RUT -konstruktioner kring det nutida svenska avlönade hushållsarbetet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RUT -konstruktioner kring det nutida svenska avlönade hushållsarbetet"

Transkript

1 RUT -konstruktioner kring det nutida svenska avlönade hushållsarbetet - En diskursanalys av debattartiklar i Aftonbladet och Dagens Nyheter samt företagen Hemfrid och HomeMaids hemsidor. RUT Talking about Contemporary Swedish Paid Domestic Labor - A discourse analysis on debate articles from Aftonbladet and Dagens Nyheter and the companies Hemfrid and HomeMaids websites Hanna Hallgren Genusvetenskap Kandidatuppsats 15 hp VT-2015 Handledare: Kristin Järvstad

2 1 Sammanfattning Syftet är att undersöka konstruktioner kring avlönat hushållsarbete i 10 debattartiklar i Aftonbladet och Dagens Nyheter samt på företagshemsidorna Hemfrid och HomeMaid i förhållande till arbete, kön och etnicitet. Vidare undersöks hur jämställdhet och jämlikhet kan förstås. Materialurvalet är gjort med förhoppningen att visa en ideologisk och praktisk sida. Inledningsvis ges historisk bakgrund och sedan behandlas nutid och hur upptakten till det politiska beslutet angående Rut-avdraget sett ut. Två teoretiska utgångspunkter utifrån genusvetenskaplig och intersektionell kontext ges och sedan förklaras begreppen arbete, kön, etnicitet, jämställdhet och jämlikhet. Metoden är en kvalitativ textanalys med inspiration av diskursanalys. Här ligger fokus på språk och hur det skapar mening. Debattartiklarna talar om arbetet som både positivt och negativt utifrån arbetsmöjligheter och relationer mellan köpare och utförare. Så kallat manligt och kvinnligt arbete jämförs och en statusskillnad diskuteras. Etnicitet beskrivs utifrån jämförelsen av utföraren som invandrad kvinna och köparen som den vanliga människan, vilket kan ses skapa vi och dem. Jämställdhet och jämlikhet kopplas till lönearbete och makten att påverka sitt arbete. På hemsidorna ligger fokus på en servicebeskrivning och arbetet blir en kvinnlig domän där kvinnor återfinns i olika positioner, vilket kan sägas både återskapa och förnya synen på hushållsarbetet. Vidare är fokus på familjen med vit hudfärg, vilket kan ses vara företagens syn på hur potentiella köparna ser ut. Den invandrade kvinnan skildras utifrån en framgångsbeskrivning vilket skiljer sig från en så kallad eländesbeskrivning. Här ges sken av en jämställd och jämlik domän där ansvaret framförallt ligger på en kvinnans axlar. Nyckelord: Rut-avdrag, avlönat hushållsarbete, genus, arbete, etnicitet, jämställdhet, jämlikhet

3 2 Abstract The purpose of this paper is to examine the discussion about paid domestic labor in 10 debate articles from Aftonbladet and Dagens Nyheter and the companies Hemfrid and HomeMaids websites in relation to labor, gender and ethnicity. Furthermore it examines how gender equality and equality can be understood. The thesis intends to demonstrate an ideological and a practical side. A historical background and contemporary perspectives are given. Then theoretical aspects on gender and intersectionality are presented, and definitions on labor, gender, ethnicity, gender equality and equality are introduced. The method is a qualitative text analysis inspired by discourse analysis with focus on how language creates meaning. The result of the thesis shows how the debate articles discuss the paid domestic work as both positive and negative based on work opportunities and relationships between buyers and providers; in addition so-called male and female work is compared. Ethnicity is described based on the comparison of the performer as an immigrant woman and the buyer as a common person. Gender equality and equality are connected to paid work. On the websites the work is described as a feminized service where women are customers, workers and entrepreneurs, which can both restore and renew the perception of domestic work. Moreover, white families can be seen as the description of potential buyers. The immigrant woman is described as successful, which is different from so called negative descriptions. The companies describe a gender equal and equal domain where the responsibility lies on a woman's shoulders. Key words: paid domestic labor, gender, work, ethnicity, gender equality, equality

4 3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar Hushållsarbete historiskt och i nutid Historiskt perspektiv Det samtida Sverige Upptakt till skattereduktionen Terminologi Tidigare forskning Teoretiska utgångspunkter Genusvetenskaplig utgångspunkt Intersektionellt ramverk Begrepp Arbete Kön Etnicitet Jämställdhet och jämlikhet Metod Diskurs och tillvägagångssätt Materialurval och hantering Debattartiklar Hemsidor Analys av debattartiklar Beskrivning av debattartiklarna Arbete - att göra ett hederligt arbete eller herrskapsmentalitet? Kön (invandrade) kvinnor, blåställskarlar och entreprenörskvinnan Etnicitet - invandrarkvinnan och vanligt folk Jämställdhet och jämlikhet Sammanfattning Analys av hemsidor Beskrivning av Hemfrid Beskrivning av HomeMaid Arbete - servande och kollektivavtal Kön - kvinnornas domän? Etnicitet - den lyckade invandrarkvinnan Jämställdhet och jämlikhet Sammanfattning Resultat och slutdiskussion Likheter och skillnader mellan hemsidor och debattartiklar Resultat Referenser Empiriskt material - debattartiklar Empiriskt material - hemsidor Litteraturlista Elektroniska källor Bilagor... 45

5 4 1. Inledning Sverige har en könsuppdelad arbetsmarknad, en av de mest segregerade i Europa. Kvinnor och män återfinns i olika sektorer och kvinnodominerade branscher värderas lägre utifrån exempelvis lön (Vänje 2013:5). Feministisk forskning har ofta diskuterat det obetalda kvinnliga hushållsarbetet och dess konsekvenser på ojämlikhetsskapande praktiker (Freedman 2003:77ff). Men det är också viktigt att komma ihåg att det avlönade hushållsarbetet varit vanligt under många århundraden, ofta utfört av kvinnor i roller som exempelvis hembiträden, kokerskor och ammor. Under och 1980-talet minskade efterfrågan som en effekt av t.ex. utbyggnaden av ett offentligt välfärdssystem. En diskussion pågick om att avlönat hushållsarbete hörde till en svunnen tid. Tvärtom denna föreställning ses sedan 1990-talet en ökning som kan definieras som hushållsarbetets återkomst (Leppänen & Dahlberg 2012:5). Journalisten Rebecka Bohlins reportagebok De osynliga om Europas fattiga arbetarklass behandlar en nutida kontext där framförallt migrerande kvinnor förpassas till en servicesektor där löner och villkor kan ifrågasättas (2012:13). Samtidigt är förhoppningen att det så kallade Rut-avdraget ska verka för att personer som står utanför arbetsmarknaden får möjlighet till lönearbete (Finansdepartementet 2006:19). Oavsett vilket perspektiv en intar är faktum att allt fler personer ansöker om skatteavdrag för avlönat hushållsarbete (Skatteverket 2013). År 2013 ansökte över en halv miljon svenskar och antal företag närmade sig stycken (Skatteverket 2013:a & Skatteverket 2013:b). Samtidigt som branschen ökar har en debatt förts som kan sägas vara laddad då avlönat hushållsarbete sätter fokus på en rad feministiska och socialdemokratiska dilemman kring jämställdhet och jämlikhet mellan samhällsgrupper i termer av kön, klass och migrationsbakgrund (Gavanas & Calleman 2013:11). Även om det avlönade hushållsarbetet under senare år blivit mer legitimerat kvarstår faktum att arbetet fortsätter skapa diskussion om den svenska självbilden (ibid). I den här uppsatsen tar jag, efter en historisk tillbakablick, avstamp i en samtida svensk kontext. För att undersöka olika nutida diskurser angående avlönat hushållsarbete kommer jag för det första analysera debattartiklar i en dagstidning och en kvällstidning och för det andra utforska hur två företag som tillhandahåller städning beskriver verksamheten på sina hemsidor. Ett skäl för detta är att jag inte hittat någon undersökning som kombinerar hur avlönat hushållsarbete diskuteras i debattartiklar och framställs av företag. Förhoppningen är att visa två olika aspekter då debattartiklar kan sägas stå för en ideologisk sida medan företagshemsidorna handlar om ett praktiskt utförande. Med undersökningen har jag en

6 5 förhoppning att utöka förståelsen av samtida talordningar kring avlönat hushållsarbetet i en svensk kontext. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka konstruktioner kring avlönat hushållsarbete i ett antal debattartiklar i Aftonbladet och Dagens Nyheter samt på två företagshemsidor i förhållande till arbete, kön och etnicitet. Frågeställningarna är: - Hur konstrueras avlönat hushållsarbete utifrån begreppen arbete, kön och etnicitet i debattartiklarna och på företagens hemsidor? - Finns beskrivningar av jämställdhet och jämlikhet och hur ser dessa i sådana fall ut? Jag kommer fokusera på 10 debattartiklar i Aftonbladet och Dagens Nyheter under åren och angående Rut-företag kommer Hemfrid och HomeMaids hemsidor analyseras. I uppsatsen ligger fokus på arbete, kön och etnicitet då dessa är återkommande i tidigare forskning, teoribildning samt materialurval. Genom denna fokusering ställs exempelvis klass, ras, sexualitet, ålder och funktion i bakgrunden och förhoppningen är att fånga upp detta i begreppen jämställdhet och jämlikhet samt inta en intersektionell öppenhet för vad som uppenbarar sig i materialet under analysens gång. 2. Hushållsarbete historiskt och i nutid För att ge en samhällelig kontext kommer det avlönade hushållsarbetet kortfattat beskrivas utifrån historiskt perspektiv för att vidare sättas in i en svensk nutid i fråga om vilka som arbetar med avlönat hushållsarbete samt hur en politisk upptakt har behandlat det så kallade Rut-avdraget. 2.1 Historiskt perspektiv Anna Gavanas, socialantropolog & Catharina Calleman, professor i rättsvetenskap, beskriver hur unga kvinnor från glesbygden under början av 1900-talet arbetat inom hushåll då det ofta var enda försörjningssättet. När andra alternativ uppdagades tog utlandsfödda kvinnor över arbetet och efter andra världskriget skapade staten en lag som innebar att utländska kvinnor som kom till Sverige var tvungna att arbeta inom privata hem. Under 1970 och 80-talet

7 6 infördes föräldraledighet och förskolor vilket minskade efterfrågan på hushållsarbete. Under nästa årtionde började efterfrågan öka igen. Orsakerna var många, bland annat skedde nedskärningar i offentlig omsorg vilket krävde lösningar från privat håll och samtidigt ökade arbetskraftinvandringen till Sverige (2013:10). Gavanas & Calleman pekar på hur branschen alltid varit könad och ojämlik i fråga om klass. Vidare har avlönat hushållsarbete varit oreglerat i exempelvis arbetstid och lön, något som lett till låg status (s 9). En koppling kan göras till nutid där arbetet till stor del utförs av kvinnor som är födda utanför Sverige och som jobbar under osäkra arbetsförhållanden då regleringar och kollektivavtal ofta saknas. Men här finns även skillnader då dagens arbetare har egna bostäder och får betalt i pengar (Leppänen & Dahlberg 2012:8). Lena Gemzöe, docent i genusvetenskap, definierar hushållsarbete sammankopplat med den kvinnliga reproduktionen innefattande moderskap, barnafödande och sexualitet. Författaren menar att dammsugning och barnomsorg har lite gemensamt men att det tillfallit kvinnan. Vidare återfinns samma mönster utanför det svenska hemmets väggar då städ och omsorgsarbete utförs av majoriteten kvinnor (2002:109). Detta leder vidare till en beskrivning av ett samtida Sverige. 2.2 Det samtida Sverige Gavanas & Calleman beskriver en svensk nutid där det avlönade hushållsarbetet ökat kraftigt sedan Rut-avdraget infördes år 2007 utifrån en statlig förhoppning att komma ifrån en så kallad svart hushållssektor samt underlätta ett jämställt familjeliv. Författarna menar att talet om avlönat hushållsarbete har förändrats, från omodernt till något mer eller mindre självklart. Förklaringsfaktorer kan vara att ett behov skapats och förändrar människors uppfattningar vilket leder till förvandling i både arbete och familjeliv. Statistiskt sett är äldre personer, barnfamiljer och höginkomsttagare de som utnyttjar avdraget i störst utsträckning. Det finns många små och stora företag och här beskrivs hur offentlig och privat marknad allt mer går ihop (2013:13ff). Slutligen menar författarna att Rut är laddat eftersom det handlar om migration, kön och klass (s 7ff). Rapporten Vilka arbetar med vita hushållsnära tjänster behandlar utifrån en enkätstudie med 249 svarande från 86 företag vilka som arbetar inom den nutida svenska formella hushållbranschen inom företag med minst 5 anställda (Leppänen & Dahlberg 2012). Svaren visar att 8 av 10 utförare är kvinnor, medelåldern är 42 år och en femtedel är födda utanför Sverige (s 10ff). Hälften av de anställda arbetar heltid och cirka sju av tio har en fast anställning. Om en jämförelse görs med den svenska befolkningen som helhet återfinns fler tidsbegränsade och deltidsanställningar inom den undersökta branschen (s 12). Arbetsuppgifterna är könskodade där män och kvinnor utför olika arbetsuppgifter och de

8 7 som arbetar med hushållsarbete har många gånger inte sökt sig aktivt till branschen. Angående frågan hur respondenterna trivs visar sammanställningen att de flesta är nöjda och fördelarna sägs vara flexibilitet angående hur och när arbetet ska utföras samt trevliga kunder. Å andra sidan kan kundkontakter även höra till den negativa delen av arbetet. Andra aspekter är att det upplevs som fysiskt tungt, stressigt och belagt med låg samhällelig status. Författarna påpekar att upplevelsen av trivsel på arbetet påverkas av tidigare erfarenheter (s 23ff). Eftersom ovan beskrivna rapport är relativ liten kommer fler perspektiv angående vilka som arbetar med betalt hushållsarbete beskrivs i avsnittet tidigare forskning. 2.3 Upptakt till skattereduktionen Promemorian Skattelättnader för hushållstjänster är det politiska förslag som varit förebild för lagen om skattereduktion (Rut-avdrag) för arbete i hushåll vilket innebär 50 % mindre kostnad för arbete i hemmet med maxbelopp kronor per person och år. Med hushållsarbete menas arbete i närhet till det egna hemmet som rengöring, städning, tvätt, trädgårdsskötsel, snöskottning samt omsorg av äldre, barn och personer med funktionsnedsättning (Finansdepartementet 2006:2). Här ges exempel från Finland, Österrike, Frankrike och Belgien där samtliga infört statlig reduktion för avlönat hushållsarbete (s 12ff). Sammanfattningsvis är de främsta argumenten att främja högre sysselsättning på den betalda arbetsmarknaden, minska den informella arbetssektorn samt hjälpa kvinnor och män att kombinera familj och arbete. Här finns ekonomiskt fokus då argumenten lyder att de personer som köper städhjälp kan använda tiden till att arbeta mer och på så sätt göra ekonomin och samhället en tjänst. Här tilltalas specifikt kvinnor: om kvinnor ges bättre möjlighet att omfördela sin tid från hemarbete till marknadsarbete ökar deras möjlighet att få högre inkomster (s 19). Här finns även en förhoppning att personer med kort utbildning ska få ökade möjligheter att hitta ett arbete (s 27). Promemorian utgår från en samhällsbeskrivning där efterfrågan på tjänstearbete ständigt ökar. Det förklaras av ökade inkomster och högre välfärd (s 9). Frågan om vems välfärd och inkomst som ökar närmas dock inte. Gavanas påtalar exempelvis att ökad efterfrågan på tjänstearbete beror på nedmontering av välfärdssystemet (2010:10). Promemorian bidrar härmed till kontextuell förståelse av Rutavdraget där främsta argumenten är att öka den formella marknaden, underlätta för familjer samt hjälpa personer in på den reguljära arbetsmarknaden.

9 8 2.4 Terminologi Angående terminologi går det att hitta olika benämningar för hushållsarbete. Jag har valt bort termer som städhjälp och hushållsnära tjänster då det kan sägas handla om en beskrivning som osynliggör det faktum att det är arbete som utförs. Att tala om hjälp eller tjänst är att återskapa en bild av ett icke-arbete, något som även gjorts historiskt (Strollo 2013:24). Jag kommer utifrån genusvetaren Emma Strollo använda termen avlönat hushållsarbete (2013:28). Jag kommer också prata om Rut-avdrag och Rut-företag. Det första innebär avlönat hushållsarbetet som efter 2007 utförs med skatteavdrag (Skatteverket 2015). Den största delen av skatteavdraget handlar om städning i hemmet, exempelvis 93 % år 2010 (Leppänen & Dahlberg 2012:8). Därför kommer Rut-företagen representeras av två stycken som i första hand erbjuder städning. 3. Tidigare forskning Strollos avhandling Det städade folkhemmet: tyskfödda hembiträden i efterkrigstidens Sverige tar ett historiskt grepp med intervjuer av tyska kvinnor arbetande som hembiträden i svenska hem efter andra världskriget (2013). Författaren menar att tidigare forskning fokuserat på kvinnors oavlönade hemarbete och att det lett till osynliggörande av de kvinnor som lönearbetat inom hushåll. Genom att undersöka dåtid vill forskaren även försöka förklara nutida strukturer och arbetsvillkor inom hushållsbranschen. Strollo beskriver hur det är arbetsgivarens perspektiv som varit i fokus när det kommer till hushållsarbetets utformning. Ett exempel är den så kallade undantagslagen som innebar att utländska kvinnor som ville befinna sig i Sverige var tvungna att ta ett hushållsarbete. Här har kategorisering skett utifrån nation, klass och kön som vidare lett till exkludering och hiearkisering inom arbetsmarknaden då hushållsarbete haft sämre villkor i jämförelse med andra arbeten (s 20ff). Här har författaren sett kön, klass, nationalitet och ålder utifrån en så kallas intersektionell lins (s 26). Gavanas (2010) har författat rapporter som behandlar en nutida svensk kontext med fokus på avlönat hushållsarbete. Who cleans the welfare state?: migration, informalization, social exclusion and domestic services in Stockholm utgår från en intervjustudie där utförarna av arbetet får komma till tals. Gavanas argumenterar för hur det är omöjligt att särskilja formell och informell servicesektor då dessa integrerar med varandra En annan slutsats är att de

10 9 personer som jobbar inom branschen ofta är migranter som blir beroende av arbetsgivarens önskemål. Här ses en maktsymmetri där kön, sexualitet, ras och etnicitet samverkar. Vidare är Bland Rolexklockor och smutsiga trosor: om skattereduktion och segmentering på den svenska hushållstjänstemarknaden en rapport som diskuterar hur Rut-avdraget påverkar det avlönade hushållsarbetet (2011). Här har formella företag intervjuas angående hur arbetsvillkor och konkurrens från den informella marknaden har förändrats efter Rut-avdraget infördes år Här ses en förbättring i villkor samt att personer som tidigare haft svårigheter att hitta arbete börjat jobba inom branschen. Vidare påpekas kundfokus vilket innebär högre krav på arbetarna. Här menar Gavanas att sociala nätverk kan leda till både möjligheter i fråga om att hitta ett arbete, men även exkluderingar i fråga om utestängning från en formell sektor. Tänkbara effekter av skattesubventionen diskuteras också och en koppling görs till en nordamerikansk kontext där en så kallad segmentering återfinns (s 36ff). Emelie Mårtensson masteruppsats RUT-avdraget som (nyliberalt) jämställdhetsprojekt. En studie om kön, klass och etnicitet i den politiska diskursen för hushållstjänster i hemmet undersöker Rut-avdraget utifrån en intersektionell ansats där fokus ligger på hur politiskt material som motioner, propositioner och skrivelser skapar konstruktioner av kön, klass och etnicitet (2013:6). Vidare diskuteras en svensk jämställdhet och välfärdskontext. Mårtensson menar att Rut-avdraget kan ses gynna vissa kvinnor medan andra missgynnas (s 44ff). Utifrån en internationell kontext har den brittiska forskaren Bridget Anderson (2000) i boken Doing the Dirty Work?: The Global Politics of Domestic Labour undersökt hur ras och klass samverkar i det faktum att migrerade kvinnor arbetar med hushållsarbete i t.ex. norra delen av Europa. Anderson påtalar utmaningar i den jämlika självbilden som råder i delar av västvärlden. Här talas det om att tidigare feministisk forskning misslyckats med en problematisering kring vilka personer som utför det avlönade hushållsarbetet. Här krävs en kunskap om att den makt kvinnor har att påverka sina liv är sammankopplat med exempelvis klass och ras (2000:5). Anderson menar att det privata hemmet som arbetsplats skapar en ojämlik relation där utföraren av arbetet riskerar sakna auktoritet (s 25-26). Här tas medborgarskapet upp och hur det inverkar på de möjligheter utförarna har att påverka sin arbetssituation. Slutsatsen blir att arbetsvillkor påverkas av intersektionen av de migrerade kvinnornas relation till arbetsgivare och stat där en ojämlik maktrelation riskeras skapas (s 196). Paralleller kan dras till en svensk kontext utifrån Gavanas rapporter (2010 & 2011) och Strollos avhandling (2013) om det avlönade hushållsarbetet i talet om maktsymmetrier.

11 10 4. Teoretiska utgångspunkter Nedan presenteras teoretiska utgångspunkter och vidare behandlas de begrepp som förekommer i uppsatsen. Eftersom talet om det avlönade hushållsarbetet sker i svensk kontext ligger således fokus på forskning utifrån ett svenskt sammanhang. 4.1 Genusvetenskaplig utgångspunkt Nina Lykke, professor i genus och kultur, talar om det genusvetenskapliga fältet som en produkt av kritiska reflektioner och teoretiseringar beträffande betydelser av kön i en kritisk uppgörelse med könskonservativa könsuppfattningar (2009:59). Forskaren beskriver teori och metod som beståndsdelar sammankopplat med tid och rum. Här är en viktig utgångspunkt att den så kallade vetenskapen inte är universell. Istället bör en problematisering ske kring vad som räknas som allmängiltigt. Den traditionella forskningen ses i detta sken som vidmakthållande av vissa idéers privilegier och sanningsanspråk. Här kan den genusvetenskapliga forskningen med exempelvis fokus på poststrukturalism vara ett försök att låsa upp ensidiga föreställningar (s 14ff). Den situerade kunskapen bör uppmärksammas eftersom den vetenskapliga produktionen kan sägas vara baserad på en specifik syn på omvärlden. Det betyder att det inte går att framställa objektiva förklaringar då forskaren alltid är delaktig och tillför subjektiva värderingar. Lykke talar om medveten reflektion vilken erkänner att forskning och kunskap alltid sker i samband med en kroppslig situering (s 19ff). Vidare skriver Lykke om en poststrukturalistisk språkteoretisk tradition där språket sätts i centrum för hur exempelvis en förståelse för kön skapas och hur könsdikotomier kan undersökas för att på så sätt dekonstruera desamma. Här förstås kroppar vara könade på ickeessentialistiska grunder då det är konstruktioner som görs i mellanmänskliga reltioner (s 78). I den här uppsatsen kommer den situerade kunskapsförståelsen och den medvetna reflektionen kring denna vara central, liksom hur språket skapar en förståelse för hur vi ser på exempelvis kön. 4.2 Intersektionellt ramverk Paulina de los Reyes, docent i ekonomisk historia & Diana Mulinari, docent i sociologi, behandlar skapandet av ojämlika maktrelationer och detta kommer agera intersektionell ram för den här uppsatsen. Här ligger fokus på det intersektionella synsätt som, enligt de los Reyes & Mulinari, inom tidigare feministisk forskning inte fått tillräcklig plats. Här visas hur historia och rum är viktiga komponenter i förståelsen för ekonomi, politik, kultur och sociala

12 11 sammanhang (2005:7) Eftersom analyser enligt det intersektionella perspektivet inte kan reduceras till enstaka frågor behandlas intersektionen mellan kön, arbete och etnicitet. Fokus ligger på sammankoppling mellan individ och institutionella handlingar samt normer och rutiner. Politik och kunskap bör sättas under lupp där frågan är vilka föreställningar som är rådande vid en specifik tidpunkt och vad som händer om dessa utmanas (s 9ff). Strävan ligger vidare i att försöka se den så kallade verkligheten med nya ögon och ifrågasätta det förgivet tagna (s 23-24). Historikern Maria Vallström påpekar vikten att se vem som kategoriserar och att på förhand givna kategorier bör undvikas då kategorisering kan leda till att definiera någon som avvikande. Om forskaren däremot inte använder kategorier riskeras osynliggörande av underordning. Här krävs reflektion kring detta så kallade dilemma och medvetenhet om att kategoriseringar inte är förutsägbara och låsta samt vara medveten om att subjektspositioner innebär möjligheter inom vissa dominerande diskurser. Vidare är det viktigt att komma ihåg skillnaden mellan intern och extern kategorinsering då frågan är vem som definierar och definieras. Den interna kategoriseringen handlar om hur individen definierar sig själv medan den externa handlar om hur omgivningen ser på individen (2010:75). Jag kommer inspireras av Vallström och vara medveten om att kategorisering är en problematisk process där det är viktigt att komma ihåg vem som kategoriserar och vilket innehåll kategoriseringen fylls med. Ett exempel är hur det i debattartiklarna och på hemsidorna talas om arbete, kön och etnicitet och min uppgift blir att undvika reproducering av föreställda kategorier som riskerar reducera helhetsbilden av de människor som beskrivs. 5. Begrepp Nedan presenteras begreppen arbete, kön, etnicitet, jämställdhet och jämlikhet. Dessa förklaras var för sig men ses även utifrån intersektionell ansats som erkänner ett samband mellan dem. 5.1 Arbete Angående arbete kommer jag närma mig de los Reyes & Mulinaris definition:

13 12 Arbete är inget neutralt begrepp. Som den feministiska forskningen ofta har påpekat har den manliga normen styrt vad som betraktas som arbete och hur arbete ska organiseras och var arbetet ska utföras. Därmed har det arbete som utförs i hemmet, oftast av kvinnor och som inte avsett för marknaden, osynliggjorts och betraktas som icke-arbete, hushållssysslor m.m (2005:105). Jag utgår från att synen på arbete är historiskt skapat där arbetet kvinnor utfört varit lågt värderat. Här finns koppling till lönearbete och ekonomisk sfär då det är arbetet som utförs på marknaden som legitimerar individens vara. Antologin Arbete intersektionella perspektiv behandlar det nutida arbetslivet med utgångspunkt i klass, kön, etnicitet och sexualitet. Bokens syfte är att genom intersektionella perspektiv försöka närma sig en förståelse för maktstrukturer konstituerat i arbete. Rebecca Selberg, doktorand i sociologi, & Paula Mulinari, doktor i genusvetenskap och lektor i socialt arbete, utgår från att arbete har förvandlats men att ojämlikheten kvarstår. Arbetet förstås som centralt i individers liv där både ojämlikhet, inkludering, exkludering, diskriminering, status och motstånd skapas (2011:7ff). Historikern Ulla Wikander behandlar i boken Kvinnoarbete i Europa frågor om genus, makt och arbetsdelning med utgångspunkt i en europeisk historisk kontext. Här beskrivs lönearbete utifrån genusarbetsdelning och genuskontrakt. Det första handlar om den föränderliga sociala konstruktion som innebär att kvinnor och män utför olika slags arbete med olika slags status (2006:9f). Kontraktet handlar om outtalade mönster som återfinns i samhället och som legitimeras av institutioner, vetenskap och stat (s 13). Genom historisk undersökning kan koppling till nutid göras vilket kommer vara användbart i denna uppsats. 5.2 Kön Utifrån den australienska sociologen Raewyn Connell, som i boken Om genus för ett resonemang kring hur kroppar sätts i relation till sociala relationer och strukturer, intar jag en förståelse för kön och genus. Författaren menar att genus framförallt handlar om grupper och individers sociala relationsskapande som innefattar dikotomier, skillnader och paradoxer då genus är ett mönster i vår sociala ordning och i de dagliga aktiviteter eller praktiker som styrs av denna ordning (2003:21). Vidare får människokroppen en stor roll då samhället fokuserar på kroppen. En sammanfattning kan vara att genus handlar om väl inarbetade

14 13 föreställningar om skillnaderna mellan könen, i synnerhet de kroppsliga skillnaderna (s 43). Utifrån sociala mönster och strukturer talar Connell om hur det skapats och skapas idéer om skillnader utifrån manligt och kvinnligt kön och frågan är hur vi ska förstå kön och genus. Här ses ett komplext samband och forskaren menar att dessa två är svåra att hålla isär då den sociala förståelsen av kroppen och dess kön i sin tur påverkar vår kroppsliga föreställning, vilket kan ses som ett samband mellan det biologiska och det sociala (s 49). Här är ett exempel hur vetenskapen historiskt och i nutid skapar så kallade vetenskapliga fakta om skillnaderna mellan könen. En tolkning kan istället vara att det är så kallade genusattribut som är i fokus (s 49). Jag kommer använda Connells förståelse av genus och kön som komplex sammankoppling mellan det kroppsliga och socialt skapade relationsmönster. När jag använder begreppet kön är det med en medvetenhet om att det är nära förbundet med idéer om hur kvinnor och män är och gör. I denna uppsats förekommer främst begreppet kön och det sammankopplas till sociala strukturer som skapats historiskt. Eftersom det avlönade hushållsarbetet haft en kvinnlig kodning kommer fokus ligga på vilka olika typer av kvinnligheter som återfinns. Det leder vidare till ett annat användbart perspektiv, talet om kroppspolitiken. Statsvetaren Maud Eduards talar om kroppspolitik genom vilket jag kommer förstå nationen och hur den skapar olika förståelser av den kvinnliga kroppen (2007:14). Forskaren menar att kroppar tillskrivs olika sociala attribut som klass, sexualitet, ras/etnicitet, kön/genus, ålder, hälsa och utseende. I första fall ser Eduards den beköning som görs där så kallat kvinnligt och manligt hålls isär. Vidare ses hur det inom det kvinnliga skapas i särhållande praktiker utifrån exempelvis etnicitet (s 15). Frågan som bör ställas är hur nationens känsla av gemenskap skapas och på vilket sätt. Den svenska nationen står i fokus då den relaterar till könade kroppar på olika sätt under en historisk gång. Här finns exempel på hur den nationella gemenskapen skapas utifrån att kroppar kopplas till olika föreställningar och ges olika värden (s 34ff). Det kan sättas i relation till hur den svenske vite mannen blir en outtalad måttstock och således blir den som skyddar kvinnan från så kallade främmande män (s 69). Här ligger fokus på kvinnans politiska kropp där komplexa och dubbla innebörder används exempelvis i jämförelse med den så kallade goda svenska mannen. Det kan ställas mot andra kroppar som ses som avvikande eller hotande. I denna uppsats kommer Eduards förklaring av kroppar fyllda med politisk innebörd vara närvarande. Det blir intressant i koppling till hur politiska beslut kring avlönat hushållsarbete påverkar de kvinnliga kroppar som både historiskt och i nutid befinner sig inom denna sfär.

15 Etnicitet Jag kommer förstå etnicitet utifrån sociologen Aleksandra Ålund som beskriver begreppet som föränderligt och ständigt återskapat och omskapat (2000:29). En definition är: Begreppet etnicitet refererar inte till något enhetligt fenomen. Det bär på en kvardröjande vaghet; vad som är etniskt bestämt socialt handlande är innehållsligt inte givet på förhand //En samstämmighet som delas av flesta forskare i fråga om etnicitet är att begreppet refererar till gruppbildning, kulturell och/eller social gränsdragning mellan oss och de Andra, identitet, känsla av samhörighet, symbolgemenskap osv (s 30). Utifrån uppdelning av oss och de Andra kommer etnicitet förstås som något historiskt konstruerat. Vi och dem exemplifieras enligt forskaren i arbetsmarknad och hur den invandrade kvinnan beskrivs och hur denna konstruktion får reella konsekvenser för människors liv och handlingsmöjligheter. Ålund menar att det svenska samhället uppdelas och åtskiljs utifrån en så kallad etnisk skiljelinje som innefattar aspekter som arbete, boende och makt och leder till en social ojämlikhet (s 28). Här medvetandegörs det faktum att etnicitet aldrig står för sig själv, utan i relation till exempelvis klass, sexualitet och ras (s 35). Dessa perspektiv är hjälpfulla för att förstå hur det avlönade hushållsarbetet inte enbart handlar om kön utan även är sammankopplat med en syn på vilka typer av kvinnor som förväntas utföra arbetet, både historiskt och i nutid. Vidare talar Wuokko Knocke, docent i sociologi, om invandrade kvinnor i arbetslivet. Här används begreppet fragmentering för att beskriva hur kvinnornas arbete ses. Det ekonomiska behovet är här utgångspunkt för hur arbetskraften behandlas (2011:211ff). Detta perspektiv blir användbart då det handlar om kombinationen av vilka som innefattas eller utestängs i arbetslivet och hur kvinnors arbete kan förstås vara sammankopplat med en viss förförståelse. 5.4 Jämställdhet och jämlikhet Utifrån ett historiskt perspektiv innefattar det avlönade hushållsarbetet relationseffekter mellan människor och grupper i samhället och tidigare forskning talar om intersektioner i termer av exempelvis arbete, kön och etnicitet. Utifrån det vill jag försöka ringa in diskussioner kring jämställdhet och jämlikhet och förklarar härmed hur begreppen kommer användas i analysarbetet.

16 15 Svensk jämställdhetspolitik har fyra mål som handlar om makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämn fördelning av obetalt hem och omsorgsarbete samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra (På tal om kvinnor och män: lathund om jämställdhet 2014:3). En politisk definition av jämställdhet är att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det förutsätter samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden (s 2). Vidare talas det om kvantitet och kvalitet, där det första handlar om att kvinnor och män ska återfinnas numerärt lika inom samtliga samhällsområden medan kvalitativt handlar om att kvinnor och mäns kunskaper och perspektiv ska ha samma status (ibid). Eva Blomberg & Kirsti Niskanen, professorer i historia, beskriver jämställdhetsbegreppet utifrån svensk kontext med avstamp i 1960-talets publikation Kvinnors liv och arbete som enligt forskarna fick stort genomslag i fråga om könsrollers förtrycksskapande praktiker. I denna skrift beskrivs hur jämställdhet uppnås via ekonomiskt oberoende i form av lönearbete (2013:7ff). Vidare har begreppet använts flitigt inom bland annat politik. Här kan det talas om en så kallad framgångssaga då jämställdhet ses vara legitimt i debatt och näringsliv. Innebörden kan däremot diskuteras då den är flytande samt underordnad andra politiska mål. Forskarna pekar på att en rad framsteg har kunnat göras på bekostnad av andra perspektiv och utestängningar i fråga om t.ex. klass och etnicitet (s 9ff). Ekonomhistorikern Soheyla Yazdanpanah skriver hur den så kallade invandrarkvinnan framställs i den svenska jämställdhetsdiskursen och hur hon bör lämna traditionella roller till förmån för det avlönade arbetet. Svenska myndigheter ses fokusera på hur utlandsfödda kvinnor ska bli lika jämställda som svenska kvinnor trots att kvinnor som är födda utanför Sverige historiskt lönearbetat i större utsträckning än svenskfödda kvinnor. Här blir arbete och kultur tätt sammankopplat då fokus ligger på kvinnans avvikande kulturella traditioner samtidigt som det svenska samhällets diskriminerande praktiker inte ifrågasätts. Vidare har det setts som problematiskt när den invandrade kvinnan har lönearbetat i fråga om att hon borde göra andra saker, exempelvis lära sig det svenska språket bättre. Denna dubbelhet kan ses paradoxal och sammanfattningsvis avviker alla invandrarkvinnor från det svenska jämställdhetsmåttet (2013:86ff). Jämlikhet kan sägas avse rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet med mera (Schömer 2009:211). Jämlikhetsfrågan återfinns i grundlagen där det står att medborgare inte får missgynnas med hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ursprung

17 16 tillhör minoritet (ibid). Rättssociologen Eva Schömer menar att jämlikhet kan ses vara paraplybegrepp i fråga hur människor ska behandla varandra (2009:209). Genom det politiska talet är jämlikhet att alla personer i ett samhälle ska ha likadana politiska, ekonomiska och sociala rättigheter (s 211). Forskaren problematiserar begreppet i fråga om vem som i realiteten inkluderas och exkluderas. Ett exempel är hur det i lagtexter och deklarationer talas om broderskap och pronomet han (s ). Jag menar att jämställdhet och jämlikhet kan vara svårfångade begrepp men att de i grunden behandlar relationer mellan kvinnor och män samt relationer mellan samtliga individer. Jag inflikar i Yazdanpanahs (2013) och Schöners (2009) begreppsproblematiseringar men finner det användbart att använda jämställdhet och jämlikhet i min undersökning för att försöka ringa in intersektionella relationer då jag inte vill begränsa undersökningen av talet om det avlönade hushållsarbetet till enstaka kategorier. 6. Metod Jag kommer använda en kvalitativ textanalytisk metod med inspiration från diskursanalys. Här är utgångspunkten statsvetarna Göran Bergström & Kristina Boréus (2012) förklaring av språk, text och makt. Vidare förklaras hur diskurs förstås och slutligen ges en förklaring för praktiskt tillvägagångssätt. Utgångspunkten i diskursanalytisk tradition ligger i språkets betydelse då det ses bärande för hur samhället och dess invånare förstår sig själva och andra. Konsekvensen blir att forskaren inte kan undgå att studera den språkliga användningen (Bergström & Boréus 2012:17). Här används en konstruktivistisk syn där språket fungerar som en sorts konstruerande lins (s 28). Här finns kritik av tidigare forskningsideal som påstår att världen kan observeras neutralt. Enligt Bergström & Boréus är det skrivna ordet en viktig analytisk del då texter är relationsskapande samt innehåller omedvetna och medvetna föreställningar som är konsekvensskapande för människors handlingar. Forskarna påpekar att även bilder kan inkluderas i textbegreppet (s 17ff). Vidare återfinns en rad textgenrer och här bör en vara reflekterande för att kunna sätta in texten i rätt sammanhang. Forskaren bör även vara medveten om att text aldrig läses utan förförståelse (s 31ff). Begreppen validitet och reliabilitet står ofta för ett forskningsideal som kan vara svårt att uppnå om en ifrågasätter det neutrala observationsspråket. Här ligger fokus istället på reflektionsförmåga där medvetenhet och genomskinlighet bör finnas för hur resultatet har inhämtats (s 42ff). Bergström & Boréus

18 17 gör en koppling till filosofen Michel Foucault som menar att kunskap och makt ligger nära varandra. I diskursanalysen bör maktperspektiv och tolkningsföreträden undersökas. Här är frågan vem som anses ha rätt eller fel samt vem som anses vara normal eller icke normal. Forskarna menar att makt inte utövas av ett subjekt eller mot ett visst subjekt, utan utvecklas i relation mellan människor och innebär begränsningar för vissa, möjligheter för andra (s 361). Vidare kan det innebära motståndspraktiker och processer. 6.1 Diskurs och tillvägagångssätt Jag tar utgångspunkt i de los Reyes & etnologen Lena Martinsson som förklarar begreppet diskurs som: En uppsättning metaforer, berättelser, föreställningar, och materialiseringar som tillsammans skapar en viss ordning. Diskurser möjliggör specifika sätt att tolka världen och förhålla sig till den. Men den diskursiva ordningen opererar också genom uteslutningar och tystnader. Att föreskriva en viss tolkning innebär därför att utesluta och osynliggöra andra möjliga synsätt (2005:11). Diskurs handlar om hur det talas om någonting i fråga om vad som får komma till tals, hur det framställs samt vad som osynliggörs, vilket innebär att undersöka hur olika samhälleliga aktörer talar om det nutida avlönade hushållsarbetet i svensk kontext. Historikern Helena Tolvheds (2008) avhandling Nationen på spel: kropp, kön och svenskhet i populärpressens representationer av olympiska spel behandlar hur svensk veckopress i text och bild har beskrivit kroppar utifrån ett intersektionellt perspektiv. Eftersom jag ämnar analysera debattartiklar och hemsidor utifrån ett intersektionell ramverk menar jag att Tolvheds utgångspunkt är användbar. Forskaren använder ett diskursanalytiskt tillvägagångsätt som kommer vara förebild för mitt praktiska analysarbete. Tolvhed skriver att medietexter är viktiga att analysera i fråga om att förstå hur diskursiv kunskapsproduktion skapas och vilka perspektiv och beskrivningar som erbjuds. Medier innebär ett kulturellt meningsskapande som alltid kunde sett annorlunda ut och frågan är vilka representationer som blir möjliga och tänkbara (s 52ff). Den diskursanalytiska metoden innebär att genom närläsning granska och plocka isär hur språk och bild skapar betydelser. En viktig del blir att fokusera på normer som sätter gränser för hur människor handlar. Här används så kallade analytiska begrepp för att undersöka vilka positioner som ses möjliga i ett visst historiskt sammanhang (s 46ff). Genom att använda intersektionalitet ges möjlighet att undvika förenklade dikotomier såsom man/kvinna eller svensk/utländsk. Tolvhed beskriver att

19 18 forskaren kan läsa mot texten, vilket innebär att byta plats på människor. Om texten handlar om en kvinna byts det ut mot någon annan. Frågan blir om denna beskrivning blir svår att tänka sig? Jag utgår från att debattartiklarna är medietexter som beskriver samhälleliga diskursers tal och tystnader. Det innebär att begreppen arbete, kön och etnicitet kommer vara analytiska i fråga om att det är ett socialt sammanhang och dess diskursiva praktik som är föremålet för analysen, inte att fastställa positioner för individer och grupper. Vidare blir frågan om och hur jämställda och jämlika relationer förstås. Ledande för hela analysen kommer vara att texter alltid kan skrivas annorlunda. Hemsidorna ses som ett medium där diskursiv kunskapsproduktion förekommer i både text och bild vilket kommer ses som helhet. Tolvhed menar att bilder är viktiga då de ses ge texter legitimitet och ofta ges rollen som återgivare av verklighet. Istället handlar det om resultatet av en process där fotot valts ut, beskurits och arrangerats (s 63). Här är rubriker och bildtexter viktiga för hur bilden kan förstås. Vidare kommer fokus ligga på vad bilden föreställer, vem som gestaltats och på vilket sätt (s 63f). Denna förklaring kommer användas som förförståelse i analysen av företagshemsidorna. Noterbart är att förklaringen av foton som återgivare av verklighet bör hanteras utifrån att bilderna på hemsidorna kan sägas vara en specifik typ av medium med marknadsföring i fokus. Här görs en reservation för att fotografierna inte ses spegla verkligheten på samma vis som Tolvhed skriver. Däremot kan foton ses vara viktiga för hur företagen vill framställa sin version av en viss typ av samhällsbeskrivning. 7. Materialurval och hantering 7.1 Debattartiklar Debattartiklarna har valts från två av Sveriges störta tidningar. För att fånga räckvidd, variation i dags och kvällspress samt ideologisk bredd har Aftonbladet och Dagens Nyheter valts ut. Tidningarna har enligt mediemätningsföretaget Orvesto Konsument en räckvidd på över läsare vardera (Medievärlden 2015). För att hitta lämpliga artiklar har jag använt Malmö högskolas bibliotekssökhjälp där Reatriver Mediearkiv kom att bli huvudsaklig sökmotor. Här påbörjades sökningen med orden hushållsarbete, Rut-avdrag, rut och rot, pigavdrag, städavdrag, rut debatt och rut avdrag hushållsnära tjänster, rut-avdrag och städhjälp för att få en översikt av materialet. Med hjälp av sökorden har jag försökt fånga de begrepp jag sett återkomma i artiklar, tidningar och litteratur. Förhoppningen är att de valda orden har gett en rimlig grund att stå på. Sökorden har genererat många träffar och för att göra ett lämpligt urval har jag genom hela sökprocessen haft uppsatsens syfte och frågeställningar

20 19 som ramverk. Eftersom det är fråga om en kvalitativ undersökning och således närläsning kommer det inriktas på färre antal artiklar. Angående tidsavgränsningen kommer tidsramen vara mellan eftersom jag vill komma åt en nutida kontext. Slutligen har fem artiklar från Aftonbladet och fem från Dagens Nyheter valts ut. De utvalda artiklarna har hämtats från sektioner som debatt, ledare, krönika och läsardebatt. Här återfinns exempelvis journalister, forskare, chefer, politiker, småföretagare och krönikörer. Vidare har jag valt ut så kallade läsardebatter och här är det personer som arbetar med avlönat hushållsarbete som talar. Noterbart är att de flesta artiklarna är på ungefär en sida, förutom läsardebatten på cirka en halv sida. Artiklarna skildrar en bredd i fråga om ställningstaganden då en del är positiva medan andra är negativa. Teman och kontexter varierar också. Jag menar att det är en fördel då jag inte bara vill visa en sida i debatten och att jag inte huvudsakligen är intresserad av sakargumenten. 7.2 Hemsidor Stiftelsen för internetinfrastrukturs rapport från 2014 visar att 92 % av Sveriges befolkning har tillgång till internet och att användningen till störst del utgörs av informationssökning (SOI 2014). Eftersom internetanvändning är väl utbrett menar jag att analysen av Rutföretagen med fördel kan göras utifrån hemsidor. Eftersom det är en kvalitativ analys finner jag det rimligt att fokusera på färre antal. Jag kommer inrikta mig på företag som erbjuder städning då de flesta Rut-avdrag görs för detta (Leppänen & Dahlberg 2012:8). Vidare har jag utgått från storleken på företag och kommer fokusera på två av de största: Hemfrid och HomeMaid. Enligt Leppänen och Dahlberg stod dessa för 11 % av den samlade omsättningen av de företag som sysslar med avlönat hushållsarbete (s 7). För att undersökningen ska bli hanterbar har tre sidor valts ut: startsidan där företaget presenteras, sidan till blivande köpare samt sida till blivande arbetstagare. Eftersom även bilder ingår i analysen kommer fokus vara skriven text och bilder tillsammans. Internet som medium är ett relativt nytt fenomen som ger nya sätt att förstå oss själva och vår omvärld och kommunikationsvetarna Malin Svenningsson, Mia Lövheim & Magnus Bergquist påpekar att en bör studera webbsidans olika delar för att få en djupare förståelse och menar att diskursanalys är en relevant metod för att tolka information i form av hemsidor (2003:119). Angående etiska aspekter utgår jag från att det material som insamlats tillhör den offentliga sfären av icke känslig och icke privat karaktär (s 177ff).

Männens jobb sätts före kvinnornas

Männens jobb sätts före kvinnornas Männens jobb sätts före kvinnornas - En granskning av Socialdemokraternas förslag om försämrat RUT-avdrag Mars 2014 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Innehåll 1. Inledning... 3 2. HUS-avdragen...

Läs mer

Sammanfattning 2015:5

Sammanfattning 2015:5 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge ett samlat kunskapsunderlag om föräldraförsäkringens utveckling i Sverige och andra länder, samt att utvärdera på vilket sätt ett mer jämställt föräldraledighetsuttag

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter

Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Fysisk planering och genus Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Varför genusperspektiv på planering? Vision: att skapa en jämställd framtid utifrån en ojämställd samtid Praktik: planeringens

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Jämställdhet Genus Ledarskap

Jämställdhet Genus Ledarskap Jämställdhet Genus Ledarskap Mål och innehåll Metoder och verktyg Självinsikt Begrepp och definitioner Social konstruktioner och normer Genus över tid Förändring och motstånd Jämställdhet Genus Ledarskap

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram Liberal feminism - att bestämma själv stämmoprogram Partistämman 2015 Liberal feminism - att bestämma själv Centerpartiet vill att makten ska ligga så nära dem den berör som möjligt. Det är närodlad politik.

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Erik Reis/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Sveriges jämställdhetspolitik

Sveriges jämställdhetspolitik Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv 2006 jämställdhetspolitiska mål Viktiga årtal 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

JÄMSTÄLLDHET I TEORI GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I TEORI OCH PRAKTIK Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 JÄMSTÄLLDHETSARBETE Kvantitativt numerär könsfördelning (40-60 % eller jämnare) eller jämn könsfördelning av resurser

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Metod. Narrativ analys och diskursanalys

Metod. Narrativ analys och diskursanalys Metod Narrativ analys och diskursanalys Narrativ analys Berättande Som en metafor för människans liv Som en grundläggande form för tänkande och meningsskapande Handlingar som del av berättelser Berättande

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden 2011-2015 Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Inledning Här kan du läsa hur Eskilstuna kommun ska göra sina verksamheter mer jämställda

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter i Lektionshandledning #33 Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: 40 60 minuter Diskriminering 1/6 Material och förberedelser: Denna lektion är lämplig efter att

Läs mer

VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation

VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation Ulrika Wernesjö, fil.dr., Linköpings universitet ulrika.wernesjo@liu.se Symposium om ensamkommande barn, Barnskyddsrådet i Uppsala, 2015

Läs mer

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013 Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare juni 2013 Hur står det till med jämställdheten egentligen? Unga välutbildade kvinnor och män ser en jämställd arbetsmarknad som något självklart. Men vad

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012. Mars 2013

Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012. Mars 2013 Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012 Mars 2013 Översikt och innehåll Medieanalysen översikt Medieanalysen undersöker mediebevakningen av den internationella kvinnodagen

Läs mer

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism II Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Fyra matriarker och fyra sfärer av ojämlikhet mellan könen Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

Mångfald i Västra Götalandsregionen

Mångfald i Västra Götalandsregionen Mångfald i Västra Götalandsregionen Individuell uppgift i Kritisk jämlikhets- och mångfaldsforskning vt 2008 Institutionen för genusvetenskap Elin Grelsson 1. Inledning Jag har valt att studera mångfaldsarbetet

Läs mer

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade

Läs mer

Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar?

Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar? Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar? Gårdfeldt diskuterar utifrån 12 helgonberättelser förtryck och osynliggörande av HBTpersoner inom kyrkan, teologin och samhället. Avhandlingen har, enligt honom själv,

Läs mer

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU renita.sorensdotter@gender.su.se Kritik mot den manliga dominansen Forskning om kvinnor Add women and stir Her-story istället för his-story Lanserades under

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Bild: Nikhil Gangavane Dreamstime.com

Bild: Nikhil Gangavane Dreamstime.com Bild: Nikhil Gangavane Dreamstime.com FIN_TGV_34_inlaga.indd 86 08-12-04 10.59.02 UTBLICK Chandra Talpade Mohanty, en av världens ledande feminister inom det postkoloniala fältet, reflekterar över möjligheter

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson

Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson Intersektionalitet = skärningspunkt Vad innebär det att ha ett intersektionellt perspektiv? Ett konkret exempel Grundläggande

Läs mer

Medicinskt- och utvecklingspsykologiskt perspektiv

Medicinskt- och utvecklingspsykologiskt perspektiv Utvecklingsstörning Medicinskt perspektiv, utvecklingsstörning kan förstås som effekt av sjukdomar och skador Socialt perspektiv, utvecklingsstörning kan förstås som resultat av samhälleliga hinder och

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar?

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar? 5. O r g a n i s a t i o n e n s o m 40 Att kvalitetssäkra Att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen är ett viktigt steg i arbetet mot diskriminering, men för att få ett helhetsperspektiv måste flera aspekter

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:3 2011

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:3 2011 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:3 2011 a v h a n d l i n g s r e c e n s i o n e r Historia och identifikation gunlög fur* Linnéuniversitetet, Växjö Vanja Lozic, I historiekanons skugga: historieämne

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Lugnande ord Olustkänslor inför frågorna Problemskapande Skuld Att tillhöra de andra Vanmakt inför förändring Från individ till

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Workshop den 19 maj 2014 under ledning av Hans Lorentz, fil dr Forskare och lektor i pedagogik vid

Läs mer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer Jag är väldigt osäker, har koncentrationssvårigheter och vill aldrig ha fel. Jag ställer höga krav på mig själv och tål inte misslyckande. Trots att jag är mycket omtyckt och älskad av många* Maskulinitet

Läs mer

Kunskapsbakgrund Växthuset

Kunskapsbakgrund Växthuset Kunskapsbakgrund Växthuset Faktablad om diskrimineringsgrunderna Broschyren har givits ut med stöd av EU-kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter. Innehållet

Läs mer

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 F i i db k d fi i i Feminism-ordboksdefinition 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta förhållande bör ändras Synlig ojämlikhet Politisk/ekonomiska sfären

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Män, maskulinitet och våld

Män, maskulinitet och våld Män, maskulinitet och våld Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013 Vilket våld talar vi om?

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

På IKEA har kvinnor aldrig mens. Hanna Karin Grensman fil.mag. socialpsykologi

På IKEA har kvinnor aldrig mens. Hanna Karin Grensman fil.mag. socialpsykologi På IKEA har kvinnor aldrig mens Hanna Karin Grensman fil.mag. socialpsykologi Hur påverkar samhällets rumsliga kontext konstruktionen av sexualitet, den romantiska relationens organisering och könslig

Läs mer

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Feministiska rättsteorier del I Liberal rättsfeminism

Feministiska rättsteorier del I Liberal rättsfeminism Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Feministiska rättsteorier del I Laura Carlson 2016 Feministiska rättsteorier Feminism ett paraply Feministiska rättsteorier (liberal och radikal) Nordisk

Läs mer

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege i socialfonden Nationell, regional och lokal satsning kopplat till kommande Socialfondsutlysning Tre huvudinriktningar i utvecklingsarbetet

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Jämställdhet är när en kvinnlig tönt och en manlig tönt har samma chans

Jämställdhet är när en kvinnlig tönt och en manlig tönt har samma chans Jämställdhet är när en kvinnlig tönt och en manlig tönt har samma chans En kvalitativ studie av synen på jämställdhet bland kommunfullmäktigeledamöter i en inlandskommun i norra Sverige Maria Kapell &

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Utmaningar i att upptäcka och integrera Stefan Falkenstad och Lina Kärnestam Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-15, 9 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer