Delaktighet i den samordnade vårdplaneringen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delaktighet i den samordnade vårdplaneringen"

Transkript

1 FoU-rapport inom vårdvetenskap, Nr 2005:1 Delaktighet i den samordnade vårdplaneringen Delstudie inom Tyra E O Graaf Rolf Nikula Anna Ehrenberg Margareta Ehnfors

2 FoU-rapport inom vårdvetenskap, Nr 2005:1 Delaktighet i den samordnade vårdplaneringen Delstudie inom Författare: Tyra E O Graaf, leg sjuksköterska, doktorand Rolf Nikula, leg sjuksköterska,, fil dr Anna Ehrenberg, leg sjuksköterska, forskarassistent Margareta Ehnfors, leg sjuksköterska, professor Kontakt: Forskningsadministratör Birgitte Kolsung Institutionen för vårdvetenskap och omsorg Örebro universitet, Örebro e-post: ISSN NR:

3 Sammanfattning Studien beskriver förloppet vid utskrivning från slutenvård för patienter som bedöms ha behov av fortsatt vård och/eller omsorg. Fokus i studien ligger på patientens delaktighet i den samordnade vårdplaneringen med syftet att beskriva: om och på vilket sätt patienterna ges möjlighet till delaktighet i den samordnade vårdplaneringen och hur denna delaktighet utformas efter byte av vårdnivå i samband med utskrivning från slutenvården Utgångspunkten för studien var den samordnade vårdplanering som är nödvändig enligt den s.k. betalningsansvarslagen samt intentionen att åstadkomma ökad delaktighet för patienten. Studien genomfördes under 2004 som en fallstudie, med deltagande observation av samordnad vårdplanering, analys av patientjournaler samt intervjuer med patient och närstående både i samband med den samordnade vårdplaneringen och senare i hemmet. Resultaten visar att patientens egen erfarenhet tas till vara endast i begränsad omfattning. Olika yrkesgrupper tycks enbart se till sitt eget arbetsområde och ingen tar ett tydligt ansvar för patientens hela situation. Den delaktighet och kontinuitet i vård och omsorg som eftersträvas visar i denna studie tydliga brister. En jämförelse med inskrivning till avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) visar ändå att patientdelaktighet är möjlig att uppnå. En viktig skillnad mellan samordnad vårdplanering vid utskrivning från sjukhus och inskrivningssamtal vid ASIH är att patientens egen upplevelse och erfarenhet efterfrågades mer aktivt. Det skapar en annan förutsättning för patientens delaktighet. Studien mynnar ut i slutsatser och förslag till framtida utveckling av den samordnade vårdplaneringen. Bland annat föreslås att denna behöver förberedas t ex att gå igenom varför patienten skrivits in, vilka bedömningar som gjorts och vilka åtgärder som satts in. Förutom de huvudaktörer som varit aktiva under vårdtillfället, bör motsvarande kompetenser inom fortsatt vård och omsorg finnas med i den samordnade vårdplaneringen, för att tillsammans med patienten kunna föra en fördjupad diskussion kring de bedömningar som gjorts samt vilka åtgärder som utförts eller kommer att behöva utföras. Utöver dessa skall patient och/eller närstående kallas till den samordnade vårdplaneringen och få möjlighet och hjälp att förbereda sig inför diskussionen. Samtliga deltagare bör ha i stort sett samma information vid mötet om det ska finnas någon reell möjlighet till delaktighet. Den som utfärdar kallelsen till samordnad vårdplanering måste även ta ansvar för att hålla ihop helheten i planeringen. Oavsett om uppdraget utförs av utskrivande läkare eller hanteras via delegation så skall den som leder planeringen vara väl förtrogen med och inläst på alla bedömningar, åtgärder och resultat och hur dessa återkopplar till patientens liv före vårdtillfället. OM dessa förutsättningar uppfylls finns förutsättningar att de olika aktiva vårdgivarna kan ge patienten det stöd som behövs för att patienten ska kunna vara en person som aktivt är delaktig i sin egen samordnade vårdplanering. 3

4 Inledning Det finns ett ökande intresse i vårt samhälle för att kunna skapa förutsättningar för den enskilde att bo kvar i hemmet trots sjukdom och nedsatta funktioner, liksom att så snart som möjligt åter få komma hem efter sjukhusvistelse. Att patienten får vård i hemmet ökar kraven på samverkan mellan de olika enheter som ger vård- och omsorgstjänster. En viktig fråga utöver samverkan mellan vårdgivande enheter är att sjukvårds- och omsorgstjänster för personer i hemmet har god kvalitet och så långt det är möjligt utgår från vad patienten och dennes närstående anser är viktigt. Att medverka till att personer med olika vårdbehov kan få bo kvar i hemmet medför inte bara personliga kvaliteter, det blir allt viktigare också av kostnadsskäl för samhället, med tanke på de framtida vård- och omsorgsbehoven. En bättre samverkan mellan olika vårdgivande enheter, patienten och patientens närstående ställer krav på att informationsöverföring, beslut om och genomförande av olika vårdåtgärder hanteras på ett tillfredsställande sätt. Det s k SamS-projektets bedrivs inom ramen för ITHS2 1 -programmet och uppdragsgivare och projektägare var Landstingskontoret, SLL. De parter som ingår i projektet är Institutionen för vårdvetenskap och omsorg vid Örebro universitet, Förenade Care med dess Palliativa vårdenhet, Täby kommuns Äldreomsorg, SABH Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Karolinska universitetssjukhuset, ASIH Långbro Park, Radiumhemmet vid Karolinska universitetssjukhuset, Alkit Communications samt Cambio Healthcare Systems. I SamS-projektet ingår vårdenheterna Hemsjukvårdsenheterna SABH (Sjukhusansluten barnsjukvård i hemmet) vid Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Karolinska universitetssjukhuset, Palliativa vårdenheten inom Förenade Care och ASIH (Avancerad sjukvård i hemmet), Långbro Park inom Stockholms läns landsting. Målet för arbetet i SamS-projektet var att: Öka samverkan mellan patient, närstående och olika vårdgivare i omsorg samt hälso- och sjukvård, med hjälp av ett nytt sätt att använda IT inom vården för att förbättra team-samarbetet kring patienten. I denna situation är frågan om patientens och närståendes delaktighet i beslut om planering och genomförande av vårdåtgärder dvs fokus för denna delstudie av stor betydelse. Vi vet att även med de bästa ambitioner finns det svaga delar i en kedja. Ett underliggande motiv för detta arbete har varit att försöka hitta svaga punkter i informationsöverföringen för att senare kunna arbeta med att förstärka dessa, bl a med IT-stöd. Det är komplexa processer som omfattar både professionella vårdgivare, patienter och deras närstående som vi försöker kartlägga och beskriva. Hela bilden kan inte fångas, men med flera olika pusselbitar får vi en bättre bild av situationen som grund för framtida förbättringar. I denna delstudie har vi fokus på patientens och närståendes situation i samband med överflyttning mellan olika vårdformer, där en central utgångspunkt har varit lagen om Kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (fortsättningsvis BAL), som beskrivs närmare här nedan. 1 ITHS 2 - ett program för utveckling av IT inom hälso- och sjukvård finansierat av KK-stiftelsen och Vårdalstiftelsen. 4

