IDROTTSHÖGSKOLANS ÅRSREDOVISNING FÖR 2003

Transkript

1 Dnr /03 IDROTTSHÖGSKOLANS ÅRSREDOVISNING FÖR 2003 REKTORS FÖRORD...3 RESULTATREDOVISNING...5 IDROTTSHÖGSKOLANS UPPDRAG...5 Uppdraget...5 Året som gick:...5 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING...6 Utbildningsutbudet...6 Behöriga sökande...7 Nybörjare...8 Helårsprestationer och genomströmning...11 Examina...13 Fördjupningsnivå...13 Utbildning för annan högskola...13 Uppdragsutbildning...14 Åtgärder för att stimulera ungdomar att välja högre utbildning och bredda rekryteringen...14 Åtgärder för att underlätta och stimulera det internationella utbytet av studenter, lärare och annan personal...15 Pedagogisk utbildning av lärare...16 Beslut om dimensioneringen...17 Utbyggnad av regionala centrum...17 Handlingsplan för att främja studenters lika rättigheter...18 Högskoleintroducerande utbildningar...18 IT-stödd distansutbildning...18 Samverkan med det omgivande samhället...18 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING...20 Publicering i internationellt erkända tidskrifter med referee-system...20 Samverkan...20 Andelen kvinnor och män i forskning och forskarutbildning...20 Internationellt samarbete...21 Forskarutbildning...22 Åtgärder för att främja mång- och tvärvetenskap...22 Förändringar av antalet anställda professorer (heltidsekvivalenter)...23 Antal innehavare av utbildningsbidrag...23 Åtgärder för att stärka forskning som bedrivs i nära anslutning till lärarutbildningen och pedagogisk yrkesverksamhet...23 Laboratoriet för Tillämpad Idrottsvetenskap (LTIV)...23 Centrum för idrottsforskning (CIF)...23 ÖVRIGT...25 Personal...25 Biblioteket...31 Miljöledningssystem...33 IDROTTSHÖGSKOLANS EKONOMI Intäkter av anslag...34 Intäkter av avgifter och ersättningar...35 Kostnader...36 Årets kapitalförändring...37 RESULTATRÄKNING...39 BALANSRÄKNING...40 ANSLAGSREDOVISNING...41 FINANSIERINGSANALYS...42 Redovisningsprinciper för resultat- och balansräkning...43 Redovisning av styrelseledamöternas ersättningar och uppdrag (60)

2 Dnr /03 NOTER...45 Väsentliga uppgifter avseende räkenskapsåret Idrottshögskolans styrelse fr o m 1 januari 2001 t o m 31 december STYRELSENS BESLUT...51 BILAGOR...52 BILAGA 1 UNDERLAG FÖR BERÄKNING AV GRUNDUTBILDNINGSANSLAG FÖR BUDGETÅRET BILAGA 2 REDOVISNING AV MYNDIGHETSKAPITAL...54 BILAGA 3 TABELLER...55 Tabell 1 Antal behöriga sökande till Idrottshögskolans utbildningsprogram Tabell 2 Antal nybörjare 2003, 2002, 2001 och Tabell 3 Helårsstudenter och helårsprestationer 2003, 2002, 2001, Tabell 4 Avlagda examina 2003, 2002, 2001, och Tabell 5 Helårsstudenter på kurser efter fördjupningsnivå 2003, Tabell 6a Kvinnor: fördelning av åldersgrupper samt rörlighet inom respektive kompetensnivå...59 Tabell 6b Män: fördelning av åldersgrupper samt rörlighet inom respektive kompetensnivå...59 Tabell 6c Procentuell åldersfördelning oberoende av kompetenskategori...59 Tabell 7 Ålders- och könsfördelning inom respektive personalkategori (personår) (60)

3 Rektors förord ett jubileumsår År 1813 grundade skalden och fäktmästaren Per Henrik Ling Kungliga Gymnastiska Centralinstitutet (GCI). Idrottshögskolan i Stockholm har sedan dess varit ett ledande centrum för kunskap och kunskapsproduktion kring gymnastik, idrott, hälsa och fysisk aktivitet. I maj månad 2003 högtidlighölls vid en jubileumslunch med studenter, styrelsen och personal 190 framgångsrika utbildningsår i kroppsövningens tjänst. Utbildningarna Under de senaste åren har Idrottshögskolans i Stockholm utbildningsprogram breddats och fördjupats för att tidigt möta det omgivande samhällets behov. Hösten 2003 startade en ny inriktning inom lärarutbildningen. Lärarutbildning med inriktning mot folkhälsa genom fysisk aktivitet är ett aktivt initiativ från högskolan i syfte att motverka de allt mer synliga folkhälsokonsekvenser som är följden av en fysiskt inaktiv livsstil. Genom att nyttja den gedigna kunskap som finns inom högskolans Hälsopedagogutbildning i lärarutbildningen har viktiga synergieffekter i utbildningarna uppnåtts. Tränarprogrammets antagningsvillkor och innehåll har till detta år förändrats för att bättre motsvara specialförbundens behov. En andra studentgrupp Sport Management-studenter har antagits i höst. En nordisk Bachelor utbildning i friluftsliv har även genomförts inom ramen för det nordiska samarbetet Nordplus. Forskningen Idrottshögskolan i Stockholm har under hösten utarbetat en forskningspolicy. Högskolan kraftsamlar sina resurser på fem prioriterade ämnen kring vilka slagkraftiga nationella och internationella nätverk för forskning och forskarutbildning etablerats och vidareutvecklats. Ämnena är: pedagogik, idrottspsykologi, idrottshistoria, rörelselära och fysiologi. Med denna kärnkompetens som bas har Idrottshögskolan utvecklat tre nya forskningsområden av mångvetenskaplig temakaraktär, nämligen preventiv hälsovetenskap, utbildningsvetenskap och tillämpad idrottsvetenskap. Satsningen på denna temaforskning ger en nära förankring till samhällsaktuella frågor som rör idrott, hälsa och fysisk aktivitet och skapar arenor för samverkan med Idrottshögskolans viktigaste avnämare inom hälso-, skol- och idrottssektorerna. Samverkan Hösten 2003 arrangerade Idrottshögskolan i Stockholm i samarbete med Riksidrottsförbundet en internationell forskningskonferens inom kunskapsområdet Sport Management. Nära 400 delegater och studenter från hela världen besökte Idrottshögskolan. Såväl konferensen som det anslutande studentseminariet (löpande under en vecka) blev innehållsmässigt en stor succé. Idrottshögskolan samarbetade också med Fenomenalen Science Center i Visby kring sommarens och höstens utställning Sport & Vetenskap. Utställningen går nu vidare på turné ut i landet. Idrottshögskolan har under året tagit initiativ till två forskarskolor, i idrott respektive friluftsliv. Högskolan har också inbjudit till nationella nätverksträffar avseende lärarutbildning i Idrott och hälsa samt erfarenhetsutbyte kring forskning och utbildning i friluftsliv. Det sedan tidigare existerande samarbetet med Riksidrottsförbundet och Sveriges Olympiska kommitté kring elitidrott har under året fördjupats, bl.a. har ett avancerat rörelseanalyssystem införskaffats. Under hösten 2003 har ett nätverk med de konstnärliga högskolorna i Stockholm etablerats. 3

4 Organisation i utveckling Idrottshögskolan har under senhösten 2003 startat ett chefsutvecklingsprogram som kommer att löpa under I anslutning till detta har ett arbete kring Idrottshögskolans visioner och mål igångsatts. Insatser för att förbättra arbetet med internationalisering och marknadsföring har vidtagits. Bl.a. kommer Idrottshögskolan att få en ny hemsida levererad under mars månad Idrottshögskolan har av Stockholms stadsbyggnadskontor beviljats godkännande för detaljplanering av en ny byggnad för forskning, bibliotek, kontor och undervisningslokaler. Ekonomin i balans Idrottshögskolans ekonomi är god och visar i år ett överskott. Vidtagna ekonomiska insatser har burit frukt. Per Nilsson Rektor 4

5 RESULTATREDOVISNING Idrottshögskolans uppdrag Uppdraget Idrottshögskolan (IH) är världens äldsta högskola för utbildning inom fysisk aktivitet, idrott och hälsa. Per Henrik Ling grundade Kungliga Gymnastiska Centralinstitutet (GCI) år Efter högskolereformen 1977 införlivades Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) med Lärarhögskolan i Stockholm. Idrottshögskolan etablerades som självständig högskola den 1 juli 1992 med uppdrag att "bedriva grundläggande utbildning i idrott för skolans, idrottsrörelsens och andra avnämares behov" (prop 1990/91:100, bilaga 10). I uppdraget skulle också ingå att utveckla och fördjupa ämnet idrott som högskoleämne. Det utbildningsuppdrag som Idrottshögskolan fick vid starten har senare (prop 1992/93:169) konkretiserats än mer med innebörden att utbildningen ska breddas med målet att ge "program med hälsoinriktad profil" utöver lärarutbildning, idrottslärarutbildning med sikte på vidare kompetens samt större utbud av kurser med inriktning på friskvård och förebyggande hälsovård. Sambandet mellan utbildning och forskning ska stärkas. Den senaste övergripande målformuleringen som statsmakterna fastställt är att Idrottshögskolan ska utbilda i idrott och hälsa (prop 1997/98:1). Året som gick: Idrottshögskolan firade sitt 190 års jubileum Fyra forskarstuderande, varav två lärare vid Idrottshögskolan, disputerade En professur i fysiologi överfördes från Karolinska Institutet till Idrottshögskolan Idrottshögskolans statliga forskningsanslag väsentligt utökades Två nya forskningsassistenter anställdes Tre nya temaforskningsområden formulerades i Idrottshögskolans forskningsstrategi Idrottshögskolan deltog i arrangerandet av den interaktiva utställningen Sport & Vetenskap i Visby Samarbetet med Riksidrottsförbundet (RF) och Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) utökades och fördjupades, särskilt kring Laboratoriet för Tillämpad Idrottsvetenskap Idrottshögskolan tog initiativet att tillsammans med fem andra högskolor ansöka om forskarskola i idrott I samarbete med Riksidrottsförbundet (RF) och European Association for Sport Management (EASM) arrangerades internationell forskningskonferens En nordisk Bachelor utbildning inom ramen för det nordiska samarbetet - Nordplus - genomfördes Idrottshögskolan beviljas särskilda medel av regeringen för att utveckla fortbildningskurser för personal i skolan och föreningslivet i syfte att öka barns fysiska aktivitet Teknisk lösning för Idrottshögskolans nya webbplats upphandlades 5

6 Grundläggande högskoleutbildning Utbildningsutbudet Tyngdpunkten i Idrottshögskolans ordinarie utbildningsverksamhet 2003 låg i utbildningsprogrammen med 556 registrerade studerande. Dessutom fanns 120 registrerade studerande i kurser utanför program. Tabell 1 Utbildningsprogram och antal studenter Lärarutbildn med inr Idrott och hälsa samt annan inr/ämne p Idrottslärarutbildning Hälsopedagogutbildning Specialidrottstränarutbildning 80/140 p Idrott 80 p Sport Management Nya Tränarutbildningen p 33 Summa Ökningen av antalet programstudenter under 2003 i relation till 2002 beror huvudsakligen på att antagning skedde till det reviderade Tränarprogrammet 2003 samt på övergången till en ny och förlängd lärarutbildning. Enligt utbildningsuppdraget ska Idrottshögskolan, vid sidan av utbildning som leder till examen, bedriva fortbildning och vidareutbildning. En enkel distinktion mellan fortbildning och vidareutbildning är att fortbildning är en kvalificering av yrkeskunskap inom det område en person är utbildad för och verksam inom. Vidareutbildning innebär utbildning mot ett nytt yrkesområde. Inte sällan går insatserna in i varandra sett ur individens perspektiv. Idrottshögskolan har därför valt att använda fortbildning och vidareutbildning som ett samlat begrepp. Det står för utbildning som för den enskilde leder till vidgad kompetens i förhållande till tidigare avslutad yrkesutbildning. Idrottshögskolans fristående kurser under 2003 vände sig i huvudsak till personer som redan hade yrkesutbildning och erfarenhet av yrkeslivet. Några av kurserna erbjöds på distans. Med distansstudier förstås i detta sammanhang att utbildningen är upplagd så att även personer bosatta på orter utanför Stockholmsområdet kan delta. Koncentrerade undervisningstillfällen förläggs till Idrottshögskolan. Utbildningen erbjuds som deltidsstudier, vilket gör att studierna går att förena med annan verksamhet. Tre kurser erbjuds genom Nätuniversitetet: Dopning/Antidopning, 10 poäng Rörelselära Motorisk kontroll, 5 poäng Forskningsmetodik med inriktning idrott, 20 poäng. Vid Idrottshögskolan startade 2003 följande fristående kurser: Bollspelsdidaktik, 5 poäng Dopning/Antidopning utbildning, 10 poäng Ergonomi och arbetsmiljö, 5 poäng Folkhälsovetenskap genom fysisk aktivitet, 40 poäng Forskningsmetodik med inriktning mot idrott, 20 poäng 6

7 Friluftsliv, 5 poäng Grundkurs i ledarskap, 10 poäng Gymnastik, rörelse och dans för barn 4-9 år, 5 poäng Handledning och mentorskap, 5 poäng Idrott en introduktion till Sport Management, 10 poäng Idrott D, humanistisk/samhällsvetenskaplig inriktning, 20 poäng Idrottsjuridisk grundkurs, 10 poäng Klassisk massage och idrottsmedicin, 10 poäng Komplettering av utländsk examen, idrottslära, 5 poäng Komplettering av utländsk examen, praktisk/pedagogisk utbildning, 10 poäng Nordisk Bachelor i friluftsliv, 40 poäng Rörelselära Motorisk kontroll, 5 poäng Specialidrottens träningslära, 5 poäng Liksom under tidigare år har Idrottshögskolan gett kompletterande utbildning för invandrare med utländsk idrottslärarexamen. Orientering, friluftsliv, skid- och skridskoåkning är exempel på områden som inte alltid finns med i en utländsk idrottslärarexamen. Under 2003 var 4 studerande registrerade i sådan kompletterande utbildning vid Idrottshögskolan. Behöriga sökande Efterfrågan på Idrottshögskolans utbildningar är stor. År 2000 var antalet behöriga sökande till Idrottshögskolans utbildningsprogram 3870 personer därefter skedde en nedgång, år 2001 var det 2230 sökande, år 2002 sökte 2082 personer. År 2003 ökade antalet behöriga sökande till Totalt fanns drygt sökande per plats hösten (Tabell 1 i bilaga 3). Högst var sökandetrycket till Hälsopedagogutbildningen med 32 behöriga sökande per plats. Ungefär lika många behöriga sökande som föregående år, men något fler studieplatser erbjöds. På Lärarutbildningen med inriktning mot idrott och hälsa samt annan inriktning/ämne (ersatte hösten 2001 Idrottslärarutbildningen 120 poäng) har sökandetrycket minskat från år Då fanns det knappt 33 behöriga sökande per plats. Därefter har efterfrågan sjunkit till 13 behöriga sökande per plats år 2001, till 11 år 2002 och oförändrat antal behöriga sökande år Det bör noteras att 2001 skedde en ökning av antalet platser med dryga 30 %. Förklaringen till minskningen kan vara den ökade konkurrensen. År 2003 erbjöd 15 högskolor i landet lärarutbildning med inriktningsstudier i idrott. Specialidrottstränar-/Tränarutbildningen uppvisar stora variationer i antal behöriga sökande mellan åren och skiljer sig avsevärt från övriga program. År 2000 fanns 1,3 behöriga sökande till varje plats och år 2001 var antalet 1,2. Att Tränar- och Specialidrottstränarutbildningens siffror skiljer sig från övriga programs beror på de särskilda behörighetskrav i specialidrott som gäller för denna utbildning och som gör att kretsen av behöriga sökande är starkt begränsad. Den sökande ska ha genomgått idrottsledarutbildning, lägst steg 2, samt ha minst fem års dokumenterad sammanhängande tränar-/ledarerfarenhet eller minst tre års dokumenterad erfarenhet som elitaktiv inom den valda specialidrotten. Vilka specialidrotter som är aktuella varierar från år till år och antalet idrotter varierar. År 2000 var antalet specialidrotter 15 och 2001 var antalet 25. 7

8 År 2003 var antalet behöriga sökande till det nya reviderade Tränarprogrammet p 1.6 per plats, samtliga specialidrotter kan söka. Till det nya Sport Managementprogrammet var det drygt 28 behöriga sökande per plats 2002 och 25 behöriga sökande per plats år Nybörjare Det totala antalet nybörjare vid Idrottshögskolan 2003 var 265 personer. Av dessa var 176 nybörjare på utbildningsprogram och 89 var nybörjare på fristående kurser. Åldersfördelningen bland nybörjare på program Närmare 60 % av nybörjarna var år 2003 yngre än 25 år. Åldersgruppen år utgjorde 34 % och andelen äldre än 35 år 6 %. Andelen yngre än 25 år var något lägre än föregående år, 60 % jämfört med 66 %. Andelen åringar ökade något jämfört med 2002 då denna åldersgrupp utgjorde 32 %. Andelen nybörjare äldre än 34 år har ökat från 2 % (tre individer) till drygt 6 % (11 individer). Diagram 1 Åldersfördelningen bland nybörjare på utbildningsprogram % 70% 60% 50% 40% 30% % 10% 0% < 24 år år > 34 år Hälsopedagogutbildningen uppvisar en ganska stor variation i åldersfördelningen under de senaste åren. År 2000 utgjorde nybörjarna yngre än 25 år 60 %. Andelen ökade till 66 % år 2001 för att sedan minska 2002 till 59 %. År 2003 minskade åldersgruppen ytterligare till att utgöra 57 %. Andelen nybörjare i åldersgruppen år var %. År 2001 minskade denna åldersgrupp och utgjorde då 21 %, för att år 2002 öka till 37 %. År 2003 skedde en minskning och åldersgruppen utgjorde 32 %. År 2000 var andelen nybörjare i åldern 35 år eller äldre 8 % (två individer). År 2001 utgjorde denna åldersgrupp 14 % (fyra individer), ,7 % (en individ) och år 2003 knappt 11 % (tre individer). 8

9 Diagram 2 Åldersfördelningen bland nybörjare på Hälsopedagogutbildningen % 70% 60% 50% 40% 30% % 10% 0% < 25 år år > 34 år Lärarutbildning med inriktning mot idrott och hälsa samt annan inriktning/ämne, poäng, anordnades för första gången hösten Totalt antogs 81 personer. Nybörjare yngre än 25 år utgjorde 67 %, andelen nybörjare i åldern år var 27 % och 6 % var över 35 år. År 2002 var 73 % under 25 år, 25 % var mellan år och drygt 2 % var över 35 år. År 2003 var andelen nybörjare yngre än 25 år 75 %. Nybörjare i åldern var 22 % och 3 % var över 34 år (två individer). Diagram 3 Åldersfördelningen bland nybörjare på Lärarutbildningen % 70% 60% 50% 40% 30% % 10% 0% < 25år år >34 år Sport Managementprogrammet anordnades för första gången hösten Totalt antogs 31 personer. Nybörjare yngre än 25 år utgjorde 52 %, andelen år var 48 %. Det fanns ingen över 34 år. År 2003 utgjorde nybörjare yngre än 25 år 75 %, andelen år var 22 % och 3 % (en individ) var över 34 år. 9

10 Diagram 4 Åldersfördelningen bland nybörjare på Sport Management % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% < 24 år år > 34 år Specialidrottstränarutbildningen hade ingen antagning Redovisning av utvecklingen på programmet gjordes i Årsredovisningen för Ny antagning till programmet görs hösten 2003 till den nya Tränarutbildningen. Tränarutbildningen poäng. Nybörjare yngre än 25 år utgjorde drygt 39 %, andelen nybörjare år utgjorde drygt 48 % och andelen över 34 år var 12 %. Diagram 5 Åldersfördelningen bland nybörjare på Tränarutbildningen % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% < 24 år år > 34 år 2003 Könsfördelningen bland nybörjare på program Bland nybörjarna på program var könsfördelningen relativt jämn; 49 % kvinnor och 51 % män. Inom några av programmen är dock skillnaderna större (se diagram 6). Diagram 6 Nybörjare 2003 fördelade efter program och kön 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Totalt H L S T kvinnor män 10

11 Förklaring till diagram 6: H Hälsopedagogutbildning L Lärarutbildning med inr Idrott och hälsa samt annan inr/ämne S Sport Managementprogrammet T Tränarutbildningen I Hälsopedagogutbildningen har kvinnorna en stark övervikt. År 2001 utgjorde kvinnorna hela 90 % av nybörjarna på denna utbildning, år 2002 sjönk andelen till 78 % och 2003 var andelen kvinnor drygt 89 %. På Lärarutbildningen med inriktning mot idrott och hälsa samt annan inriktning/ämne var det en relativ jämn fördelning mellan könen, 55 % utgjordes av kvinnor och 45 % var manliga nybörjare år 2002, detta ändrades inte mycket år 2003 då 54 % var kvinnliga nybörjare och 46 % manliga. På Sport Managementprogrammet var 60 % av nybörjarna män och 40 % kvinnor år 2002, då programmet gavs för första gången. År 2003 utgjordes 52 % av kvinnliga nybörjare och 48 % av manliga. Specialidrottstränar-/Tränarutbildningen uppvisar ingen entydig bild med avseende på könsfördelningen. År 2000 var fyra av fem nybörjare på programmet män. År 2001 var andelen män 63 %. Variationerna går i stor utsträckning att hänföra till könsfördelningen i den rekryteringsbas respektive specialidrott utgör. De flesta specialidrotter är fortfarande manliga eller kvinnliga med övervikt på manliga, inte minst då det gäller vilka personer som meriterar sig för specialidrottstränarutbildning. Ingen antagning skedde I nya Tränarutbildningen var det år 2003 en kraftig övervikt av män, 79 % var män, detta trots att rekryteringen skedde i samtliga specialidrotter (64 st.). Nybörjare på fristående kurser Utbudet av fristående kurser är, som tidigare nämnts, inriktat mot fortbildning och vidareutbildning. Detta får till följd att könsstruktur och åldersfördelning för denna grupp skiljer sig från nybörjarnas på utbildningsprogram. Bland nybörjarna på fristående kurser år 2003 var 61 % kvinnor. Könsfördelningen var jämn på kurserna undantaget en kurs - Gymnastik, rörelse och dans för barn - där kvinnorna utgjorde 100 %. Åldersfördelningen bland nybörjarna på fristående kurser skiljer sig som väntat från den för nybörjare på utbildningsprogram. Drygt 14 % av nybörjarna på de fristående kurserna var yngre än 25 år. 52 % var mellan 25 och 34 år och 34 % var äldre än 34 år. Helårsprestationer och genomströmning Idrottshögskolan bedrev 2003 utbildning inom utbildningsområdena Idrott (ID), Undervisning (praktisk-pedagogisk utbildning) (UND) och Samhällsvetenskap (SA) Tyngdpunkten låg på idrott. Helårsstudenternas fördelning på utbildningsområden framgår av nedanstående diagram. 11

12 Diagram 7 Helårsstudenter per utbildningsområde 2003 SA 13% ID 69% UND 18% ID SA UND Totalt utfördes 347 helårsprestationer av 414 helårsstudenter. Omräknat i procent innebär det att helårsprestationerna för 2003 är 84 % per helårsstudent. För 2002 var motsvarande siffra 90 %. Sänkningen av prestationsnivån beror troligen på att flera studentprestationer som hör till ht-03 kommer att registreras när kursresultaten är avrapporterade. Inga nämnvärda skillnader i prestationer går att urskilja mellan män och kvinnor eller mellan studenter i olika åldrar. Tabell 2 Helårsstudenter, helårsprestationer samt helårsprestation per helårsstudent fördelat på respektive utbildningsområde 2002 och 2003 Hst Hpr Helårsprestation per helårsstudent Utbildningsområde Idrott % 90 % Undervisning % 95 % Samhällsvetenskap % 70 % Juridik % 90 % Tabell 3 Helårsstudenter och helårsprestationer samt helårsprestationer per helårsstudent jämförelse mellan utbildningsprogram och fristående kurser 2003 Utbildningsprogram Hst Hpr Fristående kurser Helårsprestation per helårsstudent Hst Hpr Helårsprestation per helårsstudent % % (avrundat till närmaste heltal) Av de 28 helårsstudenterna på fristående kurser var drygt tre registrerade för distansstudier. Antalet helårsprestationer för distanskurserna var knappt en. 12

13 I tabell 4 i bilaga 3 ges en samlad bild av helårsstudenter och helårsprestationer under perioden 2003, 2002, 2001 och Tabell 4 Helårsstudenter, ålder och kön år Kvinnor Män Totalt år år 35 år år år 35 år Könsfördelningen bland studenterna i olika ålderskategorier har varit relativt konstant under de senaste fyra åren. Denna relation återspeglas även i ålderskategorierna. Examina Idrottshögskolans examensrätt omfattar följande examina: kandidatexamen med inriktning mot idrott, idrottslärarexamen poäng, lärarexamen poäng, högskoleexamen om 80 respektive 120 poäng samt magisterexamen med ämnesbredd. Idrottshögskolan fick examensrätt för kandidatexamen Den första kullen studenter som uppfyllde kravet på 60 poäng i huvudämnet idrott avslutade sina studier i och med utgången av vårterminen Under 2003 har 33 kandidatexamina avlagts. År 2003 var det totala antalet avlagda examina som omfattade minst 120 poäng 103. Det ska jämföras med 78 examina Enligt regleringsbrevet ska Idrottshögskolan utexaminera 160 studenter med lärarexamen med inriktning mot senare år under perioden År 2001 utexaminerades 57 studenter, år studenter och år studenter. För de som påbörjade treåriga studier år 2000 var antalet avlagda examina som omfattade minst 120 poäng vid högskolan 43. Det innebar att 47 % fullföljde sitt treåriga program på tre år. Det är en förbättring jämförelse med 2002 då motsvarande antal var 20 vilket innebar att 27 % klarade programmet på tre år. Det totala antalet avlagda högskoleexamina som omfattade 80 poäng var 10. Det ska jämföras med 15 examina Fördjupningsnivå År 2003 bedrev drygt 14 % av Idrottshögskolans studenter (exklusive studenter från Lärarhögskolan och studerande i uppdragsutbildning) studier i kurser på kandidatnivå. Det är en minskning jämfört med 2002 då motsvarande siffra var 20 % procent. Det är en liten övervikt på män som studerar på kandidatnivå. Utbildning för annan högskola Under 2003 har Idrottshögskolan, som tidigare, efter särskilt avtal med Lärarhögskolan i Stockholm medverkat i dels grundskollärarutbildningen, dels, från och med höstterminen 13

14 2001, den nya Lärarutbildningen med inriktning mot idrott och hälsa samt annan inriktning/ämne poäng. År 2003 var antalet helårsstudenter 58 och antalet helårsprestationer 57. Motsvarande siffror 2002 var 84 helårstudenter och 75 helårsprestationer. Uppdragsutbildning Idrottshögskolan hade under år 2003 följande uppdrag Försvarsmakten: grundläggande anatomi och idrottsskador, 5 poäng, 21 kursdeltagare Försvarsmakten: Kvalitetssäkring av utbildning inom idrott och hälsa där projektet avslutades Inom Specialidrottstränarutbildningen 80 poäng utexaminerades två officerare från försvaret våren På Hälsopedagogutbildningen 120 poäng antogs två studenter från försvaret hösten 2002 och som nu är inne på sitt andra år av utbildningen. Hösten 2003 antogs en student från försvaret till den nya tränarutbildningen poäng På uppdrag åt Lärarhögskolan i Stockholm har Idrottshögskolan arrangerat tvärvetenskaplig introduktionskurs inom lärarprogrammet: Rörelse, hälsa och fritid 10 poäng. Totalt har 41 studenter deltagit. Ett projekt med särskild lärarutbildning (SÄL) har bedrivits där studenter har läst ämnesstudier vid annan högskola och får nu hjälp att komplettera sina ämnesdidaktiska studier i Idrott vid Idrottshögskolan. Här ingår även handledning av B-uppsatser. I Särskild lärarutbildning (SÄL) 2:II deltog två studenter våren och hösten 2003 och i Säl 2:III deltog tre studenter våren 03 och hösten 03. Rädda-projektet omfattade tre studenter, som har fått särskild hjälp att återuppta sina studier Sommarfortbildning i friluftsliv 14-16/ i Kalmar med 17 deltagare Uterummets möjligheter, samverkanskurs med Uppsala Universitet, 62 deltagare Skolan i rörelse, 8 april samverkanskonferens med Svenska Skolidrottsförbundet med 220 deltagare. Skolan i rörelse, 1 oktober samverkanskonferens med Svenska Skolidrottsförbundet och Bosön med 200 deltagare. Stockholms stad enheten för särskolan. Lärande och specialpedagogik 5 poäng, 17 kursdeltagare med examination i januari Antalet helårsstudenter som bedrev poänggivande uppdragsutbildning var tre. Den totala intäkten från uppdragsutbildningen var tkr, varav 576 tkr från icke poänggivande uppdragsutbildning. Åtgärder för att stimulera ungdomar att välja högre utbildning och bredda rekryteringen Vartannat år har Öppet hus anordnats på Idrottshögskolan med föredrag, demonstrationer och posterutställningar i syfte att presentera vår verksamhet och intressera skolungdomar för våra utbildningsprogram och övriga kurser vid Idrottshögskolan. 14

15 Idrottshögskolan deltar varje år i SACO:s studentmässa där lärare, studenter och personal från utbildningsavdelningen presenterar våra olika program samt demonstrerar utrustning för tillämpad forskning. Studenterna demonstrerar även praktiska övningar inom olika idrottsgrenar, som t ex bordtennis och dansuppvisningar. Varje år anordnas en H-dag som presenterar Hälsopedagogprogrammet för framtida arbetsgivare. Indirekt kan detta generera ett intresse hos ungdomar att utbilda sig till Hälsopedagoger. Vid två tillfällen, 2002 och 2003, har även en T-dag anordnats där Tränarprogrammet presenteras och specialidrottsförbunden inbjuds till diskussion. Hälsopedagogen är en tidskrift som skrivs och redigeras av studenterna i tredje årskursen på H-programmet tillsammans med lärare. Tidskriften skickas ut till idrottslärare på alla gymnasieskolor i Sverige och används sedan i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Ett av motiven bakom introduktionen av Sport Managementprogrammet höstterminen 2002 var att det ska attrahera nya grupper av studenter, bl a med annan social och etnisk bakgrund. Tränarprogrammet som reviderats och inte hade någon antagning föregående år startade åter höstterminen För att bredda rekryteringen tillämpades alternativt urval. Drygt 60 % av platserna tillsattes genom ett intervjuförfarande. Detta resulterade i att studenter som annars inte hade antagits, men hade andra kvalitéer än höga betyg eller hög poäng på högskoleprov, kunde beredas plats. Endast en student har avbrutit utbildningen. Idrottshögskolan har inrättat ett antagningsråd bestående av prefekt, nämndeordförande, utbildningssamordnare och antagningsansvarig som skall handlägga och bedöma ansökningar om reell kompetens. Som riktlinjer används Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) rekommendationer för arbetet med att validera reell kompetens. Åtgärder för att underlätta och stimulera det internationella utbytet av studenter, lärare och annan personal Idrottshögskolans internationella arbete har under 2003 förstärkts och utökats i och med att en halvtidsanställd medarbetare har knutits till internationaliseringsgruppen vid Idrottshögskolan. Studentkåren har nu även en formaliserad anknytning till internationaliseringsarbetet som medlemmar i en styrgrupp och med uppgifter i mottagandet av utländska studenter. Bedömningen är härmed att Idrottshögskolan nu har möjlighet att höja sina ambitioner på internationaliseringsområdet. Idrottshögskolan deltar fortsatt i det nordiska samarbetet Nordplus, som finansieras och stöds av Nordiska Ministerrådet. Hösten 2003 har en kurs i friluftsliv, benämnd Nordisk Bachelor i friluftsliv, 40 p, startat. Den vänder sig till studenter som gått två år i en idrottslärarutbildning eller motsvarande. Kursen utgör ett samarbete mellan nio idrottshögskolor i Sverige, Norge och Danmark. Studenterna kommer från alla tre länderna och genomför sin utbildning i alla tre länderna. Idrottshögskolan har varit Sveriges representant i planeringsarbetet. Fem studenter från Idrottshögskolan har under hösten deltagit i kursen med stipendiemedel från Nordplus. Genom Nordplus-samarbetet har även en student från Jyväskylä studerat vid Idrottshögskolan under 2003 och en student från Idrottshögskolan har fullgjort praktik i Finland. Vidare har tre lärare från Idrottshögskolan gästat norska högskolor. 15

16 Idrottshögskolan deltar även fortlöpande i det europeiska nätverket ENSSHEE (European Network for Sport Science in Education and Employment) samt ICSSPE (International Council of Sport Science and Physical Education). Under 2003 har en större internationell vetenskaplig konferens i Sport Management arrangerats av Idrottshögskolan, i samarbete med 100-års jubilerande Riksidrottsförbundet. Cirka 250 delegater och 120 studenter representerande 27 länder från hela världen. Lärare och studenter från Idrottshögskolan deltog som föreläsare respektive deltagare. Idrottshögskolan har bilaterala avtal med ett flertal universitet och högskolor i Europa; Universität Leipzig, Instituto Universitario de Scienze Motorie i Rom, St. Mary s College i London, Tallinn Pedagogical University, ETH, Zürich, Syddansk Universitet i Odense samt Universitetet i Bayreuth, Tyskland. Under läsåret har studenter från Leipzig och Zürich studerat vid Idrottshögskolan och den första studenten från Idrottshögskolan har under året studerat i Leipzig under ERASMUS/SOKRATES-avtalet. Europasamarbetet har förnyats i form av ett nytt European Charter. Vidare har kontakter tagits och avtal planeras skrivas med UNITEC, Auckland, Nya Zealand, University of Montana, USA samt RMIT, Bandoora, Australien. Arbetet med införande av ECTS-systemet har fortgått och beräknas implementeras hösten Insatser med översättning av utbildnings- och kursplaner till engelska har påbörjats, men fördröjts på grund av genomgripande förändringar i Idrottshögskolans program- och kursutbud. Möjligheterna för Idrottshögskolans lärare och studenter att söka medel från högskolans stipendiefonder har även 2003 utnyttjas. 58 studenter och 6 lärare har begagnat möjligheten att delta i kurser, konferenser, studiebesök eller i skolpraktik utomlands med hjälp av stipendiemedel. Pedagogisk utbildning av lärare Så gott som samtliga lärare vid Idrottshögskolan har en pedagogisk utbildning eller långvarig erfarenhet av lärarutbildning. Den pedagogiska utbildningen under året har omfattat individuell ämnesfördjupning, deltagande i ämnesseminarier och utbildningar inom ämnesgrupperna, utveckling av forskningsanknytningen samt deltagande i konferenser. Under året har kontakter tagits med Musikhögskolan och Konstfack för samarbete kring kurser i högskolepedagogik. Planen är att erbjuda fyra lärare som saknar formell högskolepedagogisk utbildning möjlighet att delta i dessa kurser. Den pedagogiska utbildningen av lärare har bl.a. bestått av deltagande i föreläsningsserie på Idrottshögskolan med fokus på handledning och kvalitativa forskningsmetoder, seminarier för examinatorer där kriterier för examensarbeten på olika nivåer genomgåtts. Lärare inom ämnesområdet idrottslära har under året deltagit i en seminarieserie vars syfte varit att utveckla och forskningsanknyta idrottsämnet. Idrottshögskolan har ett väl utbyggt nätverk med olika regionala universitet och högskolor. Som ett led i kompetensutvecklingen deltog flera lärare anställda vid Idrottshögskolan i kurser anordnade av våra samarbetsuniversitet i regionen, bland annat Karolinska Institutet, Lärarhögskolan och Stockholms universitet. 16

17 Samtliga lärare vid Idrottshögskolan har haft möjlighet att delta i olika konferenser och seminarier som ett led i kompetensutvecklingen. Som exempel kan nämnas: Lärarutbildningskonvent, Arlanda. Utveckling av Svenska folkhälsoutbildningar, Stockholm. Kvinnligt akademiskt seminarium, Stockholm. Utbildningsledarkonferens, Linköping. Nationell VFU-konferens, Stockholm. Lokala, regionala och nationella aktörers roll för ökad folkhälsa Uppföljningsseminarium validering i lärarutbildningen, Stockholm. Utbildningsvetenskap, ett kunskapsområde under formering, Stockholm. Kultur & estetik i lärarutbildningen, Malmö. Skolan i rörelse (IH, SFH, LF, SkolIF), Bosön. Idrottslärarstämma, SGS-Pedagogen, Mölndal. Dimensioneringskonferens av lärarutbildningen, Karlstad. Riksidrottsförbundets breddidrottskonferens i folkhälsa, Bosön. Konsortium - för nationella universitet och högskolor som undervisar i folkhälsa. SNAFA-konferens (Svenskt Nätverk för Anpassad Fysisk Aktivitet), Växjö. Kvinnligt akademiskt seminarium, Stockholm. Högskoleverkets Upptaktsmöte för utvärdering av Lärarutbildningen, Stockholm. Lärarutbildarträff idrottslärarutbildningar, Växjö. Progression i lärarutbildningen, Norrköping. Forskarträff folkhälsa och folkhälsovetenskap (SVEBI, Svensk Betendevetenskaplig Idrottsförening), Halmstad. SVEBIs forsknings- och utbildningskonferens, Halmstad. Internationell konferens What s going on in the Gym?, Odense. Utvecklingskonferens för högre utbildning, Gävle. Seminarium om genus i högskoleutbildningen, Stockholm. Beslut om dimensioneringen Beslut om dimensionering av utbildningen har fattats efter hörande av Skolverket och Högskoleverket. Representanter för Idrottshögskolan har deltagit i konferenser och hearings av relevans för dimensioneringen av utbildningen. Utbyggnad av regionala centrum Vid Idrottshögskolan anordnas en gång per år en nationell lärarutbildarträff för de universitet och högskolor i Sverige som bedriver inriktningsstudier i Idrott och hälsa. De olika lärosätenas delmoment inom Idrott och hälsa jämförs kvantitativt och kvalitativt. Enkäter och diskussioner skapar underlag för ställningstagande till vidareutveckling av ämnet. Mellan Idrottshögskolan och Lärarhögskolan i Stockholm pågår ett samarbete i olika utbildningsmoment inom lärarutbildningen. Utarbetandet av en handlingsplan har initierats för att främja kompetensutveckling av lärare vid Idrottshögskolan samt de kommunanställda lärare som handleder Idrottshögskolans studenter inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). 17

18 Skolverket och Statens folkhälsoinstitut genomförde under våren 2001 en studie för att få en bild av förutsättningarna för fysisk aktivitet i skolan och på fritiden. Studien ingår i den nationella satsningen Sätt Sverige i rörelse 2001 och presenterades som en rapport under maj Studien och insatserna under det fysiska aktivitetsåret följs nu upp med ett antal konferenser i samverkan med universitet och högskolor. Konferenserna är en mötesplats för skolutveckling inom fysisk aktivitet utifrån skolans styrdokument, skolans värdegrund och nationella folkhälsokommitténs slutbetänkande. Lärarförbundet har i sitt nya utbildningspolitiska program, Framtidens lärande, tagit ställning för att skolan ska ge sina elever möjlighet att gå i en skola som främjar deras hälsa. Att delta som arrangör tillsammans med Skolidrottsförbundet och Statens folkhälsoinstitut är en del i arbetet för att stödja en sådan utveckling. Handlingsplan för att främja studenters lika rättigheter I enlighet med lagen om likabehandling av studenter (2001:1286) beslutade rektor om en handlingsplan för att främja studenters lika rättigheter. Under 2003 upptar handlingsplanen information, utbildning och uppföljning. Under året informerades samtliga medarbetare samt representanter från studentkåren om gällande lagstiftning samt handlingsplanen. I samband med två personalmöten diskuterades lagens tillämpning samt högskolans organisation och beredskap att hantera uppkomna ärenden. Under oktober genomfördes ett seminarium på temat likabehandling och kön, efter samråd med jämställdhetsombudsmannen (JÄMO) och med medverkan av representant för Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HOMO). I samarbete med Akademiska Hus AB i Stockholm har under året gjorts en genomgång av lokalernas tillgänglighet. Åtgärder att öka lokalernas tillgänglighet kommer att diskuteras i samband med kommande husmöte med representanter för studenter, lärare, ledningspersonal och Akademiska hus. Högskoleintroducerande utbildningar Idrottshögskolan har under året inte anordnat utbildning i enlighet med bestämmelserna i förordningen (2002:763) om högskoleintroducerande utbildning. IT-stödd distansutbildning Idrottshögskolan har startat tre nätkurser under Dessa är: Antidopingutbildning/Antidoping education poäng med 10 deltagare. Ny kurs och en beräknad utvecklingskostnad på kr. Rörelselära-Motorisk kontroll 5 poäng D-nivå med 9 deltagare. Ny kurs och en beräknad utvecklingskostnad på kr. Forskningsmetodik med inriktning mot idrott 20 poäng med 4 deltagare. Ny kurs och en beräknad utvecklingskostnad på ca kr. Samverkan med det omgivande samhället Idrottshögskolan har intensifierat arbetet med att närma grundutbildningen och forskningen till det omgivande samhället. I enlighet med måldokumentet har detta tagit sig utryck i bl a marknadsföring av Idrottshögskolan, nätverkssamarbete, utveckling av utbildningar i samråd med avnämarna samt samverkansprojekt med olika samhällsaktörer. 18

19 Nedan redovisas några exempel på hur Idrottshögskolan har arbetat under 2003 för att förverkliga det övergripande målet: Idrottshögskolan - ett nationellt centrum för hälsa och fysiskt aktivitet. Inom det nya inriktningsämnet Folkhälsovetenskap inriktning fysisk aktivitet genomförs flera verksamhetsprojekt utifrån olika styrdokument om hälsa från stat, landsting och kommun. Exempelvis genomförs intervjuer av hälsoansvarig personal i kommuner runt om Storstockholm om pågående projekt och utveckling av folkhälsa inom kommun och skolor. Intervjuer genomförs med personal på vårdcentraler, företagshälsovården och andra enheter vad gäller fysisk träning på recept. Individuella större projekt kommer att genomföras i samarbete med skolor, företag och sjukvård för att träna friska och sjuka barn och vuxna för att därigenom bidra till folkhälsa genom fysisk aktivitet. En seminarieserie har iscensatts under hösten 2003 med lokala lärarutbildare för att stimulera lärare i såväl förskola, grundskola och gymnasiet att forskningsanknyta sin verksamhet i samarbete med Idrottshögskolans lärare, studenter och forskare. Medel har avsatts till denna viktiga verksamhet i form av en projektanställning på 50 % för att initiera och stimulera till praxisnära forskning. Idrottshögskolan har en nära relation med partnerskolorna och de lokala lärarutbildarna. De inbjuds kontinuerligt under kursernas gång, Idrottshögskolans lärare ges möjlighet att vara delaktiga i verksamheten på fältet. I dialog med de lokala lärarutbildarna hoppas Idrottshögskolan kunna dra nytta av den beprövade erfarenhet som lärarna i verksamheten innehar och med hjälp av denna utveckla och stimulera studenterna till att utvecklas till goda och väl förberedda lärare när de avslutar sina studier vid Idrottshögskolan. Idrottshögskolan har under 2003 vid flertalet tillfällen presenterat den tvärvetenskapliga studien Skola - Idrott Hälsa (tidigare: Skolprojektet ) för såväl studenter, skolledare, lärare och annan personal i syfte att öka kunskapen om vikten av barns och ungdomars motoriska träning och regelbunden fysisk aktivitet. Konferensen Sätt Sverige i rörelse vårterminen -03 vid Idrottshögskolan för lärare på fältet. Konferensen behandlade bl.a. hur man kan stimulera barn till fysisk aktivitet. Idrottshögskolan har under verksamhetsåret erbjudit och genomfört flera fristående kurser i såväl egen regi som samarbete med andra högskolor (Kalmar, Uppsala univ.) för att stimulera idrottslärare och andra lärare till kompletterande fortbildning och kompetenshöjning. Ett exempel är den fristående kursen Gymnastik, rörelse och dans för barn 4-9 år. Även ett antal uppdragsutbildningar för att utveckla skolpersonal i ett livslångt lärande har genomförts. Lärarutbildningen vid Idrottshögskolan har utvecklats genom instiftandet och genomförandet av ett nytt Inriktningsämne Folkhälsovetenskap inriktning fysisk aktivitet. Samråd har bl a skett med olika experter i Folkhälsa regionalt och nationellt. Samarbete med närliggande lärosäten kan komma att ske vad gäller studentutbyte och kursutbud. Idrottshögskolan har under året haft ett flertal samarbeten med näringslivet. Detta har gällt utveckling och testning av olika produkter, såsom testcyklar (Monark), mätning av syreupptagning (Jaeger), rörelseanalys (Qualisys), databearbetning (Cambridge Electronic Design), kost- och vätsketillskott (Astra, Pharmacia). Samverkan med kommuner och landsting har startats bl.a. med Stockholms stad avseende fortbildningsfrågor, Botkyrka kommun avseende högre cirkusutbildning (i vidare 19

20 samarbete med Cirkus Cirkör) och mångfaldsfrågor samt Stockholms landsting kring hälsofrågor. Idrottshögskolan har under året samarbetat med Folkhälsoinstitutet, Riksidrottsförbundet, Sveriges Olympiska Kommitté, Fenomenalen Science Center, Länsmuseet i Visby, miljö-, natur- och friluftsorganisationer (t.ex. FRISAM, Friluftsfrämjandet och Naturvårdsverket), Försvarsmakten, Ungdomsstyrelsen, Statens kulturråd, samt olika organisationer inom det s.k. fitnessområdet. Inom handikappidrotten har Idrottshögskolan utvecklat samarbetet med Bollnäs kommun, Svenskt Utvecklingscentrum för Handikappidrott, Högskolan i Gävle samt Länsstyrelsen i Gävleborg. Samarbete har också etablerats med med Rekryteringsgruppen och Protesidrottarna inom handikappkappområdet. Forskning och forskarutbildning Publicering i internationellt erkända tidskrifter med referee-system Under 2003 publicerade forskare vid Idrottshögskolan sammanlagt 24 vetenskapliga originalartiklar i internationella tidskrifter med referee-system. Under 2002 och 2001 var motsvarande antal 20 respektive 24. Av årets publikationer härrör samtliga från forskargrupperna i fysiologi och rörelselära, dvs från det medicinska vetenskapsområdet. Samverkan Idrottshögskolan har en utbyggd samverkan med andra lärosäten vad gäller såväl forskning som forskarutbildning. Avtal om samverkan finns mellan Idrottshögskolan och Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Lärarhögskolan i Stockholm. Samtliga doktorander som handleds och/eller stöds finansiellt från Idrottshögskolan är registrerade vid dessa lärosäten. Dessutom sker samarbete med Örebro universitet och Malmö högskola inom forskarutbildning i Idrott/idrottsvetenskap och med Högskolan i Gävle i handikapprelaterad FoU. Samverkan i projekt sker med forskare på ett antal institutioner på Karolinska Institutet och Lärarhögskolan i Stockholm samt vid universiteten i Uppsala, Umeå och Göteborg. Forskare vid Idrottshögskolan har under 2003 deltagit i utredningar genomförda av SBU (Sjukvårdens roll vad gäller implementeringen av fysisk aktivitet bland befolkningen), Naturvårdsverket och Frisam (Forskning och högre utbildning inom friluftsliv och naturturism), Högskoleverket (Doktorandspegeln samt Betygsfrågan vid universitet och högskolor). Andelen kvinnor och män i forskning och forskarutbildning Under 2003 rådde följande könsfördelning bland olika anställningskategorier (antal personer oavsett hel- eller deltid) vid Idrottshögskolan vad gäller personer verksamma i forskning och forskarutbildning: 20

21 Tabell 5 Könsfördelning inom respektive personalkategori inom forskning och forskningsutbildning (antal) Kvinnor Män Professorer 0 6 Lektorer (docenter) 1 1 Övriga forskningsverksamma lektorer 7 9 Forskarassistenter 0 3 Doktorander 8 4 Amanuenser, motsv. 3 5 Den manliga dominansen i professorsgruppen kan härledas år tillbaka i tiden. Ökningen av antalet kvinnliga lektorer och målet att få en jämnare rekrytering till Post Doc och forskarasstistentbefattningarna, kommer på sikt troligen att bidra till en jämnare könsfördelning bland professorerna Internationellt samarbete Idrottshögskolan har ett förhållandevis omfattande internationellt samarbete med forskargrupper över hela världen. Detta samarbete är mest utbyggt vad gäller forskningen i humanbiologi. Direkt samarbete i olika fysiologiska projekt har under 2003 förekommit med forskare/institutioner vid universiteten i Köpenhamn, Odense, Nottingham, Tartu och Moskva. Forskninggruppen i rörelselära har under året samarbetat med forskningsgrupper vid universiteten i Warzawa, Queensland, British Colombia, Jyväskylä och Köpenhamn. Forskare inom idrottspsykologi har nära kontakter med universiteten i Ottowa, Indiana och East Carolina och en forskare i idrottspedagogik driver ett projekt rörande barns villkor för idrott med kollegor vid Tohuku universitetet i Japan. Under 2003 har två gästforskare verkat vid laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (rörelselära), en från Aristotle University, Thessaloniki, Grekland och en från University of Waterloo, Canada. Dessutom arbetar sedan tidigare forskare från Australien, Ryssland och England i gruppen. En lektor med inriktning mot tillämpad idrottsvetenskap vid Idrottshögskolan har även en deltidsanställning som professor 2 vid Norges Idrottshögskola i Oslo. Forskare vid Idrottshögskolan redovisade sin forskning i 32 presentationer vid internationella vetenskapliga kongresser under I september arrangerade Idrottshögskolan den årliga vetenskapliga kongressen för The European Association of Sport Management. Inom EU:s ram är Idrottshögskolan representerat i en grupp med sex övriga länder som arbetar för att formulera ett policydokument för utvecklandet av idrottstalanger. Forskarstuderande från andra länder är ett stående inslag i Idrottshögskolans humanbiologiska forskningsgrupper. Under 2003 disputerade en doktorand från Australien i neurovetenskap (rörelselära) vid Karolinska Institutet. Under året rekryterades också en ny doktorand inom samma ämne från University of British Colombia, Vancouver, Canada. Idrottshögskolans professorer och lektorer har under 2003 haft internationella uppdrag som opponenter vid disputationer, sakkunniga vid professors- och lektorstillsättningar i Norge och Danmark, samt vid bedömningar av ansökningar om forskningsanslag i England och internationella pris (IOK:s nobelpris för idrottsforskning). Dessutom har de fungerat som ämnesredaktörer för 4 och bedömare för 15 olika internationella vetenskapliga tidskrifter med peer review-system. 21

22 Forskarutbildning Under 2003 har 3 personer verksamma vid Idrottshögskolan, 1 kvinna och 2 män registrerats som forskarstuderande; två vid Karolinska Institutet (medicin) och en vid Stockholms universitet/lärarhögskolan (samhällsvetenskap). Under 2002 registrerades 1 person, en kvinna, verksam vid Idrottshögskolan till forskarutbildning ledande till licentiatexamen. Motsvarande antal för 2003 var 2 personer, båda män. Samtliga registrerades vid Karolinska Institutet (medicin). Ingen avlade licentiatexamen under Medeltiden för de 4 personer som avlade doktorsexamen, 2 (båda män) i medicin (Karolinska Institutet) och 2 (båda kvinnor) i samhällsvetenskap (Stockholms universitet/lärarhögskolan) var 4.5 år. Forskarstuderande verksamma vid Idrottshögskolan är registrerade vid andra lärosäten, exempelvis Karolinska Institutet och Stockholms universitet. Idrottshögskolan stöder flertalet av dessa, totalt 12, forskarstuderande finansiellt. Den finansieringsmodell som används erbjuder stöd motsvarande utbildningsbidrag fram till halvtidskontroll (licentiatexamen) och därefter möjlighet till doktorandanställning. Under 2003 stöddes 3 forskarstuderande helt och 4 delvis av Idrottshögskolans statliga forskningsanslag övriga 5 finansierades av externa anslagsmedel. Vad gäller de forskarstuderandes deltagande i undervisningen tillämpar Idrottshögskolan en modell där de av Idrottshögskolan finansierade forskarstuderandena generellt åläggs undervisning motsvarande 20 % av heltid. Eftersom Idrottshögskolan saknar egen forskarutbildning vilar verksamheten helt på samarbete med andra lärosäten. Dessa är i nuläget Karolinska Institutet (medicin), Stockholms universitet (humaniora och samhällsvetenskap, i fallet pedagogik via Lärarhögskolan). Kursdelen i forskarutbildningen tillgodoses huvudsakligen via andra lärosäten, medan den projektrelaterade delen utförs vid Idrottshögskolan. I flertalet fall är en professor eller docent vid Idrottshögskolan huvudhandledare. Idrottshögskolan tog initiativet att under 2003 tillsammans med 7 andra lärosäten ansöka om medel för en nationell forskarskola i idrott från Vetenskapsrådet (inga medel tilldelades). Under 2003 samorganiserade Idrottshögskolan forskarutbildningskurser i idrott med Örebro universitet och Malmö högskola. Åtgärder för att främja mång- och tvärvetenskap Idrottshögskolan har under året tagit starka initiativ till mång- och tvärvetenskaplig forskning genom att lansera satsningar på tre nya temaområden: Preventiv hälsovetenskap, Utbildningsvetenskap och Tillämpad idrottsvetenskap. Två forskarassistenter (deltid) har anställts i ett av temaområdena, de övriga två kommer att få motsvarande personaltillskott under Inom respektive temaområde har även projekt av ämnesövergripande karaktär startats, exempelvis rörelse-hälsa-miljö, vartill två potentiella forskarstuderande rekryterats, samt fysisk aktivitet för funktionshindrade, vari bl.a. en doktorand och en gästforskare är verksamma. Satsningen på det tvärvetenskapliga Skola - Idrott Hälsa, där ca 2000 skolbarn från slumpvis utvalda skolor i hela landet undersökts med avseende på bl.a. grad av och inställning till fysisk aktivitet, hälsotillstånd och fysisk prestationsförmåga, har fortsatt under Inredningen av det nya laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap har fortsatt under 2003, bl a har med ekonomiskt stöd från Riksidrottsförbundet, ett avancerat system 22