Dovhjort. i Södermanlands län och målsättning för stammarnas skötsel Rapport 2014:04

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dovhjort. i Södermanlands län och målsättning för stammarnas skötsel 2014-2017. Rapport 2014:04"

Transkript

1 Dovhjort i Södermanlands län och målsättning för stammarnas skötsel Rapport 2014:04

2 Framtagen av: Viltförvaltningsdelegationen i Södermanlands län Grafisk form och produktion: Länsstyrelsen i Södermanlands län Omslagsfoto: Hans Sandberg Länsstyrelsen i Södermanlands län ISSN-nr Diarienummer

3 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Förutsättningar... 4 Nuvarande utbredning... 5 Dovhjortens biologi... 5 Viltvård... 6 Skador orsakade av dovhjort... 6 Skötselrekommendationer... 7 Övergripande målsättning... 8 Länsstyrelsens mål

4 Bakgrund Länsstyrelsen i Södermanlands län har 2014 fastställt denna målsättning för skötseln av dovhjortsstammar i länet. Beslutet har skett i samråd med viltförvaltningsdelegationen. Södermanlands län omfattar en landareal på kvadratkilometer. Det är ett omväxlande län med sjöar, skogar, jordbruk, små och medelstora städer samt en fantastisk skärgård. Klövvilttätheten är stor i länet, målet är att ta fram en målsättning för förvaltningen av respektive art. Det viktigaste i förvaltningen är samförstånd och samarbete mellan berörda intressenter, vidare är det av yttersta vikt att förvaltningen inkluderar alla lokalt förekommande klövviltsarter samt arternas roll i ekosystemet. Förutsättningar Dovhjort inplanterades i Sverige år 1568 på uppdrag av Johan den tredje som då var kung av Sverige. Från och med år 1988 anses dovhjort, som vildsvin, tillhöra den svenska faunan. I delar av Sverige finns numer en jaktlig tradition och ett starkt intresse av att nyttja dovhjorten för jakt. Dovhjortsstammen genererar också ett värde i form av kött. Till detta kommer hjortens värde för turism och människor som vistas i landet. Höga tätheter av dovhjort ger negativa konsekvenser så som ökat antal trafikolyckor samt ett högt betestryck. Lokalt har dovhjortsstammen nått sådana tätheter att betestrycket inom jordbruket har nått oacceptabla nivåer. Samråd mellan olika intressen och jaktområden bör ske gällande förvaltning av dovhjort. Under 2013 har länsstyrelsen genomfört en enkätundersökning angående länets klövviltstammar som riktades till älgförvaltningsgrupperna. Resultatet av de lokala bedömningarna visar att dovhjort förekommer i större delen av länet och på vissa håll i mycket höga tätheter. Det framgick av enkäten att dovhjort upplevs göra stor skada i gröda men mindre i skog. Trots att dovhjort nu anses tillhöra den svenska faunan kan det konstateras att de med sitt sydländska ursprung inte är fullt anpassade till våra nordiska förhållanden. De har förhållandevis sen brunst vilket gör att dovhjortar som deltagit aktivt får knapp tid att fylla på sina fettreserver inför den stundande vintern, den sena brunsten leder till sen kalvfödsel vilket försvårar ungdjurens förutsättningar att klara vintern. Dovhjorten har svårare att klara födoförsörjningen under vintern än våra ursprungliga klövvilt. 4

5 Nuvarande utbredning Under 2013 har viltförvaltningsdelegationen riktat en enkät till alla älgförvaltningsområden (ÄFO:n) i Södermanland, bland annat för att kartlägga utbredningen av dovhjort och för att få kännedom om den lokala bedömningen av tätheten. Uppgifter om utbredning och täthet visar att dovhjorten är representerad i länets alla ÄFO:n med varierad grad av täthet. De högsta tätheterna upplevs på lokaler i ÄFO 3,4, 5 och 6. Figur 1. Kartan beskriver avskjutning av dovhjort/1000 ha jaktåret 2012/13. Data är hämtad från Dovhjortens biologi Dovhjorten är som övriga hjortdjur i landet idisslande växtätare och söker i likhet med kronhjort och rådjur sin föda huvudsakligen i markskiktet. Dovhjorten är dock minst nogräknad av hjortdjuren i valet av födoväxter och gräs, örter, bärris och späda kvistar är viktiga födoslag. Jordbruksgrödor är mycket attraktiva men även blad från lövträd betas under sommarmånaderna. Även om dovhjorten i första hand väljer lättsmälta vegetabilier klarar den av mer fiberrik föda som till exempel gräs och har därmed i likhet med kronhjorten tillgång till större näringsutbud under barmarkstiden jämfört med älg och rådjur. Under vintermånaderna, då gräs är en stor bristvara äter de gärna ensilage, dels aktivt utlagd och dels i hästhagar och runt ladugårdar. Även bark på träd och späda grenar ger dem nödvändigt tillskott för överlevnaden. Dovhjortar lever i flockar, där flera hindar går tillsammans med sina kalvar i större eller mindre grupper. Medelålders och äldre hjortar kan, speciellt sommartid, uppträda i egna flockar skiljt ifrån hindarnas hemområden detta för att inte konkurrera om föda. 5

