Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd

Transkript

1 595 Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd Hälso- och sjukvård 1 andskapslag (2011:114) om hälsooch sjukvård 1 kap. Allmänna bestämmelser 1. Tillämpningsområdet och syftet Denna lag tillämpas på den offentliga hälso- och sjukvården i landskapet. Hälso- och sjukvården omfattar hälsofrämjande verksamhet, primärvård och specialiserad sjukvård. agens syfte är 1) att främja och upprätthålla hälsa och välfärd, arbets- och funktionsförmåga samt till verksamhetsområdet hörande social trygghet för befolkningen i landskapet, 2) att minska hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper i landskapet, 3) att säkerställa att hela befolkningen i landskapet har rätt till sådan hälso- och sjukvård som vars och ens hälsotillstånd förutsätter, inom de gränser som står till hälso- och sjukvårdens förfogande vid respektive tidpunkt, 4) att säkerställa en hög kvalitet på hälso- och sjukvården i landskapet, 5) att öka patient- och klientorienteringen inom hälso- och sjukvården i landskapet samt 6) att utveckla samarbetet med den kommunala socialvården. 2. Ålands hälso- och sjukvård Den offentliga hälso- och sjukvården i landskapet tillhandahålls av myndigheten Ålands hälso- och sjukvård. Ålands hälso- och sjukvård sköter sina uppgifter genom att själv producera vårdtjänster eller genom att köpa tjänster av andra vårdproducenter. Ålands hälsooch sjukvård kan även sälja vårdtjänster om det kan ske utan att försämra myndighetens förutsättningar att fullgöra sina uppgifter. Ålands hälso- och sjukvård är underställd landskapsregeringen. andskapsregeringen handhar den allmänna styrningen och övervakningen av Ålands hälso- och sjukvård. 2 kap. Ålands hälso- och sjukvårds organisation 3. Styrelsen andskapsregeringen tillsätter en styrelse för Ålands hälso- och sjukvård som består av minst fem och högst sju medlemmar samt utser en ordförande och en viceordförande för styrelsen. För varje medlem utses en personlig ersättare. Styrelsens mandattid är fyra år. andskapsregeringen kan avsätta styrelsen i sin helhet eller en enskild medlem eller ersättare i styrelsen. andskapsregeringen beslutar om arvodet för medlemmarna och ersättarna i styrelsen. 4. Styrelsens uppgifter Styrelsen leder Ålands hälso- och sjukvårds verksamhet. Styrelsen ska 1) årligen göra upp ett budgetförslag med motiveringar, 2) kontinuerligt följa upp hur budgeten förverkligas, 3) ställa upp mål och krav för verksamheten inom myndigheten samt kontinuerligt följa upp hur dessa förverkligas, 4) årligen göra upp en verksamhetsberättelse som ska tillställas landskapsregeringen, 5) besluta om frågor av större vikt inom Ålands hälso- och sjukvård, 6) anta bestämmelser om styrelsens inre arbete samt 7) föra Ålands hälso- och sjukvårds talan och bevaka landskapets intressen vid domstolar och andra myndigheter i ärenden som gäller Ålands hälso- och sjukvårds uppgifter. Den uppgift som avses i 2 mom. 7 punkten kan delegeras till en tjänsteman vid Ålands hälso- och sjukvård. 5. Beslutfattandet i styrelsen Styrelsen sammanträder på kallelse av ordförande eller viceordförande. Styrelsen är beslutför när fler än hälften av antalet medlemmar är närvarande, bland dem ordförande eller vice ordförande. Styrelsen avgör ärenden på föredragning av hälsooch sjukvårdsdirektören. Ärenden som rör hälso- och sjukvårdsdirektören föredras av styrelsens ordförande. Närvaro- och yttranderätt i styrelsen har hälso- och sjukvårdsdirektören och ledningsgruppens övriga medlemmar, den minister i landskapsregeringen som ansvarar för hälso- och sjukvården samt landskapsläkaren. Om beslutsfattandet i styrelsen, handläggningen av ärenden och jäv gäller vad som bestäms i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland. Se C 1, Förvaltningslag (2008:9) för landskapet Åland.

2 596 Ålands lagsamling 1 (2011:114) om hälso- och sjukvård 6. Hälso- och sjukvårdsdirektören Styrelsen utser en hälso- och sjukvårdsdirektör för en viss tid. Styrelsen får säga upp hälso- och sjukvårdsdirektören, förutom på de grunder som allmänt gäller uppsägning av landskapets tjänstemän, när det med hänsyn till tjänstens natur finns ett godtagbart och motiverat skäl till uppsägningen. Uppsägningen får ske så att anställningen upphör med omedelbar verkan. I ett sådant fall har hälso- och sjukvårdsdirektören rätt till en ersättning som motsvarar lönen för uppsägningstiden. 7. Hälso- och sjukvårdsdirektörens uppgifter Hälso- och sjukvårdsdirektören ska 1) se till att verksamheten sköts och utvecklas på ett ändamålsenligt sätt, 2) se till att styrelsens beslut verkställs och informera styrelsen om händelser av vikt, 3) avgöra de ärenden som inte ankommer på styrelsen samt 4) sköta de uppgifter som enligt reglementet ankommer på hälso- och sjukvårdsdirektören. Hälso- och sjukvårdsdirektören är ordförande för ledningsgruppen vid Ålands hälso- och sjukvård. 8. Reglementet Styrelsen ska anta ett reglemente för Ålands hälsooch sjukvård. I reglementet ska finnas bestämmelser om myndighetens administration samt om övriga frågor som gäller verkställigheten av myndighetens uppgifter och myndighetens funktion. 9. edningen och personalen Vid Ålands hälso- och sjukvård kan finnas personal i offentligrättsligt och privaträttsligt anställningsförhållande. Ålands hälso- och sjukvård sköter de uppgifter som gäller dess personal och som enligt tjänstemannalagen (1987:61) för landskapet Åland ska skötas av landskapsregeringen. andskapsregeringen beslutar dock om permittering av personalen vid Ålands hälso- och sjukvård och om förflyttning eller omplacering av en tjänsteman till och från en annan landskapsmyndighet eller -inrättning. En förflyttning eller omplacering av en tjänsteman till och från en annan landskapsmyndighet eller -inrättning kräver samtycke av Ålands hälso- och sjukvård. Ett beslut om förflyttning eller omplacering av en tjänsteman inom hälso- och sjukvårdsmyndigheten fattas av myndigheten. Andra tjänster än tjänsten som hälsooch sjukvårdsdirektör vid Ålands hälso- och sjukvård inrättas och indras samt deras benämningar ändras av myndigheten. edningen för Ålands hälso- och sjukvård ska ha en sådan multiprofessionell sakkunskap som främjar en högkvalitativ och trygg vård, samarbete mellan olika yrkesgrupper och utvecklandet av vård och verksamhetsmetoder samt garanterar god myndighetsutövning. Personalstyrkan vid Ålands hälso- och sjukvård ska ha en sådan utbildning, struktur och mängd som svarar mot behovet av den verksamhet som främjar hälsa och välfärd och behovet av hälso- och sjukvårdstjänster hos befolkningen i landskapet. Ålands hälso- och sjukvård ska se till att personalen i tillräcklig utsträckning deltar i kompletterande utbildning. De krav som ställs i 2 och 3 mom. gäller även då Ålands hälso- och sjukvård köper vårdtjänster av andra vårdproducenter. Se D 32, Tjänstemannalag (1987:61) för landskapet Åland. 10. Ansvaret för hälso- och sjukvården vid verksamhetsenheterna För varje verksamhetsenhet som bedriver hälsooch sjukvård inom Ålands hälso- och sjukvård ska det finnas en läkare respektive tandläkare som har det medicinska ansvaret och som fungerar som rådgivare för klinikchefen om han eller hon inte är läkare eller tandläkare. Ett beslut om inledande och avslutande av en patients sjukvård och om förflyttning av en patient till en annan verksamhetsenhet inom Ålands hälso- och sjukvård fattas av den medicinskt ansvariga läkaren. Den ansvariga läkaren kan delegera uppgiften till någon annan legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. 11. Budgeten och den interna kontrollen Styrelsen ska för Ålands hälso- och sjukvård göra upp ett budgetförslag med motiveringar, vilket tillställs landskapsregeringen som underlag för landskapsregeringens förslag till budget för landskapet Åland. Styrelsen ansvarar för att den interna kontrollen är ändamålsenlig och tillräcklig. 12. Ändringar av organisationen Styrelsens beslut om betydande ändringar av organisationen för Ålands hälso- och sjukvård ska fastställas av landskapsregeringen innan de verkställs. 3 kap. De grundläggande bestämmelserna om Ålands hälso- och sjukvårds verksamhet 13. okalerna och utrustningen Ålands hälso- och sjukvård ska ha ändamålsenliga lokaler och ändamålsenlig utrustning. De krav som ställs i denna paragraf gäller även då Ålands hälso- och sjukvård köper vårdtjänster av andra vårdproducenter. 14. Rätten till en andra bedömning Var och en vars hälsotillstånd blivit föremål för en bedömning inom specialsjukvården har rätt till en andra medicinsk bedömning av samma hälsotillstånd om 1) han eller hon lider av en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada eller ett sådant långvarigt smärttillstånd som väsentligen påverkar livskvaliteten, 2) vetenskap eller beprövad erfarenhet inte ger entydig vägledning och 3) det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker för den enskilda eller vara av stor betydelse för dennas livskvalitet.

3 Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd 597 (2011:114) om hälso- och sjukvård 1 Då de förutsättningar som anges i 1 mom. föreligger ska patienten informeras om rätten till en andra medicinsk bedömning. Beslutet om rätten till en andra medicinsk bedömning och var denna får göras ska fattas av en medicinskt sakkunnig tjänsteman inom Ålands hälso- och sjukvård. Om patienten är missnöjd med beslutet ska detta omprövas av ytterligare en medicinskt sakkunnig tjänsteman inom Ålands hälso- och sjukvård. I reglementet för Ålands hälso- och sjukvård ska anges vem som fattar beslutet om rätten till en andra bedömning och vem som omprövar ett sådant beslut. Patienten ska erbjudas den behandling som den andra medicinska bedömningen kan föranleda. 15. Kvaliteten och patientsäkerheten Verksamheten inom Ålands hälso- och sjukvård ska basera sig på vetenskap och beprövad erfarenhet samt på god vårdpraxis och goda rutiner. Verksamheten ska vara högklassig och trygg och fullgöras på ett behörigt sätt. andskapsregeringen utfärdar vid behov närmare anvisningar gällande god vårdpraxis. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Verksamhetens kvalitet ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och kontrolleras. 16. Patientuppgifterna Ålands hälso- och sjukvård har en sammanhållen journalföring. Ålands hälso- och sjukvård har rätt att ansluta sig till nationella och internationella elektroniska register över patientuppgifter. 17. Avgifterna andskapsregeringen beslutar, i enlighet med landskapslagen (2007:23) om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård, om patientavgifterna för de tjänster som Ålands hälso- och sjukvård producerar. Styrelsen beslutar om andra avgifter och ersättningar för de varor och tjänster som Ålands hälso- och sjukvård säljer eller producerar. Styrelsen för Ålands hälso- och sjukvård beslutar om avgifterna för de vårdtjänster som Ålands hälsooch sjukvård säljer. Se F 3, andskapslag (2007:23) om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård. 18. Ersättningsskyldigheten Hemkommunen ska erlägga en avgift för en patient som utan medicinska skäl är kvar inom Ålands hälsooch sjukvård längre än en vecka efter det att Ålands hälso- och sjukvård har informerat kommunen om att patienten kommer att skrivas ut. Avgiftens storlek fastställs så att den motsvarar kostnaden för vården. Informationen till kommunen ska lämnas skriftligen på en blankett som fastställts av landskapsregeringen. Kommunens ersättningsskyldighet enligt denna paragraf gäller endast driftskostnaderna. Vid beräkningen av kostnaderna används det senast fastställda bokslutet. 19. Samarbetet med socialvården Ålands hälso- och sjukvård ska samarbeta med socialvården i sin verksamhet på ett sådant sätt att uppgifterna kan skötas på ett behörigt sätt och så som patientens behov av social-, hälso- och sjukvårdstjänster förutsätter. 20. Vårdgarantin Ålands hälso- och sjukvård ska ordna sin verksamhet inom primärvården så att patienter på vardagar under tjänstetid omedelbart kan få kontakt med en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska göra en bedömning av vårdbehovet senast den tredje vardagen från det att patienten tog kontakt med Ålands hälso- och sjukvård, om inte bedömningen har kunnat göras vid det första kontakttillfället. Vård som i samband med bedömningen av vårdbehovet har konstaterats vara medicinskt nödvändig ska med beaktande av patientens hälsotillstånd och sjukdomens sannolika förlopp ordnas inom skälig tid, dock senast inom tre månader från det att behovet bedömdes. Ålands hälso- och sjukvård ska ordna sin verksamhet inom den specialiserade sjukvården så att den som är akut sjuk omedelbart får den vård som hans eller hennes tillstånd förutsätter. För att få vård inom den specialiserade sjukvården för icke-brådskande sjukvård krävs en på läkarundersökning grundad remiss. Bedömningen av vårdbehovet ska inledas inom tre veckor från det att remissen anlände till den mottagande verksamhetsenheten. Vård som konstateras vara medicinskt nödvändig ska, med beaktande av hur brådskande vården är, ordnas och inledas inom en skälig tid, dock senast inom sex månader från det att vårdbehovet konstaterades. För barn och ungdomar till och med 22 års ålder ska den vård inom psykiatrin som konstateras vara nödvändig med beaktande av hur brådskande vården är ordnas inom tre månader om inte medicinska, terapeutiska eller andra motsvarande omständigheter kräver annat. Om Ålands hälso- och sjukvård inte kan erbjuda den vård som avses i 1-3 mom. ska myndigheten ordna vården genom att köpa tjänster från en annan vårdproducent utan att det medför extra vårdkostnader för patienten. Ålands hälso- och sjukvård är dock inte skyldig att ersätta kostnader för vård som patienten på eget initiativ sökt hos en annan serviceproducent. Vårdgarantin omfattar inte mun- och tandvården. 21. Offentliggörandet av väntetider Ålands hälso- och sjukvård ska med högst sex månaders mellanrum offentliggöra uppgifter om väntetider som avses i Förhandstillstånd att söka vård i EU, EES-området eller Schweiz Om Ålands hälso- och sjukvård inte kan uppfylla vårdgarantin enligt 21 ska den på patientens begäran ge ett förhandstillstånd om att patienten på bekostnad av Ålands hälso- och sjukvård kan söka vård i medlemsstaterna inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz. När förhandstillstånd beviljas ska patientens aktuella hälsotillstånd och sjukdomens sannolika förlopp beaktas.

4 598 Ålands lagsamling 1 (2011:114) om hälso- och sjukvård 23. Ändringar av verksamheten Styrelsens beslut om betydande inskränkningar eller omprioriteringar av verksamheten vid Ålands hälso- och sjukvård ska fastställas av landskapsregeringen innan det verkställs, förutsatt att förändringarna inte finns redovisade i budget eller fordrar lagtingets godkännande vid budgetbehandlingen. 4 kap. Hälsofrämjande verksamhet 24. Beaktandet av hälso- och välfärdskonsekvenser andskapsregeringen ska i samband med beredning av beslut bedöma och beakta de konsekvenser besluten har för befolkningens hälsa och välfärd. 25. Uppföljningen av hälsa och välfärd i landskapet andskapsregeringen ska följa med befolkningens hälsa och välfärd och de faktorer som inverkar på hälsan och välfärden inom olika befolkningsgrupper samt följa med effekterna av de åtgärder som sätts in för att svara mot befolkningens välfärdsbehov. En rapport om befolkningens hälsa och välfärd och de åtgärder som vidtagits ska en gång per lagtingsperiod överlämnas till lagtinget. 26. Hälsorådgivning och hälsoundersökningar Ålands hälso- och sjukvård ska ordna hälsorådgivning som bidrar till att främja hälsan och välfärden och förebygga sjukdomar hos befolkningen i landskapet. Ålands hälso- och sjukvård ska se till att sådana hälsoundersökningar genomförs som är nödvändiga för att följa och främja hälsan och välfärden hos befolkningen. Ålands hälso- och sjukvård ska ordna preventivmedelsrådgivning och annan rådgivning som främjar den sexuella och reproduktiva hälsan. Hälsorådgivningen och hälsoundersökningarna ska bidra till att främja arbets- och funktionsförmågan och den psykiska hälsan samt förebygga sjukdomar. 27. Screening Ålands hälso- och sjukvård ska ordna screening i enlighet med det nationella screeningprogrammet. Utöver detta kan Ålands hälso- och sjukvård, då det är medicinskt motiverat, ordna screening och hälsoundersökningar i syfte att konstatera en viss sjukdom eller dess förstadium eller för att upptäcka sjukdomsalstrare. 28. Rådgivning för gravida och barn under läropliktsåldern Ålands hälso- och sjukvård ska ordna rådgivning för gravida kvinnor och familjer som väntar barn samt för barn under läropliktsåldern och för deras familjer. Rådgivningens uppgifter är 1) att regelbundet och utifrån det individuella behovet övervaka och främja fostrets sunda tillväxt, utveckling och välfärd samt främja hälsan hos gravida kvinnor och kvinnor som fött barn, 2) att främja barnets sunda tillväxt, utveckling och välfärd samt följa upp dessa i genomsnitt en gång i månaden under barnets första levnadsår och därefter årligen och utifrån det individuella behovet, 3) att följa med barnets munhälsa minst vartannat år, 4) att stödja föräldraskapet och familjens allmänna välfärd, 5) att främja en hälsosam uppväxt- och utvecklingsmiljö för barnet samt sunda levnadsvanor i familjen och 6) att i ett tidigt skede identifiera barnets och familjens behov av särskilt stöd och undersökningar samt att stödja barnet och familjen och vid behov hänvisa dem till undersökningar och vård. När Ålands hälso- och sjukvård ordnar rådgivning som avses i denna paragraf ska den vid behov samarbeta med instanser som svarar för barnomsorg, barnskydd, annan socialvård och specialiserad sjukvård samt med andra relevanta instanser. 29. Skolhälsovården Ålands hälso- och sjukvård ska ordna skolhälsovård för alla elever i grundskolan. Till skolhälsovården hör också hälso- och sjukvården för de barn som fullgör sin läroplikt genom hemundervisning och under den tid eleven deltar i praktisk arbetslivsorientering. Skolhälsovårdens uppgifter är 1) att främja elevernas hälsa och att förebygga psykisk ohälsa, 2) att främja en sund och trygg skolmiljö och välbefinnandet i skolan, 3) att följa med och främja elevernas uppväxt och utveckling samt deras hälsa och välfärd årligen, 4) att stödja elevernas föräldrar och vårdnadshavare i fostringsarbetet, 5) att tillhandahålla mun- och tandvård för eleverna, i vilken ingår kontroll av munhälsan minst tre gånger samt enligt det individuella behovet, 6) att i ett tidigt skede identifiera och stödja elevens behov av särskilt stöd eller undersökningar, 7) att stödja egenvård av långvarigt sjuka barn i samarbete med övrig personal inom elevvården samt vid behov hänvisa barnet till ytterligare undersökningar och fortsatt vård, 8) att tillhandahålla de specialundersökningar som är nödvändiga för att konstatera elevens hälsotillstånd samt 9) att ordna förebyggande tobaks-, alkohol-, och drogarbete. Skolmiljön ska undersökas regelbundet och minst vart tredje år genom ett samarbete mellan skolledningen, fastighetsägaren, skolhälsovården och andra relevanta instanser. När Ålands hälso- och sjukvård ordnar skolhälsovård ska den samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare, med elevvårds- och undervisningspersonal samt med andra relevanta instanser. 30. Studerandehälsovården Ålands hälso- och sjukvård ska ordna studerandehälsovård för de studerande på gymnasienivå och vid Högskolan på Åland, oberoende av de studerandes hemort. Till studerandehälsovården hör också hälsooch sjukvården under den tid den studerande deltar i arbetspraktik. Studerandehälsovårdens uppgifter är 1) att främja en sund och trygg studiemiljö och välbefinnandet i studiemiljön samt att följa upp detta med högst tre års mellanrum,

5 Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd 599 (2011:114) om hälso- och sjukvård 1 2) att följa och främja de studerandes hälsa, välfärd och studieförmåga, vilket omfattar två återkommande hälsoundersökningar för studerande på gymnasienivå och hälsoundersökningar för alla studerande enligt det individuella behovet, 3) att ordna hälso- och sjukvård för de studerande, till vilket hör att förebygga psykisk ohälsa och att ordna förebyggande tobaks-, alkohol- och drogarbete, främjande av den sexuella hälsan samt mun- och tandvård samt 4) att i ett tidigt skede identifiera och stödja den studerandes behov av särskilt stöd eller undersökningar samt vid behov hänvisa den studerande till ytterligare undersökningar och fortsatt vård. Studiemiljön ska undersökas regelbundet och minst vart tredje år genom ett samarbete mellan skolledningen, fastighetsägaren, studerandehälsovården och andra relevanta instanser. När Ålands hälso- och sjukvård ordnar studerandehälsovård ska den samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare till minderåriga studerande, med personal inom undervisning samt med andra relevanta instanser. 31. Företagshälsovården För arbetstagare som arbetar i landskapet ska Ålands hälso- och sjukvård inom ramen för givna resurser ordna företagshälsovård i enlighet med 12 lagen om företagshälsovård (FFS 1383/2001). För företagare och andra som för egen räkning utför arbete i landskapet ska Ålands hälso- och sjukvård i tillämpliga delar ordna företagshälsovård i enlighet med 12 lagen om företagshälsovård. Ålands hälso- och sjukvård kan avtala med en arbetsgivare i landskapet om att tillhandahålla sådan hälsovård som avses i 14 lagen om företagshälsovård för de arbetstagare som är anställda hos arbetsgivaren. Ett sådant avtal kan också ingås med företagare och andra som för egen räkning utför arbete. Se So 406 F II 32. Hälsovården för fartygspersonalen Ålands hälso- och sjukvård ska ordna hälsovård för fartygspersonal oberoende av hemort. Hälsovården ska åtminstone omfatta en sådan första undersökning som avses i lagen om läkarundersökning av fartygspersonal (FFS 1171/2010). 33. Rådgivning och andra tjänster för de äldre Ålands hälso- och sjukvård ska se till att de personer som får ålderspension har tillgång till rådgivning som främjar deras välfärd, hälsa och funktionsförmåga. Rådgivningens uppgifter är 1) att ge rådgivning som syftar till att främja sunda levnadsvanor och förebygga sjukdomar och olyckor, 2) att identifiera hälsoproblem som beror på försvagad hälsa och funktionsförmåga hos äldre personer och ge tidigt stöd i samband med hälsoproblemen samt 3) att ge handledning om sjukvård och säker läkemedelsbehandling. Ålands hälso- och sjukvård kan ordna hälsokontroller som främjar de äldres hälsa. Ålands hälso- och sjukvård ska erbjuda hälsofrämjande hembesök hos de äldre. Vid de hälsofrämjande hembesöken ska den äldres behov av hjälp utredas och de förändringar som behövs av bostaden bedömas i syfte att skapa möjlighet för den äldre att bo kvar hemma så länge som möjligt. Den äldre ska även informeras om olika stödmöjligheter och om hur man förebygger ohälsa. Då Ålands hälso- och sjukvård ordnar hälsofrämjande hembesök ska myndigheten samarbeta med de instanser som svarar för socialvård. 34. Hälsorådgivningen för särskilda grupper De unga personer och personer i arbetsför ålder som inte omfattas av studerande- eller företagshälsovården ska ha tillgång till hälsorådgivning och hälsoundersökningar. 35. Förebyggandet av psykisk ohälsa Ålands hälso- och sjukvård ska sträva efter att förebygga psykisk ohälsa hos invånarna i landskapet genom att stärka de faktorer som skyddar den psykiska hälsan och att minska och avlägsna faktorer som hotar den psykiska hälsan. Med förebyggande av psykisk ohälsa avses 1) att ge en sådan handledning och rådgivning beträffande de faktorer som skyddar och hotar den psykiska hälsan, som ingår i hälso- och sjukvården samt vid behov ge psykosocialt stöd till individen och familjen samt 2) att samordna det psykosociala stödet i exceptionella krissituationer. Det arbete med att förebygga psykisk ohälsa som utförs av Ålands hälso- och sjukvård ska planeras och genomföras så att det bildar en funktionell helhet tillsammans med den kommunala socialvården. 36. Intyg Ålands hälso- och sjukvård kan utfärda intyg eller utlåtanden om hälsotillståndet för den som är bosatt i landskapet eller som är patient vid Ålands hälso- och sjukvård. andskapsregeringen utfärdar närmare bestämmelser om vilka intyg Ålands hälso- och sjukvård ska utfärda. 5 kap. Hälso- och sjukvården 37. Hälso- och sjukvården Ålands hälso- och sjukvård ska ordna hälso- och sjukvård för invånarna i landskapet. Hälso- och sjukvårdens uppgifter är 1) att utföra undersökningar av patienter, fastställa medicinska diagnoser och ge vård samt att ge den medicinska rehabilitering som behövs, 2) att förebygga och bota sjukdomar samt ge lindring, 3) att ge handledning som syftar till att stärka patientens inflytande på sin vård och patientens egenvård samt 4) att i ett tidigt skede identifiera problem med hälsan hos patienter som behöver särskilt stöd, särskilda

6 600 Ålands lagsamling 1 (2011:114) om hälso- och sjukvård undersökningar och särskild vård, att behandla problemen och att hänvisa patienten till fortsatt vård. Sjukvården ska genomföras med beaktande av patientens behov av medicinsk vård, vetenskap och beprövad erfarenhet samt god vårdpraxis och goda rutiner som avses i 15. Vården ska genomföras på ett ändamålsenligt sätt och genom ett ändamålsenligt samarbete. Vården ska genomföras i form av öppenvård när detta är ändamålsenligt samt möjligt med beaktande av patientsäkerheten. För genomförandet av vården och rehabiliteringen ska en vård- och rehabiliteringsplan göras upp i enlighet med landskapslagen (1993:61) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om patientens ställning och rättigheter. Ålands hälso- och sjukvård tillhandahåller läkartjänster för de äldre vid de offentliga institutionerna som finns i landskapet. Se 3, andskapslag (1993:61) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om patientens ställning och rättigheter 38. Hemsjukvården och hemservicen Ålands hälso- och sjukvård ska ordna hemsjukvård för invånarna i landskapet. Hemsjukvården genomförs enligt vård- och serviceplanen eller är sådan tillfällig hälso- och sjukvårdsservice som tillhandahålls på ett multiprofessionellt sätt i patientens hem eller liknande. De förbrukningsartiklar som används i hemsjukvården i enlighet med vårdplanen ingår i vården. Ålands hälso- och sjukvård kan ordna hemservice. 39. Mun- och tandvården Ålands hälso- och sjukvård ska ordna mun- och tandvård för 1) barn och ungdomar till och med 25 års ålder samt 2) patientgrupper som i enlighet med landskapsregeringens beslut är prioriterade av medicinska och sociala skäl. Jourtandvård ska ordnas för alla invånare i landskapet samt för tillfälliga besökare i landskapet. Med mun- och tandvård avses 1) att främja och följa munhälsan hos befolkningen, 2) hälsorådgivning och hälsoundersökningar, 3) att undersöka, förebygga och behandla munsjukdomar samt 4) att i ett tidigt skede identifiera patientens behov av särskilt stöd och undersökningar samt att vårda och vid behov hänvisa patienten till ytterligare undersökningar och fortsatt vård. 40. Arbetet för psykisk hälsa Ålands hälso- och sjukvård ska ordna sådant arbete för psykisk hälsa som behövs för att främja hälsan och välfärden för invånarna i landskapet. Med arbete för psykisk hälsa avses att undersöka och behandla samt ge medicinsk rehabilitering i samband med psykiska symptom och sjukdomar. Det arbete för psykisk hälsa som utförs av Ålands hälso- och sjukvård ska planeras och genomföras så att det bildar en funktionell helhet tillsammans med den kommunala socialvården. 41. Alkohol- och drogarbetet Ålands hälso- och sjukvård ska ordna en sådan service inom alkohol- och drogarbetet som behövs för att främja hälsan och välfärden för invånarna i landskapet och som syftar till att stärka de faktorer som främjar alkohol- och drogfrihet samt att minska eller avlägsna sådana faktorer i samband med användningen av berusningsmedel som äventyrar hälsan och säkerheten. Med alkohol- och drogarbete avses 1) att ge sådan handledning och rådgivning som ingår i hälso- och sjukvården och som gäller de faktorer som främjar eller utgör hinder för ett nyktert eller drogfritt liv samt de faktorer i samband med användningen av berusningsmedel som äventyrar hälsan och säkerheten samt 2) undersökningar, vård och rehabilitering i samband med alkohol- och drogrelaterade sjukdomar. Det alkohol- och drogarbete som utförs av Ålands hälso- och sjukvård ska planeras och genomföras så att det bildar en funktionell helhet tillsammans med alkohol- och drogarbetet och arbetet för psykisk hälsa i kommunerna. 42. Den medicinska rehabiliteringen Ålands hälso- och sjukvård ska ordna en medicinsk rehabilitering i anslutning till sjukvård av patienter. Med medicinsk rehabilitering avses 1) att ge rådgivning och handledning som gäller rehabilitering, 2) att utreda patientens funktions- och arbetsförmåga, 3) att utreda patientens rehabiliteringsmöjligheter, 4) terapier som förbättrar och upprätthåller funktionsförmågan samt andra behövliga åtgärder som främjar rehabiliteringen, 5) hjälpmedelstjänster, 6) anpassningsträning samt 7) rehabiliteringsperioder i form av institutionsvård eller öppenvård som består av de åtgärder som nämns i punkterna 1-6. Ålands hälso- och sjukvård ansvarar för planeringen av patientens medicinska rehabilitering så att rehabiliteringen bildar en funktionell helhet tillsammans med den vård som behövs. Behovet av medicinsk rehabilitering samt rehabiliteringens mål och innehåll ska fastställas i en individuell, skriftlig rehabiliteringsplan. Ålands hälso- och sjukvård ansvarar för styrningen och övervakningen av rehabiliteringsservicen samt utser vid behov en kontaktperson för rehabilitering för patienten. Ålands hälso- och sjukvård är inte skyldig att ordna rehabilitering enligt 1 mom. om ordnandet av medicinsk rehabilitering hör till Folkpensionsanstaltens uppgifter. Ålands hälso- och sjukvård ska ordna den medicinska rehabilitering som fastställts i rehabiliteringsplanen i det fall att det inte tydligt går att påvisa vem som ansvarar för ordnandet av och kostnaderna för rehabilitering. Det som bestäms i 1 mom. om medicinsk rehabilitering ska inte tillämpas på kostnaderna för anskaffning av hjälpmedel, handledning i användning av dessa

7 Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd 601 (2011:114) om hälso- och sjukvård 1 samt underhåll och förnyande av dem, om behovet av hjälpmedel grundar sig på en skada eller en yrkessjukdom som anges i lagen om olycksfallsförsäkring (FFS 608/1948), lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare (FFS 1026/1981), lagen om skada ådragen i militärtjänst (FFS 404/1948), trafikförsäkringslagen (FFS 279/1959) eller motsvarande tidigare gällande lag. Se Pen 201, 205, 220 F II, Kom 203 F I 43. Akutsjukvården Akutsjukvård, som även omfattar psykiatrisk vård, missbrukarvård och psykosocialt stöd, ska ges till patienten oberoende av hemort. En patient som intagits för akutsjukvård får för fortsatt vård flyttas till en plats som fastställs på basis av patientens hemkommun, när patientsäkerheten och den mottagande enhetens möjligheter att ordna behövlig fortsatt vård har säkerställts. För akutsjukvården ska Ålands hälso- och sjukvård ordna jour dygnet runt. 44. Den prehospitala akutsjukvården Ålands hälso- och sjukvård ska ordna prehospital akutsjukvård och fastställa en servicenivå för vården. I beslutet om servicenivån ska, med beaktande av att vården ska vara effektiv och ändamålsenlig och utgöra en funktionell helhet, fastställas hur vården ska organiseras, vilket serviceinnehållet ska vara, vilken utbildning den personal som deltar i vården ska ha, vilka målen för insatstiden ska vara samt andra omständigheter som är nödvändiga för ordnandet av vården. Med prehospital akutsjukvård avses 1) akutsjukvård av en patient som plötsligt insjuknat eller skadats primärt utanför Ålands hälso- och sjukvårds inrättningar, med undantag för uppdrag enligt sjöräddningslagen (FFS 1145/2001), och vid behov transporten av patienten till den enligt medicinsk bedömning mest ändamålsenliga vårdenheten, 2) att vid behov ordna kontakt till psykosocial stödverksamhet för en patient, hans eller hennes närstående eller andra som har del i händelsen, 3) att medverka i utarbetandet av landskapets beredskapsplan för storolyckor och exceptionella situationer inom hälso- och sjukvården samt 4) handräckning till polisen, räddningsmyndigheterna, gränsbevakningsmyndigheterna och sjöräddningsmyndigheterna för fullgörande av de uppgifter som de svarar för. Ålands hälso- och sjukvård kan bestämma att den prehospitala akutsjukvården ska omfatta den första insatsen. Med den första insatsen avses att alarmcentralen kan larma någon annan enhet än en ambulans i syfte att förkorta insatstiden i fråga om en plötsligt insjuknad eller skadad patient och att personalen i enheten ger en sådan livräddande första hjälp som fastställts i beslutet om servicenivån. 45. Smittsamma sjukdomar Bestämmelser om arbetet med att bekämpa smittsamma sjukdomar finns i lagen (FFS 583/1986) om smittsamma sjukdomar. Se So 414 F II 6 kap. Särskilda bestämmelser 46. Servicesedlarna Inom hälso- och sjukvården i landskapet kan servicesedlar användas i syfte att öka valmöjligheter för patienterna och främja samarbetet mellan den offentliga hälso- och sjukvården och de privata serviceproducenterna. Närmare bestämmelser om servicesedlar utfärdas genom landskapslag. 47. Det ekonomiska ansvaret för läkemedelsbehandlingen Ålands hälso- sjukvård ansvarar ekonomiskt för de läkemedel som hänför sig till ett polikliniskt vårdtillfälle vid öppenvårdsmottagningen i sådana fall då läkemedlen ges av en läkare, tandläkare eller av någon annan yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården under uppsikt av en läkare eller tandläkare. Ålands hälso- och sjukvård ansvarar för de läkemedel som ges till patienten under tiden för inskrivningen inom sjukhusvården. 48. Beaktandet av barn i service som riktar sig till vuxna Ålands hälso- och sjukvård ska ordna sådana tjänster som är nödvändiga för att gravida kvinnor och deras ofödda barn ska ges särskilt skydd. Barnets behov av vård och stöd ska utredas och barnet garanteras tillräcklig vård och tillräckligt stöd då barnets förälder, vårdnadshavare eller någon annan som svarar för barnets vård och fostran får missbrukarvård eller psykiatrisk vård eller annan hälso- och sjukvård och hans eller hennes förmåga att svara för barnets vård och fostran anses försvagad. Tjänsterna ska ordnas i samarbete med kommunerna i enlighet med ansvarsfördelningen och regleringen i landskapslagen (2008:97) om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen. Se M 16, andskapslag (2008:97) om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen 49. Handräckning till polisen och tullmyndigheten Ålands hälso- och sjukvård ska ge polisen och tullmyndigheten handräckning för utförande av klinisk undersökning av levande personer och polisen handräckning för yttre besiktning av avlidna. 50. okaler som krävs för rättsmedicinska obduktioner Ålands hälso- och sjukvård ska se till att det finns sådana ändamålsenliga lokaler med behövlig och ändamålsenlig utrustning som behövs för att utföra rättsmedicinska obduktioner samt personalrum för obduktionspersonalen. 51. Utbildningen vid Ålands hälso- och sjukvård Ålands hälso- och sjukvård kan anlitas för utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal enligt överenskommelse med en högskola eller en annan myndighet eller organisation med utbildningsansvar. 52. Dröjsmålsränta Om en ersättning enligt denna lag inte har betalats på förfallodagen får en årlig dröjsmålsränta uppbäras

8 602 Ålands lagsamling 2 RPF (2010:2) om förvaltningsuppgifter inom hälso- och sjukvården enligt högst den räntefot som avses i 4 1 mom. räntelagen (FFS 633/1982) räknat från förfallodagen. Förfallodagen för betalningen av dröjsmålsräntan får infalla tidigast två veckor efter att patienten har fått den vård för vilken avgiften bestämts. Se Ci 410 F I 53. Rättelseyrkanden och rättelser En patient som är missnöjd med ett beslut som fattats inom Åland hälso- och sjukvård och som rör patienten kan inom 21 dagar efter att beslutet fattats, skriftligen begära rättelse hos den som fattat beslutet. 54. Ändringssökandet Ändring i ett beslut som fattats av Ålands hälsooch sjukvård söks hos Ålands förvaltningsdomstol, om inte annat bestäms i en annan lag. 55. Förordning Närmare bestämmelser kan utfärdas genom förordning om 1) vad som ska tas in i studerandehälsovården, 2) den förebyggande tandvården för barn och unga, 3) den hälsorådgivning och de återkommande hälsoundersökningar som hör till skolhälsovården och till rådgivningen för gravida och barn under läropliktsåldern, 4) de specialundersökningar som ingår i skolhälsovården, 5) den medicinska rehabiliteringen, 6) screeningen samt 7) den prehospitala akutsjukvårdens uppgifter och grunder för bestämmande av servicenivån och arbetsuppgifterna för personalen som medverkar i vården samt om första insatsen. 7 kap. Ikraftträdandet 56. Ikraftträdandet Denna lag träder i kraft den 1 januari När lagen trätt i kraft ska landskapsregeringen inom tre månader tillsätta en ny styrelse enligt bestämmelserna i 3 dock så att den nya styrelsens mandatperiod inte får överstiga lagtingets mandatperiod med mer än tre månader. När lagen träder ikraft benämns innehavaren av förvaltningschefstjänsten hälso- och sjukvårdsdirektör för återstoden av dennes avtalsperiod för tjänsten. Från och med att lagen trätt ikraft till och med den 31 december 2012, ska kommunerna ersätta landskapet för kostnaderna för vården vid Ålands hälso- och sjukvårds geriatriska klinik, med undantag för kostnaderna för den palliativa cancervården. Ersättningen ska erläggas som en fast ersättning per vårddygn. Avgiftens storlek fastställs årligen på förhand som den genomsnittliga kostnaden för vård vid Trobergshemmet och De Gamlas hem, med en förhöjning om fem procent. Avgiften ska erläggas av patientens hemkommun till den del den inte täcks med avgifter och andra ersättningar som betalas av patienten. Kommunernas ersättningsskyldighet gäller endast driftskostnaderna. Vid beräkning av kostnaderna används senast fastställda bokslut. Genom denna lag upphävs landskapslagen (1993:60) om hälso- och sjukvården. 2 Republikens presidents förordning (2010:2) om vissa förvaltningsuppgifter inom hälso- och sjukvården i landskapet Åland (FFS 1179/2009) 1. Ålands landskapsregering ska sköta de uppgifter inom hälso- och sjukvården i landskapet Åland som enligt i landskapet gällande rikslagstiftning hör till regionförvaltningsverken. Bestämmelser om vilka myndigheter som ska sköta de uppgifter som gäller beredskap för undantagsförhållanden finns i republikens presidents förordning om skötseln i landskapet Åland av förberedande uppgifter för undantagsförhållanden (900/2000). 2. Kostnaderna för de uppgifter som avses i 1 1 mom. betalas av riket enligt vad social- och hälsovårdsministeriet och Ålands landskapsregering avtalar. Kostnaderna för rättsmedicinska undersökningar betalas av Statens ämbetsverk på Åland. 3. Denna förordning träder i kraft den 1 januari Genom denna förordning upphävs republikens presidents förordning av den 7 oktober 2005 om vissa förvaltningsuppgifter inom hälso- och sjukvården i landskapet Åland (803/2005). 3 andskapslag (1993:61) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om patientens ställning och rättigheter 1. agen den 17 augusti 1992 om patientens ställning och rättigheter (FFS 785/1992) samt med stöd av den utfärdade bestämmelser skall, med i denna lag angivna avvikelser, tillämpas i landskapet Åland. Ändring av den i 1 mom. angivna lagen gäller i landskapet, om inte annat följer av denna lag. 2. Följande avvikelser från den i l l mom. nämnda lagen (patientlagen) skall gälla i landskapet: 1) verksamhetsenhet vid den i landskapslagen (1993:60) om hälso- och sjukvården avsedda hälsooch sjukvårdsmyndigheten skall i landskapet anses vara en i 2 4 punkten patientlagen avsedd verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård, 2) bestämmelserna i 3 l mom. och 4 2 mom. patientlagen skall inte tillämpas i landskapet, 3) om den i 5 3 mom. patientlagen avsedda rätten för patient att kontrollera uppgifter i journalhandlingar som gäller patienten själv skall i landskapet gälla vad därom i landskapslagen (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet stadgas, 4) (2003/80) den i 11 l mom. avsedda ombudsmannen skall i landskapet utses av [landskapsstyrelsen],

9 Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd 603 (1967:36) om hälsovården 4 5) om det i 13 4 mom. patientlagen avsedda utlämnandet av uppgifter ur journalhandlingarna skall i landskapet gälla vad därom i landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet är stadgat samt 6) bestämmelserna i 17 patientlagen skall inte tilllämpas i landskapet. Ny 4 p införd varvid ursprungliga 4 och 5 pp blivit 5 och 6 pp (2003/80) 3. De förvaltningsuppgifter som enligt patientlagen ankommer på riksmyndighet skall i landskapet handhas av [landskapsstyrelsen], såvitt fråga är om angelägenheter som faller inom landskapets behörighet. 4. Denna lag träder i kraft den 1 januari Hälsoskydd 4 andskapslag (1967:36) om hälsovården 1 kap. Allmänna stadganden 1. Den allmänna planeringen, ledningen och övervakningen av hälsovården ankommer på landskapsregeringen samt, i enlighet med vad därom är särskilt föreskrivet, på vederbörande riksmyndigheter. (1984/23) 2 mom. upphävd (1993/62). 2. (1977/64) andskapsregeringen skall leda och övervaka den allmänna hälsovården. 3. (2007/121) Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet handhar de uppgifter som enligt denna lag ankommer på hälsovårdsnämnd och hälsonämnd. 4. Upphävd (1993/62). 2 kap. Om tätorter 5. (1984/51) Med tätort avses i denna lag område inom kommun, för vilket stads- eller byggnadsplan fastställts. 6. (1984/51) Kommunfullmäktige kan besluta att även annat än i 5 avsett område i kommunen skall vara tätort, om bosättningens täthet eller de sanitära förhållandena det påkallar. Kommunfullmäktige kan även av särskilda skäl besluta att område, för vilket byggnadsplan fastställts, eller del därav inte skall betraktas som tätort enligt denna lag. Sådant beslut skall underställas landskapsregeringen för fastställelse. Om det är påkallat för avlägsnande av betydande sanitärt missförhållande kan i 1 mom. nämnt beslut även fattas av landskapsregeringen efter att kommunfullmäktige hörts. I denna paragraf avsett beslut av landskapsregeringen skall kommunstyrelsen offentliggöra på sätt om kungörande av kommunala meddelanden är stadgat. 3 kap. Om hälsoinspektörer (1977/64) 7-9. Upphävda (1973/22) Upphävda (1993/62). 12. Tjänsteman, som underlyder [hälsovårdsnämnd], är berättigad att verkställa till sitt verksamhetsområde hörande inspektioner och i detta syfte erhålla tillträde överallt, där allmän sanitär olägenhet eller fara kan yppa sig. Om inspektion av bostad gäller likväl, vad i 19 stadgas. 4 kap. Om hälsovårdsordning 13. Erfordras för kommun eller tätort föreskrifter om den allmänna hälsovården utöver de i denna lag och de med stöd därav utfärdade allmänna stadgandena, skola de utfärdas i hälsovårdsordning. 14. Hälsovårdsordning godkännes av kommunens fullmäktige. Den skall underställas landskapsregeringen för fastställelse. Anser landskapsregeringen hälsovårdsordning erforderlig i det allmännas intresse, men har sådan icke godkänts, må landskapsregeringen förordna, att hälsovårdsordning skall godkännas inom utsatt tid och underställas för fastställelse. Vad i 1 och 2 mom. är stadgat, tillämpas på motsvarande sätt vid ändring eller upphävande av hälsovårdsordning. 5 kap. Om bostadslägenheter, arbetslokaler och samlingslokaler 15. Som bostadslägenhet anses i denna lag lägenhet, som är avsedd att användas som bostad. Som arbetslokal anses fabrik och verkstad samt butiks-, kontors- och ämbetsverkslokal ävensom annan med dessa jämförlig lokal. Med samlingslokal avses lokal, där vanligen ett större antal människor samtidigt uppehåller sig, såsom skola, lokal för härbärgerings- och förplägningsrörelse samt mötes- och nöjeslokal. 16. Byggnad, som omfattar bostadslägenheter, arbetslokaler eller samlingslokaler, skall underhållas och skötas på sådant sätt, att sanitär olägenhet icke åsamkas dem, som uppehålla sig i byggnaden. 17. I boningsrum må icke så stort antal personer tillåtas bosätta sig, icke heller må i arbetsrum placeras så många arbetstagare, att därav kan uppkomma sanitär olägenhet. [Hälsovårdsnämnden] är berättigad att vid

10 604 Ålands lagsamling 4 (1967:36) om hälsovården behov bestämma, huru många personer, som må bo i ett boningsrum, och antalet arbetstagare, som det är tillåtet att placera i ett arbetsrum. 18. Mejeri, bageri, köttförädlingsinrättning, tryckeri, motorreparationsverkstad, måleriaffär, allmän tvättinrättning och annan med dem jämförlig inrättning eller verkstad, där de maskiner, som användas, eller de arbetsmetoder, som tillämpas, förorsaka mera buller, lukt eller andra störningar för omgivningen, än i kontor eller därmed jämförlig lokal är vanligt, må icke förläggas till byggnad, som omfattar andra än för fastighetens eller inrättningens skötsel erforderliga bostadslägenheter, därest icke [hälsovårdsnämnden] beviljat tillstånd därtill. 19. Hälsonämnden har befogenhet att förordna medlem av nämnden eller densamma underlydande tjänsteman att granska bostadslägenheters sanitära skick, om det finns skäl att misstänka att sanitär olägenhet förekommer i bostadslägenheterna. (1993/62) [Hälsovårdsnämnd] i tätort må låta verkställa bostadsinspektion i enlighet med av densamma uppgjord och allmänheten delgiven plan. I brådskande fall kan även hälsonämnds ordförande eller av nämnden därtill bemyndigad tjänsteman förordna om inspektion av bostadslägenhet. (1977/64) 20. (1997/99) Om rök, sot, vattenånga, damm, lukt, för stark värme eller kyla eller oskäligt störande oväsen eller buller eller annat sådant, som medför sanitär olägenhet tränger in i bostadslägenhet, arbetslokal eller samlingslokal eller på liknande sätt medför sanitär olägenhet, är den som vållar sådan olägenhet skyldig att vidta åtgärder för att avhjälpa eller begränsa missförhållandet. andskapsregeringen kan fastställa gränsvärden för störningar som kan orsaka sanitär olägenhet samt meddela bestämmelser om de åtgärder som skall vidtas för att avhjälpa eller begränsa sanitär olägenhet om orsakas av störningar vilka nämns i 1 mom. 21. Anser [hälsovårdsnämnd] bostadslägenhet, arbetslokal eller samlingslokal eller därtill hörande rum hälsovådligt för dem, som uppehålla sig där, på grund av brist på ljus, luft eller värme eller på grund av fukt, smuts, damm eller ohyra eller av annat skäl, och beror detta ifråga om arbetslokal icke på den normala arten av den i lokalen eller rummet bedrivna verksamheten, bör nämnden uppmana lägenhetens ägare eller innehavare att inom utsatt tid avhjälpa bristfälligheten eller att avstå från att använda lägenheten eller rummet för dess ändamål. Är bristfälligheten av sådan art, att den icke kan avhjälpas, eller har ägaren eller innehavaren icke rättat sig efter [hälsovårdsnämndens] uppmaning att avhjälpa bristen, må nämnden förbjuda honom att använda lägenheten för dess ändamål. 22. Arbetslokal skall förläggas och uppföras på sådant sätt, att den icke medför i 20 avsedd olägenhet för dem, som bo eller uppehålla sig i närheten. 23. ägenhet eller rum, som avses att användas såsom skola, barnhem, barnträdgård, barnkrubba eller annan sådan inrättning, såsom allmän bastu eller annan allmän badinrättning, såsom barberarstuga, frisersalong, skönhetsinstitut eller för tillverkning av sanitetsförnödenheter eller kosmetiska ämnen, såsom offentlig nöjes- och möteslokal, exkursionsstuga eller för tillredning eller servering av mat för egen personal eller gäster, i ämbetsverk, inrättning, affärsrörelse eller på arbetsplats, må icke nyttjas för nämnda ändamål, förrän [hälsovårdsnämnden] godkänt dem för deras ändamål i för verksamheten färdigställt skick. [Hälsovårdsnämnden] är på anfordran skyldig att giva råd beträffande inspektionstvång underkastade lägenheters och inrättningars uppförande och inredande i planeringsskedet. Om godkännande av lägenhet, som skall användas för yrkesmässig framställning, förvaring, saluföring, servering eller annan hantering av livsmedel, är stadgat i 47. Om inspektion av [härbärgerings- och förplägningsrörelse] är särskilt stadgat. 24. Utöver vad i byggnadslagstiftningen är stadgat, må genom förordning utfärdas närmare föreskrifter om bostadslägenheters, arbetslokalers och samlingslokalers skick och skötsel. 25. (1977/64) Stadgandena i detta kapitel om arbetslokaler tillämpas endast såvitt icke annat följer av stadgandena om arbetarskydd samt med stöd av dessa utfärdade föreskrifter. Se Arbetarskyddslag, Ar 401 F II; ag om tillsynen över arbetarskyddet, Ar 411 F II 6 kap. Kapitelrubriken upphävd (2008/127) Upphävda (2008/127). 7 kap. Kapitelrubriken upphävd (1988/40) Upphävda (1988/40). 8 kap. Om livsmedel 46. (1997/99) Vid tillverkning, beredning, bearbetning, förpackning, förvaring, transport, distribution, försäljning eller annan hantering av livsmedel, som är avsedda att säljas eller överlåtas skall förfaras på ett sådant sätt att spridning av sjukdomssmitta och uppkomst av annan sanitär olägenhet förhindras. ivsmedelslokaler skall hållas rena och i gott skick. 46a. (1988/40) Mjölk eller mjölkprodukt som saluhålls som livsmedel eller används vid framställning eller beredning av livsmedel för annat än eget bruk skall vara pastöriserad. Vad här sägs om saluhållande gäller även servering i förplägningsrörelse. Mjölk som inte är pastöriserad får med avvikelse från vad i 1 mom. sägs av producent överlåtas direkt till konsument om inte hälsonämnd av särskild orsak annorlunda beslutar.

11 Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd 605 (1967:36) om hälsovården Med livsmedelslokal avses i denna lag lokal, där livsmedel yrkesmässigt framställas, förvaras, saluföras, serveras eller på annat sätt hanteras, såvida fråga icke är om verksamhet, som hänför sig till lantbrukets område eller äger samband med huslig ekonomi. [Hälsovårdsnämnden] är skyldig att på anfordran ge råd vid planering av livsmedelslokal. ivsmedelslokal skall jämte anordningar i färdigställt skick granskas och godkännas av [hälsovårdsnämnden], innan den tages i bruk, därest om godkännande icke annorlunda är särskilt stadgat. Sådan lokal må icke stå i samband med annan lokal eller anlitas för annat ändamål så, att sanitär olägenhet därav kan uppkomma. Angående anläggande och förläggande av livsmedelsindustriinrättning och livsmedelslager gäller därutöver, vad i 26 och 27 är stadgat. Vad i 2 mom. är stadgat, gäller i tillämpliga delar även kosthåll vid arbetsplats, kiosk, fordon, som användes som butik, glass- och korvkärror och annan sådan anordning. 48. (1997/99) Den som hanterar livsmedel i livsmedelslokal eller i samband med näringsverksamhet som avses i 47 4 mom. och som insjuknat i eller som kan misstänkas bära på synnerligen farlig, allmänfarlig eller kontrollkrävande smittsam sjukdom skall anmäla detta till sin närmaste förman. Förmannen skall utan dröjsmål anmäla saken till hälsonämnden. Näringsidkare som deltar i hanteringen av livsmedel och som insjuknat i eller som kan misstänkas bära på ovannämnd sjukdom skall själv göra anmälan om detta till hälsonämnden. Hälsonämnden kan bestämma att i 1 mom. nämnd anmälningsskyldighet även skall gälla den som på en lantgård eller i ett hushåll hanterar livsmedel från den egna gården eller det egna hushållet. Om fara för smitta föreligger skall hälsonämnden utfärda föreskrifter och anvisningar om åtgärder för att avvärja smittan. 48a. (1997/99) Den som hanterar livsmedel i en livsmedelslokal eller i samband med näringsverksamhet som avses i 47 4 mom. och som vet eller misstänker att ett livsmedel som har hanterats i verksamheten har orsakat matförgiftning skall omedelbart anmäla det till hälsonämnden. En sådan anmälan kall också göras om det kan misstänkas att ett livsmedel som hanteras i verksamheten kan orsaka matförgiftning. Ett livsmedel som misstänks utgöra orsaken till matförgiftning, eller ett prov av det, skall förvaras så att det kan undersökas på laboratorium för klarläggande av orsaken till matförgiftningen. Hälsonämnden skall omedelbart efter att ha fått en anmälan enligt 1 mom. utföra en undersökning av fallet samt vidta nödvändiga åtgärder. Hälsonämnden skall omedelbart underrätta landskapsregeringen om att en i 1 mom. avsedd anmälan inkommit. andskapsregeringen kan meddela närmare bestämmelser om de uppgifter som skall framgå av en anmälan som nämns i 1 mom. 49. (1997/99) Den som skall hantera livsmedel i en livsmedelslokal eller i samband med näringsverksamhet som avses i 47 4 mom. skall, innan arbetet inleds, uppvisa ett läkarintyg av vilket det framgår att det inte föreligger någon misstanke om sjukdom som kan överföras via livsmedel. äkarintyget, som skall utfärdas på av behörig myndighet fastställd blankett, får inte vara mera än 30 dagar gammalt. äkarintyget skall förvaras så att det på begäran kan uppvisas för hälso- och polismyndighet. Den som bär på eller mistänks bära på en sjukdom som kan överföras via livsmedel eller som har infekterade sår, hudinfektioner, andra sår eller diarré skall inte tillåtas att hantera livsmedel enligt 1 mom. om det finns risk för att sjukdomen kan spridas via livsmedel. 50. (1997/99) Den som i ett företag eller offentlig inrättning är ansvarig för en sådan verksamhet som nämns i 46 skall göra upp en plan och genomföra den för att säkerställa en hygienisk hantering av livsmedlen (egenkontroll). I planen för egenkontroll skall, med beaktande av lokalens och verksamhetens art, åtminstone följande faktorer utredas: 1) del led i verksamheten där livsmedelshygieniska risker finns (kritiska punkter), 2) säkerhetsförfaranden för de kritiska punkterna, 3) ett effektivt kontrollförfarande för de kritiska punkterna samt 4) de åtgärder som skall vidtas om de säkerhetsförfaranden som anges i planen inte har följts. Planen för egenkontroll skall vara skriftlig och den skall ses över och visas upp för hälsonämnden i samband med att anmälan om livsmedelslokalen görs, vid byte av verksamhet eller verksamhetsidkare samt annars på uppmaning av hälsonämnden. Hälsonämnden är skyldig att ge råd åt den som är ansvarig för i 1 mom. nämnd verksamhet vid uppgörandet och genomförandet av planen för egenkontroll. 51. Vid produktion, framställning, transport, förvaring, saluförande, servering och annan hantering av livsmedel samt beträffande rum och anordningar, som anlitas för dessa ändamål, skall härutöver iakttagas, vad därom är särskilt stadgat. Se 5, andskapsförordning (1973:63) om hälsovården; 9, andskapslag (2007:26) om tillämpning av livsmedelslagen; 10, andskapsförordning (2011:94) om tillämpning av riksförfattningar om livsmedel och livsmedelshygien 9 kap. Om användning av vatten för hushållsändamål Jfr E 16, andskapslag (1979:29) om allmänna vatten- och avloppsverk 52. (1985/32) Hälsonämnd skall tillse att vatten som kan medföra sanitär olägenhet inte används som hushållsvatten. Hälsonämnden kan förordna att vatten som leds från vattendrag eller grundvatten för att användas som hushållsvatten skall desinfekteras och beredas också på annat sätt, om detta är nödvändigt för att avlägsna sanitär olägenhet. Vatten som används som hushållsvatten eller för yrkesmässig framställning av livsmedel, för försäljning

12 606 Ålands lagsamling 4 (1967:36) om hälsovården eller för rengöring av kärl och material, vilka behövs vid yrkesmässig framställning av livsmedel, skall kontrolleras av hälsonämnden. (1997/99) Ett hushålls eget vatten som uteslutande används för hushållets egen vattenförsörjning skall kontrolleras vid misstanke om att vattnet kan utgöra en hälsorisk eller om ägaren annars begär det. Provtagning och undersökning av proven skall bekostas av ägaren till det vattenverk eller den brunn vars vatten undersöks. (1997/99) andskapsregeringen meddelar allmänna bestämmelser om hur hushållsvatten skall desinficeras samt närmare bestämmelser om kvalitetskrav på hushållsvatten och om kontrollen av sådant vatten. (1997/99) 53. Brunn och annan grundvattentäkt skall placeras och anläggas samt täckas och eljest skötas på sådant sätt, att ytvatten eller smuts icke intränger eller vattnet på annat sätt fördärvas. 2 mom. upphävt (1985/32). Vad i 1 mom. är sagt, gäller i tillämpliga delar även sådan vattentäkt, som användes för ledande av vatten för hushållsändamål från vattendrag. I vattenlagen (1996:61) för landskapet Åland och med stöd av den utfärdade närmare bestämmelser finns bestämmelser om skydd för vattenkvalitet. (1996/62) 54. (1985/32) Med vattenverk avses i denna lag anläggning som via ledningsnät levererar hushållsvatten. Som vattenverk anses dock inte sådan vattenförsörjningsanläggning som är avsedd för högst två bostadslägenheter. Vattenverk skall placeras och byggas samt skötas så att det vatten som distribueras inte förorsakar sanitär olägenhet. 55. (1985/32) Den som ämnar driva vattenverk skall i god tid innan anläggningen börjar byggas göra skriftlig anmälan till hälsonämnden i det övervakningsområde inom vilket anläggningen huvudsakligen skall drivas. Till anmälan skall fogas sådana uppgifter om vattentäktens placering och om vattenberedningsmetoden samt uppgifter om övriga omständigheter som behövs för att bedöma vattnets sanitära kvalitet. I anledning av anmälan kan särskilda bestämmelser utfärdas i syfte att trygga hushållsvattnets sanitära kvalitet. Här avsett beslut skall fattas om anmälan avser vattenverk för leverans av hushållsvatten till flera än 100 personer eller vattenverk från vilket mer än 25 m 3 ; vatten per dygn levereras. Bestämmelsen i 1 mom. skall i tillämpliga delar följas också då vattentäkt eller vattenberedningsanläggning väsentligt utvidgas eller ändras eller då betydande förändringar med hänsyn till vattnets kvalitet inträffar i verkets drift. 56. (2005/57) Bestämmande av pris på hushållsvatten I 13 i landskapslagen (1979:29) om allmänna vatten- och avloppsverk finns särskilda bestämmelser om bestämmande av pris på hushållsvatten. 57. (1985/32) Vattenverk från vilket hushållsvatten till flera än 100 personer och vattenverk från vilket mer än 25 m3; vatten per dygn distribueras skall ha en ansvarig föreståndare. Föreståndaren skall ha av landskapsregeringen godkänd kompetens. Den som befaras ha eller veterligen har ådragit sig tyfus, paratyfus eller annan salmonellasjukdom, dysenteri eller polio eller annan sådan sjukdom som enligt vad medicinalstyrelsen bestämt skall jämställas med dessa, eller den som befaras vara eller veterligen är smittbärare av sådan sjukdom, får inte vid vattenverk sköta uppgift vari han genom förmedling av vattnet kan sprida smitta. Person som antas till här avsedd uppgift skall med läkarintyg visa att han inte lider av i detta moment nämnd smittsam sjukdom. äkarintyget får inte vara äldre än 30 dagar. 58. (1984/51) I tätort är ägare eller innehavare av tomt eller byggnadsplats skyldig att, om inte annat följer av 2 mom., anlägga anslutning till allmän vattenledning, om den allmänna vattenledningen är belägen på ett avstånd av högst 15 meter från tomten eller byggnadsplatsen och på tomten eller byggnadsplatsen uppförts nybyggnad efter det att stads- eller byggnadsplanen blivit fastställd eller om tomten eller byggnadsplatsen därförinnan har bebyggts huvudsakligen i enlighet med planen. Hälsonämnden kan bestämma, att anslutningsledning skall anläggas även från tomt eller byggnadsplats, som är belägen på längre avstånd, ävensom från tomt eller byggnadsplats, som inte bebyggts på ovan nämnt sätt, då det bör anses påkallat av sanitära skäl och det inte medför oskäliga kostnader. Nämnden har även befogenhet att av särskilt skäl medge befrielse från skyldigheten att anlägga anslutningsledning. Vad i 1 mom. är stadgat begränsar inte ägares av allmän vattenledning rätt att bestämma, om och på vilka villkor anslutning till vattenledning får ske. I tätort får inte vattenledning dras till bostadslägenhet, arbetslokal eller samlingslokal utan tillstånd av hälsonämnden, om inte lägenheten eller lokalen anslutits till allmänt eller godkänt enskilt avlopp. 59. (1984/51) På lägerområde eller annat allmänt campingområde eller i omedelbar närhet av dylikt område skall finnas tillgång till vatten, vars täkt eller förvaringsplats samt kvalitet godkänts av hälsonämnden eller av denna förordnad, nämnden underställd tjänsteinnehavare. 10 kap. Om renhållning och avlopp Jfr E 16, andskapslag (1979:29) om allmänna vatten- och avloppsverk 60. Upphävd (1981/4). 61. Gårdsplaner och portgångar samt gator, vägar, torg, campingområden och övriga allmänna platser skola hållas snygga och i sanitärt hänseende i gott skick. Om renhållning stadgas i landskapslagen (1981:3) om renhållning. (1981/4) Se K 19, andskapslag (1981:3) om renhållning 62. (1997/99) Allmänna badhus eller allmänna badstränder skall godkännas av hälsonämnden innan de tas i bruk.

13 Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd 607 (1967:36) om hälsovården 4 andskapsregeringen meddelar vid behov bestämmelser om vattnets kvalitet vid allmänna badstränder och badplatser samt om kontrollen av sådant vatten Upphävda (1981/4). 65. [Hälsovårdsnämnden] må förplikta ägare eller innehavare av fastighet att vidtaga åtgärder för utrotande av råttor, möss och ohyra från fastigheten eller att för densamma erlägga kostnaderna för genom försorg av nämnden verkställd utrotning. Nämnden har även befogenhet att förordna, att ägaren eller innehavaren skall i fastigheten utföra tätning av grundmur, golv, dörrar och luckor eller andra smärre reparationer, som äro av behovet påkallade för ett effektivt genomförande av ovan avsedda åtgärder. 66. Avloppsanläggning skall anläggas och skötas så att sanitär olägenhet inte förorsakas därav. (1996/62) 2 mom. upphävt (1996/62) Upphävda (1996/62). 69. (1996/62) Skadas en avloppsledning, ett reningsverk eller till dem hörande anordningar får, intill dess skadan avhjälpts, den skadade anläggningen användas enbart om hälsonämnden medgivit det. Om det är uppenbart att vattenkvaliteten trots skadan uppfyller kvalitetsnormer som utfärdats med stöd av vattenlagen för landskapet Åland får dock användningen av anläggningen fortgå utan hälsonämndens tillstånd. I detta fall skall anmälan om skadan lämnas till nämnden. 70. Upphävd (2008/127). 71. (1996/62) Om skyldighet för ägare eller innehavare av tomt i tätort att anlägga anslutningsledning till allmänt avloppsledningsnät gäller på motsvarande sätt det som i 58 är stadgat om skyldighet att anlägga vattenledning. 72. (1996/62) I vattenlagen för landskapet Åland finns bestämmelser om rättigheter och skyldigheter i fråga om anläggande och nyttjande av avloppsledning och avloppsanläggning. 11 kap. Om hållande av djur Jfr 16, Djurskyddslag (1998:95) för landskapet Åland; 17, Djurskyddsförordning (1998:96) 73. Husdjur och andra djur, som hållas kopplade eller instängda, skola skötas på sådant sätt, att de icke medföra sanitär olägenhet för omgivningen. 74. Hållande av djurstall eller -farm i tätort är icke tillåtet, därest icke [hälsovårdsnämnden] beviljar tillstånd därtill. Ifråga om djurstall eller djurfarm, som anlagts före denna lags ikraftträdande, gäller likväl, vad i 88 är stadgat. Pälsdjursfarm skall vara inhägnad eller på annat sätt rymningssäker. (1984/23) 75. adugård, i vilken hållas mjölkkor, skall anordnas och skötas på sådant sätt, att den uppfyller för mjölkproduktionen tillräckliga sanitära fordringar. Därvid skall särskilt beaktas: 1) att ladugården har tillräcklig belysning och ventilation; 2) att i ladugården eller i dess omedelbara närhet vatten av tillfredsställande kvalitet i tillräcklig utsträckning står till buds; 3) att i mjölkkammaren icke förvaras varor eller ämnen, som kunna giva mjölken främmande lukt eller smak eller göra den oduglig eller olämplig till människoföda; samt 4) att förvaringskärl samt övriga redskap och förnödenheter, som anlitas vid mjölkningen, hanteringen eller förvaringen av mjölken, hållas rena och i gott skick. 12 kap. Om begravningsplats och begravning 76. Upphävd (2008/127). 77. (2008/127) Grav ska anläggas och lik ska hanteras så att sanitär olägenhet inte uppkommer. andskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om begravning, användning av grav, liktransport och om flyttning av jordat lik. 78. Befinnes begravningsplats medföra sanitär olägenhet, kan landskapsregeringen ålägga ägaren av begravningsplatsen att avhjälpa missförhållandena eller, såframt detta icke är möjligt, förbjuda begravningar på denna. (1977/64) Gravplats, som blivit upplåten åt enskild med ägande- eller besittningsrätt, må dock med begivande av landskapsregeringen fortfarande användas för sitt ändamål även i det fall, att området ej längre får begagnas såsom allmän begravningsplats. Av särskilt skäl må landskapsregeringen likväl på ansökan tillåta begravning i enskild grav eller del av begravningsplats utan hinder av i 1 mom. avsett förbud. 13 kap. Särskilda stadganden 79. (1977/64) Erfordras brådskande åtgärder för förebyggande av smittspridning eller annan särskild hälsofara, kan medicinalstyrelsen eller landskapsregeringen utfärda nödvändiga föreskrifter om sagda åtgärder. 80. [Hälsovårdsnämnd] är berättigad att med stöd av undersökning, som verkställts av hälsovårdsmyndighet, utfärda föreskrifter, vilka äro nödvändiga för avvärjande av hälsofara eller avhjälpande av sanitär olägenhet för omgivningen. I brådskande fall får tjänsteinnehavare som förordnats av hälsonämnden och som leder i denna lag stadgad verksamhet utfärda i 1 mom. avsedd föreskrift. Han skall utan dröjsmål anmäla denna till nämnden. (1984/51) 80a. (1984/51) Hälsonämnd skall i samverkan med övriga myndigheter och inrättningar vara beredd att ombesörja de beredskaps- och försiktighetsåtgärder som behövs för avvärjande av den särskilda hälsofara som kan förorsakas av olyckor eller andra liknande händelser.

14 608 Ålands lagsamling 5 F (1973:63) om hälsovården 81. Följs inte hälsonämndens föreskrifter för avvärjande av sanitär fara eller avhjälpande av sanitär olägenhet inom utsatt tid, har nämnden befogenhet att låta utföra arbetet eller låta verkställa åtgärden. Kostnaderna härför betalas i förskott med landskapets medel och de kan uppbäras av vederbörande i den ordning som gäller beträffande utmätning av allmänna avgifter. (1993/62) Är sanitär fara eller olägenhet av den art att endast vederbörande själv kan avvärja eller avhjälpa den, eller prövar hälsonämnden det annars vara ändamålsenligt att missförhållandet avhjälps genom försorg av vederbörande, kan nämnden förelägga honom vite som påföljd för underlåtenhet att iaktta föreskrift eller förbud. (1984/51) 82. Polismyndighet är skyldig att giva [hälsovårdsnämnden] handräckning vid verkställigheten av stadgandena i denna lag och i den i stöd därav utfärdade förordningen samt av de föreskrifter, vilka givits med stöd av dem. 83. (1993/62) Envar som uppehåller sig i landskapet är skyldig att infinna sig för att höras vid hälsonämndens sammanträde, om nämnden anser det erforderligt. Vid kallelse att höras skall vederbörande delges ärendet. 84. Upphävd (2008/29). 85. (2007/121) I miljö- och hälsoskyddsmyndighetens beslut i ärende som avses i denna lag kan ändring sökas på det sätt som framgår av 19 landskapslagen (2007:115) om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Miljö- och hälsoskyddsmyndighetens beslut får verkställas omedelbart och trots att ändring sökts, om beslutet till sin art är sådant att det bör verkställas utan dröjsmål eller om beslutets ikraftträdande av sanitära skäl inte kan uppskjutas och myndigheten förordnat att beslutet omedelbart skall verkställas. 86. (1984/51) Hälsonämnden kan förordna en nämnden underställd tjänsteinnehavare att på nämndens vägnar på anhållan av byggnadsnämnden avge utlåtande om byggnadslov för sådan byggnad som är avsedd enbart för bostadsändamål. 87. (1984/51) Åtgärd som hälsonämnden underställd tjänsteinnehavare vidtagit enligt i 59, 68 och 86 avsett förordnande skall anmälas till nämnden vid dess följande sammanträde. 88. Tillstånd, som enligt denna lag skall införskaffas för nyttjande av byggnad, lägenhet, inrättning eller anläggning, erfordras för vid denna lags ikraftträdande nyttjad byggnad, lägenhet, inrättning eller anläggning endast vid dess övergång till annan innehavare. Den skall likväl inom fem år efter lagens ikraftträdande bringas i ett skick, som överensstämmer med denna lag, därest [hälsovårdsnämnden] icke beviljar lättnad i denna skyldighet. Vid denna lags ikraftträdande nyttjad byggnad, lägenhet, inrättning eller anläggning, för vars nyttjande enligt lag icke erfordras tillstånd skall bringas i det i lagen stadgade skicket, därest [hälsovårdsnämnden] för avvärjande av uppenbar sanitär fara eller av annat särskilt skäl anser nödigt att så förordna. Vad i 1 och 2 mom. är stadgat om lagens ikraftträdande äger motsvarande tillämpning då kommuns område sedan denna lag trätt i kraft ombildas till tätort eller del därav. (1984/51) 89. Den, som bryter mot denna lag eller med stöd därav utfärdade föreskrifter, straffes med böter eller med fängelse i högst sex månader. Mindre överträdelse må [hälsovårdsnämnd] och polismyndighet underlåta att anmäla till åtal. Allmän åklagare må även enligt prövning underlåta att utföra åtal för sådan överträdelse, likväl icke därest vederbörande försummat att följa för honom av [hälsovårdsnämnd] utfärdad föreskrift om avvärjande av sanitär fara eller avhjälpande av sanitär olägenhet och därest nämnden har anmält detta till åklagaren. 90. Närmare föreskrifter angående verkställigheten och tillämpningen av denna lag utfärdas genom landskapsförordning. andskapsregeringen kan inom landskapets behörighet i landskapsförordning besluta om genomförandet av EG:s direktiv i angelägenheter som avses i denna lag. (1997/99) 91. Denna lag träder omedelbart i kraft. Genom densamma upphäves landskapslagen (1947:11) den 17 april 1947 om hälsovården i landskapet Åland jämte däri senare gjorda ändringar samt landskapslagen (1947:12) den 17 april 1947 innehållande hälsovårdsstadga för landskapet Åland, till de delar stadgandena i sistnämnda landskapslag stå i strid med stadgandena i denna landskapslag. I övrigt skall landskapslagen innehållande hälsovårdsstadga för landskapet Åland förbliva gällande, till dess med stöd av 90 denna lag utfärdad landskapsförordning träder i kraft. 5 andskapsförordning (1973:63) om hälsovården 1 kap. Hälsonämnd och hälsoinspektör 1. Hälsonämndens uppgift är att övervaka att föreskrifterna angående hälsovården iakttas i landskapet, att vidta åtgärder för att avlägsna sanitär fara eller olägenhet samt att föreslå förbättringar av de sanitära förhållandena i kommunerna. (1997/100) Med hälsovårdslagen avses i denna förordning landskapslagen (1967:36) den 25 juli 1967 om hälsovården. 1a. (2007/136) Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet handhar de uppgifter som enligt denna förordning ankommer på hälsonämnd. 2. Hälsoinspektörs uppgift är att enligt [hälsovårdsstyrelsens], hälsonämndens, läkares vid [hälsocentral] och [kommunalveterinärs] anvisningar handha i

15 Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd 609 F (1973:63) om hälsovården 5 hälso vårdslagen och denna förordning stadgade övervaknings- och rådgivningsuppgifter. Om hälsoinspektörs uppgifter som [livsmedelskontrollör] gäller vad därom i riket är stadgat. Hälsoinspektörs åligganden fastställes närmare i för honom utfärdad instruktion. 2 kap. Bostadslägenheter, arbetslokaler och samlingslokaler 3. Hälsonämnden skall övervaka att luften i bostadslägenheter, hobby-, arbets- och samlingslokaler till temperatur och fukthalt är lämplig samt att icke buller, luftens förorening, bristfällig belysning eller byggnadskonstruktionernas fuktighet medför sanitär fara eller olägenhet för dem som bor eller vistas i dem, såvida icke den verksamhet, som avsetts försiggå i arbetsrum kräver att undantag medges. För fyllning eller utjämning av byggnadsgrund får icke användas material, som kan vara skadliga för deras hälsa som uppehåller sig i byggnaden. 4. Bostadslägenheternas och arbetslokalernas källare skall hållas så rena och torra som möjligt, såvida icke förvaringen av livsmedel eller andra förnödenheter annat förutsätter, samt även i övrigt skötas så, att förskämd luft från dem eller från i dem förvarade ämnen icke kan tränga in i rummen. 5. Bostadslägenheter, arbetslokaler och samlingslokaler, som användes under den kalla årstiden, skall som ingång ha ett vindfång, en trappuppgång eller två dörrar, mellan vilka finns ett tillräckligt mellanrum, eller ock dörr eller luftridå, som i fråga om värmeisoleringsförmåga motsvarar dessa, såvida icke i fråga om arbetslokal arbetets art annat kräver eller hälsonämnden medger undantag. 6. Kök och annat för matlagning avsett utrymme skall ha en effektiv ventilation. I bostadslägenhet skall finnas ventilerat eller med maskin avkylt, för förvaring av mat lämpligt utrymme, uppgående till minst 80 liter. 7. Bostadslägenhet och arbetslokal, från vilken utflyttning sker, får icke ställas till annans förfogande, förrän den rengjorts. Den som hyr ut lägenheten eller lokalen är ansvarig för att rengöringen verkställs. 8. På åtgärd av hälsonämnden skall arbetslokalerna fortgående inspekteras av arbetarskyddsinspektören. ikaså skall samlingslokalerna fortgående i mån av behov inspekteras på åtgärd av hälsonämnden. 9. andskapsregeringen äger rätt att utfärda närmare bestämmelser angående bostadslägenheternas, arbetslokalernas och samlingslokalernas skick och skötsel. 3 kap. Särskilda inrättningar och fabriker Upphävda (2008/132). 4 kap. Bestämmelser angående livsmedel a) ivsmedelslokaler 14. Godkännande av i 47 2 mom. hälsovårdslagen avsedd livsmedelslokal skall sökas hos hälsonämnden. Sökanden skall senast vid inspektionstillfället uppvisa av hälsonämnden krävd utredning angående livsmedelslokalen och dess användning. Ärende rörande godkännande skall i hälsonämnden handläggas i brådskande ordning. (1997/100) För väsentlig konstruktiv eller funktionell ändring av livsmedelslokal skall inhämtas hälsonämndens godkännande. Har lokal bytt innehavare skall den nya innehavaren skriftligen meddela nämnden därom. Vad i denna paragraf är föreskrivet gäller i tillämpliga delar beträffande godkännande av i 47 4 mom. hälsovårdslagen avsedd anordning. (1997/100) 15. Därest vid planering av i 23 hälsovårdslagen avsedd inspektionstvång underkastad lägenhet eller inrättning eller i 47 sagda lag avsedd livsmedelslokal inbegäres råd av hälsonämnden, skall sökanden för hälsonämnden framlägga huvudritningarna för lokalen jämte arbetsbeskrivning och tillräcklig utredning angående de i lokalen planerade inventarierna och deras placering. Hälsonämnden är skyldig att i skyndsam ordning granska ritningarna samt i dem göra från sanitär synpunkt nödiga ändringar. 16. ivsmedelslokal skall förläggas så, att förhållandena i dess omgivning icke kan föranleda sanitära olägenheter. 17. (1997/100) En livsmedelslokal skall vara lätt att rengöra och att vid behov desinficera. Den skall vara konstruerad på ett sådant sätt att god livsmedelshygien säkerställs samt att hålla lämplig temperatur för hygienisk hantering och förvaring av livsmedel. I en livsmedelslokal skall det finnas ett effektivt avloppssystem. Avloppen skall vara utformade och konstruerade på ett sådant sätt att risken för förorening av livsmedel undviks. I utrymmen där det med hänsyn till rengöringen är nödvändigt skall till avloppen finnas anslutna golvbrunnar samt ändamålsenliga anordningar för spolning av golvet. I livsmedelslokaler skall finnas ändamålsenliga ventilations-, uppvärmnings- och belysningsanordningar. Ventilationssystemet skall vara konstruerat så att filter och andra delar som skall rengöras eller bytas ut lätt kan kommas åt. 18. I livsmedelslokaler skall maskiner, arbetsredskap, anordningar och övriga inventarier vara lätta att rengöra och att vid behov desinficera, samt sådana att god livsmedelshygien i övrigt säkerställs. De skall vara installerade så att det omgivande området kan rengöras. (1997/100) I kylrum och -diskar samt i frysanläggningar skall finnas en termometer, som vid behov kan avläsas. 19. Vatten, som användes i livsmedelslokaler och som kommer i direkt beröring med livsmedlen eller med de maskiner och redskap, som användes vid

16 610 Ålands lagsamling 5 F (1973:63) om hälsovården beredningen och hanteringen av dem, eller som användes för rengöring av lokalen eller för tvättning av händerna, skall vara tjänligt till hushållsvatten. 20. I livsmedelslokal skall finnas tillräckliga och ändamålsenliga lager- och arbetsutrymmen för förvaring och hantering av livsmedlen och eventuella andra varor. För förnödenheter och redskap, som användes vid beredning, förpackning och annan hantering av livsmedel, skall reserveras tillräckligt utrymme och i livsmedelslokal får icke upplagras förnödenheter i större mängd än vad för arbetet är nödigt. 21. I livsmedelslokaler eller i deras omedelbara närhet, skall det finnas tillräckliga och ändamålsenliga omklädningsrum med tvättmöjligheter och för varje ordinarie arbetare ett ändamålsenligt klädskåp. Hälsonämnden kan bestämma att där skall finnas dusch. I omklädningsrummet skall finnas en fri golvyta på minst en halv kvadratmeter för varje ordinarie arbetare som är i arbete samtidigt. (1997/100) Är arbetet i livsmedelslokalen sådant att de anställdas kläder ofta blir våta skall det finnas ett särskilt torkutrymme för kläder. (1997/100) Förvaring av kläder på annan plats i livsmedelslokal är förbjuden. 22. Upphävd (1997/100). 23. (1997/100) I en livsmedelslokal skall finnas 1) tillräckligt med vatten som uppfyller kvalitetskraven på hushållsvatten, 2) ett tillräckligt antal ändamålsenliga tvättplatser för rengöring av kärl och andra redskap, 3) ett tillräckligt antal lämpligt placerade tvättställ för handtvättning med varmt och kallt rinnande vatten, material för handtvättning och möjlighet till hygienisk torkning samt 4) till ett effektivt avloppssystem anslutna vattentoaletter i tillräckligt antal, vilka inte får vara direkt förbundna med lokaler där livsmedel hanteras. Tvättplatser för livsmedel skall vara åtskilda från platser för handtvättning. 24. Upphävd (1997/100). 25. ivsmedelslokal jämte anordningar skall hållas ren och i otadligt skick varjämte rummens lufttemperatur och -fukthalt bör vara ändamålsenlig. Rengöringen av lokalen skall verkställas så, att dammvirvlar undvikes. För redskap, som är erforderliga vid rengöringen av lokalen, samt för tvätt- och rengöringsmedel skall finnas ett särskilt förvaringsutrymme. 26. I livsmedelslokal får för inkvartering icke ens tillfälligt användas andra rum än de som godkänts för detta ändamål. I de rum i livsmedelslokal, där livsmedel beredes, saluföres, serveras eller eljest hanteras eller oförpackade förvaras, är tobaksrökning förbjuden, likväl icke i de för allmänheten reserverade rummen i förplägningsrörelse. Hund och katt får inte släppas in i utrymme där livsmedel finns. Synskadad får dock medföra ledarhund till utrymme där livsmedel saluförs eller serveras. (1981/73) 27. (1997/100) I livsmedelslokaler får inte förvaras förskämda livsmedel eller avfall som kan medföra sanitär olägenhet. ivsmedelsavfall och annat avfall skall förvaras i behållare som går att stänga. Andra typer av behållare får användas om de har godkänts av hälsonämnden. Behållarna skall hållas i gott skick samt där så är nödvändigt vara lätta att rengöra och att desinficera. Avfall och förskämda livsmedel skall tillräckligt ofta och minst en gång om dagen bortföras till för dem reserverad och lämplig plats. Utrymmen för avfallsförvaring skall utformas och skötas så att uppkomsten av skadedjur och skadeinsekter förhindras samt så att förorening av livsmedel, dricksvatten, utrustning och lokaler förhindras. b) Hantering av livsmedel som skall försäljas eller överlåtas (1997/100) 28. Vid produktion, beredning, transport, förvaring, saluförande, servering och annan hantering av livsmedel skall iakttagas renlighet och ordning. Onödig beröring av livsmedel med händerna skall undvikas. ivsmedlen skall skyddas mot förskämning och sjukdomsalstrande smitta, smuts och damm, råttor, möss och insekter samt skadlig inverkan av fukt, värme, ljus m m., som kan göra livsmedlen hälsofarliga eller på annat sätt otjänliga eller olämpliga som människoföda. Råvaror eller ingredienser får inte användas om de på något sätt är eller kan antas vara så förorenade att de även efter normala hygieniska förfaranden som tilllämpas inte är tjänliga som människoföda. (1997/100) 29. Maskiner, arbetsredskap, anordningar och andra inventarier, som användes vid beredning och hantering av livsmedel, skall tillräckligt ofta omsorgsfullt rengöras. 30. (1997/100) Is, som användes vid beredning, förvaring och annan hantering av livsmedel, skall framställas av vatten som uppfyller uppställda kvalitetskrav på hushållsvatten. Isen skall tillverkas, hanteras och förvaras så att den skyddas mot förorening. Naturis får användas endast för förvaring av ofjällad och oöppnad fisk. Ånga som används i direkt kontakt med livsmedel får inte innehålla ämnen som utgör en hälsofara eller som kan förorena produkten. 31. Den som hanterar livsmedel i livsmedelslokal skall sköta sin personliga hygien noga samt bära passande, rena och, där så är lämpligt, skyddande kläder. Arbetskläder, förutom sådana som endast används vid hantering av förpackade livsmedel eller icke rengjorda råvaror i industriinrättning, får bara användas på arbetsplatsen. Serveringskläder får dock användas på väg till och från arbetet. (1997/100) Innan arbetet inledes samt vid behov även annars under arbetstiden skall händerna omsorgsfullt tvättas.

17 Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd 611 F (1973:63) om hälsovården 5 I sådant arbete, där händerna kommer i direkt beröring med livsmedel, får för vård av hud och naglar icke användas läkemedel eller kosmetiska ämnen, som lätt lösgör sig eller avger färg eller smak eller försvårar renlighetskontrollen. Arbetsgivare skall tillse att anställda som hanterar livsmedel får handledning och information i fråga om livsmedelshygien i rimlig proportion till det arbete de utför. (1997/100) c) Försäljning av livsmedel i butiker 32. ivsmedel, som för att bevaras kräver särskilda förhållanden, indelas i förskämbara och lätt förskämbara livsmedel. Med förskämbara livsmedel avses i denna förordning livsmedel, vilkas bevaring i avsevärd mån är beroende av temperatur och fukthalt, såsom färskt bröd och andra färska bageriprodukter, som icke är att hänföra till lätt förskämbara livsmedel, grönsaker, svamp, bär, ägg, smör, margarinprodukter, ost, salt fisk samt hållbar korv och motsvarande kallrökta köttprodukter. Med lätt förskämbara livsmedel avses livsmedel, som för att bevaras kräver kyl- eller frystemperatur, såsom mjölk, grädde, kärnmjölk och andra flytande mjölkprodukter, glass, kött och fisk samt kött- och fiskprodukter, som icke är konserver och som icke heller skall hänföras till de i 2 mom. nämnda livsmedlen, även andra färdiga rätter än sådana, som innehåller kött och fisk och som icke är konserver, samt bakelser och tårtor, som fyllts eller dekorerats med grädd- eller äggviteskum eller smörkräm, gele eller bär- eller fruktsafter eller motsvarande ämnen. Som konserver anses de livsmedel, som inneslutits i hållbara, lufttäta, färdiga minutförsäljningshöljen och behandlats på ett sådant sätt att de tål förvaring. andskapsregeringen äger rätt att i ovissa fall avgöra till vilken grupp ett livsmedel hänföres samt utfärda allmänna anvisningar angående indelningen i grupper. 33. Med färdigt minutförsäljningshölje avses i denna förordning flaska, ask, fodral, påse eller annat hölje, i vilket förnödenheterna genom tillverkarens eller förpackarens försorg förpackats för minutförsäljning. Förpackningen får även ske i butiken, om där reserverats utrymme för detta ändamål och det icke medför sanitär olägenhet. Mjölk och andra flytande mjölkprodukter får likväl förpackas i färdiga minutförsäljningshöljen endast i mejeri. 34. I livsmedelsbutiker, vilkas butiksyta utan den för förpackning och upplagring använda delen är minst 80 m2, skall för undvikande av sanitära olägenheter iakttagas följande: Mjölk, grädde och kärnmjölk får saluföras i färdiga minutförsäljningshöljen ur kyld försäljningsanordning eller utan minutförsäljningshölje antingen kyld i särskild mätanordning eller i öppen cistern i kylanordning, i fall för detta ändamål reserverats en på tillräckligt avstånd från övriga varor belägen del av butiken. Kött och köttprodukter får saluföras i färdiga minutförsäljningshöljen i kyld försäljningsanordning eller oförpackade på särskild försäljningsdisk, om för kött och köttprodukter finns ett kylt lager samt särskild försäljningspersonal. Plockning och tömning av fjäderfä och skogs- eller sjöfågel i livsmedelsbutik är icke tillåten. Vid försäljning av fisk och fiskprodukter skall vad i föregående moment är stadgat äga motsvarande tilllämpning. I den del av butik, där kött och köttprodukter saluföres, kan likväl saluföras även fisk och fiskprodukter utan försäljningshölje i egen kylanordning. Rensning av fisk är tillåten endast på för ändamålet reserverad plats. Övriga lätt förskämbara livsmedel skall i butik hållas i kylanordning, djupfrysta produkter likväl i frysanordning. Förskämbara livsmedel skall hållas i för dem reserverade ändamålsenliga försäljningsdiskar eller -anordningar. Bröd och bageriprodukter skall hållas åtskilda från övriga förskämbara livsmedel. ivsmedel skall, med undantag av frukt, grönsaker och ägg, vara förpackade i försäljningshöljen, om de icke överlåtes till kunden genom försäljarens försorg. Försäljes i livsmedelsbutik andra varor och förnödenheter, skall de placeras på egna hyllor och försäljningsdiskar på tillräckligt avstånd från livsmedlen. Tvätt- och rengöringsmedel samt andra teknokemiska produkter skall vara inneslutna i färdiga minutförsäljningshöljen. För varor, som icke är livsmedel, får i butik reserveras högst en tredjedel av försäljnings- och förvaringsutrymmet för varor och de skall lagras på tillräckligt avstånd från livsmedlen. 35. I livsmedelsbutiker, vilkas butiksyta utom den för förpackning och upplagring använda delen understiger 80 m2, skall beträffande försäljning av livsmedel och andra varor i tillämpliga delar iakttagas vad i 34 är stadgat. Såvida utrymmesbrist i butik, dess skick eller dåliga skötsel medför att säkerhet icke föreligger för att de saluförda livsmedlen bevaras eller hålls rena, äger hälsonämnden rätt att begränsa det i butiken saluförda urvalet av livsmedel, till dess de bristfälligheter, som förorsakat missförhållandet, rättats. Kan försäljning av materiel, förnödenheter eller ämnen, som icke hänföres till livsmedel, anses störande för livsmedelsförsäljningen, och saluförandet av dessa varor i butiken därför kan vara sanitärt skadligt, kan hälsonämnden begränsa urvalet av livsmedel samt allmänna bruks- och konsumtionsförnödenheter till dess att de bristfälligheter som förorsakat missförhållandet rättats. 36. I storbutiker eller varuhus, i vilka mer än en tredjedel av försäljningsytan reserverats för andra varor än livsmedel, skall beträffande försäljningen av livsmedel i tillämpliga delar iakttagas vad i 34 är stadgat. Försäljningsutrymmet för livsmedel skall avskiljas från försäljningsutrymmet för andra varor genom tillräckligt breda gångar, butiksinventarier eller andra lämpliga anordningar och för förvaring av livsmedel skall finnas särskilda förvarings- och kylrum. ivsmedelsförsäljare får icke deltaga i försäljningen av andra varor. 37. Med lanthandel avses i denna förordning butik, som icke är belägen i tätort och som huvudsakligen

18 612 Ålands lagsamling 5 F (1973:63) om hälsovården betjänar den lokala befolkningen och av vars försäljningsyta mer än en tredjedel reserverats för försäljning av andra varor än livsmedel. Vid försäljning av livsmedel i lanthandel skall i tillämpliga delar iakttagas vad i 34 är stadgat om försäljning av livsmedel och andra varor. Det för livsmedel reserverade utrymmet i butiken skall bilda en från försäljningen av andra varor tydligt skild avdelning eller åtminstone en enhetlig del av butiken. Försäljare av livsmedel får likväl vid behov delta i försäljningen av andra varor. 38. Önskar man för förevisning av produkter ordna servering i livsmedelslokal, skall, om serveringen icke sker ur engångskärl, till förfogande finnas av hälsonämnden godkända anordningar att diska kärlen. 39. Med hälsonämnds tillstånd och på av densamma fastställda villkor får grillning och annan till kundtjänsten ansluten mindre matberedning äga rum i livsmedelsbutik. Tillredning av färdiga rätter är likväl icke tillåten. d) Försäljning och servering av livsmedel i samlings - och nöjeslokaler samt utomhus 40. (1997/100) Hanteras livsmedel, som är avsedda att säljas eller överlåtas, i såsom butik använt transportmedel, samlings- eller nöjeslokal, kiosk eller serveringskärra eller annan motsvarande anordning, gäller om godkännande och placering av dem vad i 14 och 16 är föreskrivet. I övrigt skall vad i denna förordning föreskrivs om livsmedelslokal i tillämpliga delar gälla även sådan lokal och anordning som nämns ovan. 41. I transportmedel, som användes som ambulerande butik, får livsmedel försäljas som följer: ivsmedlen, med undantag av frukt, grönsaker, ägg, kött, fisk och färska bageriprodukter, skall vara inneslutna i försäljningshöljen. För färska bageriprodukter skall, såvida de icke förpackats i försäljningshöljen, finnas ett särskilt slutet förvaringsutrymme. Mjölk, grädde och kärnmjölk får saluföras endast i färdiga minutförsäljningsförpackningar i kylanordning. Kött, fisk och andra lätt förskämbara livsmedel får saluföras endast ur ändamålsenlig kylanordning. Djupfrysta produkter får saluföras endast ur frysanordning och glass därjämte ur ändamålsenlig fryslåda. För upplagring av livsmedel, som saluföres i fortskaffningsmedel, skall dess ägare eller innehavare ha till sitt förfogande av hälsonämnden godkänt lager. 8 mom. upphävt (1997/100). 42. Transportmedel, som användes som ambulerande butik för försäljning av livsmedel, skall vara så dammtätt som möjligt och försett med ändamålsenliga ventilationsanordningar. Dess inre ytor och inventarier skall vara av sådant material eller så beklädda samt av sådan konstruktion, att de lätt kan rengöras. För förvaring av livsmedel skall i transportmedel finnas hyllor och skåp i tillräckligt antal. Där skall även finnas nödiga rengöringsredskap och en anordning för tvättning av händerna. 43. På serveringsställe i samlings- eller nöjeslokal får serveras kaffe, te, kakao, mjölk, kärnmjölk, saft, vatten, malt- och läskedrycker, glass, frukt, bär, kokta ägg, sötsaker, bageriprodukter och färdiga smörgåsar samt tobaksprodukter och tändstickor. Mjölk, kärnmjölk samt lätt förskämbara bageriprodukter och smörgåsar skall likväl förvaras i kylanordning. Glass får serveras endast ur frysanordning eller ändamålsenlig fryslåda. 44. I livsmedelskiosk får försäljas helkonserver och med dem jämförliga, i slutna glas- och plåtkärl förpackade safter, sylter och marmelader samt i gastäta höljen förpackade torra varor såsom kaffe, te, kakao, vällings- och grötmjöl samt andra motsvarande torra livsmedel ävensom malt- och läskedrycker, frukt och bär, kokta ägg, sötsaker, bageriprodukter och färdiga smörgåsar samt tobaksprodukter och tändstickor. Angående försäljning av lätt förskämbara bageriprodukter och smörgåsar samt glass gäller därom vad i 43 är stadgat. Med hälsonämndens tillstånd får i livsmedelskiosk serveras där tillredda drycker såsom kaffe, te och kakao samt mjölk och mjölkprodukter om kylanordning för dem reserverats. I livsmedelskiosker på camping-, frilufts- och annat därmed jämförligt område får förutom i 1 mom. nämnda varor försäljas kaffe- och teförpackningar, smör, konserver, korvprodukter och andra för utflyktsändamål lämpliga livsmedel i färdiga minutförsäljningshöljen samt mjölk och kärnmjölk i minutförsäljningsförpackningar ur kylanordning. Försäljes i livsmedelskiosk andra varor än livsmedel, skall i 1 och 3 mom. nämnda förnödenheter, med undantag av tobaksprodukter och tändstickor, förvaras åtskilda från övriga varor på egna hyllor. 45. Vid servering i livsmedelskiosk skall de kärl och andra redskap, som ställes till kundernas förfogande, vara avsedda för engångsbruk såframt av hälsonämnden godkända anordningar att diska kärlen icke står till förfogande. Alla förnödenheter jämte höljen med undantag av tomma malt- och läskedrycksflaskor samt lådor för dem skall förvaras i kiosken eller i särskilt lager. ivsmedlen skall skyddas mot droppinfektion, damm och annan förorening. Inredningen och inventarierna i livsmedelskiosk skall vara av sådant material eller så beklädda att de lätt kan rengöras. För kundernas bruk skall finnas ett tillräckligt antal ändamålsenliga avfallskärl. 46. Hälsonämnden kan bevilja tillstånd till servering av varm korv eller andra därmed jämförliga produkter med eller utan bröd i för ändamålet särskilt anordnad kiosk, som disponerar över ändamålsenliga förvaringsutrymmen och tillredningsanordningar för livsmedlen samt vid behov ventilationsanordningar. I sådan kiosk får därjämte serveras kaffe, te, saft, maltoch läskedrycker samt mjölk i färdig minutförsäljningsförpackning ur kylanordning.

19 Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd 613 F (1973:63) om hälsovården 5 Kioskens inredning och inventarierna skall vara av sådant material eller så beklädda, att de lätt kan rengöras. 47. Från serveringskärra eller annan flyttbar försäljningsanordning får på för hälsonämnden anmäld försäljningsplats utomhus säljas glass eller varm korv med eller utan bröd. Glass, med undantag av mjuk glass, får säljas endast ur frysanordning eller ändamålsenlig fryslåda. Serveringskärra för försäljning av glass och korv utomhus skall vara av sådant material eller så beklädd, att den lätt kan rengöras. ivsmedlen skall då de saluföres, förvaras i kärran och effektivt skyddas mot damm. 48. Förutom i transportmedel, använt som ambulerande butik, i kiosk eller serveringskärra får livsmedel försäljas utomhus endast på torg eller annat av hälsonämnden godkänt försäljningsställe. På sådant försäljningsställe får följande livsmedel saluföras: 1) potatis, rotfrukter och grönsaker; 2) frukt, bär och svamp; 3) oplockad fågel och oflått villebråd; 4) färsk och rökt fisk, levande skaldjur samt i kärl förpackad salt- och kryddfisk; 5) ägg; 6) (1978/57) matbröd, kaffebröd och piroger i försäljningshöljen; 7) (1978/57) med hälsonämndens tillstånd läskedrycker, kaffe och te som dryck samt kaffebröd; samt 8) (1978/57) honung i färdig minutförsäljningsförpackning. De för försäljning avsedda förnödenheterna och försäljningsredskapen skall utom försäljningstiden förvaras på sätt, som av hälsonämnden godkänts. Vad ovan är stadgat gäller icke tillfällig mat- eller kaffeservering i samband med offentliga tillfällen. Därom skall likväl på förhand anmälas till hälsonämnden, som vid behov utfärdar från sanitär synpunkt nödiga föreskrifter om sådan mat- eller kaffeservering. 49. På i 48 avsett försäljningsställe skall andra livsmedel än sådana som säljes från lass eller fartyg hållas tillräckligt högt på disk eller underlag, som lätt kan rengöras. Förvaring i sump av fisk avsedd för försäljning bör ske på sådan plats att sanitär olägenhet icke uppstår. 50. Då livsmedel saluföres utomhus, skall försäljaren tillse att försäljningsplatsen och dess närmaste omgivning hålls rena. För insamling av avfall skall på försäljningsplatsen finnas ändamålsenliga avfallskärl i tillräckligt antal. 51. Partihandel med livsmedel får bedrivas utomhus endast på försäljningsplatser, som av hälsonämnden godkänts. e) Transport av livsmedel, avsedda för försäljning. 52. (1997/100) Fordon och andra transportmedel, som användes för transport av livsmedel, skall hållas rena och i gott skick. ivsmedelstransporter skall ordnas så att livsmedlens hygieniska kvalitet inte försämras under transporten. ivsmedel och transportbehållare skall placeras så att livsmedlen inte förorenas, blir våta, utsätts för damm eller tar smak av andra livsmedel. Under transport från mejeri till distributionsställe får temperaturen på pastöriserad mjölk inte överstiga +9 grader. Bulktransport av livsmedel i flytande form eller i form av granulat eller pulver skall ske i behållare eller containrar som uteslutande används för livsmedelstransporter. Containrarna skall vara märkta endast för livsmedel eller vara försedd med annan motsvarande märkning som anger att de används för transport av livsmedel. Bulktransport med fartyg av flytande oljor och fetter som är avsedda att användas som livsmedel och som skall bearbetas är dock tillåten i: a) rostfri ståltank eller i tank som invändigt är klädd med epoxiharts eller annat tekniskt jämförbart material om den närmast föregående lasten har varit livsmedel eller ämne som nämns i bilagan till kommissionens direktiv om undantag från vissa bestämmelser i rådets direktiv 93/43/EEG om livsmedelshygien i fråga om bulktransport av fetter och oljor (96/3/EG), b) tank av annat än i a) ovan nämnt material om de tre närmaste föregående lasterna i tanken varit livsmedel eller ämne som uppräknas i den i a) ovan nämnda bilagan. Skall oljan eller fettet inte bearbetas är bulktransport med fartyg tillåten endast om tanken som används är av rostfritt stål eller invändigt klädd med epoxiharts eller annat tekniskt jämförbart material och de tre närmast föregående lasterna har varit livsmedel. Befälhavare på fartyg där transport som nämns i 4 och 5 mom. sker skall ha dokumentation om de tre närmast föregående laster som transporterats i de berörda tankarna samt om den rengöring som genomförts mellan dessa laster. I de fall då lasten överförs till ett annat fartyg skall befälhavaren på det mottagande fartyget, förutom ovan nämnda dokumentation, ha motsvarande dokumentation om föregående fartygstransport. Dokumentationen skall på begäran visas upp för hälsonämnden. 53. Upphävd (1997/100). Det har aldrig funnits någon 53a 53b. (1999/38) Råsocker som skall raffineras innan det används som livsmedel eller ingrediens i livsmedel får transporteras till sjöss i sådana transportkärl, behållare och tankar som inte uteslutande är avsedda för livsmedelstransporter. Innan råsockret lastas skall transportkärlen, behållarna och tankarna omsorgsfullt rengöras och inspekteras för att säkerställa att eventuella föroreningar eller andra rester av föregående last avlägsnats effektivt. Det gods som har transporterats i transportkärlen, behållarna och tankarna omedelbart före råsockertransporten får inte ha varit i flytande form i bulklast. Rengöringen av transportkärlen, behållarna och tankarna avsedda för sjötransport av råsocker som sker före råsockertransporten inverkar på den hygie-

20 614 Ålands lagsamling 5 F (1973:63) om hälsovården niska kvalitén hos det socker som används och verksamhetsidkaren skall sörja för att en plan för egenkontroll av verksamheten uppgörs. Det råsockerparti som transporteras för livsmedelsbruk skall åtföljas av ett intyg av den verksamhetsidkare som ansvarar för sjötransporten. Av intyget skall framgå den föregående last som transporterats och rengöringen av transportkärlen, behållarna och tankarna. Dessa uppgifter skall grunda sig på den bokföring som verksamhetsidkaren som ansvarar för sjötransporten upprätthåller. På det intyg som medföljer råsockret skall dessutom på ett eller flera av Europeiska gemenskapens språk tydligt och med permanent skrift antecknas Denna produkt skall raffineras innan den används som livsmedel. Den verksamhetsidkare som ansvarar för raffineringsprocessen skall bevara en kopia av detta intyg. De verksamhetsidkare som ansvarar för transporten av råsockret och raffineringsprocessen skall på begäran för hälsonämnden visa den bokföring och de andra intyg som avses ovan i 3 mom. f) Gemensamma stadganden 54. Temperaturen för mjölk, grädde och kärnmjölk, som saluföres i livsmedelslokal, får icke överstiga +10 grader. I kylanordning och kylt lager får temperaturen stiga till högst +8 grader. I frysanordning får temperaturen icke överstiga -18 grader. Djupfrysta produkter, som skall saluföras, skall transporteras och upplagras så att deras temperatur icke förändras i sådan grad att deras kvalitet därigenom kan försämras. Saluförande av ånyo nedfryst djupfryst produkt är förbjuden. Vad i denna förordning är stadgat om djupfrysta produkter gäller även andra nedfrysta livsmedel. 55. (1997/100) Råvaror, ingredienser och övriga livsmedel skall förvaras vid lämpliga temperaturer och under lämpliga förhållanden så att skadlig nedbrytning förhindras samt så att livsmedlen skyddas mot föroreningar. Förskämbara och lätt förskämbara livsmedel skall upplagras på ändamålsenligt sätt åtskilda från varandra, andra livsmedel och andra varor. ivsmedel som skall förvaras eller serveras kylda skall så fort som möjligt efter den slutliga upphettningen, eller den slutliga beredningen om ingen värmebehandling sker, kylas ned till en för livsmedlet lämplig temperatur så att inte någon hälsorisk uppstår. 56. ivsmedelsautomat skall uppfylla av landskapsregeringen godkända krav. Automaten skall skötas så att dess användning icke medför sanitär olägenhet Upphävda (1997/100). 5 kap. Hushållsvatten 59. Hälsonämnden kan förbjuda att vatten eller is för hushållsändamål tages från viss plats, om skäl föreligger till misstanke att användningen av vattnet eller isen föranleder sanitär olägenhet. Under samma förutsättning kan nämnden förbjuda användning av vattenledningsvatten som hushållsvatten. Hälsonämnden skall övervaka förpackandet av vatten och is för yrkesmässig transport eller försäljning för i 1 mom. nämnt ändamål. (1985/52) 60. Vattenledningsvatten, som enligt 52 hälsovårdslagen är underkastat fortgående kontroll, skall genomgå av landskapsregeringen fastställd undersökning. Undersökningsfrekvensen fastställs av landskapsregeringen. (1997/100) Vad i 1 mom. sägs gäller även råvatten. 61. (1985/52) Hälsonämnden kan förordna att undersökning skall företas oftare än de med stöd av 60 meddelade bestämmelserna förutsätter, om det av sanitära skäl, som framgått av undersökningsresultaten, eller av andra konstaterade sanitära skäl kan anses uppenbart nödvändigt. 2 mom. upphävt (1997/100). 62. Fysikalisk-kemisk och mikrobiologisk undersökning av vattenledningsvatten skall ske i av landskapsregeringen godkänt laboratorium. 63. andskapsregeringen utfärdar närmare föreskrifter om tagande, insändande och undersökning av prov, som erfordras för i detta kapitel nämnda undersökningar. 6 kap. Renhållning och avlopp 64. I tätort skall i varje gård för skräp och hushållsavfall samt annat därmed jämförligt fast avfall finnas ett tillräckligt antal på ändamålsenligt underlag uppställda tillslutbara och lätt flyttbara täta behållare, vilka vid behov efter tömningen skall rengöras, eller för engångsbruk avsedda täta säckar i ändamålsenlig med lock försedd ställning. I dessa behållare eller säckar får icke samlas flytande avfall och de skall tillräckligt ofta tömmas genom transport av avfall till allmän avstjälpningsplats eller allmän inrättning för hantering av avfall. Brännbart avfall får med hälsonämndens tillstånd även brännas i av byggnadsmyndighet godkänd brännugn, som skall byggas, placeras och skötas så, att den icke medför sanitär olägenhet. Samlas avfall i särskilt avfallsrum, skall detta placeras så, att det icke medför sanitär olägenhet. Avfallsrum skall ha tillräcklig ventilation och vara försett med ändamålsenliga avfallsbehållare och det skall hållas rent på av hälsonämnden fastställt sätt. I restauranger, sjukhus eller andra inrättningar, där betydande mängder avfall samlas, kan hälsonämnden förordna om byggande av ett avkylt avfallsrum. 65. Transport av avfall i tätort skall ske så, att avfallet icke under transporten kan falla från fordonet eller medföra annan sanitär olägenhet. Transport av avfall skall anordnas tillräckligt ofta. Hälsonämnden äger rätt att förordna vilken tid av dygnet transport av avfall får äga rum samt att utfärda övriga föreskrifter angående transporten.