5 Syfte Syftet med arbetet var att beskriva:. om, hur och på vilket sätt patienten ges möjlighet till delaktighet i den samordnade vårdplaneringen och hur denna delaktighet utformas efter byte av vårdnivå i samband med utskrivning från slutenvården. Syftet begränsas inte till samordnad vårdplanering och BAL (SFS 1990:1404, SFS 2003:193). Frågeställningen om patientens delaktighet är giltig även om inte betalningsansvar föreligger. BAL tydliggör inte bara ekonomiskt ansvar i olika situationer, utan tonvikt läggs även på patientens eget inflytande och delaktighet i vårdsituationen. Studiens fokus gäller den senare aspekten, som alltså bör föreligga vid byte av vårdnivå även utan samordnad vårdplanering. Lagar, begrepp och definitioner Patientjournallag Enligt patientjournallagen [PJL] (SFS 1985:562, SFS 2002:298) är en patientjournal först och främst avsedd att vara ett stöd för den eller de personer som ansvarar för patientens vård. Den utgör arbetsverktyg eller underlag för bedömningen av de åtgärder som kan behöva vidtas av någon som inte tidigare träffat patienten. Journalen är även en informationskälla för patienten om erhållen vård (SOSFS 1993:20). Hälso- och sjukvårdslag Definitionen av sluten vård i hälso- och sjukvårdslagen [HSL] (SFS 1982:763) avser hälsooch sjukvård som ges när patienten är intagen på sjukhus. Öppen vård avser hälso- och sjukvård som inte kräver intagning på sjukvårdsinrättning/sjukhus (5 HSL). Öppenvården delas mellan primärvård och övrig öppen vård (Proposition.1994/95:195). Primärvård innefattar basal omvårdnad, medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande verksamhet, rehabilitering och hjälpmedelsförskrivning. Primärvården bedrivs inom landstingens och kommunernas öppna hälso- och sjukvård samt av privatpraktiserande specialister i allmänmedicin. Övrig öppenvård omfattar hälso- och sjukvård meddelad av läkare med andra specialistkompetenser än den i allmänmedicin. Den inkluderar öppenvårdsmottagningar vid eller anknutna till sjukhus samt privatpraktiserande läkare med annan specialistkompetens än allmänmedicin. Till övrig öppenvård räknas även sjukhusansluten hemsjukvård. Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (BAL ) I Lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (SFS 1990:1404) (BAL ) beskrivs ett inskrivningsmeddelande. Det är ett skriftligt meddelande från sluten vård om att en patient har skrivits in och kan komma att behöva fortsatta insatser efter utskrivningen. Inskrivningsmeddelande skall underrätta berörda enheter i den öppna vården eller omsorgen vid inskrivningstillfället eller så snart det bedöms finnas ett behov av det. Vårdplan skall upprättas för en patient som skrivits ut från en enhet inom landstingets slutna hälso- och sjukvård av den behandlande läkaren, där läkaren gör bedömningen att fortsatta 5

6 insatser kommer att behövas. Denna vårdplanering skall ske i samarbete mellan företrädare för berörda enheter vid kommunens socialtjänst eller hälso- och sjukvård eller landstingets primärvård, öppna psykiatriska vård eller annan öppenvård. En vårdplan skall innehålla uppgifter om det bedömda behovet av insatser samt uppgifter om vilken enhet som är ansvarig för respektive insats. En vårdplan är upprättad när den har justerats av företrädare för de ansvariga enheterna. I fortsättningen kallar vi denna för justerad vårdplan Ett utskrivningsmeddelande skall senast dagen före det att en patient beräknas skrivas ut från den slutna hälso- och sjukvården underrätta ansvariga enheter. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska är den sjuksköterska som verksamhetschefen eller efter verksamhetschefens uppdrag annan utsett att vara ansvarig för patientens omvårdnad, ibland benämnd patientansvarig sjuksköterska (SOSFS 1996:32). Epikris, utskrivningsmeddelande Med epikris (SOSFS 1996:32) avses en sammanfattande bedömning av ett sjukdomsfall. Den innehåller en medicinsk del som är den ansvariga läkarens sammanfattande bedömning, en omvårdnadsdel som är den omvårdnadsansvariga sjuksköterskans sammanfattande bedömning och en rehabiliteringsdel som är den rehabiliteringsansvariges sammanfattande bedömning. Utskrivningsmeddelandet ska informera de ansvariga mottagande enheter som, enligt en justerad vårdplan, kommer att överta vård av och omsorg om patienten vid tidpunkten för utskrivning (BAL 10 e). Samordnad vårdplanering Vårdplanens upprättande föregås av en samordnad vårdplanering (SOSFS 1996:32), som avser en process som syftar till att tillsammans med patienten samordna planeringen av dennes fortsatta vård och omsorg vid överföring från en vårdform till en annan. Denna process består av flera moment, såsom: informationsöverföring till socialtjänsten och den öppna hälso- och sjukvården bekräftelse (kvittering) av mottagande information ställningstagande till huruvida företrädarna för de olika vårdnivåerna skall mötas för planering genomförande av planeringen - per telefon eller - vid personligt möte mellan berörda parter, där patienten och i vissa fall dennes närstående deltar. Vård och omsorg Med vård och omsorg avses medicinska åtgärder, omvårdnadsinsatser, förebyggande insatser, rehabilitering och hjälpmedelsförskrivning samt sociala insatser som särskilt boende och annat socialt stöd (SOSFS 1996:3). Vårdgivare Med vårdgivare avses i detta sammanhang inte den enskilde utövaren utan den juridiska person (statlig myndighet, landsting, kommun, bolag, stiftelse etc) eller den fysiska person som bedriver hälso- och sjukvård (SOSFS 1996:32). 6

7 Tabell 1. Delaktighet som empowerment efter Rifkin och Pridmor (2001). EMPOWERMENT Information är kunskap Kunskap är makt Att dela kunskap är delaktighet/inflytande Information Att ha tillgång till de fakta som behövs Kunskap Att tolka och använda information i en specifik situation Delaktighet Att ge förtroende, möjlighet och inspiration till dem som saknar makt eller inflytande att omsätta erfarenhet och kunskap i beslut som påverkar dem själva. Delaktighet I denna studie används begreppet delaktighet ett begrepp som är centralt för allt arbete inom hälso- och sjukvård. Vi har valt att använda begreppet med utgångspunkt i Rifkins och Pridmores (2001) beskrivning (Tabell1). De beskriver delaktighet som empowerment. De menar att information leder till kunskap, och att kunskap är makt. Att dela kunskap är att vara delaktig och ha inflytande, alltså uppnå empowerment. Att vara informerad är att ha tillgång till de fakta som behövs. Att besitta kunskap är att kunna tolka och använda information i en specifik situation. Delaktighet skapas genom att förtroende, möjlighet och inspiration ges till dem som saknar makt/inflytande att omsätta erfarenhet och kunskap i beslut som påverkar dem själva. Grunden för delaktighet är inte att se delaktighet som en produkt, utan som en process. Vi avser att använda ordet empowerment som definition av delaktighet. Ordet består av två delar em som i embarkera, d v s stiga ombord på en båt, samt power, som enligt lexikon betyder makt och förmåga. Definitionen blir således att patienten är delaktig när han är indragen i framtagande av fakta som påverkar vård och omsorg samt tolkningen av dessa fakta, och dessutom ges förtroende/möjlighet att omsätta detta i de beslut som påverkar patienten själv. Metod och material För att beskriva skeenden har vi valt att använda kvalitativa metoder (Starrin & Svensson 1994), då flera perspektiv på samma skeende kompletterar och fördjupar förståelsen. Varje person som ingår i studien har följts över en tidsperiod. Vår ansats är att lägga ett pussel av patientens upplevelser och erfarenheter och ställa det mot den dokumentation och information som ligger till grund för och som överförs mellan vård- eller omsorgsnivåer. Ambitionen har varit att strukturera och visualisera med ambitionen att förmedla en beskrivning av patientens erfarenhet av delaktighet. Vi diskuterar sedan om upplevd delaktighet har fått genomslag i dokumentation och åtgärder. Materialet består av fyra genomförda fallstudier (Yin 2003). Varje individ följdes över en tidsperiod på 5-9 veckor under våren och sommaren Fallstudien som metod kan ses som 7

8 Tabell 2. Översikt av datainsamlings- och analysmetoder Datainsamlingsmetod Deltagande observation Intervju I av patient och närstående Journalgranskning Intervju II av patient och närstående Analysmetod Analys av kommunikationsmönster och samspel Kvalitativ innehållsanalys Kvalitativ innehållsanalys Kvalitativ innehållsanalys ett antal metoder som används för att belysa många perspektiv och för att beskriva komplexa skeenden. De metoder som användes var följande (Tabell 2): Datainsamling med hjälp av deltagande observation, intervjuer samt granskning av olika journaldokument för medicinsk vård och omvårdnad. Erhållna data analyserades dels med kvalitativ innehållsanalys (Alvesson & Sköldeberg 1994, Hartman 1998) och dels med analys av den verbala kommunikationen samt det samspel som förekom under samtalet. 2 Den deltagande observationen utfördes vid den samordnade vårdplaneringen i samband med att patienten skulle skrivas ut från sluten vård till en annan vårdform. Forskaren fanns med i rummet utan att delta i samtalet. Dessa data analyserades sedan ur kommunikativ aspekt (Nilsson & Waldemarsson 1994). Patient och närstående intervjuades både i samband med den samordnade vårdplaneringen och cirka fyra veckor senare. En intervjuguide med öppna frågor användes (se bilaga) Utformningen är inspirerad av Kvale (1996). I intervjusituationen har uppföljande frågor kunnat ställas. Vi hade också ambitionen att låta den intervjuade tala färdigt utan att bli påverkad av den som intervjuade. De olika journaldokumenten lästes först efter att den första intervjun hade genomförts. Insamlat material har utgjorts av all dokumentation om medicinsk vård och omvårdnad för den aktuella patienten under den tidsperiod som omfattar tiden från intagning på sjukhus till utskrivning. Det insamlade materialet har sammanställts och jämförts, varje patient för sig samt korsvis mellan fallbeskrivningarna för att vi skulle finna likheter och skillnader i erfarenhet av delaktighet. I studien har vi fokuserat dels på den verbala kommunikationen, dels på det sociala samspelet som en väsentlig del av kommunikationen. En klassisk utgångspunkt för hur språket används är uppdelningen i symptomfunktion, signalfunktion och symbolfunktion (Molander 1983). Symptomfunktionen uttrycker något sändaren vill eller känner. Signalfunktionen pekar ut att ett yttrande är en signal till mottagaren att reagera på något sätt. Symbolfunktionen slutligen säger något om ett ämne. Denna uppdelning lanserades av Karl Bühler (I Molander 1983). Trots att den är relativt grov, visar den ändå behovet av att tolka yttranden utifrån kontext och socialt samspel. Molander (1983) resonerar utifrån Wittgensteins tankar om kommunikation 2 Ytterligare resultat från studien kommer att redovisas på annat sätt. 8

9 som varande mer av ett spel än förmedling av något. För att kartlägga detta spel som utgör kärnan i informationsöverföring och patientdelaktighet enligt BAL tar vi utgångspunkt i gruppens psykologi. Svedberg (1997) behandlar gruppens psykologi utifrån relationsbegreppet. Den sociala samvaron kan beskrivas som en matris vars embryo finns i deltagarnas varseblivning av varandra. Gruppens matris, dess nätverk av relationer upplevs av den enskilde som en helhet eller gestalt med eget liv och en egen logik, vilket enligt Svedberg kan illustreras visuellt. Vi betraktar den samordnade vårdplaneringen som en sådan egen matris, där aktörer intar roller utifrån yrkesroller och behov. I gruppdynamiken löser man sedan problem med överföring av information och fortsatt vårdplanering. Aktörerna kan anlägga olika perspektiv på sin egen funktion i den samordnade vårdplaneringens gruppdynamiska process. Exempel på olika perspektiv kan vara expertens, beslutsfattarens, ställföreträdande förälderns, den omhändertagnes, lyssnarens eller tjänarens. Dessa perspektiv kan skifta och kombineras under processen. Det finns ingen självklar koppling mellan aktörens perspektiv i den gruppdynamiska processen och aktörens profession. En beslutsfunktion som profession behöver inte motsvaras av ett gruppdynamiskt beslutsperspektiv, på samma sätt som att en expertfunktion inte behöver medföra ett gruppdynamiskt expertperspektiv. Utifrån Svedbergs reflektion om gruppen har vi utformat en modell som visuellt beskriver samtalet, och därmed återspeglar matrisen samspelet i gruppen. Denna visuella presentation visar gruppens inre sammanhang, aktörernas gruppdynamiska perspektiv och därmed också patientens delaktighet i processen. I denna rapport redovisar vi olika mönster för den interna kommunikationen i samband med vårdplaneringsmötet. Urval Urval av patienter gjordes utifrån följande principer: Patientens måste kunna tala och förstå svenska språket. Kontakt skulle ske i samband med utskrivning från sluten vård till öppen vård eller kommunal hälso- och sjukvård. Representanter från både större och mindre stad skulle inkluderas. Urval av patient från mindre stad gjordes med hjälp av sjukhuschef. Sjukhuschefen kontaktade en avdelning där projektet presenterades, och personal ombads kontakta forskaren när patient skulle skrivas ut enligt BAL. Därefter informerades patienterna muntligen och skriftligen av forskaren om projektet samt tillfrågades om deltagande. Urvalet från större stad förmedlades genom deltagande parter i SamS-projektet. Samma urvalsprocess som ovan ägde rum vid sjukhus i större stad. Ingående enheter Utskrivning skedde från slutenvårdsavdelning på sjukhus. Fortsatt vård och omsorg skedde i kommunal regi och med primärvård inkopplad. För två patienter vidtog inte omedelbart vård och omsorg på ny vårdnivå direkt efter utskrivning, utan detta skedde senare. Efter remittering (och väntan) skrevs de in i avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) (Tabell 3). ASIH är en remissinstans, viket innebär att de beviljar ansökningar efter platstillgång. Konsekvensen blir att det inte är vanligt att man kan gå direkt vid utskrivning från sjukhus till ASIH. Det är ytterst sällan som samordnad vårdplanering sker med ASIH som mottagare. Enligt uppgift förekommer detta endast vid enstaka tillfällen under året. Därmed förändrades 9

10 Tabell 3. Översiktlig beskrivning av de olika tillfällena för datainsamling för patienterna och deras olika vård- och omsorgsgivare Vård och omsorgsgivare Slutenvård Samordnad vårdplanering Kommunal omsorg/ primärvård Metodval för Patient 1 Journalgranskning Deltagande observation + patientintervju Uppföljande intervju efter 4 veckor Metodval för Patient 2 Journalgranskning Deltagande observation + patientintervju Uppföljande intervju efter 4 veckor Metodval för Patient 3 Journalgranskning Deltagande observation + patientintervju Uppföljande intervju efter 4 veckor Metodval för Patient 4 Journalgranskning Deltagande observation + patientintervju Uppföljning ej möjlig Vård och omsorgsgivare Metodval för Patient 5 Metodval för Patient 6 Inskrivningssamtal ASIH Deltagande observation Deltagande observation + patientintervju + patientintervju förutsättningarna under studiens genomförande, så att den samordnade vårdplaneringen enligt BAL jämställdes med inskrivningssamtalet i ASIH. Skillnaden vid inskrivning till ASIH är att information från utskrivande enhet föreligger endast i skriven form, som en remiss. Inga aktörer deltog därmed från utskrivande enhet vid vårdplaneringen. Den uppföljande intervjun efter fyra veckor kunde inte genomföras med patienter från ASIH, då dessa patienter i strikt mening inte bytte vårdnivå, eftersom de inte anslöts till ASIH vid utskrivning från sjukhus. Urvalet kom att bestå av sex patienter, varav två från mindre stad, två från större stad och två med inskrivning till ASIH. Vi bedömde att detta skulle vara ett tillräckligt stort material för de analyser vi avsåg att göra. Genomförande Genomförandet av observationer, intervjuer och granskning av dokumentation gjordes under år När en patient skulle skrivas ut enligt BAL, alternativt skrivas in i ASIH, kontaktades forskaren av utskrivande klinik. Efter att personalen muntligen förberett patienten på forskarens besök samt lämnat skriftlig information om studien syfte och form, ordnades en informationsträff för patient och anhöriga. Vid detta tillfälle redogjorde forskaren ytterligare för projektet och tillfälle gavs för frågor och förtydliganden. Patientens tillstånd inhämtades för forskarens deltagande vid den samordnade vårdplaneringen och för tillgång till journalen. Därefter genomfördes deltagande observation, intervju och genomgång av journaldokumentation (intervjufrågor samt observationsguide, se bilaga 1-3). Valet av denna ordning gjordes för att forskaren inte skulle påverkas inför observation av den samordnade vårdplaneringen. Den uppföljande intervjun med patienten och närstående genomfördes i hemmet ca fyra veckor efter utskrivning. Tre patientintervjuer genomfördes på detta vis. De patienter som var 10

11 anslutna till ASIH följdes inte upp med intervju fyra veckor efter inskrivning. En av de utskrivna i storstad var ej möjlig att få kontakt med (vare sig patient eller närstående) för den uppföljande intervjun. Databearbetning och analys Det insamlade materialet har i denna rapport förändrats när det gäller omständigheter och tider, för att garantera deltagarnas anonymitet. Dessutom presenteras resultatet i form av typfall, där patienters erfarenheter sammanställts i ett patientfall, utan att ge avkall på faktainnehållet. Ett typfall kan alltså motsvara förloppet för en eller två patienter. Sjukhusets olika journaldokument har även analyserats utifrån innehåll och hur väsentlig information för fortsatt omvårdnad har förts vidare i den samordnade vårdplaneringen, i epikris eller på annat sätt (t ex remisser), som ett mått på kontinuitet. Intervjuer som beskriver patientens och närståendes upplevelse av samordnad vårdplanering och tiden efter hemkomst har analyserats med kvalitativ innehållsanalys genom att patienternas utsagor har kondenserats och kategoriserats, vilket har utmynnat i tre typfall. Situationen vid den samordnade vårdplaneringen har analyserats både ur innehållsaspekt och ur kommunikativ aspekt (Nilsson & Waldemarsson 1994). I analysen av kommunikationen har vi valt att fokusera på vem yttranden riktas till och om relevant information utifrån befintlig dokumentation förmedlats. Dessutom har analys gjorts av hur lång tid olika aktörer och ämnesområden står i centrum. Denna analys kompletterar och validerar övriga resultat (Efraimsson et al 2003). Validitet Validitet eller trovärdighet, d v s hur väl vi lyckas studera det vi avser, uppnås genom användande av flera olika källor i datainsamlingen, vid avgränsning i valet av källmaterial och i hur vi genomförde analyserna. Patientens upplevelse inhämtades genom intervju. Upplevelsens förankring i den reella situationen tydliggörs genom jämförelse med flera olika journaldokument. Delaktighet som inflytande och möjlighet att påverka framkommer i jämförelsen mellan intervju, journaler och justerad vårdplan som är resultatet av en samordnad vårdplanering. 11

12 Resultat Resultaten presenteras i två delar, dels i form av tre typfall som beskriver en process och dels en analys av kommunikationen vid den samordnade vårdplaneringen. Syftet med typfallen är att belysa det centrala innehållet och lyfta fram betydelsefulla aspekter i en patients delaktighet. De tre typfallen visar på olika slags förtjänster och brister i samordnad vårdplanering och patientdelaktighet. Vi har valt att visa hur patientens anamnes och åtgärder beskrivs. Anamnesen beskriver patientens liv före vårdtillfället. Åtgärder beskriver de olika yrkesgruppernas agerande under vårdtillfället. Del I Typfall 1 Anamnes Enligt patientens egen berättelse: Patienten, en 80-årig man, har fallit en gång i november. Han har lite smärta, men inte värre än att den går att acceptera och att kurera med smärtstillande läkemedel. Smärtan blir värre, och en månad efter fallet söker patienten distriktsläkare. Patienten ordineras smärtstillande och får remiss till sjukgymnast. Smärtan minskar inte av behandlingen. Läkaren skriver under följande veckor ut mer och mer smärtstillande. Sjukgymnastbehandlingarna gör fruktansvärt ont enligt patienten. I februari, tre månader efter fallet, skall patienten läggas in på sjukhus för en sedan tidigare planerad bråckoperation. I och med att patienten inte kan ta sig upp på operationsbordet röntgas patienten, och en begynnande artros konstateras. Om denna diagnos leder till ytterligare vårdåtgärder är oklart utifrån journalanteckningar och utifrån patientens egna uppgifter. Patienten fortsätter att söka för sina svåra smärtor, bl a till akutmottagningen på uppmaning av sin distriktsläkare. På grund av den höga belastningen på akutmottagningen blev patienten vid ett tillfälle hänvisad till en privatpraktiserande läkare. Även här fick patienten utskrivet mer och kraftigare läkemedel. I april finner närstående patienten så pass mycket sämre att de söker akut och patienten blir inlagd på grund av förmaksflimmer, hjärtsvikt och caputnekros med smärtor. Under vårdtiden på sjukhuset Enligt journalanteckningar: Läkaren har noterat att de svåra smärtorna i höften är svåra att lindra. Patienten får inom två dygn från inskrivning röntgen av höft, bedömning av ortoped, samt en remiss skickad för höftoperation med förtur. Läkaren ser över och kompletterar de smärtstillande läkemedlen. I samband med den vattendrivande medicinen som sattes in vid behandlingen av hjärtsvikten, har patienten haft problem med att tömma blåsan. Patienten har tappats flera gånger med ml urin stående i blåsan. Under vårdtillfället blev kvarliggande urinkateter (KAD) insatt och försök att avveckla den med intermittent tappning genomfördes. Patienten kan inte tömma blåsan när det är dags för utskrivning, så KAD återinsätts och en remiss skickas till urologen. Hjärtsvikt och förmaksflimmer följs upp enligt gängse behandling. Arbetsterapeuten gör en ADL-bedömning på patienten. Hon dokumenterar att patienten har en nedsatt ADL-förmåga efter hjärtsvikt, men inga åtgärder sätts in. Sjukgymnasten lånar ut en rollator till patienten inför utskrivning, i övrigt inga åtgärder. 12

13 Kallelse till samordnad vårdplanering Skriftlig kallelse till den samordnade vårdplaneringen går till kommun och öppenvård. Patienten och närstående kallades muntligen. Samordnad vårdplanering Deltagare: patient, närstående, sjuksköterska och arbetsterapeut från avdelning, distriktsköterska från primärvården samt biståndshandläggare från kommun. Justerad vårdplan Innehåller beslut om städhjälp. Har justerats (bekräftats) av kommunens biståndshandläggare. Läkares utskrivningsmeddelande Uppföljning: Remiss skickad till Ortopedkliniken, patienten kallas från hemmet. Ökat vattendrivande p g a hjärtsvikt, följs upp av vårdcentralen. Det går inte att utläsa ur journalanteckning om utskrivningsmeddelandet går vidare i vårdkedjan. Läkares epikris Förlopp: I samband med den vattendrivande medicin som sattes in vid behandling av hjärtsvikten har patienten haft problem med att tömma blåsan. Uppföljning: av ortopeden och urologen på sjukhus X. Vårdcentralen ansvarar för eventuellt ställningstagande till nytt EKO och uppföljning när patientens hjärtsvikt har stabiliserats. Kontroll av elektrolyter inom två veckor. Eventuell upptitrering av dos ACE- hämmare, viktigt med optimering inför eventuell höftoperation. Kopia till: Vårdcentralen, Ortopedmottagning och Urologmottagning på sjukhus X. Utskrivningsmeddelande av sjukgymnast Aktivitet/hjälpmedel: Patienten har under vårdtiden varit uppegående med rollator. Rollator finns hemma. Har även käpp. Det går inte att utläsa från journalanteckning om utskrivningsmeddelande går vidare i vårdkedjan. Omvårdnadsepikris: Nutrition: Normal kost. Sammanfattning vårdtid: Patienten har under vårdtiden haft ont i sin höft och blivit insatt på smärtstillande. Har efter det haft svårt att kissa och fått urinkateter (KAD). Försökt att avveckla KAD, men då patienten återigen drabbats av residualurin så sattes en ny KAD in. Det går inte att utläsa från journalanteckning om omvårdnadsepikrisen går vidare i vårdkedjan. 13

14 Sjukhus Anamnes Läkare Halkade och föll i januari. Sedan tilltagande smärtor som är konstant närvarande. Arbetsterapeut Sjukgymnast Sjuksköterska Åtgärder Läkare Artros hö höft Röntgen höft, ortopedkonsult, remiss op höft. Läkemedel, EKG, EKO, Lab. Remiss urolog. Gemensam journal Arbetsterapeut Sjukgymnast Sjuksköterska KAD, interm ittent tappning. Justerad vårdplan Bisthandl i kommun: Städning Samordnad vpl Deltagare: Patient, N ärstående Sjuksköterska och arbterapeut från avd. Distr.sköterska från pv. Bisth. från kommun K allelse till sam ordnad vpl Skriftlig: Kommun Öppenvård Muntlig: Patient Närstående Kommun Figur 1. Informationsflödet på sjukhus fram till samordnad vårdplanering kring patienten. Figur 1 beskriver den information som påverkar patientens delaktighet i samordnad vårdplanering. Notera relationen mellan aktiva aktörer i journalföring och i samordnad vårdplanering. 14

15 Patient utskriven Utskrivningsmeddelande Läkare Läkarepikris Utskrivningsmeddelande Sjg Om v. epikris Uppföljning: Remiss skickad till ortoped. Ökat vattendrivande p g a hjärtsvikt följs upp på VC. Förlopp: Har fått vattendrivande läkemedel. Aktuellt hjälpmedel. Du har under vårdtiden varit uppegående med rollator. Nutrition: Normal kost. Uppföljning: Ortoped- och urologremiss. VC ev ang nytt EKO. Kontroll elektrolyter. Sammanfattande vårdtid: Patient har under vårdtiden.? VC Ortoped + urolog?? Figur 2. Informationsflödet från sjukhusvård till nästa vårdnivå, både vad avser innehåll och i vad mån det är dokumenterat att informationen förts vidare. Tecknet? betyder att ingen information finns i journalen. Patientens reflektion fyra veckor efter utskrivning Patienten var omedveten om och förvånad över att han hade kateter vid hemkomsten. Patienten var även omedveten om det planerade besöket hos urologen som var ordinerat av sjukhusets läkare för att följa upp urinblåsans status och KAD. Han har haft prostatabesvär för år sedan men har inte tidigare besökt urolog. Patienten tolkar det nu som att denna kallelse rör prostataproblematiken, och att det är en form av uppföljning. Vid besöket på urologkliniken dras katetern. Patienten är glad över detta och nöjd med urologens besked att prostatan fungerade väl, då patienten uppfattade att den var huvudanledningen till besöket. Väntan på höftoperation uppfattas av patienten som lång och smärtsam Han upplever att han inte kan påverka situationen. Rådet han fått av både sin distriktsläkare och läkaren på sjukhuset är att han skall åka in till akutmottagningen och sätta sig när det blir för svårt med 15

16 smärtorna. Det rådet gör honom uppgiven, då han uppfattar att han bara blir registrerad och sedan är det adjö. Det blir ingen egentlig hjälp. Patienten har också fått en påverkan på rösten, som blivit skrovlig, så att det han skall säga inte kommer riktigt fram. Han har därmed svårt att göra sig förstådd av sin omgivning. Det är något som bl a hans fru märker av i samtalen dem emellan. Det skapar lite irritation i hemmet. Enligt patienten har en av läkarna som patienten träffat sagt att det troligen är p g a av någon av medicinerna Patienten har tappat matlusten och äter mindre nu än när smärtan tilltog i december. Han har även varit illamående och upplever sig lida av muntorrhet. På sjukhuset åt patienten allt som serverades, Ja det lilla som bjöds det åt jag. Han tyckte att maten som serverades var god men att den var alldeles i underkant för en normal människa. Det var ju inget för en hungrig karl. Patienten har tappat vikt med 16 kilo på knappt åtta månader, vilket innebär ca 20 % viktnedgång. Enligt patienten har en primärvårdsläkare nämnt att det berodde på medicinerna, en annan sa: Oj då. Dessa uttalanden var under tiden före sjukhusvistelsen. (Omfattningen av viktminskningen uppmärksammades genom de frågor som intervjuaren ställde till patienten och finns inte dokumenterad i något av journaldokumenten. I sjuksköterskans journal angavs följande information under sökordet nutrition : Äter allmän kost.) I väntan på operation tillbringar patienten den mesta tiden i sängen, då smärtan blir värre om han sitter. Patienten kan förflytta sig med hjälp av käppar eller rollator. Toalett fungerar väl, patienten klarar själv toalettbesök. Kommunalt stöd enligt justerad vårdplan fungerar väl. Ombyggnad av dusch är genomförd, trapphiss på gång och trösklar borttagna. Patienten har känt en frustration över att inte ha blivit lyssnad på och förstådd när det gäller smärtan i höften som är kraftig och begränsar patientens liv så mycket. En yngre närstående till patienten har via Internet sökt möjligheter att få en tidigare operationstid på annat sjukhus än det sjukhus patienten redan står i operations kö till. Det har ingett patient och anhöriga hopp om att komma tidigare fram till operation, då han har hittat betydligt kortare köer till andra sjukhus än det patienten redan köar till. 16

17 Typfall 1 Januari Faller och slår i höften Egenvård Tycker att det går bra Februari - mars Söker distriktsläkare Smärtstillande läkem. Sjg remiss, behandl. Hjälper inte Gör ont April V I K T R E D U C E R I N G Maj Planerad bråckoperation sedan tidigare. Röntgen pga att man samtidigt ser patientens svåra smärtbild i höften. Juni Söker distriktsläkare Söker akutmottagning Skickas vidare till läkare på stan. Enl. närstående: jättedålig och blek. Genomförs Begynnande artros Smärtstillande Smärtstillande Läkarbedömning: Förmaksflimmer Hjärtsvikt Caputnekros med smärtor. OK, enl patienten? Hjälper ej Hjälper ej Enl dotter: Var så trött, hade haft så ont så länge. Han var nästan förvirrad. Åker in till akutmottagningen. Läggs in på sjukhus Inom 2 dygn: Rtg höft, ortopedkonsult Sätts upp på op-kö Juli Skrivs ut från sjukhus Kommunen - städ Underlättar för pat Augusti Väntar på operation DAT ombyggn. av dusch och trösklar Pga smärta ligger i sängen. Äter mindre. Intar läkemedel. Fungerar bra enl pat Risk för: Undernäring? Tryckskada? Fall? Yngre närstående med dators hjälp hittat sjukhus med kortare operationskö. Figur 3. Patientens situation tiden januari till augusti. Fält i första kolumnen anger patientens händelser och status. Kolumn två anger status eller åtgärder. Tredje kolumnen anger patientens upplevelse, med undantag av sista ellipsen, som är vår riskbedömning utifrån journaler och intervju. 17

18 Patient hemma Typfall 1 Problem Symtom: Svåra smärtor Mest sängliggande Nedsatt aptit Viktreduc. 20% Röstförändring Insatser Primärvården: Ordna med en trapphiss. Kommunen: Städning Upplevelser Att inte bli lyssnad på. Att väntan på operation är lång och smärtsam. Att råden från läkare att åka in till akuten när det blir värre, inte ger något resultat. Yngre närståendes sökning med dators hjälp för att titta på operationsköer på andra sjukhus, har gett dem insikt om att det är möjligt att komma fram snabbare. Figur 4. Sammanfattning av patientens upplevelse av vårdepisoden, både när det gäller problem och insatser samt sammanfattande utvärdering. Typfall 2 Anamnes Enligt journalanteckningarna, förda på sjukhuset av sjuksköterskan, bor patienten, en 85-årig dam, ensam på första våningen i ett flerfamiljshus tillsammans med en hund. Patienten har ingen hemtjänst. Det finns tillgång till en handikapphiss i huset. Enligt journalanteckning från sjukgymnast använder patienten rollator både inom- och utomhus. Uppgiften återkommer i journalanteckning förd av arbetsterapeut. Enligt läkarens journalanteckning står det att patienten haft besvär med yrsel sedan tidigare och fallit vid några tillfällen. Intagningsorsak var stroke. Under vårdtiden Dygnet efter det att patienten inkommit till avdelningen finns första anteckningen om att patienten inte ser riktigt bra med vänster öga, att det upplevs som dubbelseende. Patienten uppger att det varit problem med ögonen sedan tidigare. Det finns anteckningar kring ögonproblematiken och dubbelseendet fram till dagen innan utskrivning. Händelser under vårdtiden var förutom strokeövervakning, inkluderat röntgen, läkemedel och 18

19 laboratorieanalyser samt att en urinvägsinfektion behandlades. Förutom den bedömning arbetsterapeuten utförde på patienten initialt fick patienten fem sensomotoriska träningstillfällen som påbörjades på det femte vårddygnet och avslutades två dygn före utskrivning. Sjukgymnasten tränade patienten i gångträning med och utan stöd, trappträning, balansträning och morgongymnastik Kallelse till samordnad vårdplanering Skriftlig kallelse till samordnad vårdplanering gick till sjuksköterska i primärvården och biståndshandläggare i kommun. Patient och närstående kallades muntligen. Följande information finns med på den skiftliga kallelsen: Klarar ADL själv, utom förflyttning, anges tillsyn. Angående gångförmåga anges med gånghjälpmedel Rollator. Angående syn/hörsel/tal anges dubbelseende. Vårdplanering Deltagare: patient, två närstående, sjuksköterska från avdelning, biståndshandläggare från kommun. Justerad vårdplan Föreskriver dosettdelning av distriktsköterskan från primärvården. Föreskriver fortsatt planering i hemmet av biståndshandläggare från kommun. Kopia till kommun och primärvården Epikris och utskrivningsmeddelande Epikris av sjukgymnast Förflyttning: Självständig i alla förflyttningar, går med rollator Balans: Kan sitta utan stöd, kan röra sig utanför stödytan. Syn: Vissa problem kvarstår, men bättre än vid inkomst. Epikris skickas aldrig vidare i vårdkedjan. Arkiveras endast i sjukhusarkivet. Kopia till medicinkliniken. Läkares epikris Vid utskrivningen är patienten uppegående med rollator samt klarar sin ADL självständigt. Besväras dock av fortsatt dubbelseende som dock successivt avtar. Kopia till Primärvårdsläkaren. Omvårdnadsepikris Aktivitet: Går självständigt med rollator. Sköter ADL. Kopia till distriktssköterskan i primärvården. Utskrivningsmeddelande Datum för att patienten är utskrivningsklar. Ansvarig läkare. Kopia till primärvården och kommun. 19

20 Patient utskriven Läkarepikris Fortsatt planering: Ingen uppföljning via medicinkliniken. Sjg epikris O m v. epikris AT-anteckning Utskrivningsmeddelande Planering: Skrivs ut till hemm et. Ingen fortsatt träning. M atdistribution Trygghetslarm Ev hjälp med att handla. Skrivs ut till bostaden. Föreskriver duschpall. Ansv. läkare och utskrivningsdatum. Distriktsläkaren Medicinjo u rn a len Distriktssköterskan Medicinjo u rn a len Komm un och prim ärvård Figur 5. Informationsflödet från sjukhusvård till nästa vårdnivå, både vad avser innehåll samt i vad mån det är dokumenterat att informationen förts vidare och vart den sänts. Patientens och närståendes reflektion fyra veckor efter utskrivning Patientens uppgav att hon vid hemkomsten var så trött att hon inte orkade någonting, utan var tvungen att gå och lägga sig. Patienten upplevde oklarhet om vad hon skulle få för hjälp och stöd efter hemkomsten. Hon hade till exempel inte fått någon hjälp med duschningen, som hade tagit flera timmar att utföra. Hon hade även behövt hjälp med att bädda sängen. Hon tyckte att det var konstigt att hemtjänsten inte gjorde mer när hon kom hem, för då kunde hon verkligen inte göra mycket själv. Larmet hade installerats samma dag patienten kom hem från sjukhuset, och larmet är enligt närstående den bästa livförsäkring man kan ha. En del funderingar uppstod dock hur det skulle användas, bl a funderade patienten på om hon skulle ha det när hon sov och när hon duschade. Hon oroade sig för att larmet kunde skadas om det blev blött. Hon berättar om en situation när någon hade skrikit hallå, hallå och så började det att tjuta i apparaten. Då hade hon bara tryckt på en knapp så att det blev tyst. Patienten frågar hur långt bort larmet fungerar, och närstående svarar det gäller nog i hela kommunen, annars skulle man ju inte kunna gå ut och handla eller någonting. 20

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun 2015-02-18 Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun Vad är Link? Link är ett verktyg/system för att förenkla den samordnade vårdplaneringen mellan slutenvården, kommunen och primärvården.

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator? Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser

Läs mer

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD Utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan Reviderade av Mall-gruppen

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö

Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö Berith Kjellén, Eva-Karin Elkjaer, Roger Svensson, Ann-Charlotte

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Vårdkedjan för äldre. Uppföljning av tidigare granskning. Landstinget Halland och. Varbergs kommun. Maj 2003

REVISIONSRAPPORT. Vårdkedjan för äldre. Uppföljning av tidigare granskning. Landstinget Halland och. Varbergs kommun. Maj 2003 REVISIONSRAPPORT Uppföljning av tidigare granskning Vårdkedjan för äldre Landstinget Halland och Varbergs kommun Maj 2003 Bengt André Christel Eriksson Jean Johansson (1) Innehållsförteckning Sammanfattning...3

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Fallbeskrivningar - egenvård

Fallbeskrivningar - egenvård Fallbeskrivningar - egenvård Innehåll Fallbeskrivning 1 Injektion fragmin - utskrivning från sjukhus... 2 Fallbeskrivning 2 Ögondroppar efter poliklinisk starroperation... 2 Fallbeskrivning 3 TENS-behandling

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

När den ena handen vet vad den andra gör... Riktlinjer för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i

När den ena handen vet vad den andra gör... Riktlinjer för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i När den ena handen vet vad den andra gör När dem Riktlinjer för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvården i Östergötland När den ena handen vet vad den andra gör... Riktlinjer för samverkan

Läs mer

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping Samverkansdokument för vårdens övergångsställen Giltig from: 2013-02-13 Giltig tom: 2014-01-01 Fastställt av: Samverkansrådet Diarienummer: NSÖ 2013-58 Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Diagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl

Diagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl 005-08-01 Sida 1 Länssjukhus Närsjukhus Familjeläkar verksamhet Definition vårdkedja 1. Syfte SAMMANHÅLLEN VÅRDEPISOD, EN SERIE AV SAMORDNADE VÅRDINSATSER INKL. PATIENTINFORMATION OCH PATIENTUNDERVISNING,

Läs mer

Samordnad vårdplanering

Samordnad vårdplanering Samordnad vårdplanering En rapport om vårdtagares upplevelse av vårdplaneringsmötet utifrån begreppen information, delaktighet och trygghet December 2007 Ewa Hjerpe Kerstin Johannesson Inledning Vi som

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Bakgrund

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Användarhandbok och rutiner för användare av Meddix IT-stöd för Samordnad vårdplanering i Varbergs kommun och Halland Version 2010-02-25b

Användarhandbok och rutiner för användare av Meddix IT-stöd för Samordnad vårdplanering i Varbergs kommun och Halland Version 2010-02-25b Användarhandbok och rutiner för användare av Meddix IT-stöd för Samordnad vårdplanering i Varbergs kommun och Halland Version 2010-02-25b www.meddix.se Innehållsförteckning 1 Inloggning...3 2 Huvudbild

Läs mer

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå Hjärtsvikt i palliativ avancerad hemsjukvård AHS Viool = Vård individuell omsorg och livskvalitet Team med sjuksköterskor

Läs mer

Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL. Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI)

Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL. Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI) Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI) LGS-området 2011-05-02-2012-03-31 Utförd av: LGS SAMSA mars 2012 1 Sammanfattning

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård

Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård SVENSKA Bilaga 1 KOMMUNFÖRBUNDET 2003-06-30 Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård 1 En kommun skall betala ersättning till ett landsting för kostnader för hälsooch

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Granskning av journaler inom medicinkliniken NU-sjukvården patienter med hög återinskrivningsfrekvens 1998

Granskning av journaler inom medicinkliniken NU-sjukvården patienter med hög återinskrivningsfrekvens 1998 1 Granskning av journaler inom medicinkliniken NU-sjukvården patienter med hög återinskrivningsfrekvens 1998 För Vårdkedjeprojektet våren 1999 Lisbeth Appelqvist Projektledare Doris Lundin Vårdchef 2 Inledning

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Tomas Isaksson öl Godkänd:Anders Sundelin Datum:20090601 Information till Dig som ska få en knäledsprotes Den friska knäleden I knäleden möts tre ben; lårbenet, underbenet

Läs mer

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård

Läs mer

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Reviderad 101108 VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090916 RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Biståndsärende bedömer och beslutar efter ansökan från den enskilde. n skickar uppdraget till enhetschefen

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun

Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun Del C 21 fallstudier FoUU-rapport 212:1 del C 1 TioHundraförvaltningen Box 81 761 28 Norrtälje Besöksadress: Estunavägen 14 Telefon: 176-71 (vxl) Omslagsbild:

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Meddix När hög patientsäkerhet krävs i utskrivningsplaneringen

Meddix När hög patientsäkerhet krävs i utskrivningsplaneringen Meddix När hög patientsäkerhet krävs i utskrivningsplaneringen Tyra E O Graaf Distriktssköterska Doktorand Verksamhetskonsult på Tieto 1 Lag och författning Lag (1990 :1404) Om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund bitr öl Godkänd:Anders Sundelin Datum:20120426 Information till Dig som ska få en knäledsprotes Den friska knäleden I knäleden möts tre ben; lårbenet, underbenet

Läs mer

Välkommen till avdelning 604

Välkommen till avdelning 604 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik Sahlgrenska, Högsbo sjukhus Informationen ska vara en vägledning för dig under vårdtiden hos oss. Är det något du undrar över tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

Esther ledningsgrupp

Esther ledningsgrupp MÖTESANTECKNINGAR 1(6) Plats: Ulfsparresalen, gula villan, hus 17, Höglandssjukhuset Eksjö Närvarande: Kerstin Carlsson, Eksjö kommun Ann-Katrin Henrysson, Eksjö kommun Jill Malmqvist, Eksjö kommun Ingela

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering.

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Om du är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionshinder kan du få stöd och hjälp i ditt eget hem. Vi på vårdbolaget TioHundra

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal mars 2009 2 (10) Innehåll

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Lite bra att veta.. 1 Beskrivning av avdelningen Avdelning 12-25 har 33 vårdplatser och därtill tillkommer 3 vårdplatser på

Läs mer

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Sammanfattning av slutrapporter från projekt med analysmedel i Göteborgsområdet 2014 2015-01-19 Sammanfattning av slutrapporter Göteborgsområdet

Läs mer

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06 ICF Journalföring HSL 1 Innehållsförteckning Journalföring vid ny boende sid 3 Inskrivning i Treserva Vårdåtagande sid 3 Allmänna uppgifter sid 3 Bakgrundsfakta

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Manual och rutiner för vårdplanering och informationsöverföring i MEDDIX för Psykiatrisk Öppenvård Örebro läns landsting

Manual och rutiner för vårdplanering och informationsöverföring i MEDDIX för Psykiatrisk Öppenvård Örebro läns landsting Upprättad datum 2009-08-31 Revideras senast 2010-12-31 Manual och rutiner för vårdplanering och informationsöverföring i MEDDIX för Psykiatrisk Öppenvård Örebro läns landsting INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund

Läs mer

Axelledsprotes. Region Skåne. Patientinformation. Axelledsprotes

Axelledsprotes. Region Skåne. Patientinformation. Axelledsprotes Axelledsprotes Patientinformation Region Skåne Axelledsprotes 1 Denna broschyr är framtagen av Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus 2 Axelledsprotes Innehåll Inledning... 4 Före operationen...

Läs mer

Samordnad vårdplanering för sjuka äldre

Samordnad vårdplanering för sjuka äldre Samordnad vårdplanering för sjuka äldre Dnr: Rev 42-2014 Genomförd av: Revisorerna i Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen Behandlad av Revisorskollegiet den 24 mars 2015 Samordnad vårdplanering

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Rutin Dokumenttyp: Rutin Beslutat av: Förvaltningschef Fastställelsedatum: 2011-03-29 Ansvarig: Verksamhetschef Revideras: årligen Följas upp: årligen RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Innehåll

Läs mer

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (13) Ansvar för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Riktlinjer för delegering av enklare

Läs mer

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus 1 Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Patent/brukare och Närstående skall känna sig välinformerade samt uppleva en ökad trygghet i den fortsatta omvårdnaden i livets

Läs mer

Utskrivningsprocess. Utskrivningsplanering Hemma. Inlagd på sjukhus. Initiering av hemgång. Bedömning inför hemgång GRÖN GUL

Utskrivningsprocess. Utskrivningsplanering Hemma. Inlagd på sjukhus. Initiering av hemgång. Bedömning inför hemgång GRÖN GUL Utskrivningsprocess Inlagd på sjukhus Initiering av Utskrivningsplanering Hemma Bedömning inför GRÖN GUL RÖD < 72 tim uppföljande telefonsamtal Utskrivningsprocess Vägen ut INVENTERING Planera för god

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Rapportera mera. www.samverkanstorget.se

Rapportera mera. www.samverkanstorget.se 2014-04-15 Rapport Rapportera mera Avvikelsehantering i samverkan mellan kommun och region inom Göteborgsområdet Hösten 2013 2014-04-15 Sammanställt av: Andreas Ericson, Göteborgs stad Anita Nilsson, processledare,

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg.

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vård och omsorg i Bengtsfors kommun En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vad säger socialtjänstlagen? 5 kap 4 Socialnämnden skall verka för att äldre människor

Läs mer