Din hälsa. Livsstilsförändring. Sömnskolan. Dricka lagom. Ta gärna med tidningen hem! gav lägre vikt. förbättrade sömnen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Din hälsa. Livsstilsförändring. Sömnskolan. Dricka lagom. Ta gärna med tidningen hem! gav lägre vikt. förbättrade sömnen"

Transkript

1 Din hälsa ett livsstilsmagasin från din vårdcentral Livsstilsförändring gav lägre vikt Sömnskolan förbättrade sömnen Dricka lagom Ta gärna med tidningen hem! din hälsa primärvården, örebro läns landsting 1

2 Känn dig frisk Din hälsa Ett magasin från din vårdcentral inom Primärvården, Örebro läns landsting. I den landstingsdrivna primärvården finns 26 vårdcentraler, Allmänmedicinskt forskningscentrum (AFC), Asyl- och invandrarhälsan, Ungdomsmottagningen samt vårdcentralernas jourmottagningar. Redaktion Åsa Öberg Patrik Gunnarsson Skribenter Åsa Öberg Lena Dahlström Anna Resjö Fotografer Teresé Andersson Crister Pöhner sid 2 Patrik Gunnarsson sid 8 och 15 Vi har alla ett ansvar att ta hand om vår egen hälsa. Att må bra och att känna sin kropp är viktigt för oss alla stor som liten, gammal som ung. Med det här magasinet vill vi beskriva det utbud av hälsofrämjande aktiviteter som finns vid landstingets vårdcentraler. Vi hoppas att artiklarna ska ge dig idéer om hur just du kan få ny kunskap och hur du hittar kontakter för att söka dig vidare. Magasinet ska entusiasmera, stimulera och motivera dig att ta kontakt med din vårdcentral för att prata om din hälsa. I vårdcentralernas uppdrag ingår att arbeta förebyggande och ge råd och stöd för att du ska få ett hälsosamt liv. All tillgänglig forskning pekar på nödvändigheten av att äta en varierad kost och att röra på sig. Vi vill ge dig verktyg för ett friskare liv trevlig läsning! Karl G Bartoll Primärvårdsdirektör Örebro läns landsting Vi vill ge dig verktyg för ett friskare liv, trevlig läsning! Grafisk form Ulrika Wågelöf, remarc communication ab TRYCK Prinfo Welins tryckeri MILJÖMÄRKT Trycksak lic nr Papper: Edixion offset 120 g Synpunkter eller tips? Har du synpunkter på innehållet eller vill tipsa om något? Mejla redaktionen på Via Mina vårdkontakter på webben kan du nå vården när det passar dig. Med ditt personliga användarkonto kan du boka tid, av- eller omboka dina tider, lämna önskemål om förnyat recept, välja vårdcentral och om du loggat in med e-legitimation se dina recept och läkemedel. På kan du enkelt skaffa användarkonto. 2 din hälsa primärvården, örebro läns landsting

3 19.00 Öppet till 19.00! Du vet väl att de landstingsdrivna vårdcentralerna har öppet till klockan 19, minst en dag i veckan. Råd om vård Ring 1177 dygnet runt när du behöver råd om vård. Där får du medicinska råd och vägledning i vården. Besök för kvalitetsgranskad information om sjukdomar, skador, egenvård och undersökningar. Där finns också möjlighet att ställa frågor anonymt angående din egen eller en närståendes hälsa. Jag har fått en annan inställning till sömn jag vet att kroppen fixar återhämtningen själv. Tack vare sömnskolan sover Birgitta gott Har du svårt att somna på kvällarna? Sover du ofta så dåligt på natten att du också mår dåligt på dagen? Då kan du göra som Birgitta Linse har gjort gå i sömnskola. Sömnskolan har förändrat min syn på sömn, säger Birgitta. Förr när jag sov dåligt, var jag väldigt orolig för att jag inte skulle klara jobbet nästa dag, och att min hälsa skulle bli påverkad i det långa loppet. Nu vet jag mer om hur sömn fungerar, och jag är inte orolig längre om jag sover dåligt en natt. Sov oroligt Birgitta har aldrig haft svårt för att somna det var inte där hennes sömnproblem låg men hon sov oroligt och sällan ostört. I vargtimmen, det vill säga vid fyratiden på morgonen, brukade hon vakna och sedan var det omöjligt att somna om. din hälsa primärvården, örebro läns landsting 3

4 Ungdomsmottagning På Ungdomsmottagningen kan du som är ung boka ett besök eller komma på drop in. Besöket är gratis och alla som arbetar där har tystnadsplikt. Du vänder dig till ungdomsmottagningen om du vill fråga om sex och samlevnad, behöver preventivmedel, är orolig för könssjukdomar, har frågor runt graviditet eller vill göra ett graviditetstest eller om du bara vill prata med någon om personliga problem. Ungdomsmottagningen finns i Örebro, Lindesberg, Hallsberg och Karlskoga. Bristen på sömn påverkade mig väldigt. Jag blev trött och gick ofta med huvudvärk på dagen. Jag blev till sist ängslig för att det skulle ge konsekvenser, kroppen fick ju aldrig återhämta sig tyckte jag, säger Birgitta. Fick tips om sömnskola Till sist vände hon sig till en vårdcentral som hon hört hade något som kallades sömnskola. Eftersom jag är bosatt i en annan kommun, så trodde jag inte att jag var välkommen att delta i sömnskolan hos dem. Men det hade ingen betydelse att jag inte hörde till just deras vårdcentral. Istället berättade vårdcentralens sjukgymnast direkt vad sömnskolan gick ut på och jag blev erbjuden att börja. Jag fick information om när nästa grupp skulle starta och lite tips om litteratur. Birgitta bestämde sig för att delta. Det betydde bland annat att hon behövde vara ledig en eftermiddag i veckan för att åka till vårdcentralen. Tränade i sex veckor Lärt sig hantera sin sömn Den sömngrupp som Birgitta välkomnades till visade sig den här gången bestå av två personer hon själv och en till deltagare. Träffarna leddes av en sjukgymnast och en KBT-terapeut, som under sex veckor undervisade, tränade och slutligen förändrade Birgittas och hennes kurskamrats syn på och inställning till sömn. Vi träffades varje gång i cirka två timmar. Först hade vi teorigenomgång och vi fick lära oss mer om sömn. Dessutom hade vi fysiska avslappningsövningar. Till varje träff hade vi läxa, till exempel att föra dagbok över hur vi sov. Det krävde en del av oss, med andra ord. Att vi bara var två personer gjorde att vi fick väldigt mycket tid med våra lärare. Vi lärde också mycket av varandra. När sömnskolan var slut för dagen så brukade Birgitta passa på att ta en promenad. En lyx att få göra i dagsljus en vanlig vardag, tycker hon. Tack vare sömnskolan har hon lärt sig hantera sin oroliga sömn, och är inte längre bekymrad för att hon sover för lite. Birgitta undviker numera kvällsaktiviteter, till exempel gympapass, som ligger för sent på kvällen. Och ingen sen kopp kaffe på kvällen för Birgitta! Hon har också lärt sig lägga undan alla tankar på problem vid läggdags. Jag sover inte åtta timmar varje natt nu heller, men oroar mig inte längre för det. Jag har fått en annan inställning till sömn jag vet att kroppen fixar återhämtningen själv, säger hon. Händer det att jag vaknar och inte kan somna om, så tar jag till ett sömnknep : jag ligger inte längre kvar och väntar på att somna igen, utan istället bryter jag sömnlösheten. Jag kan till exempel gå upp en stund och meditera, något som vi också fick prova på. Eller så kan jag ta till knep nummer två, som min kurskamrat tipsade om, göra något som är tråkigt! Att ha en tråkig tidning på lut brukar hjälpa. Då kan jag somna efter en stund igen. Har du långvarig smärta? Vill du vara med i en rehabiliteringsgrupp? Vi vänder oss till dig som har problem med långvarig smärta och kanske även stress, oro och nedstämdhet som gör att du får svårt att klara ditt vardagsliv. känner tilltro till dina möjligheter att förändra din situation. är beredd att göra en egen insats för att nå förändring. 4 din hälsa primärvården, örebro läns landsting Målet är att du tillsammans med andra i en grupp får hjälp att se dina egna resurser och öka möjlig heterna att hantera och påverka din vardagssituation. får möjlighet att lära dig mer om hur vi människor fungerar och reagerar på exempelvis smärta och stress. Vad händer i gruppen? Du formulerar dina mål individuellt. Samtal, mindfulnessövningar samt undervisning i grupp med KBT-inriktning. Kroppskännedom. Promenader kombinerat med mindfulnessövningar och kroppskännedom. Hemuppgifter. Gruppen träffas två till tre gånger i veckan. Kontakta din vårdcentral och fråga efter rehabiliteringsgrupp för smärta.

5 Birgittas tips för bättre sömn Drick inte kaffe eller te sent på kvällen. Var vaken minst 16 timmar i sträck. Då sover du bättre på natten. Låt hjärnan vila före sängdags gör inget aktiverande innan du ska sova. Är du kvälls- eller morgonmänniska? Anpassa dig om möjligt efter din egen biologiska klocka. Tänk på att ditt sömnbehov förändras med tiden du behöver mindre sömn när du blir äldre. Om du vaknar och inte kan somna om gå upp, gör något tråkigt! Så somnar du lättare igen. lästips: Sömn Sov bättre med kognitiv beteendeterapi. Författare: Marie Söderström din hälsa primärvården, örebro läns landsting 5

6 Nu orkar Ingrid ta långpromenader igen 6 din hälsa primärvården, örebro läns landsting

7 Ät frukt och grönt till varje måltid Äter du frukt och grönsaker till varje måltid blir det lättare att få en bra balans i kosten. 500 gram om dagen. Max två frukter per dag. Fördela måltiderna jämnt över dagen Du blir piggare, orkar mer och kan undvika småätande. Det gör det lättare att hålla vikten. Att äta frukost, lunch, middag/kvällsmat och 1-3 mellanmål om dagen är en god vana. Livsstilsförändring är det som Ingrid Norrback fastnade för när hon bestämde sig för att gå ner i vikt. Hjälp på traven för att bli av med de första kilona har hon fått genom att medverka i en forskningsstudie. Ingrid Norrback gick upp mycket i vikt när hon var gravid och det var svårt att få ner vikten igen. Efterhand plockade kilona på och rätt var det var så kändes det som om spegelbilden tillhörde någon annan. Jag har försökt att gå ner i vikt länge och det har tidigare inte gått så bra. Min son föreslog att jag kunde göra en operation, men jag har hela tiden känt att det inte är något för mig. Jag vill förändra min livsstil, säger Ingrid Norrback. I våras besökte jag vårdcentralen på grund av min pollenallergi. Det var då jag såg informationen om en forskningsstudie. Jag kontaktade sköterskan på en gång. Då fick jag reda på att jag i tre månader enbart ska äta pulverdiet. Tre månader kändes först som en jättelång tid, men sen tänkte jag efter Vad är tre månader? Det är ju ingenting, nu kanske jag förlänger mitt liv istället! Ingrid känner att hon får bra stöd från vårdcentralen. Hon har kontakt med sköterskan varannan vecka och stämmer av hur hon mår och hur det går, även hennes värden kontrolleras och följs upp. På läkarundersökningen som gjordes i början fick jag veta att mitt blodtryck var högt men när jag var iväg för kontroll igen var mitt blodtryck normalt. Då kom det några glädjetårar för det kändes så väldigt skönt. Tidigare blev det gärna en del skräpmat för Ingrid. Det är inte alltid matlagning blir prioriterat utan det är lätt att köpa något färdigt istället när tiden inte räcker till. Men nu blir det ändring. Det blir långkok på söndagen som jag fryser in matlådor av. Då finns det alltid något färdigt hemma. Jag skriver också ner vad jag äter så jag får en överblick och bra koll på vad jag äter. Promenader är något som Ingrid alltid tyckt om. Innan viktnedgången kunde hon inte gå så långt för kroppen orkade inte. Nu har hon gått ner cirka 20 kilo och det har blivit stor skillnad. Nu går jag ungefär 2,5 mil i veckan och det känns så underbart att jag kan göra det igen. Jag mår mycket bättre när kilona rasat och jag orkar göra det jag tycker om och vill igen. Vad är tre månader? Det är ju ingenting, nu kanske jag förlänger mitt liv istället! Ingrids tips när du vill förändra din livsstil Våga tro på dig själv! < För att få ännu mer effekt av promenaden använder Ingrid handvikter. din hälsa primärvården, örebro läns landsting 7

8 Vägen till en hälsosam vikt Övervikt är ett ökande problem i Sverige. Många människor kämpar mot sin övervikt och provar olika metoder för att gå ner i vikt. På landstingets vårdcentraler finns en utarbetad metod för att stödja dem som vill få en hälsosammare vikt och förändra sin livsstil. Det gäller att hitta de rätta vägarna när man ska göra en livsstilsförändring. Det är svårt att förändra vanor och framförallt att hålla fast vid förändringarna. För att klara det över lång tid behöver man ha realistiska mål och utgå från de vanor man har nu och har haft de senaste åren. Steg för steg till hälsosam vikt och livsstil Materialet Steg för steg är utformat av Överviktsenheten vid Universitetssjukhuset Örebro tillsammans med landstingets vårdcentraler. Arbetssättet är inspirerat av metoder inom KBT, kognitiv beteendeterapi, och bygger i hög grad på det som i forskning visat sig vara bra behandling för övervikt. Målet är att de som deltar i en gruppbehandling med Steg för steg-metoden ska få bättre kunskap om livsstilsförändringar och få redskap att påbörja en förändring mot en mer hälsosam vikt och livsstil. Materialet används ännu inte vid alla landstingets vårdcentraler. Men efterfrågan på att börja med grupper har ökat, säger Johanna Sjölander som är läkare både vid Överviktsenheten och en av landstingets vårdcentraler. Jag tror inte man ska ha viktnedgång som enda mål när man bestämmer sig för att minska sin vikt. Det är svårt att gå ner i vikt och det tar tid. Det är bra om man kan vidga sin målbild till att innefatta en förbättrad hälsa också. I och med att man lägger om sin livsstil, rör på sig mer och förbättrar sina matvanor så blir även hälsan bättre. Man blir rörligare och orkar att göra mer. Till handsmodellen ett mått på en lagom portion Två kupade händer = grönsaker och baljväxter, ca 3 dl. En knuten näve = potatis, pasta eller ris, ca 2 dl. En handflata = kött, fisk och ägg, ca g. En knuten näve = frukt och bär. Tummen med sås, dressing eller matfett. 8 din hälsa primärvården, örebro läns landsting

9 Forskningsstudie Viktnedgång med pulverdiet Vid några av landstingets vårdcentraler pågår ett forskningsprojekt med pulverdiet. Jag är ansvarig för ett forskningsprojekt för behandling av fetma med pulverdiet. Det vi kommer att undersöka är om det är någon skillnad på hur viktutvecklingen ser ut för olika patienter beroende på vilken uppföljning de får när behandlingen är avslutad, säger Johanna Sjölander. forskningsstudien om pulverdiet Kriterier för att vara med: år med BMI över 30 = fetma. Hälsoproblem relaterade till fetma. Vilja prova en ny metod. Ha tillgång till internet. Så här går behandlingen till Behandlingen innefattar pulverdiet under 12 veckor, följt av 12 veckors upptrappning till vanlig kost. Den måste följas av förändrade mat- och motionsvanor, för att vara effektivt på längre sikt. De som fullföljt behandlingen lottas till uppföljning hos sköterska på vårdcentralen eller till KBTbehandling via Internet. Pulverdiet ska endast användas av dem som har fetma. Tidigare studier har visat att man går ner i vikt av pulverdiet. Det är när man börjar äta vanlig mat igen som problemen ofta kommer, att många då ökar i vikt igen. Att gå ner i vikt och stanna där, kräver alltid en stor arbetsinsats av dig själv. Gastric bypassoperation Kirurgisk behandling med gastric bypass är en väl beprövad metod för att behandla grav fetma. För att läkaren på vårdcentralen ska skriva en remiss till kirurgen för bedömning ska patienten ha ett BMI över 40 eller BMI över 35 tillsammans med komplicerande sjukdomar exempelvis diabetes typ 2 där annan behandling inte gett önskad effekt. Kirurgisk behandling måste följas av ändrad livsstil, både motionsvanor och matvanor, för att vara effektivt över lång tid. Tips på små förändringar Ät mer grönsaker till exempel morötter, broccoli och vitkål. Drick vatten istället för annan dryck till och mellan måltider. Gå i trappor istället för att åka hiss. Gå en tio minuters promenad om dagen. Minska tiden vid TV och dator. I form trots övervikt? Många studier visar på att oavsett din vikt, bör du försöka att vara fysiskt aktiv för att förbättra din kondition och allmänna hälsa. Du kanske inte tappar en massa vikt, men du kommer att bli mycket friskare. Fokusera mer på hela din hälsa istället för bara vikten. din hälsa primärvården, örebro läns landsting 9

10 Koll på kost och motion är Daniels medicin Daniel Nordlund, 89 år, är en vital pensionär. Han och hans fru har varken städhjälp eller rollatorer, och tar gärna en daglig promenad. För tjugo år sedan blev Daniel Nordlund sjuk när han var på semester i Spanien. Av läkarna fick han veta att han hade diabetes. Väl hemma fick jag medicin som jag skulle ta varje morgon. Allt fungerade väl, utom att jag brukade få känning av min diabetes varje förmiddag och behövde något sött för att motverka det. För övrigt levde Daniel som vanligt, det vill säga jobbade trots att han med råge uppnått pensionsålder, hade rikt umgänge med vänner men rörde sig kanske inte så mycket som han borde. Läkaren gav rådet att sluta med medicinen Så småningom lämnade han arbetslivet. Med åren ökades hans medicindos, men känningarna kom alltid. För elva månader sedan fick Daniel kontakt med läkaren Lars Hellbacher och diabetessköterskan Eva Södergren Jansson. De reagerade på mina sockervärden och min ålder. Läkaren rådde mig att sluta med medicinen och föreslog att jag istället skulle lägga om min kost. Bra att röra på sig Daniel började tänka mer på vad han åt. För många år sedan hade han och frun varit vegetarianer, det hade han glädje av nu. Att äta mycket grönsaker och frukt var inte främmande för honom. Han tog också reda på vilken mat som höll blodsockret på rätt nivå. Eftersom det också är bra att röra på sig, tar jag och min fru en daglig promenad i Örebros omgivningar på ungefär en timme. Förändringen har märkts. När Daniel fick sina nya vårdkontakter vägde han 113 kg. Nu är hans vikt nere på 92 kg när han numera kontrollerar sin diabetes med kost och motion istället. Råd och stöd vid vårdcentralen Vid diabetes rekommenderar läkare eller diabetessköterska att patienten ska röra mer på sig. De skriver ofta ut ett recept på fysisk aktivitet. Diabetespatienter har lättare att hålla sina värden på bra nivåer om de rör på sig. Fysisk aktivitet och bra matvanor är två saker som är viktiga för dessa patienter. Vårdpersonalen ger tips och råd om vilken fysisk aktivitet som kan passa, säger Jenny Forsberg, FaRsamordnare. Fysisk aktivitet på recept vad är det? Fysisk aktivitet på recept FaR innebär att läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, barnmorskor med flera kan skriva ut recept på fysisk aktivitet. De hjälper även till med val av aktivitet och ger råd om hur aktiviteten kan läggas upp och hur ofta den ska utföras. Alla som börjar röra på sig får positiva hälsoeffekter oberoende av ålder eller träningsvana. Forskning visar att fysisk aktivitet har många goda effekter både fysiskt och psykiskt. Det fungerar också som ett komplement till, eller ersättning för läkemedel eller annan behandling. 10 din hälsa primärvården, örebro läns landsting

11 Dricka lagom När någon dricker alkohol i så stor mängd att det påverkar hälsan negativt kallas det för riskbruk. Ett riskbruk är inte samma sak som ett missbruk. Och det finns hjälp att få. Är du orolig för att du dricker för mycket? Ta upp det med din läkare! Har du någon gång fått frågan om hur mycket alkohol du dricker när du varit på vårdcentralen? Bra! De som arbetar på vårdcentralen ska ställa frågan för att på så sätt hitta de personer som befinner sig i riskzonen och kunna erbjuda stöd till en förändring. Finns det något som tyder på ett riskbruk föreslår vi också att vi tar ett blodprov. Visar det provet förhöjda värden kan det vara ett tecken på att patienten dricker alkohol i en mängd som börjar bli skadligt för hälsan, säger Bengt Pettersson läkare på en vårdcentral i Örebro läns landsting. Vill du hjälpa någon du känner att dra ner på sin alkoholkonsumtion? Funderar du på om någon du känner dricker för mycket så finns det några saker du kan vara uppmärksam på, berättar Bengt. Personen kanske beter sig annorlunda än vad du är van vid, han/ hon kan ha blivit väldigt lättirriterad, tappat intresse för samlivet eller inte bryr sig om barnen på samma sätt som tidigare. Att hjälpa någon att dra ner på sin alkoholkonsumtion är inte alltid så lätt. Först måste personen själv bli medveten om sitt problem. En idé kan vara att be den personen att göra ett alkoholtest för att se hur mycket han/hon egentligen druckit. Men naturligtvis så är det svårt om personen själv saknar insikt om sitt problem. Man kan behöva vänta på rätt tillfälle när man märker att personen är mottaglig och vill lyssna. Om en patient har ett riskbruk kan läkaren, sköterskan eller kuratorn på vårdcentralen ge stöd till förändring med hjälp av rådgivande samtal. Dessa samtal ska ge patienten kunskap, verktyg och stöd för att på så sätt kunna få bättre kontroll över sin egen hälsa. hur mycket dricker du? Testa dig själv genom att lägga ihop hur många standardglas alkohol du dricker per dag. Min veckokonsumtion motsvarar standardglas Ett standardglas motsvarar: 2 x 33 cl lättöl, 50 cl folköl, 33 cl starköl, cl vin eller 4 cl starksprit. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag SUMMA Lättöl Folköl Starköl Vin Starkvin Sprit 33 cl 50 cl 33 cl 15 cl 6 cl 4 cl Vad är riskbruk av alkohol? Riskbruk är när konsumtionen av alkohol kan påverka hälsan. Berusningsdrickande, för både män och kvinnor: fler än 4 5 standardglas per tillfälle. Riskbruk för män: 14 standardglas per vecka Riskbruk för kvinnor: 9 standardglas per vecka Gränsen för riskbruk kan vara lägre om man har hälsoproblem som kan påverkas av alkohol, tar medicin, mår psykiskt dåligt eller har alkoholproblem i släkten. din hälsa primärvården, örebro läns landsting 11

12 Träning ger bra resultat vid artros Artros är en kronisk ledsjukdom, men med hjälp av träning kan man ofta hålla den ganska bra i schack. Träning gör att det finns en stor möjlighet att smärtan lindras och funktionen och rörlighet blir bättre. De som söker hjälp på vårdcentralen för höft- eller knäbesvär blir oftast erbjudna att träffa en sjukgymnast. Till sjukgymnasten behövs det ingen remiss, det är bara att ringa och boka en tid. Sjukgymnasten gör en bedömning av besvären, och visar det sig att de beror på en höfteller knäartros blir man inbjuden att vara med på en så kallad artrosskola. Regelbunden träning underlättar vardagen Till artrosskolan kommer man vid ett till två tillfällen beroende på vilken vårdcentral man tillhör. Första gången berättar vi om vad artros är, vilka symtom det kan ge, eventuella riskfaktorer och vilken behandling som kan ges, säger Marie Hamping, sjukgymnast vid vårdcentralen. Vid det andra tillfället pratar vi mer om träning, om varför träning är bra vid artros, hur man ska träna och att det faktiskt gör ont när man tränar. När patienterna varit med på artrosskolan erbjuds de att komma till sjukgymnastiken för att träna. Patienten kan träna självständigt eller få hjälp och stöd av en sjukgymnast. Det är också bra att göra några enklare övningar hemma, gärna en stund varje dag. Vid artros är det viktigt träna musklerna runt leden för att minska smärtan och öka funktionen. Det har visat sig att det ofta ger bättre effekt med träning för smärtlindring än med läkemedel. Det är också bra att fundera över sin vikt. Övervikt ger en högre belastning på leden och då är det bra om man kan minska sin vikt, säger Marie. Det finns dock patienter som inte blir hjälpta av vare sig träning eller läkemedel. Om patienten har stora Tränar jag inte på ett par veckor känner jag det, jag blir stel och får mer ont. 12 din hälsa primärvården, örebro läns landsting

13 svårigheter med att gå och har väldigt ont nattetid så kan operation vara ett alternativ. K-G Jonsson har knäledsartros. För några månader sedan var han med på artrosskolan. Efter det tränar han regelbundet vid sjukgymnastiken en till två gånger i veckan. Tränar jag inte på ett par veckor känner jag det, jag blir stel och får mer ont. Det gäller att hålla igång träningen, menar K-G. Tar det lite lugnare i skogen K-G har alltid varit en aktiv människa. Han har bland annat jagat i hela sitt liv. Innan han fick artros kunde han sitta på pass i skogen i flera timmar och gå drev långa sträckor i varierande terräng. I och med artrosen fick han lov att ändra sitt sätt att jaga. Nu klarar jag inte av att sitta stilla i flera timmar på pass längre. Efter 20 minuter behöver jag upp och röra på mig och det fungerar ju inte, då finns ju risken att jag skrämmer iväg djuren. Men jag kan fortfarande gå med i drevet, men jag får hålla mig till vägar och till terräng som inte är så svår att gå i. Hade det inte varit för artrosskolan och den träning som jag fått lära mig, så är det inte säkert att jag klarat av att gå i skogen alls. Om du som läser det här, har ont i knän eller höfter, ring din vårdcentral och be att få komma till sjukgymnasten. Då kan du få hjälp med att komma igång med träning och förhoppningsvis känna dig bättre, tipsar K-G. Kvalitetsregister Vissa vårdcentraler registrerar alla artrospatienter i ett nationellt kvalitetsregister BOA (bättre omhändertagande av patienter med artros). I det registret kan man ta fram mycket användbar information. Vi får en överblick av hur det ser ut för våra artrospatienter, hur många som varit med i artosskolan, vad de tyckt om den, vilken typ av behandling som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. Med hjälp av kvalitetsregistret kan vården utvecklas och förbättras för de här patienterna, säger Marie Hamping. Tips för dig med besvär från knän och/eller höfter Om du inte redan gjort det, kontakta en sjukgymnast. Fortsätt vara aktiv med promenader och liknande. Gå gärna på mjukt underlag. Använd skor med god stötdämpning. Sitt inte stilla längre än 20 minuter i sträck. Träna regelbundet. Lämpliga motionsformer kan vara: promenader, stavgång, cykling, dans, simning och bassängträning. Gör gärna några enklare övningar hemma varje dag. Det får göra lite ont när du tränar, men det ska inte göra ont dagen efter. Artros är en kronisk ledsjukdom, men med träning kan du ofta hålla den schack. din hälsa primärvården, örebro läns landsting 13

14 Vårdcentralen hjälper dig att sluta röka eller snusa Många som röker eller snusar vet att det inte är bra för hälsan men har ändå svårt att sluta, trots ihärdiga försök. För att lyckas kan någon att prata med vara en hjälp på vägen. På vårdcentralen finns utbildad personal som ger råd och stöd till den som vill sluta. 14 din hälsa primärvården, örebro läns landsting

15 Vattenpipan populär men inte ofarlig I Sverige kan man se en ökad användning av vattenpipa under de senaste åren. Så många som var fjärde niondeklassare och ännu fler på gymnasiet har någon gång provat att röka vattenpipa. Många ungdomar, föräldrar och vuxna är omedvetna om hur farligt det egentligen är och ser inte vattenpipsrökningen som rökning. Det är ju bara örter och fruktsmaker, tror flera av dem som provat. Det många inte vet är att det är tobak man röker och att det är minst lika farligt som cigarrettrökning. Vattenpipan kan i vissa fall vara en inkörsport till cigarrettrökning, snus och illegala droger som i sig kan skapa ett framtida beroende. En typisk vattenpipssession för en person jämfört med rökning av en cigarett Cigarett vattenpipa Genomsnittlig röktid 5-7 minuter minuter Antalet bloss 8-12 bloss bloss Total volym rök 1 liter 49 liter Källa: Eissenberg och Shihadeh (2009) och World Health organisation (2005). EvaMaria Björk är distriktssköterska och utbildad tobaksavvänjare. Det innebär att hon kan hjälpa den som vill sluta röka eller snusa att bli motiverad, hitta lösningar och ge stöd på vägen. Måste vilja själv Det allra viktigaste för att lyckas med att sluta röka eller snusa är att man verkligen vill själv, annars går det inte, konstaterar EvaMaria. Om du kommer till mig och vill ha hjälp så har vi ett första samtal där vi tillsammans pratar igenom varför just du vill sluta och vilka vinster du ser med det. Anledningar att sluta Ofta är det hälsovinsterna som spelar in när man vill sluta, till exempel minskad risk för sjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdom och KOL. Några andra hälsoaspekter som kan väga in är starkare skelett, bättre sömn och minskad risk för tandlossning. Efter det första mötet med EvaMaria får man gå hem och fundera över ett lämpligt datum för tobaksstoppet. Om du har försökt sluta med hjälp av receptfria nikotinläkemedel, men inte lyckats så kan vårdcentralens läkare skriva ut receptbelagda läkemedel som hjälper dig med avvänjningen. Råd och stöd En viktig del i arbetet med tobaksavvänjning är att ge råd och stöd. Det underlättar för den som försöker sluta med tobak att ha någon att prata med om vad som känns jobbigt och vilka tips och knep man kan ta till i olika situationer. Därför hör EvaMaria av sig till sina patienter för att följa upp hur det går och hjälpa till att hålla motivationen uppe. I det första samtalet vi har är jag noga med att berätta att man inte ska vara rädd för att misslyckas då har de ju mig, det är ju därför jag finns! Vi kan tillsammans hitta tillbaka till det som var just din motivation för att sluta. Och genom stödet kan man hitta orken att fortsätta försöka, så att man faktiskt lyckas bli fri från tobak, avslutar Eva- Maria. Tips för att sluta med tobak Hitta motivationen. Gör en plan och fundera på hur och när du ska sluta. Ta hjälp och stöd av en tobaksavvänjare som finns på vårdcentralen. Bryt vanan. Gå igenom var och när du brukar röka och fundera ut vad du ska göra i stället i dessa situationer för att undvika eller minska röksuget. Här finns också stöd och tips att få: Sluta röka-linjen som ger råd och stöd kostnadsfritt: Tel Sluta röka-program på Internet, med dag för dag-steg och råd: din hälsa primärvården, örebro läns landsting 15

16 Vid landstingets vårdcentraler får du professionellt stöd med din livsstilsförändring. Hör med din vårdcentral vilket utbud de har. Norra länet Fellingsbro vårdcentral Torgvägen 3, Fellingsbro Frövi vårdcentral Järnvägsgatan 1, Frövi Hällefors vårdcentral Gillersvägen 20, Hällefors Kopparbergs vårdcentral Bergmästareg. 17, Kopparberg Lindesbergs vårdcentral Bytesgatan 1, Lindesberg lindesbergsvardcentral Nora vårdcentral Kvarnvägen 11, Nora Storå vårdcentral Kopparbergsvägen 17, Storå Södra länet Askersunds vårdcentral Torebergsvägen 15, Askersund Hallsbergs vårdcentral Långängsvägen 11, Hallsberg Kumla vårdcentral Fylstamottagningen: Sörbyvägen 8, Kumla Kungsvägsmottagningen: N Kungsvägen 10, Kumla Västra länet Baggängens vårdcentral Baggängsvägen 59, Karlskoga Brickegårdens vårdcentral Österleden 10, Karlskoga Karolina vårdcentral Urbrinken 4, Karlskoga Laxå vårdcentral Gamla Tivägen, Laxå Pilgårdens vårdcentral Pilgatan 2, Degerfors Örebro kommun Adolfsbergs vårdcentral Lindhultsvägen 2, Örebro Brickebackens vårdcentral Granrisvägen 23, Örebro Karla vårdcentral Älvtomtagatan 30, Örebro Lillåns vårdcentral Rödklövervägen 160, Örebro Mikaeli vårdcentral Hjalmar Bergmans väg 5, Örebro Odensbackens vårdcentral Örebrovägen 26, Odensbacken Olaus Petri vårdcentral Ribbingsgatan 6-8, Örebro Skebäcks vårdcentral Slussgatan 10-12, Örebro Tybble vårdcentral Sörbyängsvägen 4, Örebro Varberga vårdcentral Varbergagatan 75, Örebro Ängens vårdcentral Landbotorpsallén 19, Örebro Du kan också nå din vårdcentral via I Örebro län finns 26 landsstingsdrivna vårdcentraler. Genom Hälsoval Örebro län kan du fritt välja vilken vårdcentral du vill vara listad vid. Vill du byta vårdcentral gör du det enkelt via Mina vårdkontakter eller genom att beställa blanketten från Hälsovalsenheten. Du kan också gå in till den vårdcentral som du vill byta till och prata direkt med de som finns i receptionen. Mer information om Hälsoval hittar du på 16 din hälsa primärvården, örebro läns landsting

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Stavgång Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Produktion: blomill.se Tryckning: Prinfo Vårgårda Tryckeri AB 2007 Stavgång Stavgång är

Läs mer

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Fysisk aktivitet och nya vanor kan ibland vara lika bra eller bättre än läkemedel.

Fysisk aktivitet och nya vanor kan ibland vara lika bra eller bättre än läkemedel. Må bra utan piller! 2 Nu häller vi livsstilsförändringar i pillerburkarna Fysisk aktivitet och nya vanor kan ibland vara lika bra eller bättre än läkemedel. 3 Rörelse är bästa pillret 4 Fysisk aktivitet

Läs mer

Hälsosamtalsenkät. regiongavleborg.se. Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund.

Hälsosamtalsenkät. regiongavleborg.se. Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund. Hälsosamtalsenkät Datum: Personnummer: Namn: Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund. 1. Antal personer i ditt nuvarande hushåll då du även räknar

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus De flesta som röker eller snusar ångrar att de någonsin började. Är du en av dem? Du känner säkert många som redan har slutat och kanske frågar

Läs mer

Tips för din hälsa Förändringar som gör skillnad

Tips för din hälsa Förändringar som gör skillnad Tips för din hälsa Förändringar som gör skillnad Kroppen ger ingen garanti Hur vill du sköta om kroppen du bor i? Vill du ha fint både på ut- och insidan, eller kör du på så länge kroppen inte protesterar?

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Från Vårdcentral till Metabola syndromet Hälsocentral Olika metoder på olika VC

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1

Läs mer

Namn: Postadress: Telefon hem: Telefon arbete: Mobil: E-post: Yrke: Familj: Din längd:

Namn: Postadress: Telefon hem: Telefon arbete: Mobil: E-post: Yrke: Familj: Din längd: Personnr: -- Dagens datum: Namn: Postadress: Postnummer: Telefon hem: Postort: Telefon arbete: Mobil: E-post: Yrke: Sjukskriven Nej Ja, på % Arbetslös Nej Ja, på % Familj: Din längd: Dina tidigare deltagande

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Bilagor. Bilaga 3 Patientfall Hur Lena slutade röka BAKGRUND

Bilagor. Bilaga 3 Patientfall Hur Lena slutade röka BAKGRUND Bilaga 3 Patientfall Hur Lena slutade röka BAKGRUND Lena är 57 år, ensamstående, och har en vuxen son från ett tidigare äktenskap. Hon har varit bekymrad över sin rökning under en längre tid, mycket på

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Målplanering för hälsa Exempel 1:1

Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Jag har nu goda, regelbundna rutiner för sömn och känner mig utvilad. Sover dåligt, är ofta trött och irriterad, orkar inte med allt som tidigare (trädgård, städning,

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Plan för Hälsoprogrammet HälsoSam Ström Bilaga 1. 1. 2. 3. 4.5. 6.7.8. 9. 10. 2 månader 4 månader 12 månader. Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ 8 gruppträffar

Plan för Hälsoprogrammet HälsoSam Ström Bilaga 1. 1. 2. 3. 4.5. 6.7.8. 9. 10. 2 månader 4 månader 12 månader. Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ 8 gruppträffar Plan för Hälsoprogrammet HälsoSam Ström Bilaga 1 1. 2. 3. 4.5. 6.7.8. 9. 10. 2 månader 4 månader 12 månader Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ 8 gruppträffar 1. Projektledare/sjukgymnast och distriktssköterska;

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

guide för goda levnadsvanor

guide för goda levnadsvanor guide för goda levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt påverkar dina levnadsvanor hur du mår. Här kan

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Överviktsenheten-MM5 / Dietisterna i ÖLL Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är low calorie diet/ very low calorie diet? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och LCD/VLCD? Spelar det

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är very low calorie diet/low calorie diet? Krymper magsäcken under pulverdieten? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och VLCD/LCD? Spelar det någon

Läs mer

I denna broschyrserie ingår:

I denna broschyrserie ingår: Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Illustrationer

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

www.halsolots.se Samtliga lokaler i programmet är tillgängliga för dig som använder rullstol. Samtliga föreläsningar i programmet teckenspråkstolkas.

www.halsolots.se Samtliga lokaler i programmet är tillgängliga för dig som använder rullstol. Samtliga föreläsningar i programmet teckenspråkstolkas. HÖSTEN 2015 OM HÄLSOLOTS Hälsolots ger dig inspiration, motivation och redskap att leva hälsosamt. Aktiviteter och arrangemang ordnas i samarbete med olika verksamheter i stadsdelarna Centrum och Majorna-Linné.

Läs mer

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län Ett liv i rörelse Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor 1 från Landstinget i Jönköpings län Ansvarig för innehåll: Distriktsläkare Hans Lingfors, 036-32 52 04 primärvårdens forsknings-

Läs mer

Till dig som vill ha råd och tips inför tobaksstopp

Till dig som vill ha råd och tips inför tobaksstopp Till dig som vill ha råd och tips inför tobaksstopp Råd när du ska bli tobaksfri Bara du kan bestämma om du ska sluta med tobak och bara du kan lyckas. Att fatta ett genomtänkt beslut kan vara helt avgörande

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

7. Att vårda sin hälsa i Sverige

7. Att vårda sin hälsa i Sverige Foto: Colourbox 7. Att vårda sin hälsa i Sverige Innehåll Vad är hälsa? Hälso- och sjukvård i Sverige Vart ska du vända dig? Tandvård Om du inte är nöjd Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Norrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten

Norrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten Norrbotten Enkät för hälsosamtal i Norrbotten Hälsosamtal År:... 30 år 40 år 50 år 60 år Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT

Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT KURATOR - BOEL PERSSON NJURMEDICINSKT SJUKGYMNAST - MIA TRONDSEN VÅRMÖTE DIETIST SARA PALM 2015 05 03 I SAMARBETE MED ÖVRIGA TEAMET: TRANSPLANTATIONSKIRURG

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

Som medlem i Hälsoklubben får du:

Som medlem i Hälsoklubben får du: Visst vill vi vara friska och må bra, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsoklubben får du den inspiration och motivation du behöver för att steg för

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Den personliga diabetesboken

Den personliga diabetesboken Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Hälsokontroll allmän/utökad

Hälsokontroll allmän/utökad Hälsokontroll allmän/utökad Personuppgifter Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefon dagtid: Mobiltelefon: Mail: Civilstånd: Ort: Datum för besöket: Ansvarig SSK: (fylls i av Adocto) Företag/Privatperson:

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Sova kan du göra när du är pensionär

Sova kan du göra när du är pensionär Sova kan du göra när du är pensionär Återhämtning är mer än bara sömn Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller alla. Män, kvinnor, nattugglor, soffpotatisar och elitidrottare. Inte minst gäller det dem

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

7. Att vårda sin hälsa i Sverige

7. Att vårda sin hälsa i Sverige Foto: Colourbox 7. Att vårda sin hälsa i Sverige Innehåll Vad är hälsa? Droger, alkohol och tobak Hälso- och sjukvård i Sverige Vart ska du vända dig? Tandvård Om du inte är nöjd Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator AP Närpsykiatri, Karlskoga Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator Hur det började hos oss på Rehab.. 2005 Utbildning i Ett Sundare Liv. - Hälsa och Välbefinnande

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola

Läs mer

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Värt att veta... Nattarbete

Värt att veta... Nattarbete Värt att veta... Nattarbete De allra flesta människor arbetar dagtid. Några arbetar kvällstid eller på natten. Människan är anpassad för att vara vaken och arbeta under dygnets ljusa tid, det vill säga

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer