Å R S R E D O V I S N I N G

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Å R S R E D O V I S N I N G"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2006 Torghandel i Ulricehamn Foto: Ralf Sundhäll ULRICEHAMNS KOMMUN

2 Tio år i sammandrag Kommunen Resultat, Mkr 7,8 16,8 25,1 43,7 36,7 20,1 6,7-16,3 15,9 36,7 Nettokostnadernas andel (inkl. avskrivningar och pensioner, i % av skatteintäkter och generella bidrag Personalkostnader, Mkr (inkl. pensionskostnader) 97,3 97,3 96,1 93,7 95,4 97,7 99,4 102,5 99,2 96,9 437,8 456,5 481,2 489,9 520,8 567,0 593,0 604,9 615,4 635,7 Soliditet, % exkl. pensionsskuld inkl. pensionsskuld 76,7 42,6 75,5 39,0 77,3 31,3 80,2 35,9 79,5 37,6 82,3 39,3 81,7 38,0 79,3 34,8 78,5 35,0 81,7 35,1 Låneskuld, Mkr * 63,6 42,8 42, ,0 15,1 20,0 0 Nettoinvesteringar, Mkr 34,3 35,0 27,2 56,1 51,9 80,2 44,6 34,4 25,4 29,8 Kommunal skattesats ** 20,80 20,80 20,98 20,98 20,98 20,98 20,98 20,98 20,98 20,98 Antal invånare Koncernen Resultat, Mkr 1,9 14,2 43,6 57,5 48,4 27,7 15,3-4,1 27,3 48,5 Nettoinvesteringar, Mkr 53,8 94,1 41,5 83,5 80,0 136,1 94,3 82,9 91,4 95,8 Låneskuld, Mkr 323,9 337,4 323,4 270,7 266,6 285,1 287,5 334,4 372,7 349,8 * Låneskuld avsåg förskottering av medel till Vägverket för delutbyggnad av rv 40 till motorväg. ** Övertagandet av vårdutbildning, primärvård och avlämnandet av kollektivtrafik 1999 innebar en skatteväxling med regionen på 0,18 kr. I

3 Årsredovisningens struktur Tio år i sammandrag Innehållsförteckning Ulricehamns kommuns årsredovisning för räkenskapsåret 2006 består av fyra block. Det första blocket, Övergripande del, innehål- Övergripande del Ks ordförande om 2006 Organisation och ledning ler dels ett inledande avsnitt, där kommunstyrelsens ordförande kommenterar året som gått, och dels en presentation av kommunens organisation, politisk ledning samt förvaltningsledning. llmän översikt och omvärldsanalys Det andra blocket utgörs av Förvaltningsberättelse. Enligt 4 kapitlet i den kommunala redovisningslagen skall årsredovisningen Finansiella fakta i korthet innehålla en förvaltningsberättelse. Den skall innehålla en översikt av kommunens utveckling under det aktuella räkenskapsåret. I Förvaltningsberättelse Finansiell profil Personalekonomisk redovisning förvaltningsberättelsen skall också redovisas väsentliga händelser under året, kommunens förväntade utveckling samt andra förhållanden som är av betydelse för styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten. I detta block finns bland annat kommunchefens syn på det gångna året samt en analys av vår omvärld Investeringsredovisning och hur den påverkat eller kommer att påverka oss. Blocket innehåller även en kort sammanfattning av kommunens Avstämning av balanskrav och god ekonomisk hushållning finansiella situation. Det tredje blocket benäms Finansiell analys och består av den så Modell för uppföljning Allmänna kommentarer kallade sifferdelen. Detta avsnitt innehåller det som många förknippar en årsredovisning med. Förutom de traditionella resultat- Finansiell analys Resultaträkning, kassaflödesanlys,balansräkning Driftredovisning Noter och balansräkningarna samt kassaflödesanalys, med tillhörande notupplysningar, återfinns även ekonomichefens kommentarer och analys av kommunens finansiella situation. Koncernföretagen Årsredovisningens avlutande block består av respektive nämnds och koncernföretagens verksamhetsberättelser. I dessa finns be- Kommunstyrelse skrivningar av väsentliga händelser under året samt en kort framtidsbedömning. Varje nämnds verksamhetsberättelse innehåller också specifika nyckeltal som jämförs med föregående år. Sist i Verksamhetsberättelser Barn- o utbildningsnämnd Vård- o omsorgsnämnd årsredovisningen återfinns kommunens årliga miljöredovisning. Revision Miljöredovisning II

4 Innehållsförteckning Tio år i sammandrag Sida I 1 Övergripande del Årsredovisningens struktur II Innehållsförteckning III Kommunstyrelsens ordförande om Organisation och ledning 2 2 Förvaltningsberättelse Allmän översikt och omvärldsanalys 4 Finansiella fakta i korthet 8 Finansiell profil 9 Personalekonomisk redovisning 10 Investeringsredovisning 19 Avstämning av balanskrav och god ekonomisk hushållning 20 3 Finansiell analys Modell för verksamhetsuppföljning 22 Allmänna kommentarer 23 Resultaträkning 26 Kassaflödesanalys 26 Balansräkning 27 Noter 28 Driftredovisning 30 4 Verksamhetsberättelser Koncernföretagen 32 Kommunstyrelsen 34 Barn- och utbildningsnämnden 37 Vård- och omsorgsnämnden 40 Revision 43 Miljöredovisning 44 Revisionsberättelse 46 III

5 Kommunstyrelsens ordförande om 2006 Årets resultat blev drygt 36 miljoner kronor i överskott. Detta täcker in den ökade pensionsskulden på 32 miljoner kr vilket innebär att kommunen uppfyller kriterierna för god ekonomisk hushållning. Att kommunen gör ett gott resultat är nödvändigt för att få en stabilitet i verksamheten och för att skapa en positiv utveckling för Ulricehamns kommun. För att nå det uppsatta målet om invånare år 2020 står vi inför stora utmaningar inte minst när det gäller satsningar på infrastruktur. Arbetet med fortsättningen av RV 40 till motorväg fram till Hester går oförtrutet vidare. Den tillåtlighetsprövning som länge funnits hos Vägverket har nu äntligen gått vidare till regeringen för ställningstagande. Den nya motorvägen påverkar också arbetet med att ersätta Vistavallens idrottsplats med en ny anläggning vid Lassalyckan. Arbete med program och dialoger med berörda startades på allvar under året. Ansvaret läggs på den av kommunstyrelsen beslutade utvecklingsenhet som officiellt startar upp under beredning, nämligen demokratiberedningen. Dessutom skall ett antal tillfälliga beredningar skapas under mandatperioden. Samtidigt avskaffades kultur- och serviceutskotten. Utvecklingen av Gällstad som besöks- och shoppingcentrum fortsätter. Arbetet med en fördjupning av översiktsplanen av samhället har påbörjats. Trycket på barnomsorgsplatser ökar och en ny förskola har invigts i Tvärred och byggnationen av en ny förskola bredvid skolan i Marbäck har påbörjats. Till slut vill jag rikta ett stort tack till samtliga anställda, förtroendevalda och våra samarbetspartners för ett mer än väl genomfört arbete under det gånga verksamhetsåret, samt hälsa välkommen till jubileumsåret En annan viktig infrastrukturfråga är Götalandsbanan. Frågan om en järnvägsförbindelse mellan Stockholm och Göteborg är ingen ny fråga utan har funnits på agendan under lång tid. Jag upplever dock att det under 2006 intensifierades genom det projekt som startades upp mellan ett antal kommuner och regioner. En idéstudie kommer att presenteras under Det är inte svårt att förstå betydelsen av en järnväg som får restiden från Ulricehamn till Borås på minuter och minuter till Jönköping. Vårt strategiska läge mellan två stora arbetsmarknader och högskoleorter kommer att vara betydelsefull för kommunens utveckling. Trycket på bostadsmarknaden har under året varit stort. Befolkningsökningen på 55 personer låter kanske inte mycket men är den högsta sedan Det finns efterfrågan på fler lägenheter i Ulricehamn. Större projekt såsom Åsunda sjöstad och STUBO:s planer för Grodparken är välkomna i detta sammanhang. Den fördjupade översiktsplanen över Ulricehamns stad kommer att ta fram de utvecklingsområden som behövs för staden. Roland Karlsson kommunstyrelsens ordförande 2006 var det valår. En stor eloge till alla de som på olika sätt engagerade sig i och runt valarbetet. Som brukligt är så gjordes också en översyn av vår politiska organisation inför den nya mandatperioden. Trenden att mer och mer makt och inflytande skall ges till de folkvalda i kommunfullmäktige skapades genom ytterligare en Övergripande del

