Prel. Verksamhetsplan 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prel. Verksamhetsplan 2012"

Transkript

1 LR Prel. Verksamhetsplan 2012 Verksamheten under 2012 innefattar förutom verksamhetsområdet Organisation, Nätverk och Medlemsservice totalt hittills 15 olika projekt och uppdrag. Verksamhetsområde Organisation, Nätverk, Medlemsservice Själva grunden för NTF:s arbete är att vi är en samverkans- och samarbetsorganisation för medlemmarna. Genom att mobilisera frivilligt trafiksäkerhetsarbete når vi ett stort antal människor vid upprepade tillfällen, på möten, utbildningar och via utskick. Den demokratiska uppbyggnaden i den ideella organisationens form är en viktig och central roll för NTF Västernorrland och det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet. Arbetet med att skapa, underhålla och utveckla frivilligengagemang är en kontinuerlig process. Förutom den demokratiska strukturen är en viktig del i den processen att via ett väl fungerande kansli ge stöd och hjälp till medlemmarna. t är att ge vårt nätverk av medlemsorganisationer, styrelse, AU, råd och olika interna och externa arbetsgrupper möjligheter till överläggningar, planering, utveckling, information och stöd i trafiksäkerhetsarbetet. Verksamheten innefattar även utbildning av funktionärer i medlemsorganisationerna, breddning och förstärkning av engagemanget för en säker trafik och stöd för nollvisionens idé. Med minskande statligt organisationsstöd blir det dock allt svårare att vidmakthålla en fortsatt hög servicegrad. Förbundets demokratiska och folkrörelseförankrade uppbyggnad innebär en kontinuerlig process av kontakter, stöd och arrangemang för att utveckla och vidmakthålla detta engagemang. Styrelse, arbetsutskott, olika nätverk av äldre, yrkesförare, medlemsorganisationer och andra externa samverkansgrupper sammanträffar under året vid ett stort antal tillfällen för samordning, planering och informationsutbyte. I verksamhetsområdet ingår även samordning, utveckling och planering på nationell och regional nivå. Medlemsservice i form av medverkan vid möten, material- och expertstöd och utlåning av utrustning är ytterligare en viktig och omfattande del i verksamheten. Projekt Projekten under 2012 samt övriga uppdrags framgår av nedanstående schematiska bild. Ytterligare projekt och uppdrag förväntas tillkomma under året. Projektbeskrivningarna finns att läsa i särskild bilaga. 1

2 Projektplan 2012 NTF Västernorrland Nr. Projekt / Uppdrag Finansiär 1. NTF konsument NTF projektbidrag 2. Bättre hastighetsefterlevnad NTF projektbidrag 3. Ökad bältesanvändning i tätort NTF Projektbidrag 4. Cykling NTF Projektbidrag 5. Nyktra drogfria trafikanter NTF Projektbidrag 6. Moped NTF Projektbidrag 7. Insatsveckor NTF Projektbidra 8. Värdering av trafiksäkerhet NTF Projektbidrag 9. Hastighet statliga vägar NTF Projektbidrag 10. Hastighet i tätort NTF Projektbidrag 11. Module Close to NTF Projektbidrag 12. Barnsäkerhet i bil/bvc Landstinget 13. Konsumentinformation i länet Landstinget 14. Sparsam körning Uppdrag 15. Sv. hastighetsindex, SHI Uppdrag Säker Trafik 2

3 Bilaga VP 2012 Projektbeskrivningar NTF konsument t med projektet är att samla in ny kunskap kring hur bilhandlarna beskriver trafiksäkerhetshöjande teknisk utrustning samt hur bilköpare resonerar kring tekniska stödsystem inför sitt bilköp. Kunskapen kring tekniska stödsystem, bilbarnstolar och mopeder förpackas och presenteras för framtida konsumenter via NTF:s webbplats, tryckt information samt media. Effekten blir fler sålda bilar med högsta Euro-Ncap betyg utrustade med tekniska stödsystem som gynnar trafiksäkerheten. Underlätta det trafiksäkra valet oavsett om det rör sig om en produkt, tjänst eller vägmiljö. Målet med NTF Konsument är att underlätta det säkra valet, vilket i dessa fall innebär att det ska bli lättare att välja en bil med trafiksäkerhetshöjande tekniska stödsystem och dokumenterad krocksäkerhet, hitta och använda bra bilbarnstolar som tillåter bakåtvänt åkande upp till 4-5 års ålder samt att du som konsument lätt kan hitta seriösa mopedhandlare som inte bara motverkar trimning utan även hjälper dig kontrollera om en begagnad moped är trimmad. Undersökningen Säker bil 2012 genomförs i cirka 70 av landets kommuner. Målsättningen är att intervjua 360 bilhandlare och 1000 bilkunder personligen. Ytterligare cirka 7000 potentiella kunder svarar genom att fylla i en enkät som lämnas hos bilhandlaren. NTF Västernorrland genomför undersökningen Säker bil 2012 i 2 kommuner (2-7 enligt fördelning) genom att intervjua 10 bilhandlare (5-30 enligt fördelning), minst 3 potentiella kunder per bilhandlare samt samla in minst 20 enkäter per bilhandlare. De 120 barnfackhandlare och 90 mopedhandlare som återfinns i respektive marknadsöversikt med samma namn erbjuds utbildning av sin personal samt påfyllning av information och påverkansmaterial riktad mot kund. Målsättningen är att samtliga kontaktas med erbjudandet. NTF Västernorrland erbjuder utbildning samt påfyllning av material till 5 barnfackhandlare (minst 5 per förbund) och 3 mopedhandlare pga att det finns inte så många(minst 4 per förbund) som återfinns i respektive marknadsöversikt. 2. Samverkan bättre hastighetsefterlevnad På några år har intresset för att skapa en säker trafikmiljö, framför allt i närmiljön, ökat kraftigt. Runt om i landet finns åtskilliga påtryckargrupper som arbetar för en säker trafikmiljö. Otrygghet hänger ofta ihop med höga hastigheter, bristfälliga busshållplatser eller otrygga gångpassager. Vid kontakter med kommunen eller annan med väghållare är det viktigt att presentera ett genomarbetat underlag för kraven som önskas framföras. NTF har under de senaste tre åren givit stöd åt närmare 450 grupper som drivit trafiksäkerhetsärenden, oftast kopplade till höga hastigheter. Att agera tillsammans har ofta bättre effekt och ökar möjligheterna att få igenom kraven. Att bredda engagemanget för trafiksäkerhet, miljö och hälsa. 3

4 Att de grupper som NTF-förbunden kommer i kontakt med ska få möjlighet att sätta igång arbete som kortalternativt långsiktigt ska bidra till lösningar för ökad trafiksäkerhet. NTF stödjer minst 115 grupper i hela landet, fem per NTF-förbund. NTF Västernorrland stödjer minst 5 grupper som förbundet kontaktas av eller som hittas via artiklar i massmedia. 3. Bältesanvändning tätort Enligt Trafikverkets rapport Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2010 finns en långsiktig uppåtgående trend avseende bältesanvändningen. De senaste åren har det dock noterats en viss stagnation. Enligt VTIs observationer 2010 var 96 procent av de observerade personerna i framsätet bältade. Dessutom har VTIs och NTFs mätningar, de senare enbart i tätort, vägts samman och uppgår till 94 procents bältesanvändning. Orsaken till det lägre värdet är att NTF mäter i förhållandevis små tätorter där bältesanvändningen är lägre. Trafikverkets djupstudier visar en positiv bild av utvecklingen de senaste åren. Andelen dödade personbilsförare som varit obältade vid olyckstillfället, har fotsatt att minska och är nu nere i 34 procent. Kvinnor använder fortfarande i större utsträckning bilbälte, även om skillnaden minskat de senaste åren. Genusskillnaden avspeglar sig också bland obältade omkomna. I en nyligen utkommen rapport redovisas bältesanvändningen i dödsolyckor under perioden (Svensson 2010). I den undersökningen, som även omfattar förare och passagerare i personbil, buss och lastbil, framgår det att av de män som omkom var 48 procent obältade, medan motsvarande siffra för kvinnor var 24 procent. Att glesbygden utmärker sig negativt i detta sammanhang är också tydligt. Studerar man NTFs kommuner i landet mätobservationer från september 2010 kan man konstatera att i de tio kommuner med lägst bältesanvändning är genomsnittet innevånare endast drygt Den nationella bältesgruppen utgår bland annat i sin planering av insatser från infrastrukturpropositionen 2008/09:35. Där framgår det att en förutsättning för att bland annat nå framgång med trafiksäkerhetsarbetet, är att detta på olika sätt förmår trafikanterna att ta sitt ansvar och följa de regler som gäller. Propositionen påpekar också att det är av största vikt att trafikanten erhåller relevant kunskap. Propositionen lägger också tonvikten vid det lokala och det regionala trafiksäkerhetsarbetet. Den senare utgångspunkten gör att NTF som metod har valt att från och med 2011 utöka bältesmätningarna till att omfatta landets samtliga kommuner. Detta ger ett återkommande brett underlag för kommunikation med trafikanterna på lokal nivå, i första hand via massmedia, med fokus på vikten av att använda bilbälte. Trots att bältespåminnare är en så effektiv åtgärd är det osäkert om målet på 99 procent år 2020 kommer att uppnås, utan ytterligare åtgärder. I analysgruppens rapport betonar man därför att man inte bör glömma andra grupper, såsom vuxna i baksätet och lastbilschaufförer, som idag har en relativt låg bältesanvändning. Tittar man på bältespåminnare i baksätet så andelen 38 procent i nybilsförsäljningen år t är att få fler förare och passagerare att använda bilbältet och på så sätt minska konsekvenserna vid trafikolyckor. Att genom påverkande insatser, i första hand genom att engagera massmedia till artikelutrymme kring mätresultat mm, uppmärksamma betydelsen av att använda bälte och därmed bidra till en fortsatt ökning av bältesanvändningen i både fram- och baksätet, i främst tätorter. Bältesmätningar för påverkansinsatser Att NTF-förbunden genomför bältesmätningar i samtliga kommuner i landet vid ett tillfälle under året och att det sker ca 2 veckor- enligt tidigare mätningars tidplan- efter polisens insatsvecka under hösten. NTF Västernorrland genomför bältesmätningar i 7 kommuner under hösten. 4

5 4. Samverkan för säkrare cykling Utan en allmän cykelhjälmslag för alla är Trafikverkets målsättning att cykelhjälmsanvändningen år 2020 ska ligga på 35 procent. Användningen tenderar att ha stagnerat på dagens nivå, 27 procent, och därför bedömer analysgruppen att det krävs konkreta åtgärder för att öka cykelhjälmsanvändningen till 35 procent år I Trafikverkets trafiksäkerhetsenkät (2010) instämmer 54 procent i att det borde vara obligatoriskt för alla att använda hjälm vid cykling, vilket visar att det finns ett relativt gott stöd för ökad hjälmanvändning. (Källa: Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2010 Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020, 2011:093, Trafikverket) Antalet dödade cyklister har under den senaste tiden haft en positiv utveckling. I snitt har 25 personer omkommit i samband med en cykelolycka årligen under de senaste fem åren. Åldersfördelningen visar tydligt att det i första hand var vuxna som dog, 2009 var hälften över 65 år. Bland svårt skadade är dock spridningen större; 14% är barn, ungefär 55% är vuxna och 31% är äldre. (Källa: STRADA) Statistiken kring cykelolyckor är mycket osäker, framför allt eftersom den tidigare enbart byggde på polisrapporterade olyckor. Idag är flertalet sjukhus med i STRADA, vilket på sikt kommer att ge en mer rättvis bild. Enligt Trafikverket är antalet som årligen skadas så svårt att de blir inlagda på sjukhus cirka Målet för cykelhjälmsanvändningen är att 70 % av cyklisterna ska använda cykelhjälm år Förutsättningen för det är att det införs en hjälmlag för alla cyklister, inte som idag endast för barn under 15 år. Om ingen cykelhjälmslag för alla införs, är målet satt till 35 % år (Källa: Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet, 2010:044, Trafikverket) Något fler än hälften (54 %) av svenskarna i åldern år anser att det borde vara obligatoriskt för alla cyklister att använda cykelhjälm, vilket är en något lägre siffra än föregående år då 56 % var positiva till en cykelhjälmslag. (Källa: Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2010, 2010:096, Trafikverket) Ökad hjälmanvändning leder till att risken för skallskador vid en cykelolycka minskar. Enligt Sixten Nolén visar forskning att användning av cykelhjälm kan reducera antalet icke dödliga skallskador med hälften. (Källa: Nolén, Trafiksäkerhetspotential av ökad cykelhjälmsanvändning i Sverige. VTI Notat ) Enligt VTIs mätningar har den totala cykelhjälmsanvändningen legat kring 27 procent under de senaste fyra åren. Cykelhjälmsanvändningen har inte utvecklats i önskvärd riktning. Utan åtgärder finns det risk för att denna nivå stabiliseras (Källa: Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet, 2010:044, Trafikverket), vilket innebär att de uppsatta målen inte kommer att nås och 2011 har NTF genomfört cykelhjälmsmätningar och informationsinsatser över hela landet. Mätningarna gav god publicitet genomfördes endast lokala informationsinsatser, vilket inte ger lika stort genomslag i media. Antalet tidnings-/webbartiklar var 50 % fler då mediautspelet byggde på lokala mätningar 2009 jämfört med Det kan inte nog poängteras hur viktiga de lokala mätningarna är för att få lokal publicitet samarbetar NTF och Hjärnfonden genom att vi under en vecka i september gemensamt bearbetar media, sänder reklamfilm på TV samt att Hjärnfonden finns på plats under Bok- och biblioteksmässan. t är att förbättra trafiksäkerheten genom att öka cykelhjälmsanvändningen i landet. Bidra till att öka den totala cykelhjälmsanvändningen med en procentenhet per år. Cykelhjälmsmätningar genomförs i minst 90 % av landets kommuner. Minst ett nationellt pressmeddelande och minst 20 lokala pressmeddelanden skickas ut. 75 % av de pressmeddelande som skickas ut ger genomslag i media. NTF Västernorrland kommer att mäta cykelhjälmsanvändningen i samtliga 7 kommuner i länet.. Resultaten kommer att spridas till media via pressmeddelande samt presenteras för samtliga kommuner. 5

6 5. Nyktra drogfria trafikanter Andelen nyktra förare i Sveriges trafiksystem uppskattas till 99,74%. Målet för år 2020 är 99,9 %. (Källa: Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2010 Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020, 2011:093, Trafikverket). Andelen alkoholpåverkade omkomna personbilsförare har sedan 2003, med undantag av enstaka år, minskat. Under 2010 var andelen 16 procent, vilket är den lägsta andelen under perioden I princip alla förare i Sverige har övervägande positiva normer och värderingar avseende olämpligheten i att sammanblanda alkohol och bilkörning. Trots det svarar 6 % i Trafikverkets senaste årliga enkätundersökning (Trafiksäkerhet, Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2010, Publikation 2010:096) att de någon gång under det senaste året kört bil efter att ha druckit alkohol utöver lättöl, vilket är samma andel som året innan. Polisen fortsätter sitt arbete med att prioritera alkoholutandningsprov och har för ett mål om att genomföra 2,2 miljoner utandningsprov per år. Under 2010 genomfördes ungefär 2,5 miljoner alkoholutandningsprov. Under 2011 arbetade hela NTF-organisationen med trafiknykterhet som ett nationellt projekt års projekt innehöll framför allt lokala informationsinsatser kring polisens insatsveckor med tema trafiknykterhet under vecka 23 och 50 samt Trafiknykterhetens dag i samarbete med MHF. NTF har i många år deltagit i arbetet kring Don t Drink and Drive gjordes detta genom att NTF-förbunden genomfört sammanlagt cirka 100 aktiviteter för att inspirera vuxna som i sin yrkesroll träffar ungdomar; som lärare, rektorer, fritidspersonal, idrottsledare med flera till DDD-projekt. t med projektet är att genom påverkansinsatser bidra till att öka andelen resor med nyktra förare. Öka andelen trafikarbete med nyktra förare. Stärka den positiva normen bland bilförare avseende olämpligheten i att sammanblanda alkohol och bilkörning samt att lyfta offerperspektivet, genom att genomföra manifestationer i samband med Trafiknykterhetens dag i maj Stärka den positiva normen bland ungdomar avseende olämpligheten i att sammanblanda alkohol och bilkörning, genom att sprida information om DDD, dess budskap och material så att målgruppen lärare, fritidspersonal med flera inspireras till att genomföra trafiknykterhetsaktiviteter som påverkar ungdomarna. NTF Västernorrland genomför 3 manifestationer i 3 kommuner på Trafiknykterhetens dag den 9 maj. NTF Västernorrland genomför 5 inspirationsaktiviteter kring DDD samt följer upp varje aktivitet med en enkät via mail. 6. Moped Trafikverket presenterade under 2010 en gemensam strategi för ökad säkerhet på moped (version 1.0). Den gemensamma strategin ska tydliggöra förhållningssättet till Nollvisionens arbete. Huvudstrategin pekar entydigt på att mopedsäkerhet skall vara en naturlig del i trafiksäkerhetsarbetet. Målet är att visa hur antalet dödade mopedister kan halveras och antalet allvarligt skadade kan minskas med 25 procent till år För att lyckas med denna målsättning har tre prioriterade insatsområden tagits fram. Insatserna bygger på Ökad och rätt hjälmanvändning för mopedister, Lägre hastigheter genom minskad trimning av mopeder och Lokal samverkan, där föräldrar, skola och polis är några av målgrupperna. Med denna strategi och målsättning som grund, har NTF under 2011 fokusera på de prioriterade områdena. Under året har förbundet mätt rätt hjälmanvändning och befintliga hastigheter i anslutning till skolmiljöer och i tätorter i ca 70 kommuner, samt fört diskussion med föräldragrupper i samband med föräldramöten årskurs 8. 6

7 Projektet har genomförts i samarbete med kommuner och närpolis i lika många kommuner. Resultaten från 2011 visar på en hög användning av rätt hjälmanvändning. Den visar också att hastigheten inte är allt för hög i anslutning till skolmiljöer och i tätorter. Samarbeten med skola och närpolis har fungerat bra och tagits emot väl. Med denna bakgrund avser NTF att följa upp mätning av rätt hjälmanvändning i landet, för att säkerställa den positiva trenden. NTF ser stora vinster med att fortsätta informera målgruppen föräldrar till elever i årskurs 8 och samarbetet med närpolisen. NTF avser också att genomföra en inventering i 70 kommuner för att se om det finns någon utstakad mopedstrategi hos kommunerna. Projektet syftar till att följa upp 2011 års mätningar, i huvudsak, den rätta hjälmanvändningen, stärka föräldragruppers möjligheter att påverka ungdomar till att framföra moped på ett trafiksäkert sätt, samt genomföra en inventering av kommunernas inställning, styrande dokument och strategier kring mopedsäkerhet. Det primära trafiksäkerhetsmålet med projektet är att få ned antalet dödade och svårt skadade mopedungdomar i landet. Fokuseringen ligger på att säkerställa, bibehålla och förbättra den "rätta hjälmanvändningen". Det sekundera målet är att öka kunskapen hos föräldrar och vuxengrupper, samt intensifiera samarbetet med närpolisen, kommunerna och skolan. a) Varje NTF-förbund genomför uppföljande mätning av rätt hjälmanvändning i anslutning till skolmiljöer och eller i tätortsmiljöer. Detta genomförs i minst 3 kommuner inom förbundets gränser, totalt cirka 70 kommuner i landet. Målsättningen är att minst mopedister registreras i landet NTF i Västernorrland genomför minst 6 mätningar av rätt hjälmanvändning i minst 3 kommuner NTF i Västernorrland genomför minst 3 informationsinsatser riktade mot föräldragrupper i minst 3 (kan bli två möten i en kommun = 2 kommuner) kommuner inom förbundets gränser. Närpolisen ska ges möjlighet att bjudas in och närvara vid minst 3 tillfällen under året. NTF i Västernorrland ska kontakta minst 3 kommuner för att genomföra en inventering av kommunernas strategier kring mopedsäkerhet. 7. Insatsveckor Trafikverket, Rikspolisstyrelsen samt NTF har tillsammans utgjort den nationella grupp, som i första hand, planerat och samverkat kring insatser i anslutning till polisens insatsveckor. Arbetet har pågått under ett antal år. Bälte Enligt Trafikverkets rapport Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2010 finns en långsiktig uppåtgående trend avseende bältesanvändningen. De senaste åren har det dock noterats en viss stagnation i de observationer VTI årligen genomför och då företrädesvis på landsvägstrafik. Enligt VTIs observationer 2010 var 96 procent av de observerade personerna i framsätet bältade. Dessutom har VTIs och NTFs mätningar, de senare enbart i tätort, vägts samman och uppgår till 94 procents bältesanvändning. Orsaken till det lägre värdet är att NTF mäter i förhållandevis små tätorter där bältesanvändningen är lägre. Under de senaste åren har bältesanvändningen i framsätet, i tätort, ökat med närmare elva procentenheter. Detta enligt de tätortsmätningar som NTF genomfört sedan Flera orsaker finns att koppla samman med den kraftiga förbättringen. Givetvis att allt fler bilar utrustats med bältespåminnare. Men i Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2010 betonar analysgruppen hur viktigt det är att bland annat information och utbildning genomförs för att förklara nyttan med vidtagna åtgärder. Lyckade exempel på detta är, enligt analysgruppen, de samordnade insatserna för exempelvis bältesanvändning som Trafikverket, polisen och NTF årligen genomför. Den nationella gruppen har inlett diskussioner inför 2012 och enats om att rikta budskapet om att använda bälte med fokus på följande inriktning och målgrupper, där det finns potential att höja bältesanvändningen genom information och övervakning: Glesbygd, korta transporter i tätort, baksätespassagerare, yrkesförare, barn samt genom att öka benägenheten att använda bälte hos invandrare. 7

8 Hastighet Under ett antal år har hastighetsveckorna haft inriktning på både statliga vägar och kommunala vägar i tätort. I rapporten Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2010 betonar analysgruppen hur viktigt det är att bland annat information och utbildning genomförs för att förklara nyttan med vidtagna åtgärder, såsom införandet av det nya hastighetsgränssystemet. Lyckade exempel på detta är, enligt analysgruppen, de samordnade insatserna för exempelvis hastighetsefterlevnad som Trafikverket, polisen och NTF årligen genomför. Målet inom målstyrningsarbetet är att 80 procent av trafikarbetet ska utföras inom hastighetsgränserna på det statliga vägnätet år låg andelen på 43 procent och nästa riksrepresentativa mätning genomförs En indikation kan vara att när man granskat hastighetsindex, som omfattar ett antal mätpunkter i landet, så gick medelhastigheten ner med 2,1 procent under Analysgruppen menar att en del av minskningen faktiskt kan bero på förbättrat beteende. Motsvarande mål för år 2020 omfattar det kommunala vägnätet. De senaste mätningarna på det kommunala vägnätet visade att 52 procent av trafikarbetet utfördes inom hastighetsgränserna. Sämst är efterlevnaden på vägar med hastighetsgräns 30 km/tim. Om samtliga kommuner inför ändrade hastighetsgränser beräknas det innebära färre omkomna. Så här långt har tio procent av kommunerna infört ändrade hastighetsgränser. Vid en 100-procentig efterlevnad av hastighetsgränserna på det kommunala vägnätet bedöms 30 liv kunna sparas. Trafiknykterhet Andelen nyktra förare i Sveriges trafiksystem uppskattas till 99,74%. Målet för år 2020 är 99,9 %. (Källa: Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2010 Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020, 2011:093, Trafikverket). Andelen alkoholpåverkade omkomna personbilsförare har sedan 2003, med undantag av enstaka år, minskat. Under 2010 var andelen 16 procent, vilket är den lägsta andelen under perioden I princip alla förare i Sverige har övervägande positiva normer och värderingar avseende olämpligheten i att sammanblanda alkohol och bilkörning. Trots det svarar 6 % i Trafikverkets senaste årliga enkätundersökning (Trafiksäkerhet, Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2010, Publikation 2010:096) att de någon gång under det senaste året kört bil efter att ha druckit alkohol utöver lättöl, vilket är samma andel som förra året. Polisen fortsätter sitt arbete med att prioritera alkoholutandningsprov och har för ett mål om att genomföra 2,2 miljoner utandningsprov per år. Under 2010 genomfördes ungefär 2,5 miljoner alkoholutandningsprov. t med projektet är att genom påverkande insatser, uppmärksamma betydelsen av att använda bälte, hålla hastigheten och köra nykter. Att bidra till en ökning av bältesanvändningen, främst i tätorter. Att genom påverkan, fortbildning, information och samverkan bidra till att andelen trafikarbete inom hastighetsgräns ökar. Öka andelen trafikarbete med nyktra förare. Att sammanlagt cirka människor nås med påverkan under de sex nationella insatsveckorna, totalt genomförs cirka 250 aktiviteter. De riktade insatserna genomförs i minst ¼-del av respektive NTF-förbunds geografiska upptagningsområde. NTF Västernorrland genomför totalt minst 12 aktiviteter fördelade över de sex veckorna, minst en aktivitet per vecka. Via dessa aktiviteter nås totalt c:a 8000 personer. Aktiviteterna genomförs i minst 1/4- del av förbundets upptagningsområde. 8. Värdering av trafiksäkerhet En av indikatorerna för att mäta framgång i trafiksäkerhetsarbetet är "Hög värdering av trafiksäkerhet". Trafikverket planerar därför att de närmaste åren försöka mäta förändringar i allmänhetens värdering av trafiksäkerhet. För att säkerställa en hög värdering av trafiksäkerhet krävs även aktiva insatser. Ett sätt att 8

9 påverka samhällets värderingar av trafiksäkerheten är att försöka påverka agendan för vad som debatteras, såväl i media som vid frukostbordet. En metod som visat sig mycket framgångsrik för att få utrymme i media är olika typer av undersökningar vars resultat paketeras och presenteras för media.. Värden definieras ofta som en högre nivå än attityder som inte är kopplat till ett specifikt objekt men som vägleder handlingar, attityder och bedömningar. Genom att trafiksäkerhet debatteras av människor uppstår sociala situationer där olika värden tvingas konkurrera med varandra. Genom att utsättas för denna typ av sociala situationer lär sig individen att integrera enskilda isolerade värden i ett hierarkiskt organiserat system. I dessa system är värdena rangordnade utifrån dess betydelse för individen. Värdesystemet fungerar som ett slags schema som används vid beslutsfattande. Eftersom en given situation oftast kommer att aktivera flera olika värden är det inte troligt att individen kan tillgodose dem alla. Värdesystemets inlärda organisation hjälper då individen att välja mellan olika alternativ och att fatta vissa beslut. En individs värdesystem anses vara relativt stabilt men tillräckligt instabilt för att tillåta omordningar av värdeprioriteringar som en konsekvens utav förändringar i kultur, samhälle och personliga erfarenheter. Förändring i systemet skapas genom omlokalisering av värdenas vikt. Genom att kontinuerligt och långsiktigt underblåsa trafiksäkerhetsdebatten kan NTF vara med och bidra till individuella värderingsförskjutningar och därmed även skapa förutsättningar för en "Hög värdering av trafiksäkerhet" i samhället som helhet. Genom insamling av ny kunskap kring hur allmänheten värderar bältespåminnare, alkolås, ISA-system och cirkulationsplatser kunna skapa utrymmer i media för påverkansarbete och informationsspridning som påverkar attityd och värdering av trafiksäkerhet positivt. Samla in kunskap kring attityder och värdering av bältespåminnare, alkolås, ISA-system och cirkulationsplatser. Om tillräckligt många nås av budskapet och deras värderingar påverkas positivt bör det även kunna ha en positiv inverkan på det index som räknas fram årligen med hjälp av Trafikverkets trafiksäkerhetsenkät. Undersökningen genomförs på minst 23 platser, en per NTF-förbunds geografiska upptagningsområde 3500 svar samlas in nationellt. Minst 150 personer per NTF-förbunds upptagningsområde NTF Västernorrland ansvarar för att vid två av Bilprovningens anläggningar föra dialog och samla in svar från minst 150 personer avseende den framtagna enkäten. 9. Hastighet statliga vägar År 2008 fick vi ett nytt hastighetssystem på vårt vägnät. 12 kommuner i landet utsågs att vara försökskommuner i det nya hastighetssystemet. När projektet utvärderades framkom det att kommunala politiker hade bristande kunskap om sakfrågor som rör trafiksäkerhet. Tjänstemännen som bereder ärendet inför politikernas beslut står i många fall ensamma med dessa förhållandevis stora frågor. Politiker ska i sin tur behärska många områden. Det finns ett stort behov av ökad insikt i det nya hastighetssystemet när det ska implementeras. NTF-förbunden i västra regionen har testat en metod där politiker har utbildats i det nya hastighetssystemet, stoppsträckor och krockvåld. Utvärderingen visade att politikerna var nöjda och inte minst tjänstemännen som säger att de har fått ett efterfrågat stöd. t med detta projekt är att ge politiker en övergripande utbildning i hastighet och krockvåld samt det ny hastighetssystemet både avseende landsväg och tätort. Detta för att de skall få den insikt och förståelse som är nödvändig inför beslut om hastighetsförändringar. Projektet förväntas bidra till trafiksäkerhetsmålet genom kunskapsspridning hos beslutsfattare så att gatorna i tätorterna får rätt hastighet och därmed minska antalet trafikolyckor samt konsekvenserna. I ett längre perspektiv vill vi se att trafiksäkerhet och hastighet får en central plats i stadsplaneringen för att skapa en trygg stad. Projektets ambitioner är också att tillsammans med åtgärder som andra samhällsaktörer genomför öka andelen trafikanter som håller hastighetsgränsen 80 km/tim. 9

10 Att sammanlagt utbilda politiker och tjänstemän i av landets kommuner. Utbildningarna genomförs med geografiska spridning; Normalförbund" 4 kommuner NTF Västernorrland utbildar c:a 40 politiker och tjänstemän i 4 kommuner. 10. Hastighet i tätort Det saknas riksrepresentativa mätningar på kommunalt vägnät. De som genomfördes 2003 har i princip enbart inkluderat huvudleder i tätort. I handboken Rätt fart i staden framgår det att kommunerna, generellt, har bristande kunskap om hastighetsnivåerna på det kommunala vägnätet. Detta gör bland annat, enligt handboken, att man har svårt att synliggöra behovet av åtgärder och därmed att förbättra förutsättningarna för trafikanternas acceptans och efterlevnad. I rapporten Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2010 framgår att de senaste mätningarna på det kommunala vägnätet, endast huvudleder, härrör sig från 2003 och att de mätningarna visade att 52 % av trafikarbetet gjordes inom gällande hastighetsgräns. Målet är att 80 % av trafikarbetet ska ske inom hastighetsgräns år NTF har goda erfarenheter av att genomföra tillståndsmätningar i hela landet. Bältesanvändningen är ett sådant exempel och som dessutom numera utgör en del av tillståndsunderlaget till indikatorn bältesanvändning. NTF har också goda erfarenheter av de mätningar med trafikräknaren SR 4 som utgör grunden för det projekt som under 2011 bedrivs i samverkan med landets polismyndigheter. Detta projekt skulle kunna fungera som ett stöd kring hastighetsefterlevnad i tätort, där resultaten av årliga mätningar skulle kunna användas i analysarbetet kring etappmålet. Projektet syftar till att ta fram ett riksrepresentativt underlag om hastighetsefterlevnaden av hastighetsgränserna på det kommunala vägnätet. Med hjälp av fortsatta årliga mätningar på samma platser kan trender utläsas och ställas mot målet år 2020 om en 80 procentig efterlevnad av hastighetsgräns inom tätort. Projektet bidrar i första hand till trafiksäkerhetsmålen. Men indirekt även till miljömålen genom på sikt ökad andel som håller hastighetsgränserna i tätort och därmed minskning av CO2-utsläpp. Mätning av hastighetsefterlevnad på totalt 69 gator i landet vid ett tillfälle under året.på samtliga platser genomförs veckormätningar. NTF Västernorrland genomför hastighetsmätningar på veckobasis på sammanlagt minst tre gator vid ett tillfälle under året. 11. Module Close to Unga förare är överrepresenterade i olycksstatistiken, både för att de är unga till åldern och för att de har lite erfarenhet. Ofta kan de hantera sitt fordon på ett bra sätt, men riskmedvetenheten är för låg. En olycka händer men inte mej. Den nya obligatoriska riskutbildningen är ett steg i rätt riktning, men lärarna kan i många fall behöva hjälp att nå fram och verkligen påverka de blivande körkortsinnehavarna. Module Close To (MCT) har utvecklats inom ramen för två på varandra följande EU-projekt. I Sverige har Trivector Information AB ansvarat för projektet, med finansiering från EU, Vägverket (nuvarande Trafikverket) och Folksam. t har varit att MCT ska utgöra ett komplement en undervisningsmodul till den befintliga teoretiska förarutbildningen. Tanken är att MCT ska hjälpa lärarna att ytterligare poängtera vikten av 10

11 riskmedvetenhet i trafiken genom att lyfta sociala och känslomässiga faktorer. I den utvärdering som gjorts visas tydligt att modellen fungerar och påverkar ungdomarna; deras attityder till risker i trafiken men framför allt deras beteende och deras självrapporterade olycksinblandning. MCT går ut på att låta unga personer med egna erfarenheter av trafikolyckor berätta om sina upplevelser för körkortstagare. Dessa personer kallas för mentorer. Mentorerna hämtas ur samma åldersgrupp som körkortstagarna, dvs ur åldersgruppen år. Det innebär att mentorn är en person som körkortstagaren lätt kan identifiera sig med. Det är av detta skäl som undervisningsmodulen fått sitt namn: mentorn är Close to nära körkortstagarna vad gäller ålder och kanske även livssituation. Dessutom är mentorns berättelse autentisk; den handlar om en verklig upplevelse grundad på egen erfarenhet och den är troligen tämligen aktuell. Tanken är att MCT ska vara en del av den teoretiska förarutbildningen oavsett var körkortstagaren får sin utbildning. Den passar alltså in såväl i trafikskolornas teoriutbildning, kanske framför allt som del i Riskettan, som i gymnasieskolornas transportutbildningar. MCT har utvärderats via enkäter, med både experiment- och kontrollgrupp. Resultaten från det svenska projektet: God effekt på attityder och självrapporterat beteende (mellan före- och eftermätningen). Signifikant skillnad mellan experiment- och kontrollgrupp vad gäller beteendet. Signifikant skillnad mellan experiment- och kontrollgrupp vad gäller rapporterad olycksinblandning. De förare som har en liberal inställning till hög fart och annat risktagande påverkas signifikant mer än de som anser att man inte ska ta risker. Från den internationella utvärderingen kan utöver ovanstående även nämnas: Det blev större positiv effekt om mentorerna var vållande till olyckan och inte passagerare. Det blev större positiv effekt om mentorerna hade en hel dags utbildning och inte bara en halv dag eller mindre. För att hitta de blivande mentorerna har man i Sverige i huvudsak gått via försäkringsbolag, men även i något enstaka fall via Kriminalvården. I bland annat Österrike och Tyskland har man gått via Kriminalvården med goda resultat. Mentorernas deltagande har helt byggt på frivillighet. Mentorsutbildningen har förlagts på tid då mentorerna varit lediga och för själva mötena mellan mentor och elever har mentorerna arvoderats med två biobiljetter. Incitament för mentorerna att delta har, i stället för ekonomisk ersättning, varit att få en dags utbildning i presentationsteknik, att det varit ett sätt att bearbeta den egna erfarenheten samt möjligheten att ge något tillbaka till samhället. I EU-projektet Module Close To deltog 11 länder. Idag har några länder implementerat modellen i sin förarutbildning och andra är på god väg. Under 2011 har NTF påbörjat arbetet med att implementera MCT i Sverige. Det har inneburit etablerat samarbete med Folksam och Länsförsäkringar, samt pågående diskussion med Kriminalvården. Vid diskussion med STR har man valt att börja erbjuda mentorsmöten till fordonsprogram på gymnasieskolan först, och förnya diskussionen till hösten 2012 om mentorsmöten på trafikskolan. Att utveckla och organisera MCT till ett komplement till dagens befintliga teoretiska förarutbildning, så att metoden inom två år är självfinansierande. Projektets mål är ökad trafiksäkerhet genom att öka riskmedvetenheten bland unga blivande bilförare. NTF Västernorrland marknadsför MCT till gymnasieskolor och trafikskolor i länet/regionen. NTF Västernorrland utvecklar ett samarbete med minst 1-2 gymnasieskolor i länet/regionen. NTF Västernorrland utvecklar ett samarbete med minst 2-4 trafikskolor i länet/regionen. 11

12 NTF Västernorrland genomför minst 2 mentorsutbildningar per region. NTF Västernorrland genomför minst en introduktion till trafiklärare i regionen. NTF Västernorrland genomför minst fyra mentorsmöten i regionen (kan alltså vara 2 per län), som följs upp med en webbenkät..12. Barnsäkerhet i bil / BVC Projektet syftar till att ge information och råd till småbarnsföräldrar angående främst skyddsutrustning barn i bil, men även andra frågor som t ex småbarnshjälmar, reflexer. Målgruppen är mycket mottaglig för information och står inför ett konkret problem, nämligen att skaffa och välja grupp 1. Målet är att öka kunskapen bland såväl föräldrar som barnhälsovårdspersonalen om vikten av skyddsutrustning och hur dessa monteras på ett korrekt sätt och därmed öka rättanvändningen. Genom vårt samarbete med Barnaoch mödravårdscentralerna planerar vi under året att medverka vid ett 40-tal sådana träffar. 13. Konsumentinformation i länet Projektet syftar ytterst till att öka efterfrågan på trafiksäkerhet och trafiksäkra produkter. Ett av syftena är att göra NTF Västernorrland konsumentservice mer känd bland allmänheten, genom Vi avser att göra det genom att bl.a synas i debatten, marknadsföra och fortsätta att vidareutveckla vår hemsida till en regional trafiksäkerhetsportal parallellt med centrala NTF konsument och ge service och upplysning till allmänheten via telefon, brev och besök i butiken genom att tillhandahålla muntlig och skriftlig information. Genom hemsidan synliggör och marknadsför vi även våra medlemsorganisationers trafiksäkerhetsaktiviteter. Konsumentupplysningen kan delas in i två delar. En viktig del av konsumentupplysningen bygger på tillgänglighet och lokal förankring, dvs att vi går att nå via telefon för information och service. 14. Sparsam körning Under året genomför vi egen marknadsföring av utbildningar i Sparsam och trafiksäker körning och uppdagsutbildningar i samverkan med Säker Trafik AB. 15. Svenskt Hastighetsindex, SHI (Uppdrag Säker Trafik AB) SHI är ett riksomfattande projekt som innebär att förbundet fyra gånger per år genomför hastighetsmätningar på yrkestrafik i länet. Mätningarna görs på fyra olika hastighetsområden på samma mätplatser i länet. Tid, plats, fordon och hastighet noteras och sammanställs sedan med resultaten från de andra länen. De företag som abonnerar på tjänsten kan sedan följa upp och jämföra resultaten med andra transportföretag. 12

Verksamhetsplan 2011 NTF Jämtlands län Redigerad 2010-05-24

Verksamhetsplan 2011 NTF Jämtlands län Redigerad 2010-05-24 Verksamhetsplan 2011 NTF Jämtlands län Redigerad 2010-05-24 2011-03-24 MN 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ORGANISATION... 3 2. BASVERKSAMHET... 3 2.1 OPINION... 3 2.2 KUNSKAP... 3 2.3 INFORMATION... 3 3. NATIONELLA

Läs mer

Användning av cykel- och mopedhjälm 2016 NTF RAPPORT 2016:3

Användning av cykel- och mopedhjälm 2016 NTF RAPPORT 2016:3 Användning av cykel- och mopedhjälm 2016 NTF RAPPORT 2016:3 Resultat från NTF:s mätning av cykel- och mopedhjälmsanvändning 2016. Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metod 3 4 Finansiering

Läs mer

Användning bilbälte 2016 NTF RAPPORT 2016:4

Användning bilbälte 2016 NTF RAPPORT 2016:4 Användning bilbälte 2016 NTF RAPPORT 2016:4 Resultat för NTF:s mätning av bilbältesanvändning 2016. Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metod 3 4 Finansiering 3 5 Resultat 4 6 Diskussion

Läs mer

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt Introduktion om Sverige och Trafikverket Sverige Befolkning 9,453,000 (2011) Area 450,000 km² Befolkningstäthet 23 pers/km Allmänna vägar 98,500

Läs mer

Verksamhetsinriktning för perioden 2006-2007

Verksamhetsinriktning för perioden 2006-2007 Verksamhetsinriktning för perioden 2006-2007 Fastställd av NTFs kongress den 16 april 2005 Verksamhetsinriktningen är uppdelad i tre delar: Inledande kommentarer. med NTFs verksamhetsidé och grundläggande

Läs mer

motorc för åren 2010-2020, version 1.0

motorc för åren 2010-2020, version 1.0 tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1a Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 1b Hur gammal är Du? 1

Läs mer

Verksamhetsberättelse NTF Jämtlands Län 2011

Verksamhetsberättelse NTF Jämtlands Län 2011 Verksamhetsberättelse NTF Jämtlands Län 2011 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 ORGANISATION OCH ARBETSSÄTT... 4 SAMARBETEN... 4 STYRELSE... 4 LOKALA PROJEKT... 5 NTF:S KONGRESS 2011... 5 TRAFIKSÄKERHETSTRÄFF...

Läs mer

På G i NTF Sörmland rapport till styrelsen februari 2011

På G i NTF Sörmland rapport till styrelsen februari 2011 På G i NTF Sörmland rapport till styrelsen februari 2011 NATIONELLA PROJEKT NTF Konsument Metod: NTF har bedrivit konsumentupplysning på ett eller annat sätt sedan starten 1934. I dag är konsumenten, till

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. 611 39 NYKÖPING Fax: 0155-29 02 28 Hemsida: www.n.se/sormland

VERKSAMHETSPLAN. 611 39 NYKÖPING Fax: 0155-29 02 28 Hemsida: www.n.se/sormland VERKSAMHETSPLAN 2011 NTF Sörmland Blommenhovsvägen 26 Tel: 0155-29 02 29 E-postadress: sormland@n.se 611 39 NYKÖPING Fax: 0155-29 02 28 Hemsida: www.n.se/sormland Verksamhetsplan för år 2011 sida sida

Läs mer

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning NTF RAPPORT 2017:1 Hastighetsmätningar och ökad polisövervakning på fem platser inom Polisregion Väst www.ntf.se Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN

VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN 1. UPPDRAG VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN Nuläge NTF Kalmar län har som uppgift att förena organisationer, företag och myndigheter i det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet samt planera, leda och samordna

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1. Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilket år är du född?

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1. Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Hur gammal är Du? 1

Läs mer

Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng

Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng Nationell strategi Polisavdelningen Polisavdelningen 2006-04-11 STRATEGI 2 (7) Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng INNEHÅLL

Läs mer

På G i NTF Sörmland rapport till styrelsen maj 2011

På G i NTF Sörmland rapport till styrelsen maj 2011 På G i NTF Sörmland rapport till styrelsen maj 2011 NATIONELLA PROJEKT NTF Konsument Metod: NTF har bedrivit konsumentupplysning på ett eller annat sätt sedan starten 1934. I dag är konsumenten, till skillnad

Läs mer

Trafiksäkerhetsläget. Skellefteå 2010 04 24 Nils Petter Gregersen

Trafiksäkerhetsläget. Skellefteå 2010 04 24 Nils Petter Gregersen Trafiksäkerhetsläget Skellefteå 2010 04 24 Nils Petter Gregersen 2010: 25+7+15 dödade; Påsk 2 dödade 18 fria dagar Dödade + motorfordon 5000 4500 4000 3500 3000 2007: 440 2008: 397 2009: 355 1927: 322

Läs mer

Lastbilsförares bältesanvändning

Lastbilsförares bältesanvändning Lastbilsförares bältesanvändning En undersökning genomförd av NTF Väst på uppdrag av Volvo Trucks Malin Lundgren Bältesanvändning i Sverige Trots att Sverige har hög bältesanvändning visar studier av dödsolyckor

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NTF GÄVLEBORG 2012

VERKSAMHETSPLAN NTF GÄVLEBORG 2012 VERKSAMHETSPLAN NTF GÄVLEBORG 2012 Verksamhetsplan för NTF Gävleborg NTF Gävleborg är ett av 20 fristående länsförbund inom Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande (NTF). Nollvisionen utgör

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad du anser eller hur du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad du anser eller hur du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det frågas efter, vad du anser eller hur du brukar göra! 1. Är du man eller kvinna? Man Kvinna 2. Vilket år är du född? 3. Känner

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020 En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet Beslutat av kommunstyrelsen den 9 september 2015 147 Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020 Trafiksäkerhetsprogrammet är ett

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2010 NTF BLEKINGE

VERKSAMHETSPLAN 2010 NTF BLEKINGE VERKSAMHETSPLAN 2010 NTF BLEKINGE 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund/Nuläge NTF Blekinge har som uppgift att förena organisationer, företag och myndigheter i trafiksäkerhetsarbetet, samt planera, leda, utveckla

Läs mer

TILLSAMMANS FÖR NOLLVISIONEN

TILLSAMMANS FÖR NOLLVISIONEN TILLSAMMANS FÖR NOLLVISIONEN I Tillsammans för Nollvisionen arbetar vi alla företag, organisationer och myndigheter gemensamt för att nå målet att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Läs

Läs mer

Publikation 2001:33. Trafik. säkerhet. Resultat från 2000 års enkätundersökning

Publikation 2001:33. Trafik. säkerhet. Resultat från 2000 års enkätundersökning Publikation 1:33 Trafik säkerhet Resultat från års enkätundersökning 1-5 Titel: Resultat från års trafiksäkerhetsenkät Författare: Helena Mujagic och Galip Bozkurt, Statistiska centralbyrån Kontaktperson:

Läs mer

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Resultat av observationer 24 Kjell Cronvall Juni 24 24 Rapport 42 Förord NTF Stockholms län har i samarbete med Yrkestrafikrådet 1 studerat bilbältesanvändningen

Läs mer

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Resultat av observationer 2003 Kjell Cronvall September 2003 2003 Notat 0302 Förord NTF Stockholms län har i samarbete med Yrkestrafikrådet 1 studerat

Läs mer

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar uppmärksamma

Läs mer

publikation 2009:47 Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen

publikation 2009:47 Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen publikation 2009:47 Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen Resultatkonferens 2009 Titel: Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen

Läs mer

Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2012

Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2012 Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 12 Titel: Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 12 Foto: Omslag + inlaga Jan-Aage Haaland Publikationsnummer: 12:192 ISBN: 978-91-7467-39-6

Läs mer

Publikation 2007:95. Trafik. säkerhet. Resultat från 2007 års trafiksäkerhetsenkät

Publikation 2007:95. Trafik. säkerhet. Resultat från 2007 års trafiksäkerhetsenkät Publikation 7:95 Trafik säkerhet Resultat från 7 års trafiksäkerhetsenkät 7-1 Titel: Resultat från 7 års trafiksäkerhetsenkät Publikation: 7:95 Utgivningsdatum: 7-1 Utgivare: Vägverket Författare: Ingemar

Läs mer

Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2011

Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2011 Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 11 Titel: Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 11 Foto: Omslag Jan-Aage Haaland, inaagency/damkier (sid. 16), övriga Jan-Aage Haaland

Läs mer

Publikation 2009:110. Trafik. säkerhet. Resultat från 2009 års trafiksäkerhetsenkät

Publikation 2009:110. Trafik. säkerhet. Resultat från 2009 års trafiksäkerhetsenkät Publikation 9:11 Trafik säkerhet Resultat från 9 års trafiksäkerhetsenkät 9-1 Titel: Resultat från 9 års trafiksäkerhetsenkät Publikation: 9:11 Utgivningsdatum: 9-1 Utgivare: Vägverket Kontaktperson på

Läs mer

Antal omkomna

Antal omkomna Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter

Läs mer

NTF Skånes Verksamhetsplan 2006

NTF Skånes Verksamhetsplan 2006 Skåne NTF Skånes Verksamhetsplan 2006 Innehållsförteckning Sida 1. Förord 3 2. Inledning: 2.1 Verksamhetsidé 4 2.2 Mål och inriktning 4 3. Organisation 3.1 Styrelsen 5 3.2 Media 5 3.3 Medlemmar 6 3.4 Råd

Läs mer

POLISENS TRAFIKSÄKERHETSSTRATEGI OCH ARBETE MOT KRIMINELLA PÅ VÄGNÄTET

POLISENS TRAFIKSÄKERHETSSTRATEGI OCH ARBETE MOT KRIMINELLA PÅ VÄGNÄTET Rikspolisstyrelsen POLISENS TRAFIKSÄKERHETSSTRATEGI OCH ARBETE MOT KRIMINELLA PÅ VÄGNÄTET Polisavdelningen 2012-05-14 2 (9) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3 2 STRATEGISK INRIKTNING... 3 2.1 Trafiksäkerhetsarbetet

Läs mer

Vår trafiksäkerhet. Ärendemening. Syfte. Alla svar är viktiga. Resultat. Kontakta oss gärna. Bilaga 2b

Vår trafiksäkerhet.  Ärendemening. Syfte. Alla svar är viktiga. Resultat. Kontakta oss gärna. Bilaga 2b Bilaga 2b Ärendemening Vår trafiksäkerhet Syfte Vägverket har till uppgift att informera allmänheten i frågor som rör trafiksäkerhet. Genom att fråga allmänheten får vi viktig kunskap om hur vi uppträder

Läs mer

Nordiska invånares syn på trafiksäkerhet

Nordiska invånares syn på trafiksäkerhet Nordiska invånares syn på trafiksäkerhet Resultat från en enkätundersökning genomförd av Nordiska Trafiksäkerhetsrådet våren 2010 i Danmark, Finland, Färöarna, Norge och Sverige 1 2 Förord Den här studien

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NTF GÄVLEBORG 2015

VERKSAMHETSPLAN NTF GÄVLEBORG 2015 VERKSAMHETSPLAN NTF GÄVLEBORG 2015 Verksamhetsplan för NTF Gävleborg NTF Gävleborg är ett av 15 fristående länsförbund inom Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande (NTF). Nollvisionen utgör

Läs mer

FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL

FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL MÅLSTYRDA KOMMUNALA TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM ROGER JOHANSSON SWECO, SE TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM - FÖR ATTRAKTIVA STADSRUM OCH ETT RIKT STADSLIV 1. Planering i tidigare skeden 2.

Läs mer

Oskyddade Trafikanter

Oskyddade Trafikanter Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och

Läs mer

Bilbältesanvändning i dödsolyckor

Bilbältesanvändning i dödsolyckor Bilbältesanvändning i dödsolyckor En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30 Bakgrund och syfte VTI mätningar visar att 96 procent av personbilsförarna och framsätespassagerarna

Läs mer

PUBLIKATION 2006:129. Trafiksäkerhet. Resultat från 2006 års trafiksäkerhetsenkät i Region Stockholm

PUBLIKATION 2006:129. Trafiksäkerhet. Resultat från 2006 års trafiksäkerhetsenkät i Region Stockholm PUBLIKATION 6:129 Trafiksäkerhet Resultat från 6 års trafiksäkerhetsenkät i november 6 Titel: Resultat från 6 års trafiksäkerhetsenkät i Publikation: 6:129 Utgivningsdatum: 6-11 Utgivare: Vägverket Författare:

Läs mer

Trafiksäkerhet. Regional resultatrapport 2013

Trafiksäkerhet. Regional resultatrapport 2013 Trafiksäkerhet al resultatrapport 13 Titel: Trafiksäkerhet. al resultatrapport 13 Foto: Kerstin Ericsson, Jan Helldén, Johan Ardefors, Karin Paulsson Publikationsnummer: 13:145 ISBN: 978-91-7467-536-8

Läs mer

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013 Matteo och Johan 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Antal mc i trafik kontra trafikarbetet

Läs mer

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Inledning För precis 10 år sedan tog riksdagen beslutet om Nollvisionen. Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller

Läs mer

HANDBOKENS UPPBYGGNAD. Globala och lokala motiv Nuvarande kunskapsläge Processen

HANDBOKENS UPPBYGGNAD. Globala och lokala motiv Nuvarande kunskapsläge Processen HANDBOKENS SYFTE Ett processinriktat arbetssätt, Peka ut prioriterade insatsområden, Lyfta fram mål och mått, Ange effektiva åtgärder, Skapa delaktighet, Lyfta fram kvalitetssäkring Medverka till att nå

Läs mer

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

Vikten av målstyrning och Nollvisionen. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Anders Lie, Specialist, Trafikverket

Vikten av målstyrning och Nollvisionen. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Anders Lie, Specialist, Trafikverket Vikten av målstyrning och Nollvisionen TMALL 0141 Presentation v 1.0 Anders Lie, Specialist, Trafikverket Vägtransportsystemet är ett öppet och komplext system Infrastruktur Fordon Trafikanter Transporter

Läs mer

Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2014

Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2014 Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 14 Titel: Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 14 Foto: Ulrika Lindström, Kerstin Ericsson, Johan Ardefors, Bo Maltanski Publikationsnummer:

Läs mer

11 punkter för ökad trafiksäkerhet

11 punkter för ökad trafiksäkerhet Promemoria 1999-04-09 Näringsdepartementet 11 punkter för ökad trafiksäkerhet 1. En satsning på de farligaste vägarna 2. Säkrare trafik i tätort 3. Trafikantens ansvar betonas 4. Säker cykeltrafik 5. Kvalitetssäkring

Läs mer

Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen.

Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen. Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen. Session 61, VTI:s Transportforum 9 januari 2014 Bakgrund Majoriteten av motorcyklisterna är trafiksäkerhetsmedvetna trafikanter.

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 NTF RAPPORT 2016:1

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 NTF RAPPORT 2016:1 Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 NTF RAPPORT 2016:1 Attityder bland 15-åringar till hastigheter, trimning och alkohol i kombination med framför allt mopedkörning. Innehållsförteckning

Läs mer

Några kommentarer från ordföranden

Några kommentarer från ordföranden VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2016 Några kommentarer från ordföranden NTF FyrBoDal är ett av 13 självständiga NTF-förbund i Sverige. Ett centralt kansli finns i Stockholm och för vår del har vi ett kansli i

Läs mer

1. DETTA ÄR NTF STOCKHOLM GOTLAND 4 2. VERKSAMHETSPLAN 2012 6

1. DETTA ÄR NTF STOCKHOLM GOTLAND 4 2. VERKSAMHETSPLAN 2012 6 2012-04-25 1. DETTA ÄR NTF STOCKHOLM GOTLAND 4 1.1 Verksamhetsidé 4 1.2 Verksamhetsinriktning 2012-2013 5 1.2.1 Verksamhetsinriktning utifrån nationellt perspektiv 5 1.2.2 Verksamhetsinriktning utifrån

Läs mer

15-åringar i Nordens trafik

15-åringar i Nordens trafik 15-åringar i Nordens trafik Vad vet de? Vad tycker de? Vad gör de? Foto: NTF Resultat från en undersökning i projektet Bäst i Norden trafiksäkerhet för barn och ungdomar i åldern 12-17 år genomförd av

Läs mer

Trafiksäkerhet och konjunktur

Trafiksäkerhet och konjunktur Trafiksäkerhet och konjunktur Mats Wiklund Bakgrund Antalet dödade i trafiken minskar i lågkonjunktur och ökar i högkonjunktur Även trafikarbetet minskar i lågkonjunktur och ökar i högkonjunktur, men inte

Läs mer

Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge

Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge Uppföljning trafiknätsanalys Hastighetssäkrade gång- och cykelpassager och 30-zoner Uppföljning av hastigheter i 30-zoner mätningen visade 40 km/tim trafikarbete

Läs mer

Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF

Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF Fakta om rattfylleri i Sverige Totalt beräknas andelen nyktra förare i trafiken

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram 2014-2017

Trafiksäkerhetsprogram 2014-2017 Trafiksäkerhetsprogram 2014-2017 för Sävsjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-11-17 18 Trafiksäkerhetsprogram 2014-2017 Sid 1 Innehållsförteckning 1 Förord... 3 2 Nuläge... 3 3 Vad påverkar trafiksäkerheten...3

Läs mer

Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020

Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020 Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2012 Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020 Titel:, Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020 Publikationsnummer: 2013:089 ISBN:

Läs mer

Bilbältesanvändning i dödsolyckor. En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30

Bilbältesanvändning i dödsolyckor. En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30 Bilbältesanvändning i dödsolyckor En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30 Titel: Bilbältesanvändning i dödsolyckor Publikationsnummer: 2010:070 ISBN: 978-91-7467-043-1 Utgivningsdatum:

Läs mer

IT-projektet ya svenskar i trafiken

IT-projektet ya svenskar i trafiken Bakgrund och fakta IT-projektet ya svenskar i trafiken Pågått sedan 2004 i samarbete mellan FMK, NTF, Bilkåren och Vägverket Mål: ge kunskap om svensk trafiklag + påverka attityder och beteenden när det

Läs mer

Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen i Trafikverket Region Nord år 2013

Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen i Trafikverket Region Nord år 2013 RAPPORT Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen i Trafikverket Region Nord år 2013 Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen år 2020 Titel: Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen i Trafikverket

Läs mer

Disposition 2013-02-25. Etappmålsarbetet för trafiksäkerhet ur ett nationellt och regionalt perspektiv

Disposition 2013-02-25. Etappmålsarbetet för trafiksäkerhet ur ett nationellt och regionalt perspektiv Etappmålsarbetet för trafiksäkerhet ur ett nationellt och regionalt perspektiv Disposition Om Nollvisionen Etappmål Tillståndsmål Regionala utmaningar Uppdatering av tillståndmål 2 2013-02-25 1 Vägsäkerhet:

Läs mer

Trafiksäkerhet för tonårsföräldrar

Trafiksäkerhet för tonårsföräldrar Trafiksäkerhet för tonårsföräldrar Prata om trafiksäkerhet med din tonåring www.ntf.se Världsmästare och odödliga? Förmågan att hantera trafiken beror på många olika faktorer. Som ung har man inte utvecklat

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman

Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman 2015-05-19 2015-2085 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Trafikrådets handlingsplan 2015-2018 för ett trafiksäkert beteende

Läs mer

NTF Stockholms län 5 NTF Stockholms läns verksamhet 2009 7 1. Nätverk och medlemsorganisationer 9 2. Konsumentupplysning 14 3. Opinionsbildning 15

NTF Stockholms län 5 NTF Stockholms läns verksamhet 2009 7 1. Nätverk och medlemsorganisationer 9 2. Konsumentupplysning 14 3. Opinionsbildning 15 Verksamhetsplan 2009 Innehållsförteckning NTF Stockholms län 5 NTF Stockholms läns verksamhet 2009 7 1. Nätverk och medlemsorganisationer 9 1.1 Styrelsen 9 1.2 Yrkestrafikrådet 9 1.3 Äldres trafiksäkerhetsråd

Läs mer

NTF:s Verksamhetsinriktning Förslag till Kongressen 2017

NTF:s Verksamhetsinriktning Förslag till Kongressen 2017 NTF:s Verksamhetsinriktning 2017-2019 Förslag till Kongressen 2017 NTF:s styrande dokument NTF arbetar med utgångspunkt i tre styrande dokument. Ett av dem har varit Strategisk plan för 2015-2017 som beskrev

Läs mer

Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2011. Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020

Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2011. Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020 Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2011 Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020 Titel:, Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020 Publikationsnummer: 2012:098 ISBN:

Läs mer

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

NTF-Bladet nr 14 2012

NTF-Bladet nr 14 2012 NTF-Bladet nr 14 2012 Informationsblad för verksamma i NTF-organisationen. 2012-09-27 VD har ordet ISO 39001 en viktig milstolpe Att arbeta för en säkrare trafik handlar väldigt mycket om att ständigt

Läs mer

NTF Sörmland-Östergötland - Blommenhovsvägen 26-611 39 Nyköping Tfn: 0155-29 02 29 Epost: sormland@ntf.se alt. ostergotland@ntf.se

NTF Sörmland-Östergötland - Blommenhovsvägen 26-611 39 Nyköping Tfn: 0155-29 02 29 Epost: sormland@ntf.se alt. ostergotland@ntf.se NTF Sörmland-Östergötland - Blommenhovsvägen 26-611 39 Nyköping Tfn: 0155-29 02 29 Epost: sormland@ntf.se alt. ostergotland@ntf.se www.ntf.se/sormland - www.ntf.se/ostergotland 1 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte

Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar

Läs mer

Varför en översyn?

Varför en översyn? 1 2012-04-26 Varför en översyn? Vi har trots allt en positiv utveckling är målet fortfarande en utmaning? Inom EU finns förslag om mål om halvering mellan 2010 och 2020 (högst 133 omkomna 2020) Modellerna

Läs mer

Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2015

Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2015 Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 15 1 Titel: Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 15 Foto: Thorsten Alm, Johan Ardefors, Kerstin Ericsson, Karin Paulsson, Yvonne Palm

Läs mer

Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet redovisning av verksamhetsplaner 2012

Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet redovisning av verksamhetsplaner 2012 Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet redovisning av verksamhetsplaner 2012 Fokus: hastighetsefterlevnad tung trafik och säker cykling Ökad säker cykling Sveriges Kommuner och Landsting Aktiviteter i verksamhetsplan

Läs mer

Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen inom vägtrafik Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020

Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen inom vägtrafik Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020 Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen inom vägtrafik 2013 Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020 Titel: Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen inom vägtrafik 2013. Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet

Läs mer

av en revision se ut?

av en revision se ut? KOMMUNALA TRAFIKSÄKERHETS- REVISIONER: Hur kan resultatet av en revision se ut? Hanna Wennberg, Trivector Traffic AB Tekn.dr. trafikplanering, Ansvarig AO Trafiksäkerhet & trygghet Linköpings kommuns trafiksäkerhetsarbete

Läs mer

Sammanställning av aktörsmätningar hastighet

Sammanställning av aktörsmätningar hastighet RAPPORT Sammanställning av aktörsmätningar hastighet 2007 2011 Slutrapport Dokumenttitel: Sammanställning av aktörsmätningar hastighet. 2007-2011 Skapat av: Liselott Söderström, Trivector Traffic Dokumentdatum:2011-11-30

Läs mer

Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020

Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020 Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2014 Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020 Titel: Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2014. Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen

Läs mer

Olycksutveckling Moped

Olycksutveckling Moped Olycksutveckling Moped 2 2010-04-21 Moped - allmänt Försäljning av mopeder 2001-2009 40000 35000 30000 25000 20000 klass 1 klass 2 15000 10000 5000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 * Källa:

Läs mer

Skyddsutrustning i taxi

Skyddsutrustning i taxi Skyddsutrustning i taxi En undersökning om förekomsten av skyddsutrustning för barn i taxibilar Lasse Holm ÅR 2001 Notat 5 Förord Det bör vara en självklarhet att alla, även de allra minsta, ska kunna

Läs mer

Att spara tid eller spara liv

Att spara tid eller spara liv VECTURA Att spara tid eller spara liv En rapport om andelen utfärdade och betalade fortkörningsböter till svenskregistrerade och utlandsregistrerade lastbilar och bussar under 29 Haglund Helene 211-5-29

Läs mer

Trafiksäkerhet i bussbranschen

Trafiksäkerhet i bussbranschen Trafiksäkerhet i bussbranschen Sammanställning av enkätsvar från bussföretag i Stockholms län Anna-Sofia Holmquist November 2000 2000 Notat 11 Förord Under hösten 2000 har NTF Stockholms län genomfört

Läs mer

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1 INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET -presentation OH nr 1 BEHÖVS? -presentation OH nr 2 FARTEN DÖDAR Risk att dö (%) Kollisionshastighet (km/tim) -presentation OH nr 3 STORSKALIGT FÖRSÖK Fyra

Läs mer

På G i NTF Sörmland rapport till styrelsen okotber2011

På G i NTF Sörmland rapport till styrelsen okotber2011 På G i NTF Sörmland rapport till styrelsen okotber2011 NATIONELLA PROJEKT NTF Konsument Metod: NTF har bedrivit konsumentupplysning på ett eller annat sätt sedan starten 1934. I dag är konsumenten, till

Läs mer

Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna

Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna Statistiken på dessa sidor är hämtade från Trafikverkets djupstudier av dödsolyckor på tvåhjulig MC och från STRADA dit polis och sjukvård rapporterar trafikolyckor.

Läs mer

Stockholms stads Trafiksäkerhetsprogram

Stockholms stads Trafiksäkerhetsprogram Stockholms stads Trafiksäkerhetsprogram för åren 2005 2010 Projektdeltagare Trafikkontoret (tidigare gatu- och fastighetskontoret) Annika Feychting, projektledare Anna-Sofia Welander Leena Tiippana Krister

Läs mer

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY TRAFIKSÄKERHETSPOLICY Rev. 2004-10-01 Rev. 2005-11-14 Rev. 2007-09-19 Rev. 2008-03-03 1 TRAFIKSÄKERHETSPOLICYPROGRAM FÖR LINDBERGS BUSS AB. Lindbergs Buss AB bedriver linje- och beställningstrafik. Under

Läs mer

2006-03-10 Vägverket 1. Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län

2006-03-10 Vägverket 1. Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Vägverket 1 Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Vägverket 2 Etappmålet En säker trafik Antalet döda och svårt skadade till följd av vägtrafikolyckor skall minska och antalet dödade i

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...

Läs mer

15-åringen har rätt till ett vettigt fordon!

15-åringen har rätt till ett vettigt fordon! 15-åringen har rätt till ett vettigt fordon! Tredje Körkortsdirektivet är ett regelverk som reformerar hela körkortssystemet i Europa. Är beslutat inom EU och ska vara fastställt i medlemsstaterna år 211

Läs mer

En samlad redovisning av trafiksäkerhetsarbetet mm.

En samlad redovisning av trafiksäkerhetsarbetet mm. 1 (40) Datum 2004-01-05 TR40A 2003:27111 Regeringsuppdrag En samlad redovisning av trafiksäkerhetsarbetet mm. 2 (40) Sammanfattning...3 1. Uppdraget och arbetets upplägg...7 1.1 Uppdraget...7 1.2 Arbetets

Läs mer

Säkerhet på fyrhjulingar ska öka!

Säkerhet på fyrhjulingar ska öka! Säkerhet på fyrhjulingar ska öka! Ny gemensam strategi ska visa vägen Jörgen Persson Trafikverket Peter Lundqvist SLU Alnarp 2 2015-03-17 300000 264 455 250000 200000 150000 148 216 ATV Quad Snöskoter

Läs mer

Hjälmanvändning cyklande skolelever

Hjälmanvändning cyklande skolelever Hjälmanvändning cyklande skolelever Håkan Ter-Borch RAP. 6 Oktober 2007 2 (12) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...5 BAKGRUND...7 SYFTE...7 METOD...7 URVAL...7 GENOMFÖRANDE...8 RESULTAT...8 SLUTSATS

Läs mer

Sammanställning av aktörsmätningar - hastighet

Sammanställning av aktörsmätningar - hastighet RAPPORT Sammanställning av aktörsmätningar - hastighet 2007-2012 Slutrapport Dokumenttitel: Sammanställning av aktörsmätningar hastighet. 2007-2012 Skapat av: Robin Billsjö, Liselott Söderström och Annika

Läs mer

Verksamhetsberättelse NTF Jämtlands län 2006

Verksamhetsberättelse NTF Jämtlands län 2006 Verksamhetsberättelse NTF Jämtlands län 2006 1 Verksamhetsberättelse NTF Jämtlands län 2006 Förord NTF Jämtlands läns tredje verksamhetsår har präglats av expansion såväl personellt som verksamhetsmässigt.

Läs mer

Cykelhjälmsanvändning i Stockholms län

Cykelhjälmsanvändning i Stockholms län Cykelhjälmsanvändning i Stockholms län En observationsstudie utförd vid cykelstråk och grundskolor i fem kommuner Jennie Averby Nils-Anders Welander RAP. 1 Maj 2009 2 3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING

Läs mer