6 Eftersom dovhjortar är utpräglade flockdjur går spridningen från område med väletablerad stam mycket långsamt, ofta är det ranglåga hindar som sprider sig och etablerar nya hemområden. Utfodring och störning kan påverka djurens fördelningsmönster. Brunsten infaller normalt under oktober månad och klingar av i november. Det kan dock förekomma brunst senare än så vilket kan tyda på ombrunstande hindar. Detta kan vara ett tecken på sned könsfördelning där andelen handjur i stammen är för låg. Sned könsfördelning är tyvärr vanligt förekommande på flera håll i länet. Hjortarna vandrar till brunstplatserna som utgör hindarnas favoritområden. I egenskap av haremsdjur blir konkurrensen mellan handjuren stor. Efter brunsten drar sig handjuren vanligen iväg från hindarnas hemtrakt till egna aktivitetsområden. Forskning i Sörmland och Västra Götaland har visat att även hondjur söker upp handjur, speciellt kapitala hjortar besöks frekvent av hindar från omkringliggande områden. Könens områdesvis åtskilda leverne får betydelse när avskjutningen ska balanseras. Till skillnad från älg och rådjur men i likhet med kronhjort föder dovhinden mestadels endast en kalv och födseln sker vanligen i andra halvan av juni eller början av juli. Forskning visar att ju äldre hjortarna blir (till en viss gräns) desto större reproduktionsframgång har de. Dessa äldre hjortar tappar mycket i kondition under brunsten vilket är ett tecken på att de då varit mycket aktiva. För att brunstcykeln ska fungera och hindarna bli betäckta vid bästa tidpunkt vilket möjliggör god utveckling av kalvarna måste det därmed finnas djur i tillräckligt höga åldrar. Vidare krävs det att könsfördelningen är i balans, dels för att undvika ombrunstningar och dels för att få handjur leder till att mer energi förbrukas under brunsten för den enskilde individen, något som kan medföra dödsrisker även en gynnsam vinter. Detta måste tas i beaktning under jaktsäsongen, ofta skjuts betydligt fler handjur än hondjur, en utveckling som inte är bra. Stammarna av älg, kronhjort, dovhjort och rådjur kan tillsammans utöva ett avsevärt betestryck. Den inverkan de kan få på vegetationens återväxt och artsammansättning och därtill effekten av att andra djurarter kan gynnas eller missgynnas av klövviltets miljöpåverkan måste uppmärksammas. Dovhjortar är sämre anpassade till det Svenska klimatet än älg, rådjur och kronhjort. Eftersom dovhjort ofta uppträder i lokalt mycket höga tätheter, bör en reducering i många fall främst riktas mot dovhjortsstammen för att hålla nere det totala betestrycket. Detta kan behöva ske snabbt för att lindra skadebilden, övrig djurhälsa och naturtillstånd, därför bör viss lokal beredskap finnas för att verkställa detta. Viltvård Foderutbudet kan ökas genom anläggning av viltåkrar. Odling på avsides belägna åkrar kan locka djuren till önskvärda områden och styra bort dem från betning i det reguljära jordbrukets grödor. Anläggning intill skadekänslig skog ska undvikas. Fällning/halvfällning av aspar är ett bra komplement då dessa finns att tillgå. Vid behov kan stödutfodring vintertid med till exempel ensilage av vallfoder vara aktuellt. Erfarenhet och forskning har dock visat att försiktighet bör råda vid utfodring och anläggande av viltåkrar närmare än en kilometer från skadekänslig gröda eller skog. På sikt bör all produktion av jord och skog genomföra foderskapande åtgärder, skogsbruksplaner och viltbruksplaner skall ta hänsyn till varandra. Kantzoner, skogsbilsvägar och kraftledningar bör kunna nyttjas för att hålla bete till klövvilt. Skador orsakade av dovhjort I lantbruket, där dovhjort orsakar störst skada, kan dovhjort orsaka betes-, ligg- och trampskador, speciellt i områden där stammen är tät eller på avlägset belägna skiften omslutna av skog. De allvarligaste skadorna på skog är fejningsskador, barkgnag och plantbetning vilka kan bli ganska omfattande på yngre och spädare träd. Detta kan till viss del motverkas genom stödutfodring och viltåkrar under de månader då klimatet kräver detta. Dovhjorten är mindre skygg än andra klövvilt och orsakar i viss mån skador i trädgårdar och på kyrkogårdar som medfört behov av kostsamma och förfulande stängselåtgärder. 6

7 Markägare och jägare ska ta hänsyn till skadebilden orsakad av dovhjort och om skadefrekvensen är hög bör dovhjortsstammen beskattas så att en acceptabel skadenivå erhålls. Södermanlands län karakteriseras av småkuperad terräng varvat med större och mindre skogs- och jordbruksområden vilket ger olika förutsättningar för storleken på dovhjortstammen i olika områden. Därför är det viktigt att förvaltningen av dovhjort avgörs på lokal nivå genom dialog mellan jägare, brukare och markägare. Ytterligare forskning måste också till för att utreda de olika klövviltsarternas samspel och betesvanor, och därmed den totala skadebilden. Skötselrekommendationer Basen i all viltförvaltning är inventering, dovhjortsförvaltning är inget undantag. Denna inventering kan enkelt och kan med relativ hög träffsäkerhet genomföras på våren. Det ska vara vindstilla och solsken. Dovhjortarna går då ut på betesmarkerna vilket gör dem lätträknade. Räkning sker helst på flera platser samtidigt av antalet han- och hondjur. Sedan används erfarenhetstalet 0,8 det vill säga att 80 procent av hindarna får kalv under sommaren. Härigenom erhålls ett bra underlag till höstens jakt, dels könsmässigt och dels hind/kalv förhållandet. Det bör beaktas att den föryngringssiffra som tas fram på detta sätt ska betraktas som en lägstanivå, detta eftersom det är osannolikt att alla djur faktisk har räknats in under inventeringen. Denna inventering bör utföras årligen så att en trend kan följas för hur tätheterna förändras. Utifrån den uppskattade föryngringen kan en avskjutningsmodell utformas. Stammens storlek är summan av föryngring och invandring, minus avskjutning, naturlig avgång och utvandring. Kontinuerlig utvärdering av inventeringsresultatet bör ske och om detta inte utvecklas i önskad riktning bör avskjutningsmedellen justeras. Södermanland består till stor del av älg- och kronhjortsskötselområden, idag finns 45 områden registrerade med en sammanlagd storlek på hektar, vilket motsvarar 97 procent av den totala registrerade älgjaktsarealen i länet. Detta faktum ger unika möjligheter att förvalta även dovhjort och annat vilt eftersom de redan existerande områdena enkelt kan utöka förvaltningen vid sidan av älg- och kronhjortsförvaltning. Det är viktigt att de olika intressena i länet samråder för att fastställa vilka tätheter som är acceptabla. Det är känt att en kraftfull reducering av en lokal dovhjortsstam är ett omfattande arbete och beredskap för särskilda åtgärder, exempelvis avskjutningshjälp, bör finnas för att inte förlora kontrollen en växande stam. Det är viktigt att könsfördelningen i stammen balanseras när denna beskattas. Fullvuxna hjortar, äldre än fem år, är mycket viktiga i dovhjortens biologi. Målet bör vara att uppnå/bibehålla en stam i balans vilket innebär önskad täthet, god könsfördelning samt bra åldersfördelning hos handjuren. Ett mål är att tio procent av stammen bör utgöras av fullvuxna hjortar. En stam i balans bör beskattas med en avskjutning av minst 30 procent kalv, samt en selektiv avskjutning i alla åldersklasser. I normala fall kan kalvjakten höjas något samt i motsvarande grad minska avskjutningen av ettåringar. Det är viktigt att avskjutningen inte blir för högt på handjuren. Bland handjur hålls en relativt hög avskjutning av två- till treåringar (cirka procent av antalet i respektive åldersklass, dock lägre vid brist på handjur). Spetsar skall helst inte skjutas då dessa är svåra att bedöma kvalitén på. Avskjutningen bör dock alltid vara selektiv så att djur med för sin ålder svag utveckling i kropp och horn fälls. I åldrarna fyra till sex år hålls avskjutningen låg endast individer med mycket svag hornutveckling fälls. Hjortar som bedöms stå på toppen av sin utveckling, cirka sju år gamla, samt gamla returhjortar fälls. Vaktjakt är en förutsättning för selektiv handjursavskjutning. Dovhjortens störningskänslighet gör att vaktjakt är den jaktform som bör föredras. Dovhjortens flockbeteende gör det särskilt svårt att under drevjakt avlossa säkra skott mot rätt individ. 7

8 Övergripande målsättning Vi vill skapa förutsättningar för att bibehålla goda jaktbara stammar av dovhjort i länet. Stammen ska hålla hög kvalitét med avseende på slaktvikter, troféer, samt köns- och åldersfördelning. Dovhjortsstammen är stor en resurs om den förvaltas väl. Stammarna ska vara väl avvägda mot förekomst och målnivåer för övrigt klövvilt. Tätheten på dovhjortsstammen kan variera över länet beroende på lokala förutsättningar när det gäller skadenivåer och konkurrens med andra viltarter. I områden med gles förekomst kan en nettotillväxt ske om intressenter finner det lämpligt, men i områden med för höga tätheter är det viktigt att kraftfullt beskatta stammarna så att de minskar. Så höga tätheter finns lokalt i nuläget. Tätheterna skall vara acceptabla för alla intressen, och det kräver dialog på lokal nivå. Lant- och skogsbruket måste kunna fortleva och utvecklas. Trafiksituationen måste också beaktas. Skötseln av viltstammar skall ses med en helhetssyn, baserad på länets lokala karaktärer och förutsättningar. Samhällsaspekten handlar, inte bara om påverkan på växande grödor och skog, utan om hela landskapsförvaltningen. Förgraning av landskapet och påverkan på ekosystem och ekosystemtjänster genom betespåverkan, måste ges betydligt större utrymme i förvaltningen. Betespåverkan är något systemen kräver för den biologiska mångfalden, men leder fel om betet enbart ses som en resurs för produktion av dovhjort eller annat jaktbart vilt. Samtidigt måste de som har jakt eller jaktturism som utkomst kunna fortsätta med detta, återigen är samarbete och dialog ytterst viktigt lokalt. Länsstyrelsens mål för dovhjortsförvaltningen i länet under Skador i jord- och skogsbruk, trädgårdar och kyrkogårdar är inte större än att de som lever och verkar i området kan acceptera dem Anpassning (pga dovhjort) i växtföljd behövs ej Dovhjort tillvaratas som en värdefull resurs och sätts i sitt sammanhang med övriga arter i ekosystemet Dialog och lokalt samarbete i respekt mellan markägare, brukare och jägare ökar på alla nivåer (län, förvaltningsområde, skötselområde och jaktområde) Att lantbrukare, jägare och markägare verkar för att skötselplaner för dovhjort upprättas på samma sätt som för älg och kronhjort Att lärdom om andra åtgärder mot skador än skyddsjakt tas till vara och kommuniceras för breddad användning, exempelvis olika typer av skrämsel I de områden där dovhjortsstammen har nått allt för höga tätheter ska stammarna sänkas och balanseras mot övrigt vilt Beslut om fastställande av denna målsättning Viltförvaltningsdelegationen, Södermanlands län 8

Kronviltet. i Södermanland och målsättning för stammarnas skötsel Rapport 2011:11

Kronviltet. i Södermanland och målsättning för stammarnas skötsel Rapport 2011:11 Kronviltet i Södermanland och målsättning för stammarnas skötsel 2011-2013 Rapport 2011:11 Författare: Jägareförbundet Södermanlands län, Länsstyrelsen i Södermanlands län Grafisk form och produktion:

Läs mer

Kronhjort. i Södermanlands län och målsättning för stammarnas skötsel Rapport 2014:03

Kronhjort. i Södermanlands län och målsättning för stammarnas skötsel Rapport 2014:03 Kronhjort i Södermanlands län och målsättning för stammarnas skötsel 2014-2017 Rapport 2014:03 Författare: Viltförvaltningsdelegationen i Södermanlands län Grafisk form och produktion: Länsstyrelsen i

Läs mer

Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län

Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 15 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 Foto framsida: cc.flickr.com/isfugl Länsstyrelsen

Läs mer

Älgstammen i Södermanland. Rapport 2012:16

Älgstammen i Södermanland. Rapport 2012:16 Älgstammen i Södermanland Målsättning 2013-2016 Rapport 2012:16 Framtagen av: Viltförvaltningsdelegationens arbetsgrupp för älgfrågor, Länsstyrelsen i Södermanlands län Grafisk form och produktion: Länsstyrelsen

Läs mer

Attityder till vildsvin & utfodring. Fredrik Widemo

Attityder till vildsvin & utfodring. Fredrik Widemo Attityder till vildsvin & utfodring Fredrik Widemo Data från fyra undersökningar Jägarkårens attityder till jakt och viltvård 9 66 jaktkortslösare, 62 % svarsfrekvens Fredrik Widemo, Göran Ericsson & Roger

Läs mer

Övergripande riktlinjer för förvaltningen av vildsvinsstammen i Uppsala län

Övergripande riktlinjer för förvaltningen av vildsvinsstammen i Uppsala län Övergripande riktlinjer för förvaltningen av vildsvinsstammen i Uppsala län LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2015:03 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 1(7) Övergripande riktlinjer för förvaltningen

Läs mer

Idag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige

Idag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige Idag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige Foto: Thomas Ohlsson Skador förorsakade av vildsvin Utsatta miljöer Antal olyckor Trafikolyckor

Läs mer

Utbredning och förekomst av kron- och dovhjort i Sverige. analys av data från Svenska Jägareförbundets viltövervakning 2016

Utbredning och förekomst av kron- och dovhjort i Sverige. analys av data från Svenska Jägareförbundets viltövervakning 2016 Utbredning och förekomst av kron- och dovhjort i Sverige 1 analys av data från Svenska Jägareförbundets viltövervakning 2016 sammanfattning De svenska kron- och dovhjortsstammarna ökar i både utbredning

Läs mer

LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur

LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Styrelsen 2012-03-20 LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur Denna policy är avsedd att vara ett stöd för LRFs arbete i förvaltningen av älg och övriga vilda

Läs mer

Sveriges Yrkesjägareförenings (SYF) policy för förvaltning av klövvilt

Sveriges Yrkesjägareförenings (SYF) policy för förvaltning av klövvilt Sveriges Yrkesjägareförenings (SYF) policy för förvaltning av klövvilt 2013-05-26 Syftet med denna policy är att ge stöd och riktlinjer för SYF:s medlemmar i förvaltningen av klövvilt. Avsikten är också

Läs mer

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Institutionen för teknik Avdelningen för Skog och trä Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010 Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Jakten

Läs mer

JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG

JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG JÄGAREFÖRBUNDET SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET EN PRESENTATION JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG Aldrig förr har så många jägare haft så många jaktmöjligheter på så mycket vilt som nu! Många arter ökar, till exempel

Läs mer

Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige

Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige Södras viltpolicy Skogen och viltstammarna ska förvaltas så att skogens alla nyttigheter tas tillvara samtidigt som det övergripande

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Varje älgskötselområde har enligt föreskrifterna ansvar att genomföra ett samråd om det fortsatta förvaltningsarbetet och är ett led i det nya älgförvaltningssystemet.

Läs mer

Älgförvaltningsplan för Uppsala län

Älgförvaltningsplan för Uppsala län Älgförvaltningsplan för Uppsala län 2013-2015 LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 04 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 Foto framsida: cc.flickr.com/jonathan Brennecke Länsstyrelsen i Uppsala

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Företrädare för varje älgskötselområde har enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2011:7 28 ) ansvar att genomföra ett årligt protokollfört samråd

Läs mer

VILT Kvalificerad Viltförvaltare med fördjupning ekosystemtjänster, Trollhättan. Kursbeskrivningar

VILT Kvalificerad Viltförvaltare med fördjupning ekosystemtjänster, Trollhättan. Kursbeskrivningar Kursbeskrivningar 1. Kursens namn: Beteende och förändringsarbete Yh-poäng: 10 Kursen innehåller olika beteendevetenskapliga förklaringsmodeller för att förstå mänskliga beteende vid ett förändringsarbete.

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

Skrivelse ang. Gävle-Dala ÄFO s förvaltningsplan

Skrivelse ang. Gävle-Dala ÄFO s förvaltningsplan Skrivelse ang. Gävle-Dala ÄFO s förvaltningsplan Mål Jägarrepresentanterna i Gävle-Dala ÄFO har som mål att ha en älgstam av högkvalité och en långsiktig avkastning på 3 älgar per 1000 ha i avskjutning.

Läs mer

Vildsvin. Förvaltningsplan för. Jägareförbundet Västmanland

Vildsvin. Förvaltningsplan för. Jägareförbundet Västmanland Förvaltningsplan för Vildsvin Jägareförbundet Västmanland Bakgrunden till att vi i Jägareförbundet Västmanland har tagit fram denna plan är för att vi ser stora behov med att förvalta vildsvinen inom vårt

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Varje älgskötselområde har enligt föreskrifterna ansvar att genomföra ett samråd om det fortsatta förvaltningsarbetet och är ett led i det nya älgförvaltningssystemet.

Läs mer

Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro

Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv älgförvaltning Kunskap om systemet Älgens ekologi Forskningsexempel Foder behov, tillgång

Läs mer

klövviltsobs instruktion för jaktlaget

klövviltsobs instruktion för jaktlaget klövviltsobs instruktion för jaktlaget Bakgrund och Syfte för klövviltsobs Kronvilt, dovvilt och vildsvin återtar idag gamla områden i Sverige, respektive sprider sig till nya. Det skapar nya klövviltsamhällen,

Läs mer

Nya älgförvaltningen, Äbin mm

Nya älgförvaltningen, Äbin mm Nya älgförvaltningen, Äbin mm Kalmar 2015-01-26 Johan Frisk Skogs- & viltförvaltningsansvarig Södra Skog Kort presentation Södra Skog 1998, Ulricehamns sbo 2005- ansvarig för förvaltningen av egen skog

Läs mer

Älgskötselplan för Asa älgskötselområde (enligt NFS 2011:7)

Älgskötselplan för Asa älgskötselområde (enligt NFS 2011:7) Älgskötselplan för Asa älgskötselområde 2012-2013 (enligt NFS 2011:7) 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Asa Älgskötselområde bildades 1995 och omfattade 8322 ha med 9 stycken jaktlag. Ordförande

Läs mer

I denna folder presenteras kortfattat projektets

I denna folder presenteras kortfattat projektets Det går att minska de omfattande betesskadorna på tall. Det går också att öka andelen tall i skogen. Och det går att göra genom ökad samverkan mellan jägare och skogsägare, något som båda grupperna tjänar

Läs mer

älgskötselområde, omfattande Daniel Norrgård, ordf V Torsås ÄSO 2. Notering av närvarande personer/ representanter samt av adjungerade ledamöter

älgskötselområde, omfattande Daniel Norrgård, ordf V Torsås ÄSO 2. Notering av närvarande personer/ representanter samt av adjungerade ledamöter Västra Torsås älgskötselområde 2014-03-31 PROTOKOLL SAMRÅD ÄSO Samrådet i Västra Torsås älgskötselområde, omfattande totalt 16 952 hektar, har den 27 mars 2014 hållit samrådsmöte i Hynnenäs bygdegård.

Läs mer

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. 2011-04-12 Skogsstyrelsen Remiss Kunskapsplattform om hållbart brukande av skog Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. Sammanfattning Svenska Jägareförbundet

Läs mer

Information om nya älgjakten

Information om nya älgjakten Information om nya älgjakten Problem med dagens älgförvaltning Ett komplicerat och svåröverskådligt system. 3 former av licensområden, sam- och storlicenser, älgskötselområden och 2 former av kalvjaktsområden

Läs mer

Dovviltet. i Södermanland och målsättning för stammarnas skötsel 2011-2013. Rapport 2011:13

Dovviltet. i Södermanland och målsättning för stammarnas skötsel 2011-2013. Rapport 2011:13 Dovviltet i Södermanland och målsättning för stammarnas skötsel 2011-2013 Rapport 2011:13 Författare: Jägareförbundet Södermanlands län, Länsstyrelsen i Södermanlands län Grafisk form och produktion: bybloo.se

Läs mer

Figur 1. Arbetsytan Fällt vilt för ett jaktlag med samtliga jaktbara arter valbara för individregistrering

Figur 1. Arbetsytan Fällt vilt för ett jaktlag med samtliga jaktbara arter valbara för individregistrering 6 Registrera avskjutning Arbetsytan för registrering av fällt vilt nås genom att välja Registrera i vänster menyrad och därefter länken Fällt vilt. Arbetsytans utseende är beroende av vilka inställningar

Läs mer

Ny älgförvaltning 2012

Ny älgförvaltning 2012 Ny älgförvaltning 2012 - En introduktion Sveriges Lantbruksuniversitet Många beslut, lagar och regler att följa Beslutas av Detaljeringsgrad Lag Riksdag Lägst Förordning Regering Föreskrift Myndighet Högst

Läs mer

Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG)

Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG) Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG) Detta dokument är gemensamt för de markägare inom gruppen Skogsbrukets Viltgrupp, som tillsammans äger och representerar ca 80 % av

Läs mer

Ny älgförvaltning 2012

Ny älgförvaltning 2012 Ny älgförvaltning 2012 - En introduktion Sveriges Lantbruksuniversitet Många beslut, lagar och regler att följa Beslutas av Detaljeringsgrad Lag Riksdag Lägst Förordning Regering Föreskrift Myndighet Högst

Läs mer

Sammanfattning av seminariet Skog-älg-rovdjur 2 april

Sammanfattning av seminariet Skog-älg-rovdjur 2 april Sammanfattning av seminariet Skog-älg-rovdjur 2 april Syftet med seminariet var att diskutera hur man kan skapa en högkvalitativ jaktbar älgstam som är i balans med betesresurserna samtidigt som den biologiska

Läs mer

SVENSKA ERFARENHETER FRÅN FÖRVALTNING AV RÅDJUR OCH BÄVER

SVENSKA ERFARENHETER FRÅN FÖRVALTNING AV RÅDJUR OCH BÄVER SVENSKA ERFARENHETER FRÅN FÖRVALTNING AV RÅDJUR OCH BÄVER ROLF BRITTAS VILTBIOLOG (FIL DR) April 2017 RÅDJURET EN SPRIDNINGS- ART SOM KOMMER IGEN! Unga djur sprider sig och bildar nya kolonier, ung get

Läs mer

viltvård för klövvilt

viltvård för klövvilt viltvård för klövvilt Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Rätt sammansatt viltfoder för klövviltet kan ge fina troféer. Viltvård för klövvilt I denna skrift finns tips på åtgärder

Läs mer

Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde. Orientering om ny älgförvaltning kretsen Sydöstra Gemensamt älgskötselområde?

Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde. Orientering om ny älgförvaltning kretsen Sydöstra Gemensamt älgskötselområde? Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde Orientering om ny älgförvaltning kretsen Sydöstra Gemensamt älgskötselområde? Problem med dagens älgförvaltning Ett komplicerat och svåröverskådligt

Läs mer

Skötselplan för Stjärnsunds Älgskötselområde

Skötselplan för Stjärnsunds Älgskötselområde Upprättad 2013 Reg. Nr Ä -83 03-092 Total areal 40 429 ha Varav odlat ca Antalet jaktlag i älgskötselområdet : 28 st 1. Bedömning av aktuell älgstam/bör finnas i IT-plattformen a. De fyra senaste årens

Läs mer

Ny älgförvaltning 2012

Ny älgförvaltning 2012 Ny älgförvaltning 2012 - En introduktion Sveriges Lantbruksuniversitet Många beslut, lagar och regler att följa Beslutas av Detaljeringsgrad Lag Riksdag Lägst Förordning Regering Föreskrift Myndighet Högst

Läs mer

och reproduktion balanserar varandra främst genom födobegränsning.

och reproduktion balanserar varandra främst genom födobegränsning. Strategier för beskattning av älg med och utan rovdjur TEKST HÅKAN SAND, CAMILLA WIKENROS, JOHAN MÅNSSON GRIMSÖ FORSKNINGSSTATION, SVERIGES LANT- BRUKSUNIVERSITET Skillnaderna mellan en naturlig och en

Läs mer

ÄLG I SÖRMLAND Sammanställning av statistik 2015 LÖ

ÄLG I SÖRMLAND Sammanställning av statistik 2015 LÖ ÄLG I SÖRMLAND Sammanställning av statistik 2015 LÖ 151204 Avsikten med denna sammanställning är att i samlad form presentera tillgängliga kvantitativa data och statistik om älgstammen i Södermanlands

Läs mer

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Ett projekt inom programområde Skog, Fortlöpande miljöanalys (Foma), SLU Kronhjort. Foto: Lars Edenius Årsrapport 2015 Lars Edenius, Vilt, fisk &

Läs mer

Verksamhetsplan år 2006 2016

Verksamhetsplan år 2006 2016 Olofströms Äsko/Kronsko 50301 Verksamhetsplan år 2006 2016 Korrigerad tillsammans med styrelsen som blivet godkänd verksamhetsplan i styrelsen för Olofströms skötselområde gällande Älg och Hjort. Mål Verksamhetsmålet

Läs mer

Klövvilt och betestryck i Kolmården

Klövvilt och betestryck i Kolmården Kopia till: Håkan Svensson 2010-08-01 Klövvilt och betestryck i Kolmården Hur mycket vilt kan Kolmården föda? Det som kännetecknar skogsmarken i Kolmården, är relativt låga boniteter med inslag av hällar

Läs mer

Tänk vilt när du sköter skog!

Tänk vilt när du sköter skog! Tänk vilt när du sköter skog! För skogen och viltet Skogsstyrelsen, Jönköping 2014 Redaktör Royne Andersson Författare Matts Rolander Foto Omslag Rune Ahlander, 4m Johan Nitare sid 3 Michael Ekstrand sid

Läs mer

Vildsvin Några sanningar

Vildsvin Några sanningar Några sanningar De föder 2-3 kullar/år Varje sugga föder minst 8 kultingar Man kan skjuta hur många som helst, de blir ändå bara fler Vill Du ha bort grisarna, skjut suggan först De äter potatis precis

Läs mer

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd Stadsbyggnadskontoret Markavdelningen Skötselplan Rökland 1:144 Samråd 2014-03-03 Skötselplanen har tagits fram av tjänstmän på Markavdelningens parksektion, Sundsvalls kommun: Cecilia Andersson, Hans

Läs mer

Förvaltningsplan för vildsvin i Örebro län

Förvaltningsplan för vildsvin i Örebro län 1(6) Förvaltningsplan för vildsvin i Örebro län Syftet med denna plan är främst att ge jägare, markägare, lantbrukare och deras organisationer vägledning för förvaltningen av vildsvin i Örebro län. Planen

Läs mer

Älgstammens täthet och sammansättning i Gunnarps Älgskötselområde 2008

Älgstammens täthet och sammansättning i Gunnarps Älgskötselområde 2008 Älgstammens täthet och sammansättning i Gunnarps Älgskötselområde 2008 Arbetet är beställt av Gunnarps ÄSO Svensk Naturförvaltning AB www.naturförvaltning.se Rapport 10-2008 Bakgrund På många områden i

Läs mer

Handlingsplan Älg. Daniel Ligné Biträdande Riksjaktvårdskonsulent

Handlingsplan Älg. Daniel Ligné Biträdande Riksjaktvårdskonsulent Handlingsplan Älg Daniel Ligné Biträdande Riksjaktvårdskonsulent Älgpolicyn Behöver konkretiseras! Varför en handlingsplan för Älg? Minskande älgstammar 180000 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Minnesanteckningar styrgruppsmöte

Minnesanteckningar styrgruppsmöte Minnesanteckningar styrgruppsmöte 2012 09 10 1. Godkännade av tillkommande fastigheter / jaktlag Håkan redovisade dokument från länsstyrelsen om markägare/jaktlag som vill ansluta sig till Holmens Viltskötselområde

Läs mer

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Foto: Magnus Nyman Januari 2006 Rapport 01-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund Simlångsdalen Vrå 2006, Sv. Natutförvaltning

Läs mer

Älgreproduktion, -forskning & -förvaltning

Älgreproduktion, -forskning & -förvaltning Älgreproduktion, -forskning & -förvaltning Nytt och gammalt från svensk älgforskning Jägarmöte, Österbotten, 2012 Jonas Malmsten, bitr. statsveterinär, viltpatolog, doktorand Enhet för patologi och viltsjukdomar

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2017 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: VÄSTRA TORSÅS ÄLGSKÖTSELOMRÅDE 07-04-11-075-Ä Beslutad

Läs mer

Älgskötselområde ÄSO

Älgskötselområde ÄSO Älgskötselområde ÄSO Vad är ett älgskötselområde? - Egentligen inget nytt. Älgskötselområden har funnits även tidigare - En av två typer av områden som kan registreras hos Länsstyrelsen (och som är krav

Läs mer

L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N. Förvaltningsplan för vildsvin i Örebro län. Publ nr: 2016:30

L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N. Förvaltningsplan för vildsvin i Örebro län. Publ nr: 2016:30 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Förvaltningsplan för vildsvin i Örebro län Publ nr: 2016:30 Titel Förvaltningsplan för vildsvin i Örebro län Utgivare Länsstyrelsen i Örebro län Omslagsfoto

Läs mer

Älgstammens täthet och sammansättning i Holmen Delsbo Älgskötselområde

Älgstammens täthet och sammansättning i Holmen Delsbo Älgskötselområde Älgstammens täthet och sammansättning i Holmen Delsbo Älgskötselområde Mars 2007 Arbetet är beställt av Holmen Skog AB Rapport 04-2007 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund På många

Läs mer

Fiske och vattenvård 1, 100 poäng

Fiske och vattenvård 1, 100 poäng SKOG, MARK OCH VATTEN Ämnet skog, mark och vatten behandlar mångbruk av skog. Med mångbruk menas att skogen används för olika syften. Skogen omfattas av stora ekonomiska och miljömässiga värden och är

Läs mer

Yttrande över redovisning av regeringsuppdrag om kronhjort och diverse hemställningar avseende jakt efter kron- och dovhjort

Yttrande över redovisning av regeringsuppdrag om kronhjort och diverse hemställningar avseende jakt efter kron- och dovhjort Er ref: N2015/08683/FJR Vår ref dnr: 2016/121 Näringsdep., registrator Stockholm 31 mars 2016 Yttrande över redovisning av regeringsuppdrag om kronhjort och diverse hemställningar avseende jakt efter kron-

Läs mer

Jakttider, könskvotering, rekommendationer för älgjakten samt fällavgift i Västra Götalands län jaktåret 2016/2017

Jakttider, könskvotering, rekommendationer för älgjakten samt fällavgift i Västra Götalands län jaktåret 2016/2017 2016-06-16 218-20943-2016 1(7) Enligt sändlista Jakttider, könskvotering, rekommendationer för älgjakten samt fällavgift i Västra Götalands län jaktåret 2016/2017 Beslut Länsstyrelsen, genom viltförvaltningsdelegationen,

Läs mer

Kronhjort. Jämtland. Historik utbredning status mm. Bo Sennstam

Kronhjort. Jämtland. Historik utbredning status mm. Bo Sennstam Kronhjort I Jämtland Historik utbredning status mm Av Bo Sennstam 2005 Förord Denna lilla stencil är ett försök att samla ihop den kunskap som finns om kronhjorten. Syftet är att lägga en första liten

Läs mer

Göingeåsens älgskötselområde Ä

Göingeåsens älgskötselområde Ä Göingeåsens älgskötselområde Ä-08-15-046 Jaktledaremöte 31/1 2013 Jaktledaremöt 31/1 2013 Dagordning 1. Mötet öppnas 2. Redovisning av 2012:s jaktsäsong i korthet 3. Presentation av styrelsens plan 4.

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin 2010

Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin 2010 Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin Eleonore Marcusson Verksamhetsutvecklare LRF Västra Sverige Innehållsförteckning Introduktion... 3 Enkätens uppbyggnad... 3 Svarsfrekvens:...

Läs mer

Utveckling av klövviltstammarna och tallskogskador på Halle- och Hunneberg

Utveckling av klövviltstammarna och tallskogskador på Halle- och Hunneberg Utveckling av klövviltstammarna och tallskogskador på Halle- och Hunneberg Foto: Jonas Lemel Sammanfattning för åren 2001-2005 Rapporten är beställd av: Sveaskog AB Rapport 11-2005 Svensk Naturförvaltning

Läs mer

Älgstammens täthet och sammansättning i området kring Oskarshamn

Älgstammens täthet och sammansättning i området kring Oskarshamn Älgstammens täthet och sammansättning i området kring Oskarshamn April 2007 Arbetet är beställt av: Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) Rapport 11-2007 Svensk Naturförvaltning AB www.naturförvaltning.se

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE Er ref N2015/05179/FJR Ert datum 2015-11-09 Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss om strategi för svensk viltförvaltning Lantbrukarnas Riksförbund

Läs mer

Utveckling av klövviltstammarna på Halle- och Hunneberg

Utveckling av klövviltstammarna på Halle- och Hunneberg FAKTABLAD Utveckling av klövviltstammarna på Halle- och Hunneberg Juni 2008 Arbetet är beställt av: Sveaskog/Naturupplevelser AB 2008-06-15 Svensk Naturförvaltning AB www.naturförvaltning.se Bakgrund För

Läs mer

Jägareförbundet ansvarar enligt allmänna uppdraget för att samråden genomförs

Jägareförbundet ansvarar enligt allmänna uppdraget för att samråden genomförs FOO: MAGNUS NYMAN Lokalt Samråd Jägareförbundet ansvarar enligt allmänna uppdraget för att samråden genomförs retsens ansvar att ombesörja kallelse, lokalbokning och att se till att samrådet genomförs

Läs mer

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet INLEDNING ALLMÄNNA UPPDRAGET Stärka samverkan mellan lantbrukare, markägare och jägare Utarbeta verktyg: inventering,

Läs mer

STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING

STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING EN NYSTART FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING Naturen och samhället är i ständig förändring. Landskapet, klimatet och viltstammarna varierar över tiden, liksom samhällets prioriteringar

Läs mer

MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN

MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN Denna manual ska hjälpa Er när ni fyller i mallen för upprättande av älgskötselplan. Det nya materialet ska användas från och med januari 2012. Manualen kommer punkt

Läs mer

STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING MED MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR NATURVÅRDSVERKET

STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING MED MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR NATURVÅRDSVERKET STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING MED MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR NATURVÅRDSVERKET EN NYSTART FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING Naturen och samhället är i ständig förändring. Landskapet, klimatet och viltstammarna

Läs mer

Svenska Jägareförbundets handlingsplan för älg

Svenska Jägareförbundets handlingsplan för älg Svenska Jägareförbundets handlingsplan för älg Handlingsplanen antogs vid förbundsstyrelsemöte 2008-06-17 Mål 1 Inledning Den svenska älgstammen utgör en unik resurs och representerar ett mycket stort

Läs mer

Älgjaktområde = den av länsstyrelsen registrerade enheten för älgjakt, det vill säga ett älgskötselområde eller licensområde.

Älgjaktområde = den av länsstyrelsen registrerade enheten för älgjakt, det vill säga ett älgskötselområde eller licensområde. Skapa och hantera jaktlag i ett älgjaktområde Älgjaktområde = den av länsstyrelsen registrerade enheten för älgjakt, det vill säga ett älgskötselområde eller licensområde. För att kunna skapa jaktlag,

Läs mer

Vildsvin i Järfälla. Vildsvin, vad har de här att göra?

Vildsvin i Järfälla. Vildsvin, vad har de här att göra? Vildsvin i Järfälla Det här dokumentet har på initiativ av Järfällas kommunekolog Katarina Ekestubbe framtagits av Sven C G Andersson, klövviltsansvarig inom styrelsen för Svenska Jägareförbundet Stockholms

Läs mer

Vildsvin. i Södermanlands län och målsättning för stammarnas skötsel Rapport 2013:15

Vildsvin. i Södermanlands län och målsättning för stammarnas skötsel Rapport 2013:15 Vildsvin i Södermanlands län och målsättning för stammarnas skötsel 2014-2016 Rapport 2013:15 1 Framtagen av: Viltförvaltningsdelegationen i Södermanlands län Grafisk form och produktion: Länsstyrelsen

Läs mer

YTTRANDE över Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om kronhjortsförvaltning; Dnr N2015/08683/FJR

YTTRANDE över Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om kronhjortsförvaltning; Dnr N2015/08683/FJR Sidan 1 av 6 Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se YTTRANDE över Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om kronhjortsförvaltning; Dnr N2015/08683/FJR Sveriges Jordägareförbund

Läs mer

Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid

Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid -ett delbetänkande från (SOU 2013:71) Särskild utredare Håkan Larsson Särskild utredare Håkan Larsson Sekreterare Nina Nordengren (jurist) och Jens

Läs mer

SÅ FÖRVALTAS KRONVILTET IDAG. Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet

SÅ FÖRVALTAS KRONVILTET IDAG. Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet KRONHJORTEN EN ART SOM ÖKAR! Skattad avskjutning kronhjort (st) 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000

Läs mer

Länsstyrelsens rambeslut angående älgjakt i Hallands län under jaktåret den 1 juli 2016 den 30 juni 2017

Länsstyrelsens rambeslut angående älgjakt i Hallands län under jaktåret den 1 juli 2016 den 30 juni 2017 Beslut 1(6) Enligt sändlista Länsstyrelsens rambeslut angående älgjakt i Hallands län under jaktåret den 1 juli 2016 den 30 juni 2017 Länsstyrelsens beslut Med hänvisning till Viltförvaltningsdelegationens

Läs mer

Välkomna till informationsmöte Älgförvaltning i samverkan. Härjedalen 12-28 mars 2012

Välkomna till informationsmöte Älgförvaltning i samverkan. Härjedalen 12-28 mars 2012 Välkomna till informationsmöte Älgförvaltning i samverkan Härjedalen 12-28 mars 2012 Älgförvaltning i samverkan Ledamöter i Härjedalens Älgförvaltningsområde Bo Karlsson, ordf. Sven-Erik Dahlgren Anders

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Jaktlagsutredningen (L 2012:01) Dir. 2013:66. Beslut vid regeringssammanträde den 13 juni 2013

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Jaktlagsutredningen (L 2012:01) Dir. 2013:66. Beslut vid regeringssammanträde den 13 juni 2013 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Jaktlagsutredningen (L 2012:01) Dir. 2013:66 Beslut vid regeringssammanträde den 13 juni 2013 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Utredaren får i uppdrag

Läs mer

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Älgförvaltningen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 3 juni 2010 Eskil Erlandsson Mats Wiberg (Jordbruksdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll I

Läs mer

låt kalvjakten styra!

låt kalvjakten styra! låt kalvjakten styra! Man får den älgstam man förtjänar samverkan ger kvalitet Om ett enskilt jaktlag gör rätt eller fel har liten betydelse för älgförvaltningen. Om däremot flera jaktlag över större områden

Läs mer

låt kalvjakten styra!

låt kalvjakten styra! låt kalvjakten styra! Man får den älgstam man förtjänar samverkan ger kvalitet Om ett enskilt jaktlag gör rätt eller fel har liten betydelse för älgförvaltningen. Om däremot flera jaktlag över större

Läs mer

FAKTA ÄLG inventeringar

FAKTA ÄLG inventeringar FAKTA ÄLG inventeringar Flyginventering feb 03 6,5 älgar per 1000 hektar observerades Beräknad vinterstam är 7,4 älgar 1-40 kronvilt per 1000 hektar ÄBIN 2003 2004 Mål 2,0 % Mål 2,0 % Utfall 10,7 % Utfall

Läs mer

Styrelseförslag - Ny modell, i tre steg!

Styrelseförslag - Ny modell, i tre steg! Styrelseförslag - Ny modell, i tre steg! 1. HUR MÅNGA älgar skall vi skjuta? 2. VILKA ÄLGAR skall vi skjuta, fördelning T/H/K? 3. AVSKJUTNINGSREGLER för att uppnå detta. Styrelseförslag Hur många älgar

Läs mer

Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden beslutar

Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden beslutar 2013-12-02 Dnr 2013.TS0381 Miljöhandläggare Frida Johansson Tfn: 0481-45365 E-post: frida.johansson@nybro.se Teknik och Samhällsbyggnadsnämnden Taxa för upplåtande av jakträtt på kommunens mark samt policy

Läs mer

Information om vildsvinsförvaltning

Information om vildsvinsförvaltning Information om vildsvinsförvaltning Vildsvinsgruppen inom Örebro Läns Västra Viltförvaltningsområde arbetar med: Samverkan mellan markägare och jägare betr. vildsvinsförvaltning. Kartläggning av vildsvinsförekomst.

Läs mer

STADGAR FÖR KRONHJORTSKÖTSELOMRÅDE

STADGAR FÖR KRONHJORTSKÖTSELOMRÅDE STADGAR FÖR.. KRONHJORTSKÖTSELOMRÅDE Antagna den.och gäller för de jakträttshavare som genom avtal om samgående i kronhjortskötselområde anslutit sina jaktområden till skötselområdet eller senare beviljats

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Osby Norra Älgskötselområde Ä09-01-047 Beslutad av Länsstyrelsen

Läs mer

Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014

Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014 Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014 Utgångspunkter och bakgrund Livsmiljöernas fragmentering och försämrade kvalitet hotar: för samhället viktiga ekosystemprocesser naturens

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

SKÖTSELPLAN FÖR ..ÄLGSKÖTSELOMRÅDE

SKÖTSELPLAN FÖR ..ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Svenska Jägareförbundet SKÖTSELPLAN FÖR..ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Upprättad 20 Total areal ha Reg. nr. -. -. varav odlat ha Antalet jaktlag i älgskötselområdet st. 1. Bedömning av aktuell älgstam a. De fyra senaste

Läs mer

Strategier för beskattning av älg med och utan rovdjur. Förvaltning av älg - generella förutsättningar. Predationsmönster hos varg och björn

Strategier för beskattning av älg med och utan rovdjur. Förvaltning av älg - generella förutsättningar. Predationsmönster hos varg och björn 2015-09-30 Strategier för beskattning av älg med och utan rovdjur Håkan Sand Grimsö forskningsstation Sveriges lantbruksuniversitet Disposition Förvaltning av älg - generella förutsättningar Predationsmönster

Läs mer

Planer i älgförvaltningen

Planer i älgförvaltningen Planer i älgförvaltningen Vänersborg 2015-04-09 Johan Frisk Skogs- & viltförvaltningsansvarig Södra Skog Nya älgförvaltningen gäller mer än bara älg! Adaptiv Ekosystembaserad Lokalt förankrad I balans

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i jaktförordningen (1987:905); SFS 2012:466 Utkom från trycket den 25 juni 2012 utfärdad den 14 juni 2012. Regeringen föreskriver att bilagorna 1 4 till

Läs mer

Anders Jarnemo (Högskolan i Halmstad), Petter Kjellander (SLU) och Carl-Gustaf Thulin (SLU)

Anders Jarnemo (Högskolan i Halmstad), Petter Kjellander (SLU) och Carl-Gustaf Thulin (SLU) Synpunkter angående förslag om allmän skyddsjakt på kron- och dovkalv (Dnr N2015/4489/FJR), samt förslag om förlängd ordinarie jakttid på kronhjort i februari Anders Jarnemo (Högskolan i Halmstad), Petter

Läs mer