte särskilt aktiva konsumenter. Pengar har blivit över och lagts undan t.o.m. av små pensioner. De kommande seniorerna är annorlunda. De spelar en allt större roll som konsumenter, sysselsättare och placerare. De har bättre pensionsnivå och köpkraft än de som varit pensionärer länge och de har i genomsnitt mera besparingar och placeringar. Den anspråks- och kvalitetsnivå man vant sig vid hålls kvar även i fortsättningen. Hos oss i den tredje åldern har i arbetslivet, bland familjen och de anhöriga samt i hobbyerna samlats mycket sådan know-how som vi gärna vill dela med oss till kommande generationer. I synnerhet de gånga åren har lärt oss den mänskliga interaktionens och samarbetandets stora värde. Utan andra människors närvaro och vänskap klarar vi oss inte. Tillsammans är vi starkare. Text: TUULIKKI PETÄJÄNIEMI 5

6 Den osynliga åldersdiskrimineringen måste lyftas fram Den förändrade åldersstrukturen i Europa har konkretiserats de sista åren som en negativ debatt om hållbarhetsunderskott i budgeterna och otillräckliga tjänster på offentliga sektorn. Åldrandet ses enbart som en belastning. Liksom smygande har man i våra samhällen övergått från att omhulda äldres visdom och livserfarenhet till att anse dem vara vårdkostnader med negativa förtecken och till åldersdiskriminering, säger europarlamentarikern Sirpa Pietikäinen. Pietikäinen verkar bl.a. som suppleant i Europaparlamentets jämställdhetsutskott. Hennes tyngdpunkter i utskottsarbetet har varit att bekämpa diskriminering på grund av kön, främja lönejämställdhet, utveckla kvinnornas fortplantningshälsa samt föra fram åldrande kvinnors problem. Under Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna hoppas Pietikäinen att i synnerhet den osynliga diskrimineringen skulle lyftas fram. Hon hoppas också att kommunerna och olika samfund på nationellt plan skulle vakna till att samla verksamhetsgrupper för att fundera på vad aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna kunde betyda som konkreta åtgärder inom den egna kommunen. Varje kommun kunde t.ex. uppgöra ett åtgärdsprogram i fem punkter och följa upp hur den genomförs, sporrar hon. Arbetet kunde startas med att fråga om seniorernas grundrättigheter förverkligas. Man vill se seniorerna som en enhetlig stor grupp som erbjuds bara en sorts tjänster. Fokus på åldrande kvinnor Enligt Sirpa Pietikäinen är kvinnor i större fara än männen att bli föremål för åldersdiskriminering. De kan träffas till och med av dubbel diskriminering, både på grund av ålder och kön. Hon har gjort upp en promemoria i parlamentet om åldrande kvinnors särskilt sårbara ställning i samhället. Allmänt talas det om unga mäns utslagning, men en minst lika stor grupp under utslagningshot är äldre kvinnor. Kvinnor har i allmänhet lägre lön i arbetslivet och således även lägre pension. Kvinnorna lever längre än männen och ensamboende har de högre kostnader och utkomsten blir kärvare. Kvinnorna lider också mer än männen av ålderdomssjukdomar just därför att de lever längre. Pietikäinen anser att inte heller hälsooch sjukvården tar kvinnorna på allvar. Det fi nns underdiagnostik och underbehandling av sjukdomar. Kvinnors och mäns ångest är olika saker. Till exempel kvinnors hjärtsjukdomar kommer fram på annat sätt än männens och där blir en del av kvinnors hjärtsjukdomar okonstaterade. Kvinnors illabefi nnande skylls lätt på psykosomatiska sjukdomar och det bakomliggande symtomet eller besväret märks inte. Hon konstaterar också att man lyssnar sämre på kvinnor i serviceutbudet än män. Ju fattigare, sämre utbildade eller mer dementa kvinnor är desto svagare är deras beslutanderätt om sina vårdalternativ. I anstaltsvården ses också attitydproblem. Lätt konstateras det att den där Hilma har bara en dålig dag och man börjar inte leta efter orsaken till besvären. Att lugna ner klienter i anstaltsvård med läkemedel är överhuvud ojämlikt och diskriminerande, säger Pietikäinen och lyfter fram en jämförelse hon använder mellan barndagvård och åldringsvård. 6

7 Starkare tillsammans 2012 I anslutning till diskriminerings- och jämlikhetsdebatten är Sirpa Pietikäinen förvånad över att man vill se seniorerna som en enhetlig stor grupp som erbjuds bara en sorts tjänster. Bland seniorerna fi nns på samma sätt olika personer som bland vilka som helst i arbetsför ålder eller unga. Varför skall man planera senior det ena eller senior det andra, där ingår redan en diskriminerande attityd. Och planeraren är i allmänhet en person utan alltför mycket erfarenhet och egentliga seniorer. En trettioåring planerar för sjuttioåringar. Hur vet han/hon vad en 70-åring behöver och tänker, i synnerhet om man inte frågar? Serviceproduktionen grundar sig då på sinnebilder, fantasipersoner. Seniorerna själva bör i större utsträckning fås med i planeringsprocesserna i samhällsplaneringen, tillbehörsplaneringen och serviceplaneringen. Om målet är aktiva äldre som klarar sig själva behövs kunnande och vetande om vad seniorerna i verkligheten behöver. Vilken är seniorernas roll? Sirpa Pietikäinen Vad om daghemsbarnen i eftermiddagsskiftet skulle sövas ned med sömnmedel ända till det att föräldrarna kommer så att en person skulle klara av hela daghemmets övervakning med oroliga och rastlösa barn. Hur skulle man förhålla sig? Osynlig åldersdiskriminering måste göras synlig och i den måste ingripas med rättsliga medel på hela Europaplanet, betonar Pietikäinen. Seniorerna skall delta i planering Sirpa Pietikäinen kritiserar servicekulturen som i äldreservicen ofta passiverar seniorerna om det inte fi nns något förnuftigt att göra. Människorna vill ha meningsfull sysselsättning. Alla vill inte snickra, virka pannlappar eller måla bilder. En arbetsam man vill göra sådant han är van vid. Till exempel söka på lopptorget ett föremål han kan reparera. Ringaktande av seniorer kan gå obemärkt. Seniorer stämplas ofta av de äldres roll redan av den orsaken att de har isolerats från det övriga samhället, t.ex. vad gäller boende. Boendet har ordnats i servicehus åldersklassvis. Därvid skapas för människan en viss rollförväntning, hon är tyst, leende och underlägsen. Var är seniorens eget liv när andra bestämmer när han/hon skall äta eller gå och lägga sig? Vad om han/hon röker eller vill dricka alkohol? Var är äldres sexualitet, får den fi nnas? Får människan vara på dåligt humör utan att bli behandlad nedsättande, fråga Pietikäinen. Ibland grälade jag med min mor t.o.m. friskt och jag har försvarat det för mig genom att gräl talar om att jag tar det hon har att säga på allvar. Det är ett tecken på att jag bryr mig när jag blir arg. Det är också aktning och talar om att jag tar på allvar hennes avvikande åsikt. Tagande på allvar tillönskar jag också andra. Text: LEENA VALKONEN Foto: SIRPA PIETINEN ARCHIVE 7

8 Rätt till värdigt liv Omsorgsförhållande har blivit bekant som uttryck. Med det ansätts beslutsfattare på lokalt och riksplan. Offentliga utgifter måste skäras ned eftersom omsorgsförhållandet blir sämre, dvs. antalet äldre växer. Det sägs att det fi nns eller i synnerhet kommer att bli för många att ta hand om för de arbetande att fi nansiera. Det blir osagt att gallringsbehovet har tilltagit på grund av att ekonomiguruerna tidigare trodde på att förmögenheten växer genom att växla och ompaketera värdepapper. Den tron höll på att leda till undergång. Men ok. Åldersstrukturen kräver speciella åtgärder. Man känner till många sätt att öka arbetsinsatsen, såväl i statistiken som frivilligt arbete och parallellt med det förbättra förutsättningarna för egen aktivitet. Genom att bemöda sig tillsammans fi nner man nya metoder. Åldrandet öppnar nya möjligheter att använda förmågor på ett annat sätt än tidigare. Inskränkning av tjänster vilket ofta avses med kostnadsbesparingar i kommunerna är inte den enda vägen att korrigera problem som omsorgsförhållandet medför. Det känns inte rättvist ens därför att redan i åratal har social- och hälsovårdens utgifter vuxit långsammare än behovsbedömningarna som grundar sig på ålders- och sjuklighetssiffrorna. Ekonomi och produktivitet är populära ord när man talar om omsorgsförhållande. Mera sällan hör man frågan ställas vad som är rätt eller rättvist. Mången beslutsfattare tycks anse att frågan om rättvisa och speciellt att svara på den är slöseri med tid. När det nu en gång gäller att skära ned på utgifterna. Hur kan man veta vad som är rätt? Rättvisa grundar sig på värden som inte vetenskapligt kan bevisas vara riktiga. Det betyder ändå inte att vad som helst är rätt. Konsekvens och ärlighet kräver att vi inte byter värden efter situation. En god grund för funderingar om rättvisa ges av publikationen där social- och hälsovårdens etiska kommitté ETENE presenterar sina egna etiska rekommendationer för social- och hälsovården och motiverar utförligt varför vi behöver en etisk debatt. I rekommendationerna betonas alla social- och hälsovårdens aktörers skyldighet att respektera klienternas och patienternas människovärde och grundrättigheter. Beslutsfattarna skall se till att förutsättningarna för god vård fi nns och klienterna kan välja. Vård och omsorg grundar sig på interaktion mellan yrkesutbildade och de vårdade, ömsesidigt förtroende och engagemang i gemensamt överenskomna målsättningar. Utgångspunkt är alltid klientens fördel vilket bl.a. innebär att verksamheten är kunnig, tillförlitlig och trygg. Beslutsfattarna borde minnas den etiska principen enligt vilken det inte är rätt att kräva sådan vård och omsorg som man inte skulle godkänna för sina egna anhöriga. En 8

9 Starkare tillsammans 2012 samvetsfråga för beslutsfattare lyder: skulle du rekommendera detta sätt eller ställe att vårda äldre för dina egna föräldrar. Skulle du även då anse att här skall kostnader nedskäras. Frågan beskriver det etiska problemens natur. De uppstår när i sig som goda ansedda syften såsom god vård och sträng ekonomi går i kors. Då gäller det att avgöra vad som kommer först, vad sedan. Många beslutsfattare plågas av den etiska debatten eftersom den inte tillnärmelsevis alltid ger klara svar. Snarare gör den sakerna krångliga. Samhällets ryggrad utgörs dock av moral, etiska syften och deras efterlevnad. Därför har vi inte råd att förbigå frågan om rättvisa. Att betona etiska synpunkter betyder inte att ekonomins begränsningar skall glömmas. Etiska synpunkter gör klart att man inte kan göra vad som helst genom att åberopa ekonomin. Fördomsfri etisk debatt leder inte till försvarande av gamla strukturer och skyddande av ineffektiva verksamhetsmodeller. Då nöjer man sig inte heller med att tvista om förvaltningsmodeller och ekonomi. Man måste tränga in i verksamhetens innehåll. Det skapar vilja till äkta innovation och strävan att fi nna allt bättre fungerande lösningar. Enbart sparkrav däremot får också dem att försvara gamla strukturer som skulle ha förnyat dem. Syftet med etiska anvisningar är att trygga ett gott liv. När man talar om äldrevård räcker inte ett varmt rum och hälsosam kost. Socialt umgänge och mentalt välbefi nnande hör till ett fullödigt liv. Välbefi nnande är inte bara att existera, det bildas av aktivitet och erfarenheter som ger livet mening. Av verksamhet som förenar generationer och berikar samhället. Omsorgsförhållandet kräver åtgärder, öppet tänkande och vilja att förnyas. Den yttersta fråga lyder, hur det görs rättvist, med respekt för de människor som är i den sämsta ställningen och beroende av andra. Goda modeller fi nns och kreativitet för utveckling av ännu bättre fi nns bara skaparkraften ges rum, uppmuntras att förnyas och nyskaparna inte stryps ihjäl av ensidiga ramkrav. MARKKU LEHTO VTT, ETENE, ordförande 9

10 FYRA GENERATIONERS TRÄFFAR ger nya synpunkter på livet Leve gemensamma måltider för generationerna! skriver restauratören och matskribenten Sikka Sumari i bloggen hos Centralförbundet för de gamlas väls projekt Livets gång och generationerna. Hon har på resor i Toscana fäst uppmärksamhet vid italienska familjers sed att äta på restaurang med en stor familj och samtidigt ljudligt utväxla nyheter och kommentera dagspolitiken. Släktens minsta ligger i bärkassar och de äldsta sitter i ändan av bordet men någon minsting i knäet. Det är inte frågan om någon släktträff ett par gånger om året utan regelbunden samvaro. I projektet Livets gång och generationerna undersöks hur människor av olika generation disponerar livets gång, sitt eget skede av livet och sina relationer till människor av annan ålder. vilka erfarenheter som förenar eller särskiljer människor av olika ålder i dagens samhälle. vilka spänningar och utjämnande faktorer det fi nns mellan generationerna, hur de utvecklas och vilka följder det har. 10

11 Starkare tillsammans 2012 Fyra generationers middag är ett sätt att träffa människor av olika ålder. I evenemanget i Ateneum i Helsingfors deltog bl.a. representanter för organisationer och olika företag samt riksdagsmän. Som faddrar för projektet fungerade bl.a. musikläraren, musikdoktor Ava Numminen, rap-artisten Pyry Karjalainen och veteranidrottarna Senni Sopanen och Kyösti Poutiainen. Marianne Heikkilä intervjuer Senni Sopanen. Naturligtvis är bilden av familjekulturen i Medelhavsländerna jämförd med den fi nska stelheten klichémässig, men många känner igen fenomenet och kulturskillnaderna. Visst hjälper generationerna varandra också hos oss enligt vissa undersökningar till och med mer än i de sydeuropeiska kulturerna men ganska sällan ser man stora familjer med fl era generationer glatt tillbringa sin tid på stan eller i en restaurang. Och ännu sällsyntare är det att stöta på sällskap av fl era generationer som inte ens är släkt med varandra. Många åldrar är en rikedom Centralförbundet för de gamlas väl har som verksamhetsidé att främja åldrande och gamla människors rättigheter och allt slags välbefi nnande. I år är temat många åldrar och vad människor av olika åldrar kan ge varandra. Välbefi nnande och lycka ökar i sociala nätverk där omsorg, vardagshjälp och positiva upplevelser sprids. Alla har ändå inte stora familjer eller alls någon familj. En del har sin familj långt borta i världen eller i hemlandet fl era hundra kilometer borta. Då vore det bra om det uppstår regelbunden kontakt med andra människor grannar, vänner, bekanta och så vidare. Ingen klarar sig ensam och ingen borde vara tvungen att vara ensam. I projektet Livets gång och generationerna riktas blicken mot relationerna mellan generationerna och verksamhet som för människor av olika ålder ihop. Projektet startade redan i fjol och det har fått fl ykt genom Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna. I projektet görs både Se tips för gemensam aktivitet och delta i kampanjen på nätsidorna www. ikapolvet.fi > Fyra generationers träffar anmäl din egen verksamhet och ge tips utmana andra att delta tala vidare om kampanjen bli fan på projektets Facebook-sidor forskning och praktiskt utvecklingsarbete och dess kärna är rikskampanjen Fyra generationers träffar. Fyra generationers träffar I kampanjen Fyra generationers träffar utmanas bland annat organisationer, kommuner, församlingar, kulturorganisationer, läroinrättningar, företag och enskilda människor att arrangera verksamhet som bringar generationer ihop och tala om det för andra. Exempel på fyndig verksamhet fi nns redan i stor mängd på kampanjens nätsidor. Vad som helst kan göras tillsammans åldersgränserna har skapats av människor och människorna kan också bidra till att rasera dem. Bland kampanjens teman fi nns mat och traditioner, idrott och kultur. Mattemat i början av året lockade olika gamla människor till middag i konstmuseet i Ateneum. Temat har stimulerat t.ex. skolor, församlingar, servicehus, pensionärsföreningar och Marthaföreningar att laga mat och äta tillsammans. Europadagen 29.4 för solidaritet mellan generationerna anordnade en vårkarneval för alla åldrar i Helsingfors stadshus. Vårt sommartema är motion och idrott då kan t.ex. sport- och idrottsföreningar ordna tävlingar för olika åldrar eller andra motionsevenemang. På hösten sporras människor att delta i gemensamma kulturella intressen, t.ex. att sjunga, spela teater, deklamera dikter eller se på fi lm. Text: MARJA SAARENHEIMO Foto: HERTTAKAISA KETTUNEN 11

12 Utmaningskampanjen Fyra generationers träffar Idrottsfaddrarna Senni Sopanen och Kyösti Poutiainen Barnkliniken men fortsatte sedan att arbeta vid ett sjukhus för äldre i Stockholm. Efter femton är var det dags att återvända till Finland. Jag hade fl yttat till ett nytt hem i Helsingfors och funderade på vad jag skulle bli när jag blir stor. Jag läste i tidningen att en skola i friidrott för vuxna skall starta i Djurgården. Jag sade mig själv att dit skall jag gå. Samma kväll gick jag sedan till de första träningarna, berättar Sopanen. Då var hon 78 år. Med friidrottsintresset har det kommit in nya vänner, tävlingsresor och dessutom anseende. Till exempel år 2008 valdes hon till Årets Veteranidrottare. Dessutom kräver friidrotten träning och hjälper att se till kondition, vila och näring, berättar Senni Sopanen. Utöver friidrott hör bl.a. teater, opera och Marthorna till Sopanens intressen. Hon är också idrottsfadder för Centralförbundet för de gamlas väls utmaningskampanj Fyra generationers träffar. Senni Sopanen sporrar oss att göra och pröva saker. Man skall inte ge efter för tröttheten. Man måste hitta på något att göra och själv ta initiativet, sporrar Senni Sopanen KYÖSTI POUTIAINEN SENNI SOPANEN Veteranidrottaren Senni Sopanen, 84, gick i pension som 76-åring och blev därefter intresserad av friidrott. Det blev tid över för det nya intresset eftersom den långa karriären som sjukskötare var över. Senni Sopanen gick i pension från Kyösti Poutiainens, 71, Intresse för friidrott har sina rötter i de olympiska epelen i London Familjen följde med tävlingarna i radion och tidningen. Vi var intresserade av idrott och ordnade egna tävlingar med grannskapets pojkar, berättar Poutiainen Poutiainen konstaterar att fritiden gick i tävlingarnas tecken till 13-årsåldern då han behövdes i gårdens jordbruksarbete och det 12

13 Starkare tillsammans 2012 regelbundna tränandet fi ck bli så klart idrottade man också ibland. I slutet av studietiden väcktes idrottsintresset igen. Och när Poutiainen gick in i arbetslivet fortsatte han idrotta och tävla i arbetsplatsens lag. När han började arbetet i ett försäkringsbolag kom Poutiainen med i Vakuutusalan Urheiluseura. Därmed började ett regelbuncet idrottsintresse. Jag blev småningom intresserad av att tävla i friidrott, skidning och orientering. Mina bästa arbetsplatsidrottsprestationer var två nordiska försäkringsmästarskap i kulstötning, berättar Poutiainen. Poutiainen lockades med i Helsingin Pumppu-ukot och senare anslöt han sig till sin nuvarande förening Helsingin Kisa-Veikot. Under åren i arbete var friidrotten ett bra sätt att lösgöra sig från arbetsstressen. Under pensionsåren ger friidrotten en social miljö, kamrater att prata med. Utmaningskampanjen Fyra generationers träffar anser Poutiainen vara en utmärkt idé. Han tycker det är bra att främja samarbetet mellan generationerna. Kampanjen har också goda teman som berör alla: alla måste äta, röra på sig och visst berör också kulturen alla, konstaterar Poutiainen. Text och foto: HERTTAKAISA KETTUNEN NÄTKAMPANJEN VIE VANHUS ULOS STARTAR I OKTOBER! Äldreinstitutet startade i fjol kampanjen Vie vanhus ulos (Gå ut med äldre) som blev mycket populär. I år vill man med kampanjen lyfta fram seniorernas möjligheter att komma ut året om, även i sämre väder på hösten och våren. Kampanjen startar och fortsätter ända till trettondag Äldres riksomfattande friluftsdag är en del av utmaningskampanjen och en god start på friluftsvänverksamheten. Äldreinstitutets program Voimaa vanhuuteen (Styrka för äldre) utmanar alla servicehus, ålderdomshem, församlingar, kommuner, organisationer, företag, läroinrättningar, olika samfund och privatpersoner att delta i kampanjen och friluftsdagen som hålls torsdagen Med kampanjen Gå ut med äldre främjas funktionsförsvagade äldres regelbundna och trygga friluftsliv. Delta i kampanjen som privatperson eller som samfund och utmana alla dina bekanta att delta! Läs mera: 13

14 Barnens favorit i lekparken är den snurrande gungan som får fart av reservmormödrarna. Barnen och reservmormödrarna gladde sig åt utfärden till lekparken. Gruppen Ainot ja Einot förenar tre generationer Åldringar och barn har mycket att ge varandra. Åldringarna blir piggare i barnens glada sällskap och barnen kan lära sig hantverk och gott uppförande. Båda tycker om samarbetet och resultatet av arbetet kan man njuta av tillsammans. Temat för De Gamlas Vecka är Starkare tillsammans och i år betonas interaktionen mellan generationerna. Detta praktiseras i församlingarna i Tammerfors i gemensamma klubbar för pensionärer och barnfamiljer. Vid Kaleva kyrka sammanträder om måndagarna gruppen Ainot ja Einot och i Linnainmaa församlingscenter gruppen Iidat ja Kallet en gång i månaden. Varierande program När gruppen Ainot ja Einot sammankommer sjungs först öppningssången, varefter diakonen Susanna Laitinen läser ut Barnens bibel ett stycke som passar med kyrkoårets tidpunkt och visar bilder för barnen. Efter öppningsandakten följer varierande program. Bakandet blev populärt bland barnen och gruppen har bakat semlor, julpepparkakor och fastlagsbullar av degar som husmor har gjort. Bakverken görs tillsammans och husmor gräddar dem. Sedan får man smaka nybakat med saft och kaffe. I februari knåpade gruppen kort för alla hjärtans dag och i början av mars gjorde man en utfärd till en närbelägen lekpark där 14

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Rätten att åldras värdigt

Rätten att åldras värdigt Rätten att åldras värdigt Pensionärerna rf:s äldrepolitiska program 1. För människovärdet och den goda vardagen Pensionärerna rf är en partipolitiskt obunden medborgarorganisation. Dess verksamhet grundar

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

LIVSKVALITET OCH FRAMTIDSPLANER

LIVSKVALITET OCH FRAMTIDSPLANER Enkäten för 50 år fyllda LIVSKVALITET OCH FRAMTIDSPLANER 1. Vi skulle först vilja veta vad för slags aktiviteter Ni deltar i. Har Ni under sistlidna sex månader utfört något som helst avlönat arbete? Vilket

Läs mer

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen.

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Ytterligare information om innehållet i undersökningen: Mirkka Danielsbacka vid Helsingfors universitet tfn 09 1912 4537 eller e-post: mirkka.danielsbacka@helsinki.fi

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen.

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Ytterligare information om innehållet i undersökningen: Mirkka Danielsbacka vid Helsingfors universitet tfn 09 1912 4537 eller e-post: mirkka.danielsbacka@helsinki.fi

Läs mer

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6 gp FDUV Lättläst Gula Pressen Förbundet De Utvecklingsstördas Väl r.f. Nummer 2 Maj 2011 Ät bra orka mera sidan 2 Erik gick ner i vikt sidan 3 Lättläst bok om dikter sidan 4 Cirkus i Berlin sidan 6 Lättläst

Läs mer

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat share_en_sw.indd 1 09.04.2006 14:04:49 Uhr share_en_sw.indd 2-3 09.04.2006 14:04:49 Uhr Andelen äldre personer i den totala befolkningen är högre i Europa än på någon annan kontinent och fenomenet med

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad ligger bakom lek och rörelse? Varifrån glädje i delaktighet? SMÅBARNSFOSTRAN Information till småbarnsföräldrar Syftet med detta häfte är att informera föräldrar

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Program. Innehållsförteckning. Inledning. 2009-03-24 sid 1(7) Version 0.0. Nyköpings Frisksportklubb Program och Policy för verksamheten.

Program. Innehållsförteckning. Inledning. 2009-03-24 sid 1(7) Version 0.0. Nyköpings Frisksportklubb Program och Policy för verksamheten. 2009-03-24 sid 1(7) Innehållsförteckning Program... 1 Inledning... 1 Frisksportrörelsens idé...2 Klubbens program...2 Rörelse och motion... 2...2...3 Alkohol tobak droger doping... 3...3...3...4 Etik och

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

Om äldre människors rättigheter

Om äldre människors rättigheter Om äldre människors rättigheter Äldre människor är som alla andra människor Olika varandra med olika behov, erfarenheter, traditioner, intressen och smak. Men äldre kan vara mer sårbara än yngre. Sjukdom

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Karolinska Institutet Äldrecentrum

Karolinska Institutet Äldrecentrum Karolinska Institutet Äldrecentrum Att fylla i själv Efter Psykologtest Var vänlig använd kulspetspenna! 1. Proband nr: K SP1.0LOPNR 2. Namn: SP1.0FNAME SP1.0ENAME 3. Kön 1 Man 2 Kvinna SP1.0SEX 4. Personnummer:

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH UTREDNINGSBYRÅ OCH STATISTIK ÅLANDS Att leva och bo som inflyttad på Åland Syfte och metod Syftet med barometern är att ge en överblick av de inflyttades möjligheter att delta aktivt i det åländska samhällslivet

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen.

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. VÄLKOMMEN Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. Så här fungerar det för ett barn att bo på Oasen Socialtjänsten har bestämt att du ska bo på Oasen under en viss tid.

Läs mer

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Kaisa Kauppinen docent i socialpsykologi Helsingfors universitet Kauppinen inledde med att presentera sin aktuella forskning som behandlar de som

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

hemtjänsterna i skick

hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick Vi har i Finland lyckats i vårt gemensamma mål, möjligheten ett njuta av allt längre liv med god hälsa och livskvalitet. Å andra sidan är vi den nation i europa

Läs mer

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Givande och självklart Men oj, så slitsamt ibland De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det helt självklart att hjälpa

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen 1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS 1. Bakgrund till rekommendationen EU:s centralorganisationer på arbetsmarknaden UNICE/UEAPME, CEEP och EFS ingick ett ramavtal om

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr

Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr Handledarguide Inledning Vill du skapa förutsättningar för barnen att vara aktiva, lära själva och reflektera? Vill du skapa en miljö där barnen

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Kommunikationskort. Berätta om en drömresa som du har gjort eller skulle vilja göra. Berätta om en favoritleksak du hade som liten.

Kommunikationskort. Berätta om en drömresa som du har gjort eller skulle vilja göra. Berätta om en favoritleksak du hade som liten. Kommunikationskort Berätta om en drömresa som du har gjort eller skulle vilja göra Berätta om en favoritleksak du hade som liten Berätta om ett barndomsminne Berätta om en framtidsdröm du hade som liten

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet DEN RÄTTA KÄNSLAN Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet ut. Attityder och värderingar som

Läs mer

UNGKULTURDIALOG. Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid

UNGKULTURDIALOG. Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid UNGKULTURDIALOG Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007 Under 2 timmar samtalade vi med representanter för elevrådet i Vänersborg.

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Vi gör din röst hörd!

Vi gör din röst hörd! Vi gör din röst hörd! SPF bevakar dina intressen! - Har du tänkt på hur du vill du bo när du blir äldre? - Tycker du att det är rättvist att arbete och pension beskattas olika? - Vet du att i genomsnitt

Läs mer

Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka?

Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka? Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka? Utmärkt förening i Nacka Det är viktigt att alla barn och ungdomar som deltar i olika fritidsaktiviteter upplever att de är välkomna och att de kan känna

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Äldre som resurs. Barbro Westerholm Svenskt geriatriskt forum 2012 09 13

Äldre som resurs. Barbro Westerholm Svenskt geriatriskt forum 2012 09 13 Äldre som resurs Barbro Westerholm Svenskt geriatriskt forum 2012 09 13 Det här blir en föreläsning utan tal En stumföreläsning Socialutskottets resa till Chile förra veckan resulterade i att vi alla fångade

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

En sportslig chans. Ett studiematerial inför Special Olympics Stockholm 2012 den 5 juni

En sportslig chans. Ett studiematerial inför Special Olympics Stockholm 2012 den 5 juni En sportslig chans Ett studiematerial inför Special Olympics Stockholm 2012 den 5 juni Förbered dina elever för Special Olympics Stockholm Den 5 juni genomförs Special Olympics Stockholm 2012 på Stockholm

Läs mer

Samtalschema för värdering av stödbehov. Samtalschema

Samtalschema för värdering av stödbehov. Samtalschema Samtalschema 1. Basuppgifter (skall fyllas i av alla) Brukarens namn: Datum: Namn på andra mötesdeltagare: Gift/sambo: Ja Nej Hemmaboende barn: Ja Nej Evt. ålder Vad är bakgrunden för din ansökan? Vilken

Läs mer

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Volontärbarometern En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Innehåll Inledning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE VÅ VÅR LÖ DRÖMMAR HISTORIA Egenmakt MITT BOENDE! MITT BOENDE VÅR LÖSNING LÖSNING Individanpassning

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Global Youth Tobacco Survey (GYTS)

Global Youth Tobacco Survey (GYTS) Global Youth Tobacco Survey (GYTS) Resultat av enkäten som genomfördes hösten 2012 31.1.2014 www.thl.fi/gyts 1 Bakgrund GYTS-studien utreder 13 15-åriga skolelevers attityder, kunskap och erfarenheter

Läs mer

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24 jag vill lära mig magi, sa flickan. Mästaren såg på henne. Urblekta jeans, T-shirt och det utmanande uttrycket som blyga människor gärna tar till helt i onödan. Jag måste vara dubbelt så gammal som hon,

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort.

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. 1 OM ATT VARA HUND Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. H ar du någon gång undrat över hur det är att vara en

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Levnadsberättelse. Eventuellt foto

Levnadsberättelse. Eventuellt foto Levnadsberättelse Eventuellt foto Innehållsförteckning Innehåll Sid Inledning... 3 Levnadsberättelse... 4 Personuppgifter... 4 Barndomstid... 4 Ungdomstid... 8 Vuxenliv... 9 Familj, kärlek och vänskap...

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Månadens eftis oktober 2006: Lahtis eftis Text och foto: Monica Martens-Seppelin Besök 6.10.2006

Månadens eftis oktober 2006: Lahtis eftis Text och foto: Monica Martens-Seppelin Besök 6.10.2006 Månadens eftis oktober 2006: Lahtis eftis Text och foto: Monica Martens-Seppelin Besök 6.10.2006 Lahtis svenska skola och eftis ligger ett stenkast från järnvägsstationen som jag anländer till efter endast

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

och liv. till kyrkan. ledarskap.

och liv. till kyrkan. ledarskap. Idag ser vi att sportlovsläger, nyårsläger och tonårsläger ofta är fyllda av idrott och sport. SMU, SBUF och MKU har en historia med mycket idrottsarrangemang, bland annat SMUiader och distriktsmästerskap.

Läs mer

Arbetspensionen inte bara de gamlas grej

Arbetspensionen inte bara de gamlas grej Arbetspensionen inte bara de gamlas grej När man är ung är pensionen knappast det som man i första hand går och funderar på det återstår ju fl era årtionden till pensioneringen. Redan från 18 års älder

Läs mer

Sova kan du göra när du är pensionär

Sova kan du göra när du är pensionär Sova kan du göra när du är pensionär Återhämtning är mer än bara sömn Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller alla. Män, kvinnor, nattugglor, soffpotatisar och elitidrottare. Inte minst gäller det dem

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Anvisningar för synskadade Helsingforsbor, som har lämnat Resetjänsten i Helsingfors

Anvisningar för synskadade Helsingforsbor, som har lämnat Resetjänsten i Helsingfors 17,6,2014 Anvisningar för synskadade Helsingforsbor, som har lämnat Resetjänsten i Helsingfors Ändringar i Helsingforsbornas färdtjänst Helsingfors social- och hälsovårdsverk kommer under de närmaste månaderna

Läs mer