HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST ERT DATUM ER REFERENS

Transkript

1 YTTRANDE DATUM VÅR REFERENS 9 februari /60 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST ERT DATUM ER REFERENS Margaretha Eriksson Fi2004/4803 Rättsavdelningen, Tillsynsenheten margaretha.eriksson@pts.se Finansdepartementet Enheten för förvaltningsutveckling Ämnesrådet Astrid Nensén Uggla STOCKHOLM Tillsynsutredningens slutbetänkande: Tillsyn. Förslag om en tydligare och effektivare offentlig tillsyn (SOU 2004:100) Post- och telestyrelsen (PTS) är central förvaltningsmyndighet med sektorsansvar inom området för elektronisk kommunikation och post. PTS utövar tillsyn enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (EkomL), postlagen (1993:1648), lagen (2000:121) om radio- och terminalutrustning och lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. Den sistnämnda lagen har ännu inte tillämpats på tillsynen. PTS har förutom huvudkontor i Stockholm där tillsyn bedrivs även lokala tillsynsenheter i Göteborg, Luleå och Malmö. Sammanfattning PTS bedömer att en generell tillsynslag knappast skulle medföra någon effektivisering eller ökad tydlighet av tillsynen på myndighetens verksamhetsområde. PTS stöder däremot de föreslagna principerna för finansiering av tillsynsverksamheten. Avsnitt 2 Ett snävare och striktare tillsynsbegrepp En definition av tillsyn PTS instämmer i huvudsak i den definition av tillsynsbegreppet som görs i 2 samt i det resonemang som förs i avsnitten Det är värdefullt med en tydlig avgränsning av vad tillsyn är och vad som inte skall omfattas. Tillsynen i EkomL (7 kap. 1 ) omfattar utöver det som tas upp i den föreslagna 2 också beslut om skyldigheter 1. Enligt PTS måste detta beaktas på lämpligt sätt om en tillsynslag införs. Vidare saknar PTS i detta sammanhang en diskussion av begreppet marknadskontroll och dess relation till tillsyn (se Marknadskontrollutredningens betänkande SOU 2004:57, Tillsyn för säkra varor och öppna marknader ). 1 EkomL 7 kap. 1 Tillsynsmyndigheten skall ha tillsyn över efterlevnaden av lagen och de beslut om skyldigheter eller villkor samt de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. (PTS kursivering) POSTADRESS Box 5398, Stockholm BESÖKSADRESS Birger Jarlsgatan 16 TELEFON FAX E-POST pts@pts.se WEBBADRESS

2 2 De begränsningar beträffande underlag för tillsynsprövning som i avsnitten föreslås som en följd av definitionen av tillsynsbegreppet medför dock en inte önskad inskränkning av vad tillsynsmyndigheter och tillsynsobjekt får referera till som underlag för tillsynsprövning. God revisionssed, relevanta tekniska standarder eller kollektivavtal utgör i många fall värdefulla referenser vid en bedömning av om ett tillsynsobjekts agerande kan anses uppfylla ställda krav eller inte. Exempelvis kan ett tillsynsobjekt, för att motivera att ett högt pris skall anses kostnadsorienterat, ange en tidsåtgång och en timkostnad för arbetskraft som avviker kraftigt från vad som normalt förekommer inom branschen. I ett sådant fall måste tillsynsmyndigheten kunna hänvisa till relevanta kollektivavtal för att kunna fastslå att kostnaden inte är rimlig. De föreslagna begränsningarna beträffande underlag för tillsynsprövning bör därför exkluderas ur en eventuell framtida proposition. Avsnitt 3 EU och den nationella tillsynen EU-medlemskapet innebär generellt sett att nationella regler om tillsyn kan tillämpas i begränsad omfattning där harmoniserade EG-regler gäller. Genom de lagar som tas upp i det inledande stycket genomförs sammanlagt sju EG-direktiv. I dessa direktiv regleras emellertid tillsynsfrågor mycket knapphändigt. PTS delar utredningens uppfattning att EG-reglerna i ökande omfattning kan komma att medföra begränsning av myndighetens handlingsutrymme när det gäller tillsyn. De enskilda sektorslagarna kan även behöva kompletteras med särbestämmelser till följd av EG-regler. Ett sådant exempel finns i gällande direktiv. Fallet beskrivs nedan i avsnitt 7. Avsnitt 4 Finansiering av offentlig tillsyn PTS anser att utredningens ambition att skapa ett mer enhetligt regelverk för finansiering av tillsyn är lovvärd. De principer som utredningen föreslår skall ligga till grund för val av finansieringsform är en bra bas för ett sådant regelverk, liksom det lagförslag som presenteras i 34 och 35. PTS tillsynsverksamhet är i dag avgiftsfinansierad. Principen om att finansieringen bör uppfattas som rättvis av berörda, bör dock förtydligas när det gäller krav på samråd. Enligt verksförordningen (1995:1322) finns krav på att myndigheterna skall samråda med berörda vid utformningen av avgiftssystemet (27 punkt 3). Denna samrådsskyldighet gäller dock ej för myndigheter som enligt avgiftsförordningen (1992:191) är skyldiga att samråda med Ekonomistyrningsverket (ESV), se 28 verksförordningen. PTS samråder i dagsläget enbart med ESV inför fastställandet av årets avgifter. Självklart skall avgiftskonstruktionen upplevas som rättvis och transparent av dem som skall betala. Eftersom PTS förändrar avgifterna varje år skulle dock ett samråd med de avgiftsskyldiga utgöra en administrativ belastning som inte står i proportion till nyttan. Inför större förändringar av avgiftskonstruktionen har däremot PTS i andra fora inhämtat synpunkter från de avgiftsskyldiga, exempelvis genom remisser och möten med teleoperatörer och andra berörda. Vidare föreslår utredningen att finansieringen bör bidra till en effektiv tillsyn och att avgiftskonstruktionen därför bör beakta någon form av riskkriterium.

3 3 Samtidigt bör även ett kostnadssamband upprätthållas mellan avgiften och den verksamhet samhället tillhandahåller de betalande. Av effektivitetsskäl anser PTS att det i vissa fall kan vara motiverat att ha en schablonprissättning. Schablonprissättningen kan enligt PTS göras utan att ge avkall på utredningens förslag. PTS bedriver tillsyn över både börsnoterade företag med miljardomsättningar och små enskilda firmor. Tillsynen över de allra minsta företagen medför begränsade kostnader för PTS, riskkriteriet är också i dessa fall tämligen lågt. För dessa företag bedömer PTS att schablonprissättning är det bästa alternativet. Andra avgiftskonstruktioner skulle medföra onödigt höga administrationskostnader. Utredningen konstaterar också att statsmakterna vid en avgiftsbeläggning av en viss tillsyn bör ange vilka kostnader som avgifterna skall täcka. PTS har bl.a. i EkomL ett sådant bemyndigande (8 kap. 17 och 18 ), vilket PTS anser ökar tydligheten för både interna och externa intressenter. Avsnitt 7 Tydligare och effektivare ingripanden i tillsynen Utredningen föreslår införande av en enhetlig ingripandekatalog (21-28 ) för alla tillsynsområden, för att härigenom erhålla effektivare och tydligare ingripanden. PTS anser att de möjligheter till ingripanden varning (enbart postlagen), förelägganden, förbud och vite, samt återkallande av tillstånd - som är tillgängliga inom myndighetens verksamhetsområden har hitintills visat sig tillräckliga. PTS förordar därför inte de nya regler som föreslås. En särskild typ av ingripande finns i EkomL (7 kap. 4 ). Regeln innebär i korthet att PTS innan ett föreläggande meddelas kan sända en så kallad underrättelse till ett tillsynsobjekt om att ett visst handlande inte står i överensstämmelse med gällande regler. Underrättelsen ger tillsynsobjektet rätt att inom en månad yttra sig om innehållet i densamma, och möjligheten att ändra sitt agerande. Regeln om underrättelse har införts i lagen till följd av auktorisationsdirektivet 2002/20/EG av den 7 mars 2002 och är ett exempel på att EG-reglerna kan kräva särreglering i en sektorslag. Avsnitt 8 Andra regler för tillsyn Åtalsanmälan En bestämmelse (36 ) om skyldighet för ett tillsynsorgan att göra en åtalsanmälan om det finns misstanke om brott föreslås Det kan noteras att det redan nu finns en viss skyldighet. JO Ragnemalm antecknade i JO den 17 mars 1988 bl. a. följande. Om en myndighet får kännedom om en överträdelse av en lag eller annan författning över vars efterlevnad myndigheten har att öva tillsyn, kan den inte helt underlåta att ingripa, även om det i den ifrågavarande författningen inte finns någon föreskrift, som ålägger tillsynsmyndigheten att verka för att sådana överträdelser beivras. Det ligger i sakens natur, att tillsynsfunktionen inkluderar en skyldighet att se till att överträdelser möts med de åtgärder som påkallas av omständigheterna. När det föreligger en klar misstanke om att det begåtts en straffbar

4 4 PTS har två synpunkter på den föreslagna bestämmelsen. Den första synpunkten är att det inte klart framgår hur långt tillsynsorganets utredningsskyldighet, innan överlämnandet, sträcker sig. Den andra är att EkomL innehåller en straffsanktionerad bestämmelse som mindre väl lämpar sig för obligatorisk åtalsanmälan. Ofta får PTS kännedom om ett eventuellt brott mot EkomL genom klagomål från konsumenter. Det händer att konsumenten har missuppfattat händelsen eller de regler som gäller. Frågan är hur långt de faktiska förhållandena skall utredas innan åtalsanmälan görs. I exemplet nedan är det relativt enkelt att ta reda på de faktiska förhållandena, i andra fall är det betydligt mer komplicerat. En av bestämmelserna i EkomL som är straffsanktionerad är 6 kap. 18. Bestämmelsens första mening lyder: Elektroniska kommunikationsnät får användas för att lagra eller få tillgång till information som är lagrad i en abonnents eller användares terminalutrustning endast om abonnenten eller användaren av den personuppgiftsansvarige får information om ändamålet med behandlingen och ges tillfälle att hindra sådan behandling. Det bestämmelsen främst avser att reglera är kravet på information innan s.k. cookies används. Cookies är datafiler där information lagras för att t.ex. användas vid ett senare elektroniskt meddelande för att kunna se om den som begär informationen tidigare har gjort detta. Genom informationen kan bl.a. innehållet på en webbplats anpassas till olika användare. Bestämmelsen riktar sig t.ex. till alla som har en hemsida som använder cookies. När PTS får in en anmälan om att en webbplats använder cookies utan att informera om detta, kontrollerar PTS påståendet, och om det stämmer kontaktar PTS den som är ansvarig för webbplatsen. I nästan samtliga fall sker rättelse omedelbart. Mot bakgrund av detta anser PTS att en obligatorisk åtalsanmälan, utan möjlighet för tillsynsobjektet till rättelse, kan förefalla väl drastiskt. Om en sådan bestämmelse införs bör det i vart fall säkerställas att åtalsanmälan kan underlåtas vid mera bagatellartade förseelser. Avsnitt 9 Lämpligheten av en allmän tillsynslag Utredningen förordar införande av en generell tillsynslag utifrån motivet att en samlad reglering i en allmän tillsynslag främjar både tillsynens tydlighet och effektivitet. PTS bedömer att en generell tillsynslag knappast skulle medföra någon effektivisering av tillsynen på myndighetens verksamhetsområde, mot bakgrund av att de befogenheter PTS förfogar över har visat sig tillräckliga. PTS är också överträdelse, måste en åtalsanmälan i allmänhet anses påkallad. Vid bagatellartade förseelser kan det finnas skäl att underlåta åtalsanmälan.

5 5 tveksam till att tillsynsverksamheten blir tydligare till följd av de korshänvisningar som kommer att krävas i respektive lagar. I sektorslagarna kan dessutom särregleringar krävas p.g.a. EG-regler. Ett exempel finns, som framgår ovan på sidan 3, i ElkomL. PTS anser emellertid att lagförslagets 9 12 och 19 tillför något nytt som kan vara till nytta och befrämja tydligheten och effektiviteten inom PTS tillsynsområden. Övriga delar av lagförslaget omfattar dels sådant som redan är reglerat i gällande sektorslagstiftning eller som inte berör PTS. Innehållet i nämnda paragrafer skulle kunna införas direkt i de lagar PTS utövar tillsyn över. Om en särskild lag om tillsyn ändå införs förordar PTS metoden (1) där tillämpligheten skrivs in i respektive sektorslagstiftning och som föreslås i avsnitt Detta förfarande ger i så fall de bästa förutsättningarna för att undvika eventuella motsättningar mellan sektorslagstiftningen och den generella tillsynslagen. Samtidigt leder det till bättre överblick över vilka regler som är tillämpliga, vilket är en fördel för såväl tillsynsmyndigheterna som tillsynsobjekten. PTS instämmer i utredningens inställning att det oberoende av val av metod för att införa en tillsynslag krävs konsekvensanalyser och konsekvensändringar av sektorslagarna innan en eventuell tillsynslag kan träda i kraft. Marianne Treschow Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Marianne Treschow. I ärendets slutliga handläggning har även deltagit avdelningschefen Charlotte Ingvar-Nilsson och verksjuristen Margaretha Eriksson, föredragande.