Delaktighet i den samordnade vårdplaneringen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delaktighet i den samordnade vårdplaneringen"

Transkript

1 FoU-rapport inom vårdvetenskap, Nr 2005:1 Delaktighet i den samordnade vårdplaneringen Delstudie inom Tyra E O Graaf Rolf Nikula Anna Ehrenberg Margareta Ehnfors

2 FoU-rapport inom vårdvetenskap, Nr 2005:1 Delaktighet i den samordnade vårdplaneringen Delstudie inom Författare: Tyra E O Graaf, leg sjuksköterska, doktorand Rolf Nikula, leg sjuksköterska,, fil dr Anna Ehrenberg, leg sjuksköterska, forskarassistent Margareta Ehnfors, leg sjuksköterska, professor Kontakt: Forskningsadministratör Birgitte Kolsung Institutionen för vårdvetenskap och omsorg Örebro universitet, Örebro e-post: ISSN NR:

3 Sammanfattning Studien beskriver förloppet vid utskrivning från slutenvård för patienter som bedöms ha behov av fortsatt vård och/eller omsorg. Fokus i studien ligger på patientens delaktighet i den samordnade vårdplaneringen med syftet att beskriva: om och på vilket sätt patienterna ges möjlighet till delaktighet i den samordnade vårdplaneringen och hur denna delaktighet utformas efter byte av vårdnivå i samband med utskrivning från slutenvården Utgångspunkten för studien var den samordnade vårdplanering som är nödvändig enligt den s.k. betalningsansvarslagen samt intentionen att åstadkomma ökad delaktighet för patienten. Studien genomfördes under 2004 som en fallstudie, med deltagande observation av samordnad vårdplanering, analys av patientjournaler samt intervjuer med patient och närstående både i samband med den samordnade vårdplaneringen och senare i hemmet. Resultaten visar att patientens egen erfarenhet tas till vara endast i begränsad omfattning. Olika yrkesgrupper tycks enbart se till sitt eget arbetsområde och ingen tar ett tydligt ansvar för patientens hela situation. Den delaktighet och kontinuitet i vård och omsorg som eftersträvas visar i denna studie tydliga brister. En jämförelse med inskrivning till avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) visar ändå att patientdelaktighet är möjlig att uppnå. En viktig skillnad mellan samordnad vårdplanering vid utskrivning från sjukhus och inskrivningssamtal vid ASIH är att patientens egen upplevelse och erfarenhet efterfrågades mer aktivt. Det skapar en annan förutsättning för patientens delaktighet. Studien mynnar ut i slutsatser och förslag till framtida utveckling av den samordnade vårdplaneringen. Bland annat föreslås att denna behöver förberedas t ex att gå igenom varför patienten skrivits in, vilka bedömningar som gjorts och vilka åtgärder som satts in. Förutom de huvudaktörer som varit aktiva under vårdtillfället, bör motsvarande kompetenser inom fortsatt vård och omsorg finnas med i den samordnade vårdplaneringen, för att tillsammans med patienten kunna föra en fördjupad diskussion kring de bedömningar som gjorts samt vilka åtgärder som utförts eller kommer att behöva utföras. Utöver dessa skall patient och/eller närstående kallas till den samordnade vårdplaneringen och få möjlighet och hjälp att förbereda sig inför diskussionen. Samtliga deltagare bör ha i stort sett samma information vid mötet om det ska finnas någon reell möjlighet till delaktighet. Den som utfärdar kallelsen till samordnad vårdplanering måste även ta ansvar för att hålla ihop helheten i planeringen. Oavsett om uppdraget utförs av utskrivande läkare eller hanteras via delegation så skall den som leder planeringen vara väl förtrogen med och inläst på alla bedömningar, åtgärder och resultat och hur dessa återkopplar till patientens liv före vårdtillfället. OM dessa förutsättningar uppfylls finns förutsättningar att de olika aktiva vårdgivarna kan ge patienten det stöd som behövs för att patienten ska kunna vara en person som aktivt är delaktig i sin egen samordnade vårdplanering. 3

4 Inledning Det finns ett ökande intresse i vårt samhälle för att kunna skapa förutsättningar för den enskilde att bo kvar i hemmet trots sjukdom och nedsatta funktioner, liksom att så snart som möjligt åter få komma hem efter sjukhusvistelse. Att patienten får vård i hemmet ökar kraven på samverkan mellan de olika enheter som ger vård- och omsorgstjänster. En viktig fråga utöver samverkan mellan vårdgivande enheter är att sjukvårds- och omsorgstjänster för personer i hemmet har god kvalitet och så långt det är möjligt utgår från vad patienten och dennes närstående anser är viktigt. Att medverka till att personer med olika vårdbehov kan få bo kvar i hemmet medför inte bara personliga kvaliteter, det blir allt viktigare också av kostnadsskäl för samhället, med tanke på de framtida vård- och omsorgsbehoven. En bättre samverkan mellan olika vårdgivande enheter, patienten och patientens närstående ställer krav på att informationsöverföring, beslut om och genomförande av olika vårdåtgärder hanteras på ett tillfredsställande sätt. Det s k SamS-projektets bedrivs inom ramen för ITHS2 1 -programmet och uppdragsgivare och projektägare var Landstingskontoret, SLL. De parter som ingår i projektet är Institutionen för vårdvetenskap och omsorg vid Örebro universitet, Förenade Care med dess Palliativa vårdenhet, Täby kommuns Äldreomsorg, SABH Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Karolinska universitetssjukhuset, ASIH Långbro Park, Radiumhemmet vid Karolinska universitetssjukhuset, Alkit Communications samt Cambio Healthcare Systems. I SamS-projektet ingår vårdenheterna Hemsjukvårdsenheterna SABH (Sjukhusansluten barnsjukvård i hemmet) vid Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Karolinska universitetssjukhuset, Palliativa vårdenheten inom Förenade Care och ASIH (Avancerad sjukvård i hemmet), Långbro Park inom Stockholms läns landsting. Målet för arbetet i SamS-projektet var att: Öka samverkan mellan patient, närstående och olika vårdgivare i omsorg samt hälso- och sjukvård, med hjälp av ett nytt sätt att använda IT inom vården för att förbättra team-samarbetet kring patienten. I denna situation är frågan om patientens och närståendes delaktighet i beslut om planering och genomförande av vårdåtgärder dvs fokus för denna delstudie av stor betydelse. Vi vet att även med de bästa ambitioner finns det svaga delar i en kedja. Ett underliggande motiv för detta arbete har varit att försöka hitta svaga punkter i informationsöverföringen för att senare kunna arbeta med att förstärka dessa, bl a med IT-stöd. Det är komplexa processer som omfattar både professionella vårdgivare, patienter och deras närstående som vi försöker kartlägga och beskriva. Hela bilden kan inte fångas, men med flera olika pusselbitar får vi en bättre bild av situationen som grund för framtida förbättringar. I denna delstudie har vi fokus på patientens och närståendes situation i samband med överflyttning mellan olika vårdformer, där en central utgångspunkt har varit lagen om Kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (fortsättningsvis BAL), som beskrivs närmare här nedan. 1 ITHS 2 - ett program för utveckling av IT inom hälso- och sjukvård finansierat av KK-stiftelsen och Vårdalstiftelsen. 4

5 Syfte Syftet med arbetet var att beskriva:. om, hur och på vilket sätt patienten ges möjlighet till delaktighet i den samordnade vårdplaneringen och hur denna delaktighet utformas efter byte av vårdnivå i samband med utskrivning från slutenvården. Syftet begränsas inte till samordnad vårdplanering och BAL (SFS 1990:1404, SFS 2003:193). Frågeställningen om patientens delaktighet är giltig även om inte betalningsansvar föreligger. BAL tydliggör inte bara ekonomiskt ansvar i olika situationer, utan tonvikt läggs även på patientens eget inflytande och delaktighet i vårdsituationen. Studiens fokus gäller den senare aspekten, som alltså bör föreligga vid byte av vårdnivå även utan samordnad vårdplanering. Lagar, begrepp och definitioner Patientjournallag Enligt patientjournallagen [PJL] (SFS 1985:562, SFS 2002:298) är en patientjournal först och främst avsedd att vara ett stöd för den eller de personer som ansvarar för patientens vård. Den utgör arbetsverktyg eller underlag för bedömningen av de åtgärder som kan behöva vidtas av någon som inte tidigare träffat patienten. Journalen är även en informationskälla för patienten om erhållen vård (SOSFS 1993:20). Hälso- och sjukvårdslag Definitionen av sluten vård i hälso- och sjukvårdslagen [HSL] (SFS 1982:763) avser hälsooch sjukvård som ges när patienten är intagen på sjukhus. Öppen vård avser hälso- och sjukvård som inte kräver intagning på sjukvårdsinrättning/sjukhus (5 HSL). Öppenvården delas mellan primärvård och övrig öppen vård (Proposition.1994/95:195). Primärvård innefattar basal omvårdnad, medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande verksamhet, rehabilitering och hjälpmedelsförskrivning. Primärvården bedrivs inom landstingens och kommunernas öppna hälso- och sjukvård samt av privatpraktiserande specialister i allmänmedicin. Övrig öppenvård omfattar hälso- och sjukvård meddelad av läkare med andra specialistkompetenser än den i allmänmedicin. Den inkluderar öppenvårdsmottagningar vid eller anknutna till sjukhus samt privatpraktiserande läkare med annan specialistkompetens än allmänmedicin. Till övrig öppenvård räknas även sjukhusansluten hemsjukvård. Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (BAL ) I Lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (SFS 1990:1404) (BAL ) beskrivs ett inskrivningsmeddelande. Det är ett skriftligt meddelande från sluten vård om att en patient har skrivits in och kan komma att behöva fortsatta insatser efter utskrivningen. Inskrivningsmeddelande skall underrätta berörda enheter i den öppna vården eller omsorgen vid inskrivningstillfället eller så snart det bedöms finnas ett behov av det. Vårdplan skall upprättas för en patient som skrivits ut från en enhet inom landstingets slutna hälso- och sjukvård av den behandlande läkaren, där läkaren gör bedömningen att fortsatta 5

6 insatser kommer att behövas. Denna vårdplanering skall ske i samarbete mellan företrädare för berörda enheter vid kommunens socialtjänst eller hälso- och sjukvård eller landstingets primärvård, öppna psykiatriska vård eller annan öppenvård. En vårdplan skall innehålla uppgifter om det bedömda behovet av insatser samt uppgifter om vilken enhet som är ansvarig för respektive insats. En vårdplan är upprättad när den har justerats av företrädare för de ansvariga enheterna. I fortsättningen kallar vi denna för justerad vårdplan Ett utskrivningsmeddelande skall senast dagen före det att en patient beräknas skrivas ut från den slutna hälso- och sjukvården underrätta ansvariga enheter. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska är den sjuksköterska som verksamhetschefen eller efter verksamhetschefens uppdrag annan utsett att vara ansvarig för patientens omvårdnad, ibland benämnd patientansvarig sjuksköterska (SOSFS 1996:32). Epikris, utskrivningsmeddelande Med epikris (SOSFS 1996:32) avses en sammanfattande bedömning av ett sjukdomsfall. Den innehåller en medicinsk del som är den ansvariga läkarens sammanfattande bedömning, en omvårdnadsdel som är den omvårdnadsansvariga sjuksköterskans sammanfattande bedömning och en rehabiliteringsdel som är den rehabiliteringsansvariges sammanfattande bedömning. Utskrivningsmeddelandet ska informera de ansvariga mottagande enheter som, enligt en justerad vårdplan, kommer att överta vård av och omsorg om patienten vid tidpunkten för utskrivning (BAL 10 e). Samordnad vårdplanering Vårdplanens upprättande föregås av en samordnad vårdplanering (SOSFS 1996:32), som avser en process som syftar till att tillsammans med patienten samordna planeringen av dennes fortsatta vård och omsorg vid överföring från en vårdform till en annan. Denna process består av flera moment, såsom: informationsöverföring till socialtjänsten och den öppna hälso- och sjukvården bekräftelse (kvittering) av mottagande information ställningstagande till huruvida företrädarna för de olika vårdnivåerna skall mötas för planering genomförande av planeringen - per telefon eller - vid personligt möte mellan berörda parter, där patienten och i vissa fall dennes närstående deltar. Vård och omsorg Med vård och omsorg avses medicinska åtgärder, omvårdnadsinsatser, förebyggande insatser, rehabilitering och hjälpmedelsförskrivning samt sociala insatser som särskilt boende och annat socialt stöd (SOSFS 1996:3). Vårdgivare Med vårdgivare avses i detta sammanhang inte den enskilde utövaren utan den juridiska person (statlig myndighet, landsting, kommun, bolag, stiftelse etc) eller den fysiska person som bedriver hälso- och sjukvård (SOSFS 1996:32). 6

7 Tabell 1. Delaktighet som empowerment efter Rifkin och Pridmor (2001). EMPOWERMENT Information är kunskap Kunskap är makt Att dela kunskap är delaktighet/inflytande Information Att ha tillgång till de fakta som behövs Kunskap Att tolka och använda information i en specifik situation Delaktighet Att ge förtroende, möjlighet och inspiration till dem som saknar makt eller inflytande att omsätta erfarenhet och kunskap i beslut som påverkar dem själva. Delaktighet I denna studie används begreppet delaktighet ett begrepp som är centralt för allt arbete inom hälso- och sjukvård. Vi har valt att använda begreppet med utgångspunkt i Rifkins och Pridmores (2001) beskrivning (Tabell1). De beskriver delaktighet som empowerment. De menar att information leder till kunskap, och att kunskap är makt. Att dela kunskap är att vara delaktig och ha inflytande, alltså uppnå empowerment. Att vara informerad är att ha tillgång till de fakta som behövs. Att besitta kunskap är att kunna tolka och använda information i en specifik situation. Delaktighet skapas genom att förtroende, möjlighet och inspiration ges till dem som saknar makt/inflytande att omsätta erfarenhet och kunskap i beslut som påverkar dem själva. Grunden för delaktighet är inte att se delaktighet som en produkt, utan som en process. Vi avser att använda ordet empowerment som definition av delaktighet. Ordet består av två delar em som i embarkera, d v s stiga ombord på en båt, samt power, som enligt lexikon betyder makt och förmåga. Definitionen blir således att patienten är delaktig när han är indragen i framtagande av fakta som påverkar vård och omsorg samt tolkningen av dessa fakta, och dessutom ges förtroende/möjlighet att omsätta detta i de beslut som påverkar patienten själv. Metod och material För att beskriva skeenden har vi valt att använda kvalitativa metoder (Starrin & Svensson 1994), då flera perspektiv på samma skeende kompletterar och fördjupar förståelsen. Varje person som ingår i studien har följts över en tidsperiod. Vår ansats är att lägga ett pussel av patientens upplevelser och erfarenheter och ställa det mot den dokumentation och information som ligger till grund för och som överförs mellan vård- eller omsorgsnivåer. Ambitionen har varit att strukturera och visualisera med ambitionen att förmedla en beskrivning av patientens erfarenhet av delaktighet. Vi diskuterar sedan om upplevd delaktighet har fått genomslag i dokumentation och åtgärder. Materialet består av fyra genomförda fallstudier (Yin 2003). Varje individ följdes över en tidsperiod på 5-9 veckor under våren och sommaren Fallstudien som metod kan ses som 7

8 Tabell 2. Översikt av datainsamlings- och analysmetoder Datainsamlingsmetod Deltagande observation Intervju I av patient och närstående Journalgranskning Intervju II av patient och närstående Analysmetod Analys av kommunikationsmönster och samspel Kvalitativ innehållsanalys Kvalitativ innehållsanalys Kvalitativ innehållsanalys ett antal metoder som används för att belysa många perspektiv och för att beskriva komplexa skeenden. De metoder som användes var följande (Tabell 2): Datainsamling med hjälp av deltagande observation, intervjuer samt granskning av olika journaldokument för medicinsk vård och omvårdnad. Erhållna data analyserades dels med kvalitativ innehållsanalys (Alvesson & Sköldeberg 1994, Hartman 1998) och dels med analys av den verbala kommunikationen samt det samspel som förekom under samtalet. 2 Den deltagande observationen utfördes vid den samordnade vårdplaneringen i samband med att patienten skulle skrivas ut från sluten vård till en annan vårdform. Forskaren fanns med i rummet utan att delta i samtalet. Dessa data analyserades sedan ur kommunikativ aspekt (Nilsson & Waldemarsson 1994). Patient och närstående intervjuades både i samband med den samordnade vårdplaneringen och cirka fyra veckor senare. En intervjuguide med öppna frågor användes (se bilaga) Utformningen är inspirerad av Kvale (1996). I intervjusituationen har uppföljande frågor kunnat ställas. Vi hade också ambitionen att låta den intervjuade tala färdigt utan att bli påverkad av den som intervjuade. De olika journaldokumenten lästes först efter att den första intervjun hade genomförts. Insamlat material har utgjorts av all dokumentation om medicinsk vård och omvårdnad för den aktuella patienten under den tidsperiod som omfattar tiden från intagning på sjukhus till utskrivning. Det insamlade materialet har sammanställts och jämförts, varje patient för sig samt korsvis mellan fallbeskrivningarna för att vi skulle finna likheter och skillnader i erfarenhet av delaktighet. I studien har vi fokuserat dels på den verbala kommunikationen, dels på det sociala samspelet som en väsentlig del av kommunikationen. En klassisk utgångspunkt för hur språket används är uppdelningen i symptomfunktion, signalfunktion och symbolfunktion (Molander 1983). Symptomfunktionen uttrycker något sändaren vill eller känner. Signalfunktionen pekar ut att ett yttrande är en signal till mottagaren att reagera på något sätt. Symbolfunktionen slutligen säger något om ett ämne. Denna uppdelning lanserades av Karl Bühler (I Molander 1983). Trots att den är relativt grov, visar den ändå behovet av att tolka yttranden utifrån kontext och socialt samspel. Molander (1983) resonerar utifrån Wittgensteins tankar om kommunikation 2 Ytterligare resultat från studien kommer att redovisas på annat sätt. 8

9 som varande mer av ett spel än förmedling av något. För att kartlägga detta spel som utgör kärnan i informationsöverföring och patientdelaktighet enligt BAL tar vi utgångspunkt i gruppens psykologi. Svedberg (1997) behandlar gruppens psykologi utifrån relationsbegreppet. Den sociala samvaron kan beskrivas som en matris vars embryo finns i deltagarnas varseblivning av varandra. Gruppens matris, dess nätverk av relationer upplevs av den enskilde som en helhet eller gestalt med eget liv och en egen logik, vilket enligt Svedberg kan illustreras visuellt. Vi betraktar den samordnade vårdplaneringen som en sådan egen matris, där aktörer intar roller utifrån yrkesroller och behov. I gruppdynamiken löser man sedan problem med överföring av information och fortsatt vårdplanering. Aktörerna kan anlägga olika perspektiv på sin egen funktion i den samordnade vårdplaneringens gruppdynamiska process. Exempel på olika perspektiv kan vara expertens, beslutsfattarens, ställföreträdande förälderns, den omhändertagnes, lyssnarens eller tjänarens. Dessa perspektiv kan skifta och kombineras under processen. Det finns ingen självklar koppling mellan aktörens perspektiv i den gruppdynamiska processen och aktörens profession. En beslutsfunktion som profession behöver inte motsvaras av ett gruppdynamiskt beslutsperspektiv, på samma sätt som att en expertfunktion inte behöver medföra ett gruppdynamiskt expertperspektiv. Utifrån Svedbergs reflektion om gruppen har vi utformat en modell som visuellt beskriver samtalet, och därmed återspeglar matrisen samspelet i gruppen. Denna visuella presentation visar gruppens inre sammanhang, aktörernas gruppdynamiska perspektiv och därmed också patientens delaktighet i processen. I denna rapport redovisar vi olika mönster för den interna kommunikationen i samband med vårdplaneringsmötet. Urval Urval av patienter gjordes utifrån följande principer: Patientens måste kunna tala och förstå svenska språket. Kontakt skulle ske i samband med utskrivning från sluten vård till öppen vård eller kommunal hälso- och sjukvård. Representanter från både större och mindre stad skulle inkluderas. Urval av patient från mindre stad gjordes med hjälp av sjukhuschef. Sjukhuschefen kontaktade en avdelning där projektet presenterades, och personal ombads kontakta forskaren när patient skulle skrivas ut enligt BAL. Därefter informerades patienterna muntligen och skriftligen av forskaren om projektet samt tillfrågades om deltagande. Urvalet från större stad förmedlades genom deltagande parter i SamS-projektet. Samma urvalsprocess som ovan ägde rum vid sjukhus i större stad. Ingående enheter Utskrivning skedde från slutenvårdsavdelning på sjukhus. Fortsatt vård och omsorg skedde i kommunal regi och med primärvård inkopplad. För två patienter vidtog inte omedelbart vård och omsorg på ny vårdnivå direkt efter utskrivning, utan detta skedde senare. Efter remittering (och väntan) skrevs de in i avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) (Tabell 3). ASIH är en remissinstans, viket innebär att de beviljar ansökningar efter platstillgång. Konsekvensen blir att det inte är vanligt att man kan gå direkt vid utskrivning från sjukhus till ASIH. Det är ytterst sällan som samordnad vårdplanering sker med ASIH som mottagare. Enligt uppgift förekommer detta endast vid enstaka tillfällen under året. Därmed förändrades 9

10 Tabell 3. Översiktlig beskrivning av de olika tillfällena för datainsamling för patienterna och deras olika vård- och omsorgsgivare Vård och omsorgsgivare Slutenvård Samordnad vårdplanering Kommunal omsorg/ primärvård Metodval för Patient 1 Journalgranskning Deltagande observation + patientintervju Uppföljande intervju efter 4 veckor Metodval för Patient 2 Journalgranskning Deltagande observation + patientintervju Uppföljande intervju efter 4 veckor Metodval för Patient 3 Journalgranskning Deltagande observation + patientintervju Uppföljande intervju efter 4 veckor Metodval för Patient 4 Journalgranskning Deltagande observation + patientintervju Uppföljning ej möjlig Vård och omsorgsgivare Metodval för Patient 5 Metodval för Patient 6 Inskrivningssamtal ASIH Deltagande observation Deltagande observation + patientintervju + patientintervju förutsättningarna under studiens genomförande, så att den samordnade vårdplaneringen enligt BAL jämställdes med inskrivningssamtalet i ASIH. Skillnaden vid inskrivning till ASIH är att information från utskrivande enhet föreligger endast i skriven form, som en remiss. Inga aktörer deltog därmed från utskrivande enhet vid vårdplaneringen. Den uppföljande intervjun efter fyra veckor kunde inte genomföras med patienter från ASIH, då dessa patienter i strikt mening inte bytte vårdnivå, eftersom de inte anslöts till ASIH vid utskrivning från sjukhus. Urvalet kom att bestå av sex patienter, varav två från mindre stad, två från större stad och två med inskrivning till ASIH. Vi bedömde att detta skulle vara ett tillräckligt stort material för de analyser vi avsåg att göra. Genomförande Genomförandet av observationer, intervjuer och granskning av dokumentation gjordes under år När en patient skulle skrivas ut enligt BAL, alternativt skrivas in i ASIH, kontaktades forskaren av utskrivande klinik. Efter att personalen muntligen förberett patienten på forskarens besök samt lämnat skriftlig information om studien syfte och form, ordnades en informationsträff för patient och anhöriga. Vid detta tillfälle redogjorde forskaren ytterligare för projektet och tillfälle gavs för frågor och förtydliganden. Patientens tillstånd inhämtades för forskarens deltagande vid den samordnade vårdplaneringen och för tillgång till journalen. Därefter genomfördes deltagande observation, intervju och genomgång av journaldokumentation (intervjufrågor samt observationsguide, se bilaga 1-3). Valet av denna ordning gjordes för att forskaren inte skulle påverkas inför observation av den samordnade vårdplaneringen. Den uppföljande intervjun med patienten och närstående genomfördes i hemmet ca fyra veckor efter utskrivning. Tre patientintervjuer genomfördes på detta vis. De patienter som var 10

11 anslutna till ASIH följdes inte upp med intervju fyra veckor efter inskrivning. En av de utskrivna i storstad var ej möjlig att få kontakt med (vare sig patient eller närstående) för den uppföljande intervjun. Databearbetning och analys Det insamlade materialet har i denna rapport förändrats när det gäller omständigheter och tider, för att garantera deltagarnas anonymitet. Dessutom presenteras resultatet i form av typfall, där patienters erfarenheter sammanställts i ett patientfall, utan att ge avkall på faktainnehållet. Ett typfall kan alltså motsvara förloppet för en eller två patienter. Sjukhusets olika journaldokument har även analyserats utifrån innehåll och hur väsentlig information för fortsatt omvårdnad har förts vidare i den samordnade vårdplaneringen, i epikris eller på annat sätt (t ex remisser), som ett mått på kontinuitet. Intervjuer som beskriver patientens och närståendes upplevelse av samordnad vårdplanering och tiden efter hemkomst har analyserats med kvalitativ innehållsanalys genom att patienternas utsagor har kondenserats och kategoriserats, vilket har utmynnat i tre typfall. Situationen vid den samordnade vårdplaneringen har analyserats både ur innehållsaspekt och ur kommunikativ aspekt (Nilsson & Waldemarsson 1994). I analysen av kommunikationen har vi valt att fokusera på vem yttranden riktas till och om relevant information utifrån befintlig dokumentation förmedlats. Dessutom har analys gjorts av hur lång tid olika aktörer och ämnesområden står i centrum. Denna analys kompletterar och validerar övriga resultat (Efraimsson et al 2003). Validitet Validitet eller trovärdighet, d v s hur väl vi lyckas studera det vi avser, uppnås genom användande av flera olika källor i datainsamlingen, vid avgränsning i valet av källmaterial och i hur vi genomförde analyserna. Patientens upplevelse inhämtades genom intervju. Upplevelsens förankring i den reella situationen tydliggörs genom jämförelse med flera olika journaldokument. Delaktighet som inflytande och möjlighet att påverka framkommer i jämförelsen mellan intervju, journaler och justerad vårdplan som är resultatet av en samordnad vårdplanering. 11

12 Resultat Resultaten presenteras i två delar, dels i form av tre typfall som beskriver en process och dels en analys av kommunikationen vid den samordnade vårdplaneringen. Syftet med typfallen är att belysa det centrala innehållet och lyfta fram betydelsefulla aspekter i en patients delaktighet. De tre typfallen visar på olika slags förtjänster och brister i samordnad vårdplanering och patientdelaktighet. Vi har valt att visa hur patientens anamnes och åtgärder beskrivs. Anamnesen beskriver patientens liv före vårdtillfället. Åtgärder beskriver de olika yrkesgruppernas agerande under vårdtillfället. Del I Typfall 1 Anamnes Enligt patientens egen berättelse: Patienten, en 80-årig man, har fallit en gång i november. Han har lite smärta, men inte värre än att den går att acceptera och att kurera med smärtstillande läkemedel. Smärtan blir värre, och en månad efter fallet söker patienten distriktsläkare. Patienten ordineras smärtstillande och får remiss till sjukgymnast. Smärtan minskar inte av behandlingen. Läkaren skriver under följande veckor ut mer och mer smärtstillande. Sjukgymnastbehandlingarna gör fruktansvärt ont enligt patienten. I februari, tre månader efter fallet, skall patienten läggas in på sjukhus för en sedan tidigare planerad bråckoperation. I och med att patienten inte kan ta sig upp på operationsbordet röntgas patienten, och en begynnande artros konstateras. Om denna diagnos leder till ytterligare vårdåtgärder är oklart utifrån journalanteckningar och utifrån patientens egna uppgifter. Patienten fortsätter att söka för sina svåra smärtor, bl a till akutmottagningen på uppmaning av sin distriktsläkare. På grund av den höga belastningen på akutmottagningen blev patienten vid ett tillfälle hänvisad till en privatpraktiserande läkare. Även här fick patienten utskrivet mer och kraftigare läkemedel. I april finner närstående patienten så pass mycket sämre att de söker akut och patienten blir inlagd på grund av förmaksflimmer, hjärtsvikt och caputnekros med smärtor. Under vårdtiden på sjukhuset Enligt journalanteckningar: Läkaren har noterat att de svåra smärtorna i höften är svåra att lindra. Patienten får inom två dygn från inskrivning röntgen av höft, bedömning av ortoped, samt en remiss skickad för höftoperation med förtur. Läkaren ser över och kompletterar de smärtstillande läkemedlen. I samband med den vattendrivande medicinen som sattes in vid behandlingen av hjärtsvikten, har patienten haft problem med att tömma blåsan. Patienten har tappats flera gånger med ml urin stående i blåsan. Under vårdtillfället blev kvarliggande urinkateter (KAD) insatt och försök att avveckla den med intermittent tappning genomfördes. Patienten kan inte tömma blåsan när det är dags för utskrivning, så KAD återinsätts och en remiss skickas till urologen. Hjärtsvikt och förmaksflimmer följs upp enligt gängse behandling. Arbetsterapeuten gör en ADL-bedömning på patienten. Hon dokumenterar att patienten har en nedsatt ADL-förmåga efter hjärtsvikt, men inga åtgärder sätts in. Sjukgymnasten lånar ut en rollator till patienten inför utskrivning, i övrigt inga åtgärder. 12

13 Kallelse till samordnad vårdplanering Skriftlig kallelse till den samordnade vårdplaneringen går till kommun och öppenvård. Patienten och närstående kallades muntligen. Samordnad vårdplanering Deltagare: patient, närstående, sjuksköterska och arbetsterapeut från avdelning, distriktsköterska från primärvården samt biståndshandläggare från kommun. Justerad vårdplan Innehåller beslut om städhjälp. Har justerats (bekräftats) av kommunens biståndshandläggare. Läkares utskrivningsmeddelande Uppföljning: Remiss skickad till Ortopedkliniken, patienten kallas från hemmet. Ökat vattendrivande p g a hjärtsvikt, följs upp av vårdcentralen. Det går inte att utläsa ur journalanteckning om utskrivningsmeddelandet går vidare i vårdkedjan. Läkares epikris Förlopp: I samband med den vattendrivande medicin som sattes in vid behandling av hjärtsvikten har patienten haft problem med att tömma blåsan. Uppföljning: av ortopeden och urologen på sjukhus X. Vårdcentralen ansvarar för eventuellt ställningstagande till nytt EKO och uppföljning när patientens hjärtsvikt har stabiliserats. Kontroll av elektrolyter inom två veckor. Eventuell upptitrering av dos ACE- hämmare, viktigt med optimering inför eventuell höftoperation. Kopia till: Vårdcentralen, Ortopedmottagning och Urologmottagning på sjukhus X. Utskrivningsmeddelande av sjukgymnast Aktivitet/hjälpmedel: Patienten har under vårdtiden varit uppegående med rollator. Rollator finns hemma. Har även käpp. Det går inte att utläsa från journalanteckning om utskrivningsmeddelande går vidare i vårdkedjan. Omvårdnadsepikris: Nutrition: Normal kost. Sammanfattning vårdtid: Patienten har under vårdtiden haft ont i sin höft och blivit insatt på smärtstillande. Har efter det haft svårt att kissa och fått urinkateter (KAD). Försökt att avveckla KAD, men då patienten återigen drabbats av residualurin så sattes en ny KAD in. Det går inte att utläsa från journalanteckning om omvårdnadsepikrisen går vidare i vårdkedjan. 13

14 Sjukhus Anamnes Läkare Halkade och föll i januari. Sedan tilltagande smärtor som är konstant närvarande. Arbetsterapeut Sjukgymnast Sjuksköterska Åtgärder Läkare Artros hö höft Röntgen höft, ortopedkonsult, remiss op höft. Läkemedel, EKG, EKO, Lab. Remiss urolog. Gemensam journal Arbetsterapeut Sjukgymnast Sjuksköterska KAD, interm ittent tappning. Justerad vårdplan Bisthandl i kommun: Städning Samordnad vpl Deltagare: Patient, N ärstående Sjuksköterska och arbterapeut från avd. Distr.sköterska från pv. Bisth. från kommun K allelse till sam ordnad vpl Skriftlig: Kommun Öppenvård Muntlig: Patient Närstående Kommun Figur 1. Informationsflödet på sjukhus fram till samordnad vårdplanering kring patienten. Figur 1 beskriver den information som påverkar patientens delaktighet i samordnad vårdplanering. Notera relationen mellan aktiva aktörer i journalföring och i samordnad vårdplanering. 14

15 Patient utskriven Utskrivningsmeddelande Läkare Läkarepikris Utskrivningsmeddelande Sjg Om v. epikris Uppföljning: Remiss skickad till ortoped. Ökat vattendrivande p g a hjärtsvikt följs upp på VC. Förlopp: Har fått vattendrivande läkemedel. Aktuellt hjälpmedel. Du har under vårdtiden varit uppegående med rollator. Nutrition: Normal kost. Uppföljning: Ortoped- och urologremiss. VC ev ang nytt EKO. Kontroll elektrolyter. Sammanfattande vårdtid: Patient har under vårdtiden.? VC Ortoped + urolog?? Figur 2. Informationsflödet från sjukhusvård till nästa vårdnivå, både vad avser innehåll och i vad mån det är dokumenterat att informationen förts vidare. Tecknet? betyder att ingen information finns i journalen. Patientens reflektion fyra veckor efter utskrivning Patienten var omedveten om och förvånad över att han hade kateter vid hemkomsten. Patienten var även omedveten om det planerade besöket hos urologen som var ordinerat av sjukhusets läkare för att följa upp urinblåsans status och KAD. Han har haft prostatabesvär för år sedan men har inte tidigare besökt urolog. Patienten tolkar det nu som att denna kallelse rör prostataproblematiken, och att det är en form av uppföljning. Vid besöket på urologkliniken dras katetern. Patienten är glad över detta och nöjd med urologens besked att prostatan fungerade väl, då patienten uppfattade att den var huvudanledningen till besöket. Väntan på höftoperation uppfattas av patienten som lång och smärtsam Han upplever att han inte kan påverka situationen. Rådet han fått av både sin distriktsläkare och läkaren på sjukhuset är att han skall åka in till akutmottagningen och sätta sig när det blir för svårt med 15

16 smärtorna. Det rådet gör honom uppgiven, då han uppfattar att han bara blir registrerad och sedan är det adjö. Det blir ingen egentlig hjälp. Patienten har också fått en påverkan på rösten, som blivit skrovlig, så att det han skall säga inte kommer riktigt fram. Han har därmed svårt att göra sig förstådd av sin omgivning. Det är något som bl a hans fru märker av i samtalen dem emellan. Det skapar lite irritation i hemmet. Enligt patienten har en av läkarna som patienten träffat sagt att det troligen är p g a av någon av medicinerna Patienten har tappat matlusten och äter mindre nu än när smärtan tilltog i december. Han har även varit illamående och upplever sig lida av muntorrhet. På sjukhuset åt patienten allt som serverades, Ja det lilla som bjöds det åt jag. Han tyckte att maten som serverades var god men att den var alldeles i underkant för en normal människa. Det var ju inget för en hungrig karl. Patienten har tappat vikt med 16 kilo på knappt åtta månader, vilket innebär ca 20 % viktnedgång. Enligt patienten har en primärvårdsläkare nämnt att det berodde på medicinerna, en annan sa: Oj då. Dessa uttalanden var under tiden före sjukhusvistelsen. (Omfattningen av viktminskningen uppmärksammades genom de frågor som intervjuaren ställde till patienten och finns inte dokumenterad i något av journaldokumenten. I sjuksköterskans journal angavs följande information under sökordet nutrition : Äter allmän kost.) I väntan på operation tillbringar patienten den mesta tiden i sängen, då smärtan blir värre om han sitter. Patienten kan förflytta sig med hjälp av käppar eller rollator. Toalett fungerar väl, patienten klarar själv toalettbesök. Kommunalt stöd enligt justerad vårdplan fungerar väl. Ombyggnad av dusch är genomförd, trapphiss på gång och trösklar borttagna. Patienten har känt en frustration över att inte ha blivit lyssnad på och förstådd när det gäller smärtan i höften som är kraftig och begränsar patientens liv så mycket. En yngre närstående till patienten har via Internet sökt möjligheter att få en tidigare operationstid på annat sjukhus än det sjukhus patienten redan står i operations kö till. Det har ingett patient och anhöriga hopp om att komma tidigare fram till operation, då han har hittat betydligt kortare köer till andra sjukhus än det patienten redan köar till. 16

17 Typfall 1 Januari Faller och slår i höften Egenvård Tycker att det går bra Februari - mars Söker distriktsläkare Smärtstillande läkem. Sjg remiss, behandl. Hjälper inte Gör ont April V I K T R E D U C E R I N G Maj Planerad bråckoperation sedan tidigare. Röntgen pga att man samtidigt ser patientens svåra smärtbild i höften. Juni Söker distriktsläkare Söker akutmottagning Skickas vidare till läkare på stan. Enl. närstående: jättedålig och blek. Genomförs Begynnande artros Smärtstillande Smärtstillande Läkarbedömning: Förmaksflimmer Hjärtsvikt Caputnekros med smärtor. OK, enl patienten? Hjälper ej Hjälper ej Enl dotter: Var så trött, hade haft så ont så länge. Han var nästan förvirrad. Åker in till akutmottagningen. Läggs in på sjukhus Inom 2 dygn: Rtg höft, ortopedkonsult Sätts upp på op-kö Juli Skrivs ut från sjukhus Kommunen - städ Underlättar för pat Augusti Väntar på operation DAT ombyggn. av dusch och trösklar Pga smärta ligger i sängen. Äter mindre. Intar läkemedel. Fungerar bra enl pat Risk för: Undernäring? Tryckskada? Fall? Yngre närstående med dators hjälp hittat sjukhus med kortare operationskö. Figur 3. Patientens situation tiden januari till augusti. Fält i första kolumnen anger patientens händelser och status. Kolumn två anger status eller åtgärder. Tredje kolumnen anger patientens upplevelse, med undantag av sista ellipsen, som är vår riskbedömning utifrån journaler och intervju. 17

18 Patient hemma Typfall 1 Problem Symtom: Svåra smärtor Mest sängliggande Nedsatt aptit Viktreduc. 20% Röstförändring Insatser Primärvården: Ordna med en trapphiss. Kommunen: Städning Upplevelser Att inte bli lyssnad på. Att väntan på operation är lång och smärtsam. Att råden från läkare att åka in till akuten när det blir värre, inte ger något resultat. Yngre närståendes sökning med dators hjälp för att titta på operationsköer på andra sjukhus, har gett dem insikt om att det är möjligt att komma fram snabbare. Figur 4. Sammanfattning av patientens upplevelse av vårdepisoden, både när det gäller problem och insatser samt sammanfattande utvärdering. Typfall 2 Anamnes Enligt journalanteckningarna, förda på sjukhuset av sjuksköterskan, bor patienten, en 85-årig dam, ensam på första våningen i ett flerfamiljshus tillsammans med en hund. Patienten har ingen hemtjänst. Det finns tillgång till en handikapphiss i huset. Enligt journalanteckning från sjukgymnast använder patienten rollator både inom- och utomhus. Uppgiften återkommer i journalanteckning förd av arbetsterapeut. Enligt läkarens journalanteckning står det att patienten haft besvär med yrsel sedan tidigare och fallit vid några tillfällen. Intagningsorsak var stroke. Under vårdtiden Dygnet efter det att patienten inkommit till avdelningen finns första anteckningen om att patienten inte ser riktigt bra med vänster öga, att det upplevs som dubbelseende. Patienten uppger att det varit problem med ögonen sedan tidigare. Det finns anteckningar kring ögonproblematiken och dubbelseendet fram till dagen innan utskrivning. Händelser under vårdtiden var förutom strokeövervakning, inkluderat röntgen, läkemedel och 18

19 laboratorieanalyser samt att en urinvägsinfektion behandlades. Förutom den bedömning arbetsterapeuten utförde på patienten initialt fick patienten fem sensomotoriska träningstillfällen som påbörjades på det femte vårddygnet och avslutades två dygn före utskrivning. Sjukgymnasten tränade patienten i gångträning med och utan stöd, trappträning, balansträning och morgongymnastik Kallelse till samordnad vårdplanering Skriftlig kallelse till samordnad vårdplanering gick till sjuksköterska i primärvården och biståndshandläggare i kommun. Patient och närstående kallades muntligen. Följande information finns med på den skiftliga kallelsen: Klarar ADL själv, utom förflyttning, anges tillsyn. Angående gångförmåga anges med gånghjälpmedel Rollator. Angående syn/hörsel/tal anges dubbelseende. Vårdplanering Deltagare: patient, två närstående, sjuksköterska från avdelning, biståndshandläggare från kommun. Justerad vårdplan Föreskriver dosettdelning av distriktsköterskan från primärvården. Föreskriver fortsatt planering i hemmet av biståndshandläggare från kommun. Kopia till kommun och primärvården Epikris och utskrivningsmeddelande Epikris av sjukgymnast Förflyttning: Självständig i alla förflyttningar, går med rollator Balans: Kan sitta utan stöd, kan röra sig utanför stödytan. Syn: Vissa problem kvarstår, men bättre än vid inkomst. Epikris skickas aldrig vidare i vårdkedjan. Arkiveras endast i sjukhusarkivet. Kopia till medicinkliniken. Läkares epikris Vid utskrivningen är patienten uppegående med rollator samt klarar sin ADL självständigt. Besväras dock av fortsatt dubbelseende som dock successivt avtar. Kopia till Primärvårdsläkaren. Omvårdnadsepikris Aktivitet: Går självständigt med rollator. Sköter ADL. Kopia till distriktssköterskan i primärvården. Utskrivningsmeddelande Datum för att patienten är utskrivningsklar. Ansvarig läkare. Kopia till primärvården och kommun. 19

20 Patient utskriven Läkarepikris Fortsatt planering: Ingen uppföljning via medicinkliniken. Sjg epikris O m v. epikris AT-anteckning Utskrivningsmeddelande Planering: Skrivs ut till hemm et. Ingen fortsatt träning. M atdistribution Trygghetslarm Ev hjälp med att handla. Skrivs ut till bostaden. Föreskriver duschpall. Ansv. läkare och utskrivningsdatum. Distriktsläkaren Medicinjo u rn a len Distriktssköterskan Medicinjo u rn a len Komm un och prim ärvård Figur 5. Informationsflödet från sjukhusvård till nästa vårdnivå, både vad avser innehåll samt i vad mån det är dokumenterat att informationen förts vidare och vart den sänts. Patientens och närståendes reflektion fyra veckor efter utskrivning Patientens uppgav att hon vid hemkomsten var så trött att hon inte orkade någonting, utan var tvungen att gå och lägga sig. Patienten upplevde oklarhet om vad hon skulle få för hjälp och stöd efter hemkomsten. Hon hade till exempel inte fått någon hjälp med duschningen, som hade tagit flera timmar att utföra. Hon hade även behövt hjälp med att bädda sängen. Hon tyckte att det var konstigt att hemtjänsten inte gjorde mer när hon kom hem, för då kunde hon verkligen inte göra mycket själv. Larmet hade installerats samma dag patienten kom hem från sjukhuset, och larmet är enligt närstående den bästa livförsäkring man kan ha. En del funderingar uppstod dock hur det skulle användas, bl a funderade patienten på om hon skulle ha det när hon sov och när hon duschade. Hon oroade sig för att larmet kunde skadas om det blev blött. Hon berättar om en situation när någon hade skrikit hallå, hallå och så började det att tjuta i apparaten. Då hade hon bara tryckt på en knapp så att det blev tyst. Patienten frågar hur långt bort larmet fungerar, och närstående svarar det gäller nog i hela kommunen, annars skulle man ju inte kunna gå ut och handla eller någonting. 20

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Hälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner

Hälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner MANUAL 1(7) Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner Samverkan vid in och utskrivning av patienter i slutenvård. (SOSFS 2005:27 ) 1) Signal till socialtjänsten vid inläggning. Vid inskrivning av samtliga

Läs mer

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007

Läs mer

Var? SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX

Var? SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX Beslutad på strategisk nivå 2012-03-02 Ersätter tidigare dokument

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix

Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix Denna riktlinje är gemensamt framtagen av representanter från Region Halland och kommunerna

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version

Läs mer

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall

Läs mer

SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING AV PATIENTER I SLUTENVÅRDEN I SÖRMLAND Informationsöverföring och upprättande av samordnad plan

SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING AV PATIENTER I SLUTENVÅRDEN I SÖRMLAND Informationsöverföring och upprättande av samordnad plan RIKTLINJER FÖR SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING AV PATIENTER I SLUTENVÅRDEN I SÖRMLAND Informationsöverföring och upprättande av samordnad plan Enligt SOSFS 2005:27 Riktlinjerna avser en process som syftar

Läs mer

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX Gäller fr.o.m. 2010-04-12 Ersätter tidigare dokument ÖVERENSKOMMELSE

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Samarbetsformer gällande samordnad vårdplanering mellan Jämtlans läns landsting och kommunerna i Jämtlands län.

Samarbetsformer gällande samordnad vårdplanering mellan Jämtlans läns landsting och kommunerna i Jämtlands län. Kommunförbundet Jämtlands län Ersätter dokument, Vårdplaneringsrutiner mellan Jämtlands läns landsting och kommunerna i Jämtland/Härjedalen Fastställd av, Karin Strandberg Nöjd, landstingsdirektör och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter

Överenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter 2003-03-27 rev 2006-03-22 Överenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter Inledning Ändringar i Lag (1990:1404) om

Läs mer

Riktlinje för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter

Riktlinje för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter Riktlinje för samverkan vid in- och utskrivning av i slutenvård samt betalningsansvar för utskrivningsklara Samverkan mellan Värmlands kommuner och Landstinget i Värmland. (2015 06 01 2017 05 31) - Dokumenttyp

Läs mer

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Innehåll: Bakgrund Arbetsgrupp Beskrivning av arbetsmetod

Läs mer

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun 2015-02-18 Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun Vad är Link? Link är ett verktyg/system för att förenkla den samordnade vårdplaneringen mellan slutenvården, kommunen och primärvården.

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Definition av vissa begrepp utifrån lagen (2002/03:20) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård.

Definition av vissa begrepp utifrån lagen (2002/03:20) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Äldreenheten Definition av vissa begrepp utifrån lagen (2002/03:20) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Inskrivningsmeddelande 10 a När en patient skrivs in i landstingets slutna

Läs mer

Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö

Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö Berith Kjellén, Eva-Karin Elkjaer, Roger Svensson, Ann-Charlotte

Läs mer

Samordnad Vårdplanering

Samordnad Vårdplanering Samordnad Vårdplanering Rutiner vid Samordnad vårdplanering i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Gäller från 2007-03-01, anpassad 2011-01-28 Rutiner SVPL 2011 1 (16) Innehållsförteckning

Läs mer

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk

Läs mer

Region Norrbotten, Norrbotten Kommuner Luleå kommun, Haparanda kommun Luleå Blått spår... 7 Slutenvård blått spår... 7

Region Norrbotten, Norrbotten Kommuner Luleå kommun, Haparanda kommun Luleå Blått spår... 7 Slutenvård blått spår... 7 Rutin Pilot 25 april 9 juni 2017 INNEHÅLL Blått spår... 7 Slutenvård blått spår... 7 Sök patient... 7 Samtycke... 7 Inskrivningsmeddelande... 7 Underlag (vänster meny under SPU i Lifecare)... 7 ADL (vänster

Läs mer

1. SAMORDNAD VÅRDPLANERING SVPL-IT påverkar inte regelverket för Samordnad Vårdplanering

1. SAMORDNAD VÅRDPLANERING SVPL-IT påverkar inte regelverket för Samordnad Vårdplanering 1. SAMORDNAD VÅRDPLANERING SVPL-IT påverkar inte regelverket för Samordnad Vårdplanering 2. SVPL-IT Inloggning Öppna och logga in på din dator som vanligt. Stoppa in ditt SITHS - kort i kortläsaren Gå

Läs mer

COSMIC LINK Lathund för slutenvården i Kalmar län

COSMIC LINK Lathund för slutenvården i Kalmar län Utformad av BAL och samverkansgruppen i Kalmar län Godkänd av Styrgruppen 2011-09-26 Reviderad 2014-10-20 Upplaga 2 COSMIC LINK Lathund för slutenvården i Kalmar län Ett Link-ärende öppnar du genom att

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Riktlinje för samordnad vårdplanering inom LGS-området Beslutad av ledningsgruppen för samverkan, LGS

Riktlinje för samordnad vårdplanering inom LGS-området Beslutad av ledningsgruppen för samverkan, LGS Riktlinje för samordnad vårdplanering inom LGS-området 2011 Beslutad av ledningsgruppen för samverkan, LGS 2011-03-21 Gäller from1april 2011 2 2011-07-07 A. Allmänt 1. Inkomna meddelanden (Inkorgen) ska

Läs mer

1(11) Egenvård. Styrdokument

1(11) Egenvård. Styrdokument 1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Överenskommelse mellan landsting och kommun inom Hässelby- Vällingby stadsdel

Överenskommelse mellan landsting och kommun inom Hässelby- Vällingby stadsdel HÄSSELBY- VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING 12 februari 2009 Överenskommelse mellan landsting och kommun inom Hässelby- Vällingby stadsdel Rutiner för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Bakgrund

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

LOKALA RUTINER EGENVÅRD

LOKALA RUTINER EGENVÅRD Flik 13.4. LOKALA RUTINER EGENVÅRD Hälsocentralerna Tre älvar Vännäs, Vindeln, Bjurholm 2011-04-06 Eva Basun avdelningschef Vindeln Arbetsgrupp Elisabeth Olsson, dsk Bjurholm Eva-Marie Hedman, dsk Vindeln

Läs mer

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator? Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser

Läs mer

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD Utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan Reviderade av Mall-gruppen

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt

SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt FÖRSTÄRKT MOTTAGANDE Arbetssätt för att säkerställa adekvat informationsöverföring och uppföljning i primärvården efter ett slutenvårdstillfälle SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt www.vardgivarguiden.se/sammanhallenvard

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Rutin för Samordnad vårdplanering i verktyget Mina Planer (fd. SVPL-IT)

Rutin för Samordnad vårdplanering i verktyget Mina Planer (fd. SVPL-IT) Ansvarig Anna-Lisa Simonsson verksamhetschef Dokumentnamn Rutin för Samordnad vårdplanering (SVPL-IT) Mina vårdplaner Upprättad av Gunilla Marcusson och Liselott Trinse Ledningssystem Enligt SOSFS 2011:9

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Fallbeskrivningar - egenvård

Fallbeskrivningar - egenvård Fallbeskrivningar - egenvård Innehåll Fallbeskrivning 1 Injektion fragmin - utskrivning från sjukhus... 2 Fallbeskrivning 2 Ögondroppar efter poliklinisk starroperation... 2 Fallbeskrivning 3 TENS-behandling

Läs mer

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen Standardiserad utskrivningsprocess - startar på akutmottagningen Landstinget i Värmland Befolkningsmängd Värmland 275 904 Tre akutsjukhus Karlstad, Arvika och Torsby 30 vårdcentraler i länet Standardiserad

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Patientfall Astrid. Astrid Andersson, 78 år. Ensamboende i lägenhet. Änka sedan 5 år, dotter och son. Inga hemtjänstinsatser

Patientfall Astrid. Astrid Andersson, 78 år. Ensamboende i lägenhet. Änka sedan 5 år, dotter och son. Inga hemtjänstinsatser Patientfall Astrid Astrid Andersson, 78 år Ensamboende i lägenhet Änka sedan 5 år, dotter och son Inga hemtjänstinsatser Tidigare:Insulinbehandlad diabetes, högt blodtryck Astrid ramlar i hemmet och förs

Läs mer

Protokoll. 44 Trygg och säker utskrivning. Nämndens för socialtjänst och vård beslut. Proposition. Sammanfattning

Protokoll. 44 Trygg och säker utskrivning. Nämndens för socialtjänst och vård beslut. Proposition. Sammanfattning Gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård Protokoll H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2015-12-11 44 Trygg och säker utskrivning Nämndens för socialtjänst och vård beslut 1.

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till

Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till Godkänt den: 2016-03-21 Ansvarig: Gäller för: Barbro Nordström Landstinget i Uppsala län Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till Rutinen gäller för patienter över 18 års ålder. Innehåll

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Rutin för samordnad vårdplanering

Rutin för samordnad vårdplanering 1(12) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2005-12-19 Gäller från och med: 20150301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Samordnad individuell plan. Sävsjö Eva Karlsson Iréne Josephson

Samordnad individuell plan. Sävsjö Eva Karlsson Iréne Josephson Samordnad individuell plan Sävsjö 2014-08-28 Eva Karlsson Iréne Josephson Hemsjukvård Hemtjänst Arbetsterapeut Sjukgymnast Kontaktperson Kurator/psykolog Biståndshandläggare Läkare Försäkringskassa Innehåll

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Bakgrund Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för alla patienter som bor permanent i särskilda boendeformer eller vistas tillfälligt

Läs mer

Mallar för dokumentation i IT-stödet KLARA SVPL

Mallar för dokumentation i IT-stödet KLARA SVPL Version 3.0 Mallar för dokumentation i IT-stödet KLARA SVPL Uppdragsgivare: Uppdragstagare: Regional SAMSA Arbetsgrupp inom regional SAMSA med representanter från kommun, sjukhus och primärvård Godkänd

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald

Läs mer

Uppföljning av Team trygg hemgång

Uppföljning av Team trygg hemgång Uppföljning av Team trygg hemgång Februari - september 2016 Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Effekter... 3 Inskrivning och vårdplanering... 3 Tillfälliga vistelser och betalningsansvar...

Läs mer

IT-verktyget Meddix används för informationsöverföring mellan olika vårdgivare.

IT-verktyget Meddix används för informationsöverföring mellan olika vårdgivare. Lokal rutin för Samordnad vårdplanering (SVPL) Inledning Denna lokala rutin för samordnad vårdplanering för MT-kliniken är baserad på; Lagen om kommuners betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (SFS

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad: Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Funktionsbeskrivning 2015-07-10 Version 3.1 1

Funktionsbeskrivning 2015-07-10 Version 3.1 1 Funktionsbeskrivning 2015-07-10 Version 3.1 1 Vad är WebCare WebCare är ett IT-stöd för informationsöverföring och samordnad vårdplanering mellan slutenvård, kommun och primärvård inom Stockholms län.

Läs mer

Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Medicinskt Ansvariga

Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Medicinskt Ansvariga Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-14 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD KONTAKT MED LÄKARE OCH ÖVRIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL vid förändring

Läs mer

Diagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl

Diagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl 005-08-01 Sida 1 Länssjukhus Närsjukhus Familjeläkar verksamhet Definition vårdkedja 1. Syfte SAMMANHÅLLEN VÅRDEPISOD, EN SERIE AV SAMORDNADE VÅRDINSATSER INKL. PATIENTINFORMATION OCH PATIENTUNDERVISNING,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Rutiner för informationsöverföring mellan hemtjänstpersonal

Rutiner för informationsöverföring mellan hemtjänstpersonal Bilaga 11 Rutiner för informationsöverföring mellan hemtjänstpersonal Bakgrund MAS har under hösten 2009 reviderat dokumentet Riktlinjer för Hemdok (se MAShandbok, www.halmstad.se). Det har tillkommit

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-04-28 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt 1) Bedömning

1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt 1) Bedömning 1. Syfte Nedanstående rutin ska säkerställa att bedömning, planering, uppföljning och omprövning av egenvård, som utförs av annan än den enskilde själv, sker på ett säkert sätt. Målsättningen är att upprätthålla

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Vårdkedjan för äldre. Uppföljning av tidigare granskning. Landstinget Halland och. Varbergs kommun. Maj 2003

REVISIONSRAPPORT. Vårdkedjan för äldre. Uppföljning av tidigare granskning. Landstinget Halland och. Varbergs kommun. Maj 2003 REVISIONSRAPPORT Uppföljning av tidigare granskning Vårdkedjan för äldre Landstinget Halland och Varbergs kommun Maj 2003 Bengt André Christel Eriksson Jean Johansson (1) Innehållsförteckning Sammanfattning...3

Läs mer

Gemensamma Blekingerutiner för Samordnad Vårdplanering

Gemensamma Blekingerutiner för Samordnad Vårdplanering Gemensamma Blekingerutiner för Samordnad Vårdplanering UVO Gäller från 28 September 2010 Version 1 1(21) För att trygga vårdtagarens rätt till en god och säker vård krävs samverkan mellan Blekingesjukhuset,

Läs mer

RUTIN Anslutning till hemsjukvården, sjuksköterskeinsatser

RUTIN Anslutning till hemsjukvården, sjuksköterskeinsatser RUTIN Anslutning till hemsjukvården, sjuksköterskeinsatser Antagen av xx nämnden xx-xx-xx xx Dokumentet gäller som längst fram till 20xx-xx-xx Dokumentägare: Irene Eklöf RUTIN 1(3) Rutin för anslutning

Läs mer

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer