Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002"

Transkript

1 Ura 2001:9 ISSN Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 Katarina Berggren Torbjörn Israelsson Said Maroufkhani Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår i serie Ura som utges av AMS Utredningsenhet

2 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING...1 UPPFÖLJNING AV TIDIGARE PROGNOSER...8 INTERNATIONELL ÖVERSIKT...10 SVENSK EKONOMI...13 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT...26 SYSSELSÄTTNINGEN...30 NÄRINGSGRENAR...36 JORD- OCH SKOGSBRUK...36 INDUSTRI...38 BYGGNADSVERKSAMHET...47 PRIVATA TJÄNSTESEKTORN...51 OFFENTLIGA TJÄNSTER...61 UTBUDET AV ARBETSKRAFT...68 ARBETSLÖSHET...74 UNDERSYSSELSATTA...78 ARBETSMARKNADSPOLITISKA PROGRAM...80 REGIONAL UTVECKLING...91

3

4 1 Sammanfattning 2002 blir ett mellanår Nästa år räknar vi med att den starka sysselsättningsökningen under de senaste åren byts ut mot en blygsam ökning på endast personer. Det skall jämföras med att sysselsättningen ökar med personer mellan 2000 och 2001 enligt våra beräkningar. Sammantaget ökade således sysselsättningen med personer under perioden Vi räknar med att den svagare sysselsättningsökningen 2002 blir tillfällig och att regeringens sysselsättningsmål fortfarande är realistiskt att nå. Arbetslösheten ökar från 4 procent 2001 till 4,3 procent 2002 och antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program beräknas båda åren till 2,5 procent av arbetskraften. Konjunkturen har dämpats men vänder upp nästa år Den svenska ekonomin har mattats av sedan förra prognosen, vilket helt beror på en försämrad global ekonomi. Den ekonomiska avmattningen bekräftas av den intervjuundersökning av nästan arbetsställen som genomfördes av Arbetsförmedlingen under september. Osäkerheten i undersökningen är dock större än normalt p.g.a. terroristdåden i USA som inträffade mitt i undersökningsperioden och till detta kommer följdverkningarna som ökat den globala osäkerheten. Förvisso har denna minskat något under den senaste tiden, bl.a. med beaktande av utvecklingen i Afghanistan. Undersökningen visar att det finns en starkt optimistisk grundton i näringslivet inför framtiden, men arbetsgivarna bedömer att efterfrågan på varor och tjänster förblir svag under de närmaste kvartalen. De räknar dock med en svag tillväxt, vilket indikerar att någon recession inte är i sikte. Därefter förväntar sig arbsgivarna att konjunkturen vänder upp, vilket gäller både den privata tjänstesektorn och industrin. Det är egentligen bara byggnadsverksamheten som visar en stor försiktighet inför nästa år. Det kan förefalla överraskande eftersom planerna för bostadsproduktionen är expansiva. Samtidigt råder dock en tillfällig avmattning inom anläggningssektorn, beroende på att effekterna av infrastrukturpropositionen slår igenom på nya projekt först Till detta kommer att efterfrågan på kommersiella lokaler dämpas. 1

5 2 Enligt våra beräkningar ökar BNP med 1,5 procent i år och med 1,4 procent nästa år. Den kalkylen inbegriper att BNP-tillväxten tar fart under loppet av 2002, vilket borgar för en god tillväxt Många arbetsgivare har fullt personalutnyttjande Vår undersökning visar också att många arbetsställen nyttjar sin personalstyrka fullt ut, vilket indikerar att arbetsgivarna redan vid små efterfrågeförändringar måste rekrytera arbetskraft. Det är dessutom ganska få arbetsställen som har stora lediga resurser bland sina anställda. Det finns också planer på att utöka antalet anställda vid många arbetsställen, vilket gäller nästan samtliga branscher men framför allt delar av tjänstesektorn. Industrin och jordbruket räknar dock med färre anställda nästa år, men det intressanta är att industrin bedömer att antalet anställda ökar i ett tvåårigt perspektiv. Det visar att industrin har en stark underliggande optimism. Den privata tjänstesektorn räknar med en svagt ökad sysselsättning under det närmaste året, men även inom den sektorn bedöms antalet anställda komma att öka rejält i ett tvåårigt perspektiv. Den sammantagna offentliga tjänstesektorn, dvs. både den med kommunal huvudman och den med privat huvudman, bedöms fortsätta att växa påtagligt avseende sysselsättningen. Vi räknar med att sysselsättningen sammantaget ökar med personer mellan 2000 och 2001 men att ökningen mellan 2001 och 2002 uppgår till endast personer. Arbetskraftsutbudet dämpas framöver Arbetskraftsutbudet dämpas rejält nästa år, dels beroende på att den demografiska förändringen ger ett allt mindre bidrag till tillväxten av arbetskraften dels genom att det blir betydligt lättare att fylla utbildningsplatserna inom det reguljära skolväsendet som en följd av dämpad efterfrågan på arbetskraft. Dock skall noteras att Kunskapslyftet fasas ut nästa år och därmed kommer att omfatta färre personer nästa år än i år. Däremot fortsätter utbyggnaden av högskolan och vi antar att alla utbildningsplatser där blir tillsatta. I år beräknas arbetskraften komma att öka med personer och nästa år med personer. Det innebär att vi inte räknar med någon kraftig ökning av arbetslösheten, utan den beräknas till 4 procent i år och till 4,3 procent nästa år. Denna arbetslöshetskalkyl bygger på att de arbetsmarknadspolitiska programmen omfattar nästan lika många personer 2002 som

6 3 Arbetslösheten drabbar svaga grupper Den ökning av arbetslösheten som förutses kommer i första hand att drabba individer med en svag ställning på arbetsmarknaden. Där finns äldre, invandrare och arbetshandikappade. Den gemensamma nämnaren är ofta kort skolutbildning, avsaknad av aktuella nätverk på arbetsmarknaden och avsaknad av erfoderlig kompetens i efterfrågade yrken. Under den närmaste tiden ökar också inflödet av personer som varslats om uppsägning. En del av de varslade kommer att ha svårigheter att hitta ett nytt arbete. De kan t.ex. bo i en region där arbetsmarknaden är kärv, de kan ha brister i sin utbildningsbakgrund, de kan vara drabbade av olika arbetsskador. Hittills märks avmattningen på arbetsmarknaden genom att framför allt tidsbegränsade anställningar minskar, vilket är en följd av att rekryteringarna blivit färre. Det har även blivit vanligare att inte förlänga tidsbegränsade anställningar, att övergången från korta jobb till fast anställning dämpats mm. Ungdomsarbetslösheten på väg upp Ungdomarnas arbetslöshet bedöms öka under prognosperioden, vilket är naturligt då en konjunkturavmattning främst drabbar de nytillträdande på arbetsmarknaden. Till detta kommer att ungdomar enligt turordningsreglerna drabbas i första hand när företagen genomför personalneddragningar och att många ungdomar får en tillfällig anställning när de rekryteras. Även under nästa år kommer dock ungdomarna att vara en eftertraktad grupp på arbetsmarknaden under förutsättning att de skaffat sig en gångbar utbildning och i ett lite längre tidsperspektiv är välutbildade ungdomar en bristvara. Det finns dock relativt många ungdomar som kommer att få det svårt att hitta en lösning på sina arbetsmarknadsproblem. Gemensamt för många av dem är att de har misslyckats i skolsystemet. Utbildningsbakgrunden är den enskilt viktigaste faktorn för ungdomars möjligheter att få ett arbete. De äldre vars sysselsättningsgrad ökat under de senaste året kommer att möta ökade svårigheter. När det blir lättare att rekrytera är äldre nämligen en grupp som ofta får det svårare i konkurrensen och äldre arbetslösa riskerar också alltid långa perioder av arbetslöshet. Det kan sammanhänga med åldersdiskriminering men också med att äldre kan ha halkat efter när det gäller kompetensutveckling. Kvinnornas arbetsmarknad bedöms komma att påverkas mindre av konjunkturavmattningen än männens, varvid männen i stor utsträckning kommer att stå för den ökade arbetslöshet som förutses. 3

7 4 Kraftigt ökade varsel om uppsägningar De ökade varslen i år har slagit ojämnt i landet och drabbat några branscher hårt. Hittills i år har personer varslats om uppsägning. Telekomindustrin har drabbats värst men t o m oktober har stora varsel även noterats från metallvaruindustrin, livsmedelsindustrin, IT-sektorn m.m. Det har resulterat i att regioner där dessa branscher är starkt företrädda rapporterar särskilt höga varseltal. Värst drabbade är Gävleborgs, Örebro, Blekinge och Gotlands län. Det sistnämnda länet har fått procent av sina industrisysselsatta varslade om uppsägning. Den svagare konjunkturen har också inneburit att inflödet av lediga platser till Arbetsförmedlingen dämpats. Under månaderna augusti till oktober har nyanmälda platser registrerats på Arbetsförmedlingen, en minskning med platser jämfört med motsvarande period i fjol. Industrin minskar antalet anställda Försvagningen inom exportindustrin fortsätter under de kommande kvartalen. Antalet anställda inom industrin minskar i år med drygt personer och nästa år med drygt personer. Det skall dock noteras att industrin står väl rustad för att möta en konjunkturuppgång när den kommer, och svensk industri är också bättre rustad att möta en konjunkturförsvagning än många andra OECD-länders. Det sammanhänger med att Sverige denna gång har få inhemska problem. Löneökningarna har varit måttfulla trots en god efterfrågan på arbetskraft och en god produktivitetstillväxt. Inflation och räntor är låga och staten har visat stora överskott i de offentliga finanserna. Riksbankens fristående ställning har ökat marknadens förtroende för att inflationen förblir låg. Till detta kommer en kraftig depreciering av den svenska kronan vilket ökat industrins och den privata tjänstesektorns konkurrenskraft. Dessutom har rekryteringsproblemen mildrats både på kollektivsidan och på tjänstemannasidan och den tendensen väntas bestå under prognosperioden. Det är dock viktigt att industrin inte slår sig till ro utan arbetar aktivt med att locka unga till området samt att ansvariga inom näringen satsar på att påverka ungdomar att skaffa sig kompetens och intresse för tekniska högskoleutbildningar och kvalificerade yrkesutbildningar. Görs inte det riskar området att få stora problem med arbetskraftförsörjningen på lite längre sikt. 4

8 5 Byggnadsföretagens optimism har dämpats Hushållens inkomster förstärks kraftigt under prognosperioden, vilket borgar för en god privat konsumtion och en växande efterfrågan på bostäder. Det senare gynnas också av att realräntenivån är låg. Trots det har näringsidkarna inom byggnadsverksamheten blivit alltmer försiktiga i sina framtidsbedömningar. Det gäller på både ett och två års sikt. Det beror på att många anläggningsarbeten försenats eller skjutits på framtiden samt att byggandet av kommersiella lokaler dämpats. Till detta kommer att nya projekt som härrör från höstens infrastrukturproposition bedöms starta från och med Däremot ökar underhållsarbetena med vägar redan nästa år. Vi räknar med att byggsysselsättningen endast ökar svagt under prognosperioden och att ökningen faller helt på husbyggarna. Tillväxten sker också endast i storstadsregioner och högskoleorter. Det betyder att de regionala skillnaderna inom branschen förblir stora eller t.o.m. ökar. Rekryteringsproblemen bedöms mildras något, men fortfarande är detta en bransch som står inför stora problem med arbetskraftsförsörjningen. Handeln försiktigt optimistisk Hushållens bedöms öka sin konsumtion trots att sparandet ökar. Det gynnar handeln och där är också optimismen inför framtiden stor hos de flesta näringsidkarna med undantag för bilförsäljarna. Handeln räknar trots detta med en ganska begränsad sysselsättningstillväxt vilket är en följd av att fler personalsnåla butiker tas i bruk. Optimismen är fortsatt stor inom uppdragsverksamheten och bland IT-konsulterna. Båda områdena tror att utvecklingen blir ganska svag under det närmaste halvåret men att den tar fart därefter. Detsamma gäller anställningsplanerna som är mycket optimistiska på två års sikt. Den s.k. ITkrisen är dock inte över och branschen får räkna med fortsatta problem och ytterligare varsel om uppsägningar och många konkurser är att vänta. Hittills har storstadsregionerna klarat sig bäst medan nedläggningar har skett i mindre och medelstora städer, vilket innebär att koncentrationen av IT-företag till storstadsregionerna ökat ytterligare. Även om bristen på arbetskraft dämpats rejält inom både IT-sektorn och övrig uppdragsverksamhet är den fortfarande stor och denna situation har också lett till ökade kompetenskrav. Hotell- och restaurangnäringen räknar med en viss avmattning men fortfarande är restaurangerna relativt positiva. Inom transport är bilden splitrad. Flygtrafiken är inne i en krisperiod och åkarna anser sig fortfarande diskriminerade av utländska konkurrenter som har bättre ekonomiska subsidier än svenska åkare. Kollektivtrafiken växer och där består svårigheterna i att rekrytera chaufförer. Sysselsätt- 5

9 6 ningen inom transport bedöms sammantaget komma att minska något under prognosperioden. Ökad offentlig sysselsättning Den offentliga sysselsättningen beräknas totalt öka med personer i år och med nästa år. Merparten av sysselsättningsökningen sker dock med hjälp av privat huvudman. Kommunernas ekonomiska situation har troligen varit lite sämre än vad vi antog våren 2001, men samtidigt alstrar de senaste årens krafiga uppgång av sysselsättningen ökade skatteintäkter och minskade kostnader för arbetslösheten. Till detta kommer ökade kommunala statsbidrag och en minskad löneskatt för kommunerna. Bristen på arbetskraft är dock mycket stor och drygt 90 procent av kommunerna har haft svårigheter att få tag på personal. Den situationen bedöms bestå under prognosperioden och berör områden inom skola, äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Sysselsättningen bedöms öka framför allt inom äldreomsorgen men också inom utbildningssystemet. Samtidigt räknar vi med att sysselsättningsminskningen inom barnomsorgen upphör. Bakgrunden är införandet av maxtaxa samt att minskningen av antalet barn är på väg att upphöra. Den statliga sysselsättningen väntas förbli i stort sett oförändrad under prognosperioden. Stora regionala skillnader består Den regionala utvecklingen har ändrat karaktär. Sysselsättningsökningen i Mälardalen har dämpats rejält och istället har sysselsättningen ökat i relativt hög takt i Skåne län och i Västra Götalands län. Det betyder dock att en stor del av den ökade sysselsättningen bedöms tillfalla storstadsregionerna även i år och det finns ingenting som talar för en ändring nästa år. Den kraftigaste sysselsättningstillväxten förväntas ske i Skåne även om ökningstakten dämpas. Sysselsättningen bedöms öka med ca 1 procent i Skåne län motsvarande personer. Även Västra Götaland väntas få en hygglig utveckling av sysselsättningen, dock klart under 1 procent eller knappt personer, medan tillväxten i Stockholm, relativt sett, bedöms bli svagare än i övriga storstadsregioner. Det sammanhänger med att länets tillväxtbranscher, dvs. IT-sektorn, media och telekomindustrin, drabbats av stagnation. Sammantaget ökar sysselsättningen med nästan personer i storstadsregionerna, d.v.s. mer än den sammantagna ökningen i landet. När det gäller övriga län i Syd- och Mellansverige bedöms sysselsättningen komma att minska i Södermanlands, Gotlands, Blekinge och Örebro län och öka i Hallands län. Övriga län får en i stort sett oförändrad 6

10 7 sysselsättning. När det gäller skogslänen finns en ganska god framtidstro i Dalarnas län och där bedöms sysselsättningen komma att öka något. Även Värmlands län har haft en god utveckling på arbetsmarknaden och framtidstron är stark, men under nästa år förutses sysselsättningen komma att bli oförändrad. Detsamma gäller för Västernorrlands och Norrbottens län. Minskad sysselsättning väntas i Jämtlands, Västerbottens och Gävleborgs län. Det skall dock framhållas att Västerbottens län har utvecklats starkast under hela konjunkturuppgången och att dämpningen nu sker från en hög nivå. Arbetslösheten bedöms öka i nästan alla län och samtidigt kommer de regionala skillnaderna att förbli stora. Nyckeltal Tusental personer Förändring Utfall Prognos Utfall Prognos Arbetskraften Sysselsatta Arbetslösa Procent av AK 8,0 6,5 5,6 4,7 4,0 4,3 0,0-1,5-0,9-0,9-0,7 +0,3 Arb.markn politiska program Procent av AK 4,5 4,1 3,3 2,6 2,5 2,5-0,2-0,4-0,8-0,7-0,1 0,0 Obalans i procent av AK 12,5 10,6 8,9 7,3 6,5 6,8-0,2-1,9-1,7-1,6-0,8 +0,3 7

11 8 Uppföljning av tidigare prognoser Prognoser om stark utveckling har infriats Arbetsmarknaden har efter 1997 utvecklats starkare än på många årtionden. Sysselsättningen har ökat kraftigare än under jämförbara högkonjunkturperioder under efterkrigstiden, vilket medfört en kraftig nedgång av arbetslösheten. Regeringens mål att sänka arbetslösheten under 4 procent uppnåddes under fjärde kvartalet Under loppet av år 2001 har allt tydligare tecken på försämring i arbetsmarknadsläget kunnat konstateras, vilket framför allt kommer att slå igenom på olika arbetsmarknadstal för år AMS förutsåg i höstprognosen 2000 en sysselsättningsökning på personer för år I vårprognosen reviderade vi upp talet till AMS har redan i ett tidigt skede varit mer optimistiska för innevarande år än vad många andra prognosmakare varit, vilket har visat sig ligga väl i linje med det utfall som vi nu kan konstatera när endast två månadsvärden återstår. Prognosen för arbetslösheten slog väl in I höstprognosen 2000 prognosticerade AMS att den öppna arbetslösheten skulle sjunka till 3,9 procent av arbetskraften. I vårprognosen i år reviderades talet till 4,0 procent. Av döma av utfallet för årets 10 första månader ser det ut som om vårprognosens bedömning kommer att slå in. Detta betyder även att vår bedömning avseende arbetskraftens ökning hamnar relativt nära utfallet. För år 2002 tvingas vi dock att göra en nedrevidering av den sysselsättningsökning som vi förutsåg i vårprognosen och analogt med detta har vi gjort en justering av arbetslöshetstalet uppåt. Konjunkturutvecklingen har blivit sämre än beräknat sedan föregående prognostillfälle och den har framför allt slagit igenom i marknadsbilden under hösten, i samband med den oro som uppstått efter terrorkrisen. 8

12 9 Prognoser över arbetslösheten enligt olika bedömare Nordbanken 4,1 6,7 8,9 7,2 7,3 8,4 6,7 6,1 5,0 3,9 Handelsbanken 5,0 6,5 8,1 7,4 8,2 7,6 7,5 5,7 4,8 3,8 Industriförbundet 4,5 6,9 8,0 7,0 8,0 8,0 6,8 6,1 4,9 4,1 TCO 4,0 8,2 8,8 7,3 7,9 7,7 6,9 5,4 4,2 3,9 LO 3,5 7,7 8,4 7,2 7,2 8,1 6,7 5,5 4,7 4,2 Finansdep 3,8 6,8 8,0 6,8 7,2 7,9 6,7 5,7 4,6 3,9 Konjunkturinst 3,5 6,5 8,0 7,4 7,5 8,3 6,7 5,9 4,7 3,9 OECD 4,1 7,1 8,8 7,7 7,3 7,4 7,3 6,2 4,8 4,1 AMS 5,0 8,4 8,3 7,2 8,1 8,4 6,6 5,8 4,9 4,0 Utfall 4,8 8,2 8,0 7,7 8,1 8,0 6,5 5,6 4,7 1 Lagda prognoser i början av resp. år. 2 Lagda prognoser fram till våren 1993 (omräknat till ny AKU-definition 1993). 9

13 10 Internationell översikt Den globala ekonomin är svag Aktiviteten i den globala ekonomin har avtagit kraftigt under hösten som en följd av bl.a. de allt sämre tiderna i USA. Dessutom har terrorristattacken den 11 september och dess följder drastiskt spätt på osäkerheten för framtiden, vilket ytterligare försvagat aktiviteten i världsekonomin. Det finns i skrivande stund inga tecken på att en förbättring är i sikte utan tvärtom pekar nästan alla indikatorer på att nedgången fortsätter och fördjupas. Förhoppningarna är dock att den globala konjunkturen förstärks nästa år, åtminstone under andra halvåret. Det har satts i sjön stora stimulanspaket genom sänkta räntor, sänkta skatter och andra transfereringar, vilka bör bidra till att stärka den ekonomiska utvecklingen under loppet av nästa år. Det allvarliga denna gång är att det inte finns någon region som motverkar konjunkturförsvagningen utan den ekonomiska aktiviteten försvagas i nästan alla länder, vilket riskerar att fördjupa och förlänga nedgången. Enda undantagen är Indien och Kina. Avmattningen i den amerikanska ekonomin har åtföljts av försvagad tillväxt i många asiatiska länder, EU-området och Latinamerika. Enligt vår bedömning finns inte mycket som talar för en kraftig konjunkturuppgång nästa år. Det mesta tyder på en svag återhämtning under loppet av nästa år, men det statistiska genomslaget på årsgenomsnitt sker först Investeringarna har fallit i USA Försvagningen i den amerikanska ekonomin har skett genom fallande investeringar inom framför allt informations- och kommunikationsteknologi (IKT) medan den privata konsumtionen förblivit relativt stark fram t.o.m. sommaren. Noteras kan även att bilförsäljningen ökade kraftigt under oktober, men den konfidensindikator som beskriver hushållens framtidstro har försvagats påtagligt under hösten. Under det tredje kvartalet har också den privata konsumtionen dämpats, vilket är oroande. Vänder inte den privata konsumtionen upp är risken för en recession 1 påtaglig och den amerikanska BNP minskade med 0,4 procent i årstakt mellan andra och tredje kvartalet. Det som talar för en fortsatt 1 Definitionen på recession är att BNP skall falla två kvartal i följd. Skulle BNP minska mellan det tredje och fjärde kvartalet i år betyder det att USA har hamnat i en recession enligt denna definition. 10

14 11 avmattning i den privata konsumtionen är fallande sysselsättning och ökad arbetslöshet, minskade förmögenhetsvärden mm. Det som talar emot är en kraftigt sänkt räntenivå och finanspolitiska stimulansåtgärder. För närvarande har den amerikanska styrräntan i år sänkts från 6,5 till rekordlåga 2 procent och ytterligare räntesänkningar kan inte uteslutas. Dessutom har Bush-administrationen föreslagit eller genomfört stora stimulanspaket. Exporten har fallit kraftigt, delvis som följd av en stark dollar, men det finns anledning att tro att dollarn deprecieras under det närmaste året vilket ökar konkurrenskraften hos industrin. Vi bedömer att BNP-tillväxten stannar på måttliga 1 procent i år och på 1,2 procent nästa år. Det innebär också att sysselsättningen fortsätter att försvagas och arbetslösheten stiger från 5,4 procent idag till lite över 6 procent. För ett år sedan uppgick arbetslösheten till 4 procent. Konjunkturen försvagas inom EU-området Även inom EU-området har konjunkturförsvagningen i första hand skett inom tillverkningsindustrin. Hushållens förhållandevis goda köplust har till viss del motverkat nedgången. Det kan bl.a. kopplas till att sysselsättningen legat på en hygglig nivå. Den kraftiga avmattningen i IKT-sektorn har haft en negativ inverkan på EU-området i allmänhet och på några mindre länder i synnerhet, såsom Nederländerna, Irland, Finland och Sverige. Under senvåren har allt fler tecken kommit på en avmattning i sysselsättningen särskilt i Frankrike och i Tyskland. Arbetslösheten har legat på en oförändrad nivå under de senaste månaderna och allt talar för att den stiger under hösten/vintern. Arbetslösheten uppgår till ca 7,6 i EU-området och till ca 8,3 procent i euroländerna vilket kan jämföras med 8,1 respektive 8,7 procent föra året. Utvecklingen på arbetsmarknaden framöver talar för att den privata konsumtionen riskerar att komma att bli svagare men å andra sidan stimuleras ekonomin genom skattesänkningar och sänkta räntor. ECB 2 har sänkt sin styrränta fyra gånger i år, från 4,75 procent till 3,25 procent. BNP-tillväxten i EU-området beräknas hamna på svaga 1,4 procent i år och på lite mer nästa år. Den ekonomiska utvecklingen i Tyskland oroar Utvecklingen i Tyskland oroar dels för landets egen skull dels för dess stora påverkan på andra länder inom EU-området och i synnerhet på Sverige eftersom detta är vår största exportmarknad. BNP-tillväxten i Tyskland uppskattas 2 Den europeiska centralbanken. 11

15 12 till svaga 0,8 procent i år och till 1,3 procent nästa år. Arbetslösheten är också hög eller närmare 8 procent vilket är något högre än för ett år sedan. Frankrike har klarat sig bättre och där beräknas BNP-tillväxten till 1,6 procent i år och till 1,7 procent nästa år. Arbetslösheten är fortfarande hög eller 8,5 procent vilket dock är klart lägre än för ett år sedan. Den spanska ekonomin står emot konjunkturförsvagningen bra och tillväxten bedöms till ca 2 procent både i år och nästa år. Arbetslösheten är fortfarande den högsta i EU-området eller 13 procent. Storbritannien står emot bra Även i den brittiska ekonomin dämpas industriproduktionen medan hushållen hållit i gång den ekonomiska aktiviteten. Det finns nu farhågor att köplusten hos britterna dämpas vilket skulle dra ned tillväxten påtagligt. Vi bedömer att BNPtillväxten stannar på ca 2 procent i år och på lite över 2 procent nästa år. Konjunkturuppbromsningen i Finland är mycket kraftig. I fjol uppgick BNP-ökningen till hela 5,7 procent men i år hamnar den kanske på blygsamma 0,6 procent. Nästa år kan tillväxten komma att bli något bättre eller drygt 1 procent. Den norska ekonomin har stramats åt genom penningpolitiken samtidigt som aktiviteten inom oljesektorn försvagats. Det har lett till att BNP-tillväxten beräknas till svaga 1 procent i år och lite mer nästa år. De danska hushållen har hållit hårt i plånboken och risken är att de också gör det framöver. Tillverkningsindustrin känner allt mer av den globala nedgången och det gör att BNP-tillväxten kan bli så lite som ca 1 procent. En viss återhämtning är trolig nästa år. Japan är sorgebarnet i OECD-området Den japanska ekonomin fortsätter sin kräftgång. Den globala nedgången har synliggjort landets underliggande problem och svagheter. Ekonomin är i en recession och priserna faller. Samtidigt har arbetslösheten stigit till en rekordnivå eller 5,3 procent. Det offentliga sparandet fortsätter att uppvisa stora underskott och både underskottet och statsskulden som är den högsta i OECD-området fortsätter att stiga. BNP fortsätter att falla i år och nästa år. Länderna i mindre Asien har drabbats hårt av raset inom ITK-sektorn, då dessa länder har en stor andel högteknologisk export. Sannolikt kommer den ekonomiska utvecklingen att förbli svag åtminstone en bit in på nästa år, varefter en förbättring kan tänkas ske. Kina och Indien utgör dock undantagen i världen och där fortsätter den starka ekonomiska utvecklingen. BNP-tillväxten beräknas av internationella bedömare till över 7 procent både i år och nästa år i Kina och till en bra bit över 5 procent i Indien. 12

16 13 Svensk ekonomi Vår bedömning av den svenska ekonomin bygger på följande antaganden: Den globala ekonomin förstärks något nästa år Inflationstakten går ned Kronan apprecieras mot dollarn och euron Råoljepriserna förblir ungefär på nuvarande nivå Riksbanken sänker styrräntan något De ingångna löneavtalen rivs inte upp Statens budget hålls under kontroll Utbildningsplatserna inom utbildningssystemet besätts i högre utsträckning än år 2001 Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program uppgår i år till personer och 2002 till personer Den svenska ekonomin är i grund och botten robust och skillnaderna i ekonomiska förutsättningar är stora jämfört med konjunkturdämpningar som inträffade under 1970-, och 1990-talen. Detta är väsentligt att beakta t.ex. i analyser avseende effekter på sysselsättning och arbetslöshet av de många varslen om uppsägning. Denna gång är den inhemska ekonomin stark och hela konjunkturförsvagningen är importerad från den svaga globala konjunkturen. Till skillnad mot tidigare konjunkturförsvagningar har inte ekonomin skadats av för höga löneökningar, stigande inflation, för hög privat konsumtion, överhettad arbetsmarknad osv. Istället har löneökningarna varit måttfulla, inflationen är förhållandevis låg, räntenivån har förblivit låg och de lediga resurserna på arbetsmarknaden varit förhållandevis stora. Vidare har den svenska kronan deprecierats påtagligt vilket förstärkt industrins konkurrenskraft och till detta kommer att förtroendet för den svenska ekonomiska politiken förstärkts genom att Riksbanken formellt fick en fristående ställning i mitten på 1990-talet. Det största inhemska orosmolnet är emellertid en ökad inflationstakt, men det mesta talar för att det är en temporär företeelse. Det finns också en oro att statens finanser kan komma att visa underskott, vilket inte skulle vara gynnsamt i 13

17 14 nuvarande läge. Vidare utgör bristen på arbetskraft fortfarande ett stort bekymmer inom många yrken, men den är inte generell utan främst koncentrerad till ett batteri av yrken som kräver högskoleutbildning. Däremot oroar den globala utvecklingen och det finns ännu inget tecken på att någon förbättring är i sikte. Djupet och längden på nuvarande konjunkturavmattning styrs alltså helt utifrån vad som händer med den globala konjunkturen. Sverige kommer dock att klara sig bättre än flertalet andra OECD-länder och EU-länder eftersom de inhemska ekonomiska faktorerna är starkare än i många andra länder. Det understryks också av att näringsidkarna uppvisar en stark underliggande optimism i vår intervjuundersökning av nästan arbetsställen som genomfördes av Arbetsförmedlingen under september månad. BNP-tillväxten blir svag under det närmaste året Tillväxten i den svenska ekonomin har varit mycket stark under de senaste åren, men en tydlig uppbromsning har skett under det första halvåret i år, enligt nationalräkenskaperna. Statistiken avseende aktiviteten i den svenska ekonomin indikerar att även tillväxten under det tredje kvartalet blir svag och allt talar för att den utvecklingen fortsätter under fjärde kvartalet. I år beräknar vi BNP-tillväxten till 1,5 procent vilket är lägre än vad vi förutsåg i förra prognosen. Nästa år bedöms tillväxten förbli svag under inledningen av året men vänder upp under andra halvåret. Trots det stannar BNP-tillväxten på måttfulla 1,4 procent som årsgenomsnitt enligt våra beräkningar. 14

18 15 Aktivitetsindex En sammanvägning av månadsvisa indikatorer Index 1995= Säsongrensade och trendade månadsvärden, fasta priser Den rapportering som sker avseende den svenska ekonomin ger allt oftare intrycket av att landet går in i en djup lågkonjunktur eller recession. Dessvärre finns ingen exakt definition av ordet lågkonjunktur men däremot för recession. BNP-tillväxten ska då minska i två kvartal i följd. Enligt våra beräkningar går inte ekonomin in i en recession utan tillväxten blir mycket måttfull under de tre närmaste kvartalen för att därefter öka. Det finns givetvis en icke försumbar risk att psykologiska effekter kommer att dämpa den inhemska efterfrågan genom dels ökad osäkerhet kring omvärldsutvecklingen, dels tät information om att landet befinner sig i en bekymmersam ekonomisk situation. Givetvis har risken för en recession ökat men för det krävs enligt vår bedömning en kraftigare avmattning i den globala ekonomin än vad som framkommer i skrivande stund. Ett sådant scenario är emellertid inte orealistiskt med tanke på att världsekonomin för närvarande balanserar på en slak lina. 15

19 16 5,0 Procent Förändring av BNP Prognos 2001 och ,5 0,0-2, års priser Källa: KI, AMS Företagen har blivit dystrare men är ändå överraskande optimistiska Arbetsmarknadsverkets intervjuundersökning visar att framtidstron har dämpats kraftigt hos intervjuade arbetsgivare, men den är trots allt överraskande stark. Det är fortfarande fler arbetsställen som bedömer att efterfrågan ska öka än att den ska minska och det finns också en tro att efterfrågan förstärks en bit in på nästa år. Undersökningen visar också som väntat att industrikonjunkturen försämrats kraftigt, men byggföretagens kraftigt ökade pessimism överraskar och den intresserade läsaren får analysen i avsnittet byggverksamhet. Undersökningen visar också att konjunkturdämpningen spridit sig till uppdragsverksamheten och delar av övrig privat tjänstesektor. Trots allt ser arbetsgivarna en ökad aktivitet framför sig även om ökningen blir ganska liten. En del av undersökningen genomfördes före terrordåden i USA och ett rimligt antagande är att företagen blivit något dystrare därefter. Undersökningen visar dock att arbetsgivarna inte räknar med någon recession under prognosperioden och att det finns en stark underliggande optimism om framtiden trots ett batteri av dyster ekonomisk rapportering. Det ger också stadga åt vår bedömning att den inhemska ekonomin är stark och en kraftigare försvagning där än vad vi bedömt i sådana fall kommer från psykologisk påverkan på bl.a. hushållens köplust. Den underliggande optimismen talar också för att en vändning i den internationella 16

20 17 konjunkturen kan leda till en snabbt ökad aktivitet hos svenskt näringsliv. Vidare framkommer att vissa delar av näringslivet har drabbats särskilt hårt av konjunkturdämpningen, främst ITK-sektorn. Den bilden framkommer också av KI:s 3 konjunkturbarometrar, men med den skillnaden att industrikonjunkturen där försvagats tydligare. Även i den undersökningen har nedgången i telekomindustrin påverkat resultatet påtagligt. Till detta kommer att konjunkturen för datakonsulterna försvagats kraftigt och att effekterna av den avmattning som sker i ekonomin har spridit sig till uppdragsverksamheten. Både datakonsulterna och uppdragsverksamheten andas en försiktig optimism för de kommande kvartalen. Barometrarna visar vidare att det finns en tydlig uppdelning i den svenska konjunkturen. Bl.a. går kemisk industri mycket bra, utvecklingen inom konsumtionsvaruindustrin är ganska gynnsam och aktiviteten är hög inom dagligvaruhandeln och delar av sällanköpshandeln. Nettoandel av företagen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus d:o minskning (svaren avgivna under september 2001) Senaste 6 månaderna Höst 2000 Vår 2001 Höst 2001 Kommande 6 månaderna Höst Vår Höst månader framöver Höst Vår Höst Byggnadsverksamhet 60,4 50,4 40,7 44,5 41,2 5,5 52,3 33,9 11,9 Industri 49,8 48,8 14,0 49,4 29,7 13,7 52,2 34,5 28,3 Uppdragsverksamhet 56,5 55,2 23,8 61,9 51,4 26,3 66,4 53,9 37,2 Övriga privata tjänster 54,7 49,3 24,4 58,1 38,4 24,3 59,2 39,4 30,9 Totalt 52,8 49,7 23,6 52,6 38,5 17,7 56,1 39,9 24,8 Källa: AMS Exporten försvagas påtagligt Förra året uppvisade exporten en mycket stark utveckling då den ökade med hela 9,8 procent. Till skillnad från åren dessförinnan var det inte enbart teleproduktexporten som stod för ökningen utan även exporten av andra varor ökade kraftigt. I slutet av förra året mattades exporttillväxten påtagligt och under första halvåret i år har exporten minskat (säsongrensade tal och jämfört med föregående kvartal). Orsaken är en kombination av raset inom ITK-sektorn och en konjunkturavmattning inom för Sverige viktiga exportmarknader. Minskningen av orderingången från exportmarknaden 4 har också fortsatt under tredje 3 Konjunkturinstitutet. 4 Enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer för industrin. 17

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos för åren

Arbetsmarknadsprognos för åren Arbetsmarknadsprognos för åren 2009-2010 Angeles Bermudez-Svankvist Tord Strannefors 2009-06-09 Prognosantaganden Att den globala ekonomin minskar med cirka1,5 procent 2009 och växer med cirka 1,5 procent

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Blekinge, 13 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Färre varsel på en svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas kraftigt av den ekonomiska

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Arbetsförmedlingens prognos för 2008 och 2009

Arbetsförmedlingens prognos för 2008 och 2009 Arbetsförmedlingens prognos för 2008 och 2009 Pressträff 3 juni 2008 Lena Liljebäck, tf GD Tord Strannefors, prognoschef Helene Dahlström Prognosantaganden PROGNOSANTAGANDEN Att den globala ekonomin växer

Läs mer

Prognos Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006

Prognos Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006 1 Prognos 2007 Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006 Prognosantaganden 2 Att den globala ekonomin växer med drygt 5 procent 2006 och med knappt 4,5 procent 2007 Att oljepriset uppgår

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kronobergs näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kronobergs län... 4 Småföretagsbarometern Kronobergs län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Välkommen till Q4-presentation. Cecilia och Robert, Järna Rosor

Välkommen till Q4-presentation. Cecilia och Robert, Järna Rosor Välkommen till Q4-presentation Cecilia 1 och Robert, Järna Rosor Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, fjärde kvartalet 2012 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Stockholms näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Stockholms län... 4 Småföretagsbarometern Stockholms län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Det ekonomiska läget November Carl Oreland

Det ekonomiska läget November Carl Oreland Det ekonomiska läget November 2014 Carl Oreland 141104 BNP-tillväxten i USA är god och har överträffat förväntningarna, men i euroområdet. 2 Fortsatt mycket expansiv penningpolitik som dock divergerar

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Västmanlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Västmanlands län... 4 Småföretagsbarometern Västmanlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 900 i Skåne

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kalmar läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kalmar län... 4 Småföretagsbarometern Kalmar län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 270 i Kalmar

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 850 i Skåne

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Blekinges näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 4 Småföretagsbarometern Blekinge län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för 2009 och 2010

Arbetsmarknadsutsikterna för 2009 och 2010 1 (7) Arbetsmarknadsutsikterna för 2009 och 2010 Nedgången större än väntat Den finansiella krisen har slagit hårdare och snabbare mot den reala världsekonomin än vad alla prognosmakare förutsåg vid slutet

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 250 i Senaste

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 HALLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Gotlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Gotlands län... 4 Småföretagsbarometern Gotlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 DALARNAS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, KTH/Swedbank Mauro Gozzo, Business Sweden Juhana Vartiainen, Riksdagen, Finland

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 KRONOBERGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 och 2003

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 och 2003 Ura 2002:4 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 och 2003 Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår i serie Ura som utges av

Läs mer

Spångvandring Det ekonomiska läget, mars 2013

Spångvandring Det ekonomiska läget, mars 2013 Spångvandring Det ekonomiska läget, mars 2013 1 Den finansiella turbulensen har mojnat i Europa Statsskuldräntor (10 år) i PIIGS Procent 2 Spång lagts över de omfattande problemen i Europa Finansmarknaderna

Läs mer

KONJUNKTURRAPPORT VENTILATIONSINSTALLATIONER. KVARTAL Mars Ventilationsinstallationer

KONJUNKTURRAPPORT VENTILATIONSINSTALLATIONER. KVARTAL Mars Ventilationsinstallationer KONJUNKTURRAPPORT Ventilationsinstallationer 2000-12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 KVARTAL 1-4 2008 Mars 2009 Ventilationsinstallationer Mkr, 2008 års priser Regional

Läs mer

Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 2008 och 2009 Heldragen linje = historiskt genomsnitt Procent 7

Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 2008 och 2009 Heldragen linje = historiskt genomsnitt Procent 7 6 5 4 3 2 1 Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 28 och 29 Heldragen linje = historiskt genomsnitt 197-27 Procent 7 197 1974 1978 1982 1986 199 1994 1998 22 26 1972 1976

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Kraftig ökning av antalet som fått arbete Under februari påbörjade 800 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge

Läs mer

Arbetsmarknad Stockholms län

Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS FÖR LÄNET LÄNETS UTMANINGAR BRANSCHUTVECKLING YRKESKOMPASSEN Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Stockholms län 1 Antalet som arbetar i länet ökar med 10 000

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning december 2007

Penningpolitisk uppföljning december 2007 Penningpolitisk uppföljning december 7 Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde den 8 december att lämna reporäntan oförändrad på procent. Under första halvåret 8 väntas reporäntan behöva höjas

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 Fått arbete Under september påbörjade 890 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jönköpings näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jönköpings län... 4 Småföretagsbarometern Jönköpings län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar Under juli påbörjade 525 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 21 norrbottens län Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Det här är en kort version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Josef Lannemyr Analysavdelningen Fått arbete Under februari påbörjade 705 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form av

Läs mer

Valda indikatorer. 1 Resultat före extraordinära kostnader. Källa: Kommunförbundet

Valda indikatorer. 1 Resultat före extraordinära kostnader. Källa: Kommunförbundet Valda indikatorer 2001 2002 2003 2004 2005 BNP, till marknadspris, proc förändr 0,9 2,1 1,6 2,7 2,8 Antal arbetade timmar, proc förändr 0,5-1,2-1,3 0,3 0,7 Produktivitetstillväxt, proc förändr 0,4 3,3

Läs mer

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat.

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Blekinges näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 3 Småföretagsbarometern Blekinge län... 5 1. Sysselsättning... 5 2. Orderingång...

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1, 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 2013-01-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 Lediga platser Antalet nyanmälda lediga platser i Västernorrlands län har sedan april 2012 minskat

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SKÅNE LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län PROGNOS våren 211 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län 212 2 Arbetsmarknadsutsikter 211-212 för Västmanlands län Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING...3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING...4

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 UPPSALA LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Den svenska ekonomin präglas fortfarande av en stor osäkerhet. Arbetsgivarnas varsel om kommande personaluppsägningar har

Läs mer

TEKNIKFÖRETAGENS BAROMETER 1:A KVARTALET 2014

TEKNIKFÖRETAGENS BAROMETER 1:A KVARTALET 2014 TEKNIKFÖRETAGENS BAROMETER 1:A KVARTALET 14 Teknikföretagens konjunkturbarometer för första kvartalet omfattar bedömningar från 57 företag. Försäljningen uppgår samman taget till 587 Mdr SEK, varav 78

Läs mer

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 oktober 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län De senaste beräkningarna av nationalräkenskaperna som publicerades

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 För elfte månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 GOTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. Tredje kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN.  Tredje kvartalet 2010 Tredje kvartalet 2010 (2010-11-03) Stockholmskonjunkturen fortsätter att utvecklas starkt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar något från 31 till 32 under årets tredje kvartal. Situationen för

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. Fjärde kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN.  Fjärde kvartalet 2010 Fjärde kvartalet 2010 (2011-01-03) Stockholmskonjunkturen stiger till rekordnivåer. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar från 33 till 40 under förra årets fjärde kvartal, vilket är högsta noteringen

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar kraftigt Under september påbörjade 700 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2003 och 2004

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2003 och 2004 Ura 2003:5 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2003 och 2004 AMS Bo Gustavsson Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Innehållsförteckning Sid

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Företagarpanelen Q Västernorrlands län

Företagarpanelen Q Västernorrlands län Företagarpanelen Q2 2013 Västernorrlands län Om undersökningen Syfte Att löpande undersöka hur SN:s medlemsföretag ser på konjunkturutvecklingen och aktuella samhällsfrågor. Målgrupper 4545 intervjuer

Läs mer