Att ta bort trösklarna till ett självständigt liv. Slutrapport från studien om nyttan och värdet av bostadsanpassningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att ta bort trösklarna till ett självständigt liv. Slutrapport från studien om nyttan och värdet av bostadsanpassningar"

Transkript

1 Att ta bort trösklarna till ett självständigt liv Slutrapport från studien om nyttan och värdet av bostadsanpassningar

2 FoU i Väst och författarna Första upplagan juni 2006 Layout: Infogruppen GR Tryckeri: PR-Offset, Mölndal ISBN: FoU i Väst Göteborgsregionens kommunalförbund Box 5073, Göteborg e-post:

3 Att ta bort trösklarna till ett självständigt liv Slutrapport från studien om nyttan och värdet av bostadsanpassningar Lisbeth Lindahl Rebecka Arman

4 4

5 Trappan färdig igår. Vilken lycka. Synd att min hund inte lever så vi kunde använt den båda. Nu kommer min man när han orkar utan allt detta besvär som var förut. Tack Göteborgs Stad och alla! Vi är mycket tacksamma över att ha fått den hjälp vi fått. Vår dotter hade troligtvis inte kunnat vara hemma så mycket eftersom vi inte hade orkat det fysiskt. Det är svårt att behöva flytta när man trivs och när man har en jobbig livssituation med barnet, i sig. Det är jätteviktigt att alla som behöver bostadsanpassning får det för det är ju ingen som vill anpassa sitt hus för skojs skull. Den dag man inte behöver t.ex. hissen längre så kan den ju återanvändas till någon annan som är i behov av den. Alla vill ju bo hemma så länge som möjligt. Några av dem som deltog i den här undersökningen, passade på att skriva en kommentar i den utskickade enkäten. Vi tog med två av dessa här. Den första kommentaren är skriven av en äldre kvinna som har fått en bostadsanpassning i form av en trapphiss. Hon använder den själv och när hennes man, som numera bor på ett äldreboende, kommer hem på besök kan han göra det utan de svårigheter som han hade innan med att ta sig upp med hjälp av trappklättrare. Tyvärr kunde deras hund inte få vara med om denna förändring. De tvingades avliva den i väntan på anpassningen, då kvinnan under en period var oförmögen att ta sig in och ut ur bostaden. Den andra kommentaren är skriven av en förälder till ett barn med funktionshinder. Den beskriver hur en bostadsanpassning kan underlätta i vardagen genom att minska fysiska belastningar för föräldrarna. Samtidigt påpekar föräldern att den bidrar till att barnet kan bo kvar hemma. Det senare är viktigt både för familjen och för samhället. De anpassningar som de fick rörde sig om trösklar, dörrbreddning, utomhusramp m m. För de läsare som är intresserade av att läsa fler övriga kommentarer har vi samlat dessa i bilaga 3. 5

6 6

7 Förord S yftet med lagen om bostadsanpassning är att ge personer med funktionshinder möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Anpassningar av badrum, borttagning av trösklar, installation av spisvakter och hissar är exempel på åtgärder som förbättrar förutsättningarna till ett gott liv för dem som lever med funktionshinder. Enbart i Göteborgs Stad genomförs varje år cirka åtgärder i göteborgarnas hem. Grundläggande i allt kvalitetsarbete är identifiering och fastställande av tydliga och mätbara mål. Målstyrning förutsätter kunskap som är relevant och realistisk. Denna studie skall ses mot bakgrund av ett ökat kunskapsbehov av bostadsanpassningens effekter för brukarna. Genom de enkäter som besvarats ges en bild av hur brukarna upplever information, inflytande och om anpassningen har påverkat möjligheten att leva ett självständigt liv. Studien är den andra och sista rapporten i fullgörandet av Göteborgs Stads uppdrag att kartlägga bostadsanpassningsbidragets effekter utifrån fyra perspektiv: brukarnas, de anhörigas, personalens samt ett samhällsekonomiskt perspektiv. En första delrapport presenterades under Utöver fördjupad kunskap om den enskildes erfarenheter och upplevelser av bostadsanpassningar visar studien på intressanta strukturella samband för samhället i stort. De kommande årens kraftiga ökning av antalet och andelen äldre ställer stora krav på utformningen av våra befintliga och framtida bostäder och bostadsområden. Utöver uppfyllandet av tillgänglighetskrav i nyproduktion krävs riktade ombyggnationer av delar av det befintliga bostadsbeståndet. Även närmiljön och tillgången till service behöver tillgänglighetssäkras, för att bara nämna några exempel. De erfarenheter som förmedlas i studien ger stöd för ett mer övergripande och förebyggande arbete där tillgänglighetsfrågorna integreras tidigt i 7

8 den ordinarie samhällsplaneringen. Utmaningen för framtiden blir att fokusera på såväl individnivån som på den strukturella nivån. Båda nivåerna är beroende av varandra. Gun Skårman Chef för Boendeavdelningen på fastighetskontoret, Göteborgs Stad. Studien som vi med den här rapporten sätter punkt för, har varit en källa till både vånda och glädje, så som det brukar vara när något engagerar och berör. Vi har oroat oss för att de sökande inte skulle vilja fylla i enkäterna, att arbetet med distributionen av enkäterna skulle bli för arbetskrävande för vår samarbetspartner på bostadsanpassningsbyrån med mera. Men dessa farhågor har kommit på skam. Vi har fått mycket positiva gensvar i anslutning till studien. Vi har också mött människor på vägen som har visat intresse för frågan, vilket har gett oss kraft och energi att slutföra processen. Utforskandet tar i och för sig inte slut i och med färdigställandet av den här rapporten, för kunskaperna kommer förhoppningsvis att förvaltas och utvecklas vidare både av oss på FoU i Väst/GR och av andra. Som alltid är det många personer som är involverade på olika sätt för att en studie skall kunna genomföras och vi har inte utrymme nog för att tacka alla personligen. Ett särskilt tack vill vi ändå rikta till alla er som tog er tid att fylla i enkäterna. Tack också till Marie Aalto och Bell Andersson på fastighetskontoret som så noggrant distribuerade enkäterna. Tack Nellie och Max för att ni stansade in data. Och slutligen ett varmt tack till alla i referensgruppen 1, läsgrupperna och Leif Jahlenius (Föreningen kommunalt bostadsstöd) som har visat intresse och gett oss värdefulla kommentarer i olika stadier av processen. Rebecka Arman och Lisbeth Lindahl 1 För en förteckning över referensgruppen, se Arman & Lindahl,

9 Innehållsförteckning Förord... 7 Innehållsförteckning...9 Sammanfattning Kortfakta om BAB Begrepp och förkortningar Rapportens upplägg Bakgrund Vilka ansöker om bostadsanpassningsbidrag? Hur fungerar processen att ansöka om och få bostadsanpassning? Vilka bostadsanpassningar söks och varför? Vad ger bostadsanpassningsbidraget för effekter? Syfte och frågeställningar Metod Bostadsanpassningar för vuxna Vilka besvarade enkäten? Bostadsanpassningar för vuxna över 65 år Vad kännetecknar dem som ansöker om bostadsanpassningsbidrag? Hur fungerar processen att söka och få bostadsanpassning? Vilka hinder upplever de sökande när bostaden inte är anpassad? Vilka blir effekterna av bostadsanpassningarna? Kommentar

10 Jämförelser mellan yngre och äldre vuxna Kommentar Vad förklarar upplevelsen av minskade hinder i bostaden? Samband mellan typ av åtgärd och minskade hinder Vad förklarar upplevelsen av minskade hinder i bostaden? Kommentar Bostadsanpassningar för barn och ungdomar Vad kännetecknar deltagarna? Hur fungerar processen att söka och få bostadsanpassning? Vilka hinder upplever de sökande när bostaden inte är anpassad? Vilka blir effekterna av bostadsanpassningarna? Konklusioner för barn och ungdomar Diskussion Metoddiskussion Värdet och nyttan ur brukarnas perspektiv Värdet och nyttan för anhöriga och personal Värdet ur ett samhällsekonomiskt perspektiv Konklusioner Referenser Bilagor Rapporter från FoU i Väst/GR

11 Sammanfattning B ostadsanpassningsbidraget (BAB) är ett uttryck för samhällets mål att människor skall kunna bo i egen bostad, oavsett om man har funktionsnedsättningar eller inte. I Sverige beviljas BAB för drygt 800 miljoner per år och behovet verkar vara växande. Detta behov är ingalunda statiskt utan påverkas av en mängd faktorer, t ex byggnormer, byggstandarden i befintligt bostadsbestånd, andelen boende i villa/radhus, antalet äldre i befolkningen. På så sätt berör bostadsanpassningarna såväl handikapp- som äldre- och bostadspolitiken. Den här rapporten redogör för resultatet av en studie om bostadsanpassningarnas effekter i Göteborgs Stad. Studien pågick under 2004 och 2005 och syftade till att undersöka värdet och nyttan av bostadsanpassningar utifrån fyra perspektiv: brukarnas, de anhörigas, personalens (vårdbiträden/personliga assistenter) samt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. I den tidigare delrapporten från det här projektet, beskriver vi bostadsanpassningars nytta och värde utifrån samtliga fyra perspektiv (Arman & Lindahl, 2005). I korthet kom vi fram till att anpassningarna upplevdes som betydelsefulla för brukarna (de sökande), för att de innebar en ökad trygghet och säkerhet, personlig integritet, utveckling för barn m m. För de anhöriga bidrog anpassningarna till fysisk och psykisk avlastning och en ökad frihet. De anhöriga bestod av såväl föräldrar till barn med funktionshinder som äldre personer som var anhörigvårdare. För personalens del var anpassningarna viktiga ur arbetsmiljösynpunkt. Om hemmiljön inte var anpassad efter den boende, uppstod lätt fysiska belastningar. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv uppfattades bostadsanpassningar som en viktig förutsättning för kvarboende. Anpassningarna ansågs kunna förebygga kostnader i vården p.g.a. minskad fallrisk, brandrisk, belastningsskador etc. Sammantaget fann 11

12 vi att det fanns många positiva effekter av bostadsanpassningarna som inte kunde ersättas med andra åtgärder. I den här rapporten är fokus inställt framförallt på brukarna. Rapporten beskriver den andra delstudien som bygger på en enkätstudie med ett större antal sökande. Studien genomfördes för att följa upp resultaten från den första delstudien och för att undersöka hur pass generella dessa var. För att undersöka vilka hinder som personen upplevde i väntan på bostadsanpassningen, skickades den första enkäten ut innan denna var genomförd. Den andra enkäten skickades ut cirka två månader efter att anpassningen var klar. Tanken med detta upplägg var att få en tydlig före- och eftermätning. Det visade sig emellertid vara svårt att se en tydlig förändring mellan de två mätpunkterna. Upplevelserna gick i olika riktningar. Vi tror att det beror på svårigheterna att mäta upplevelser med kvantitativa mått. Utifrån resultatet av enkäterna, ser vi att de flesta som ansökte om BAB var över 65 år. Andelen äldre över 80 år var stor. Det var bara ett fåtal föräldrar till barn och ungdomar som ansökte om bidraget under de fem månader som undersökningen pågick. Med tanke på det, kan vi inte dra några generella slutsatser för de sökande under 18 år. Däremot har vi mer uppgifter om de vuxna. Ålderspensionärerna som utgjorde den stora gruppen sökande bestod till övervägande del av ensamstående kvinnor, med fler medicinska diagnoser, sämre upplevd hälsa och fler funktionsnedsättningar än genomsnittspersonen i samma åldersgrupp. Den största gruppen sökande bodde i hyreslägenhet och hade bott länge i sin nuvarande bostad. Det var bara ett fåtal av de äldre (över 65 år) som kunde tänka sig att flytta till särskilt boende, som ett alternativ till att bo kvar i en anpassad bostad. De flesta var nöjda med handläggningsprocessen och den information de hade fått. Men kommentarer vittnar om att det var många som tidigare inte kände till BAB. Vissa hade tvekat och väntat länge med att ansöka om BAB. Detta gäller de äldre i större utsträckning jämfört med de yngre (under 65 år). Anledningen var att de ville klara sig själva. För både yngre och äldre framstår arbetsterapeuterna som en nyckelgrupp, när det gäller inflytandet över anpassningen. Bland de äldre var det till och med vanligare att en arbetsterapeut hade tagit initiativ till anpassningen, än att det var den äldre personen själv. De sökande ansökte om och fick i genomsnitt två anpassningsåtgärder per person. De vanligaste typerna var duschanpassningar, trösklar och dörrautomatik. I väntan på anpassningen, upplevde de många hinder. De försökte kompensera för dessa med olika strategier, t ex genom personlig hjälp eller genom att minska sina krav på att kunna komma ut, duscha m m. De 12

13 upplevda hindren innan bostadsanpassningen, var fler än vad de ansökt om BAB för. Det är därför inte konstigt att samtliga hinder inte undanröjdes med anpassningen. De tydligaste effekterna var att anpassningarna underlättade förflyttningar i bostaden, förflyttningar in och ut ur bostaden och att klara den personliga hygienen. Konsekvenserna av anpassningarna märktes i form av ökad självständighet för dem som, innan anpassningen, hade upplevt sig som osjälvständiga p.g.a. hindren i bostaden. Denna upplevelse var vanligare bland de yngre vuxna. Andra konsekvenser visade sig genom ökad fysisk säkerhet och i viss mån, minskade känslomässiga besvär. Det som de flesta såg som nytta och värde med bostadsanpassningen var: trygghet, säkerhet, att kunna bo kvar hemma (65+) och att bli gladare (< 65 år). I en analys där olika faktorers bidrag till de minskade hindren undersöktes, framkom det att bostadsanpassningarna var den enskilt viktigaste faktorn som förklarade upplevelsen av minskade hinder. Denna analys visade dessutom att bostadsanpassningarna verkade ge en mer positiv effekt, för dem som var relativt självständiga i sin personliga ADL 2 sedan tidigare. Eftersom uppföljningen gjordes två månader efter att anpassningen var klar, kan effekterna visserligen ha visat sig på lite längre sikt för dem som var mer osjälvständiga. Trots att resultatet från bägge delstudierna visade att personlig hjälp var det viktigaste alternativet till bostadsanpassning, minskade inte behovet av hjälp efter anpassningen. Detta gällde både hjälp från hemtjänst/personlig assistent och från anhöriga och vänner. Detta är av intresse för de slutsatser som vi drog om samhällsekonomiska effekter i den första delstudien. I den studien antog vi att bostadsanpassningarna kunde minska behovet av hemtjänst/personlig assistans och hjälp av anhöriga. I rapporten förs ett resonemang kring vad dessa uteblivna effekter kan bero på. Våra slutsatser av studien i sin helhet, är ändå att bostadsanpassningarna undanröjer många hinder i bostäderna och är av stor betydelse för de sökande. Anpassningarna betyder också mycket för anhöriga och personal som arbetar i människors hemmiljö. De samhällsekonomiska effekterna av bostadsanpassningar är emellertid svåra att beräkna. I många fall handlar det om att förebygga skador och försämrad funktionsförmåga, vilket är fenomen som inte så lätt låter sig beräknas. Vi rekommenderar att en ytterligare studie genomförs utifrån hälsoekonomiska modeller. Det behövs också fortsatta studier om hur bostadsanpassningar görs i mindre kommuner än Göte- 2 Förklaring finns i avsnittet Begrepp och förkortningar. 13

14 borg, samt fler studier som undersöker betydelsen för familjer med barn och unga. Vi har några rekommendationer för de verksamheter som är involverade i bostadsanpassningsärenden: Det är viktigt att samverkan är god mellan arbetsterapeuter och handläggare av BAB, och att en kunskapsöverföring finns mellan dessa yrkesgrupper eftersom samarbetet är avgörande för besluten om bostadsanpassning. Det är viktigt för att säkra kvaliteten på de bostadsanpassningar som görs. Vi föreslår också att information om BAB sprids till en bredare allmänhet. Vårdcentraler och sjukhus är lämpliga informationsspridare. Det finns dessutom skäl att påverka personer som är tveksamma till att ansöka om BAB, så att de gör det i tid, eftersom effekterna av en anpassning försämras om de väntar för länge. Vi upprepar i denna slutrapport några av de slutsatser som vi drog redan efter delstudie 1. Behovet av BAB skulle minska om bostäderna byggdes på ett mer tillgängligt sätt från början (se begrepp som: Design för alla ). De individuella anpassningarna skulle även minska i antal om ökad tillgänglighet var en målsättning vid ombyggnationer. Dessutom skulle man från samhällets sida kunna påverka människor som närmar sig ålderdom, att flytta från bostäder som är svåra att använda när man är gammal. En ökad medvetenhet om vad som väntar en som äldre, kan bidra till att man själv tar initiativ till att flytta. En viktig förutsättning för att detta skall ske är förstås att det finns bostäder att tillgå i områden där man vill bo. Här har fastighetsägarna också ett stort ansvar. 14

15 Kortfakta om BAB Vad är BAB? BAB är ett bidrag som ges för att täcka skäliga kostnader för individuella anpassningar av bostäder. Personer med funktionshinder kan få bidrag genom kommunen för att göra bostaden funktionsduglig. För att få bidrag fordras intyg från arbetsterapeut, läkare eller annan sakkunnig person. Den som äger sin bostad, är bostadsrättsinnehavare eller hyresgäst kan söka. För anpassning av hyres- och bostadsrättslägenhet krävs alltid fastighetsägarens godkännande. Beslut om BAB kan överklagas till i första instans länsrätten. Boverket är tillsynsmyndighet för BAB. Vilka handlägger BAB? I Göteborg handläggs BAB av bostadsanpassningsbyrån vid fastighetskontoret. Beslut fattas om ett bidrag. Den sökande kan själv välja utförare av anpassningen. I beslutet som skickas hem till den sökande, ges förslag på en/flera entreprenörer som den sökande kan anlita. Vad ges BAB för? BAB ges till fasta inventarier såsom: borttagande av trösklar, dörrbreddning, montering av stödhandtag, ramper, automatisk dörröppnare (med personlig fjärrstyrning), ledstänger/räcken, trapphiss/trapplyft, duschkabin/duschplats, automatisk toalett, förstärkt belysning, spisvakt, köksanpassning, hjälpmedelsförråd/rullstolsgarage, anpassning av altan/balkong och ibland större ombyggnader med t ex tillägg av nya rum till bostaden. Vad kostar BAB? Cirka 40 miljoner i Göteborgs Stad och 835 miljoner i Sverige, Det finns inget kostnadstak för bidraget, men kostnaderna skall vara skäliga för de aktuella åtgärderna. 15

16 Begrepp och förkortningar ADL P-ADL BAB Bostadsanpassningsbyrån FKBO Sökande Aktiviteter i det dagliga livet. Instrument som används för bedömning av grad av aktivitetsförmåga eller funktionsnivå Personlig ADL. De aktiviteter som ingår är t ex förmåga att klara förflyttningar, personlig hygien, övrig kroppsvård, toalettbesök, påklädning, äta/ dricka. (se Sonn m fl, 1995) Bostadsanpassningsbidrag Den grupp med handläggare inom fastighetskontoret i Göteborg som arbetar med BAB-ärenden Föreningen kommunalt bostadsstöd Det begrepp som handläggarna av BAB använder för att benämna personer som ansöker om bostadsanpassningsbidrag. Motsvarar i denna rapport begreppet brukare 16

17 Rapportens upplägg D en här rapporten beskriver brukarnas upplevelser av att vara i behov av och få bostadsanpassningar. Rapporten börjar med en kort bakgrund som utmynnar i studiens syfte och metod. Härefter beskrivs resultatet från delstudie två, uppdelat utifrån brukarnas ålder. Först redovisas resultatet för vuxna över 65 år som utgör den största gruppen deltagare i studien. Efter det beskrivs resultatet för vuxna i yrkesverksam ålder, en statistisk analys av sambanden i resultaten och sist resultatet för barn och ungdomar. Rapporten avslutas med en diskussion utifrån både delstudie ett och två. För den som är intresserad av att ta del av resultatet från den första delstudien hänvisar vi till en tidigare utgiven rapport (Arman & Lindahl, 2005). Svaren från dem som fick avslag på sin ansökan, har vi sammanfattat i bilaga 4. För att underlätta läsningen, har inte alla siffror tagits med i texten. För dem som är intresserade av statistiken, finns det tabeller i bilaga 2. För att ange storleksförhållanden har begrepp som de flesta eller flertalet använts, vilket betyder minst hälften av undersökningsgruppen. När uttrycket de allra flesta används är det minst 75 procent av gruppen som avses. 17

18 18

19 Bakgrund Den här rapporten sammanfattar resultatet från en studie som har genomförts på uppdrag av fastighetsnämnden i Göteborgs Stad (2003a). Syftet med studien var att undersöka effekter av bostadsanpassningsbidraget utifrån fyra perspektiv: brukarnas, de anhörigas, personalens och samhällsekonomiskt sett. En tidigare delrapport finns som redogör för resultat från samtliga fyra perspektiv (Arman & Lindahl, 2005). Den här rapporten ger i stället en fördjupad bild av brukarperspektivet. Sett ur ett historiskt perspektiv har bostadsanpassningar inte alltid uppfattats som en samhällelig angelägenhet. I dagens samhälle där kvarboendeprincipen är en stark norm, har bostadsanpassningar blivit allt viktigare, för att möjliggöra för äldre och funktionshindrade att kunna bo kvar hemma (Persson, 1997; Arman & Lindahl, 2005). Om vi blickar in i framtiden ser vi inte att behovet av anpassningar förväntas minska, utan snarare öka. Detta med tanke på att andelen äldre av befolkningen kommer att öka. Att det finns ett bidrag att söka för bostadsanpassningen är inte någon ny företeelse. Dagens bostadsanpassningsbidrag har sina rötter i det statliga bidrag för specialinredda lägenheter för rörelsehindrade som infördes på försök När det sen permanentades kom det att heta invalidbostadsbidrag (Boverket, 2000). En tydlig skillnad är att språkbruket och synsättet var ett annat då. Dagens lagstiftning använder mindre stigmatiserande begrepp och lagen om BAB tar sin utgångspunkt i den enskilda individens rätt att leva ett självständigt liv. Denna lag har till ändamål att genom bidrag till anpassning av bostäder ge personer med funktionshinder möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Lagen om bostadsanpassningsbidrag, 1 19

20 Med funktionshinder avses både sådana som är medfödda och sådana som har uppkommit senare i livet på grund av sjukdom, olyckor eller medicinska besvär. Många äldre drabbas också av funktionsnedsättningar som en del av det normala åldrandet (Stuart Hamilton, 1994). Den stora majoriteten som ansöker om och får bostadsanpassning är just äldre människor. Med tanke på att andelen personer över åttio år kommer att öka kraftigt de närmaste tjugo till trettio åren, ställs det stora krav på landets kommuner att kunna tillgodose deras behov. Behovet av anpassade bostäder ökar också p.g.a. att antalet platser på äldreboenden har minskat (Socialstyrelsen, 2004) och de äldre förväntas bo kvar i sina ordinarie bostäder livet ut (Dahlin-Ivanoff, Nygren & Iwarsson, 2004). Men bostadsanpassningsbidraget berör inte enbart äldrepolitiken utan även handikapp- och bostadspolitiken. En viktig fråga i det sammanhanget är i vilken utsträckning det är bostäderna eller funktionshindren som utgör det främsta skälet till att det uppstår ett behov av anpassningar? Om man utgår från att handikapp uppstår i personens interaktion med sin miljö (Lawton & Nahemow, 1973; ICF, 2001) finns det skäl att studera i vilken utsträckning det är den fysiska miljön som skapar svårigheter för människor med funktionshinder. I sammanhanget är det intressant att nämna, att det pågår ett nationellt arbete kring att skapa en förbättrad tillgänglighet i alla offentliga miljöer såsom lokaler, trafiksystem m m. Målsättningen är att enkelt undanröjda hinder skall vara borttagna till år En liknande satsning saknas i fråga om bostadsmiljön och det har t o m konstaterats att tillgängligheten i nybyggnation försämrades under 1990-talet (Socialdepartementet, 2000). Bostäder som producerades efter att den nya plan- och bygglagen trädde i kraft, PBL 95, är ofta sämre än de som är byggda tidigare, vilket har medfört att en hel del onödiga åtgärder har behövt göras i efterhand med hjälp av BAB (Socialdepartementet, 2000; DHR, 2005b). Avsaknaden av hissar i flervåningshus är ett vanligt tillgänglighetsproblem. Men frågan är om begreppet tillgänglighet egentligen illustrerar brukarperspektivet. En arkitekt som undersökte pensionärers möjligheter till kvarboende i miljonprogrammets bostäder i Malmö, hävdar att begreppet tillgänglighet snarare beskriver ett utifrånperspektiv på problemet. De boende som saknar hiss vill snarare komma ifrån, än till. Utifrån den boendes perspektiv skulle svårigheterna att komma ut kanske bättre benämnas som frångänglighet (Persson, 1997). Även om de bostäder som byggdes skulle bli mer tillgängliga för alla, inklusive personer med olika slags funktionshinder, kommer det alltid att finnas ett behov av individuella anpassningar. Rätten att få sin bostad anpas- 20

21 sad är lagstadgad (Socialdepartementet, 1992). Den rättigheten har man om man av medicinska skäl är förhindrad att leva ett självständigt liv på grund av förhållanden i bostaden som inte kan lösas på annat sätt än att bostaden anpassas. De anpassningar som det är fråga om handlar om fysiska förändringar av mer permanent slag såsom borttagande av trösklar, installation av duschplatser m m. Det ges inga bidrag till andra saker som kan bidra till ökad självständighet såsom en tvättmaskin i lägenheten för en person som har svårt att komma fram till tvättstugan, även om det i vissa fall hade kunnat vara en både bättre och billigare lösning. Ur den enskilda individens perspektiv kan bostadsanpassningen vara en av flera tänkbara lösningar på de problem som uppstår i bostaden. Någon skulle kanske hellre vilja byta bostad om det var möjligt. Någon annan löser situationen med hjälp av närstående eller personal i stället för att anpassa bostaden, medan en tredje person inte söker bostadsanpassningsbidrag, utan bekostar förändringen själv med egna medel. Bostadsanpassningsbidraget är med andra ord inte en självklar lösning för alla individer med funktionshinder. Vilka ansöker om bostadsanpassningsbidrag? Det finns så vitt vi vet inga studier som handlar om vilka personer det är som ansöker om bostadsanpassningsbidrag. Är det lika ofta småhusägare som boende i lägenhet? Är det fler välutbildade som ansöker p.g.a. att de är mer välinformerade om sina rättigheter? Får äldre lika dyra anpassningar som yngre? Det här är bara några av de frågor man kan ställa sig ur ett rättviseperspektiv. Boverkets statistik ger endast svar ur ett administrativt planeringsperspektiv. Deras statistik redogör för jämförelser mellan hur mycket BAB de olika kommunerna betalar ut i relation till deras invånarantal. Att anpassa småhus är dyrare än att anpassa bostäder i flerbostadshus. Sett i riket som helhet utgjorde bidragen för anpassning av småhus 40% av det totala antalet beviljade bidrag, men så mycket som 58% av bidragskostnaderna. Men i Göteborg utgör småhusen en mindre andel av bostadsbeståndet (21%) vilket är ett typiskt storstadsfenomen. Andelen äldre i befolkningen påverkar också behovet av BAB. I Göteborg är andelen av befolkningen över 80 år (4,9%), snarlikt riksgenomsnittet. Boverkets statistik innehåller inte uppgifter om vilka personerna är som nås av bidraget (Boverket, 2004). 21

22 Hur fungerar processen att ansöka om och få bostadsanpassning? Det krävs kunskaper om vilken hjälp man kan söka från samhället, för att man skall få hjälp. Den moderna handikappolitiken bygger på ett aktörsperspektiv, där enskilda individer förväntas vara välinformerade och aktiva och själva ta initiativ till att ansöka om det de behöver (Socialdepartementet, 2000). Information om BAB sprids av handikapp- och pensionärsorganisationer (t ex DHR, 2005a; HSO, 2005), av kommuner (t ex Göteborgs Stad 3, 2005), och av vårdens aktörer. Trots det verkar kännedomen om bostadsanpassningsbidraget inte vara lika hög som kunskapen om t ex hjälpmedel. Det finns därför en risk för att människor som behöver denna hjälp, inte får den. En central fråga blir därför hur de sökande har fått information om bidraget? I en studie som genomfördes av rörelsehinderförbunden i femton kommuner, framkom det att de flesta hade fått informationen via vårdcentraler eller sjukhus och att de flesta ansåg att informationen var bra eller acceptabel (DHR, 2005b). Frågan om information handlar också om vad som sker i handläggningen av bostadsanpassningsärendena. I den tidigare delstudien fick vi varierande beskrivningar av hur de olika aktörerna som är involverade i dessa ärenden, agerade. Vissa brukare upplevde t ex att de förhindrades att ansöka om för många saker vid samma ansökningstillfälle, vilket strider mot den rätt som de sökande har att själva formulera sina önskemål. Det centrala i sammanhanget är om de sökande upplever en delaktighet i handläggningsprocessen eller inte. Om de inte är delaktiga finns det en risk för att den anpassning de får, blir mindre användbar än annars (Arman & Lindahl, 2005). Och även om vi inte vet hur vanligt det är, förekommer det att personer känner sig illa bemötta vid ansökan om en bostadsanpassning (Brusén, 2005). Kontakten med de olika aktörerna som medverkar i handläggningen och genomförandet är därför också en intressant fråga. Vilka bostadsanpassningar söks och varför? Den vanligaste typen av bostadsanpassning är tröskeljusteringar (Göteborgs Stad, 2003b) som ofta görs för att underlätta förflyttningar med rollator eller 3 Sök på bidrag m.m och därefter på bostadsanpassningsbidrag. Information finns även om man söker via och söker på Funktionshinder och sedan boende. Däremot finns inte informationen under äldreomsorg. Uppgifterna är hämtade

23 rullstol. Andra vanliga anpassningar handlar om anpassningar av badrum. Anpassningarna görs för att göra det möjligt för människor att kunna bo kvar i eget boende och där kunna klara sina grundläggande behov. Dessutom kan bidraget ges för habilitering, rehabilitering och långsiktig vård. En huvudsaklig intention med bidraget är att det skall underlätta ett självständigt liv i eget boende. Men det finns ingen exakt definition av vad som avses med begreppet självständigt liv, varken i lagen eller i den handbok som har getts ut av Boverket (2000). Boverket lyfter i stället fram kammarrättsdomar i handboken för BAB, som skall fungera som prejudikat för kommande handläggningsprinciper. Även om människor har gemensamma grundläggande behov, finns det individuella skillnader i hur dessa kommer till uttryck. Begreppet självständighet är centralt i lagen om BAB, men frågan är vilka anpassningar som beviljas för att nå den målsättningen? Upplevelsen av självständighet varierar mycket mellan personer och situationer. En person kan tycka att det är viktigt att klara sig själv för att uppleva sig som självständig, medan en annan upplever sig som självständig trots sitt beroende av andra. Begreppet självständighet kan inte heller användas på samma sätt för vuxna som för barn. När en anpassning görs för ett mindre barn, förväntas inte barnet bli självständigt av den. Anpassningen har då snarare betydelse för föräldrarna och en mer indirekt påverkan på barnet. I linje med det, kan bidraget också lämnas för att underlätta en utveckling mot självständighet, även om det inte står uttryckligen i den nuvarande lagstiftningen (Boverket, 2000). Bidrag kan lämnas för åtgärder som behövs för att underlätta en funktionshindrad persons utveckling mot ett självständigt liv i en egen bostad. Till skillnad från tidigare så står inte detta uttryckligen i den nuvarande lagen om bostadsanpassningsbidrag. I förarbetena uttalades dock att detta inte innebär någon saklig ändring. (Boverket, 2000 Handboken för BAB, kap 7.2) Den praxis som har utvecklats för att bedöma graden av självständighet utgår i mångt och mycket från arbetsterapeuters referensramar och skolbildning, eftersom det oftast är de som intygar om behovet av BAB. På så vis har självständighet kommit att associeras med förmågan att utföra så kallade aktiviteter i det dagliga livet. Ur ett psykologiskt perspektiv är det intressant att fråga sig hur dessa bedömningar svarar mot den subjektiva upplevelsen av självständighet. En annan fråga som handlar om behovsbedömningarna i praktiken, handlar om att behovet av anpassningen skall vara varaktigt, för att BAB skall beviljas. Frågan är hur länge en person skall förväntas leva, för att en dyrare anpassning skall sättas in? Finns det en risk för ålderism i dessa bedömning- 23

HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare.

HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare. HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare. Biståndshandläggare De personer som har hand om Din ansökan kallas för biståndshandläggare. Biståndshandläggaren

Läs mer

Bostadsanpassningsbidrag - hur ansöker jag?

Bostadsanpassningsbidrag - hur ansöker jag? Bostadsanpassningsbidrag - hur ansöker jag? Bostadsanpassningsbidraget är ett ekonomiskt bidrag som du som har en bestående funktionsnedsättning kan söka för att anpassa din bostad. Du ansöker genom att

Läs mer

Fastighetsbeteckning. Antal personer i hushållet

Fastighetsbeteckning. Antal personer i hushållet ANSÖKAN OM BOSTADSANPASSNINGSBIDRAG ARJEPLOGS KOMMUN Datum Fastighetsbeteckning UPPGIFTER OM SÖKANDEN M.M Sökandes namn Sökandes adress Postnummer och postort Den funktionshindrande namn Sänds till Miljö-,

Läs mer

Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012

Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012 Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012 Om projektet/verksamheten Film Webbsidan www.bostadscenter.se bostadsanpassningsbidrag, behovsguide Frågor Bostadscenter.se

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

2. Nuvarande adress om annan än den där bidrag söks Postnummer och postort

2. Nuvarande adress om annan än den där bidrag söks Postnummer och postort Sänds till Fylls i av Stadsbyggnadskontoret STADSBYGGNADSKONTORET Ansökan om Fastighetsbeteckning bostadsanpassningsbidrag Bostadsanpassningsavdelningen Box 8314 104 20 Stockholm Tfn vxl 08-508 27 300

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

ANSÖKAN OM BOSTADSANPASSNINGSBIDRAG

ANSÖKAN OM BOSTADSANPASSNINGSBIDRAG 1(7) ANSÖKAN OM BOSTADSANPASSNINGSBIDRAG Ansökan skickas till: Vadstena kommun, Individ- & familjeomsorgen, 592 80 Vadstena Fylls i av kommunen Fastighetsbeteckning Dnr Datum Ankomststämpel Personuppgifter

Läs mer

Information om bidrag till. Bostadsanpassning. i Alvesta kommun

Information om bidrag till. Bostadsanpassning. i Alvesta kommun Information om bidrag till Bostadsanpassning i Alvesta kommun Innehållsförteckning Vad är bostadsanpassningsbidrag?...1 Bostadsanpassning i korthet...1 Bostaden...2 Nybyggnad...2 Köp eller byte av bostad...2

Läs mer

Ansökan om bostadsanpassningsbidrag

Ansökan om bostadsanpassningsbidrag 1(2) Ansökan om bostadsanpassningsbidrag KOMMUNENS UPPGIFTER Diarienummer Kommunens stämpel Fastighetsbeteckning 1. Personuppgifter (den person ansökan avser) Förnamn: Efternamn: Personnummer: Adress:

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

ANSÖKAN OM BOSTADsANPASSNINGS- BIDRAG

ANSÖKAN OM BOSTADsANPASSNINGS- BIDRAG ANSÖKAN OM BOSTADsANPASSNINGS- BIDRAG Handlingar som ska lämnas in till kommunen - Ett (1) exemplar av ansökan - Intyg från arbetsterapeut, läkare eller annan sakkunnig om att åtgärderna är nödvändiga

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Nyttan och värdet av bostadsanpassningar ur olika perspektiv. Delrapport 1

Nyttan och värdet av bostadsanpassningar ur olika perspektiv. Delrapport 1 Nyttan och värdet av bostadsanpassningar ur olika perspektiv Delrapport 1 FoU i Väst och författarna Första upplagan februari 2005 Layout: Infogruppen GR Tryckeri: InformTrycket AB, Göteborg ISBN: 91-89558-27-8

Läs mer

Äldreomsorg i NYNÄSHAMN. En guide till vad du kan få hjälp med

Äldreomsorg i NYNÄSHAMN. En guide till vad du kan få hjälp med Äldreomsorg i NYNÄSHAMN En guide till vad du kan få hjälp med Nynäshamns kommun Innehållsförteckning Att ansöka om hjälp och stöd 3 Hemtjänst 4 Stöd 5 Färdtjänst 6 Särskilt boende 7 I hemmet 8 Tryggt

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun

Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun Omsorgsförvaltningen ansvarar för äldreomsorg, LSS stöd och service, social psykiatri samt individ- och familjeomsorg. I den här broschyren hittar

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Bygg- och Miljönämnden Sammanträdesdatum 2013-03-21 1 (14)

Bygg- och Miljönämnden Sammanträdesdatum 2013-03-21 1 (14) 2013-03-21 1 (14) Plats och tid Vita rummet, kommunkontoret, Surahammar Måndagen den 21 mars 2013, klockan 09.00-10.30 Beslutande Tobias Nordlander (S) ordf. Börjee Ahlin (S) Per Jörgensen (S) Benny Andersson

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning http://www.med.lu.se/case Stödjande miljöer för en åldrande befolkning PROFESSOR SUSANNE IWARSSON Om ålder Medellivslängden i Sverige: Män 78 år, kvinnor 84 år Återstående förväntade levnadsår vid 65

Läs mer

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 februari 2012 KLAGANDE Socialnämnden i Trelleborgs kommun Box 63 231 21 Trelleborg MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Hjälp och stöd till äldre i Västerås

Hjälp och stöd till äldre i Västerås Hjälp och stöd till äldre i Västerås Hjälp och stöd till äldre i Västerås Du som är äldre och bor i Västerås kan få hjälp och stöd. I den här broschyren kan du läsa om olika former av stöd och insatser

Läs mer

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012 1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun

Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun God tillgänglighet God tillgänglighet handlar om många olika aspekter i vår miljö. Att det inte finns några fysiska hinder som gör det svårt för personer

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Äldreomsorg. i Täby kommun

Äldreomsorg. i Täby kommun Äldreomsorg i Täby kommun I denna broschyr beskrivs de tjänster som du kan ansöka om och ta del av som Täbybo. De flesta tjänster tilldelas efter bedömning av den individuella förmågan. Hur den bedöm ningen

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Vi blir också äldre 14 november 2013 Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Delaktig (även) på äldre dar - om delaktighet och åldrande bland personer med utvecklingsstörning

Läs mer

Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad

Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad HELSINGBORGS STAD Sammanträdesdatum 21 mars 2012 Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad Bakgrund I november 2007 fattade vård- och omsorgsnämnden beslut om trygghetsboende

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Lättläst LSS för vuxna

Lättläst LSS för vuxna Stöd för dig som har en funktionsnedsättning och är mellan 18 och 65 år Lättläst LSS för vuxna Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS lagen Det finns en lag som heter Lagen om stöd

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning på lättläst svenska Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning till lättläst svenska har gjorts av Centrum för

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg.

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vård och omsorg i Bengtsfors kommun En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vad säger socialtjänstlagen? 5 kap 4 Socialnämnden skall verka för att äldre människor

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 24 april 2012 Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Vi på Neurologiskt Handikappades Riksförbund,

Läs mer

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll?

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll? www.med.lu.se/case Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll? Marianne Granbom leg. arbetsterapeut och doktorand Centre of Ageing and Supportive Environments Forskargruppen Aktivt och hälsosamt

Läs mer

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.

Läs mer

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla!

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla! Förvalta och bygga tillgängligt boende Bra för äldre bra för alla! Handen på hjärtat Vet du hur framkomligheten och tillgängligheten fungerar i dina fastigheter? Alla mår bra av att komma ut i friska luften.

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

1206:01. oenden i Stockholm

1206:01. oenden i Stockholm oenden i Stockholm ra alternativa boendeformer att välja bland. Bostadsförmedling i seniorlägenheter och trygghetsbostäder. Dessutom finns ende för dig med större behov av service och omvårdnad. r som

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

Gruppboende och serviceboende

Gruppboende och serviceboende omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Gruppboende och serviceboende Vem kan få gruppboende eller serviceboende? Personer med psykisk funktionsnedsättning kan få lägenhet i gruppboende eller serviceboende. Omvårdnad

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Äldreomsorgsverksamheten

Äldreomsorgsverksamheten Äldreomsorgsverksamheten Lagar Det två viktigaste lagarna som styr vård och omsorg är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Socialtjänstlagen (SOL). Hälso- och sjukvårdslagen reglerar all verksamhet inom

Läs mer

Trygghet och glädje hela livet. Äldreomsorg i Karlskrona kommun

Trygghet och glädje hela livet. Äldreomsorg i Karlskrona kommun Trygghet och glädje hela livet Äldreomsorg i Karlskrona kommun Hej senior! I den här broschyren berättar vi om de olika insatser som Karlskrona kommun erbjuder dig som fyllt 65 år. Sveriges pensionärer

Läs mer

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012.

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Oktober 2012 Sammanfattning Brukarundersökningen som genomfördes under

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00

Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00 Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00 Information om vård och omsorg i Mora kommun Reviderad 2014-08-04 Socialförvaltningen Innehåll Sida Välkommen 3 Gången är följande

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Information från socialtjänsten Sundsvalls kommun Omsorg om funktionshindrade LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

DOM 2011-11 2. Meddelad i Göteborg. MOTPART Nämnden för Handikappomsorg i Kungsbacka kommun Box 10409

DOM 2011-11 2. Meddelad i Göteborg. MOTPART Nämnden för Handikappomsorg i Kungsbacka kommun Box 10409 - ;.. KAMMARRÄTTN I GÖTBORG 2011-11 2 I Meddelad i Göteborg Sida 1 (4) Mål nr 4931-10 KLAGAND MOTPART Nämnden för Handikappomsorg i Kungsbacka kommun Box 10409 434 24 Kungsbacka ÖVRKLAGAT AVGÖRAND Förvaltningsrätten

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2010-01-19 Socialförvaltningen Handikappomsorgen LÄTT-LÄST LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS finns för att: Göra det lättare för dig med funktionshinder att göra saker som

Läs mer

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre VEM KAN FÅ HJÄLP? Socialtjänstlagen ger Dig rätt till hjälp i hemmet, äldreboende, dagverksamhet och annat bistånd om Du inte själv kan tillgodose Dina

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

Kvalitetsbarometern LSS 2013:2

Kvalitetsbarometern LSS 2013:2 Sammanfattning med tabeller WEBBVERSION Kvalitetsbarometern LSS 2013:2 Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Nacka kommun Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN November 2013

Läs mer

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Beslut Datum 2015-07-02 Diarienummer 3961/2014 Process 3.5.1 Sundsvalls kommun, stadsbyggnadskontoret 851 85 Sundsvall Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Slutsatser 1.

Läs mer

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

STÖD OCH SERVICE TILL FUNKTIONSHINDRADE I KARLSKRONA KOMMUN HANDIKAPPOMSORGEN I KARLSKRONA KOMMUN Den broschyr du håller framför dig ska ge en bild av Karlskrona kommuns insatser för funktionshindrade.

Läs mer