Informationsteknik i demenspatientens vårdkedja
|
|
- Agneta Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Yrkeshögskolan Sydväst Informationsteknik i demenspatientens vårdkedja Linda Råberg, Fanny Sundman & Malin Viitasalo Informationsteknik Yrkeshögskolan Sydväst Vård
2 INNEHÅLL 1 Allmänt om demens Demenspatientens vårdkedja och informationshantering Från hemmet till anstalt Hur dokumenteras Lisbeths vård i de olika skedena Utveckling av informationshanteringen
3 1 Allmänt om demens Det finns olika perspektiv på hur sjukdomen demens kan förstås. Det har varit vanligast att förstå demenssjukdomar utifrån ett medicinskt perspektiv. En stor del av den kunskap som utvecklats och fortsättningsvis utvecklas om demens har sin grund i en naturvetenskaplig kunskapstradition. Den medicinska forskningen som rör demens har som mål att avlägsna orsaken till sjukdomen och därmed symptomen. Vidare är den medicinska forskningen inriktad på att kunna lindra symptomen och/eller kunna fördröja sjukdomens utveckling. Demens är en sjukdom som drabbar hjärnan, och med hjälp av modern medicinsk teknologi kan förändringar i hjärnan påvisas hos personer med demens. Den medicinska förståelsen av demens är att förändringar i hjärnan förorsakar mental svikt. När personer med demens gradvis försämras kan det förstås som ett resultat av att de patologiska förändringarna i hjärnan ökat, t.ex. att färre och färre hjärnceller fungerar som tidigare. Medicinsk forskning om demenssjukdomar har ökat våra kunskaper om sjukdomen högst väsentligt. Men någon entydig förklaring till orsaken eller orsakerna finns inte idag, däremot har ett flertal farmakologiska behandlingsmöjligheter öppnats. (Edberg 2002:82). Ordet demens, kan översättas med från förståndet, alltså en nedsatt intellektuell förmåga som i första hand visar sig i att minnet försämras och den drabbade får allt svårare att orientera sig. Andra har hävdat att uttrycket demens betyder utan själ, och ibland behandlas personer med demens som tomma. De har även beskrivits som levande döda. När de intellektuella och känslomässiga förmågorna gradvis minskar försvinner personligheten. (Edberg 2002:83). Eftersom sjukdomen demens i huvudsak har beskrivits utifrån en naturvetenskaplig förståelsehorisont, får detta konsekvenser för hur upplevelser och beteenden hos personer med demens tolkas. En organisk sjukdom blir förstådd som orsaken till personens psykiska tillstånd. Förståelsen bygger på att vi förstår något i ljuset av att vi kan härleda vår förståelse till en orsaksförklaring. (Edberg 2002:84). 2
4 Nedsatt minne och desorientering är psykologiska funktioner som inte alltid kan mätas eller beskrivas i rent neurologiska eller biokemiska termer. Symptomen kan inte förstås som en spegelbild av organiska tillstånd i hjärnan. På frågan om demens skall förklaras och/förstås, måste man först klargöra vad man vill ha kunskap om. När det gäller kunskap om vilka fysiologiska förändringar i hjärnan som har uppkommit i samband med sjukdomen eller ligger bakom olika demenssymptom, finns förklaringar och de eventuella svaren att söka innanför den medicinska forskningens domäner. Däremot kan medicinsk forskning inte hjälpa oss om man vill förstå en person med demens som uttrycker: jag vill gå hem till mamma. Utifrån en naturvetenskaplig horisont blir det svårt att förstå hur ett sådant uttryck skall orsaksbestämmas. I så fall måste uttrycket härledas till någon lokalisering eller process i hjärnan. När det gäller komplexa handlingar blir utsagor om samspelet mellan hjärna, upplevelse och beteende mycket allmängiltiga. En risk är att sjukdomen ses som orsaken till upplevelser och handlingar. Då blir försöken att förstå dessa både meningslös och inte värt besväret, vilket i sin tur påverkar samspelet mellan personen med demenssjukdom och vårdare. Relationen blir uppgiftsorienterad och opersonlig. (Edberg 2002:85). När personer med demens till exempel säger något vi inte förstår eller utför handlingar vi inte begriper och som tycks sakna mening förklarar vi detta med att de är menigslösa. Det till synes menigslösa förklaras med att det tillhör sjukdomen och att det är ett tecken på förvirring. Ett sådant förhållningssätt riskerar att reducera personer med demens och deras värld till en värld utan syfte och mening. Med andra ord finns det en risk för att de uttrycksformer personen med demenssjukdom har, på förhand reduceras till något avgränsat och välkänt. Detta kan resultera i att när en person med demens frågar vad klockan är, så tolkar man det som uttryck för dåligt minne eller förvirring. Det kan lätt bli så att man ser det som ett symptom på sjukdomen eftersom det är väl känt att orientering i tiden är ett stort problem för personer med demens. Det kan medföra att man inte engagerar sig i att svara eller fråga varför personen vill veta vad klockan är. Om en person som inte har demensdiagnos frågar vad klockan är, kommer man att fundera över varför hon/han ställer den frågan. Är det någon tid som skall passas? Det blir också självklart att tala om klocka. Det medför att vi engagerar oss i såväl det frågan handlar om som i personen själv, ett engagemang som lätt kan utebli om 3
5 personen har en demenssjukdom. Men det är inte otroligt att också en person som lider av demens vill veta vad klockan är. Det är svårt att kommunicera normalt med en person som har en demenssjukdom. (Edberg 2002:90). 2 Demenspatientens vårdkedja och informationshantering Demenspatientens vård kan variera beroende på hur sjukdomen har utvecklats. Första tiden klarar de sig bra hemma sedan kan en närståendevårdare eller annan hjälp vara nödvändigt för de vardagliga sysslorna. Anstaltvård blir ändå aktuellt i något skede. 2.1 Från hemmet till anstalt För att beskriva en vårdkedja har här valts att ge ett exempel på hur det kan gå till då en demenspatient behöver vård. Paret heter Lisbeth och Alf Roos. De bor i ett egnahemshus i utkanten av Åbo. Båda är i 75-års ålder och har god hälsa. Hittills har de klarat sig själva med hushållsarbete och skötsel av både hus och trädgård. På senare tid har Lisbeths minne blivit märkbart sämre. Hon upprepar saker gång på gång och glömmer att stänga av spisplattor. Alf har lagt märke till att hennes aptit blivit sämre och matlagningen har blivit ensidigare. Alf blir orolig och kontaktar hälsovårdscentralen. Där rekommenderar de att han ringer till socialskötaren. Socialskötaren kommer på hembesök och de sitter alla tre vid köksbordet och diskuterar situationen. Lisbeth gillar inte förslaget att de ska få mat hemskickad tre gånger per vecka och städhjälp varannan vecka eftersom hon alltid ha skött hushållet så bra förr. Efter mycket övertalning går hon med på att pröva det under en månad och se hur det går. Hon märker dock snart att det är skönt att få hjälp med hushållsarbetet. Det går några år och Lisbeth blir småningom sämre. Hon känner inte igen grannarna längre. Hon börjar stiga upp på nätterna för att mjölka korna som de hade för trettio år sedan. Alfs sömn blir sämre för att han ligger på helspänn på nätterna för att höra om Lisbeth stiger upp och hindra hennes nattiga vandringar. Detta tar på både hans fysiska 4
6 och psykiska krafter. Han kontaktar socialskötaren på nytt och berättar om fruns tillstånd. Socialsköterskan tycker att han skall kontakta hälsovårdscentralen. Där får Lisbeth en läkartid för kontroll. Läkaren misstänker demens, gör en demensutredning och skriver ut mediciner. En gång i veckan skall en hemsjukvårdare komma och dela mediciner i dosetten och se hur de har det. Lisbeths nattliga vandringar och emellanåt osammanhängande prat gör att situationen börjar bli för tung för Alf. Han känner att han inte orkar mer. En dag på väg till affären halkar han på den isiga trottoaren och bryter lårbenshalsen och blir förd till sjukhus där han blir kvar några veckor. Parets vuxna barn kontaktar socialskötaren och hon ordnar en tillfällig plats på en demensavdelning för Lisbeth. När Alf besöker henne där upplever han att hon blir väl omhändertagen. Alfs ben läker och han kan flytta hem igen. Lisbeth blir erbjuden en permanent plats på anstalten och Alf bestämmer i samråd med skötarna att det är bäst att hon blir kvar där. 2.2 Hur dokumenteras Lisbeths vård i de olika skedena? Alfs tidsbeställning till läkarkontroll på hälsovårdscentralen skrivs ner elektroniskt. Lisbeth gör ett Mini Mental Status Examination (MMSE) test där hon får 14 poäng av 30 möjliga och där 24 räknas som gränsen för att man är dement. Testet omfattar prov på orienteringsförmåga, minne, kopieringsförmåga och allmän kunskap samt läs-, skrivoch räknekunskap. (Sulkava m.fl.1994:53.) Läkaren dokumenterar Lisbeths besök i hennes journal. Hemsjukvårdarna använder sig av databasen Pegasos när de dokumenterar. I fritext nämns vårdhandlingarna som utförts till exempel fotvård, blodtryckskontroll och sårvård. Patientens blodtryck skall också bokföras på en skild fil för blodtrycksmätning. Där finns dessutom bland annat filer för olika tidsbeställningar och laboratoriesvar. Dokumentationerna sker på kontoret efter alla hembesök. I Åbo hålls inga muntliga 5
7 rapporter, utan var och en får informationen via datorn. (Syrjäläinen-Lindberg, ) Socialskötaren kontaktar överskötaren på hälsovårdscentralens demensavdelning för att höra om det finns en plats och informerar kort om patienten. Lisbeth får veta att eftersom Alf ligger på sjukhus och inte kan ta hand om henne så måste hon för en tid bo på hälsovårdscentralens avdelning. Även anhöriga informeras. När det blir klart att Lisbeth skall flytta från hemmet till demensavdelningen fyller hemsjukvårdarna i en överflyttningsblankett som skickas till avdelningen. Den innehåller uppgifter om patientens namn, signum, tidigare boendesituation, eventuella sjukdomar, medicinering, eventuella allergier, förändringar i hälsotillståndet, handikapp och annat som kan vara väsentligt. (Syrjäläinen-Lindberg, ) Vid Lisbeths ankomst till åldringshemmets demensavdelning görs en ankomstintervju och sonen som följt med henne hjälper till att svara på frågor. I fortsättningen är det demensavdelningens vårdare som sköter om dokumentationen av Lisbeth och hennes vård. Skriftligt på dator rapporteras dagligen om nutrition, hygien, aktiviteter samt psykisk och fysisk hälsa. Det kan även göras manuellt. På en del avdelningar beställs laboratorie-, röntgen och liknande undersökningar och svar mottas elektroniskt på samma sätt som i hemsjukvården. Läkarens medicinordinationer kan även vara registrerade i databasen. (Syrjäläinen-Lindberg, ) 3 Utveckling av informationshanteringen I framtiden skulle man kunna tänka sig att hemsjukvårdarna kunde sköta dokumentationen på plats hemma hos patienterna med hjälp av bärbara datorer. På detta sätt skulle samvaron med patienten förlängas och patienterna skulle kunna vara med om dokumentationen. Patienten som kanske annars mest är ensam skulle ha sällskap en lite längre stund och vårdaren får en ännu bättre uppfattning om patienten. Dessutom skulle 6
8 risken för att vårdaren glömmer bort eller på annat sätt blandar ihop olika patienters uppgifter med varandra minimeras. Det är också lättare att jämföra och få en helhetsuppfattning när all information vid behov kan kontrolleras på datorn. Till exempel kan vårdaren ta fram patientens tidigare blodtrycksvärden. Detta passar speciellt bra när det finns många patienter och tillfällig personal eller vikarier. Med detta system kan en massa pappershantering och förvaring undvikas. Internet erbjuder många möjligheter även inom vården. Överenskommelser kunde göras mellan patienten och hans eller hennes anhöriga så att det från vårdanstalternas databaser kunde skickas hem uppgifter om patientens tillstånd. Den anhöriga skulle då inte själv behöva kontakta vårdpersonalen varje dag. Om den anhöriga ringer ofta kan det ibland vara svårt att svara på hur patienten mår eftersom egenvårdaren kanske inte har möjlighet att ta samtalet och de andra vårdarna kanske inte vet hur det är just då. Detta kan orsaka irritation bland anhöriga och det kan störa även vårdpersonalens andra uppgifter. Förslaget kan dock leda till etiska problem, såsom vem som ska ha tillgång till patientens uppgifter. Vidare kunde internet användas effektivare som informationskälla. På nätet kunde finnas en stor databas med fullständig och mångsidig information om olika sjukdomar, behandling, medicinering och dylikt. Denna sida kunde vårdpersonal rekommendera till patienten eller den anhöriga. Detta kunde underlätta både patientens och anhörigas tillgång till information och kanske spara många telefonsamtal och oroliga funderingar. Påpekas måste dock att detta inte kan helt ersätta den personliga kontakten mellan patient och vårdare som är viktig för patientens sociala välbefinnande och trygghet. I Finland används flera olika databaser. År 1999 använde de flesta (62%) databaserna Pegasos och Effica inom primärvården (Hartikainen m.fl. 2000:71). Detta orsakar problem. Om alla använde samma databas kunde informationen lättare överföras mellan olika institutioner oberoende av geografiskt läge. Patienten skulle inte behöva berätta hela sin sjukdomshistoria varje gång han eller hon går till en ny läkare. Tid kunde sparas och vården effektiveras. Till exempel skulle risken för att läkaren skriver ut mediciner som har allvarliga interaktioner med mediciner som patienten redan har minimeras. Missbrukare som nu går till olika läkare som alla skriver ut recept på bland annat lugnande mediciner skulle inte kunna 7
9 utnyttja dagens system. Vikarier som jobbar på flera olika anstalter skulle inte behöva lära sig nya program på de olika arbetsplatserna och det skulle antagligen resultera i att de skulle göra mindre fel och arbetet skulle bli effektivare. Patientskyddet måste beaktas vid informationsöverföring så att inga obehöriga kommer åt patientens uppgifter. 8
10 Källor: Edberg, A-K Att möta personer med demens. Lund: Studentlitteratur. Hartikainen, K., Kokkola, A. & Larjomaa, R Elektronisen potilaskertomuksen sisältömääritykset. Helsingfors: Osaavien keskusten verkoston julkaisuja. Sulkava, R., Eloniemi, U., Erkinjuntti & Hervonen, A Dementia. Helsingfors: Kirjayhtymä. Syrjäläinen-Lindberg, M., sjukskötare. Intervju, Åbo. 9
Vård av en dement person i hemförhållanden
Vård av en dement person i hemförhållanden Bemötande, vård och rapportering Kerstin Savolainen Lene-Maj Asplund 06.03.04 Vad är demens? Förorsakas av organiska sjukdomstillstånd i hjärnan Störningar i
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merDemensplan INLEDNING SYFTE
SOCIALFÖRVALTNINGEN Demensplan INLEDNING På uppdrag av socialnämnden i Kils kommun har en verksamhetsplan för personer med demenssjukdom utarbetats. Demensplanen kommer att användas i Kils kommun där hela
Läs merFörst vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att
Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merSJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merInformation om hjälp i hemmet och valfrihet
Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad
Läs merKRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN
KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN Kriterier för beviljande av stöd för närståendevård och tillämpningsanvisningar inom äldreomsorgen. Stödet
Läs merProvmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h. TentamensKod:
Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h TentamensKod: Tentamensdatum: 2018-04-20 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga tillåtna
Läs merBalen börjar klockan sju. Farmor tycker om att titta på människorna på slottet. Kvinnorna har så vackra klänningar på sig.
Kapitel 14 Sjuk Aktivering 14.1. Självständighetsmiddag hos farmor, del 1 och 2. Vi lär oss om olika sjukdomar på svenska samt repeterar imperfekt. På väggen finns plansch/affisch med verb samt verbkort.
Läs merPSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE
SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid
Läs merEllinor Englund. Avdelningen för juridik
Cirkulärnr: 09:71 Diarienr: 09/5292 Handläggare: Avdelning: Ellinor Englund Datum: 2009-11-18 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Avdelningen för juridik Kommundirektör Landstings-/regiondirektör Äldreomsorg Handikappomsorg
Läs merOmvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.
Bilaga 1 Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Den vanligaste förekommande strukturen som används vid formuleringen av omvårdnadsdiagnoser är P(R)ES-strukturen.
Läs merKort information om demens
Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6
Läs merEn utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.
Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner.
Läs merAtt skapa trygghet i mötet med brukaren
NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet
Läs merInformation om Reminyl depotkapslar (galantamin)
Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 150 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Egentligen är demenssjukdom ett samlings - begrepp för
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merDÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17
DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt
Läs merIntervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär
Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande
Läs mer3. Läkemedelsgenomgång
3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka
Läs merDelresultat för projektet Hundteamet hösten 2014
1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand
Läs merVanliga familjer under ovanliga omständigheter
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell
Läs merKärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare
Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig
Läs merRubrik på lämplig Demens yta i motivet
Rubrik på lämplig Demens yta i motivet Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Vägvisare demens Upplands-Bro kommun och Stockholms läns landsting Demens hör till en av de största folksjukdomarna. I Sverige
Läs merBRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN
FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK
Läs merDefinition fysisk begränsningsåtgärd
Begränsningsåtgärder i vård och omsorg av personer med kognitiv svikt Stig Karlsson 2009-11-25 Definition fysisk begränsningsåtgärd en mekanisk anordning som begränsar rörelsefriheten Fysiska begränsningsåtgärder
Läs merSAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Läs merHUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den
VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt
Läs merKognitivt sviktande patienter i slutenvården
Kognitivt sviktande patienter i slutenvården Anette Ohlson Leg apotekare, MSc Klinisk Farmaci / Projektledare Walder i Hälsostaden Bakgrund kognitiv svikt Upptäcks oftast sent Primärvård - korta besök
Läs merKriterier för stöd för närståendevård. för vård av vuxna 2015
Kriterier för stöd för närståendevård för vård av vuxna 2015 Godkänd av socialnämnden 13.5.2015 Stöd för närståendevård Närståendevård avser vård av och omsorg om en äldre, handikappad eller sjuk person,
Läs merHälsa på lika villkor? År 2006
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa
Läs merIntervjufrågor - Kommunal vård och omsorg
Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Läs merHjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Läs merMINI MENTAL STATE EXAMINATION (MMSE)
MINI MENTAL STATE EXAMINATION (MMSE) Mini Mental State Examination är ett kort, s.k. minitest 1 för bedömning av kognitiva funktioner. Det tar endast 10 15 minuter att utföra och kan användas av både läkare
Läs merNÄR PAPPA GLÖMDE MINNESSJUKDOM I FAMILJEN
NÄR PAPPA GLÖMDE MINNESSJUKDOM I FAMILJEN Semesterresan blev alldeles strålande fast pappa glömde hem sin egen fotboll. Pappa fick oss att skratta genom att leka världens sämsta målvakt På hösten fick
Läs merKommunikation och bemötande. Empati
Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,
Läs merVanliga familjer under ovanliga omständigheter
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Exempel på de
Läs merBeslut om beviljande av stödtjänster görs för viss tid och enligt behovsprövning. Beslutet bör basera sig på en vård- och serviceplan.
HANGÖ GRUNDTRYGGHETSNÄMNDS PRINCIPER FÖR BEVILJANDE AV SERVICE FÖR ÄLDRE, HANDIKAPPADE OCH LÅNGTIDSSJUKA Servicecentralen för äldrevårdstjänster har som verksamhetsidé att stöda de äldres delaktighet och
Läs merVÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM. av Joy Slatford
VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM av Joy Slatford VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM av Joy Slatford 2 Alla blir sjuka någon gång. I skolan var Lotta förkyld förra veckan. Adam bröt benet i somras. 3
Läs merGUIDE MUISTIKKA - UPPFÖLJNINGSVERKTYG FÖR ANVÄNDNING AV UPPFÖLJNINGSVERKTYGET
MUISTIKKA - UPPFÖLJNINGSVERKTYG För tidig identifiering av minnessjukdomar bland personer med en utvecklingsstörning GUIDE FÖR ANVÄNDNING AV UPPFÖLJNINGSVERKTYGET MUISTIKKA-UPPFÖLJNINGSVERKTYG FÖR TIDIG
Läs merDemens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
Läs merBilaga 1. Resultat webbenkät Din journal på nätet
Bilaga 1. Resultat webbenkät Din journal på nätet Antal poster i denna enkät 497 Procent av totala antalet 100 Kön bland svarande Kvinnor 356 71,63 Män 135 27,16 Inget svar 6 1,21 Är du medlem i en patientförening?
Läs merGenombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen
Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Carl-Gustav Eriksson, chefsöverläkare
Läs merGod palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
Läs merJurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen 31 2014-08-20
Jurslavägen 31 2014-08-20 Att bo på Jurslavägen 31 Äldreboendet Jurslavägen 31 ligger i ett fint och lugnt område som heter Jursla och ligger utanför Norrköping. Huset ligger i markplan vilket gör det
Läs merKRITERIER FÖR BEVILJANDE AV BOENDEPLATS
KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV BOENDEPLATS 1.4.2015 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Allmänna kriterier för beviljande av boende... 4 3. Kriterier för beviljande av plats på demensenhet... 4 4. RAI-utvärdering...
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom
Läs merIntervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna
Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Läs merLOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer
1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket
Läs merHandlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER Små Hopp i Boden Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Hot och våld.. 5-6 Krisgrupp. 7 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede..
Läs merReferat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015
Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Kaisa Kauppinen docent i socialpsykologi Helsingfors universitet Kauppinen inledde med att presentera sin aktuella forskning som behandlar de som
Läs merInnehall. Bakgrund Vad är ett hospice? Hospice, för vem? Patienter Anhöriga Personal
Igelosa Hospice Innehall o Bakgrund Vad är ett hospice? Hospice, för vem? Patienter Anhöriga Personal Målsättning Litteraturstudier Evidensbaserad arkitektur Hospicefilosofin Studiebesök Enkäter Workshop
Läs merMinnesformulär till närstående
Minnesformulär till närstående ANDRA FORMULÄR MMSE MMSE (på svenska) Muistikysely läheiselle Minnesformulär till närstående Muistikysely Minnesformulär ADCS-ADL ADCS-ADL (på svenska) CDR ja GDS-Fast CDR
Läs merNu är det jul igen...
Nu är det jul igen... Hur är det med julkänslan? Är du klar med julkorten, satt glöggen, handlat och slagit in samtliga julklappar och bakat lussekatter, pepparkakor och diverse julgodis? Inte? Då är du
Läs merI n f o r m a t i o n s b r o s c h y r o m p r a o
I n f o r m a t i o n s b r o s c h y r o m p r a o I broschyren finner du: Information om prao Regler för prao Tips på hur du ordnar egen praoplats Blanketten, Var ska du göra din prao? T i l l h ö r
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merFörebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering
Scandinav.se Foto Maria Carlsson Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering Vård- och äldreförvaltningen Borås Stad erbjuder många former av stöd till dig som är äldre
Läs merLokala samverkansrutiner för personal på avdelningen för myndighetsutövning
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för personal på avdelningen för myndighetsutövning 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt
Läs merPalliativ vård. Vård vid. slutskede
Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom
Läs merMed hopp om ett tryggt och positivt åldrande
Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan
Läs merTill dig som är dömd till sluten ungdomsvård
Till dig som är dömd till sluten ungdomsvård Du har begått ett brott, men eftersom du är så ung har du blivit dömd till sluten ungdomsvård i stället för till fängelse. Därför har du kommit till ett av
Läs merVarför väljer vissa cancerpatienter att läsa sin journal via nätet? Hanife Rexhepi Doktorand, Högskolan i Skövde
Varför väljer vissa cancerpatienter att läsa sin journal via nätet? Hanife Rexhepi Doktorand, Högskolan i Skövde Oro och Rädsla Allvarligt sjuka patienters tillgång Intervjustudien 15 + 15 patienter Etikprövad
Läs merMöjlighet att leva som andra
Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som
Läs merAtt få med läkarna på tåget
Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering
Läs merKognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog beata.terzis@frosunda.se Nationella riktlinjer För vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Nationella
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte
Läs merRätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk
Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare
Läs merFlödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH
Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda
Läs merPatienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett
Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt Karin Backrud och Jenny Källman Nyköpings lasarett Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av
Läs merInledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19
Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde
Läs merFallbeskrivningar - egenvård
Fallbeskrivningar - egenvård Innehåll Fallbeskrivning 1 Injektion fragmin - utskrivning från sjukhus... 2 Fallbeskrivning 2 Ögondroppar efter poliklinisk starroperation... 2 Fallbeskrivning 3 TENS-behandling
Läs merMini Mental State Examination
Mini Mental State Examination Svensk Revidering (MMSE-SR) Utarbetad av: S Palmqvist B Terzis C Strobel A Wallin i samarbete med Svensk Förening för Kognitiva sjukdomar (SFK), 0 TOTAL POÄNGSUMMA / 0 ORIENTERING
Läs merRutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam
Rutin vid demens för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Bakgrund Till grund för rutinen ligger den länsgemensamma demensmodellen Annas led- för trygg och säker demensvård. Annas led är
Läs merMINNESFORMULÄR TILL NÄRSTÅENDE
MINNESFORMULÄR TILL NÄRSTÅENDE En noggrann intervju med närstående till person med minnesproblem är en viktig del av utredningen. Att kartlägga hur minnet och problemhanteringsförmågan har försämrats,
Läs merFoto Maria Carlsson. Scandinav.se. Äldreomsorg i Borås Stad. Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering
Scandinav.se Foto Maria Carlsson Äldreomsorg i Borås Stad Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering Du som är äldre ska ha möjlighet att leva ett gott liv var dag.
Läs merLänskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)
Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning
Läs merSamtalsguide för att tydliggöra värdegrunden i planering av genomförandeplanen i Alingsås kommun Uppdaterad
Samtalsguide för att tydliggöra värdegrunden i planering av genomförandeplanen i Alingsås kommun Uppdaterad 2017 05 22 Det här är en samtalsguide som är tänkt att vara ett stöd till dig som kontaktperson
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merMinnesformulär ANDRA FORMULÄR
Minnesformulär ANDRA FORMULÄR MMSE MMSE (på svenska) Muistikysely läheiselle Minnesformulär till närstående Muistikysely Minnesformulär ADCS-ADL ADCS-ADL (på svenska) CDR ja GDS-Fast CDR och GDS-Fast (på
Läs merLOKAL MODELL för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun
LOKAL MODELL för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Britt Undin, Upplands Väsby kommun och Inga- Britt Hagman, FOU
Läs merAtt leva med schizofreni - möt Marcus
Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk
Läs merSvåra närståendemöten i palliativ vård
Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning
Läs merCHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET. Ett redskap för kvalitetsutveckling
CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET Ett redskap för kvalitetsutveckling Börja med att läsa vägledningshäftet och ha det sedan tillgängligt vid genomgången. Där finns fördjupningstips och en kort beskrivning
Läs merSBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle
kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle Agenda Kommunikation SBAR verktyg Implementering Kommunikation muntlig skriftlig Kommunikation ska vara Säker - fullständig Ändamålsenlig vara
Läs merSvårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats?
Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Vad är demens? Demens är ett samlingsnamn på olika demenssjukdomar som kan drabba människor i olika åldrar. Sjukdomen
Läs merStudiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register
Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Universitetssjukhuset ICD behandling i livets slutskede Inger
Läs merDEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.
DEMENS Ordet demens beskriver en uppsättning symptom som kan innebära förlust av intellektuella funktioner (som tänkande, minne och resonemang) som stör en persons dagliga funktion. Det är en grupp av
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom
Läs merAtt bo i en LSS-bostad. Här får du veta mer om vad en LSS-bostad är och hur det fungerar att bo där
Att bo i en LSS-bostad Här får du veta mer om vad en LSS-bostad är och hur det fungerar att bo där Vad är en LSS-Bostad? Här får du information om vad en LSS-bostad är och hur det kan fungera att bo där.
Läs merDoknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05
Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05 RUTIN CNS-infektioner neurologisk och kognitiv bedömning på Infektion Utfärdad av: Marie Studahl, överläkare Godkänd av: Lars-Magnus
Läs merAkutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD
Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD Vård och omsorgsåtgärder
Läs merCDR ja GDS-Fast. (på svenska)
CDR ja GDS-Fast (på svenska) ANDRA FORMULÄR MMSE MMSE (på svenska) Muistikysely läheiselle Minnesformulär till närstående Muistikysely Minnesformulär ADCS-ADL ADCS-ADL (på svenska) CDR ja GDS-Fast CDR
Läs mer