Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002"

Transkript

1 Ura 2001:9 ISSN Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 Katarina Berggren Torbjörn Israelsson Said Maroufkhani Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår i serie Ura som utges av AMS Utredningsenhet

2 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING...1 UPPFÖLJNING AV TIDIGARE PROGNOSER...8 INTERNATIONELL ÖVERSIKT...10 SVENSK EKONOMI...13 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT...26 SYSSELSÄTTNINGEN...30 NÄRINGSGRENAR...36 JORD- OCH SKOGSBRUK...36 INDUSTRI...38 BYGGNADSVERKSAMHET...47 PRIVATA TJÄNSTESEKTORN...51 OFFENTLIGA TJÄNSTER...61 UTBUDET AV ARBETSKRAFT...68 ARBETSLÖSHET...74 UNDERSYSSELSATTA...78 ARBETSMARKNADSPOLITISKA PROGRAM...80 REGIONAL UTVECKLING...91

3

4 1 Sammanfattning 2002 blir ett mellanår Nästa år räknar vi med att den starka sysselsättningsökningen under de senaste åren byts ut mot en blygsam ökning på endast personer. Det skall jämföras med att sysselsättningen ökar med personer mellan 2000 och 2001 enligt våra beräkningar. Sammantaget ökade således sysselsättningen med personer under perioden Vi räknar med att den svagare sysselsättningsökningen 2002 blir tillfällig och att regeringens sysselsättningsmål fortfarande är realistiskt att nå. Arbetslösheten ökar från 4 procent 2001 till 4,3 procent 2002 och antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program beräknas båda åren till 2,5 procent av arbetskraften. Konjunkturen har dämpats men vänder upp nästa år Den svenska ekonomin har mattats av sedan förra prognosen, vilket helt beror på en försämrad global ekonomi. Den ekonomiska avmattningen bekräftas av den intervjuundersökning av nästan arbetsställen som genomfördes av Arbetsförmedlingen under september. Osäkerheten i undersökningen är dock större än normalt p.g.a. terroristdåden i USA som inträffade mitt i undersökningsperioden och till detta kommer följdverkningarna som ökat den globala osäkerheten. Förvisso har denna minskat något under den senaste tiden, bl.a. med beaktande av utvecklingen i Afghanistan. Undersökningen visar att det finns en starkt optimistisk grundton i näringslivet inför framtiden, men arbetsgivarna bedömer att efterfrågan på varor och tjänster förblir svag under de närmaste kvartalen. De räknar dock med en svag tillväxt, vilket indikerar att någon recession inte är i sikte. Därefter förväntar sig arbsgivarna att konjunkturen vänder upp, vilket gäller både den privata tjänstesektorn och industrin. Det är egentligen bara byggnadsverksamheten som visar en stor försiktighet inför nästa år. Det kan förefalla överraskande eftersom planerna för bostadsproduktionen är expansiva. Samtidigt råder dock en tillfällig avmattning inom anläggningssektorn, beroende på att effekterna av infrastrukturpropositionen slår igenom på nya projekt först Till detta kommer att efterfrågan på kommersiella lokaler dämpas. 1

5 2 Enligt våra beräkningar ökar BNP med 1,5 procent i år och med 1,4 procent nästa år. Den kalkylen inbegriper att BNP-tillväxten tar fart under loppet av 2002, vilket borgar för en god tillväxt Många arbetsgivare har fullt personalutnyttjande Vår undersökning visar också att många arbetsställen nyttjar sin personalstyrka fullt ut, vilket indikerar att arbetsgivarna redan vid små efterfrågeförändringar måste rekrytera arbetskraft. Det är dessutom ganska få arbetsställen som har stora lediga resurser bland sina anställda. Det finns också planer på att utöka antalet anställda vid många arbetsställen, vilket gäller nästan samtliga branscher men framför allt delar av tjänstesektorn. Industrin och jordbruket räknar dock med färre anställda nästa år, men det intressanta är att industrin bedömer att antalet anställda ökar i ett tvåårigt perspektiv. Det visar att industrin har en stark underliggande optimism. Den privata tjänstesektorn räknar med en svagt ökad sysselsättning under det närmaste året, men även inom den sektorn bedöms antalet anställda komma att öka rejält i ett tvåårigt perspektiv. Den sammantagna offentliga tjänstesektorn, dvs. både den med kommunal huvudman och den med privat huvudman, bedöms fortsätta att växa påtagligt avseende sysselsättningen. Vi räknar med att sysselsättningen sammantaget ökar med personer mellan 2000 och 2001 men att ökningen mellan 2001 och 2002 uppgår till endast personer. Arbetskraftsutbudet dämpas framöver Arbetskraftsutbudet dämpas rejält nästa år, dels beroende på att den demografiska förändringen ger ett allt mindre bidrag till tillväxten av arbetskraften dels genom att det blir betydligt lättare att fylla utbildningsplatserna inom det reguljära skolväsendet som en följd av dämpad efterfrågan på arbetskraft. Dock skall noteras att Kunskapslyftet fasas ut nästa år och därmed kommer att omfatta färre personer nästa år än i år. Däremot fortsätter utbyggnaden av högskolan och vi antar att alla utbildningsplatser där blir tillsatta. I år beräknas arbetskraften komma att öka med personer och nästa år med personer. Det innebär att vi inte räknar med någon kraftig ökning av arbetslösheten, utan den beräknas till 4 procent i år och till 4,3 procent nästa år. Denna arbetslöshetskalkyl bygger på att de arbetsmarknadspolitiska programmen omfattar nästan lika många personer 2002 som

6 3 Arbetslösheten drabbar svaga grupper Den ökning av arbetslösheten som förutses kommer i första hand att drabba individer med en svag ställning på arbetsmarknaden. Där finns äldre, invandrare och arbetshandikappade. Den gemensamma nämnaren är ofta kort skolutbildning, avsaknad av aktuella nätverk på arbetsmarknaden och avsaknad av erfoderlig kompetens i efterfrågade yrken. Under den närmaste tiden ökar också inflödet av personer som varslats om uppsägning. En del av de varslade kommer att ha svårigheter att hitta ett nytt arbete. De kan t.ex. bo i en region där arbetsmarknaden är kärv, de kan ha brister i sin utbildningsbakgrund, de kan vara drabbade av olika arbetsskador. Hittills märks avmattningen på arbetsmarknaden genom att framför allt tidsbegränsade anställningar minskar, vilket är en följd av att rekryteringarna blivit färre. Det har även blivit vanligare att inte förlänga tidsbegränsade anställningar, att övergången från korta jobb till fast anställning dämpats mm. Ungdomsarbetslösheten på väg upp Ungdomarnas arbetslöshet bedöms öka under prognosperioden, vilket är naturligt då en konjunkturavmattning främst drabbar de nytillträdande på arbetsmarknaden. Till detta kommer att ungdomar enligt turordningsreglerna drabbas i första hand när företagen genomför personalneddragningar och att många ungdomar får en tillfällig anställning när de rekryteras. Även under nästa år kommer dock ungdomarna att vara en eftertraktad grupp på arbetsmarknaden under förutsättning att de skaffat sig en gångbar utbildning och i ett lite längre tidsperspektiv är välutbildade ungdomar en bristvara. Det finns dock relativt många ungdomar som kommer att få det svårt att hitta en lösning på sina arbetsmarknadsproblem. Gemensamt för många av dem är att de har misslyckats i skolsystemet. Utbildningsbakgrunden är den enskilt viktigaste faktorn för ungdomars möjligheter att få ett arbete. De äldre vars sysselsättningsgrad ökat under de senaste året kommer att möta ökade svårigheter. När det blir lättare att rekrytera är äldre nämligen en grupp som ofta får det svårare i konkurrensen och äldre arbetslösa riskerar också alltid långa perioder av arbetslöshet. Det kan sammanhänga med åldersdiskriminering men också med att äldre kan ha halkat efter när det gäller kompetensutveckling. Kvinnornas arbetsmarknad bedöms komma att påverkas mindre av konjunkturavmattningen än männens, varvid männen i stor utsträckning kommer att stå för den ökade arbetslöshet som förutses. 3

7 4 Kraftigt ökade varsel om uppsägningar De ökade varslen i år har slagit ojämnt i landet och drabbat några branscher hårt. Hittills i år har personer varslats om uppsägning. Telekomindustrin har drabbats värst men t o m oktober har stora varsel även noterats från metallvaruindustrin, livsmedelsindustrin, IT-sektorn m.m. Det har resulterat i att regioner där dessa branscher är starkt företrädda rapporterar särskilt höga varseltal. Värst drabbade är Gävleborgs, Örebro, Blekinge och Gotlands län. Det sistnämnda länet har fått procent av sina industrisysselsatta varslade om uppsägning. Den svagare konjunkturen har också inneburit att inflödet av lediga platser till Arbetsförmedlingen dämpats. Under månaderna augusti till oktober har nyanmälda platser registrerats på Arbetsförmedlingen, en minskning med platser jämfört med motsvarande period i fjol. Industrin minskar antalet anställda Försvagningen inom exportindustrin fortsätter under de kommande kvartalen. Antalet anställda inom industrin minskar i år med drygt personer och nästa år med drygt personer. Det skall dock noteras att industrin står väl rustad för att möta en konjunkturuppgång när den kommer, och svensk industri är också bättre rustad att möta en konjunkturförsvagning än många andra OECD-länders. Det sammanhänger med att Sverige denna gång har få inhemska problem. Löneökningarna har varit måttfulla trots en god efterfrågan på arbetskraft och en god produktivitetstillväxt. Inflation och räntor är låga och staten har visat stora överskott i de offentliga finanserna. Riksbankens fristående ställning har ökat marknadens förtroende för att inflationen förblir låg. Till detta kommer en kraftig depreciering av den svenska kronan vilket ökat industrins och den privata tjänstesektorns konkurrenskraft. Dessutom har rekryteringsproblemen mildrats både på kollektivsidan och på tjänstemannasidan och den tendensen väntas bestå under prognosperioden. Det är dock viktigt att industrin inte slår sig till ro utan arbetar aktivt med att locka unga till området samt att ansvariga inom näringen satsar på att påverka ungdomar att skaffa sig kompetens och intresse för tekniska högskoleutbildningar och kvalificerade yrkesutbildningar. Görs inte det riskar området att få stora problem med arbetskraftförsörjningen på lite längre sikt. 4

8 5 Byggnadsföretagens optimism har dämpats Hushållens inkomster förstärks kraftigt under prognosperioden, vilket borgar för en god privat konsumtion och en växande efterfrågan på bostäder. Det senare gynnas också av att realräntenivån är låg. Trots det har näringsidkarna inom byggnadsverksamheten blivit alltmer försiktiga i sina framtidsbedömningar. Det gäller på både ett och två års sikt. Det beror på att många anläggningsarbeten försenats eller skjutits på framtiden samt att byggandet av kommersiella lokaler dämpats. Till detta kommer att nya projekt som härrör från höstens infrastrukturproposition bedöms starta från och med Däremot ökar underhållsarbetena med vägar redan nästa år. Vi räknar med att byggsysselsättningen endast ökar svagt under prognosperioden och att ökningen faller helt på husbyggarna. Tillväxten sker också endast i storstadsregioner och högskoleorter. Det betyder att de regionala skillnaderna inom branschen förblir stora eller t.o.m. ökar. Rekryteringsproblemen bedöms mildras något, men fortfarande är detta en bransch som står inför stora problem med arbetskraftsförsörjningen. Handeln försiktigt optimistisk Hushållens bedöms öka sin konsumtion trots att sparandet ökar. Det gynnar handeln och där är också optimismen inför framtiden stor hos de flesta näringsidkarna med undantag för bilförsäljarna. Handeln räknar trots detta med en ganska begränsad sysselsättningstillväxt vilket är en följd av att fler personalsnåla butiker tas i bruk. Optimismen är fortsatt stor inom uppdragsverksamheten och bland IT-konsulterna. Båda områdena tror att utvecklingen blir ganska svag under det närmaste halvåret men att den tar fart därefter. Detsamma gäller anställningsplanerna som är mycket optimistiska på två års sikt. Den s.k. ITkrisen är dock inte över och branschen får räkna med fortsatta problem och ytterligare varsel om uppsägningar och många konkurser är att vänta. Hittills har storstadsregionerna klarat sig bäst medan nedläggningar har skett i mindre och medelstora städer, vilket innebär att koncentrationen av IT-företag till storstadsregionerna ökat ytterligare. Även om bristen på arbetskraft dämpats rejält inom både IT-sektorn och övrig uppdragsverksamhet är den fortfarande stor och denna situation har också lett till ökade kompetenskrav. Hotell- och restaurangnäringen räknar med en viss avmattning men fortfarande är restaurangerna relativt positiva. Inom transport är bilden splitrad. Flygtrafiken är inne i en krisperiod och åkarna anser sig fortfarande diskriminerade av utländska konkurrenter som har bättre ekonomiska subsidier än svenska åkare. Kollektivtrafiken växer och där består svårigheterna i att rekrytera chaufförer. Sysselsätt- 5

9 6 ningen inom transport bedöms sammantaget komma att minska något under prognosperioden. Ökad offentlig sysselsättning Den offentliga sysselsättningen beräknas totalt öka med personer i år och med nästa år. Merparten av sysselsättningsökningen sker dock med hjälp av privat huvudman. Kommunernas ekonomiska situation har troligen varit lite sämre än vad vi antog våren 2001, men samtidigt alstrar de senaste årens krafiga uppgång av sysselsättningen ökade skatteintäkter och minskade kostnader för arbetslösheten. Till detta kommer ökade kommunala statsbidrag och en minskad löneskatt för kommunerna. Bristen på arbetskraft är dock mycket stor och drygt 90 procent av kommunerna har haft svårigheter att få tag på personal. Den situationen bedöms bestå under prognosperioden och berör områden inom skola, äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Sysselsättningen bedöms öka framför allt inom äldreomsorgen men också inom utbildningssystemet. Samtidigt räknar vi med att sysselsättningsminskningen inom barnomsorgen upphör. Bakgrunden är införandet av maxtaxa samt att minskningen av antalet barn är på väg att upphöra. Den statliga sysselsättningen väntas förbli i stort sett oförändrad under prognosperioden. Stora regionala skillnader består Den regionala utvecklingen har ändrat karaktär. Sysselsättningsökningen i Mälardalen har dämpats rejält och istället har sysselsättningen ökat i relativt hög takt i Skåne län och i Västra Götalands län. Det betyder dock att en stor del av den ökade sysselsättningen bedöms tillfalla storstadsregionerna även i år och det finns ingenting som talar för en ändring nästa år. Den kraftigaste sysselsättningstillväxten förväntas ske i Skåne även om ökningstakten dämpas. Sysselsättningen bedöms öka med ca 1 procent i Skåne län motsvarande personer. Även Västra Götaland väntas få en hygglig utveckling av sysselsättningen, dock klart under 1 procent eller knappt personer, medan tillväxten i Stockholm, relativt sett, bedöms bli svagare än i övriga storstadsregioner. Det sammanhänger med att länets tillväxtbranscher, dvs. IT-sektorn, media och telekomindustrin, drabbats av stagnation. Sammantaget ökar sysselsättningen med nästan personer i storstadsregionerna, d.v.s. mer än den sammantagna ökningen i landet. När det gäller övriga län i Syd- och Mellansverige bedöms sysselsättningen komma att minska i Södermanlands, Gotlands, Blekinge och Örebro län och öka i Hallands län. Övriga län får en i stort sett oförändrad 6

10 7 sysselsättning. När det gäller skogslänen finns en ganska god framtidstro i Dalarnas län och där bedöms sysselsättningen komma att öka något. Även Värmlands län har haft en god utveckling på arbetsmarknaden och framtidstron är stark, men under nästa år förutses sysselsättningen komma att bli oförändrad. Detsamma gäller för Västernorrlands och Norrbottens län. Minskad sysselsättning väntas i Jämtlands, Västerbottens och Gävleborgs län. Det skall dock framhållas att Västerbottens län har utvecklats starkast under hela konjunkturuppgången och att dämpningen nu sker från en hög nivå. Arbetslösheten bedöms öka i nästan alla län och samtidigt kommer de regionala skillnaderna att förbli stora. Nyckeltal Tusental personer Förändring Utfall Prognos Utfall Prognos Arbetskraften Sysselsatta Arbetslösa Procent av AK 8,0 6,5 5,6 4,7 4,0 4,3 0,0-1,5-0,9-0,9-0,7 +0,3 Arb.markn politiska program Procent av AK 4,5 4,1 3,3 2,6 2,5 2,5-0,2-0,4-0,8-0,7-0,1 0,0 Obalans i procent av AK 12,5 10,6 8,9 7,3 6,5 6,8-0,2-1,9-1,7-1,6-0,8 +0,3 7

11 8 Uppföljning av tidigare prognoser Prognoser om stark utveckling har infriats Arbetsmarknaden har efter 1997 utvecklats starkare än på många årtionden. Sysselsättningen har ökat kraftigare än under jämförbara högkonjunkturperioder under efterkrigstiden, vilket medfört en kraftig nedgång av arbetslösheten. Regeringens mål att sänka arbetslösheten under 4 procent uppnåddes under fjärde kvartalet Under loppet av år 2001 har allt tydligare tecken på försämring i arbetsmarknadsläget kunnat konstateras, vilket framför allt kommer att slå igenom på olika arbetsmarknadstal för år AMS förutsåg i höstprognosen 2000 en sysselsättningsökning på personer för år I vårprognosen reviderade vi upp talet till AMS har redan i ett tidigt skede varit mer optimistiska för innevarande år än vad många andra prognosmakare varit, vilket har visat sig ligga väl i linje med det utfall som vi nu kan konstatera när endast två månadsvärden återstår. Prognosen för arbetslösheten slog väl in I höstprognosen 2000 prognosticerade AMS att den öppna arbetslösheten skulle sjunka till 3,9 procent av arbetskraften. I vårprognosen i år reviderades talet till 4,0 procent. Av döma av utfallet för årets 10 första månader ser det ut som om vårprognosens bedömning kommer att slå in. Detta betyder även att vår bedömning avseende arbetskraftens ökning hamnar relativt nära utfallet. För år 2002 tvingas vi dock att göra en nedrevidering av den sysselsättningsökning som vi förutsåg i vårprognosen och analogt med detta har vi gjort en justering av arbetslöshetstalet uppåt. Konjunkturutvecklingen har blivit sämre än beräknat sedan föregående prognostillfälle och den har framför allt slagit igenom i marknadsbilden under hösten, i samband med den oro som uppstått efter terrorkrisen. 8

12 9 Prognoser över arbetslösheten enligt olika bedömare Nordbanken 4,1 6,7 8,9 7,2 7,3 8,4 6,7 6,1 5,0 3,9 Handelsbanken 5,0 6,5 8,1 7,4 8,2 7,6 7,5 5,7 4,8 3,8 Industriförbundet 4,5 6,9 8,0 7,0 8,0 8,0 6,8 6,1 4,9 4,1 TCO 4,0 8,2 8,8 7,3 7,9 7,7 6,9 5,4 4,2 3,9 LO 3,5 7,7 8,4 7,2 7,2 8,1 6,7 5,5 4,7 4,2 Finansdep 3,8 6,8 8,0 6,8 7,2 7,9 6,7 5,7 4,6 3,9 Konjunkturinst 3,5 6,5 8,0 7,4 7,5 8,3 6,7 5,9 4,7 3,9 OECD 4,1 7,1 8,8 7,7 7,3 7,4 7,3 6,2 4,8 4,1 AMS 5,0 8,4 8,3 7,2 8,1 8,4 6,6 5,8 4,9 4,0 Utfall 4,8 8,2 8,0 7,7 8,1 8,0 6,5 5,6 4,7 1 Lagda prognoser i början av resp. år. 2 Lagda prognoser fram till våren 1993 (omräknat till ny AKU-definition 1993). 9

13 10 Internationell översikt Den globala ekonomin är svag Aktiviteten i den globala ekonomin har avtagit kraftigt under hösten som en följd av bl.a. de allt sämre tiderna i USA. Dessutom har terrorristattacken den 11 september och dess följder drastiskt spätt på osäkerheten för framtiden, vilket ytterligare försvagat aktiviteten i världsekonomin. Det finns i skrivande stund inga tecken på att en förbättring är i sikte utan tvärtom pekar nästan alla indikatorer på att nedgången fortsätter och fördjupas. Förhoppningarna är dock att den globala konjunkturen förstärks nästa år, åtminstone under andra halvåret. Det har satts i sjön stora stimulanspaket genom sänkta räntor, sänkta skatter och andra transfereringar, vilka bör bidra till att stärka den ekonomiska utvecklingen under loppet av nästa år. Det allvarliga denna gång är att det inte finns någon region som motverkar konjunkturförsvagningen utan den ekonomiska aktiviteten försvagas i nästan alla länder, vilket riskerar att fördjupa och förlänga nedgången. Enda undantagen är Indien och Kina. Avmattningen i den amerikanska ekonomin har åtföljts av försvagad tillväxt i många asiatiska länder, EU-området och Latinamerika. Enligt vår bedömning finns inte mycket som talar för en kraftig konjunkturuppgång nästa år. Det mesta tyder på en svag återhämtning under loppet av nästa år, men det statistiska genomslaget på årsgenomsnitt sker först Investeringarna har fallit i USA Försvagningen i den amerikanska ekonomin har skett genom fallande investeringar inom framför allt informations- och kommunikationsteknologi (IKT) medan den privata konsumtionen förblivit relativt stark fram t.o.m. sommaren. Noteras kan även att bilförsäljningen ökade kraftigt under oktober, men den konfidensindikator som beskriver hushållens framtidstro har försvagats påtagligt under hösten. Under det tredje kvartalet har också den privata konsumtionen dämpats, vilket är oroande. Vänder inte den privata konsumtionen upp är risken för en recession 1 påtaglig och den amerikanska BNP minskade med 0,4 procent i årstakt mellan andra och tredje kvartalet. Det som talar för en fortsatt 1 Definitionen på recession är att BNP skall falla två kvartal i följd. Skulle BNP minska mellan det tredje och fjärde kvartalet i år betyder det att USA har hamnat i en recession enligt denna definition. 10

14 11 avmattning i den privata konsumtionen är fallande sysselsättning och ökad arbetslöshet, minskade förmögenhetsvärden mm. Det som talar emot är en kraftigt sänkt räntenivå och finanspolitiska stimulansåtgärder. För närvarande har den amerikanska styrräntan i år sänkts från 6,5 till rekordlåga 2 procent och ytterligare räntesänkningar kan inte uteslutas. Dessutom har Bush-administrationen föreslagit eller genomfört stora stimulanspaket. Exporten har fallit kraftigt, delvis som följd av en stark dollar, men det finns anledning att tro att dollarn deprecieras under det närmaste året vilket ökar konkurrenskraften hos industrin. Vi bedömer att BNP-tillväxten stannar på måttliga 1 procent i år och på 1,2 procent nästa år. Det innebär också att sysselsättningen fortsätter att försvagas och arbetslösheten stiger från 5,4 procent idag till lite över 6 procent. För ett år sedan uppgick arbetslösheten till 4 procent. Konjunkturen försvagas inom EU-området Även inom EU-området har konjunkturförsvagningen i första hand skett inom tillverkningsindustrin. Hushållens förhållandevis goda köplust har till viss del motverkat nedgången. Det kan bl.a. kopplas till att sysselsättningen legat på en hygglig nivå. Den kraftiga avmattningen i IKT-sektorn har haft en negativ inverkan på EU-området i allmänhet och på några mindre länder i synnerhet, såsom Nederländerna, Irland, Finland och Sverige. Under senvåren har allt fler tecken kommit på en avmattning i sysselsättningen särskilt i Frankrike och i Tyskland. Arbetslösheten har legat på en oförändrad nivå under de senaste månaderna och allt talar för att den stiger under hösten/vintern. Arbetslösheten uppgår till ca 7,6 i EU-området och till ca 8,3 procent i euroländerna vilket kan jämföras med 8,1 respektive 8,7 procent föra året. Utvecklingen på arbetsmarknaden framöver talar för att den privata konsumtionen riskerar att komma att bli svagare men å andra sidan stimuleras ekonomin genom skattesänkningar och sänkta räntor. ECB 2 har sänkt sin styrränta fyra gånger i år, från 4,75 procent till 3,25 procent. BNP-tillväxten i EU-området beräknas hamna på svaga 1,4 procent i år och på lite mer nästa år. Den ekonomiska utvecklingen i Tyskland oroar Utvecklingen i Tyskland oroar dels för landets egen skull dels för dess stora påverkan på andra länder inom EU-området och i synnerhet på Sverige eftersom detta är vår största exportmarknad. BNP-tillväxten i Tyskland uppskattas 2 Den europeiska centralbanken. 11

15 12 till svaga 0,8 procent i år och till 1,3 procent nästa år. Arbetslösheten är också hög eller närmare 8 procent vilket är något högre än för ett år sedan. Frankrike har klarat sig bättre och där beräknas BNP-tillväxten till 1,6 procent i år och till 1,7 procent nästa år. Arbetslösheten är fortfarande hög eller 8,5 procent vilket dock är klart lägre än för ett år sedan. Den spanska ekonomin står emot konjunkturförsvagningen bra och tillväxten bedöms till ca 2 procent både i år och nästa år. Arbetslösheten är fortfarande den högsta i EU-området eller 13 procent. Storbritannien står emot bra Även i den brittiska ekonomin dämpas industriproduktionen medan hushållen hållit i gång den ekonomiska aktiviteten. Det finns nu farhågor att köplusten hos britterna dämpas vilket skulle dra ned tillväxten påtagligt. Vi bedömer att BNPtillväxten stannar på ca 2 procent i år och på lite över 2 procent nästa år. Konjunkturuppbromsningen i Finland är mycket kraftig. I fjol uppgick BNP-ökningen till hela 5,7 procent men i år hamnar den kanske på blygsamma 0,6 procent. Nästa år kan tillväxten komma att bli något bättre eller drygt 1 procent. Den norska ekonomin har stramats åt genom penningpolitiken samtidigt som aktiviteten inom oljesektorn försvagats. Det har lett till att BNP-tillväxten beräknas till svaga 1 procent i år och lite mer nästa år. De danska hushållen har hållit hårt i plånboken och risken är att de också gör det framöver. Tillverkningsindustrin känner allt mer av den globala nedgången och det gör att BNP-tillväxten kan bli så lite som ca 1 procent. En viss återhämtning är trolig nästa år. Japan är sorgebarnet i OECD-området Den japanska ekonomin fortsätter sin kräftgång. Den globala nedgången har synliggjort landets underliggande problem och svagheter. Ekonomin är i en recession och priserna faller. Samtidigt har arbetslösheten stigit till en rekordnivå eller 5,3 procent. Det offentliga sparandet fortsätter att uppvisa stora underskott och både underskottet och statsskulden som är den högsta i OECD-området fortsätter att stiga. BNP fortsätter att falla i år och nästa år. Länderna i mindre Asien har drabbats hårt av raset inom ITK-sektorn, då dessa länder har en stor andel högteknologisk export. Sannolikt kommer den ekonomiska utvecklingen att förbli svag åtminstone en bit in på nästa år, varefter en förbättring kan tänkas ske. Kina och Indien utgör dock undantagen i världen och där fortsätter den starka ekonomiska utvecklingen. BNP-tillväxten beräknas av internationella bedömare till över 7 procent både i år och nästa år i Kina och till en bra bit över 5 procent i Indien. 12

16 13 Svensk ekonomi Vår bedömning av den svenska ekonomin bygger på följande antaganden: Den globala ekonomin förstärks något nästa år Inflationstakten går ned Kronan apprecieras mot dollarn och euron Råoljepriserna förblir ungefär på nuvarande nivå Riksbanken sänker styrräntan något De ingångna löneavtalen rivs inte upp Statens budget hålls under kontroll Utbildningsplatserna inom utbildningssystemet besätts i högre utsträckning än år 2001 Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program uppgår i år till personer och 2002 till personer Den svenska ekonomin är i grund och botten robust och skillnaderna i ekonomiska förutsättningar är stora jämfört med konjunkturdämpningar som inträffade under 1970-, och 1990-talen. Detta är väsentligt att beakta t.ex. i analyser avseende effekter på sysselsättning och arbetslöshet av de många varslen om uppsägning. Denna gång är den inhemska ekonomin stark och hela konjunkturförsvagningen är importerad från den svaga globala konjunkturen. Till skillnad mot tidigare konjunkturförsvagningar har inte ekonomin skadats av för höga löneökningar, stigande inflation, för hög privat konsumtion, överhettad arbetsmarknad osv. Istället har löneökningarna varit måttfulla, inflationen är förhållandevis låg, räntenivån har förblivit låg och de lediga resurserna på arbetsmarknaden varit förhållandevis stora. Vidare har den svenska kronan deprecierats påtagligt vilket förstärkt industrins konkurrenskraft och till detta kommer att förtroendet för den svenska ekonomiska politiken förstärkts genom att Riksbanken formellt fick en fristående ställning i mitten på 1990-talet. Det största inhemska orosmolnet är emellertid en ökad inflationstakt, men det mesta talar för att det är en temporär företeelse. Det finns också en oro att statens finanser kan komma att visa underskott, vilket inte skulle vara gynnsamt i 13

17 14 nuvarande läge. Vidare utgör bristen på arbetskraft fortfarande ett stort bekymmer inom många yrken, men den är inte generell utan främst koncentrerad till ett batteri av yrken som kräver högskoleutbildning. Däremot oroar den globala utvecklingen och det finns ännu inget tecken på att någon förbättring är i sikte. Djupet och längden på nuvarande konjunkturavmattning styrs alltså helt utifrån vad som händer med den globala konjunkturen. Sverige kommer dock att klara sig bättre än flertalet andra OECD-länder och EU-länder eftersom de inhemska ekonomiska faktorerna är starkare än i många andra länder. Det understryks också av att näringsidkarna uppvisar en stark underliggande optimism i vår intervjuundersökning av nästan arbetsställen som genomfördes av Arbetsförmedlingen under september månad. BNP-tillväxten blir svag under det närmaste året Tillväxten i den svenska ekonomin har varit mycket stark under de senaste åren, men en tydlig uppbromsning har skett under det första halvåret i år, enligt nationalräkenskaperna. Statistiken avseende aktiviteten i den svenska ekonomin indikerar att även tillväxten under det tredje kvartalet blir svag och allt talar för att den utvecklingen fortsätter under fjärde kvartalet. I år beräknar vi BNP-tillväxten till 1,5 procent vilket är lägre än vad vi förutsåg i förra prognosen. Nästa år bedöms tillväxten förbli svag under inledningen av året men vänder upp under andra halvåret. Trots det stannar BNP-tillväxten på måttfulla 1,4 procent som årsgenomsnitt enligt våra beräkningar. 14

18 15 Aktivitetsindex En sammanvägning av månadsvisa indikatorer Index 1995= Säsongrensade och trendade månadsvärden, fasta priser Den rapportering som sker avseende den svenska ekonomin ger allt oftare intrycket av att landet går in i en djup lågkonjunktur eller recession. Dessvärre finns ingen exakt definition av ordet lågkonjunktur men däremot för recession. BNP-tillväxten ska då minska i två kvartal i följd. Enligt våra beräkningar går inte ekonomin in i en recession utan tillväxten blir mycket måttfull under de tre närmaste kvartalen för att därefter öka. Det finns givetvis en icke försumbar risk att psykologiska effekter kommer att dämpa den inhemska efterfrågan genom dels ökad osäkerhet kring omvärldsutvecklingen, dels tät information om att landet befinner sig i en bekymmersam ekonomisk situation. Givetvis har risken för en recession ökat men för det krävs enligt vår bedömning en kraftigare avmattning i den globala ekonomin än vad som framkommer i skrivande stund. Ett sådant scenario är emellertid inte orealistiskt med tanke på att världsekonomin för närvarande balanserar på en slak lina. 15

19 16 5,0 Procent Förändring av BNP Prognos 2001 och ,5 0,0-2, års priser Källa: KI, AMS Företagen har blivit dystrare men är ändå överraskande optimistiska Arbetsmarknadsverkets intervjuundersökning visar att framtidstron har dämpats kraftigt hos intervjuade arbetsgivare, men den är trots allt överraskande stark. Det är fortfarande fler arbetsställen som bedömer att efterfrågan ska öka än att den ska minska och det finns också en tro att efterfrågan förstärks en bit in på nästa år. Undersökningen visar också som väntat att industrikonjunkturen försämrats kraftigt, men byggföretagens kraftigt ökade pessimism överraskar och den intresserade läsaren får analysen i avsnittet byggverksamhet. Undersökningen visar också att konjunkturdämpningen spridit sig till uppdragsverksamheten och delar av övrig privat tjänstesektor. Trots allt ser arbetsgivarna en ökad aktivitet framför sig även om ökningen blir ganska liten. En del av undersökningen genomfördes före terrordåden i USA och ett rimligt antagande är att företagen blivit något dystrare därefter. Undersökningen visar dock att arbetsgivarna inte räknar med någon recession under prognosperioden och att det finns en stark underliggande optimism om framtiden trots ett batteri av dyster ekonomisk rapportering. Det ger också stadga åt vår bedömning att den inhemska ekonomin är stark och en kraftigare försvagning där än vad vi bedömt i sådana fall kommer från psykologisk påverkan på bl.a. hushållens köplust. Den underliggande optimismen talar också för att en vändning i den internationella 16

20 17 konjunkturen kan leda till en snabbt ökad aktivitet hos svenskt näringsliv. Vidare framkommer att vissa delar av näringslivet har drabbats särskilt hårt av konjunkturdämpningen, främst ITK-sektorn. Den bilden framkommer också av KI:s 3 konjunkturbarometrar, men med den skillnaden att industrikonjunkturen där försvagats tydligare. Även i den undersökningen har nedgången i telekomindustrin påverkat resultatet påtagligt. Till detta kommer att konjunkturen för datakonsulterna försvagats kraftigt och att effekterna av den avmattning som sker i ekonomin har spridit sig till uppdragsverksamheten. Både datakonsulterna och uppdragsverksamheten andas en försiktig optimism för de kommande kvartalen. Barometrarna visar vidare att det finns en tydlig uppdelning i den svenska konjunkturen. Bl.a. går kemisk industri mycket bra, utvecklingen inom konsumtionsvaruindustrin är ganska gynnsam och aktiviteten är hög inom dagligvaruhandeln och delar av sällanköpshandeln. Nettoandel av företagen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus d:o minskning (svaren avgivna under september 2001) Senaste 6 månaderna Höst 2000 Vår 2001 Höst 2001 Kommande 6 månaderna Höst Vår Höst månader framöver Höst Vår Höst Byggnadsverksamhet 60,4 50,4 40,7 44,5 41,2 5,5 52,3 33,9 11,9 Industri 49,8 48,8 14,0 49,4 29,7 13,7 52,2 34,5 28,3 Uppdragsverksamhet 56,5 55,2 23,8 61,9 51,4 26,3 66,4 53,9 37,2 Övriga privata tjänster 54,7 49,3 24,4 58,1 38,4 24,3 59,2 39,4 30,9 Totalt 52,8 49,7 23,6 52,6 38,5 17,7 56,1 39,9 24,8 Källa: AMS Exporten försvagas påtagligt Förra året uppvisade exporten en mycket stark utveckling då den ökade med hela 9,8 procent. Till skillnad från åren dessförinnan var det inte enbart teleproduktexporten som stod för ökningen utan även exporten av andra varor ökade kraftigt. I slutet av förra året mattades exporttillväxten påtagligt och under första halvåret i år har exporten minskat (säsongrensade tal och jämfört med föregående kvartal). Orsaken är en kombination av raset inom ITK-sektorn och en konjunkturavmattning inom för Sverige viktiga exportmarknader. Minskningen av orderingången från exportmarknaden 4 har också fortsatt under tredje 3 Konjunkturinstitutet. 4 Enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer för industrin. 17

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 och 2003

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 och 2003 Ura 2002:4 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 och 2003 Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår i serie Ura som utges av

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004 Ura 2003:9 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004 Bo Gustavsson Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin 7,5 BNP-tillväxt i USA 5, 2,5, -2,5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 Källa: EcoWin Procent 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Sparkvot i USA februari 1959 - mars 26 1959 1963 1967

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 Ura 2004:5 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 AMS Bo Gustavsson Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 Innehållsförteckning

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen VVS företagen Mars 201 0 000 5 000 0 000 25 000 20 000 000 10 000 5 000 0 Värme & sanitet Mkr, 201 års priser 116 2 01 2 590 500 000 + +1 2011 2012 201 201 20 Regional utveckling Ackumulerad prognos 201-20,

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008 Ura 2007:3 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008 AMS Nicklas Andersson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013 Konjunkturbarometer för vårdsektorn Våren 13 Juni 13 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Om undersökningen... 4 3 Oförändrat konjunkturläge... 5 4 Positiva prognoser inför hösten... 7 5 Primärvård... 9 6

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009 Ura 2008:3 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009 Nicklas Andersson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 Ura 2007:4 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 AMS Nicklas Andersson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 28 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010 Ura 2008:4 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010 Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län 1 PROGNOSEN Stark konjunktur i Hallands län Den globala ekonomin fortsätter att förstärkas under 2014 och 2015, vilket medför att världshandeln ökar. Utvecklingen

Läs mer

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige Kvartal 1 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Manpower Employment Outlook Survey Sverige Manpower Employment Outlook Survey Sverige Innehåll Sverige 3 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 8

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Blekinge, 13 juni 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Antalet nyanmälda lediga platser fortsätter att minska Under den gångna månaden nyanmäldes 600 lediga platser

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009 Ura 2009:1 ISBN 978-91-977809 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009 Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Q3 2009. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower

Q3 2009. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower Q3 2 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige Innehåll Q3/ Sverige 4 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt Internationella

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna

Arbetsmarknadsutsikterna Ura 2010:3 ISBN 978-91-977809-8-8 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2010 Text: Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Text-och bildredigering: Gun Westberg Grafisk

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken

ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken ANFÖRANDE DATUM: 2004-04-01 TALARE: PLATS: Riksbankschef Lars Heikensten Riksdagens finansutskott SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009 Konjunktur och räntor Nummer mars 9 Sidan Långsam uppgång efter höstens ras Sidan Låg styrränta under lång tid Sidan Vändningen dröjer i USA Sidan 7 Ojämn återhämtning i svensk ekonomi Långsam uppgång

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (15) 2011-02-04 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 5, 2011-02-04 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på mycket låg nivå 50

Läs mer

prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009

prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 PROGNOS TRENDBROTT PÅ ARBETSMARKNADEN Under höstmånaderna i år skedde en kraftig uppbromsning av den ekonomiska utvecklingen. Såväl Konjunkturinstitutet (KI) som regeringen

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län 1 PROGNOSEN Länets arbetsmarknad återhämtar sig En god utveckling av den inhemska efterfrågan, tillsammans med en global konjunktur som långsamt återhämtar

Läs mer

VECKOBREV v.48 nov-13

VECKOBREV v.48 nov-13 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro I en rapport om den finansiella stabiliteten konstaterar Riksbanken att det svenska banksystemet är robust men att dess storlek och koncentration kan utgöra problem på

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2010 och 2011

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2010 och 2011 Ura 2009:2 ISBN 978-91-977809-5-7 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2010 och 2011 Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer