LÄTT ATT PÅVERKA GLOBALA STANDARDER JAN PERSSON LABORATORIECHEF PÅ MASONITE. Svensk idé gör det säkrare för barn i bilen KLÄDSTORLEKARNA

Transkript

1 NR 1 MARS 2004 PRIS 60 KR EXKL MOMS SIS STANDARD MAGAZINE GES UT AV SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE, GETINGE ÖKAR INTÄKTER MED CE-MÄRKNING Svensk idé gör det säkrare för barn i bilen KLÄDSTORLEKARNA SYNAS I SÖMMARNA JAN PERSSON LABORATORIECHEF PÅ MASONITE LÄTT ATT PÅVERKA GLOBALA STANDARDER

2 LEDARE Utveckla, bredda och fördjupa Vi har utvecklat SIS Standard Magazine och bland annat gett tidningen en helt ny form. Resultatet håller du i din hand, nya SIS Standard Magazine. Vi vill kommunicera nyttan och värdet med standarder och vi vill nå alla som är intresserade av utveckling av verksamheter, nya marknader, hållbar utveckling och säkrare produkter för konsumenter och brukare. För det är just det som standardisering handlar om. Vår ambition är att skriva på ett sätt så att inte bara den som har standardisering som ett prioriterat område hänger med. Men det hindrar oss inte från att fördjupa värdet av medlemskapet i SIS. Därför inför vi SIS medlemssidor, där du bland annat kommer att få tips och råd om hur du får ut mer av ditt projektarbete. Välkommen med synpunkter och tips, hör av dig till: standardmagazine@sis.se P.S Det senaste året har vi startat ett antal digitala nyhetsbrev. Besök sis.se och klicka på Tidningar/Nyhetsbrev för mer information. LARS FLINK, VD SIS INNEHÅLL SIS STANDARD MAGZINE NR 1 MARS 2004 ÅRGÅNG 4 NOTISER OCH BOKTIPS VIKTIGT ATT BEVARA DET EUROPEISKA KULTURARVET SOCIALT ANSVARSTAGANDE ISO-KONFERENS I STOCKHOLM LÄTT ATT PÅVERKA GLOBALA STANDARDER SVENSK IDÉ GÖR DET SÄKRARE FÖR BARN I BIL KLÄDSTORLEKARNA SYNAS I SÖMMARNA SIS STÄRKER BANDEN MED BALTIKUM GETINGE ÖKAR INTÄKTERNA MED CE-MÄRKNING SIS MEDLEMSSIDOR KURSKALENDARIUM OCH FRÅGAN SIS STANDARD MAGAZINE SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE PRIS: 60 kr exkl. moms ADRESS: Stockholm BESÖKSADRESS: Sankt Paulsgatan 6 TELEFON: INFORMATIONSCHEF OCH ANSVARIG UTGIVARE: Olle Axenborg REDAKTÖR: Chatarina Dahlberg (vik) Lovisa Krebs (föräldral.) REDAKTION OCH PRENUMERATIONSERVICE: standardmagazine@sis.se PRESSKONTAKT: Victoria Jonsson MEDARBETARE I DETTA NUMMER: Pamela Collin, Lena Lidberg, Maria Marrero, Malin Arnesson (omslagsbild). DESIGN: Semester Design PRODUKTION: POE REPRO: Bildrepro TRYCK: Alloffset DISTRIBUTION: OnTime SIS STANDARD MAGAZINE ges ut av SIS, Swedish Standards Institute. Den utkommer fyra gånger per år och är en av förmånerna kopplade till medlemskapet i SIS. SIS huvuduppgift är att driva svenskt deltagande i internationellt standardiseringsarbete så att svenska företag, myndigheter och andra organisationer får möjlighet att påverka innehållet i internationella standarder. ANVÄNDNINGEN AV STANDARDER syftar till att göra varor och tjänster enklare och säkrare samt att underlätta handel över gränserna. SIS utarbetar standarder inom bl.a. bygg, hälso- och sjukvård, konsumentskydd, tjänster, ledningssystem och miljö. SIS VERKSAMHET BEDRIVS i en fristående ideell förening med medlemmar från både privat och offentlig sektor och i två aktiebolag: SIS Forum och SIS Förlag. SIS omsätter cirka 200 miljoner kronor och har 155 anställda. 2 SIS STANDARD MAGAZINE MARS 2004

3 Miljöpris till dagis FRIDHEMS DAGIS I SMEDJEBACKEN är sedan 1999 certifierade enligt miljöledningssystemet ISO I februari fick dagiset Fujifilms nyinstiftade miljöpris. Vi vill uppmuntra den generation som är framtidens vuxna att jobba med miljön, säger Carl-Henrik Jonsson, miljöchef på Fujifilm. Priset? Ett diplom och en ny digitalkamera till dagiset och glass till barnen. Källa: Nya Ludvika Tidning STORT BEHOV AV INFORMATIONSSÄKERHET MÅNGA ORGANISATIONER SKULLE vinna mycket på att arbeta mer eftertänksamt med informationssäkerhet. För idag är organisationer mer sårbara för inre och yttre attacker än någonsin tidigare. Den slutsatsen drar organisationen Human Firewall Council, HFC, i en undersökning som baseras på frågeformulär som säkerhetsansvariga från över olika organisationer har svarat på. Frågorna bygger bland annat på standarden Ledningssystem för informationssäkerhet Riktlinjer för ledning av informationssäkerhet (SS-ISO/IEC 17799). HFC:s mål är att förbättra arbetsmetoderna för informationssäkerhet. Källa: IDG.se Målmedvetet arbete höjde kvaliteten på gammal press SÖDERMANLANDS NYHETER har genom ett målmedvetet kvalitetsarbete lyckats höja en bra tryckkvalitet på en gammal press, utan någon som helst investering i ny teknik. När tryckpressen byggdes ut år 2000 så att den klarade att trycka 48 sidor i fyrfärg, ville tidningen samtidigt ha ett standardiserat sätt för att kunna mäta tryckkvaliteten. Vi hittade så många variabler som påverkar tryckkvaliteten att vi nästan gav upp. Men till slut fastnade vi för metoden att mäta mot ISO-normen 12647, ett regelverk för kvalitetsbedömning som täcker nästan allt det vi var ute efter, säger Håkan Johansson, kvalitetsansvarig på Södermanlands Nyheter. Källa: Pressens Tidning NOTISER Sverige i täten med e-myndigheter NÄR DET GÄLLER införande av e-myndigheter är Sverige ett av de fem ledande länderna i Europa. Det visar en rapport från IDC. Enligt IDC lär det dock dröja innan medborgarna har en enda kontakt med myndigheterna. Det kommer bland annat att krävas standardisering av data och integration av program. Källa: IDG.se Anm. SIS arbetar med standarder inom informationshantering. Premiär för bokhandel på sis.se NU HAR VI INFÖRT EN BOKHANDEL PÅ SIS.SE. I bokhandeln finns all information kring aktuella böcker och erbjudanden. De är indelade efter ämnesområden för att man enkelt och snabbt ska hitta det man söker. Standarder söker man och beställer som tidigare. Besök oss gärna på Boktips från SIS Förlag Beställ på eller via kundtjänst: ELINSTALLATIONER I BYGGNADER Utförande av elinstallationer för lågspänning, SS ersätter avdelning A Lågspänning i Starkströmsföreskrifterna, ELSÄK-FS 1999:5, även kallad Blå boken. De tidigare starkströmsföreskrifterna kommer att gälla parallellt med de nya till och med Som elinstallatör bör du gå över till de nya föreskrifterna med SS PRIS: 550 KRONOR SCHEMASYMBOLER En ny publikation som behandlar nästan 600 rena symboler och minst lika många som exempel. Det är symboler som dagligen används av konstruktörer, ingenjörer och andra med liknande arbeten. Boken innefattar samtliga symboler, utom de som rör el. Boken behandlar schemasymboler utifrån standarderna i serien Grafiska symboler för scheman, SS-ISO PRIS: 895 KRONOR LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET VÄGLEDNING FÖR KVALITETSLEDNING I PROJEKT, SS-ISO Nu finns en reviderad version av standarden Ledningssystem för kvalitet Vägledning för kvalitetsledning i projekt SS-ISO En av nyheterna är ett avsnitt som har tillkommit om tillämpningen av de åtta kvalitetsledningsprinciperna. Standarden är helt anpassad till de senaste utgåvorna av SS-EN ISO 9001 och SS-EN ISO 9004 och kompletterar SS-EN ISO 9004:2002. PRIS: KRONOR MARS 2004 SIS STANDARD MAGAZINE 3

4 NOTISER Viktigt att bevara det europeiska kulturarvet VIKINGASTADEN BIRKA, SILVERBIBELN OCH VADSTENA KLOSTERKYRKA är delar av Sveriges kulturarv och ger oss information om vår historia. Det är viktigt att delar som de här bevaras för kommande generationer. Den europeiska standardiseringsorganisationen CEN har startat ett arbete för att ta fram standarder kring bevarande av kulturarvet i Europa. Projektet kommer bland annat att arbeta med terminologi, ta fram riktlinjer för transport och paketering samt gränsvärden och metoder för att mäta luftkvalitet i till exempel kyrkor och museer. Italien tog initiativet till projektet. En svensk grupp, bestående av bland andra Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Svenska kyrkan, har under hösten 2003 studerat Italiens förslag och kommit med synpunkter. Nästa steg är nu att se över finansieringen. Det är viktigt att vi har svenska experter som kan delta i de europeiska arbetsgrupperna, säger Siv Velander. Hon ser gärna deltagare från följande områden: arkiv och bibliotek, kyrkor, museer och kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Mer information: Siv Velander, projektledare på SIS, tfn: , siv.velander@sis.se Chatarina Dahlberg Silverbibeln Foto: Uppsala universitetsbibliotek SIS i media Den senaste tiden har SIS fått en hel del publicitet i media. Till exempel blev en undersökning som SIS gjorde i slutet av förra året uppmärksammad. Den visade att det råder stor variation mellan hur livsmedelsföretag och läkemedelsföretag i Sverige skriver bäst före-datum på sina produkter. Det råder förvirring kring bäst föredatum i butikerna. Det finns massor av olika sätt att ange datum och en hel del av förvirringen kan skyllas på EU. Nu vill det svenska standardiseringsinstitutet, SIS, att alla företag ska ange fyra siffror i årtalet för att undvika missförstånd. TV 4 NYHETERNA Enligt rekommendationer från SIS ska temperaturen när man tvättar kläder som använts i vården vara minst 70 grader för att alla bakterier ska elimineras. Det räcker inte att tvätta i 60 grader hemma i den vanliga tvättmaskinen. DAGENS NYHETER SIS, Swedish Standards Institute vill underlätta för oss konsumenter och uppmanar företag att skriva ut hela årtalet i datummärkningen enligt den internationella standarden ISO 8601 Dataelement och datautväxling skrivsätt för datum och tid. MERSMAK Sverige ökar inflytandet i Europas standardiseringsarbete. Lars Flink 49 år VD SIS, Swedish Standards Institute, blir Vice President i CEN, Committée Europeien Normalizasion, i Bryssel från den 1 januari DAGENS INDUSTRI En färsk undersökning som gjordes av Swedish Standards Institute (SIS) visar att hela 70 procent av Sveriges största livsmedelsföretag inte märker sina produkter tydligt. SIS rekommendationer är att företagen skriver ut hela årtalet med fyra siffror. EXPRESSEN De som vill delta i och påverka den internationella standardiseringsorganisationens arbete med att analysera behov av och möjligheter för en standard inom området Social Responsibility, SR bör ta kontakt med Bengt Rydstedt på SIS. MILJÖLEDAREN 4 SIS STANDARD MAGAZINE MARS 2004

5 Socialt ansvarstagande ISO-konferens i Stockholm NOTISER standarder inom SR. De diskussioner och synpunkter som kommer fram på konferensen kommer att vägas in i rapporten, som ska ge ISO underlag för beslut om vilka standarder som man ska ta fram inom SR-området. CIRKA 300 EXPERTER och nyckelpersoner från ISO:s medlemsländer och från andra internationella organisationer som till exempel GRI (Global Reporting Initiative) och ILO (International Labour Organization) samt myndigheter som arbetar med SR och närbesläktade frågor, kommer att delta. Vi kommer också att bjuda in sponsorer och SIS Referensgrupp som arbetar med SR från svensk sida, säger Bengt Rydstedt. Chatarina Dahlberg FAKTA DEN JUNI KOMMER EN internationell konferens om Social Responsibility (SR) att hållas i Stockholm. SR handlar om hur företag, myndigheter och organisationer på ett bra sätt kan organisera och styra sitt sociala ansvarstagande kring till exempel etiska normer och mänskliga rättigheter. Ett exempel är företag med produktionen förlagd utomlands. De efterfrågar ramar och normer för sitt ansvarstagande, säger Bengt Rydstedt, projektledare på SIS. MEN SKÄLEN TILL ATT engagera sig i arbetet med SR finns i lika hög grad bland myndigheter och organisationer. Tjänsteproduktion innebär ett mycket stort mått av sociala aspekter både hos producenten och mottagaren eller den som konsumerar tjänsten, fortsätter han. Utgångspunkten för konferensen är att presentera den rapport som en expertgrupp tillsatt av ISO håller på att ta fram. Gruppen utreder förutsättningarna för globala DEN INTERNATIONELLA EXPERT- GRUPP som ISO har tillsatt för att arbeta med standarder inom området har valt att vidga begreppet CSR och kallar det SR. I begreppet inkluderas både företag och organisationer. Mer information: Bengt Rydstedt, tfn: , bengt.rydstedt@sis.se Första online-tjänsten på sis.se FÖR DIG SOM ANVÄNDER MATERIALNYCKELN kommer nu en tjänst som förenklar ditt arbete. Under våren kommer nämligen Materialnyckeln att finnas online på sis.se. Tjänsten ersätter tidigare cd. Här kan du SNABBT OCH ENKELT SÖKA på material, standarder, sammansättning och hållfasthet och även hitta jämförbara och kompletterande material. Du får löpande uppdateringar och det blir även enkelt att beställa och abonnera på de standarder som Materialnyckeln hänvisar till. VILL DU VETA MER OM MATERIALNYCKELN ONLINE? Kontakta SIS Förlag på eller sales@sis.se SIS VD i ledningsgruppen för CEN SIS VD LARS FLINK ÄR sedan 1 januari 2004 Vice President i den europeiska standardiseringsorganisationen CEN. Jag ser som min uppgift att snabba på processen med att ta fram och införa nya standarder i Europa, säger Lars Flink. Han kommer också att lägga mycket arbete på integreringen av de tio nya medlemsländerna i EU och försöka få dem att aktivt delta i standardiseringsarbetet. Lars Flink är den förste svensk som blir Vice President för CEN. Sverige befäster därmed sin position i Europa och kan enklare lyfta fram de mindre ländernas problematik. MARS 2004 SIS STANDARD MAGAZINE 5

6 LÄTT ATT PÅVERKA INTERNATIONELLA STANDARDER Inom den europeiska standardiseringsorganisationen CEN kan alla få gehör för sina synpunkter, oavsett vilket företag eller land de företräder. Det menar Jan Persson, laboratoriechef på boardföretaget Masonite, som har mångårig erfarenhet av europeiskt standardiseringsarbete. Det är enkelt att få acceptans för förslag, även för ett mindre svenskt företag som vi, konstaterar han. Text: Maria Marrero Foto: Monica Lundqvist 6 SIS STANDARD MAGAZINE MARS 2004

7 JAN PERSSON TYCKER att det är högt i tak i den tekniska kommitté där han och hans utländska kollegor utarbetar produktstandarder för träfiberskivor. Han har samtidigt förvånats över hur enkelt det har varit att få acceptans för de förslag som han har lagt fram inför arbetsgruppen. Det känns bra att i så hög grad ha kunnat påverka det standardiseringsarbete som hittills har bedrivits på europeisk nivå, säger Jan Persson. Just nu arbetar den tekniska kommittén med fyra typer av europeiska standarder inom träskiveområdet: definitions-, produkt-, provningsoch funktionsstandarder. I Vi har blivit mer effektiva sedan vi började använda ledningssystem produktstandarderna specificeras måttoleranser och styrkekrav för skivorna. Provningsstandarderna anger vilka metoder som ska användas för att mäta de egenskaper som det finns kravvärden för i produktstandarderna. I defintionsstandarderna definieras de olika träskivesorterna, medan funktionsstandarderna innehåller krav på den färdiga konstruktionen i specifika tillämpningar som golv eller väggar. JAN PERSSON SER en stor fördel med att använda standarder. De underlättar kommunikationen med våra kunder. Det blir enklare att prata med utländska köpare när vi kan hänvisa till en nationell standard från deras eget land. Då spelar det ingen roll om de inte känner till Masonites produkter sedan tidigare eller har någon vana av träfiberskivor som konstruktionsmaterial. Vi pekar bara på de klasser som JAN PERSSON ÄR UTBILDAD civilingenjör i kemiteknik vid KTH. Innan han började på Masonite som laboratoriechef arbetade han bland annat på KTH och CERMAV i Grenoble, ett forskningsinstitut inriktat på vegetabiliska makromolekyler som cellulosa och stärkelse. FÖDD: 1955 i Solna FAMILJ: Gift med Gertrud, tre barn 9, 11 och 13 år BOR: i Mo i Nordmalings kommun KÖR: Volvo och Opel, samt skidlift ibland FRITID: Ägnar jag åt familjen och huset. Är också engagerad i Friluftsfrämjarnas slalombacke i kommunen. MARS 2004 SIS STANDARD MAGAZINE 7

8 Jan Persson är positivt överraskad över hur enkelt det är att komma från ett mindre företag och få acceptans för de förslag som han lägger fram i den tekniska kommitté för träfiberskivor som han deltar i på europeisk nivå. Det känns bra att i så hög grad ha kunnat påverka standardiseringsarbetet. Standarder underlättar kommunikationen med våra kunder finns beskrivna i den inhemska standarden och talar om att våra skivor klarar de krav som nämns där. STANDARDISERING ÄR en viktig del för anrika Masonite som i 75 år försett industri- och byggsektorn, både i Sverige och övriga Europa, med högkvalitativa träfiberskivor till bland annat underlagstak, trossbotten och innerväggar. Därför har det också varit självklart för Masonite att införa kvalitetsledningssystemet ISO 9000 och miljöledningssystemet ISO I drygt tio år har företaget använt ISO 9000 och var också bland de första företagen i branschen att uppgradera kvalitetsledningssystemet till FAKTA MASONITE GRUNDADES: 1861 som sågverk, började tillverka träfiberskivor 1929 VERKSAMHET: Tillverkar träfiberskivor till bygg- och industrisektorn, som man säljer i Sverige, Danmark, Norge, Holland och England. Dessutom saluför man sina produkter indirekt i Tyskland och Japan via svenska småhustillverkare ISO 9001:2000. Dessutom har man valt att certifiera sig enligt ISO 9001:2000, vilket innebär att det görs en extern revision två gånger om året. Genomgången innebär att företagsledningen skaffar sig en god uppfattning om hur verksamheten fungerar. Certifieringen ger också ledningen ett underlag som ger dem möjlighet att genomföra förändringar. DET RÅDER INGEN TVEKAN om att de standarder Masonite nyttjar betyder en del för såväl effektiviteten som lönsamheten. Särskilt utomlands där man inte känner till vårt företag sedan tidigare, där efterfrågar kunderna den här sortens kvalitetssäkring. Här i Sverige är vi så pass kända att det inte har lika stor betydelse, säger Jan Persson. Han anser dock att det är svårt att härleda försäljningsframgången i Europa till en specifik orsak. Men standarderna spelar en viss roll, det vet vi sedan tidigare. Att man har blivit mer effektiv sedan ledningssystemen började användas beror framför allt på att man systematiserat arbetet och att rapporteringen har blivit mer enhetlig. Vi har rutiner numera som innebär att allting rapporteras inom ett dygn. Om till exempel en pump i fabriken FINNS I: Rundvik i Västerbotten ÄGARE: Fristående lokalt ägande som bland annat inkluderar AC Invest AB, VD Hans Göran Trammer och Norra Skogsägarna OMSÄTTNING: Cirka 85 miljoner 2003 ANSTÄLLDA: Cirka 80 personer HEMSIDA: krånglar tas det upp direkt. Förut hände det att sådana här saker föll mellan stolarna, något som i värsta fall kunde leda till att vi blev försenade med produktionen. HUR GÖR DU FÖR ATT LYCKAS I PROJEKT- ARBETET? Här är några punkter som Jan Persson tycker är viktiga för att nå framgång i internationella stadardiseringsprojekt: Lista det du vill uppnå. Prioritera med utgångspunkt från listan Koncentrera dig på det som är viktigast Ta reda på vilka du kommer att träffa vid nästa möte Ta inför nästa möte kontakt med dem som du anser är viktigast för ditt projekt Delta i ad hoc-grupper som bildas Avsätt tid för att följa upp och förbereda det fortsatta arbetet Behärska ditt område 8 SIS STANDARD MAGAZINE MARS 2004

9 Svensk idé gör det säkrare för barn i bilen Den globala standarden Isofix innebär en smärre revolution för barnsäkerhet i bil. Standarden förbättrar och förenklar fastsättningen av bilbarnstolar i bilen. Text: Pamela Collin Det stora genombrottet kan komma under 2004 eftersom de europeiska reglerna för godkännande av Isofix-barnstolar nu har blivit klara. Initiativet att ta fram Isofixstandarden kommer från svensk sida. Ordförande i arbetsgruppen inom ISO och i den svenska tekniska kommittén Barnsäkerhet i bil är Björn Lundell från Volvo Personvagnar. Vid ett möte i Paris 1991 kunde vi praktiskt visa prototyper för stolar och fästen i två svenska bilar en Saab och en Volvo. Vi fick mycket bra genomslag, berättar han. DÄREFTER VIDTOG ETT omfattande arbete för att komma fram till en teknisk lösning som kunde godkännas globalt. Thomas Turbell på Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) verkar som expert i arbetsgruppen inom ISO och är aktiv i den svenska tekniska kommittén. Isofix-anordningen består av två fästen som ser ut ungefär som en stickkontakt där man pluggar in barnstolen. Det passar både fram- och bakåtvända stolar, förklarar han. DET ÄR DEN STORA ANDELEN felmonterade bilbarnstolar som är den främsta anledningen till att man tagit fram ett standardiserat fäste för alla bilar. Med Isofix-systemet får man en mycket enklare hantering för användaren. Av säkerhetsskäl förordar Sverige bakåtvända stolar och helst placerade i framsätet, förutsatt att eventuell passagerarairbag är avstängd. I Europa i allmänhet väljer man att använda framåtvända stolar i baksätet. Sitter barn bakåtvända ger det ett skydd på procent mot procent för de framåtvända. Vi försöker driva på användningen av bakåtvända stolar även globalt, men det är inte så lätt, säger Thomas Turbell. IDAG RÄKNAR MAN MED att det finns cirka 15 miljoner bilar i Europa som har Isofix-systemet. Men antalet Isofix-stolar är få, vilket beror på att reglerna hittills har krävt godkännande av en Isofix-stol för varje enskild bilmodell. Detta blir emellertid lättare från och med i år då uppdaterade europeiska myndighetsregler förenklar godkännandet av Isofixbarnstolar. I USA är det lag med Isofixfästen i alla bilar, det är i princip samma standard som i Europa men den kallas Latch. I Europa kommer det från 2006 att krävas Isofixfästen i nyregistrerade bilmodeller. Men marknaden kommer sannolikt se till att bilarna utrustas med detta redan tidigare, spår Björn Lundell. Foto: Volvo Personvagnar Med Isofix-systemet, som sitter där stolsdynan möter stolsryggen, blir det en mycket enklare hantering för användaren tack vare bättre fastsättning och därmed minskad risk för felbruk. Resultatet blir förbättrad barnsäkerhet i bil. FAKTA ISOFIXSTANDARDEN (ISO 13216) består av flera delar: geometrisk utformning, installation i bilen, hållfasthetskrav samt märkning och hantering. Mer information: Peter Claeson, projektledare på SIS, tfn: , peter.claeson@sis.se MARS 2004 SIS STANDARD MAGAZINE 9

10 KLÄDSTORLEKARNA SYNAS I SÖMMARNA För den som ska handla kläder kan läget vara förvirrande. Det som i Sverige kallas storlek 38 motsvarar i England storlek 12 och i Italien storlek 44. Men om några år kan Europa få ett enhetligt storlekssystem. Sverige är ett av länderna som deltar i standardiseringsarbetet. Text: Lena Lidberg Behovet av en standard för gemensam storleksmärkning är mycket stort, säger Christina Rylander-Kalbo, Fristads AB. INOM DEN EUROPEISKA standardiseringsorganisationen CEN pågår sedan flera år tillbaka ett arbete för att ta fram en standard för storlekar på kläder. Behovet av en standard är jättestort. En gemensam storleksmärkning underlättar för konsumenterna, men även för tillverkare och försäljare, säger Christina Rylander-Kalbo. Hon är projektledare på klädföretaget Fristads AB, med huvudkontor i Borås. Samtidigt representerar hon TEKO-industrierna och är ordförande i den svenska arbetsgrupp som är knuten till CEN:s arbetsgrupp kring klädstorlekar. Gruppens senaste möte hölls i Bryssel i februari och nästa möte är planerat till i höst. Om allt flyter på bör ett standardförslag för märkning av plagg vara klart inom något år. Men gruppen har många frågor att ta ställning till och det är viktigt att det nya systemet blir logiskt, tydligt Kroppsmätningar genomförs nu inte bara i Sverige, utan även i flera andra europeiska länder och heltäckande, så att standarden får ett stort genomslag även i praktiken, påpekar Christina Rylander-Kalbo. HENNES FÖRHOPPNING ÄR att standardiseringsarbetet bland annat ska leda till att storlekarnas benämningar blir mer konsumentvänliga. Sedan tidigare finns mer logik på herrsidan än på damsidan. Ett exempel är att ett herrplagg i 50-serien står för kroppsmåttet halva bröstvidden. Det här är något som kanske inte konsumenterna vet, men däremot alla som jobbar med kläder. Därför vore det bra om även damstorlekarna fick en mer logisk märkning, anser Christina Rylander-Kalbo. HANDELN MED KLÄDER har med åren blivit alltmer internationell och enbart i Europa förekommer flera olika storlekssystem. Många får prova sig fram bland sifferkombinationerna det gäller både till exempel svenskar som köper kläder utomlands och turister och invandrare som kommer hit. Dessutom får företag som säljer kläder via postorder eller Internet som regel ägna betydande resurser åt att hantera returer, trots att de ofta tillhandahåller måtttabeller. Och det är inte bara plaggens märkning som skiljer sig åt i många fall varierar även själva måtten. 10 SIS STANDARD MAGAZINE MARS 2004

11 I till exempel Italien är människor generellt sett kortare än i Sverige. Samtidigt är stussvidden större hos oss än i exempelvis Frankrike. Kort sagt: det sägs att vi är rundare över rumpan än fransyskorna, konstaterar Christina Rylander-Kalbo. EN ANNAN FAKTOR SOM gör sitt till är att en befolknings längd och vikt dessutom tenderar att förändras över tid. Jämfört med 70-talet har svenskarnas medellängd och medelvikt ökat, både bland män och kvinnor. Därför genomförs nu en ny stor kroppsmätning i Sverige, 30 år efter att den senaste kroppsmätningen utfördes. Under våren ska företaget IFP Research mäta frivilliga svenskar i åldern år. MÄTNINGARNA ÄR AV INTRESSE inte bara för klädbranschen, utan även för företag som tillverkar bland annat möbler, bilar och flygplan. När människors längd och vikt förändras kan till exempel sittbredden i möbler också behöva justeras. Kroppsmätningen gör att vi får information om hur våra konsumenter ser ut i dag. Samtidigt är vi ett av de klädföretag som redan har gjort vissa förändringar utifrån den standard som nu arbetas fram. Ett exempel: det som kallas medium för dam motsvarade tidigare storlek 38 40, men motsvarar nu 40 42, berättar Ann Åström, produktions- och inköpsutvecklare på Lindex huvudkontor i Göteborg och en av deltagarna i den svenska standardiseringsgruppen. KROPPSMÄTNINGAR GENOMFÖRS nu inte bara i Sverige, utan även i flera andra europeiska länder. Sammanställningarna väntas få betydelse också i standardiseringsarbetet. Lotta Silow, produktionstekniker på KappAhls huvudkontor i Mölndal, deltar Foto: KappAhl och Lindex på Internet både i den svenska arbetsgruppen och i CEN:s kommitté. HON HOPPAS OCKSÅ att ett gemensamt, europeiskt storlekssystem snart ska bli verklighet. Storlek 38 i Sverige är detsamma som storlek 12 i England och storlek 44 i Italien. Det är lätt att bli förvirrad som kund. Men nu pågår ett standardiseringsarbete som kan leda till att Europa får ett enhetligt storlekssystem. Det kommer att gynna både kunder och företag. Kunderna får lättare att hitta sin rätta storlek, samtidigt som vardagen underlättas för alla företag som liksom vi har verksamhet i flera olika länder, säger Lotta Silow. FAKTA STANDARDEN FÖR STORLEKAR på kläder kommer att bestå av fyra delar. De två första delarna är klara, del tre ska ut på slutlig omröstning inom CEN nu under våren och del fyra blir föremål för nya överläggningar under hösten. DEN FÖRSTA DELEN av standarden definierar de olika kroppsmått som ska ingå, till exempel kroppslängd, midjemått samt innehåller de piktogram som ska användas på klädetiketterna. DEN ANDRA DELEN berör vilka mått som ska anges för olika plagg och olika kundgrupper män, kvinnor, barn, flickor och pojkar. Måtten omfattar alla sorters plagg, från överrockar till underkläder. DEN TREDJE DELEN av standarden ska innehålla tabeller och intervaller över alla de mått som förekommer i del två. Avsikten är att de olika kombinationerna ska heta likadant i alla europeiska länder. DEN FJÄRDE DELEN av standarden ska beröra storlekskoder, benämningar och märkning, det vill säga vad en viss storlek ska kallas i dagligt tal. Mer information: Reidun Löwendahl, projektledare på SIS, tfn: , reidun.lowendahl@sis.se MARS 2004 SIS STANDARD MAGAZINE 11

12 SIS stärker banden med Baltikum Den 1 maj blir Estland, Lettland och Litauen medlemmar i EU. Ett av villkoren för anslutning till unionen har varit att den nationella standardiseringen ska vara likadan som den i västeuropa. SIS har under hela 90-talet haft ett aktivt samarbete med sina motsvarigheter i Baltikum. Text: Chatarina Dahlberg LST i Litauen blev medlem i den europeiska standardiseringsorganisationen CEN i oktober LVS i Lettland och EVS i Estland blev medlemmar vid årsskiftet. Det är viktiga kontakter eftersom det här är våra nya samarbetspartners i Europa, säger Folke Hermanson Snickars, ansvarig för internationell utbildning inom SIS Forum. SIS SAMARBETE MED ESTLAND och Litauens standardiseringsorganisationer är inriktat på att öka industrins medverkan i standardiseringen. År 2003 genomfördes ett sådant projekt i Estland och i år är det dags för Litauens standardiseringsorganisation, LST. samt vilka utbildningar som organisationen kan ge. Projektet i Litauen kännetecknas av att vi ska utbilda personal som kan ansvara för den externa kommunikationen, säger Folke Hermanson Snickars. Målet är att dessa sedan ska kunna förklara den nytta som industrin har av standarder och vad det innebär att delta i europeiska standardiseringsprojekt. Slutprovet för LST i det här projektet blir att anordna ett affärsseminarium för den litauiska industrin. gift är bland annat att göra en bedömning av LVS processer vid utvecklingen av standarder och hur rutinerna ser ut när de deltar i CEN:s arbete. DEN LETTISKA ORGANISATIONEN ska också etablera en grupp utbildare som SIS ska utbilda. Dessa ska sedan utbilda resten av LVS personal i hur man på ett effektivt sätt genomför de uppgifter som har att göra med deltagandet i CEN. Det är alltifrån effektiv hantering av röstningsprocedurerna till att bygga upp ett nätverk av lettiska experter som vill delta i den europeiska standardiseringen. LVS ska också bygga upp en beredskap för att kunna vara värd för europeiska möten och kunna svara för europeiska sekretariat, säger Folke Hermanson Snickars. Projekten i Baltikum finansieras inom ramen för det svenska utvecklingssamarbetet med de baltiska regeringarna och kommer att slutföras i år. ETT LED I ATT FÅ INDUSTRIN intresserad är bland annat ett presentationsmaterial som SIS kommer att hjälpa LST med att ta fram. Det ska beskriva vad LST ska kunna erbjuda i form av standarder och försäljning av dessa, vilket inflytande LST har på standardernas utformning MED LETTLANDS standardiseringsorganisation, LVS, diskuteras ett projekt med fokus främst på anpassningen till CEN:s sätt att arbeta. LVS vill förbättra sin förmåga att ta vara på fördelarna med deltagandet i den europeiska standardiseringen, berättar Folke Hermansson Snickars. SIS upp- FAKTA YTTERLIGARE INFORMATION om SIS samarbetsprojekt med Litauen, Estland och Lettland: Folke Hermanson Snickars, ansvarig för internationell utbildning inom SIS Forum, tfn: , snickars@sis.se 12 SIS STANDARD MAGAZINE MARS 2004

13 Getinge ökar intäkterna med CE-märkning För snart två år sedan trädde EU-direktivet för tryckbärande anordningar i kraft. Medicinteknikföretaget Getinge använder sig av harmoniserade standarder för att uppfylla direktivet och kan därigenom CE-märka sina produkter. Resultatet har blivit ökade intäkter och betydande rationaliseringar. Text: Chatarina Dahlberg Den stora fördelen med de nya standarderna för tryckbärande anordning är att samma standard gäller för hela Europa, anser Göran Gramby, konstruktions- och kvalitetschef för tryckkärl på Getinge. Foto: Getinge Getinge är ett av de svenska företag som har deltagit i arbetet med att ta fram de europeiska standarderna. Bolaget tillverkar bland annat autoklaver, sterilisatorer för medicinsk utrustning. Göran Gramby, konstruktions- och kvalitetschef för tryckkärl på Getinge, ser både fördelar och nackdelar med de nya standarderna. Själva tillverkningsdelen i tryckkärlsstandarden är mer konservativ än för tidigare standard. En del provningar som vi gör enligt standarden är rätt meningslösa, de ger ingen ökad säkerhet, menar han. Den stora fördelen är att samma standard gäller för hela Europa, tidigare hade varje land sina egna föreskrifter. EN PRODUKT SOM UPPFYLLER kraven i ett direktiv ska CE-märkas, vilket resulterar i att produkten kan sättas på den europeiska marknaden utan ytterligare kontroller. Ett företag som tillverkar en produkt enligt en harmoniserad standard uppfyller kraven i direktivet. På så sätt är en harmoniserad standard en hjälp vid CE-märkning. Just CE-märkningen har inneburit stora fördelar för Getinge. Vi har ökat våra intäkter, säger Göran Gramby. Företaget har dessutom kunnat minska antalet varianter av autoklaver med nästan en tredjedel. Nu kan vi tillverka en variant som gäller för den europeiska marknaden, tidigare tillverkade vi styckevis och på order. Idag kan vi tillverka både i större serier och på lager. Därmed har vi också fått råd att köpa nya och effektivare maskiner, berättar Göran Gramby. Getinge har också kunnat göra betydande rationaliseringar. Företaget har till exempel lagt ner två fabriker för tryckkärlstillverkning i Frankrike och USA och flyttat den produktionen till Sverige. FAKTA DIREKTIVET FÖR tryckbärande anordningar heter Pressure Equipment Directive (PED). Det omfattar bl.a. tryckkärl och säkerhetsanordningar. Direktivet gäller konstruktion och tillverkning. Till direktivet finns 45 harmoniserade produkt- och materialstandarder kopplade. Av dessa är ett tiotal översatta till svenska och målet är att resterande ska komma i svensk översättning under de närmaste två åren. Mer information: Christer Ornby, projektledare på SIS, tfn: , christer.ornby@sis.se Ny föreskrift för besiktning av tryckbärande anordningar UNDER 2004 KOMMER ARBETSMILJÖ- VERKET med nya föreskrifter om besiktning av tryckbärande anordningar. Jämfört med de nuvarande föreskrifterna kommer viss modernisering och uppdatering att ske. Grunden är att de nya besiktningsreglerna ska ge en större flexibilitet utan att säkerhetskraven sätts på spel. Bland annat ska besiktningsorganen tillsammans med företagen ges större möjligheter att få bestämma besiktningsintervaller. Idag måste företag söka dispens hos Arbetsmiljöverket om de vill ha förlängt besiktningsintervall. Chatarina Dahlberg MARS 2004 SIS STANDARD MAGAZINE 13

14 SIS MEDLEM Många fördelar med att delta i ett tekniskt råd Ökade möjligheter att påverka standardiseringsarbetet och en värdefull källa för information. Det är några av fördelarna med att delta i ett tekniskt råd. SIS har idag fyra tekniska råd. Om intresse finns kan ett sådant råd inrättas för varje verksamhetsområde. Text: Chatarina Dahlberg Ett tekniskt råd är en slags ministyrelse inom något av SIS olika verksamhetsområden och har en rad olika uppgifter. Det ska bland annat ansvara för att den budget som tillhör verksamhetsområdet används på ett bra sätt, ansvara för att starta upp eller avsluta projekt och utse ordföranden i tekniska kommittéer. På SIS finns det i dag tekniska råd för Hälsooch sjukvård, Tillverkningsteknik, Tryckbärande anordningar och Bygg. Olof Edhag är professor och läkare. Han sitter som ordförande i det tekniska rådet för Hälso- och sjukvård. En stor styrka är att vi får in synpunkter från andra än dem som till vardags arbetar med standardiseringsfrågor, säger han. EN BETYDANDE DEL av Hälso- och sjukvårdsverksamheten sker mot den offentliga sektorn. Kommuner och landsting är beroende av de standarder som utvecklas inom området. Det är viktigt att vi får ha ett eget nätverk gentemot sektorn eftersom standarder krävs för att exempelvis den medicintekniska utrustningen och IT-systemen ska vara säkra att använda, menar Olof Edhag. ETT TEKNISKT RÅD bör bestå av mellan fem och åtta personer. I det tekniska rådet för hälsooch sjukvård sitter representanter från Landstingsförbundet, myndigheter, den privata vården och den medicintekniska industrin. Att delta i ett tekniskt råd är en frivillig verksamhet men ger en rad fördelar. Det är en värdefull källa för information, vi får insyn i olika projekt och också vad som sker internationellt inom området. Och vi har möjlighet att påverka standardiseringsarbetet, säger Olof Edhag. Ett tekniskt råd är en bra källa för information om vad som sker inom olika projekt, men också en möjlighet att vara med och påverka vilka standardiseringsprojekt som ska prioriteras. Det tycker Olof Edhag, ordförande i tekniska rådet för Hälso- och sjukvård. VÄLKOMMEN TILL SIS MEDLEMSSIDOR I STANDARD MAGAZINE! Vi har skapat de här sidorna för att göra ditt medlemskap i SIS än mer värdefullt. Här kommer vi att ge tips och råd om hur du ska få ut mer av projektarbetet. Vi kommer vidare att presentera nya ordföranden i tekniska kommittéer liksom nyanställda projektledare och projektassistenter på SIS. Dessutom kommer vi att skriva artiklar om SIS verksamhet som kan vara av intresse för dig som medlem. I det här numret har vi en artikel om fördelarna med att delta i ett tekniskt råd. Väl mött! INGVAR BÖRTEMARK, STANDARDISERINGSCHEF, tfn: , ingvar.bortemark@sis.se Vill du starta eller delta i ett tekniskt råd? Kontakta respektive verksamhetsområdeschef: ALLMÄNNA GRUNDER OCH TVÄRTEKNIK TILLVERKNINGSTEKNIK Per Forsgren, , per.forsgren@sis.se METALLISKA MATERIAL, ICKE METALLISKA MATERIAL, TRYCKBÄRANDE ANORDNINGAR Christer Karlsson, , christer.karlsson@sis.se BYGG Erik Geete, , erik.geete@sis.se MEKANISKA PRODUKTER OCH LYFTTEKNIK Lennart Persson, , lennart.persson@sis.se LEDNINGSSYSTEM Kristina Sandberg, , kristina.sandberg@sis.se tf Eva Albåge Nordberg, , eva.albage.nordberg@sis.se INFORMATIONSHANTERING Torbjörn Cederholm, , torbjorn.cederholm@sis.se HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Mats Lundin, , mats.lundin@sis.se ARBETSMILJÖ- OCH KONSUMENTSKYDD Karin Kajbjer, , karin.kajbjer@sis.se BRÄNSLEN OCH ENERGISYSTEM, YTTRE MILJÖ, BIOTEKNIK OCH KEMITEKNIK Eva Albåge Nordberg, , eva.albage.nordberg@sis.se 14 SIS STANDARD MAGAZINE MARS 2004

15 SIS STANDARD NEWS I NY KOSTYM Vårt elektroniska nyhetsbrev SIS Standard News har fått en helt ny layout. Fast innehållet är fortfarande detsamma: nyheter om standarder. SIS Standard News kommer ut elva gånger om året och är kostnadsfritt. Vill du prenumerera på nyhetsbrevet? Fyll i namn, företag och e-post och ange Standard News i meddelandet. Skicka det till: prenumeration@sis.se RESURSANVÄND- NING, LÖNSAMHET OCH STANDARDER PÅ SIS ÅRSMÖTE Den 25 maj är det dags för SIS årsmöte. I år är medlemsmötet på förmiddagen. Med start kl arrangerar SIS i samarbete med Svenskt Näringsliv ett seminarium med fokus på resursanvändning, lönsamhet och standarder. Seminariet, som hålls i World Trade Center i Stockholm, är öppet för både medlemmar i SIS och Svenskt Näringsliv samt studenter vid högskolor och universitet. Dagen avslutas med diskussion och förfriskningar. Mer information och inbjudan kommer att sändas ut under april. Välkommen att boka dig redan nu via info@sis.se Har du frågor kring ditt medlemskap i SIS? Välkommen att kontakta någon av våra standardiseringschefer: Ingvar Börtemark, tfn: , ingvar.bortemark@sis.se Eva Albåge Nordberg, biträdande standardiseringschef, tfn: , eva.albage.nordberg@sis.se Namn- eller adressändring gör du lättast på: adressandring@sis.se NYA ANSIKTEN Nya ordföranden i tekniska kommittéer BO WADLING, ingenjör och ansvarig för teknik och utveckling, TMF Trä- och möbelindustriförbundet, Stockholm. Han är ny ordförande för den tekniska kommittén Möbler (SIS/TK 391). BERIT REINMÜLLER, Tekn. Dr. inom skyddsventilation/- mikrobiologi och 1:e forskningsingenjör på KTH i Stockholm. Hon är ny ordförande för den tekniska kommittén Renhetsteknik (SIS/TK 108). ANDERS LUNDBERG, Kemiekonom och Manager R&D, Scandinavian & Baltics, på Gallaher Sweden i Malmö. Anders är ny ordförande för den tekniska kommittén Tobak (SIS/TK 442). INGRID ALMQVIST, Fil. Dr. i finska. Hon är terminologiansvarig och ansvarig för applikationen Scania Lexicon, avdelningen Teknisk Harmonisering på Scania i Södertälje. Ingrid är ny ordförande för den tekniska kommittén Terminologi och språkliga resurser (SIS/TK 115). STEN ALFREDSSON, VD för Kone Hissar i Kista. Han är utbildad ingenjör och har även studerat juridik, företagsekonomi och marknadsekonomi. Sten är ny ordförande för den tekniska kommittén Hissar och rulltrappor (SIS/TK 211). PER-ANDERS KARLGREN, lantmätare. Han arbetar som IT-samordnare på staben för division Landskaps- och fastighetsdata, Lantmäteriverket i Gävle. Han är ny ordförande i Stanlis styrgrupp, SG Stanli. NYA ANSIKTEN Nya projektledare PEHR-MARTIN Goebel arbetar som projektledare inom verksamhetsområdet Hälso- och sjukvård. Han ansvarar för projekten Sterilisering, Tandvård och Ögonoptik. Han arbetar även med kursutveckling tillsammans med SIS Forum. Pehr-Martin kommer senast från Sigma Information Design där han arbetade som konsult inom teknisk dokumentation. CHRISTA ALENBLOM är ny projektledare inom verksamhetsområdet Hälso- och sjukvård. Hon arbetar med projekt som handlar om informationsoch kvalitetsledningssystem inom hälso- och sjukvården samt projekt med koppling till konsument- och arbetsmiljöfrågor. Christa kommer närmast från Kalmar Industries/Kalmar LMV Sverige AB, där hon arbetade som kvalitets- och miljö/arbetsmiljösamordnare. CECILIA LINDEBORG är ny projektledare inom verksamhetsområdet Bioteknik och kemiteknik där hon ansvarar för projektet Bioteknik. Hon har även hand om projekten Ögonskydd, Fallskyddsutrustning, Cigarettändare och Fritidsdykning inom Arbetsmiljö- och konsumentskydd samt utvecklingsprojektet Energy Management. Cecilia har tidigare arbetat som produktionsingenjör på AstraZeneca. ANNE SWARTLING är projektledare inom verksamhetsområdet Ledningssystem. Hon vikarierar för Kristina Sandberg, som är föräldraledig. Anne ansvarar för projekten Miljöledningssystem och Miljökommunikation samt nätverket Miljöanpassad produktutveckling. Hon kommer närmast från DNV Certification där hon har arbetat som kvalitetsrevisor och miljörevisionsledare. GUNNAR ERIKSSON är projektledare inom verksamhetsområdet Tillverkningsteknik. Han vikarierar för Mattias Lafvas, som är föräldraledig. Gunnar ansvarar för projekten Verktygsmaskiner, Industrirobotar, Industriell automation och Maskinsäkerhet. MARS 2004 SIS STANDARD MAGAZINE 15

16 Vad skulle du personligen vilja se standardiserat? Varför? CHRISTER SJÖSTRÖM, PROFESSOR I BYGGNADS- MATERIAL- TEKNIK, HÖGSKOLAN I GÄVLE HARRY LINDBLAD, TEKNISK INFORMA- TION, TIBNOR AB, STOCKHOLM JAN SEEVERS, DATA- TEKNIKER, STOCKHOLM ANNIKA THÖRNLUND, DATALÄRARE, STOCKHOLM En standardiserad metod för att mäta spannet på längdskidor för klassisk skidstil. Det skulle ge en trygghet vid skidköp om en sådan metod fanns. Standarder för motorer till radiostyrda flygplan skulle förenkla min fritid avsevärt. Avsaknaden av standarder inom detta område gör det väldigt svårt byta och reparera motorer. Tillbehör till mobiltelefoner, som exempelvis laddare och hands-free. Det är problem när varje tillverkare har egna kontakter. Dammsugarpåsar borde standardiseras. Det finns för många olika sorter och det skapar problem när man inte vet exakt vad påsen heter som ska passa till dammsugaren. Kurskalendarium våren 2004 BYGG Areamätning av bostäder och lokaler, 1 dag Lär dig använda standarden för areamätning av bostäder och lokaler, SS Det har du nytta av vid fastighetstaxering, bygglov, fastighetsförvaltning, köp och försäljning av bostäder m.m. 26 APRIL I STOCKHOLM Utbildningar inom Betongområdet SIS Forum arrangerar under våren utbildningar i de högaktuella standarderna för betong, Specificering av betong enligt SS-EN och för betongbyggande, SS-ENV Kurserna vänder sig främst till konstruktörer, entreprenörer och tillverkare. 4 MAJ RESPEKTIVE 18 MAJ STOCKHOLM MEDICINSK TEKNIK Infusionsapparater, 2 dagar Kursen vänder sig till dig som utnyttjar eller arbetar med infusionsapparater på sjukhus och som behöver ytterligare kompetens och kunskap för att öka säkerheten och minimera olycksrisken MARS I STOCKHOLM Nya ISO för medicintekniska produkter, 1 dag Kursen vänder sig till dig som arbetar inom medicinsk teknik och som står inför att uppgradera organisationens ledningssystem till nya ISO eller vill veta vad det innebär. 22 APRIL I STOCKHOLM Riskhantering enligt ISO 14971, 2 dagar Riskhantering är ett centralt begrepp för alla som sysslar med utveckling/tillverkning/- användning av medicintekniska produkter. Kursen tar upp hur man framgångsrikt integrerar riskhanteringen i verksamheten MAJ I STOCKHOLM Tillämpad medicinteknisk säkerhet, 2 dagar Grundkurs för dig som måste känna till säkerhetsstandarden SS-EN ett viktigt redskap för att se till att elektrisk medicinsk utrustning uppfyller krav i EGdirektiv och svensk lagstiftning JUNI, BÅT STOCKHOLM-HELSINGFORS T/R VERKSAMHETSUTVECKLING Rollen som kvalitets- och/eller miljösamordnare, 1 dag Vad förväntas av dig som kvalitets- eller miljösamordnare när ledningssystemet är i funktion? Kursen tar upp erfarenheter, vanliga svårigheter och hur din roll kan bidra till ständig förbättring. 1 APRIL I STOCKHOLM Kompetensförsörjning, 1 dag En introduktion till effektiv kompetensförsörjning. Seminariet ger dig en god inblick i hur ett ledningssystem kan utvecklas med hjälp av den nya standarden SS APRIL I STOCKHOLM Förbättra styrningen av processerna, 1 dag Kurs för dig som har ansvar för att driva och utveckla företagets ledningssystem och processer, så att processmål och krav säkerställs samt att medarbetarnas kompetens utvecklas. 20 APRIL I STOCKHOLM Ständig förbättring, 1 dag Att ständigt förbättras är bland det mest centrala i att öka lönsamheten. På kursen får du kunskap om hur förbättringsarbete kan systematiseras, säkerställas och drivas på. 22 APRIL I STOCKHOLM Nytt om ISO 14000, 1 dag Seminarium om förändringarna i de nya utgåvorna av ISO 14001/ISO och hur de kan påverka ditt miljöledningssystem. 5 MAJ I STOCKHOLM Mer information om SIS Forums utbildningar & konsulttjänster får du på se eller om du ringer SIS STANDARD MAGAZINE MARS 2004