Hemtjänst individuellt och vid rätt tidpunkt, närståendevård och rehabilitering säkrar EN BRA VARDAG FÖR ÄLDRE PERSONER
|
|
- Kristina Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hemtjänst individuellt och vid rätt tidpunkt, närståendevård och rehabilitering säkrar EN BRA VARDAG FÖR ÄLDRE PERSONER Kommunernas basservice stöder inte i tillräcklig grad det alldagliga behovet för äldre neurologiskt sjuka. Många äldre personer med Parkinson kan endast bo hemma, så som de önskar, med stöd av sin närståendevårdare. Inom Eri-ikä-projektet (Olika-åldrar-projektet) tillfrågades personer med Parkinson och deras närstående och deras åsikt var att närståendevårdarkriterierna är för stränga och att kommunernas anslag är för knappa. Många ansåg även att det skulle vara viktigt att få rehabilitering efter fyllda 65 år. Boendeservicestiftelsen ASPAs Eri-ikä-projekt kartlade trettio åriga personer med Parkinson och man frågade vilka önskemål och behov dessa personer hade gällande boende och boendestöd. Intervjuerna gjordes i hemmen i olika boendemiljöer i nio kommuner. Hemmets härd guld värd De personer jag intervjuade ville bo hemma så långt som möjligt, och man inkluderade även lägenhet i servicehus med egen ingång och integritet, som eget hem. Många hade fäst sig vid sitt boende, som de hade kunnat påverka genom att bygga, reparera och inreda. I en envåningsbostad utan hinder kunde man fortsätta att bo tryggt: Jag har sagt åt min dotter, att vad sen om jag inte klarar av det ena eller det andra. Läget kan vara helt tvärtom, säger dottern, vi gör om hemmet så att du klarar dig. Det är bra. Inte kommer jag att flytta någonstans om inte situationen blir den, att jag behöver serviceboende eller liknande. (57-årig, ensamstående kvinna). Inom den samhälleliga debatten poängterar man individens egna ansvar och man förväntar sig, att äldre personer i god tid förbereder sig själv för en trygg ålderdom. Man kunde se de intervjuade personernas ansvarstagande bl.a. hur de hade utrustat sitt hem på grund av nedsatt funktionsförmåga eller med tanke på kommande behov. Trösklar och badkar hade avlägsnats och med bidrag från kommunen hade man byggt ramper, breddat dörrar och installerat räck och stödhandtag. I glesbygden hade man flyttat närmare centrum, från villa till höghus och från hus utan hiss till hus med hiss. Dock fanns de bland de utfrågade de, som kände till missförhållanden i sitt boende men inte ville ha förändringar. De som bodde i glesbygden långt från all service sade, att hjälpen från grannar och närstående kompenserade missförhållandena, och en person som bodde i ett hus utan hiss jämförde sig med en olycksbroder i sämre skick som också klarade sig i trappor. I alla nio kommuner berättade man att den fanns alltför få lättillgängliga, förmånliga pensionärsbostäder jämfört med behovet. I vissa kommuner fanns nybyggen som var lättillgängliga, vilket betyder välutrustade och dyra bostäder. Då beklagade man den höga hyran, men man var nöjd med att livet underlättades: Bostaden är bra, all service är nära och även annarsär det en tyst lägenhet. Vi hade en aktielokal, men toaletten var svårtillgänglig. Antagligen fick vi därför den här bostaden. Båda,
2 såväl el- som den vanliga rullstolen ryms i hissen... här finns bastu. (70-årig kvinna, som bor med sin make) Vardagen tar form De tillfrågade hade på sätt eller annat anpassat sig till sjukdomen, trots att de tidvis eller periodvis även hade varit besvikna, bittra och deprimerade. Många beskrev, att då de hade kommit över den värsta chocken, sökte de information om sjukdomen, medicineringen och andra vardagliga frågor. Information hade de fått av sin neurolog, sjukhuset, biblioteket och den egna Parkinson-föreningen och förbundet. Nog fick jag mycket information. På sjukhuset gav de tidningar och givetvis sökte jag även själv information. Sen deltog jag i en så kallad anpassningsträningskurs rätt tidigt... det tog väl ett år innan jag fick plats. Nog var det oväntat. Jag visste inte riktigt fast jag visste att det fanns en sån här sjukdom, men någon klar bild hade jag inte... och att just jag skulle få den. (62-årig kvinna) Man poängterade informationens betydelse och prisade det medmänskliga stödet i föreningarna och på förbundets kurser. En del sade att de på detta sätt lärt sig att man kan leva med Parkinson. Detta betyder i all sannolikhet att man på basen av den information man fått började med egenvård, sköta om sin kondition och lägga märke till livsvillkoren och stilen; ingen hade hängett sig endast åt att vara sjuk. De tillfrågade namngav sina mediciner och beskrev verkningarna. Medicinerna gav rytm åt dagen och i synnerhet långtidssjuka beskrev den vakna tiden med en halv timmes noggrannhet och den varierade från medicinintag, rätt typs näring vid rätt tidpunkt, vila och motion. En del av de tillfrågade berättade om plötslig utmattning, som påminde om MSsjukdomens fatigue (stark utmattning). Mer än vila betonade man dock vikten av motion. Det egna förbundet och föreningens råd angående motion hade man accepterat. Man förevisade mig motionsredskap och gymnastikrörelser och berättade om föreningens spelturneringar, simhallsturer osv. Många beskrev njutningen som motionen gav så det var inte enbart en fråga om fysisk kondition. Att koncentrera sig på spel, trädgårdsarbete eller balansövningar suddade ut allt annat, det vill säga att intensiv träning också gav livet innehåll. Liknande tro på livet och hoppet gav sig uttryck i de många knep och hjälpmedel, vilka de tillfrågade hade utarbetat i sina hem. Hemmets välbekanta omgivning och rutinerna hjälpte till att klara vardagens utmaningar. Närståendevården framstod klart som viktig då det gällde att klara sig. De tillfrågade var i den åldersklassen som ofta lever i sitt första eller annars långvariga äktenskap. Om den neurologiskt insjukande har dygnet-runt stöd och hjälp, klarar han/hon sig längre hemma än en ensamstående. Den närstående personens hjälp poängterades, då den insjuknade även hade demens-diagnos. Livssituationens och vårdförhållandets goda och dåliga sidor kom fram i makarnas berättelser. Undvika utslagenhet De tillfrågade var inte åldringar utan äldre personer, som ville bibehålla sin gamla livsstil och motarbeta utslagenhet genom att röra på sig och delta i aktiviteter. Den självständighet som
3 den egna bilen gav ville man hålla fast vid och en av de tillfrågade beskrev att hotet om indraget körkort skulle vara en ärekränkning. En del som insjuknat i tidig ålder och kommit i åtnjutande av handikappservicelagen, hade fått handmanövreringsanordning i sin bil: Jag har haft bil från hösten -91, vi köpte den första med automatväxel, och den hade genast också handmanövreringsanordning. Då jag kör längre sträckor får jag darrningar och foten hålls inte på gasen, foten blir trött. De har varit bra, har inte haft problem med att köra bil... (61-årig man) Ekonomiskt trångmål, som en del av utslagenheten, tillkännagav endast några av de tillfrågade, trots att de flestas ekonomi betungades av sjukdomens merkostnader. Oftare sörjde man dock det att man mist den tidigare arbetsgemenskapen, arbetskamrater och vänner. Några funderade om detta kunde bero på tron att sjukdomen smittar. Då de tillfrågades medgav dock många, att de även själva kunnat göra mera för att bibehålla vänskapsbanden. Skyggheten att vara bland andra kunde bero på fysisk svaghet, men även på rädsla för besvikelser. Galen eller full är den förbipasserandes kommentar, som flere hade hört. Då kroppen stelnar, ansiktet blir uttryckslöst, rösten monoton och svag är det symtom, som inte förstås av andra. En sade att till och med barnbarnet, som han träffade sällan, var rädd för honom eftersom han är en sån trä-gubbe. Skammen kan vara episodisk, i samband med någon situation, och skam över att vara värdelös, vilket är långvarigt och tär på människan. Att man förändras till det yttre är inte alltid lätt att acceptera och i synnerhet om man inte mera kan hålla tätt eller skyla sitt läckage. Utseendet anses ha samband med lycka och njutning och en av de intervjuade beskrev det så här: Vet du, då jag vet hur jag förändras i och med Parkinsons sjukdom så vill jag nog inte gå någonstans, högst ut och motionera... Då man har varit frisk och sen blir sån så skäms man förskräckligt. Jag tänkte alltid förut, då jag var frisk, när jag såg CP-skadade på stan att jag inte skulle ha täckats tala med dem. Nu först har jag kommit över det, nu skäms jag inte för någon. (63-årig kvinna). Önskemål och behov Majoriteten av de tillfrågade hade en eller flere sjukdomar förutom Parkinson. Någon sade att han/hon led av två neurologiska sjukdomar, och det förekom olika cancersjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar, vilket är normalt för denna åldersgrupp. Jag förstummades av hur de tillfrågade orkade, en person hade såväl Parkinson som Meniérs sjukdom och återhämtade sig från cancer och var närståendevårdare dygnet runt. Trots alla svårigheter kunde inte de tillfrågade svara på önskemål eller behov då jag frågade vilka dessa skulle vara. Främst kom önskemålet om städhjälp, vilket få kommuner numera erbjuder. Några av de ensamstående önskade hjälp med utemotion och några hade önskemål om vän- eller vårdtjänst för ensamstående. Ett par önskade att de skulle komma i åtnjutande av handikappservicelagen och få personlig assistent. Några som redan kom i åtnjutande av åldringsvården önskade att de skulle få påverka närvårdarens tidtabell och
4 arbetets innehåll. Att planera den egna tidtabellen blev svår då dagen gick i väntan på utomstående hjälp. Närståendevårdarna önskade avlastning i hemmet och korttidsvård i små enheter och berättade om erfarenheter då man inte gett tillräckligt med mediciner och näring på grund av sjukhusets strama tidtabell. Man ansåg även allmänt att kriterierna för att få närståendevårdsbeslut var för stränga och man kritiserade att anslagen tog slut före årets slut. De tillfrågade önskade att de skulle få rehabilitering även efter pensionsåldern och de ansåg att FPA:s gräns på 65 år är ohållbar. Man önskade även att ansökningsförfarandet skulle underlättas och att sjukhusen skulle få flere neurologer och neurologiska sjukskötare. På Parkinsonföreningarnas möten och då jag intervjuade kommunanställda fick jag höra, att man fortfarande ansåg de neurologiska sjukdomarna som främmande och inte kände till sjukdomarnas symtom. Man kan alltså säga att ett centralt behov är att social- och hälsovårdens närvårdarutbildning fördjupas för att öka kännedomen om dessa sjukdomar, vilket de neurologiska förbunden redan tillsammans har yrkat på. Kommunernas del De äldre, neurologiskt insjuknade och handikappade bildar en särgrupp, vars gemensamma nämnare är att sjukdomarna är obekanta, obotliga och symtomen varierar från och till. Till exempel i större städer kunde personer med Parkinson, MS, epilepsi, CP, hjärnskada och likande få diagnosenliga, individuella och i övrigt anpassade tjänster för att stöda boendet hemma. Nu har man i kommunerna endast tagit åldringar med demens som en särgrupp. Man erkänner att grundservicen inte tryggar likvärdig service åt alla och ändå undviker man i likvärdighetens namn att ge positiv särbehandling åt specialgrupper. Man kunde undvika detta dilemma, om kommunerna skulle anskaffa och erbjuda individuell service för de neurologiskt sjuka. Då Eri-ikä-projektet startade hösten 2002 talade kommunernas representanter ännu om kompanjonskap, där tredje sektorn och kommunsektorn gemensamt skulle tillgodose specialgruppernas servicebehov. Hösten 2004 hade situationen redan förändrats och kommunerna drog sig undan med hänvisning till anskaffningslagen. Föreningarna som producerade tjänster för åldringar fick inte mera betalningsförbindelser och producenterna hotades med omsättningsskatter. De större städerna tog i bruk servicesedlar, vilka inte är till nytta för dem som behöver utökad och fortgående hjälp. Hemtjänst, närståendevård och personliga assistenttjänster utvecklas i riksomfattande och kommunala initiativ och projekt. Det återstår att se, om detta arbete resulterar i människovärdig, god ålderdom i det egna hemmet för äldre personer inom specialgrupperna. TUULA LAUKKANEN
5 SVM, forskare Skribenten har forskat i service och boende inom Kuopio universitet och ASPA. Översättning Bi Virta PARKINSON-POSTIA 3/2005
Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande
Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att
Läs merSocialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009
Socialarbete och familjeservice/handikappservice GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Långtidssjuka eller handikappade barn och unga under 18 år, samt utvecklingsstörda personer
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merDagbok för utredning av hjälpbehovet Ett hjälpmedel för att utreda och beskriva det egna hjälpbehovet
Boendeservicestiftelsen ASPA Mervi Valta 2010 Dagbok för utredning av hjälpbehovet Ett hjälpmedel för att utreda och beskriva det egna hjälpbehovet Namn på den som för dagbok: Datum: Utredning av eget
Läs merHandikappservicelagen och aktuella frågor
Handikappservicelagen och aktuella frågor Nykarleby handikappråd 11.11.2010 Johanna Lindholm för det finlandssvenska handikappområdet johanna.lindholm@juridisktombud.fi Tel. 09-43423626, 040-5196598 Om
Läs merReferat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015
Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Kaisa Kauppinen docent i socialpsykologi Helsingfors universitet Kauppinen inledde med att presentera sin aktuella forskning som behandlar de som
Läs merGranskning av välbefinnandet hos en närståendevårdare
Granskning av välbefinnandet hos en närståendevårdare Namn Födelsedatum Adress Telefon A. Boende och livsmiljö 1. Hur bor ni ensam med make/maka/sambo med någon annan närstående person: ett syskon g bor
Läs merAtt leva med. Narkolepsi
Att leva med Narkolepsi Att leva med narkolepsi Det kändes som om jag höll på att sova bort hela livet tonåren var Ida Jegréus så trött att hon inte kunde hålla sig vaken på lektionerna i skolan. Hur
Läs merHUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare.
HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare. Biståndshandläggare De personer som har hand om Din ansökan kallas för biståndshandläggare. Biståndshandläggaren
Läs merPERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009
Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG
Läs mer100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar
1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merUppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från
BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merNätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken
Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merOm att planera för sitt boende på äldre dagar
Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt
Läs merÄldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center
Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning, utredning och utveckling i frågor som rör äldre och åldrande inom: geriatrisk medicin, folkhälsa psykologi, socialgerontologi,
Läs merTysta(de?) Röster. Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon
Tysta(de?) Röster Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon Årskonferens i Göteborg 30-31 mars 2009 Karin Ingvarsdotter Doktorand, Hälsa & Samhälle Malmö Högskola
Läs merServicesedel. nya alternativ inom socialservicen. Information om servicesedlar
Servicesedel nya alternativ inom socialservicen Information om servicesedlar 1 Servicesedel Användningen av servicesedlar innebär ett nytt sätt att ordna och erhålla stadens tjänster. Vid Helsingfors socialverk
Läs merVad kan man göra för att få fler att åka kollektivt?
1 Vad kan man göra för att få fler att åka kollektivt? Inledning.3 Bakgrund.3 Syfte 3 Metod...4 Resultat 4 Slutsats 4 Felkällor... 5 Avslutning...5 Datum: 21/5-2010 Handledare: Gert Alf Namn: Lukas Persson
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merMålplanering för relationer Exempel 3:1
Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merRiktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning
1 (6) Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Version 1 1 2 (6) Inledning Socialförvaltningens verksamheter ska genomsyras av den
Läs merTillhör du en riskgrupp?
Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan
Läs merCentrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%
Centrum Kön 38% Ålder 38% 6% Hushåll / familjebild 6% 62% 56% M an Kvinna < 65 år 66-79 år >80 år 94% Samman boende ensam 3,50 30,0 3,00 25,0 Centrum 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1. Livssituation 2. Personlig
Läs merInformation om vårdbostad. Att bo i vårdbostad
Information om vårdbostad Att bo i vårdbostad Att bo i vårdbostad Den här broschyren ger en kort beskrivning över de krav som äldrenämnden ställer på den vård och omsorg som bedrivs av både privata och
Läs merRIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merInga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg
Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra
Läs merInga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg
Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra
Läs merHembesök som främjar de äldres välbefinnande
Intervjublankett för hembesök som främjar välbefinnandet 1 (13) Hembesök som främjar de äldres välbefinnande Kommunens namn/kommunkod Klientnummer Namn Födelseår Kön kvinna man Adress Telefon E-post Samtycke
Läs merKarolinska Institutet Äldrecentrum
Karolinska Institutet Äldrecentrum Att fylla i själv Efter Psykologtest Var vänlig använd kulspetspenna! 1. Proband nr: K SP1.0LOPNR 2. Namn: SP1.0FNAME SP1.0ENAME 3. Kön 1 Man 2 Kvinna SP1.0SEX 4. Personnummer:
Läs merProv: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.
Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,
Läs merEn sann berättelse om utbrändhet
En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen
Läs merKvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig
Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall
Läs merKriterier för hemvården fr. o. m
Kriterier för hemvården fr. o. m 1.1 2017 Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Kriterier för hemvården Funktionsförmåga Servicebehov Servicemängd Målsättning för servicen Serviceform
Läs merTrötthet hos patienter i livets slutskede
Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.
Läs merÄldrepolitiskt program för. Upplands-Bro
Kaleva seniorer Äldrepolitiskt program för Upplands-Bro Från halvdålig till mönsterkommun Ett samhälles omsorg om sina allra svagaste invånare är ett bra mått på den kunskap, omsorg, empati som de kommunalpolitiskt
Läs merANSÖKAN OM SERVICE ENLIGT HANDIKAPPSERVICELAGEN
1 ANSÖKAN OM SERVICE ENLIGT HANDIKAPPSERVICELAGEN Ansökan inkom: Organ/ verksamhetsenhet Vasa stad Handikappservice Pb 241, Vörågatan 46 65100 Vasa Tel. 06 325 1111/ växel Personuppgifter Efternamn och
Läs merStockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program
Läs merNätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken
Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.
Läs merStödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.
Stödplan för anhörig Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplanen Stödplanen för anhörig upprättas i
Läs merGruppbostad. Enligt LSS, Lagen om stöd och service
Gruppbostad Enligt LSS, Lagen om stöd och service 1 Vad är en gruppbostad? En gruppbostad är en bostad som har lägenheter samlade runt ett gemensamt utrymme. Du har en egen lägenhet. I det gemensamma utrymmet
Läs merKvalitetskriterier för individuellt stöd
Kvalitetskriterier för individuellt stöd Kehitysvamma-alan asumisen neuvottelukunta, toukokuu 2011 1 Syftet med kvalitetskriterierna: Kvalitetskriterierna är avsedda för funktionshindrade människor, deras
Läs merVälkommen till en resa i mitt liv. Motala 2009 Mikael Andersson
Välkommen till en resa i mitt liv Motala 2009 Mikael Andersson Är r Du CP, eller JA, det är r jag!!! Vi börjar b 1965 När r jag föddes f uppstod det syrebrist till hjärnan Ett par kritiska dygn följde,
Läs merInformation om förvärvad hjärnskada
Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter
Läs merE: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget?
A: Vad heter du? S: Jag heter Stefan. A: Hur gammal är du? S: 39. A: Och var jobbar du någonstans? S: Fällmans Kött. A: Vad är ditt yrke? S: Jag är logistik- och lagerchef. A: Hur hamnade du i den här
Läs merPAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA
PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt
Läs mer- äldreboende i Landskrona stad BOENDE & HÄLSA. Välkommen till
- äldreboende i Landskrona stad BOENDE & HÄLSA Välkommen till 2 BOENDE & HÄLSA - så att du får ett så bra liv som möjligt Boende och hälsa inom omsorgsförvaltningen ansvarar för Landskrona stads kommunala
Läs merse hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Läs merNeurorapporten Avsnitt 6 Anhöriga och närstående
Neurorapporten 2019 Avsnitt 6 Anhöriga och närstående I AVSNITT 6 Anhöriga och närstående 6 52 Många av våra medlemmar vittnar om vikten av stöd och hjälp från anhöriga och närstående. I flera medlemsberättelser
Läs merAtt leva med Parkinsons sjukdom
SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad
Läs merGruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se
Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som
Läs merIntervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna
Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Läs merRiksstroke enkät för Närstående
7734623125 iksstroke enkät för Närstående Kvalitetsregistret iksstroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd samt på kommunala
Läs merStöd i Sundbyberg. För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
Stöd i Sundbyberg För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Vem kan få stöd? Det finns en lag som kallas LSS. Det står för Lagen om stöd och service till
Läs merServiceenkät 2015. Ja Inte tillräckligt Nej Vet inte Jag har fått information om mina rättigheter på ett sådant sätt som jag förstår
Serviceenkät 2015 1. Är du kvinna eller man? Jag är kvinna. Jag är man. 2. Hur gammal är du? Jag är under 30 år Jag är 30-45 år Jag är 46-60 år Jag är över 60 år 3. Till vilken grupp hör du? Jag är DUV-medlem
Läs merSå här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips
Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna
Läs merStockholms stad program för stöd till anhöriga
159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merStefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad
BARCELONA 2008 Stefan och Karin hade skaffat mobiltelefonen nästan genast när de anlände till Barcelona drygt en månad tidigare. De hade sedan dess haft den inom räckhåll alla dygnets timmar, varit måna
Läs merGruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet
Läs merGruppbostad. - Vad är det?
Gruppbostad - Vad är det? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet och skyldigheter som gäller
Läs merAtt leva med Ataxier
Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merUtlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar
27.6.2014 TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Ärende Bakgrund Allmänt Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar FDUV, eller Förbundet De Utvecklingsstördas
Läs merTILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER
TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10
Läs merInformationskväll med juridiskt ombud i Vasa måndagen den 16 januari 2012
Informationskväll med juridiskt ombud i Vasa måndagen den 16 januari 2012 Juridiskt ombud Johanna Lindholm inledde kvällen med att berätta lite allmänt om hur den grundläggande socialvården och handikappservicen
Läs merAtt leva med SRS segmentell rörelsesmärta
Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra
Läs merÄldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid
Äldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid Vi vet att behovet av flera platser och tjänster inom äldreomsorgen kommer att öka på sikt i kommunerna. Redan nu kan man se att behoven tilltagit mer än beräkningar
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om skada, ådragen i militärtjänst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om skada, ådragen
Läs mer2004 Mäklarsamfundets rekommendation om prissättning för att motverka lockpriser.
ett år senare! 2004 Mäklarsamfundets rekommendation om prissättning för att motverka lockpriser. 2011 "Av säljaren accepterat pris - en frivillig överenskommelse mellan fastighetsmäklarna i Stockholms
Läs merFOTO: LIISA HUIMA Boendegärningar.
FOTO: LIISA HUIMA Boendegärningar. Kvalitetskriterier för utvärdering och utveckling av boende Delegationen för boende för personer med utvecklingsstörning (KVANK) 4.12.2018 FOTO: LIISA HUIMA Kvalitetskriterierna
Läs merÄldreprogram för Sala kommun
Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt
Läs merAtt leva med Inkontinens
Att leva med Inkontinens Att leva med inkontinens Det är viktigt att söka hjälp och inte lida i det tysta Under lång tid bar Kerstin Järneberg på en hemlighet. Till sist tog hon mod till sig och sökte
Läs merBo hemma. i Kinda kommun
Bo hemma i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun I den här broschyren kan du läsa om vilket stöd du kan söka från Kinda kommun om du behöver hjälp för att du ska kunna bo hemma vid sjukdom eller hög ålder.
Läs merTÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning
ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS
Läs merRapport. Medlemsundersökning om LSS-insatser. Autism- och Aspergerförbundet
Rapport Medlemsundersökning om LSS-insatser Autism- och Aspergerförbundet 21-5- Inledande ord Dessa enkätresultat bekräftar i hög grad den bild vi har av hur LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)
Läs merTrygg hemtjänst i Mörbylånga kommun
Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.
Läs merRÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin
RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.
Läs merSchizofreniförbundet
Schizofreniförbundet Ögon av Mats Konradsson Under de senaste veckorna hade hon känt sig konstig. Hon hade svårt att sova och kände sig orolig utan att veta varför. Men en natt hände det någonting. Utan
Läs merGruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter
Läs merInformation om Äldreomsorgen i Borlänge kommun
Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren
Läs merServicebostad. Enligt LSS, Lagen om stöd och service
Servicebostad Enligt LSS, Lagen om stöd och service 1 Vad är en servicebostad? Du som bor i servicebostad har en egen lägenhet, oftast i ett vanligt hyreshus. Personalen finns nära dig, i samma hus eller
Läs merLEWY BODY -SJUKDOMEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga
LEWY BODY -SJUKDOMEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga Lewy body -sjukdomen är en progressiv minnessjukdom som bryter ut i 50 80 års åldern. Sitt namn har den fått av Lewy delar, som består
Läs merAtt vara närstående vid livets slut
Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover
Läs merGruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se
Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merRP 154/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen
Läs merSamordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall
Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel
Läs merAvancerad sjukvård i hemmet (ASIH)
Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i
Läs merBra boende på äldre dar i Örebro. Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010.
Bra boende på äldre dar i Örebro Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010. Hej, Jag hoppas att det här materialet kan ge dig information om hur vi socialdemokrater
Läs merHandikapp eller sjukdom. Hurdana svårigheter har ni att röra er (inomhus och utomhus? Hur lång sammanlagd sträcka orkar ni gå?
LAPPTRÄSK KOMMUN Socialbyrå Lappträskvägen 20 07800 Lappträsk tel. (019) 510 860 fax (019) 610 124 ANSÖKAN OM FÄRDTJÄNST Anlänt / 20 enligt socialskyddslagen SÖKANDE Efternamn och alla förnamn Personbeteckning
Läs mer"Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni.
"Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni. Theresa B Moyers och Steve Martino Översättning Paul Harris och Carina Bång Att använda
Läs merUppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009
2010-02-15 Ärendenr: Nf 60/2010 Handläggare: Annelie Fridman Sophia Greek Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 Vård och Stöd Förvaltningen för funktionshindrare
Läs merAnhörigstöd. i Sollentuna. Vård- och omsorgskontoret
Anhörigstöd i Sollentuna Vård- och omsorgskontoret Anhörigstödet i Sollentuna finns för dig som hjälper och stödjer en person som inte klarar vardagen på egen hand, beroende på ålder, långvarig sjukdom
Läs merEtt annorlunda liv. -men du är inte ensam... Information till dig som nyligen fått en demensdiagnos
Ett annorlunda liv -men du är inte ensam... Information till dig som nyligen fått en demensdiagnos Det kan ta tid att acceptera sin diagnos. Hur länge varierar från person till person. Informationen här
Läs merANSÖKAN OM ERSÄTTNING FÖR PERSONLIG ASSISTANS
Socialförvaltningen Handikappservice 1/5 ANSÖKAN OM ERSÄTTNING FÖR PERSONLIG ASSISTANS A. SÖKANDENS GRUNDUPPGIFTER Släktnamn och förnamn Personbeteckning Yrke Adress Telefon hem Mobiltelefon Postnummer
Läs merMedUrs Utvärdering & Följeforskning
MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat
Läs mer