Cheerleadingin MM-mitalisti. Decibel.fi är de ungas webbportal. Fullt hus när Solgård invigdes. Anna Kaisa Salo aloitti cheerleadingin

Transkript

1 Cheerleadingin MM-mitalisti Anna Kaisa Salo aloitti cheerleadingin vajaat neljä vuotta sitten. Viime keväänä hänet valittiin Suomen maajoukkuerinkiin ja marraskuussa hänen kaulaansa pujotettiin MMhopeamitali. Nuoren naisen tähtäimessä ovat jo seuraavat MMkisat kahden vuoden kuluttua Saksassa. Decibel.fi är de ungas webbportal I januari öppnades webbportalen Decibel.fi för ungdomar i Svenskösterbotten. Projektledare Staffan Storfors är spindeln i nätet och han arbetar i Sepis lokal i Smedsby. Foto: johanna jungell Fullt hus när Solgård invigdes I sitt invigningstal nämnde Elly Sigfrids Solgårdsandan, en drivkraft med vilken man under åren löst problem och utvecklat äldrevården på Solgård. I de nya luftiga utrymmena finns gott om plats för Solgårdsandan att fortsätta växa. Det behövs eftersom äldrevården är en av kommunens stora utmaningar i framtiden.

2 h Vårt dåliga samvete osar i motionshallarna efter julhelgens delikatesser. Fokuserade blickar och svettpärlor i pannan, nu finns det ingen återvändo. Jag har jobbat på gym och känner väl igen träningshysterin som ger sig till känna så här i början av året. I mars har de flesta gett upp. Det är få av oss som har det där brinnande engagemanget som är både segt och tålmodigt. Som journalist stöter man ibland på dessa eldsjälar som på något underligt sätt alltid lyckas mobilisera tid och energi för sitt intresse. Jag har alltid fascinerats av eldsjälar. Jag vill också bli en. exempel. På hösten samlas de för att börja skriva texter och när julen närmar sig sätter de redan ett par kvällar i veckan på att öva. Dessutom är amatörskådespelarna redo att binda sig för flera helger under vintern för att underhålla publiken. De flesta av oss är ändå vanliga dödliga. Vi har inte det där genuina intresset för något utan tycker att det mesta är helt okej. Det är inget fel på träningsmotivationen i början av året men vi tappar den småningom och hittar snart tillbaka till samma gamla hjulspår. Så sitter vi där i soffan igen, tröstar det dåliga samvetet med blandgodis och intalar oss själv att det är helt okej. h Korsholm var tidigt ute med sin kommunala webbplats. Den första versionen togs i bruk redan Sedan dess har webbplatsen utvecklats och utvidgats. Den nuvarande versionen togs i bruk i april Tommy Lahti har jobbat som kanslist i ämbetshuset sedan 2004 och det är han som ser till att webbplatsen är aktuell. I höstas fick vi tillgång till enklare uppdateringsverktyg så numera uppdaterar varje avdelning sina egna sidor. Jag sköter de allmänna sidorna, säger han. De enkla uppdateringsverktygen har lockat skolorna till kommunens webbplats. Där kan de bygga upp sina egna sidor och logga in med skolans eget lösenord för att göra uppdateringar. och deras sidor har fungerat bra. Veikars skola, Tölby-Vikby skola och Tuovilan koulu har också skapat varsin webbplats och nästa i tur är Kuni-Vassor skola och Kvevlax skola. Hittills har någon lärare eller en dataintresserad förälder upprätthållit skolans sidor, men nu får de grunden av oss och behöver själva bara uppdatera informationen, säger Tommy. Korsholms kommun översätter nästan all information på webben till finska. Sidor som enbart gäller svenskspråkiga (till exempel skolornas webbsidor) översätts inte. Ungefär 80 procent av kommunens besökta webbsidor är svenskspråkiga, dit räknas även kartorna fastän de är tvåspråkiga. Så den riktiga siffran är cirka 70 procent svenskspråkiga sidor. men man prioriterar tvåspråkigheten framför snabbheten när det gäller den kommunala informationen. Ett av kommande projekt blir att översätta den grundläggande informationen till engelska, säger utvecklingschef Katarina Heikius. Som bäst arbetar Tommy Lahti med att ordna om informationen på webbplatsen. Det finns en nationell mall för hur materialet ska grupperas på den offentliga sektorns sidor. Om alla följer den blir det betydligt enklare för besökaren att orientera sig på olika kommuners webbplatser. på dem som arbetar med kommunens webbplats, men resurserna tvingar dem att hålla händerna i styr. För Tommy Lahtis del blir nästa utmaning att skapa fler förutsättningar för interaktivitet på webbplatsen. För tillfället kan besökarna bland annat fylla i blanketter och kontakta kommunanställda direkt över nätet. Besökaren kan gå in på våra sidor och lämna ett meddelande direkt till personen de söker. Vi tar gärna emot synpunkter på webbplatsen och tips på hur den kunde förbättras, säger Heikius. Kommunens anställda använder sig redan av ett intranet där de kan utbyta information internt, men nu planeras även ett extranet för de förtroendevalda. Vi har också planer på att visa fullmäktigemötena på webben, säger Heikius. Internet on vaikuttanut lyhyessä ajassa tiedonvälityksen nopeuteen ja saavutettavuuteen. Kun vielä runsaat kymmenen vuotta sitten tiedonvälitys noudatti perinteisiä kaavoja tietoa haettiin ja saatiin sanomalehdistä, kirjoista, muiden medioiden tai puskaradion kautta nyt mikään ei voita internettiä tiedonsaannin nopeudessa ja helppoudessa. Itse asiassa täytyy ihan ihmetellä, miten ennen vanhaan löysi tarvitsemiaan tausta- ja yhteystietoja tai tietoja uusista tapahtumista tai uudistuksista. Nyt se on niin helppoa! Hakusana tai pari ja koko maailma on avoinna edessämme. tiedonvälittäjänä ovat oivaltaneet myös kunnat, jotka ovat kehittäneet omista kotisivuistaan helpon ja lähestyttävän väylän tiedottaa kunnan tapahtumista omille asukkailleen sekä myös houkuttaa kuntaan uusia asukkaita, yrityksiä ja matkailijoita. Myös Mustasaari on panostanut kiitettävästi kotisivujensa kehittämiseen, luettavuuteen ja houkuttelevuuteen. Kunnan kotisivut ovat olleet käytössä kohta neljä vuotta ja kävijämääräkin kertoo, että niitä todella tarvitaan. Internetsivu on houkutellut joka vuosi enemmän ja enemmän kävijöitä ja käyntikertoja. Viime vuonna sivuilla oli jo keskimäärin kävijää ja käyntiä kuukaudessa. Kävijä- ja käyntimäärien kasvu kertoo siitä, että internettiä käyttää yhä useampi suomalainen ja että sen kautta osataan entistä paremmin etsiä ja löytää tietoa. Kävijämäärän kasvu kertoo myös siitä, että sivuun ollaan tyytyväisiä; huonot, vaikeat tai päivittämättömät kotisivut kun eivät innosta vierailemaan siellä toistamiseen. Kunnan tietojen lisäksi netistä löytää helposti tietoja myös mustasaarelaisista yrityksistä ja yhdistyksistä. Ei muuta kun etsimään, löytämään ja tutustumaan!

3 Anna-Kaisa Salo aloitti cheerleadingin vasta vajaat neljä vuotta sitten eli keväällä Hänellä oli kuitenkin pohjalla pitkään jatkunut telinevoimisteluharrastus, josta on Anna-Kaisan mukaan ollut paljon hyötyä cheerleadingissa. Se on auttanut paljon, että olen näin nopeasti päässyt lajiin mukaan. Telinevoimistelusta on ollut hyötyä esimerkiksi pyramidien teossa ja permantoakrobatiassa. Cheerleading on laji, johon kuuluvat ilma-akrobatia eli pyramidit, nostot ja heitot sekä permantoakrobatia. Näyttävät pyramidit kohoavat aikuisilla kolmikerroksisiksi. Myös tanssi ja huudot kuuluvat lajiin, mutta ovat kilpacheerleadingissa vain osa kokonaisuutta. Cheerleading on tosi monipuolinen laji, jossa yhdistyvät urheilu ja esiintyminen. Laji vaatii kovaa fyysistä kuntoa, vaikka joskus muuta sanotaankin. Fyysisestä vaativuudesta huolimatta lavalla pitää olla iloinen ja energinen niin, että kaikki näyttää helpolta ja kevyeltä ulospäin, Anna-Kaisa kertoo. Anna-Kaisa käy lajitreeneissä kaksi kertaa viikossa, minkä lisäksi hän vaalii kuntoaan käymällä säännöllisesti lenkillä ja kuntosalilla. Lajitreenit hän hoitaa vaasalaisen seuransa West Coast Vikingsien harjoituksissa. Helmikuun alussa käytiin SM-kisat, joissa seuran juniorijoukkueet sijoittuivat viidenneksi ja kuudenneksi. Olin kisoissa mukana junnujoukkueiden apulaisen ja valmentajan ominaisuudessa, koska naisjoukkuetta Vikingseillä ei ole. Jäseniä seuralla on , mikä kertoo että cheerleading alkaa olla suosittu laji myös Etelä-Suomen ulkopuolella. Harrastajia löytyy nykyään ympäri Suomea; Pohjanmaaltakin Vaasan lisäksi Seinäjoeltä ja Karijoelta. Ja Helsingin MMkisat lisäsivät lajin näkyvyyttä entisestään. Entistä useammat tietävät nyt, että kilpacheerleading on ihan jotain muuta kuin jääkiekko-otteluiden huutosakki, Anna-Kaisa naurahtaa. Anna-Kaisa valittiin viime keväänä. Tämä oli ensimmäinen kerta, kun maajoukkue valittiin; aikaisemmin MM-kisajoukkue on valittu seurajoukkueista. Jotta voisi valmistautua kunnolla muun joukkueen kanssa MM-kisoihin, Anna-Kaisa muutti elokuussa Helsinkiin. Se oli suuri muutos nuorelle tytölle, hän myöntää. Se, että sain asua tuttavaperheen luona, helpotti asiaa kovasti. Ei tarvinnut ihan yksin olla vieraassa kaupungissa. Muuten aika kului täysin harjoittelun ja koulunkäynnin parissa, juuri muuta ei elämään mahtunut, Helsingissä Mäkelänrinteen urheilulukiota käynyt Anna- Kaisa sanoo. Itse kisamenestykseen hän kuva: tiina manninen on tyytyväinen, vaikka kaivattu kulta jäi vielä saavuttamatta. Ensimmäinen kilpailupäivä ei mennyt ihan nappiin, mutta toisena päivänä teimme melkein puhtaan ohjelman. Joten tyytyväisiä oltiin, vaikka Japani jäi vieläkin kukistamatta. Joulun jälkeen hän palasi taas kotiin ja opiskelujen pariin Vaasan lyseoon. Hän on kuitenkin valmis palaamaan heti lukion jälkeen takaisin Helsinkiin tähtäimessä seuraavat eli järjestyksessä viidennet cheerleadingin MM-kisat, jotka pidetään Saksassa vuonna Tarkoitus on, että mahdollisimman moni nykyisestä maajoukkueesta olisi silloin mukana, jotta voitaisiin jatkaa siitä mihin nyt jäätiin. Ja tarkoitus on voittaa vihdoinkin Japani. Tällä hetkellä hän panostaa kuitenkin enemmän opiskelujen eli lukion saattamiseen hyvään päätökseen kuin urheiluun. Ensi syksynä Anna-Kaisalla on edessä ensimmäiset yo-kirjoitukset. Lukion ja urheilun lisäksi Anna-Kaisa käy laulutunneilla musiikki-instituutissa sekä ulkoilee perheen koiran Oskarin kanssa. Laulu ja musiikki ovat kuulunut hänen elämäänsä aina, sillä Salon perheessä kaikki musisoivat. Isosisko valmistuu ammattimuusikoksi Jyväskylästä ja pikkuveli soittaa trumpettia Kuula-opistossa. Itsellänikin on musiikkiluokka takana. Toivon, että oma tulevaisuuden elämänurani liittyisi jotenkin musiikkiin tai sitten urheiluun, mm. urheiluvalmentajan tai -fysioterapeutin ammateista haaveileva Anna- Kaisa kertoo.

4 I april ifjol sändes en enkät ut till 3500 invånare och sommarstugägare i Korsholms och Vörå Maxmos skärgård. Det var en del av projektet Skärgårdsmentorn med syfte att först kartlägga skäribornas behov av servicetjänster och sedan fylla det genom att skapa fler arbetsplatser. På basen av undersökningsresultatet besökte projektansvarige Markku Harju från Levóninstitutet företagarna i Korsholms och Vörå Maxmos skärgård för att diskutera utbudet av hushållstjänster. Projektet resulterade i en rapport om behovet av hushållstjänster i skärgården, och en företagskatalog i form av en broschyr som nyligen har sänts ut till skäriborna. Unga personer som har gamla föräldrar i skärgården har efterfrågat hushållstjänster i skärgården som till exempel städning, trädgårdsarbete och matinköp. Det är dyrt att beställa sådana tjänster från stan, säger Markku Harju. äldre personer som är redo att betala för servicetjänster. Företag i skärgården har visat intresse för städtjänster och barnfamiljer önskar hjälp med både städning och barnpassning. Harju berättar att det redan finns flera etablerade företagare i skärgården, men alla kunder känner inte till dem. Många som har sommarstuga i Korsholms skärgård har också sin hemadress i Korsholm och de anlitar samma personer som de gör hemma trots att avstånden är längre. Han hoppas att broschyren får skärgårdsborna att inse att det finns hjälp också på närmare håll. Ett par nya företag har bildats i skärgården tack vare kartläggningen, men det är främst de etablerade företagarna som sett sin chans att utvidga sin verksamhet. Broschyren Servicetjänsterna i skärgården innehåller ett femtiotal företag. Britta Miekk oja driver Torpets stugor i Björkö på sommaren. Numera erbjuder hon också städtjänster vintertid. Idén fick hon under ett samtal med Markku Harju i somras. Flera av dem som besvarade enkäten efterlyste städtjänster, så Markku sökte med ljus och lykta efter någon i skärgården som kunde erbjuda det. Jag blev intresserad eftersom jag ville ha en mer regelbunden inkomst under året, säger hon. Britta inledde städverksamheten i september och ryktet gick snabbt. Hon har egentligen inte marknadsfört sina tjänster men kunderna har hittat henne ändå. De första två veckorna städade jag 70 timmar, så jag kan nästan kalla det ett heltidsjobb. Vissa veckor är det mindre jobb men när det blir aktuellt med exempelvis fönstertvätt räcker tiden knappt till. Hittills har Britta klarat sig ensam, men senast till sommaren kommer hon att behöva en hjälpande hand. Med fler anställda kunde Britta erbjuda fler tjänster, som till exempel trädgårdsarbete. Jag trivs bra med städjobbet. Med hela skärgården som arbetsfält får jag röra på mig och då blir det inte enformigt, säger hon. I enkäten fick skäriborna också besvara hur mycket de var redo att betala för exempelvis en städtjänst. Majoriteten var beredd att betala mellan 25 och 35 euro i timmen. Numera kan man ansöka om hushållsavdrag och det tror Britta har sänkt tröskeln för att skaffa städhjälp. Förr i tiden bodde hela släkten på ett ställe och då kunde olika generationer hjälpa varandra. Numera är vi mer utspridda och då kan det bli svårt att skaffa barnvakt eller städhjälp, säger hon. Projektet Skärgårdsmentorn förverkligas av Levóninstitutet vid Vasa universitet och den lokala aktionsgruppen Studiefrämjandet i Österbotten. Projektet finansieras av Europeiska regionutvecklingsfonden, Österbottens förbund samt Korsholm och Vörå Maxmo kommun.

5 Jag träffar revygänget under scenen en timme före föreställningen. Någon byter om, en annan inser att hon har glömt strumpbyxor och rusar i väg för att köpa nya, en tredje tar sikte på den nybakta rulltårtan på köksbordet. Jag presenterar mig. En Jeppisbo? Hej hörni, vi har en Jeppisbo här i kväll, säger Mikael Gädda och alla skrattar. Jeppisborna finns nämligen representerade i årets revy Titta vi flyter. Ett par från Jakobstad besöker bostadsmässan i Sunnanvik, som i revyn fått en ny slogan Skitnära boende. Jeppisborna är ju vana med att det luktar illa, konstaterar guiden (Ann-Sofi Loo) i sketchen Sunnanviks träsk. Smedsbyrevyn lockar publik ända från Jakobstad till Malax och det försöker ensemblen ta hänsyn till i skrivprocessen. Sketcherna handlar om saker som de flesta österbottningar kan relatera till. Mycket material får vi från tidningar. I höstas kom till exempel artikeln om att sjukhusets kläder skickas till tvätteriet i Seinäjoki. Det visste jag genast att vi kunde använda i revyn, säger Mikael Gädda som är ansvarig för teaterverksamheten i föreningen. sketcherna skrivas, men revygänget hade sin första träff redan i maj. På hösten minns vi inte längre vad som hände i början av året, säger Gädda. Redan före premiären hade 600 biljetter sålts, men gänget har inte låtit sig störas av de höga förväntingarna. Efter att ha hört samma skämt 20 gånger så är det inte roligt längre. Visst börjar vi ibland tvivla på att skämten håller, men vi litar på att publiken skrattar när de hör det första gången, säger Gädda. Det är inte lätt att förutse vilka skämt som går hem hos publiken. Ibland kan en för revygänget helt Foto: Gunnar Bäckman Foto: Gunnar Bäckman vanlig replik framkalla oväntade skrattsalvor i publiken. I år är det Laihelakorpens replik Vaasalaiset kakkar i eget bo som överraskat ensemblen. Ann-Sofi Loo spelar Laihelakorpen i sketchen Oss fåglar emellan och är måttligt imponerad av Terjärvmåsen (Thea Kvist), som argumenterar för sin hemby eftersom man där får skita så mycket man vill. Scenografen Johanna Ahlskog har placerat fören till Östersjökoordinatorn Ole Norrbacks nya färja Vivian i scenens mittpunkt. Norrback (Mikael Gädda) försöker styra passagerarna till Umeå med sitt nya rederi Ouzoline. Drömmen (och färjan) strandar i Sunnanvik. Korsholm är ett ganska tacksamt ställe att göra revy på, det finns många personligheter som vi kan använda, säger Mikael Gädda. Smedsby uf har spelat tolv föreställningar under januari och februari månad. Titta vi flyter har slagit publikrekord med 1855 sålda biljetter. Farsen Spanska flugan som spelades 2003 får numera nöja sig med en andra plats i statistiken med 1490 besökare. Titta vi flyter går också till historien som den hittills mest påkostade produktionen i ungdomsföreningen. Revygänget i Smedsby består av närmare 40 personer, och tio av dem står på scenen. Åldern på skådespelaren varierar mellan 17 och 67 år. Under åren har ungdomsföreningen spelat en del farser, men för tillfället är det revy som gäller. Det är svårt att göra revy. Texterna måste vara bra och det gäller att få ett flyt i föreställningen. Publiken orkar inte gapskratta hela tiden, målet är att de ska ha ett leende på läpparna genom hela föreställningen, säger Viking Tallgren. I farsen är timingen istället väldigt viktig. Det brukar bli mycket spring i dörrarna när storyn närmar sig sitt slut, fortsätter Tallgren. Revyn är en viktig del av Smedsby uf:s verksamhet, men det pågår också mycket annat i uf-lokalen. Mikael Gädda nämner barnteaterverksamhet, eftisverksamhet, öppet hus för ungdomar, dans och idrott som exempel på aktiviteter. Närheten till Vasa gör dessutom uf-lokalen attraktiv för uthyrning. Det skulle vara dyrt att bara värma upp det här huset för de månader som revyn behöver det. Nu har vi liv och rörelse i huset året om, säger han. Ungdomsföreningens ekonomi är enligt Gädda i dag bättre än någonsin tidigare. Föreningen ska drivas av äldre personer med erfarenhet och yngre personer med nya idéer. Vissa saker funkar och andra inte, men vi måste alltid ha flera ben att stå på. Verksamheten får inte stå och falla på revyn.

6 Åtta kommuner från Oravais till Kristinestad har gått ihop och bildat webbportalen Decibel.fi. På finskt håll har det länge funnits motsvarande ungdomsportaler, men den svenskspråkiga portalen är knappt torr bakom öronen. Decibel.fi öppnades 1 januari i år, och ett tusental besökare har redan hittat sajten. Det är roligt att vi redan har så många besökare trots att vi inte riktigt har kommit i gång med marknadsföringen ännu, säger projektkoordinator Staffan Storfors. Han sitter i ungdomsinformationscentret Sepis i Korsholm och jobbar med portalen. Han har kontakt med de involverade kommunerna och samarbetspartners som Svenska Österbottens ungdomsförbund och Mannerheims barnskyddsförbund. beskriver sig inte som någon datakille, men han har fått lära sig en del teknik för att kunna uppdatera webbplatsen. Det är viktigt att det händer något hela tiden, annars blir webbplatsen statisk och tråkig. Föreningar och organisationer kan själva anmäla evenemang, så den listan uppdateras hela tiden. Förutom evenemangskalendern innehåller Decibel.fi också en informationsdatabas och en frågespalt. Vi har ett nätverk med 21 personer som är kunniga inom olika områden. När jag får in en fråga skickar jag den vidare till den som kan besvara den bäst. finns en barnmorska, en idrottsinstruktör och en jurist. Frågorna och svaren publiceras på portalen ifall någon annan skulle undra över samma sak. Ungdomarna på Decibel. fi har bland annat ställt frågor om arbetslöshetsbidrag, proteinpulver och sommarjobb. En fråga gäller panikångest, och personen som ställde den säger sig vilja undvika att tala med skolsköterskan. Tröskeln att ställa en fråga är lägre om man får göra det anonymt på nätet. Dessutom är internet ett välbekant fenomen för ungdomar och det är där vi lättast når dem. Storfors svarar själv på de frågor som gäller arbetsvägledning. Det har han erfarenhet av efter att han i två år jobbat i ungdomsinformationen på Arbetskraftsbyrån. Från början var det tänkt att de berörda kommunerna också skulle skapa lokala ungdomsinformationscenter ute i kommunerna. Av kostnadsskäl beslöt de sig för att koncentrera verksamheten till Decibel.fi. i slutet av år 2006 och fortsätter ännu detta år. Sedan ska kommunerna själva upprätthålla portalen. Under projekttiden finansieras portalen av statsstöd från undervisningsministeriet, ett regionalt bidrag från länsstyrelsen och stöd från de berörda kommunerna. Det var undervisningsministeriet som tog initiativ till projektet, via länsstyrelsen. I och med den nya ungdomslagen från 2006 har kommunerna en lagstadgad skyldighet att upprätthålla ungdomsinformation för sina invånare. Det har gett upphov till flera nya ungdomsportaler i landet. När det gäller Decibel.fi var det Korsholms kommun som tog initiativet och sökte utvecklingsbidrag från undervisningsministeriet. Länsstyrelsen ville att vi skulle satsa på information för de svenskspråkiga ungdomarna, eftersom det redan finns portaler för finskspråkiga. Decibel.fi är helt tvåspråkig, säger Storsfors. Alla kommuner som han kontaktade var intresserade att medverka i portalen. Tyvärr satte ungdomssektorns bristande resurser stopp för en del kommuners medverkan. Men det är inte för sent att ångra sig. Flera kommuner är välkomna med. är att knyta samman ungdomarna i regionen. En viktig del av projektet är också att bygga upp ett nätverk mellan de deltagande kommunerna och ungdomsorganisationer. Storfors understryker att Decibel.fi är en informationsportal, inte någon community med olika diskussionsforum. Ungdomar har deltagit i planeringen och kommit med åsikter under processens gång. Vi är alla nöjda med resultatet. Det råder ingen brist på idéer för hur portalen kunde utvecklas vidare. När skolskjutningen i Jokela inträffade i november skapade flera ungdomsportaler en krisberedskapsjour, och det kommer troligtvis också att finnas på Decibel.fi i framtiden. Vi har nyligen sökt investeringsbidrag från undervisningsministeriet för att kunna placera ut datorer i ungdomsgårdarna, så att alla har tillgång till portalen. Adressen är Revynamnet Vildan & Vassan kan tolkas som vildar och vassar eller vildare och vassare. Den första tolkningen är betydligt enklare att leva upp till. Det är svårt att få revyn att kännas ny och fräsch varje år. Vi som har varit med länge fastnar lätt i gamla hjulspår, säger regissör Vivian Erlands. Storyn i revyn utgår i år från den globala uppvärmningen med allt den innebär i form av stigande vattennivå och värmeböljor. I Replot bildas ett byaråd som ska ta tag i saken. Rådets maktgalna ordförande spårar förstås ur under processens gång. Åtminstone en gnutta sanning ligger till grund för temat. För några år sedan var det nog många skäribor som trodde att de kunde göra stora pengar på världsnaturarvet. Turisterna har visserligen ökat, speciellt i Björkö, men inte i den omfattning vissa trodde, säger Vivian. 17 medverkande i åldern år. Vivian har medverkat i revyn i 22 år, hälften av åren som regissör. Hennes man Stefan och 16 åriga dottern Erika står också på scenen. Sonen William började spela teater redan som sexåring, mest för att vi skulle slippa söka någon barnvakt, säger Vivian och skrattar. I samarbete med Replot uf håller skäriteatern både barnoch ungdomsteatergrupper. Ungdomarna dresseras till framtida revyrävar, deras teaterintresse är avgörande för Replotrevyns fortlevnad. Förr hade alla byar egna revyer men i dag är det få som har tillräckliga resurser. Joel Myntti är 15 år och överstiger därmed precis åldersgränsen till vuxenrevyn. Erika Erlands är med för andra gången. Det bästa med revy är att man får vara rolig och göra bort sig utan att skämmas, säger Joel. Det är en härlig känsla att stå på scen inför en stor publik där alla skrattar, säger Erika. Båda två har skrivit texter till och agerat i ungdomsrevyn Livat på internatet som spelades januari. Texterna till Vildan & Vassan har de inte velat blanda sig i. Sketcherna ska handla om aktuella saker i samhället och politiken och vi är inte så insatta i det. Men vi lär oss mycket om det under övningarnas gång, säger Erika. Eftersom Vivian Erlands är kommunalpolitiker undviker hon att blanda sig i de politiska sketcherna. Jag har mycket inside information som skulle gå att använda men jag ser hellre att de som har en mer allmän bild av politiken skriver de sketcherna. Korsholm är enligt Vivian en tacksam kommun att göra revy på. Speciellt i år har det funnits mycket att ta fasta på, som till exempel kommun och servicestrukturreformen och strandplaneringen. Vissa år har det varit svårt att hitta material, men då har vi

7 Egenföretagaren Stig Beijar talar klarspråk, tar exempel från verkligheten och prutar inte på detaljerna. Utvecklingschef Katarina Heikius talar mer strukturerat och försöker hela tiden sammanfatta det Beijar säger på ett mer propert sätt. Ofta talar de i munnen på varandra. Vårt samtal antyder att företagare och kommunala tjänstemän talar olika språk. Egenföretagaren är van med att ett beslut följs av omedelbar handling, men när ett beslut ska verkställas i kommunen krävs en rejäl dos tålamod. Företagarna känner inte alltid till de kommunala processer som krävs till exempel för en utvidgning, och där kan mera information vara till hjälp, säger Katarina Heikius. nio representanter från både kommun och näringsliv. De ska hörsamma företagens behov och skapa goda förutsättningar för företagande i kommunen. Kommittén arbetar med lösa tyglar, en strikt och formell organisation skulle ta kål på engagemanget, säger Heikius. Kommittén tillsattes av kommunstyrelsen i maj Beijar beskriver kommittén som en vitaminspruta för näringslivet. Korsholm har inte prioriterat sina företagare, de har fått leva sitt eget liv utan större engagemang från kommunens sida, säger han. Efter 15 år i kommunalpolitiken medger Beijar att även han är medskyldig till Korsholms passiva inställning. Politikernas inställning till företagsfrågor har blivit positivare med åren. Numera förstår alla att företagen både direkt och indirekt genererar en del av de pengar som politikerna sedan får fördela, säger han. verksamhet kan Beijar och Heikius konstatera att det finns mycket jobb. En av kommitténs uppgifter är att utöva påtryckningar på kommunen för att få fler företagsoch industritomter. Korsholm har drygt 1000 företag i kommunen, främst små och medelstora familjeföretag, men fler arbetsplatser behövs. Vi kan inte vifta in företag med ena handen och sedan stoppa dem med andra handen för att de inte ryms hit. Tomtproblemen ska inte lösas vartefter utan det måste finnas färdiga alternativ när intresserade företag dyker upp, säger Beijar. ett delikat problem för Korsholm. Många kommuner får kämpa för att överhuvudtaget hitta intresserade företagare, Korsholm får kämpa för att hitta plats för alla intresserade. Ett annat problem är flaskhalsen vid utfarten från Fågelberget till riksåttan. Vi planerar att bredda utfarten och skapa en till körfil för dem som ska norrut. Enligt planerna påbörjas vägarbetet till sommaren, säger Beijar. Det var en företagare som kläckte idén under diskussionstillfället Café Korsholm, som företagskommittén arrangerar. Åtminstone en gång i året träffas kommittén, de ledande förtroendevalda och företagarna för att diskutera företagarnas behov över en kaffekopp. Utöver kaffeträffarna ordnas föreläsningar och företagskommittén skickar även ut informationsbrev till företagarna. Vi har ett nära samarbete med VASEK (Vasaregionens Utveckling Ab). De sköter företagsbesöken för våra personella resurser räcker tyvärr inte till. Vi besöker företag i mån av möjlighet, säger Heikius. Företagskommittén hade nio möten ifjol och däremellan arbetade Heikius fram strategin och nu senast handlingsplanen som godkändes i januari. Med den vill man visa att kommittén arbetar långsiktigt, det handlar inte om något tillfälligt projekt som sedan rinner ut i sanden. Handlingsplanen ska revideras vartannat år. I handlingsplanen finns en viktig punkt om att utreda behovet av och förutsättningarna för ett regionalt fiberkabelnät. Tillgången till snabb och billig fiberkabel är en viktig framgångsfaktor i framtidens näringsliv, säger Heikius. Turismen är en del av näringslivet som är aktuell i samband med världsnaturarvet. Vi håller på utveckla en broschyr för turismen, en för näringslivet och en broschyr som visar Korsholm i ett nötskal. Världsnaturarvet har gett turismen ett uppsving i Korsholms näringsliv, säger Heikius. Förutom Katarina Heikius och Stig Beijar består företagskommittén av Dan Örndahl, Bengt Beijar, Hans Nyholm, Maria Vestergård, Marina Sabel, Matias Båsk och Jutta Carpelan. istället spelat revyn mer som en pjäs. Det har fungerat som nödlösning. Replotrevyn har en bred stamkundspublik, några ivriga kommer körande ända från Jakobstad och Närpes. Varje föreställning rymmer drygt 100 gäster och stolarna gapar sällan tomma. Revyn växer fram under en kurs i vuxeninstitutet. Under höstterminen skriver deltagarna sketcher och i december börjar de öva. Vi är ganska snälla i vår revy och vi undviker kiss och bajshumor, säger Vivian. Revyerna i Smedsby och Replot går på varandra tidsmässigt, men det stör inte ensemblen. Det är oundvikligt att vi tar upp samma ämnen, oftast tolkar vi dem ändå på olika sätt, säger Vivian. Vi är alltid livrädda när vi går och ser Smedsbyrevyn. Om de gör samma sketch som vi har tänkt göra så känns det som om vi härmar dem, säger Carola Sjödahl. Korsholmsnytt träffade gänget dagen före genrepet. Premiären hölls i lördags och de sista föreställningarna spelas nu på fredag och lördag. Nu är det som värst. Alla är trötta på varandra och på sketcherna och det känns som om ingenting fungerar, säger Erlands. Vecken i pannan är djupa närhon står och övar in en nyskriven text till Christina Aguileras låt Candyman. Den här låten är så svår att sjunga, hur ska det här gå, frågar Vivian av Erika. De två håller på med teater året om. Förutom revyn medverkar de i skäriteatern på sommaren. Däremellan leder de ungdomsteater och barnteatergrupper. Vissa dagar har vi barnteaterövning, ungdomsteaterövning och revyövning samma kväll. Då känns det lite tungt, säger Erika. När revyn är över börjar Vivian skriva texter till sommarens skäriteater. Scenen i uf lokalen kallar hon sitt andra hem. Teatern är min lagidrott. Alla strävar efter ett gemensamt mål och vi har roligt tillsammans. Det har blivit en livsstil för mig. Erika är lika taggad som sin mor. Hon skulle gärna satsa på en skådespelarkarriär, men inser att det knappast går att kombinera med skärgårdslivet. Jag vill inte bo i stan, och då är det svårt att arbeta som skådespelare. Jag tror nog att teatern bara förblir ett fritidsintresse för min del, säger hon.

8 Åldringshemmet Solgårds föreståndare Mary Andrén-Pada frågade en klient vad som är det bästa med nya Solgård. Svaret blev: Det bästa är att jag får ett eget rum, så jag inte måste höra någon annan snarka. För en person som länge har bott ensam kan det kännas obekvämt att plötsligt dela rum med en främmande människa. När renoveringen och ombyggnaden av Solgård planerades gick man redan i ett tidigt skede in för enpersonsrum. Alla behöver ett eget revir oberoende av om vi bor hemma eller någon annanstans, sade socialnämndens ordförande Henrik Svarvar i sitt öppningstal när Solgård invigdes den 9 januari. Drygt 200 personer bänkade sig i gröna rummet för att fira det nya åldringshemmet. Programmet bjöd på både spex och allvar. Sigfrids är en gammal och god vän till Solgård. I sitt invigningstal mindes hon Solgårds föregångare, Frihemmet. Hon berättade om hur annorlunda äldrevården såg ut på 1960-talet. Så fort man inte längre orkade klyva ved eller bära in vatten från brunnen, så var det dags att flytta hemifrån. De som bodde på åldringshem förr i tiden var betydligt yngre och friskare än de som flyttar in i dag. Tack vare hemvården och moderna bostäder med alla bekvämligheter klarar äldre personer sig hemma längre. Men när de väl flyttar till ett åldringshem så behöver de verkligen hjälp. Jobbet är mer krävande för de anställda i dag. Vi borde ta det i beaktande när vi jämför antalet anställda med antalet klienter, sade Elly Sigfrids. Hon påpekade också att vi ibland ställer orimliga krav på åldringsvården. Åldrandet kan ha sina negativa sidor, som exempelvis sämre närminne och personlighetsförändringar. De anhöriga måste acceptera det och inte kräva för mycket av rehabiliteringen, sade hon. Fullmäktigeordförande Monica Sirén- Aura uttryckte sin glädje över att kommunen förstått vikten av satsningar på äldrevården i god tid. Hon påpekade att inkomstnivån visserligen stiger hos äldre, men att mån Det finn arnas funk sjukdom sät Det har varit rörigt med allt byggarbete på Solgård men både Ingrid Storm och Ellen Björk är överens om att resultatet av renoveringen och nybygget är bra. Jag är glad över att få ha en egen wc. Vi fick själva välja vilket rum vi ville ha, jag valde det här för det kändes så luftigt, säger Ellen Björk, 84 år. Ingrid Storm, 99 år, valde ett mindre rum, eftersom hon prioriterade utsikten. Nu kan hon följa med trafiken till Solhörnan, hon vill ha lite liv och rörelse. Före renoveringen av Solgård delade damerna rum, och under den tiden blev de goda vänner. Numera bor de några rum ifrån varandra men de umgås dagligen. Antingen spelar de memory tillsammans eller så håller Ingrid väninnnan Ellen sällskap vid vävstolen. Ellen har tidigare jobbat som hemslöjdslärare, senast på medborgarinstitutet. Nästan varje dag går jag till Solhörnan för där finns en vävstol. Det är så intressant att rita mönster och se hur det ser ut sedan i väven, säger hon. Jag har försökt sticka sockor, men det går så långsamt då jag har sjuka händer, säger Ingrid. Ingrid är 99 år gammal, och en av Solgårds äldsta invånare. Hon har ofta varit sjuk och tycker att hon har blivit väl omhändertagen på Solgård. Personalen gör ett mycket bra arbete, säger hon. Ingrid flyttade från hemgården i Singsby vid 96-års ålder. Hon kunde bo hemma så länge eftersom hennes son bodde på vinden och kunde hjälpa henne. Det var trångt att röra sig med rullatorn och småningom blev det svårt att sköta hushållssysslorna. Jag hade bott 60 år på samma ställe, så visst kändes det bittert att flytta hemifrån. Numera trivs Ingrid bra på Solgård. Hon har sex barn som kommer och hälsar på regelbundet, och dessutom barnbarn och barnbarnsbarn. Jag har 28 barnbarnsbarn, det räcker till en hel skolklass, säger hon och skrattar. Barnen brukar också ta med Ingrid hem till Singsby, och det tycker hon är skönt som omväxling. Vi har det riktigt bra här, men det känns ändå inte som ett hem, konstaterar Ellen. Hon kommer från Jungsund, och flyttade till Solgård för ett par år sedan. Min dotter bor i Vallgrund så det är en bra bit till Jungsund. För mig kändes det helt okej att flytta hit, jag var förberedd på det, säger hon. Både Ellen Björk och Ingrid Storm var med när nya Solgård invigdes. De tyckte det var en fi Alla pro säger Ingrid Det var så det var med om en

9 ga problem kvarstår. s stora skillnader i åldringtionsförmåga. En demenster till exempel käppar i hjulet för den som vill bo kvar hemma. Sirén Aura påpekade också att nybyggnaden och renoveringen av Solgård inte är den sista satsningen på äldrevården i kommunen. Det här är bara början. Programmet bjöd på sång av Kaninungarna från Solbackens daghem och Mobilatekören. Ann Katrine Burman sjöng Helen Sjöholms Gabriellas sång och Trio me Bumbas låt Vi ska leva för varandra som lockade publiken att stämma in. Hon ackompanjerades av Yngve Lithén. Viola Mitts framkallade gapskratt när hon klampade in som Hjärtats saga och berättade om sitt nystartade företag Pushpush. Den ena skrattsalvan avlöste den andra när hennes supermodeller från Koskö och Karperö bland annat visade upp underklädeskreationer som enligt Viola Mitts ska hjälpa dagens kvinnor att bli bortgifta. Efter programmet bjöds gästerna på kaffe och bakelse. n tillställning. gram var bra, speciellt sången,. mitt livs första invigningsfest, nog på tiden att jag fick vara sådan, säger Ellen Björk. Moderniseringen av kommunens åldringsvård började med servicehemmet Solhörnan som blev klart Sedan genomfördes det första skedet av Solgårds ombyggnad och nu är det andra och sista skedet klart. Totalt har Korsholm satsat 13,7 miljoner euro i de tre byggena. Det sista skedet har pågått de senaste 2,5 åren och kostat kommunen åtta miljoner euro. Från början planerade kommunen att endast renovera Solgård. Precis innan byggstarten bestämde man sig ändå för att bygga nytt. Endast köket, matsalen och administrativa utrymmen bevarades. Åldrigshemmet Solgård har 60 platser, servicehemmet Solhörnan har 24 platser och demensboendet Helmina har tio platser för finskspråkiga. Den nya kortvårdsavdelningen har tio platser. Den är ämnad för äldre personer som fortfarande bor hemma men som behöver rehabilitering. Alla som bor på Solgård har numera ett eget rum med wc och egen dusch. Det är också möjligt att förena rum så att ett par kan bo tillsammans. Nästa gång det börjar byggas på området inleds renoveringen av bäddavdelningarna på hälsocentralen. Det bygget flyttades fram till 2010 i samband med budgetbehandlingen i december. Föreståndaren Mary Andrén Pada medger att det råder en mild yrsel både bland klienter och personal efter nya Solgårds invigning. Det tar tid innan vi hittar våra vardagsrutiner, dels i den fysiska miljön men också med människorna omkring oss. Det är inte bara de som bor här som flyttar, personalgrupper splittras också och omformas. Vi behöver alla få bo in oss, säger hon.

10 Kuva: Olli-PeKKa HiiPaKKa Yksitoista Tuovilan koulun oppilasta kokoontuu viitenä keskiviikkona koulutukseen, jossa oppilaita koulutetaan tukioppilaiksi. Koulutus kestää yhteensä kymmenen tuntia, joiden aikana oppilaat keskustelevat esimerkiksi koulukiusaamisesta, sen eri muodoista, ryhmissä vallitsevista rooleista sekä miten kiusaamiseen voidaan puuttua. Asioita käydään läpi pienten näytelmien ja ryhmäytymisleikkien kautta. Koulutukseen kuuluu myös keskustelua ja leikkejä itsetuntemuksesta ja itsetunnosta. Oppilaat myös miettivät, miten omassa koulussa ja välituntileikeissä voitaisiin huomioida kaikki niin, että kukaan ei jää yksin, Tuovilan koulun rehtori Olli Pekka Hiipakka kertoo. Hän kertoo, että ajatus tukioppilaskoulutuksesta nousi esiin, kun vanhemmilta syksyllä kyseltiin, mihin asioihin koulun tulisi panostaa seuraavien vuosien aikana. Jokelan tapahtumat olivat silloin ajankohtaisia. Syrjäytyminen ja miten sitä voitaisiin estää innoitti tähän projektiin. Johtoajatus on, miten lapsille ja nuorille voitaisiin järjestää vertaistukea niin että heillä olisi rohkeutta auttaa ja tukea kaveria. Kiusaamisen ja syrjäytymisen estäminen on kaikkien yhteinen asia, ei vain aikuisten. että kiusaaminen on jokaisen koulun haaste, sillä kiusaamista esiintyy aina ja kaikkialla. Kiusaaminen on asia, jota esiintyy monissa eri muodoissa ja johon samalla tavalla pitää olla monia erilaisia keinoja ja tapoja puuttua. Jälki istunto ei siihen yksin riitä. Myös syrjäytymisestä on tullut ilmiö, johon pitää myös kouluissa pystyä tarttumaan, Hiipakka sanoo. Esimerkiksi internet ja tietokonepelit ovat maailma, johon lapsi ja nuori menee helposti liian syvälle. Ja se on maailma, josta ei ole aitojen ihmissuhteiden korvaajaksi. Se on yhdenlaista syrjäytymistä, johon pitää aikaisessa vaiheessa puuttua. koulutus järjestetään yhteistyössä Mannerheimin Lastensuojeluliiton kanssa. Ryhmän koulutuksesta vastaa Henna Minkkinen MLL: n Pohjanmaan piiritoimistosta Vaasasta. Tuovilan koulussa on noin 70 oppilasta ja tukioppilasryhmään otettiin 11 oppilasta. Ryhmään Kuva: Olli-PeKKa HiiPaKKa on pyritty saamaan mahdollisimman monenlaisia oppilaita, Olli Pekka Hiipakka kertoo. Aktiivinen ja kiltti oppilas voi olla hyvä vaihtoehto, mutta myös vähän eläväisempi oppilas. Yleensä tukioppilaaksi sopii ulospäinsuuntautunut oppilas, joka saa oikealla hetkellä oikeassa paikassa sanottua ulos asioita, joita on sanottava. pilottikokeilusta, sillä tavallisesti tukioppilastoiminta koskee vasta yläkoulun kahdeksannen luokan oppilaita. Haemme nyt kokemuksia, onko tämä sellainen toimintamuoto, joka voitaisiin ottaa pysyvämmin käyttöön ja onko hyöty vaivan arvoinen. Jos kokemukset ovat hyviä, pitää harkita voidaanko toimintaa esimerkiksi laajentaa, Hiipakka sanoo. Tällä hetkellä, koulutuksen ollessa vielä kesken, tuloksia on jo alkanut näkyä. On ollut tilanteita luokassa ja välitunnilla, kun oppilaiden välille on tullut erimielisyyttä tai jotain vastaavaa ja koulutuksessa oleva kaveri on mennyt väliin ja yrittänyt selvittää asian. Olemme olleet jopa yllättyneitä, miten hyvin he ovat jo omaksuneet tukioppilaan roolin, Hiipakka kiittelee.

11 h Attityden förändring är av ondo är inte helt ovanlig. Allt nytt och främmande kan till en början kännas skrämmande och osäkert, det märker jag nästan dagligen i mitt jobb som utvecklingschef. Det kan kännas komplicerat om det finns många olika viljor om utvecklingens riktning och om målen är otydliga eller diffusa. arbetsgivare med över tusen anställda. Att leda en stor organisation kräver strategier och handlingsplaner ja, alla de där fina orden. Men bakom broschyrerna i fyrfärg finns också ett konkret arbete. Några av de ledstjärnor som vi jobbar för är bland annat boendemiljöer som hör till det trivsammaste i landet, högklassig och lättillgänglig service, hållbar kommunal ekonomi och ledande österbottnisk landskommun och drivande kraft i regional utveckling. Strategin hjälper oss att fokusera och målmedvetet jobba med det som är viktigt. Just nu är jag personligen ändå mest glad över att samarbetsklimatet med Vasa och de andra kommunerna i regionen på sistone utvecklats i gynnsam riktning. Vi har kunnat enas om h de väsentligaste frågorna och skrida till verket med konkreta saker som är viktiga för hela regionens framtid. Vi har bland annat tillsammans arbetat för en elektrifiering av järnvägen Seinäjoki Vasa och för utvecklingen av världsnaturarvet. Vi kartlägger utbildningsbehovet i regionen och ser på gränsöverskridande tjänster. Så ska det låta. som vi framöver kommer att jobba med är bland annat en plan för rekrytering av personal i framtiden, förbättra kommunens information, att utarbeta en välfärdsstrategi samt göra upp en plan för Smedsby centrumplanering ifall omfartsvägen förverkligas. Den globala utvecklingen och förändringen som sker allt snabbare påverkar även Korsholm. Hur ska vi kunna möta morgondagens värld och vara förberedda på de nya utmaningar vi ställs inför. Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka, sade Albert Einstein. Ta till exempel klimatförändringen endast ett nytt sätt att tänka får oss att ändra våra vanor så att utsläppen av drivhusgaser minskar. Kaikki muutos ei ole pahasta, vaikka moni vielä niin uskookin. Työssäni kehittämispäällikkönä saan huomata lähes päivittäin, että kaikki uusi ja vieras voi alkuun tuntua pelottavalta ja epävarmalta. Jos kehittämissuunnasta on erimielisyyttä ja tavoitteet ovat epäselviä ja jäsentymättömiä, muutokset voivatkin tuntua vaikeilta. on suuri työnantaja, jonka palveluksessa on yli tuhat työntekijää. Näin suuren organisaation johtaminen edellyttää strategioita ja toimintasuunnitelmia taas näitä hienoja sanoja. Mutta koreiden sanojen takana on myös konkreettista työtä. Mustasaaren kunnan kaiken toiminnan punaisena lankana on tavoite tarjota asukkaille maan viihtyisimpiin kuuluvia asuinympäristöjä ja laadukkaita, helposti saatavilla olevia palveluja, jotka perustuvat kestävään kuntatalouteen ja toimintaan johtavana pohjalaisena maaseutukuntana ja alueellisen kehityksen liikkeelle panevana voimana. Strategia auttaa meitä fokusoitumaan ja työskentelemään määrätietoisesti tärkeinä pitämiemme asioiden puolesta. Itse olen tällä hetkellä kaikkein iloisin siitä, että Vaasan ja seudun muiden kuntien välinen yhteistyöilmapiiri on viime aikoina kehittynyt suotuisasti. Olemme löytäneet yhteisen kannan keskeisimmissä kysymyksissä ja tarttuneet koko seudun tulevaisuuden kannalta tärkeisiin asioihin. Olemme tehneet yhteistyötä mm. Seinäjoen ja Vaasan välisen rataosuuden sähköistämiseksi ja maailmanluonnonperintöalueen kehittämiseksi. Selvitämme seudun koulutustarvetta ja tarkastelemme kuntarajat ylittäviä palveluja. Näin pitääkin olla. Det leder först till motstånd, men till slut får vi också ett nytt sätt att fungera. Ett första steg, i Korsholm har vi gått inför att bevilja en rabatt om 500 euro vid köp av egnahemshustomt, om köparen installerar ett miljövänligt uppvärmningssätt. att tillsammans med våra medarbetare och förtroendevalda få jobba med utvecklingsfrågor i en dynamisk, intressant och självständig kommun som Korsholm. Jag är stolt att få arbeta i och för Korsholm, kommunen med framtidstro och dragningskraft. Med önskan om en vacker vårvinter! haasteisiin kuuluu myös rekrytointisuunnitelman laatiminen, tiedottamisen parantaminen ja hyvinvointistrategian laatiminen sekä Sepänkylän keskustaalueen suunnitteleminen, mikäli ohikulkutie toteutetaan. Maailmanlaajuinen kehitys ja kiihtyvä muutostahti vaikuttavat myös Mustasaareen. Meidänkin on mietittävä, miten kohdata huomispäivän maailma ja valmistautua sen tuomiin haasteisiin. Albert Einsteinin sanoin: Ongelmia ei voi ratkaista samalla ajattelutavalla, jolla ne ovat syntyneet. Otetaan esimerkkinä vaikkapa ilmastonmuutos vain uudenlainen ajattelutapa saa meidät muuttamaan tapojamme niin, että kasvihuonekaasupäästöt vähenevät. Muutos kohtaa ensin vastustusta, mutta lopulta meille muotoutuu uusi tapa toimia. Ensimmäinen askel on Mustasaaren päätös myöntää 500 euron alennus omakotitontin hinnasta, jos tontin ostaja asentaa taloonsa ympäristöä säästävän lämmitysjärjestelmän. Mustasaaren kaltaisessa dynaamisessa, kiinnostavassa ja itsenäisessä kunnassa on erittäin inspiroivaa työskennellä kehittämiskysymysten parissa yhdessä muun henkilöstön ja luottamushenkilöiden kanssa. Olen ylpeä saadessani tehdä työtä Mustasaaren yhteisten asioiden hyväksi tässä vetovoimaisessa ja tulevaisuuteen luottavassa kunnassa. Aurinkoista kevättalvea! IBiblioteket säljer avskrivna tidskriftsårgångar från och med måndagen den 18 februari Försäljningen av avskrivna böcker inleds en vecka senare, måndagen den 25 februari. Försäljningen pågår 3 4 veckor. IKirjasto myy poistettuja aikakauslehtiä alk. maanantaina Poistettujen kirjojen myynti alkaa seuraavana maanantaina, Myynti jatkuu 3 4 viikkoa. foto: ElisabEth Wiklund IVecka 9 är det sportlov i Korsholm. Fritidsavdelningen erbjuder många intressanta aktiviteter som ni kan välja mellan under årets sportlov. 23.2: Minifinlandia i Skatila 26.2:Slalomresa till Lappo 27.2:Slalomresa till Himos 27.2:Skrinna i Vaasa Arena Gratis skrinning för hela familjen mellan kl i ishallen. Skridskokul 25.2: kl Kvevlax. Kl Smedsby. 26.2: kl Solf. Kl Helsingby. 28.2: kl Replot. Kl Karperö. Kom med på en rolig timme på isen. Vi spelar, leker och har roligt på skridskor. Vasa simhall Fritidsavdelningen sponsorerar ett simhallsbesök för korsholmare i åldern 7 18 år i Vasa simhall under tiden Biljetter kan hämtas från fritidsavdelningen eller Sepis. Mera information och anmälningar: eller tfn MUSTASAARI IMustasaaressa vietetään koulujen talvilomaa viikolla 9, jolloin vapaa aikaosasto tarjoaa paljon mielenkiintoista tekemistä koululaisille ja koko perheelle. 23.2:Minifinlandia Skatilassa 26.2:Laskettelumatka Lapualle 27.2: Laskettelumatka Himokselle 27.2:Luistelua Vaasa Arenassa Koko perheen maksuton luisteluvuoro klo jäähallissa. Luistelukivaa 25.2:klo 10.00, Koivulahti. Klo 12.00, Sepänkylä. 26.2:klo 10.00, Sulva. Klo Helsingby. 28.2: klo Raippaluoto. Klo Karperö. Tule viettämään hauska tunti luistimilla: pelejä, leikkejä ja muuta hauskaa jäällä. Vaasan uimahalli Vapaa aikaosasto kustantaa kaikille 7 18 vuotiaille mustasaarelaisille yhden ilmaisen uimahallikäynnin Hae oma lippusi vapaa aikaosastolta tai Sepiksestä. Lisätietoja ja ilmoittautumiset: aika tai puhelimitse TOIMINTA-AVUSTUKSET MUSTASAAREN KUNNASSA TOIMIVILLE YHDISTYKSILLE JA YHTEISÖILLE VUONNA 2008 Mustasaaren kunnassa toimivat yhdistykset ja yhteisöt, jotka eivät saa lautakuntien avustusta toimintaansa, voivat hakea toiminta-avustusta kunnanhallitukselta. Vapaamuotoinen hakemus, johon liitetään toiminnan kuvaus ja talousarvio, osoitetaan Mustasaaren kunnanhallitukselle ja toimitetaan osoitteeseen Kunnanhallitus, Mustasaaren kunta, Keskustie 4, Mustasaari. Hakemuksen voi lähettää myös sähköpostitse info@mustasaari.fi. Viimeinen hakupäivä on perjantai Aikaisemmin jätetyt hakemukset otetaan huomioon. MUSTASAARI Kunnanhallitus Mustasaaren kunta Kulttuuritoimisto KULTTUURI- JA KIRJASTOLAUTA- KUNNAN AVUSTUKSET VUONNA 2008 Mustasaaren kulttuuri- ja kirjastolautakunnan talousarvioon on varattu määräraha kulttuuritoiminnan toiminta- ja projektiavustuksia ja stipendejä varten. Avustusten ja stipendien hakuaika päättyy Avustusta voivat hakea yhdistykset, ryhmät, yhteisöt ja yksityishenkilöt. Lisätietoja ja ohjeita antaa kulttuurisihteeri Olle Victorzon, puh tai Hakulomake on tulostettavissa kunnan verkkosivuilta (Lomakkeet). Hakemukset ja toimitetaan osoitteeseen Kulttuuri- ja kirjastolautakunta, Mustasaaren kunta, Keskustie 4, Mustasaari. Mustasaaressa Kulttuuri- ja kirjastolautakunta

12 Kursplatsen är vuxeninstitutet om inte annat anges. Förhandsanmälan på tel , eller e-post: korsholm.fi. Kurssipaikka on aikuisopisto ellei muuta mainita. Ennakkoilmoittautuminen puh , tai sähköposti: : Finlandssvenska dialekter förr och nu. Lisa Södergård, projektledare Svenska litteratursällskapet i Finland. To , Kursavgift 5 euro : Klimatförändringen hotar allt liv på jorden. U.B. Lindström, professor emeritus. Ti , Kursavgift 5 euro : Hälsoserien för pensionärer: Kostens ABC. Diana Markus, näringsterapeut. Ti , I samarbete med Äldrerådet i Korsholm. Avgift 3 euro : Grundkurs i skogsbruk. Peter Österåker. Ti , Kursavgift 10 euro : Buggkurs. Koskö Hembygdsförening. Caroline Lund, Maria Norrgård. Må , Kursavgift 8 euro : Grundkurs i bugg. Solf uf-lokal. Caroline Lund, Maria Norrgård. Må , Kursavgift 8 euro : Odla samla - använda kryddor. Kuni bönehus. Inger Norrgård. Ti och to , , Kursavgift 6 euro : Lindy Hop (Jitterbug). Rönnvik hembygdsgård. Tina Ehrs-Fagerholm, Thomas Östman. Sö , Kursavgift 8 euro. Anmälan senast : Videslöjd Rönnvik hembygdsgård. Bodil Salonen. Ti , Kursavgift 13 euro : Senior III. Tom Lillas. Må och fr , Kursavgift 45 euro : Bildbehandling. Arja Isotalo. To , Kursavgift 35 euro : Skype Internettelefoni. Arja Isotalo. To , Kursavgift 25 euro : Kort och kuvert. Carina Engblom. On , Kursavgift 10 euro : Temari japansk nålkonst. Mona-Lisa Björkbacka. To , Kursavgift 15 euro + materialkostnader : Stenläggning i hemträdgården. Henrik Lövdahl. Ti , Kursavgift 5 euro : Karda och spinna ull. Barbro Rönn. Fr , lö Kursavgift 10 euro + materialkostnader : Tovning för föräldrar och barn. Frida Grönqvist-Elo. Fr , lö , Kursavgift 10 euro + materialkostnader : Fisk som festmat. Korsholms högstadium. Jens Sandström. On , Kursavgift 13 euro : VHF-kurs. Ole Audas. Lö och sö , Kursavgift 10 euro : Jägarexamen. Gustav Rönn. Ti , Kursavgift 10 euro : Gör det själv- enkel service på egen bil. Korsholms högstadium, Törnqvist Kjell. Ti , Kursavgift 5 euro : Cykeln i skick till sommaren. Korsholms högstadium. Nils Renkonen. On , Kursavgift 5 euro : Att montera ner och flytta stockhus. Stundars, Peter Båsk, Karl-Erik Forth. Lö , Kursavgift 6 euro : Äppelträd odling och beskärning. Solf skola, Leif Blomqvist. Ti , Kursavgift 5 euro : Decoupage dekorera föremål med servetteknik. Tuovilan koulu, Birgitta Ryynänen. Lö , Kursavgift 10 euro : Pyssla med pärlor. Vassor martagård, Mona-Lisa Björkbacka. Må , foto: sonja onnela foto: sonja onnela Kursavgift 15 euro : Metsästäjäntutkinto. Mustasaaren keskuskoulu, Pilotti. Mikael Westerlund. Ti , Kurssimaksu 10 euroa : Seniorit III lisää tietokoneen käytöstä. Birgitta Ryynänen. Ti ja pe , Kurssimaksu 45 euroa : Kotisivut, Frontpageohjelmalla. Birgitta Ryynänen. Ke , Kurssimaksu 25 euroa : Unisieppari. Elena Varismäki. La , Kurssimaksu 6 euroa + tarvikemaksu : Decoupage Esineiden koristelu lautasliinoilla Decoupage-tekniikan avulla. Tuovilan koulu, Birgitta Ryynänen. La , Kurssimaksu: 10 euroa. foto: sonja onnela Du kan delta i en kurs gratis vid Korsholms vuxeninstitut om du är: 1. Arbetslös gäller språk- (nya studerande), data- och hantverkskurser 2. Pensionär eller 63 år gäller språk- (nya studerande), datakurser och seniordans 3. Invandrare gäller språk- och hantverkskurser 4. Eller du har en kort grundutbildning (folkskola eller grundskola) gäller språk- (nya studerande), datakurser och matematik Besök oss på Skolvägen 1, Smedsby, Korsholm eller ring , foto: sonja onnela Voit osallistua yhdelle kurssille ilmaiseksi jos olet: 1. Työtön kieli- (uudet opiskelijat), ATK-, media- ja käsityökursseille 2. Eläkeläinen, tai olet täyttänyt 63 vuotta kieli- (uudet opiskelijat), ATK- ja senioritanssikursseille 3. Maahanmuuttaja kieli,-fintandem-, ATK- ja käsityökursseille 4. Tai sinulla on lyhyt peruskoulutus (kansa/peruskoulu) kieli- (uudet opiskelijat), ATK- ja matematiikan kursseille Tule opiston toimistoon Koulutie 1, Sepänkylä, Mustasaari tai soita , Verksamhetsunderstöd 2008 för föreningar och organisationer som verkar i Korsholms kommun Föreningar och organisationer som inte erhåller bidrag av nämnderna kan ansöka om mindre verksamhetsunderstöd från kommunstyrelsen i Korsholm. En fritt formulerad ansökan med beskrivning av verksamhet och budget som bilaga skall riktas till Kommunstyrelsen i Korsholm på adressen Korsholms kommun, Kommunstyrelsen, Centrumvägen 4, KORSHOLM. Ansökan kan även sändas per e- post till info@korsholm.fi För att ansökan skall beaktas bör den vara inlämnad senast fredagen den 14 mars. Redan inkomna ansökningar beaktas. Kommunstyrelsen Korsholms kommun Kulturkansliet Ansökan om understöd 2008 Kultur- och biblioteksnämnden i Korsholm lediganslår en i årets budget angiven summa att sökas som verksamhets-, projektbidrag eller stipendium för kulturell verksamhet senast den Bidrag kan sökas av föreningar, grupper, sammanslutningar och enskilda. Anvisningar och information lämnar kultursekreterare Olle Victorzon, tel eller Bidragsblanketter finns på kommunens hemsida (Blankettarkiv). Ansökningarna inlämnas till Korsholms kommun, Kultur- och biblioteksnämnden, Centrumvägen 4, KORSHOLM. Korsholm Kulturnämnden

13 hålls vid församlingshemmet i Gamla Vasa onsdag 20.2 kl Konserten hålls i samarbete med Korsholms församling. hålls vid Korsholms dagcentral i Smedsby måndag 31.3 kl Vi sjunger tillsammans, under ledning av Margot Enström och lyssnar till musikframträdanden av elever vid musikinstitutet. Fritt inträde. Alla är välkomna! i musik och dans för nästa läsår kan göras t.o.m. 18 april för musikundervisning på grundoch institutsnivå och förberedande undervisning i musik, samt t.o.m. 31 maj för dans och musiklekis. Vi erbjuder följande: Skapande dans Nutidsdans I, II och III Batdancers (pojkgrupp) Musiklekskola Förberedande undervisning i musik. Studier på grund- och musikinstitutsnivå Ansökningsblanketterna/elektronisk ansökan finns på, www. korsholm.fi/musikinstitutet. Blanketter samt info fås även från musikinstitutets kansli tfn , e-post: musikinstitutet@ korsholm.fi. Mustasaaren kunnassa toimii monia aktiivisia ja innovatiivisia yrittäjiä, joiden panos kunnan myönteiseen kehittymiseen on merkittävä. Haluamme nyt nostaa esiin näitä yrittäjiä, ja sen vuoksi julistammekin kolmatta kertaa kilpailun Mustasaaren vuoden yrittäjä Voittajaksi valitaan yrittäjä, joka on omalla yritteliäisyydellään ja määrätietoisella työllään henkilöstömäärää ja liikevaihtoa Foto: barbo NäsmaN pidetään seurakuntatalossa Vanhassa Vaasassa keskiviikkona klo Konsertti pidetään yhteistyössä Mustasaaren seurakunnan kanssa. pidetään Mustasaaren Päiväkeskuksessa Sepänkylässä maanantaina klo Laulamme yhdessä Margot Enströmin johdolla. Laulujen välissä musiikkiopiston oppilaat esiintyvät. Vapaa pääsy. Tervetuloa mukaan! Foto: FutureimagebaNk I Korsholms kommun finns många aktiva och innovativa företagare som bidrar till kommunens positiva utveckling. Vi vill uppmärksamma dessa företagare, därför utlyser vi nu för tredje gången tävlingen Årets företagare i Korsholm Vinnare blir en företagare som med god entreprenörsanda, målmedvetet arbete, hög tillväxt i omsättning och antalet anställda byggt upp ett framgångsrikt Korsholmsföretag. Juryn består av: Katarina Heikius, utvecklingschef i Korsholms kommun. Matias Båsk, näringssekreterare i Korsholms kasvattaen luonut menestyvän mustasaarelaisyrityksen. Tuomaristo: Katarina Heikius, kehittämispäällikkö, Mustasaaren kunta. Matias Båsk, elinkeinosihteeri, Mustasaaren kunta. Benita Öling, KHTtilintarkastaja, Ernst & Young. Mikael Still, Director Advisory, KPMG. Pekka Haapanen, toimitusjohtaja, VASEK Aikataulu: Ehdotuksia vuoden yrittäjäksi otetaan vastaan oppilashaku musiikin perustason/musiikkiopistotason ja valmentavaan soitinopetukseen asti, sekä musiikkileikkikouluun ja tanssiosastoon asti. Tarjoamme seuraavaa: Musiikkileikkikoulu Valmentava soitinopetus Perus- ja musiikkiopistotason opinnot Luova tanssi Nykytanssi I, II ja III Batdancers (poikaryhmä) Ilmoittautumislomake/sähköinen hakemus löytyy verkkosivuilta: musiikkiopisto. Lomakkeita ja lisätietoa saa myös musiikkiopiston toimistosta puh , sähköposti: musiikkiopisto@mustasaari.fi. kommun. Benita Öling, CGRrevisor, Ernst & Young. Mikael Still, Director Advisory, KPMG. Pekka Haapanen, VD, VASEK. Tidtabell: Tips om företagare tas emot till Bland dem som tipsat utlottas priser. Kommunen kontaktar nominerade företag inom mars Juryn utser vinnaren i mars Tips om företag sänds till Matias Båsk, Korsholms kommun, Centrumvägen 4, Korsholm. Telefon , fax , info@korsholm.fi. www. korsholm.fi/foretagartavling asti. Kaikkien ehdotuksensa jättäneiden kesken arvotaan palkintoja. Kunta ottaa yhteyttä ehdokkaisiin maaliskuun 2008 aikana. Tuomaristo valitsee voittajan maaliskuussa Ehdotukset vuoden yrittäjäksi lähetetään osoitteeseen Matias Båsk, Mustasaaren kunta, Keskustie 4, Mustasaari. Puhelin , faksi , info@korsholm.fi. www. mustasaari.fi/yrittajakilpailu. I Onsdag 2 april kl ordnas uppföljningsdag för alla de som deltog i höstens Friskvårdsvecka i Botniahallen Dagen planeras så att alla tester som gjordes under dagarna i höstas får en uppföljning och vi ser om resultatet förbättrats eller inte, detta sker tillsammans med led. Johan Slotte. Kl har deltagarna möjlighet att pröva på vårens gymnastikprogram Senior- Fysiokimppa med ledare Iris Nåhls. Lunchen avnjuts kl.12 till ett pris av 6 euro. Dagen är avgiftsfri förutom maten. Anmäl om deltagande till Botniahallen senast fredag 28.3 tel eller info@botniarenas.fi. Alla välkomna med! En ny friskvårdsdag för nya och gamla deltagare ordnas i slutet av september. IHälsoserien för pensionärer vid vuxeninstitutet fortsätter. Kostens ABC, 11.3 ti Kursledare Diana Markus, näringsterapeut. Cancersjukdomar som är typiska för män och kvinnor 8.4, ti För kvinnor: auditoriet; Elena Pellas, specialläkare. För män: grupprummet; ISyksyllä pidetyn terveysliikuntaviikon seurantapäivä järjestetään Botniahallissa keskiviikkona 2.4. klo Terveysliikuntaviikkoon osallistuneilla on nyt mahdollisuus verrata, ovatko tulokset parantuneet viime syksystä. Seurantapäivän vetäjänä on Johan Slotte. Klo on tilaisuus tutustua tammikuussa alkaneeseen senioreiden liikuntakurssiin Seniori-Fysiokimppaan Iris Nåhlsin johdolla. Lounas on klo 12, hinta 6 euroa. Päivä on ruokailua lukuun ottamatta maksuton. Ilmoittautumiset viimeistään perjantaina 28.3., puh tai info@botniarenas.fi. Tervetuloa mukaan! Sekä uusille että aikaisemmin osallistuneille järjestetään uusi terveysliikuntapäivä syyskuun lopussa. I Muisti tiistai 1.4. klo Dementianeuvoja Lotta Wasström. Kurssimaksu on 3 euroa. Kurssi järjestetään Patrik Ehnström med.lic. Demenssjukdomar. Lotta Wasström 22.4, ti Kursavgift 3 euro/ föreläsning. Äldrerådet står för kaffekostnaderna. Förhandsanmälan IÄldrerådet ordnar tillsammans med Trafikskyddet en svenskspråkig tvådagars kurs (2x3h) för utbildning av seniorbilister. Dagarna ordnas 13 och 27 mars kl Ledare är instruktör Juhani Törnroos. Kursens syfte är att öka självkännedomen och att hjälpa att förstå den inverkan på körförmågan och på körningen som åldrandet medför samt ge information om typiska och farliga situationer som man som seniorbilist kan råka ut för och hur sådana kan undvikas. Juhani kan ses som en expert inom området och kan förklara det mesta på begripligt och intressant sätt. Nytt för i år är ett självutvärderingshäfte där man kan testa sina kunskaper. Anmäl om deltagande senast måndag 10.3 till äldrerådets sekreterare Viola Mitts tel Tillfällena ordnas på Korsholms dagcentral, Niklasvägen 1, Smedsby. Tel: Vasanejdens Lokalförsäkring bjuder på kaffe och dopp. Dagarna är avgiftsfria. Välkomna! yhteistyössä Mustasaaren vanhusneuvoston kanssa, joka tarjoaa kahvit. Ilmoittautumiset aikuisopistoon, puh ILiikenneturvan kouluttaja Juhani Törnroos pitää suomenkielisen Ikäautoilija liikenteessä -kurssipäivän klo Kurssin tavoitteena on lisätä osanottajien itsetuntemusta ja auttaa ymmärtämään, millaisia vaikutuksia ikääntymisellä on autolla ajamiseen. Kurssipäivän aikana käydään läpi tyypillisiä ikääntyvän autoilijan kokemia vaaratilanteita ja keinoja niiden välttämiseksi sekä syvennetään liikennemerkkien ja liikennesääntöjen tuntemusta. Kurssilla käsitellään myös kevyeen liikenteeseen liittyviä asioita, joten päivä soveltuu hyvin myös pyöräilijöille ja jalankulkijoille. Ilmoittautumiset viimeistään maanantaina vanhusneuvoston sihteerille Viola Mittsille, puh Kurssi järjestetään Mustasaaren päiväkeskuksessa, Niilontie 1, Sepänkylä. Osallistuminen on maksutonta. Vaasanseudun Lähivakuutusyhdistys tarjoaa kahvit. Tervetuloa! IKorsholms Byabuss fortsätter trafikera under år 2008 och 2009 med samma trafikant som tidigare. Tidtabellen och rutterna är de samma som tidigare. Nytt för denna period är däremot att det på torsdagar erbjuds möjlighet för invånare i såväl Björköby, Söderudden och Panike som Köklot och Iskmo att med anropsstyrd taxi ta sig till Byabussens hållplatser. Bokning samt förfrågningar till Byabussen görs föregående vardag per telefon till nummer I Mustasaaren Kyläbussi jatkaa liikennöintiä vuoden 2008 ja 2009 aikana ja liikennöitsijä pysyy samana. Aikatauluihin ja reitteihin ei ole tullut muutoksia. Jakson uutuutena on lisäksi sekä Björköbyn, Söderuddenin ja Paniken että Köklotin ja Iskmon asukkaiden mahdollisuus päästä kutsuohjatulla taksilla Kyläbussin pysäkeille torstaisin. Varaukset ja kyselyt jo edellisenä arkipäivänä puhelimitse Kyläbussin numeroon

14 Hobby/Träffar och Temadagar Ny säsong med olika hobbyer och sysselsättning har börjat, ni är välkomna med! Jämna veckor: måndag, torsdag och fredag Kl Ojämna veckor: måndag, tisdag, torsdag. och fredag kl Träslöjd varje onsdag och torsdag kl Dagcentergrupperna måndag, tisdag (finskgrupp)och torsdag kl Fredagsträffen varje fredag kl Påskpyssel 10.3 kl , 17.3 kl Luffarslöjd 31.3 kl , anmäl senast Tiffany 14.4 kl , anmäl senast Pärldag 28.4 k l , anmäl senast Ledare Kerstin Dahlkar, tel Boccia spelas varje tisdag kl , trevlig motionsform för knopp & kropp! Eftermiddagsdans Dans till Romantics torsdag 6.3 kl En bra mogendanseftermiddag, vi har då Jeppoborna på estraden igen. En önskad orkester är här, så möt upp alla danssugna! Dans till Greta Sundströms orkester torsdag 17.4, obs tiden. Kl har vi igen möjlighet att träffa Greta och dansa till hennes medryckande musik. Då hon spelar upp kan nog ingen sitta stilla. Konsert Allsångsträff med Olof Nyberg Han är min sång och min glädje. Torsdag 28.2 kl.13 har vi möjlighet att stifta bekantskap med Olof Nyberg från Monäs. Han sjunger på svenska och finska och har även andliga sånger på repertoaren. Kom med och sjung tillsammans med oss! Servering efter programmet! Kvällskonsert med Koskö gitarrgrupp! Måndag 3.3.kl. 18 ordnas en kväll med sång, musik och tänkvärda ord i den andliga riktningen. Publiken sjunger också med i de vackra psalmerna som är speciellt utvalda för tillfället. Annat Påsk-Bingo spelas onsdagen 12.3 kl. 13, kom med och vinn häxor och kycklingar! Seniorbilistkurs 13 och 27.3 kl.13-16,sammanhängande kurs i Äldrerådets regi. Anmäl senast Morsdagsmarknad 8.5 kl , anmäl om säljplats senast 5.5. Utställningar Träkonstutställningen med Sixten Ahlsved från Terjärv fortsätter ännu några dagar, till Utställare under mars och april månader är Terttu Åkerholm från Vasa. Det är första gången hon visar sin mångsidiga oljemålningskonst här på dagcentralen, kom och se! Till dagcentralen kommer man för att träffas, umgås, och att delta i hobby och i olika program, alla välkomna! Cafeterian är öppen alla dagar i året, må-fre kl , lö-sö och helger kl , lunch varje dag Sysselsättningsledare Kerstin Dahlkar tisdag kl 9-10 tel Dagcenterledare Viola Mitts tel kl varje vardag tel E-post: viola.mitts@korsholm.fi. Adress: Niklasvägen 1, Korsholm. Harrastustoimintaa ja teemapäiviä Mustasaaren päiväkeskuksen harrastustoiminta on pyörähtänyt käyntiin joulutauon jälkeen. Tervetuloa mukaan! Parilliset viikot: maanantai, torstai ja perjantai klo Parittomat viikot: maanantai, tiistai, torstai ja perjantai klo Puutöitä joka keskiviikko ja torstai klo Päiväkeskusryhmät maanantaisin, tiistaisin (suomenkielinen) ja torstaisin klo Perjantaitapaaminen joka perjantai klo Pääsiäisaskartelua klo klo Metallilankatöitä klo , ilmoittautuminen viimeistään Tiffanytöitä klo , ilmoittautuminen viimeistään Helmipäivä klo , ilmoittautuminen viimeistään Kurssinvetäjä: Kerstin Dahlkar, puh Bocciaa pelataan kehon ja mielen piristykseksi joka tiistai klo ! Iltapäivätanssit Romantics-yhtye. Torstaina 6.3. klo estradi on jälleen jepualaisten ja tanssilattia kutsuu kaikkia tanssinystäviä. Greta Sundströmin orkesteri Torstaina klo (huom. kellonaika!) meno on jälleen vauhdikasta, sillä Gretan soitto tempaa mukaansa tanssilattialle! Konsertti Yhteislaulutilaisuus torstaina klo 13. Olof Nyberg esittää sekä ruotsin- että suomenkielisiä kappaleita, mukana myös hengellisiä lauluja. Tervetuloa laulamaan kanssamme! Ohjelman jälkeen on tarjoilua. Muuta Pääsiäisbingoa pelataan keskiviikkona klo 13, mahdollisuus voittaa noitia ja pääsiäistipuja! Ikäautoilija liikenteessä -kurssi klo Kurssi järjestetään yhteistyössä aikuisopiston ja vanhusneuvoston kanssa. Ilmoittautuminen vanhusneuvoston sihteerille, puh , viimeistään Äitienpäivämarkkinat 8.5. klo , varaa myyntipaikkasi viimeistään 5.5. Näyttelyjä Teerijärveläisen Sixten Ahlsvedin puutaidetta esittelevä näyttely jatkuu asti. Maalis huhtikuussa esittelemme vaasalaisen Terttu Åkerholmin monipuolisia öljymaalauksia, nyt ensimmäistä kertaa päiväkeskuksessa. Päiväkeskukseen tullaan tapaamaan tuttuja, viihtymään ja osallistumaan harrastustoimintaan ja erilaisiin tapahtumiin. Kaikki ovat tervetulleita! Kahvila on avoinna joka päivä ympäri vuoden: ma pe klo , la su ja pyhäpäivinä klo Lounas joka päivä klo Askartelunohjaaja Kerstin Dahlkar, puhelinaika tiistaisin klo 9 10, puh Päiväkeskuksen johtaja Viola Mitts, puhelinaika arkipäivisin klo , puh , sähköposti viola.mitts@mustasaari.fi. Osoite: Niilontie 1, Mustasaari. Korsholms dagcentral som finns i samma byggnad som Folkhälsans hus på Niklasvägen 1 i Smedsby förväxlas ofta med Korsholms dagcenter, Kårkullas dagverksamhet, som är beläget i huset mittemot i kommunens ämbetshus. Nu önskar vi få in namnförslag på ett namn som lätt kan användas på våra båda språk och som tangerar vår verksamhet. På dagcentralen sysslar vi med väldigt många olika saker som hobby, dagcenter, kurser, danser, gymnastik, allsång, marknader, våra rum är fyllda med aktiviteter. I den del av huset som är kommunens finns även Folkhälsans Foto: viola mitts cafetèria och hemservicebyrån. Bland alla namnförslag utses ANSÖKAN OM UNDERSTÖD 2008 Idrotts-, hembygds- och ungdomsföreningar i Korsholm, samt övriga korsholmföreningar som ordnar barn- ungdoms- och idrottsverksamhet kan ansöka om understöd från fritidsnämnden i Korsholm. Verksamhetsbidrag Upprätthållande av uf/hf hus Anslås att sökas senast den 17 mars 2008 Skötselbidrag och kartbidrag Anslås att sökas senast den 23 april 2008 Projektbidrag Ansökningstid under hela året Blanketter för ansökan om understöd, anvisningar och information fås från våra hemsidor: eller från fritidsavdelningen tfn Ansökningarna inlämnas till: Korsholms kommun, Fritidsnämnden, Centrumvägen 4, KORSHOLM senast det datum som ovan angivits kl Försenade ansökningar förkastas. Korsholm Fritidsnämden ett vinnande namn av vår jury som belönas med segelskutan handmade in Dagcentralen på bilden (blir det många likadana förslag utses vinnaren genom lottdragning) och mellan alla som deltagit utlottas olika vinster. Tiden för namnförslagen är från och de som vunnit priser kontaktas personligen men publiceras också i Korsholmsnytts aprilnummer. Bidragen kan skickas per post till Niklasvägen 1 Smedsby 65610, eller lämnas i en låda som finns i dagcentralen utanför dagcenterledarens dörr, märk kuverten Namnförslag. Närmare info Viola Mitts VUODEN 2008 AVUSTUSHAKEMUKSET Mustasaaren urheiluseurat, kotiseutuyhdistykset ja nuorisoseurat sekä muut lapsi-, nuoriso- ja liikuntatoimintaa järjestävät mustasaarelaisyhdistykset voivat hakea avustusta toimintaansa Mustasaaren vapaa-aikalautakunnalta. Toiminta-avustus Nuorisoseurantalojen/kotiseututalojen ylläpito Avustukset julistetaan haettavaksi viimeistään 17. maaliskuuta 2008 Hoitoavustus / Kartta-avustus Avustukset julistetaan haettavaksi viimeistään 23. huhtikuuta 2008 Projektiavustus Jatkuva hakuaika Avustushakemuslomakkeita saa vapaa-aikaosastolta tai kunnan verkkosivuilta Ohjeita ja lisätietoja, puh Hakemus palautetaan määräaikaan mennessä osoitteeseen Mustasaaren kunta, Vapaa-aikalautakunta, Keskustie 4, Mustasaari. Myöhästyneet hakemukset hylätään. Mustasaressa Vapaa-aikalautakunta MUSTASAARI Mustasaaren päiväkeskus sijaitsee Folkhälsantalossa Sepänkylässä osoitteessa Niilontie 1. Päiväkeskus sekoitetaan usein Kårkullan päiväkeskukseen, joka tarjoaa vammaisten päivätoimintaa omissa tiloissaan kunnan virastotalossa. Haluamme nyt saada päiväkeskukselle nimen, joka kuvastaa toimintaamme ja jota on helppo käyttää sekä suomeksi että ruotsiksi. Päiväkeskuksessa järjestetään monipuolista toimintaa, kuten kädentaitokursseja, päiväkeskustoimintaa, tanssia, voimistelua, yhteislaulua ja markkinoita. Kunnan toimitiloihin kuuluvat myös Folkhälsanin kahvila ja Sepänkylän kotipalvelutoimisto. Keksi päiväkeskukselle naseva nimi ja lähetä ehdotuksesi maaliskuun kuluessa Viola Mittsille osoitteeseen Niilontie 1, Mustasaari. Voit myös jättää ehdotuksesi päiväkeskuksen johtajan työhuoneen ovensuussa sijaitsevaan laatikkoon. Merkitse kuoreen Nimiehdotus. Raati palkitsee parhaan ehdotuksen pääpalkinnolla, joka on päiväkeskuksessa tehty purjevene. Mikäli voittanutta nimeä on ehdottanut useampi henkilö, pääpalkinto arvotaan näiden kesken. Muiden osallistujien kesken arvotaan pienempiä palkintoja. Voittajiin otetaan yhteyttä henkilökohtaisesti ja heidän nimensä julkaistaan Mustasaaren uutisten huhtikuun numerossa Lisätietoja antaa Viola Mitts, puh

15 foto: futureimagebank akutmottag- Hälsocentralens ning, tfn Kvevlax Sjukvårdsrådgivning må-fre kl.9-10, Mödra- och barnrådgivning må-fre kl. 9-10, Läkaren har öppen telefontid torsdagar kl och fredagar kl Telefontiden bokas samma dag fram till en halv timme före via hälsocentralens växel, Helsingby Sjukvårdsrådgivning må-fre kl , Mödraoch barnrådgivning må-fre kl , Läkaren har öppen telefontid torsdagar kl Telefontiden bokas samma dag fram till en halv timme före via hälsocentralens växel, Replot-Björköby Sjukvårdsrådgivning må-fre kl.10-11, Sjukvårdsrådgivning, Björköby må kl.10-11, Mödra- och barnrådgivning må kl Ti-to kl , Fre kl.10-11, Läkaren har öppen telefontid tisdagar kl Telefontiden bokas samma dag fram till en halv timme före via hälsocentralens växel, Solf Sjukvårdsrådgivning må-fre kl.8-9, Mödra- och barnrådgivning må-fre kl , Läkaren har öppen telefontid tisdagar kl Telefontiden bokas samma dag fram till en halv timme före via hälsocentralens växel, Smedsby-Norra Korsholm Sjukvårdsrådgivning må-fre kl.9-11, Mödra- och barnrådgivning, Smedsby, 0-4 mån, må-fre kl. 9-10, Mödra- och barnrådgivning, Smedsby, >4 mån, må-fre kl. 9-10, Mödra- och barnrådgivning, Norra Korsholm, må-fre kl. 9-10, Läkaren har öppen telefontid måndagar kl , onsdagar kl och fredagar kl Telefontiden bokas samma dag fram till en halv timme före via hälsocentralens växel Terveyskeskuksen ensiapuvastaanotto, puh Koivulahti Sairaanhoidon neuvonta ma pe klo 9 10, Äitiysja lastenneuvola ma pe klo 9 10, Lääkärillä on avoin puhelinaika torstaisin klo ja perjantaisin klo Aika varataan terveyskeskuksen vaihteesta, puh Ajanvaraus alkaa klo 8 ja päättyy puoli tuntia ennen lääkärin puhelinajan alkamista. Helsingby Sairaanhoidon neuvonta ma pe klo , Äitiysja lastenneuvola ma pe klo , Lääkärillä on avoin puhelinaika torstaisin klo Aika varataan terveyskeskuksen vaihteesta, puh Ajanvaraus alkaa klo 8 ja päättyy puoli tuntia ennen lääkärin puhelinajan alkamista. Raippaluoto Björköby Sairaanhoidon neuvonta ma pe klo 10 11, Sairaanhoidon neuvonta, Björköby, ma klo 10 11, Äitiys- ja lastenneuvola ma klo 10 11, , ti to klo , pe klo 10 11, Lääkärillä on avoin puhelinaika tiistaisin klo Aika varataan terveyskeskuksen vaihteesta, puh Ajanvaraus alkaa klo 8 ja päättyy puoli tuntia ennen lääkärin puhelinajan alkamista. Sulva Sairaanhoidon neuvonta ma pe klo 8 9, Äitiys- ja lastenneuvola ma pe klo , Lääkärillä on avoin puhelinaika tiistaisin klo Aika varataan terveyskeskuksen vaihteesta, puh Ajanvaraus alkaa klo 8 ja päättyy puoli tuntia ennen lääkärin puhelinajan alkamista. Sepänkylä Pohjois-Mustasaari Sairaanhoidon neuvonta, ma pe klo Lasten- ja äitiysneuvola, Sepänkylä, 0 4 kk ma pe klo Äitiys- ja lastenneuvola, Sepänkylä, yli 4 kk, ma pe klo 9 10, Äitiys- ja lastenneuvola, Pohjois-Mustasaari ma pe klo 9 10, Lääkärillä on avoin puhelinaika maanantaisin klo , keskiviikkoisin klo ja perjantaisin klo Aika varataan terveyskeskuksen vaihteesta, puh Ajanvaraus alkaa klo 8 ja päättyy puoli tuntia ennen lääkärin puhelinajan alkamista. foto: futureimagebank Bernstein, Harry: Den osynliga väggen (2007) Den 96-årige (!) Bernstein debuterar här med en myllrande barndomsskildring om en judisk familj i England kring första världskriget. Pojken Arry bor på en lugn liten gata som är delad i två sidor av en osynlig vägg. Den ena sidan bebos av kristna, den andra av judar. Konflikter uppstår när kärleken sätter resp. tro på prov. Författaren skriver ur ett barns iakttagande perspektiv. Rekommenderas för läsare mellan år. (u s-h) Gustavsson, Per: Så gör prinsessor (2007) Prinsessor kan inte fäktas. De kan bara gifta sig och få barn, sa Kajsa en dag till sin pappa Per. Det satte igång en livlig diskussion om vad prinsessor gör och inte gör. Och inte bör göra. Så började en bok ta form. Det har blivit en kul och fartfylld bilderbok för alla tuffa små tjejer och killar i slott och koja. Ålder: 3-6 år (bg) Haddon, Mark : Den besynnerliga händelsen med hunden om natten. Roman (2003) En bra bok för alla. Bra skriven, lämpar sig både för ungdomar och vuxna. Innehåller både glädje och sorg och ett fantastiskt djup. Den handlar om en pojke, Christopher, som har Aspergers syndrom. Han berättar själv hur han försöker lösa mysteriet med vem som dödat grannfruns hund. Spännande och lättläst bok. (b-ms) Haruf, Kent: Tasangon laulu. Romaani (2000). Löytyy kirjastosta myös englanniksi : Plainsong Miesopettaja jää yksin kahden poikansa kasvattajaksi. Nuori tyttö huomaa olevansa raskaana, äiti ei päästä häntä kotiin. Maalla asuu kaksi jo vanhempaa poikamiesveljestä. Romaanin päähenkilöt ovat kotoisin Denverin itäpuolelta Coloradossa sijaitsevasta pienestä Holtin kaupungista ja sen lähistöltä. Haruf kertoo vuoroluvuin henkilöiden tarinan. Tapahtumat liittävät heidät yhteen. Tarinasta kehittyy lämmin ja toiveikas kertomus päähenkilöiden arjesta, joka vangitsee lukijansa uskottavuudellaan ja hyvällä sekä henkilö- että miljöökuvauksellaan. (bf) Jung Chang: Mao (2006) Tämä on Mao Zedongin todellinen tarina. Jung Changin elämäkerta kumoaa myytit ja piirtää kuvan julmasta johtajasta, joka juonitteli, myrkytti ja kiristi saadakseen haluamansa. Maon valloitettua Kiinan v.1949 hänen salaisena päämääränään oli maailmanvalta. Valtavan tutkimustyönsä aikana tekijät ovat perehtyneet salaisiin arkistoihin, haastatelleet ensi kertaa useita Maon lähipiirin henkilöitä sekä Kiinan ulkopuolella lähes kaikkia, jotka ovat olleet hänen kanssaan tekemisissä. (takakannen tekstistä). Tekijä on meille tuttu kirjastaan Villijoutsenet. Kolmen kiinattaren tarina (1992) Boken finns också på svenska på biblioteket. (u s-h) Magorian, Michelle: Godnatt Mister Tom. Roman (1983; nytryck 2005) Willie, nästan nio, har evakuerats ut på den engelska landsbygden undan flyganfallen mot London och hamnar hos den gamle enstöringen Thomas Oakley. Hos Mister Tom möter han för första gången i sitt liv vänlighet, han får äta sig mätt, får kläder och en egen säng. Men den lyckliga tillvaron bryts, när hans mamma sänder efter honom. När veckor går utan att Mister Tom får något livstecken från foto: sonja onnela Willie, ger sig den gamle mannen av till London för att söka efter honom. En fängslande berättelse i traditionell engelsk stil för både vuxna och barn. (h-al) Moberg, Åsa : Hon var ingen Florence Nightingale. Människan bakom myten (2007) Nightingale har gått till historien som den självuppoffrande sjuksystern från Krimkrigets dagar. En kvinnogestalt mången idag inte vill identifiera sig med. Men en bättre förebild kan man knappast tänka sig än denna begåvade person som genom sin personliga insats i stort sett skapade sjuksköterskeutbildningen, informellt lade grunden till Röda korset och initierade den moderna socialmedicinen. Mycket inspirerande biografi om en mytomspunnen kraftkvinna! (u s-h) Sota-ajan lapset. Kirjailijat kertovat lapsuudestaan sodan varjossa. Toim. Leena Laulajainen (2006) Tähän antologiaan on koottu vuosina syntyneiden kirjailijoiden kuvauksia sota-ajasta ja sodan vaikutuksesta heidän elämäänsä. Tekstit valottavat koko sota-aikaa ja sen erilaisia ilmiöitä: pelottavaa arkea ilmahälytyksineen, oman kodin menetystä ja tuloa evakkona vieraaseen paikkaan, sotalapsiaikaa Ruotsissa sekä läheisen katoamisen tai kuoleman aiheuttamaa tuskaa. Runsas kuva-aineisto. (u s-h)

16