6 Organisation och ledning Ulricehamns Energi AB Ägande: 100 % UFSAB Ägande: 100 % STUBO AB Ägande: 100 % Kommunfullmäktige Ulricehamns Turistbyrå ekonomisk förening Ägande: 47 % 7H Kraft AB Ägande: 20% Valberedning Revision Valnämnd Krisledningsnämnd Kommunstyrelse Miljö- och byggnämnd Barn- och utbildningsnämnd Vård- och omsorgsnämnd Serviceutskott Arbetsutskott BUN Arbetsutskott Gymnasieutskott VON Arbetsutskott Socialutskott Kulturutskott Barn- och utbildningsförvaltning Kommunledningskontor Kulturförvaltning Serviceförvaltning Miljö- och samhällsbyggnadskontor Vård- och omsorgsförvaltning Fr. o m gäller ny organisation där serviceutskott och kulturutskott upplösts och en demokratiberedning under kommunfullmäktige tillkommit. Kommunfullmäktige (december 2006) Wilhelmsson Roger (m) ordförande Frändås Berit (s) vice ordf. Alexandersson Reino (s) ledamot Andersson Anders (c) ledamot Andersson Ing-Marie (c) ledamot Andersson Kjell (s) ledamot Andersson Liselotte (c) ledamot Andersson Åke (spi) ledamot Basth Ingemar (mp) ledamot Bengtsson Marie-Louise (v) ledamot Berglund Lars (spi) ledamot Borg Lars (fp) ledamot Borg-Saviharju Ingegärd (mp) ledamot Carlsson Mikael (c) ledamot Dahlén Anders (m) ledamot Eckerlid Börje (c) ledamot Ejderhall Per-Olof (sd) ledamot Enander Mats (s) ledamot Eriksson Aira (s) ledamot Evebring Siv (kd) ledamot Forsmann Jan (s) ledamot Gullander Marcus (c) ledamot Gustafsson Lisbeth (fp) ledamot Holmín Lars (m) ledamot Håkanson Gulli (fp) ledamot Isaksson Göran (s) ledamot Johansson Per (m) ledamot Juliusson Margareta (m) ledamot Karlsson Roland (c) ledamot Karlsson Siv (s) ledamot Kärrsmyr Ingvar (kd) ledamot Lohász Monica (s) ledamot Majlund Mika (s) ledamot Molander Birgitta (m) ledamot Molander Carljohan (m) ledamot Nyberg Carl-Eric (spi) ledamot Olsson Allan (kd) ledamot Persson Stigbjörn (s) ledamot Ryberg Hanna (c) ledamot Sandquist Gunnel (c) ledamot Skarland Inga-Kersti (s) ledamot Sparre Ingrid (m) ledamot Stockzelius Ann (c) ledamot Sundh Jan-Olof (v) ledamot Svensson Ulf (c) ledamot Tiberg Karl-Olof (s) ledamot Westermark Barbro (s) ledamot Widell Ingela (kd) ledamot Wilhelmsson Kristina (m) ledamot Övergripande del - 2 -

7 Kommunstyrelse Ordförande Vice ordförande Roland Karlsson (c), kommunalråd Kjell Andersson (s) Barbro Westermark (s) Göran Isaksson (s) Inga-Kersti Skarland (s) Liselotte Andersson (c) Ulf Svensson (c) Carljohan Molander (m) Lars Holmin (m) Kristina Wilhelmsson (m) Ingvar Kärrsmyr (kd) Gulli Håkanson (fp) Jan-Olof Sundh (v) Mandatfördelning i kommunfullmäktige Totalt antal mandat: 49 Före valet Efter valet s c m kd fp v mp spi Barn- och utbildningsnämnd 10 9 Ordförande Vice ordförande Anders Dahlén (m) Inga-Kersti Skarland (s) s c m kd fp spi v mp sd Vård- och omsorgsnämnd Ordförande Lars Borg (fp) Vice ordförande Göran Isaksson (s) Miljö- och byggnämnd Ordförande Börje Eckerlid (c) Vice ordförande Karl-Olof Tiberg (s) Kommunens ledningsgrupp Kommunledningskontor: Kommunchef Karl-Erik Claesson Kanslichef Anita Dahlengren Ekonomichef Olof Olsson Personalchef Christer Lindström Serviceförvaltning: Servicechef Birgitta Larsson Kulturförvaltning: Kulturchef Birgitta Adler Miljö- och samhällsbyggnadskontor: Tillförordnad miljö- o samhällsbyggnadschef Maria Karlsson Barn- och utbildningsförvaltning: Barn- och utbildningschef Göran Nyman Vård- och omsorgsförvaltning: Vård- och omsorgschef Ewa Roslund Övergripande del

8 Allmän översikt och omvärldsanalys Ulricehamns kommun har i likhet med de senaste åren arbetat systematiskt med omvärldsanalys. Thomas Fürth, forskningsledare vid Kairos Future, anlitades av kommunen i början av 2007 för att ge sin bild av trender och tendenser i omvärlden och hur det påverkar oss i ett lokalt perspektiv. Fürth beskrev bland annat vilka förändringar vi står inför i samband med generationsväxlingar med nya värderingar och förändrad livscykel. Fürth påpekade att dagens unga är morgondagens äldre och för att möta deras krav måste kommunen vara medveten om hur yngre generationer skiljer sig från äldre generationer. Den påverkan detta får på kommunen blir synnerligen viktigt att väga in i beslutsfattande och planering. Trender i omvärlden och väsentliga händelser 2006 undersökning genomförd av revisions- och konsultföretaget Lindebergs Grant Thornton i slutet av Klimathotet är en av vår tids viktigaste framtidsfrågor som under 2006 uppmärksammats alltmer. Debatten handlar inte längre om att det äger rum en klimatförändring, utan om vad vi kan göra för att begränsa den. Sambanden mellan tillväxt och energikonsumtion är ett av de stora globala problemen. Forskning pågår bland annat i Japan i syfte att öka energieffektiviteten hos produkter, främst elektronikprodukter. Tillväxtförutsättningarna skiljer sig allt mer mellan olika delar av landet så att den regionala polariseringen i fråga om tillväxt och sysselsättning ökar har kännetecknats av hög global tillväxt. Stort fokus har riktats mot USA som påverkats av ett bakslag både inom industrisektorn och på fastighetsmarknaden. Tillväxten i USA väntas innebära en viss dämpning under 2007 som kan ge en del återverkningar på världskonjunkturen. I Europa blev tillväxten under 2006 allt bättre trots höga energipriser och en starkare euro. I Kina och Indien har tillväxten 2006 fortsatt i oförminskad takt med en BNPtillväxt om drygt 10 % i Kina och ca 8 % i Indien. Med hjälp av den goda omvärldskonjunkturen har Sveriges export fortsatt att övertyga. Inte minst den starkare utvecklingen i Europa under 2006 har gynnat de svenska exportföretagen. Investeringarna har tagit ny fart, inte minst bostadsbyggandet. Sammantaget ökade Sveriges BNP 2006 med 4,5 %, vilket är tredje året i rad som BNP ökar mer än den långsiktiga tillväxttrenden. Trots en viss inbromsning i USA:s tillväxt under senare delen av 2006 ser utsikterna fortsatt gynnsamma ut för svensk ekonomi. Den fortsatt starka utvecklingen i Asien tillsammans med en förbättring i Europa ger goda förutsättningar för Tillväxtutsikterna för 2007 har av flera prognosinstitut reviderats upp i nivån 3,5 % och för 2008 förutses en BNP-tillväxt om 3 %. Den inhemska efterfrågan med privat konsumtion och investeringar som tagit ny fart, inte minst bostadsbyggande, är huvudsakliga tillväxtsmotorer. Arbetsmarknaden med den mycket höga sysselsättningen under andra halvåret bidrog till att 2006 som helhet blev ett starkt år. En viss förväntad dämpning i den internationella konjunkturen medför att exporttillväxten blir lite långsammare 2007 än under Svenska företag är bland de mest tillväxtoptimistiska i världen och företagen i Europa är mer optimistiska om förutsättningarna i sina respektive länder än företagen i USA. Det visade en ny global Sveriges kommuner och Landsting har pekat ut 10 frågor som särskilt viktiga att följa under Bland frågeställningarna finns finansieringsprincipen, statlig finansiering av LSS, avtal 07, nationella IT-strategin för vård- och omsorg, en flexibel skola och former för samverkan. Nutek har på uppdrag av Ansvarskommitten beräknat och analyserat hur framtidens arbetsmarknadsregioner kan se ut Konstateras att mellan minskade antalet lokala arbetsmarknader från 187 till 85 stycken. Nutek har beräknat att antalet arbetsmarknadsregioner 2030 har minskat till 54 stycken. Ansvarskommittén är en parlamentarisk kommitté som tillsattes våren Kommittén som har uppdraget att föreslå förändringar av den offentliga strukturen och uppgiftsfördelningen ska redovisa resultaten av sitt arbete Viktiga händelser och skeenden internt under 2006 Kommunens ekonomi Tidigt under året i samband med uppföljning efter första tertialet kunde konstateras en god stabilitet i kommunens resultatutveckling. Delårsbokslutet per den 31 augusti var positivt för samtliga nämnder med ett redovisat resultat för åtta månader som uppgick till 31,4 Mkr. Resultatet har fortsatt att utvecklas positivt även under årets tredje tertial och uppgick för 2006 totalt till 36,7 Mkr att jämföra med budgeterat resultat om 16,8 Mkr. Omständigheter utanför kommunens direkta kontroll bidrar till differensen om ca 20 Mkr jämfört med budget. Främst är det skatteintäkternas utveckling som bidrar till den goda resultatutvecklingen. Lägre kapitalkostnader på Förvaltningsberättelse - 4 -

9 grund av låga investeringar, pensionsfondens ökning och reavinster vid försäljning av tomtmark är andra faktorer som bidragit till det positiva resultatet. Nämndernas resultat utvisar samlat ett överskott om 2 Mkr vilket är lägre än föregående år. Kommunfullmäktiges budgethandling för 2007 innehöll ett uppdrag till förvaltningsorganisationen att under 2007 samordna och effektivisera verksamheten med 0,5 % av kommunens totala budgetomslutning vilket innebär förändringar i nivån ca 5 Mkr. Uppföljning och utvärdering av verksamheten Kommunalpolitiska handlingsprogrammet för innevarande mandatperiod antogs av kommunfullmäktige under början av Handlingsprogrammet utmynnade i 23 målsättningar för mandatperioden. Ambitionen i förvaltningsorganisationen har varit att bearbeta och omsätta handlingsprogrammet i daglig verksamhet. Uppföljning och utvärdering av verksamheten genomfördes under året kontinuerligt både på kommunnivå och för koncernen som helhet. Delårsbokslut per augusti och uppföljningsrapporter per februari, april, juni och oktober har utarbetats för behandling i nämnder, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens arbetsutskott genomför varje tertial koncern- och kommungemensam uppföljning av verksamheten med nämndspresidier och förvaltnings-/bolagschefer. Under 2006 har särskilda insatser för uppföljning av Tingsholmsgymnasiets ekonomiska utveckling genomförts. Personal och organisationsutveckling En parlamentarisk arbetsgrupp med uppgift att utvärdera nuvarande nämndorganisation och föreslå eventuella förändringar inför nästa mandatperiod lämnade sitt förslag till förändringar under våren Organisatoriskt har beslutats om att kommunstyrelseutskotten service och kultur ska utgå ur organisationen. Beredningar under fullmäktige införs; dels en fast demokratiberedning och dels möjligheten med tillfälliga beredningar. Under året togs beslut om en ny samordnad säkerhetsorganisation organiserad till kommunledningskontoret, direkt underordnad kommunchefen. Under 2006 genomfördes en utredning för samordning och effektivisering av kommunens övergripande utvecklingsfrågor. Kommunstyrelsen beslutade under året att från och med inom kommunledningskontoret inrätta en ny utvecklingsenhet för samordning och effektivisering av övergripande utvecklingsfrågor inom områden som infrastruktur, mark- och exploatering, internationell samordning och omvärldsbevakning. Under slutet av 2006 startade ledarlyftet vars syfte främst är att hitta framtida ledartalanger i den egna organisationen och därmed säkra möjligheterna att bättra kunna rekrytera personal. Ungefär 20 personer deltar i projektet som omfattar en 3-årsperiod. Kommunen deltar med ett 20-tal deltagare i ett utbildningsprojekt Den företagsamma förvaltningen som Västra Götalandsregionen bedriver i samverkan med NUTEK. Projektet som startade under 2006 syftar till att göra den kommunala förvaltningen mer företagsam. Efter utredning beslutade kommunstyrelsen om samordning av gemensamma stödresurser mellan kommunens förvaltningar. De funktioner som berörts är fastighetsskötsel och lokalvård. Organisationen trädde ikraft den 1 juli Avfallsverksamhetens organisation har diskuterats under lång tid. Med tanke på de förändringar som ligger framåt i tiden är det viktigt att långsiktigt bedöma organisation, kompetensförsörjning och samordningsmöjligheter. Under året har underlag utarbetats och förslag till framtida avfallsorganisation kommer att presenteras under våren Ewa Roslund anställdes från 1 oktober som vård- och omsorgschef. Befolkningsutvecklingen Målsättningen för 2006 var en ökning med 60 personer i förhållande till folkmängden per Invånarantalet uppgick den 31 december 2006 till vilket är en ökning under 2006 med 55 personer. Ökningen som därmed är något under målsättningen berodde främst på ett mycket positivt flyttningsnetto om 95 personer och ett förhållandevis lågt negativt födelsenetto. Infrastrukturplanering Utbyggnaden av Rv 40 till motorväg är en av kommunens viktigaste framtidsfrågor. Utbyggnaden mellan Borås och Ulricehamn sker etappvis och, efter att Kyllaredsmotet färdigställts, kunde första etappen som sträcker sig till i höjd med infart mot Dalsjöfors invigas den 25 november. Etapp 2 som är beräknad att bli färdig till hösten 2007 når in i Ulricehamns kommun väster om Getared. Etapp 3 som är slutetapp till Ulricehamn beräknas för byggstart tidigast hösten Arbetet med att säkra slutetappen har hög prioritet. Motorvägsutbyggnaden kommer omgående att i kommunen ställa krav på olika planeringsåtgärder och ställningstaganden i strategiska frågor Förvaltningsberättelse

10 Framtidsplan för järnvägen i Västsverige presenterades av regeringen i början av 2004 vilket i stort följer tidigare remissyttranden från Västra Götalandsregionen om att Göteborg Borås är den viktigaste etappen av Götalandsbanan och etappen Mölnlycke Rävlanda/Bollebygd via Landvetter flygplats är i framtidsplanen planerad till perioden Ett särskilt projektkontor för att driva projektet Götalandsbanan delen Borås Jönköping Linköping etablerades i Jönköping från och med hösten Under 2006 har en idéstudie utarbetats som ska ligga till grund för framtida förstudie och planering. Ambitionen är att stödja och utveckla former för ett fördjupat arbete i dialog med Banverket, med det övergripande målet att Götalandsbanan i sin helhet ska vara fullt utbyggd redan år Håkan Jacobsson har under 2006 varit knuten till projektkontoret på deltid 40 %. arbetsgrupp med representanter för näringslivet och kommunen utarbetat ett förslag till varumärkesberättelse som del i en framtida marknadsplan. Framtidsberättelsen beslutades av kommunstyrelsen vid junisammanträdet att utgöra vägledning i det fortsatta arbetet. Nyföretagandet ligger i Sverige på en i en internationell jämförelse relativt låg nivå. Ulricehamns kommun utgör inget undantag, men ligger i jämförelse med övriga Sjuhäradskommuner väl framme. Antalet nyregistrerade aktiebolag har mellan 2005 och 2006 ökat med 13 bolag (43 %). Nyregistrerade företag i Ulricehamns kommun Enskild firma Handelsbolag Aktiebolag Utvecklingsområden Planprogram för Lassalyckans idrottsplats har under 2006 antagits för att ligga till grund för fortsatt detaljplanering. Under oktober återupptogs arbetet mellan partierna i en arbetsgrupp om den fortsatta utvecklingen på f d järnvägsområdet. Arbetsgruppen har utarbetat ett idéförslag om en stadens park för alla generationer där bland annat skateboard skall kunna integreras. Förslag finns även om att etablera ett besökscentrum med turistbyrå och kulturella utställningar. Lokal näringslivsutveckling och arbetsmarknad Gällstad som handelscentrum har under 2006 haft en fortsatt positiv utveckling. Antalet besökare 2006 uppgick till 1,3 miljoner vilket är en ökning jämfört med 2005 då antalet besökare var 1,2 miljoner. Gällstadbygdens företagarförening presenterade under 2004 en vision 1000 nya jobb Under 2004 och 2005 ökade antalet nettoarbetstillfällen med ett 50-tal årligen. Genomförd uppföljning av antalet nya arbetstillfällen 2006 uppgår till 30 och prognos för 2007 är 55 nya nettoarbetstillfällen. Gällstadföretagen har initierat uppbyggnaden av ett textilt kunskaps- och upplevelsecentrum med arbetsnamnet Textilium. Stickakademin startades 1998 som ett projekt på Textilhögskolan i Borås med syftet att utveckla svensk trikådesign. Sedan dess har verksamheten vuxit och designstudenter har haft möjlighet att se sina produkter förverkligas på något av Stickakademins företag, varav de flesta är verksamma i Ulricehamns kommun. Stickakademin som de senaste åren bedrivits med medel från Leader + avvecklades som projekt från och med Efterfrågan på lokaler för näringslivsverksamhet har ökat vilket är en positiv signal för framtiden. Inom näringslivsprogrammet har en Förvaltningsberättelse Andelen arbetslösa och andel i arbetsmarknadspolitiska program av arbetskraften i december uppgick i riket till 7,0 % vilket ska jämföras med 6,4 % i länet. Ulricehamns kommuns arbetslöshetstal uppgick till 4,9 % vilket är betydligt lägre än snittet för både riket och länet. Jämfört med december 2005 är det en kraftig förbättring av arbetsmarknadsläget från 2005 års siffra på 6,1%. Genom en minskad arbetslöshet har en minskad efterfrågan på Arbetscentrums arbetsmarknadsprogram skett. Detta har bland annat inneburit att antalet personer inom aktivitetsgarantin minskat kraftigt mellan 2005 och Kommunstyrelsen beslutade att avveckla Arbetscentrum. I Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i Sveriges kommuner 2005 hamnade Ulricehamns kommun på 89:e plats, jämfört med 2004 är det en försämring med 65 platser. Konstateras att konkurrensen är stor mellan landets kommuner men att uppmärksamhet måste till för enskilda frågeställningar där resultatet försämrats. Koncernsamverkan Energibolagets nybyggnation av fastighet för kontor, förråd, garage mm var inflyttningsklar vid halvårsskiftet Kommunens ITenhet som sedan länge varit trångbodda i Stadshuset inryms nu även i den nybyggda kontorsfastigheten. Bredbandsutbyggnaden har fortsatt under 2006 och genom samarbete med flera andra aktörer har uppnåtts i det närmaste full bredbandstäckning i kommunen. Kabel-TV utbyggnaden ansluter omkring 1500 hushåll vilket motsvarar omkring hälften av samtliga hushåll i flerfamiljshus i kommunen. Arbetet med att störningssäkra elnätet har inneburit att 15 km luftledningar ersatts av markförlagda kablar. Utbygg-

11 naden av fjärrvärme har 2006 utökats med 48 fastigheter med ca kwh vilket innebär en betydande volymökning med över 15 %. Luktproblematiken vid avloppsreningsverket har lösts och följts upp med ett flertal åtgärder som förutom utökade reningsåtgärder även inneburit installation av larmsystem. STUBO har under 2006 slutfört byggandet av 15 bostadsrättslägenheter i kvarteret Ålen Jägaregatan 35. Ombyggnation av fastigheten kvarteret Duvan har slutförts under året. Begäran har inlämnats om planändring i kvarteret Norra Amerika 1. Köp har genomförts av bostadsrätterna i Ulricehamnshus 6 (Kullen). Rolf Granlöf har rekryterats som ny VD i STUBO med tillträde från och med den 1 februari UFSAB har fattat beslut om att på Vist industriområde uppföra produktionslokaler om kvm åt Westpipe AB som beräknas vara inflyttningsklara under slutet av februari Överläggningar har under året inletts om att i samarbete med New Wave Group uppföra ett större lager på Vist industriområde. Under perioden januari oktober 2006 uppgick antalet gästnätter i Ulricehamns kommun till vilket är en ökning med 25 % jämfört med föregående år. Virtuella turistbyrån med ständigt uppdaterad webbaserad information har införts under året. Under första mätperioden om 9 månader har haft besökare. Nordisk vänortskonferens som genomförs vartannat år ägde rum den maj 2006 förlagd till Övre Eiker i Norge. Kultur för tillväxt och stadsutveckling var fackteman för konferensen. Ulricehamns kommun bidrog med två föredrag och presentationer under dagarna. Dels ett föredrag om regional utveckling i Västra Götaland och Sjuhärad och dels en presentation av Stickakademin där också en tidigare designstudent deltog och berättade om sina positiva erfarenheter från Stickakademins verksamhet i Gällstad. En studieresa till Lempäälä i Finland genomfördes i april med ett antal representanter för näringslivet och kommunen för att studera infrastrukturfrågor. Inom ramen för EU-programmet Ungdom deltog tio gymnasieungdomar och två ledare i ett ungdomsutbyte i Uslar, Tyskland under en vecka i juli tillsammans med deltagare från Övre Eiker, Kerteminde, Uslar, North Berwick och Cluchów (Uslars polska vänort). Inom barn- och utbildningsförvaltningen pågår ett omfattande internationellt arbete där de flesta skolverksamheter är berörda. Flera grundskolor deltar i Comeniusprojekt. Engagemang har byggts upp i flera skolor för Voi i Kenya. På förvaltningsnivå har internationellt samarbete byggts upp med sju länder i ett program som benämns Learning Togehter Internationally för skolutveckling, för elever i behov av särskilt stöd och IT-frågor. Ulricehamn var i mitten av september värd för ett 30-tal deltagare i programmet. Samverkan internationellt, nationellt och regionalt Sommardesignkontoret innebär att studenter vid landets designskolor genomför projekt åt företag och verksamheter. Under sommaren 2006 genomfördes flera projekt i kommunen, bland annat förslag till höghusbyggnation i området kring Grodparken samt hur en museiverksamhet skulle kunna etableras på f d järnvägsområdet. Inom personalprojektet ökad hälsa har under 2006 inom kommunalförbundet bildats ett medarbetarcentrum vars syfte är att stimulera till ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Verksamheten vid Espira tillväxtcenter och Inkubator, som varit projekt inom Sjuhärads kommunalförbund, har under våren 2006 knoppats av till stiftelse och bolag. Navet överfördes till Sjuhärads kommunalförbund från och med Marknadsföringskampanjen Bo i Sjuhärad genomfördes under våren med bland annat Skattjakt i Slottsskogen. Karl-Erik Claesson kommunchef Förvaltningsberättelse

12 Finansiella fakta i korthet Följande finansiella fakta presenteras för att ge en lättåtkomlig bild av hur kommunens ekonomiska förutsättningar ser ut. All fakta kan ses på andra ställen i denna årsredovisning men den komprimerade och renodlade formen prioriterar de viktigaste ekonomiska aspekterna. Detta avsnitt är således till för den som snabbt vill sätta sig in i och få en överskådlig bild av Ulricehamns kommuns ekonomi. Finansiella nyckeltal Nettokostnadernas andel (%) 96,9 99,2 102,5 Soliditet (%) 81,7 78,5 79,3 Balanskravet uppfyllt Ja Ja Nej Kommunen i siffror Mkr Bruttoomsättning Bruttokostnader (inkl. avskrivn) Balansomslutning Nettoinvesteringar 29,8 25,4 34,4 Skattesats (kr) 20,98 20,98 20,98 Under treårsperioden har bruttokostnaderna ökat med 41 Mkr (4,3 %). Under samma period har bruttoomsättningen, dvs. intäkterna, ökat med 94 Mkr (10,0 %). Utvecklingen jämfört med föregående 3-årsperiod är god. Intäkterna har nu ökat mer än verksamhetens bruttokostnader. Skattesatsen har under de tre senaste åren ej förändrats. Verksamhetens nettokostnader har under perioden tagit en stor del av skatte- och bidragsintäkterna. Under 2006 blev nettokostnadsandelen 96,9 %. Skatteintäkterna och de generella statsbidragen täcker således verksamhetens nettokostnader. Kommunens soliditet är mycket god och har förbättrats ytterligare jämfört med tidigare år. Känslighetsanalys Händelseförändring, Mkr Kostnad/Intäkt Personalkostnadsförändring med 1 % +/- 6,5 Bruttokostnadsförändring med 1 % +/- 10,0 Generella statsbidrag, förändring med 1 % +/- 2,0 Förändrad utdebitering med 1 kr +/- 32,0 Förändrat skatteunderlag med 1 % i riket +/- 7,0 En känslighetsanalys beskriver hur en händelseförändring påverkar kommunens största kostnads- och intäktsposter. Avsikten är att visa hur sårbar kommunen är om förändringen är negativ samt vilka möjligheterna är att öka intäkter alternativt sänka kostnader då förändringen är positiv. Förvaltningsberättelse - 8 -

13 Finansiell profil- i jämförelse med andra Observera att jämförelsen baseras på senast tillgängliga bokslut för i regionen ingående kommuner, dvs. år 2005 Den finansiella profilen anger i ett speciellt diagram var Ulricehamns kommun befinner sig finansiellt i jämförelse med genomsnittet av kommunerna i Västra Götalandsregionen. Visar profilen ett värde som är högre än 3, betyder detta att Ulricehamns kommun har ett bättre värde än genomsnittet i regionen. Skattefinansieringsgrad av investeringar Ulricehamns kommun hade en något starkare skattefinansieringsgrad under 2003 och 2005 medan 2004 var klart under snittet i länet beroende på resultatet på 16,4 Mkr. Soliditet Soliditeten är klart starkare än snittet i länet. Kommentarer och utveckling Nettokostnadsandel Nettokostnadsandelen 2005 uppgick till 99,2 % av intäkterna för skatter och generella statsbidrag. Resultatet låg därmed något över de 98 % som betraktas som god ekonomisk hushållning. Jämfört med 2004 förbättrades dock nettokostnadsandelen Resultat före extraordinära poster Detta resultat innehåller alla löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens kostnader ligga runt 1,5-2,0 % över en längre tidsperiod. Utvecklingen har varit ojämn; resultatet var 0,8 %, 2003, -1,8 % 2004 och 1,4 % Nettoinvesteringar Relateras nettoinvesteringarna till verksamhetens nettokostnader framgår att Ulricehamns kommun under hade en lägre investeringsvolym än genomsnittet för länet. Finansiella nettotillgångar I jämförelse med de flesta övriga kommuner i länet är de finansiella nettotillgångarna starka. Kassalikviditet Kassalikviditeten har utvecklats svagare än snittet i länet. Skattesats Ulricehamns skattesats som varit oförändrad var 75 öre lägre än genomsnittet för länet Budgetföljsamhet Budgetföljsamheten relaterat till verksamhetens kostnader uppgick till 0,5 % 2003, -0,8 % 2004 och 0,4 % Borgensåtagande Relaterat till verksamhetens kostnader var borgensåtagandena högre än genomsnittet för länet Ulricehamns kommun år Förvaltningsberättelse

14 Personalekonomisk redovisning Anställningar/årsarbetare efter anställningsform Utveckling per anställningsform Antal anställningar/förvaltning Antal anställningar Tillsvidare Visstid Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt BUF KLK Kultur MSB Service VOF Totalt Jämförelse med 2005 Totalt Förändring Tills Visstid Tills Visstid Totalt vidare vidare BUF KLK Kultur MSB Service VOF Totalt Visstid innefattar vikariat, projekt- och provanställning. Tabellen anger antal tillsvidare- och visstidsanställningar med månadsanställning enligt allmänna bestämmelser (AB), inklusive helt lediga. Vilande anställningar ingår ej utan endast aktiva anställningar. Kommunen har månadsanställningar vilket är en ökning från 2005 med 51 anställningar då antalet var (2004; ;1 955, 2002;1 959). Ökningen utgörs av visstidsanställningar motsvarande 40 st och tillsvidareanställningar motsvarande 11 st. Fördelningen mellan könen är kvinnor och 319 män Visstid* Tillsvidare Visstid innefattar vikariat, projekt- och provanställning samt plusjobb. Av samtliga månadsanställda har 16,9% en visstidsanställning (2005;14,7%) och 83,1% tillsvidareanställning (2005;85,3%). Fördelningen har förändrats i jämförelse med föregående år, detta då tillsvidareanställda minskat med 2,2% hade tillsvidaranställda ökat med 2,1% i förhållande till 2004, dvs. förändringen mellan anställningsformerna har under de senaste åren varierat runt 2%. Antal årsarbetare/förvaltning Antal årsarbetare Tillsvidare Visstid Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt BUF 512,5 137,8 88,9 23,3 762,0 KLK 32,5 14,5 4,8 6,0 57,8 Kultur 11,7 1,0 1,8 1,0 15,5 MSB 8,3 8,0 6,6 1,8 24,7 Service 120,2 44,0 32,3 9,9 206,4 VOF 581,8 45,0 90,5 8,4 725,7 Totalt 1 266,5 250,3 224,9 50, ,1 Jämförelse med 2005 Tills vidare Totalt Visstid Tills vidare Förändring Visstid Totalt BUF 687,1 102,5-37,3 9,7-27,6 Barn- och utbildningsförvaltningen har en nettominskning med 38 anställningar. Förvaltningen har minskat med 48 tillsvidareanställningar KLK Kultur 48,0 12,7 8,0 0-1,0 0 2,8 2,8 1,8 2,8 och ökat visstidsanställningar med 10 st. Minskningen på MSB 19,8 3,0-3,5 5,4 1,9 tillsvidareanställda kan hänföras till den omorganisation som skedde vid halvårsskiftet gällande lokalvårdare och fastighetsskötare. Service 124,3 29,3 39,9 12,9 52,8 VOF 612,9 94,3 13,9 4,6 18,5 Serviceförvaltningen tog då över de 48 anställningarna. Vård- och Totalt 1 504,8 237,1 12,0 38,2 50,2 omsorgsförvaltningen har ökat med 15 tillsvidareanställningar. Visstid innefattar vikariat, projekt- och provanställning Förvaltningsberättelse

15 Antalet årsarbetare i kommunen (tillsvidare- och visstidsanställda enligt AB) uppgick till 1 792,1 den 1 november Detta är en ökning med 50,2 årsarbetare i jämförelse med Liksom i tabellen för anställningar syns i antalet årsarbetare den omorganisation som skedde vid halvårsskiftet, gällande lokalvårdare och fastighetsskötare, från barn- och utbildningsförvaltningen till serviceförvaltningen. Barn- och utbildningsförvaltningen visar på en minskning i antalet årsarbetare, dock inte i lika stor grad som organisationsförändringen medförde. Vård- och omsorgsförvaltningen har ökat inom tillsvidareanställda med motsvarande 13,9 årsarbetare. Ökning för visstidsanställda har gjorts framförallt på serviceförvaltningen (12,9 årsarbetare), barnoch utbildningsförvaltningen (9,7 årsarbetare) och miljö- och samhällsbyggnadskontoret (5,4 årsarbetare). Utöver ovanstående anställningar har timanställningar utfört arbete motsvarande 129 årsarbeten vilket är färre än för 2005 då antalet var 142 (2004; 142, 2003; 139, 2002; 146). Anställda fördelade efter sysselsättningsgrad Diagrammen nedan bygger på antal tillsvidare- och visstidsanställningar med månadsanställning enligt allmänna bestämmelser (AB), inklusive helt lediga. Vilande anställningar ingår ej utan endast aktiva anställningar. Redovisning avser den 1 nov För 2006 gällde att 42% av totalt antal kvinnor arbetade deltid. Motsvarande siffra för 2005 var 43% d.v.s. för 2006 en minskning av andelen deltidsarbetande kvinnor. 58% av kvinnorna arbetade därmed heltid. För männen gällde att av totalt antal så arbetade 82% heltid vilket är en ökning med 2% från föregående år. För båda könen är tendensen att sysselsättningsgraden är på väg uppåt, se ovanstående diagram. Beslut finns om att anställda inom vård och omsorg successivt skall erbjudas den sysselsättningsgrad de önskar. Idag har de flesta inom äldreomsorgen den sysselsättningsgrad de önskar. Målsättningen för kostverksamheten är att högre sysselsättningsgrad skall erbjudas när tillfälle ges och att uppehållsanställningar i så stor utsträckning som möjligt skall ersättas av semesteranställningar. Många vill höja sin sysselsättningsgrad, dock inte ända upp till heltid. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för samtliga anställningar är 90,3% (2005; 90,1%, 2004;89,7%, 2003;89,0%, 2002;88,4%). Genomsnittlig sysselsättningsgrad för kvinnorna är 89,6% (2005;89,3%, 2004;89,0%, 2003;88,3%, 2002;87,5%) och för männen 94,3% (2005;94,4%, 2004;93,6%, 2003; 92,5%, 2002;92,3%). Antal personer per förvaltning Utveckling kvinnors sysselsättningsgrad Utveckling av mäns sysselsättningsgrad % 75-99% 100% % 75-99% 100% Tabellen nedan anger summering av unika personer anställda i respektive förvaltning liksom totalt för kommunen. En och samma person, med anställning på mer än en förvaltning, upptas på respektive förvaltning men ej i totalt för kommunen mer än en gång. Procentuell fördelning visar andelen tillsvidare- respektive visstidsanställda per förvaltning, kvinnor och män per förvaltning samt andelen totalt antal anställda per förvaltning i förhållande till totalt antal anställda i kommunen. Antal anställda personer/förvaltning Antal årsarbetare Tillsvidare Visstid* Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt BUF KLK 36, Kultur MSB Service VOF Totalt * Visstid innefattar vikariat, projekt- och provanställning Förvaltningsberättelse

16 Procentuell fördelning Totalt Totalt Tills Visstid Kvinnor Män Totalt vidare BUF 84 % 16 % 79 % 21 % 41 % KLK 82 % 18 % 66 % 34 % 3 % Kultur 82 % 18 % 88 % 12 % 1 % MSB 63 % 37 % 63 % 37 % 1 % Service 79 % 21 % 76 % 24 % 12 % VOF 87 % 13 % 93 % 7 % 42 % Totalt 84 % 16 % 84 % 16 % 100 % Miljö- och samhällsbyggnadskontoret är den förvaltning som har störst andel visstidsanställda (37%). Arbetet på förvaltningen präglas för närvarande av en ökad arbetsbelastning och ett antal projekt, därav den stora andelen visstidsanställningar. Den övervägande andelen av kommunens anställda är kvinnor. Endast 16% av kommunens totalt antal anställda är män. Rekrytering av män till kvinnodominerande yrkesgrupper är ett ständigt pågående arbete. Jämförelse könsfördelning/förvaltning Män Kvinnor BUF KLK Kultur MSB Service VOF Totalt Den förvaltning som har jämnast könsfördelning är miljö- och samhällsbyggnadskontoret. De större förvaltningarna är starkt kvinnodominerade. På kulturförvaltningen finns idag två män anställda. Inom serviceförvaltningen återfinns flest kvinnor och det inom de traditionella kvinnodominerade yrkesgrupperna i kostverksamheten och lokalvården medan männen arbetar inom det tekniska området. På kommunledningskontoret finns det män och kvinnor representerade inom de flesta områdena, men andelen kvinnor väger över. Totalt för kommunen har tre män tillkommit sedan föregående år vilket motsvarar en ökning med 1,0%. För kvinnor gäller en ökning med 2,6%, d.v.s. kommunen har totalt rekryterat fler kvinnor än män under det gångna året. Åldersstruktur Från 50 år och uppåt återfinns procentuellt sett störst andel (41%) anställda i förhållande till antal arbetsföra år. Största åldersgruppen på ett tioårsintervall är år (29%) följt av åldersgruppen år (28%). Medelåldern för kvinnorna är 45,4 år (2005; 45,4, 2004;45,2, 2003; 45,2) och för männen 45,3 år (2005;44,8, 2004;44,2, 2003;44,4). Medelåldern för samtliga månadsanställda ligger därmed på 45,4 år (2005;45,3, 2004;45,0, 2003;45,0). Personalrörlighet Personalrörlighet för tillsvidareanställda enligt AB Antal anställningaställningaställning- föränd- föränd- Antal an- Nyan- Total Netto- i början av i slutet av ar under ring i ring året året året antal 2006 Kvinnor ,0 % Män ,4 % Angivet år gäller från 1 jan 2006 till 31 dec I detta urval ingår endast tillsvidareanställningar. Med nyanställningar menas både externa och interna rekryteringar. Vilande tjänster ingår ej. Att summan i slutet av perioden inte alltid överensstämmer med summan av nyanställningar och antal anställningar i början, beror på att förändringar av anställningar inom den egna enheten inte ingår. Nettoförändring innebär andel nyanställda minus andel som avslutats. Ovanstående tabell anger en procentuell minskning totalt i kommunen. Kommunen har dock till antalet ökat under det gångna året, ökningen utgörs dock av visstidsanställda vilka inte finns med i ovanstående tabell. Av den totala förändringen på 61 personer utgör 52 personer de som är över 60 år vid avgång d.v.s. 85%. Vanliga avgångsorsaker är pensionsavgång vid 65 år eller tidigare samt sjukersättning. Personalomsättning Av kommunens tillsvidareanställda har 172 personer slutat sin anställning i Ulricehamns kommun under perioden Av dessa har 45 gått i pension. 37 personer har bytt anställning inom kommunen. Samtliga lediga tjänster internannonseras i kommunen. Under 2006 var det totalt 214 tjänster och av dessa var 102 tillsvidare och 112 på visstid. 37% var inom vård- och omsorgsförvaltningen, 54% inom barn- och utbildningsförvaltningen och övriga förvaltningar stod för 9 % tillsammans. Antalet utannonserade tjänster under 2006 var totalt lägre än de två föregående åren. Förvaltningsberättelse

17 Pensionsavgångar respektive 65-åringar Pensionsavgångar åringar Diagrammet visar dels antal personer som avgått med ålderspension åren 2002 till 2006 och dels antal personer som fyller 65 år 2007 till Antalet personer som fyller 65 år de följande fem åren ökar med 69 st i förhållande till det antal som gått i pension de fem föregående åren. Eftersom avgångsskyldigheten har ändrats från 65 till 67 år kan det möjligen bli en förskjutning i pensioneringsåldern. Fr. o. m.2004 då förändringen i pensionsålder ändrades har endast ett fåtal personer utnyttjat möjligheten att kvarstå i tjänst till 67 år. Av de 217 personer som uppnår 65-årsåldern de kommande fem åren återfinns de flesta i yrkesgrupperna undersköterskor/vårdare (65 st), lärare (51 st) samt måltidspersonal (22 st). Procentuellt motsvarar det för respektive yrkesgrupp 11,9%, 15,8% och 26,5%. Arbetad tid och frånvaro Tidsanvändning för samtliga anställda enligt AB Antal timmar % av överenskommen arbetstid Tidsanvändning Arbetad tid exkl. fyllnad och övertid ,8 74,1 74,2 73,4 73,8 Semester/ferie/uppehåll ,6 10,8 10,7 10,6 10,6 Sjukdom/Rehab ,0 6,7 7,2 7,1 6,6 Föräldraledighet ,4 4,3 4,1 3,9 4,0 Övriga ledigheter ,2 4,1 3,8 5,0 5,0 Totalt överenskommen arbetstid Förvaltningsberättelse

18 26,2 % (2005; 27,0%) av den överenskomna arbetstiden består av olika typer av frånvaro från arbetet. Under rubriken Övriga ledigheter ryms bland annat friår, studieledighet, facklig tid och enskilda angelägenheter. Andelen arbetad tid, av den totala tid anställningen består av, kan anses utgöra ett mått på organisationens effektivitet. 2002; tkr). Häri inkluderas skuld för innestående ferielön med tkr och uppehållslön med tkr. Semesterlöneskulden har ökat i förhållande till föregående år detta delvis beroende på att lönerna har blivit högre. Antal återstående semesterdagar över tid/förvaltning Tidsanvändning för tillsvidare- och visstidsanställd personal samt timavlönade 10,6 4,0 Semester/ferie eller uppehåll är den vanligaste frånvaroorsaken, därefter kommer egen sjukdom. Skulden för övertid var tkr år 2006 (2005;1 912, 2004;1 873 tkr, 2003;1 910 tkr, 2002;2 064 tkr). Utöver den överenskomna arbetstiden har timmar mertidsarbete utförts och timmar övertid vilket motsvarar 14 (2005;13) respektive 3,7 (2005;4) årsarbetare. Den totalt arbetade tiden inklusive fyllnads- och övertid (för samtliga anställda enligt AB) motsvarar årsarbeten (2005;1 603, 2004;1 590, 2003;1 625, 2002;1 629). Av dessa årsarbeten har (81,5%) varit kvinnor och 300 (18,5%) män. Ett årsarbete motsvarar timmar. Semesteruttag fördelade på kvinnor och män Semesterår ,6 5,0 Uttagna dagar i snitt/ 73,8 anställd Tidsanvändning Kvinnor Återstå- ende dgr i snitt/ anställd Uttagna dagar i snitt/ anställd Män Återstående dgr i snitt/ anställd BUF KLK Kultur MSB Service VOF Ovanstående uppgifter avser endast semester, ej ferie- /uppehåll. Kommunens anställda har semesterdagar per år beroende på personlig ålder. Skyldighet föreligger att varje år ta ut minst 20 semesterdagar. Max 40 dagar får sparas. Arbetad tid exkl. fyllnad och ö-tid Semester/ferie/uppehåll Sjukdom/Rehab Föräldraledighet Övriga ledigheter Kommunens löneskuld för outtagna semesterdagar uppgick år 2006 till tkr (2005;29 321, 2004; 28828, 2003; tkr, Förvaltningsberättelse Tendensen gällande återstående (sparade) semesterdagar är att antalet har minskat från Från 2004 har antalet dagar ökat på förvaltningarna kultur och kommunledningskontoret för att under 2006 istället minska. Marginell ökning av återstående semesterdagar går att se på förvaltningarna barn- och utbildning, vård- och omsorg och service. Sjukdom En sjukskrivning kan vara på 100%, 75%, 50% eller 25% av den anställdes ordinarie arbetstid. Detta innebär att en person som är deltidssjukskriven på exempelvis 25% är i tjänst resterande 75% av sin ordinarie arbetstid. Att notera är att ett fåtal individer får stor effekt på en liten förvaltning såväl när det gäller sjukfrånvaro som frisknärvaro. Nedan redovisas sjukfrånvaro i förhållande till olika faktorer. Dessa är; -Sjukfrånvarodagar i förhållande till snittanställningar, d.v.s. anställningsdagar för samtliga anställda/kalenderdagar ej hänsyn till sysselsättningsgrad -Sjukfrånvarodagar/anställd frånvarodagar är omräknade med hänsyn till frånvarons omfattning -Sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid Ovanstående faktorer resulterar i olika statistiska uppgifter vilka i sig inte är lämpliga att jämföra utan bör ses som separata uppgifter BUF KLK Kultur MSB Service VOF Sjukfrånvaro i nedanstående tabell presenteras i effektiv tid, d.v.s. sjukfrånvaro del av dag genererar statistiskt sett inte en hel

19 frånvarodag utan faktisk frånvarotid. Exempelvis räknas två halva sjukdagar om till en hel. Sjukfrånvarodagar i förhållande till snittanställningar per förvaltning Sjukfrånvaro Frånvarodagaanställdagaanställanställn Kvinnor Frånvarodgr/ snitt- Frånvaro- Män Frånvarodgr/ snitt- Totalt Frånvarodgr/snitt BUF , ,0 23,7 KLK , ,8 28,4 Kultur , ,1 16,0 MSB 96 6,2 52 5,8 6,1 Service , ,3 19,9 VOF , ,1 32,1 Totalt för kvinnor ligger sjukfrånvaron/snittanställd på 29,3 dagar (2005;30,8, 2004;32,4, 2003; 30,0, 2002;26,4) medan männen har ett snitt på 13,3 dagar (2005;16,2, 2004;18,2, 2003; 18,2, 2002; 16,1). I ovanstående tabell ingår korttidssjukfrånvaro för samtliga anställda d.v.s. även anställda på andra avtal än AB. För barn- och utbildningsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen kan noteras fler korttidssjukfrånvarodagar per anställd i jämförelse med föregående år. Däremot ligger de båda förvaltningarna i nivå eller lägre än år 2004 eller åren dessförinnan. Vid halvårsskiftet skedde en omorganisation för kommunens lokalvårdare samt vissa fastighetsskötare. Ett femtiotal lokalvårdare bytte förvaltning från barn- och utbildningsförvaltningen till serviceförvaltningen vilket kan ge en effekt på ovanstående siffror. Serviceförvaltningen fick fler antal anställda medan barn- och utbildning fick färre anställda. Serviceförvaltningen visar tillsammans med de tre andra förvaltningarna under kommunstyrelsen på minskat antal korttidssjukfrånvarodagar, vilket delvis kan bero på det ökade stödet som dessa fyra förvaltningar har fått avseende korttidssjukfrånvaro i form av Projekt Hälsocoach. Projektet innebär att anställda sjukanmäler sig till en sjuksköterska och därigenom får medicinsk rådgivning. Utöver detta följer sjuksköterskan även upp upprepad korttidssjukfrånvaro tillsammans med den anställde och chefen. Utveckling av korttidssjukfrånvaro totalt i kommunen Jfr. antal sjukfrånvarodagar i förhållande till snittställningar/ förvaltning BUF 19,6 22,7 23,6 23,2 23,7 KLK 20 22,3 23,8 23,6 28,4 Kultur ,6 12,2 16,0 MSB 4,4 9,2 5,3 11,1 6,1 Service 23,1 24,4 32,1 23,9 19,9 VOF 31,1 34,8 37,6 35,8 32,1 Totalt kommunen 24,6 27,7 30,1 28,4 26,7 Frånvarodagar/anställd Antalet sjukfrånvarodagar i förhållande till snittanställningar per Korttidsfrånvaron (dag 1-14 inklusive karensdag) för 2006 motsvarade dagar. Detta är en ökning i jämförelse med föregå- förvaltning har totalt för kommunen minskat. Att antalet dagar varierar kraftigare på en liten förvaltning beror på att sjukfrånvaron för en eller ett fåtal personer får stor genomslagskraft i förhålende år då kommunen hade den lägsta siffran på de senaste fem åren (6 605). Under 2004 var siffran dagar. Under 2004 och lande till antalet snittanställningar. den senare hälften av 2003 redovisades korttidssjukfrånvaro från dag Vid jämförelse med 2002, då redovisning gjordes i Korttidssjukfrånvaro antal frånvarodagar/anställd enlighet med idag, dag 1-14, var antalet dagar I jämförelse Korttidssjukfrånvaro med 2002 är det 893 dagar färre under BUF 3,34 3,16 2,91 2,85 2,91 KLK 3,15 1,58 2,47 2,87 2,69 Kultur 4,87 5,44 10,15 9,36 6,12 MSB 6,1 4,25 3,14 4,13 3,74 Service 3,58 3,7 3,31 2,98 2,53 VOF 5,17 4,81 4,96 4,06 4,60 Totalt kommunen 4,17 3,89 3,87 3,44 3, Förvaltningsberättelse

20 Sjukfrånvaro i relation till arbetad tid I enlighet med årsredovisningslagen redovisas i nedanstående tabell sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid för helåret Redovisningen inkluderar sjukfrånvaro för timavlönade samt ferie- och uppehållsanställda. Frisknärvaro Frisknärvaro anger andelen anställda som inte har haft någon registrerad sjukfrånvaro under året. Totalt för kommunen för 2006 var frisknärvaron 39,9 % (2005; 42,4 %) vilket är en minskning från föregående år med 2,5 procentenheter. Kulturförvaltningen, miljö- och samhällsbyggnadskontoret och serviceförvaltningen visar ökat frisktal medan övriga förvaltningar har minskat frisknärvaron. Sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid Sammanlagd Ordinarie Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro ordinarie arbetstid i Total sjuk- Total sjuk- Sjukfrånvaro fr.o.m. dag 60 i förhållande arbetstid antal årsar- frånvaro frånvaro i fr.o.m. dag i förhållande till samman- - (antal tim- beten (antal tim- antal årsar- 60 (antal till total lagd ordinarie mar) (1700 tim/st) mar) beten timmar) sjukfrånvaro arbetstid Jfr Totalt ,45 % 7,24 % 7,68 % Kvinnor ,28 % 7,98 % 8,39 % Män ,48 % 3,83 % 4,44 % Åldersgrupp - 29 år ,60 % 3,38 % 3,52 % Åldersgrupp år ,00 % 6,49 % 7,37 % Åldersgrupp 50 år ,42 % 9,40 % 9,45 % Total sjukfrånvaro för kommunen motsvarar 7,24 % i förhållande Total sjukfrånvaro/kön till sammanlagd ordinarie arbetstid vilket är en minskning i jämförelse med föregående år med 0,44 procentenheter. Total sjukfrånvaro för kommunen motsvarar 150 årsarbeten vid beräkning med 9% Kvinnor Män 1700 timmar per årsarbete. För samtliga kategorier - män, kvinnor och åldersgrupper gäller att sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid har minskat. Total sjukfrånvaro/åldersgrupp 91% Åldersgrupp - 29 år Åldersgrupp år Åldersgrupp 50 år - 6% 52% 42% 52 % av totalt antal sjukskrivna återfinns i åldersgruppen 50 år eller äldre (2005; 49 %). Sjukfrånvaron i åldersgruppen har minskat från 45 % till 42 %. Gruppen 29 år och yngre är oförändrad. Sjukfrånvaron för både män och kvinnor har minskat. Fördelningen mellan könen har ändrats sedan föregående år, kvinnorna står för en procent mer sjukfrånvaro under 2006 (91 %) än under 2005 (90 %). Långtidssjukskrivningar, sammanhängande 60 dagar eller mer, utgör 63,45 % av total sjukfrånvaro i kommunen. 71,42 % av total Förvaltningsberättelse

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1

Läs mer

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet...

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet... Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta och analyser, samt nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser värden gällande

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta och analyser, samt nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser värden gällande

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen

Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen BUN 2013.0138 Handläggare: Lotta Frisk, Personalavdelningen Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen Antal anställda Barn- och utbildningsförvaltningen hade 714 tillsvidareanställda personer

Läs mer

Personalekonomisk. årsredovisning

Personalekonomisk. årsredovisning Personalekonomisk årsredovisning 2013 Samtliga bilder kommer från bildbyrån Smålandsbilder.se Innehåll INLEDNING ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------4

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun Personalredovisning 1 2007 Personalredovisning Ängelholms kommun 2 Personalredovisning Personalredovisning för Ängelholms kommun Personalredovisningen ska utgöra underlag för vidare analys och uppföljning

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Koncernkontoret Koncernstab HR

Koncernkontoret Koncernstab HR Koncernkontoret Koncernstab HR Bo Friberg 044-3093357 Bo.friberg@skane.se Datum 2014-11-17 Version 1 1 (5) Bilaga 4 definitioner medarbetare årsredovisning 2014 Definitioner och förklaringar av ingående

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse Arbetsgivarperspektiv Finansiellt perspektiv Vårda tillgångar Styrsystem/ kvalitetsarbete Arbetsgivarperspektiv Alla som arbetar i koncernen Karlstads kommun gör det på uppdrag av medborgarna. Vår uppgift

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Personalekonomisk redovisning 2008

Personalekonomisk redovisning 2008 Personalekonomisk redovisning 2008 Sammanfattning Antalet månadsanställda i kommunen var vid årsskiftet 2 587 årsarbetare. där andelen kvinnor liksom tidigare är 82 %. Under 2008 ökade antalet månadsanställda

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Göran Eriksson (S) Ingrid Bäcker, sekreterare Jan Lilja, kommunchef

Göran Eriksson (S) Ingrid Bäcker, sekreterare Jan Lilja, kommunchef Sammanträdesdatum Sida 1/14 Plats och tid Kommunalrådets tjänsterum kl 09:00 11:35 Beslutande Övriga Mikael Dahlqvist (S) Jan Bohlin (S) Anna Hammar (V) Åsa Johansson (S) Stellan Andersson (C) Göran Eriksson

Läs mer

Tabeller över bemanningsekonomin

Tabeller över bemanningsekonomin BILAGA 59 Tabeller över bemanningsekonomin I följande tabeller redovisas procentsiffrorna med en decimal. I rapportens diagram har siffrorna avrundats. Forshaga kommun öppen hemtjänst Personalbild Antal

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Personal- 2014 ekonomisk redovisning. Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer. www.astorp.se

Personal- 2014 ekonomisk redovisning. Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer. www.astorp.se Personal- 2014 ekonomisk redovisning Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se Summering 2014 Personalenheten Den medarbetarundersökning som gjordes 2013 visade på att

Läs mer

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning 2003-03-07 Region Värmland Box 1065 651 15 Karlstad Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning Säffle kommun i Värmland och Åmåls kommun

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Personalbokslut 2012

Personalbokslut 2012 Personalbokslut 2012 Personalbokslut 2012 Norrtälje Kommun sammanställer årligen ett personalbokslut som en del av kommunens redovisning. Avsikten med detta är att personalbokslutet ska ge en aktuell bild

Läs mer

I årsredovisningen används trafikljus som symboler för att ge läsaren en snabb uppfattning om tillståndet inom ett visst område.

I årsredovisningen används trafikljus som symboler för att ge läsaren en snabb uppfattning om tillståndet inom ett visst område. Årsredovisning 2008 Läsanvisningar I årsredovisningen används trafikljus som symboler för att ge läsaren en snabb uppfattning om tillståndet inom ett visst område. Grönt ljus betyder att området/verksamheten

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2008 EKONOMISEKTIONEN

Verksamhetsberättelse 2008 EKONOMISEKTIONEN Verksamhetsberättelse EKONOMISEKTIONEN 2(9) 1. Verksamhetsöversikt Ekonomisektionen utgör kommunens samlade enhet för ekonomiadministration. Huvuduppgiften för sektionen är att ge förvaltningen och den

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Handlingsplan för att motverka uppsägning. av tillsvidareanställda

Handlingsplan för att motverka uppsägning. av tillsvidareanställda Handlingsplan för att motverka uppsägningar av tillsvidareanställda Dokumenttyp Politiskt handlingsprogram Dokumentägare Kommunstyrelsen Dokumentnamn Handlingsplan för att motverka uppsägning av tillsvidareanställda

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

PERSONALBOKSLUT 2011 norrtalje.se

PERSONALBOKSLUT 2011 norrtalje.se h PERSONALBOKSLUT 2011 norrtalje.se h PERSONALBOKSLUT 2011 Norrtälje Kommun sammanställer årligen ett personalbokslut som en del av kommunens redovisning. Avsikten med detta är att personalbokslutet ska

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?... 2

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

KS 2003-05-27, 164. Översyn av kommunens användning och behov av lokaler. Bakgrund

KS 2003-05-27, 164. Översyn av kommunens användning och behov av lokaler. Bakgrund KS 2003-05-27, 164 Översyn av kommunens användning och behov av lokaler Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2001-05-17, 72, att uppdra åt kommunstyrelsen att bilda en ledningsgrupp för att göra en fördjupad

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

ningg 20009 Stadsskoggens förskolla Ulricehamnns kommuns förs rsta lågenergihu

ningg 20009 Stadsskoggens förskolla Ulricehamnns kommuns förs rsta lågenergihu Årssred dovvisn ningg 20009 Stadsskoggens förskolla Ulricehamnns kommuns förs rsta lågenergihu us Läsanvisningar I årsredovisningen används trafikljus som symboler för att ge läsaren en snabb uppfattning

Läs mer

Följande ärenden behandlades vid kommunstyrelsens sammanträde 2009-11-23:

Följande ärenden behandlades vid kommunstyrelsens sammanträde 2009-11-23: Följande ärenden behandlades vid kommunstyrelsens sammanträde 2009-11-23: 259 Strategifråga: Förslag till ny politisk organisation 260 Delegationsbeslut 261 Information och återrapportering av uppdrag

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 Preliminära beräkningar inför budgetdialogen 2015 FLERÅRSPLAN OCH BUDGET 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Här beskrivs de ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Personalekonomisk redovisning med hälsobokslut Pajala kommun 2013

Personalekonomisk redovisning med hälsobokslut Pajala kommun 2013 Personalekonomisk redovisning med hälsobokslut Pajala kommun 2013 I nnehållsförteckning PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 3 Personalstruktur 3 Tillsvidareanställd personal 3 Tidsbegränsat anställda 3 Åldersstruktur

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning Härjedalens Kommun 27 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 5 Sammanfattning Uppdrag

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

14. Personalredovisning 2014 Dnr 2015/298-025

14. Personalredovisning 2014 Dnr 2015/298-025 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (29) 2015-06-15 Ks 14. Personalredovisning 2014 Dnr 2015/298-025 Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 2 juni 2015 en redovisning av kommunens personalsituation

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014.

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Kommunstyrelsen. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-09-10. Underskrifter ANSLAG/BEVIS

Kommunstyrelsen. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-09-10. Underskrifter ANSLAG/BEVIS Plats och tid Sammanträdesrummet Mästaren, kl 14.00-16.45 ande Claes Jägevall (FP) ordf Laila Gröhn (FP) ersätter Alda Daniel (FP) Claes-Gunnar Almestål (FP) Ann-Britt Danielsson (M) Peo Andersson (M)

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Arbetsgivarperspektiv

Arbetsgivarperspektiv Arbetsgivarperspektiv Alla som arbetar i koncernen Karlstads kommun gör det på uppdrag av medborgarna. Vår uppgift är att ge medborgarna bästa tänkbara tjänster och service. Medborgarnas bedömning av kommunen

Läs mer

Företagsamheten 2014 Gotlands län

Företagsamheten 2014 Gotlands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Personalbokslut 2010 för Karlskoga och Degerfors kommuner

Personalbokslut 2010 för Karlskoga och Degerfors kommuner Personalbokslut 2010 för Karlskoga och Degerfors kommuner Tjänsteskrivelse 2011-03-25 Handläggare: Jenny Alpmyr, Personalavdelningen FHN 2011.0042 Folkhälsonämnden Personalbokslut 2010 för Karlskoga och

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsen 2004-10-12 1(11) Plats och tid Kommunkontoret, Grästorp 2004-10-12, kl 13.00-16.45 Beslutande Roger Andersson (c), ordförande Inger Paulsson (c) Svante Classon (c) Göran Enström (s) Sören

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer