R å n e n u p p h ö r d e när biljettf ö r s ä l j n i n g e n f ö r s v a n n

Transkript

1 5 september 2008 Medlemstidning för Svenska Kommunalarbetareförbundet avdelning Väst R å n e n u p p h ö r d e när biljettf ö r s ä l j n i n g e n f ö r s v a n n Sid 3 Michael - har d r ö m j o b b e t Sid Sid 8-9 Foto: Niklas Maupoix Pia - en jäkel till politiker 12-13

2 OPINION Försäljningsminister Odell vill bara behaga storbolagens direktörer! tt tillverka brännvin är kanske inte någon högprioriterad fråga för staten. Men faktum kvar- att den svenska staten har avhändat sig år- Astår H liga miljardinkomster till statskassan genom försäljningen av Vin&Sprit till franska Pernod. Betydligt allvarligare är dock att marknadsfundamentalisterna i den moderatledda regeringen håller på att sälja ut verksamheter som är livsnödvändiga för vår infrastruktur. Ta till exempel statliga Vattenfall som regeringen försökt sälja och nu åter annonserar ut. Ska man finna en köpare som har råd att köpa kommer det garanterat att bli ett utländskt bolag. Och då är det nog inte särskilt djärvt att förvänta elpriser på europeisk nivå, alltså betydligt högre än i dagens Sverige. E LEDARE september 2008 n bra parallell är försäljningen av kommunägda Stockholm Energi som den borgerliga majoriteten i kommunen sålde till finska Fortum. Köpeskillingen på 20 miljarder har Fortum tjänat in på några år. Enbart på stockholmarnas elförbrukning tjänar Fortum i dag cirka 5 miljarder årligen, detta efter att elpriserna höjts ordentligt. För vad har den enskilde konsumenten att sätta emot detta jätteföretag? Men stockholmarna får inte bara betala högre elpris, de gör också en skatteförlust på de fem miljarder årligen som Stockholm Energi skulle ha bidragit med till kommunkassan varje år. Ett belopp som bara kan ersättas på två sätt: Motsvarande skattehöjning. Knappast troligt med en moderatstyrd kommunledning. Mindre pengar och försämrad service inom till exempel äldreomsorg och skola. Betydligt mer troligt än skattehöjningar. 5 miljarder årligen sparar man inte in så där på en kafferast. T ack vare en politisk majoritet som inte är lika hängiven privatiseringar har vi i Göteborg ännu inte drabbats i alls lika hög grad som i Stockholm och många andra svenska kommuner. I flera kommuner har man nått en nivå där majoriteten och i vissa fall nästan all verksamhet är privatiserad. Där är politikernas huvuduppgift att driva in skattepengar och dela ut till privata företag. Och detta fortsätter man med trots att det nästan alltid blir sämre för skattebetalarna. P riserna stiger i stället för att sjunka. Och kvalitén minskar i stället för att öka. Privatiseringsfundamentalisterna låter ideologin gå före skattebetalarnas intressen. En ideologi som säger att all statlig och kommunal verksamhet är av ondo, medan all privat vinstdrivande verksamhet är av godo. Vad det får för konsekvenser för skattebetalarnas är tydligen av mindre vikt. uvudsaken för försäljningsminister Mats Odell tycks vara att behaga direktörerna i de privata storbolagen som kvitterar ut jättelika bonusar och löner som indirekt betalas av skattebetalare. Direktörerna i Fortum har till exempel belönats med hundratals miljoner i bonus under de senaste åren. K ristdemokraten Mats Odell, lär ju vara en gudfruktig man, men den politik han driver rimmar illa med bibelns budskap om att dela med sig till dem som verkligen behöver. Och det lär väl knappast vara Fortums och andra storbolags direktörer! Anders Hagberg, ordförande Kommunal Väst Britt möter Janne Britt Bohlin Olsson, gammal kommunalare, gruppledare i riksdagen och s-ordförande i Norra Älvsborg har utsetts till landshövding i Jämtland. Jämtlänningarna är att gratulera till en handlingskraftig ny landshövding. Kanske blir det tid till en fika med gamle kompisen Janne Sundberg, Kommunal Västs f d avdelningsordförande och nybliven pensionär, som numera tillbringar en hel del tid på fädernegården i jämtländska Svenstavik. Oorganiserade a r b e t s k a m r a t e r? Tala om för dem att de inte har rätt till löneskydd, löneökning, förhandlingsstöd, medbestämmande, tolkningsföreträde, rättshjälp, skadestånd och fackets försäkringar. Och så får de heller inte tidningen Kommunal Väst! OS i takt med tiden Under OS 2004 haglade guldmedaljerna över sossestyrda Sverige. I år blev det inte en enda gyllene medalj. Det går utför med gamla Svedala på många områden. Det f a c k l i g a l ö f t e t Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin under några omständigheter arbeta på sämre villkor eller lägre lön än det vi nu lovat varandra. Vi lovar varandra detta i den djupa insikten om att om vi alla håller detta löfte så måste arbetsgivaren uppfylla våra krav! H Ö G E R h ö r n e t V å r d n a d s b i d r a g e n dränerar försko l a n Samtliga borgerligt styrda kommuner i Bohuslän och kring Göteborg har bestämt sig för att införa vårdnadsbidrag. S-styrda Göteborg och Ale avstår. Men några extra pengar ger inte re g e r- ingen för att finansiera sitt kvinnofientliga beslut om att införa vårdnadsbidrag. Pengarna kommer istället framförallt att tas från förskolornas budget skattefria, men inte pensionsgrundade, kronor i månaden är betet för att locka tillbaka kvinnorna till spisen. Redaktion och annonser: Vegagatan 27, Göteborg. Telefon: Fax: e-post: info@anderssonhult.se Ansvarig utgivare: Anders Hagberg. Tryck: STC, Vällingby Manusstopp nr 6: 10 oktober Utkommer: 21 oktober Carina Hult Stig Andersson Sölvi Brädefors Eddie Backman carina@anderssonhult.se stig@anderssonhult.se solvi@anderssonhult.se eddie@eddiebackman.com 2 Kommunal Väst medlemstidning September 2008

3 L ö n t a g a r r e p r e s e n t a n t e r n a SLÄNGDES UT när Spårvägens framtid skulle diskuteras När styrelsen för Göteborgs Spårvägar skulle diskutera bolagets framtida organisation ville man inte ha med löntagarrepresentanterna. Därför tvingades de lämna mötet! Styrelseordföranden Lena Malm (s) har senare bett om ursäkt, men Göteborgs Spårvägar vägrar ändå medge att man gjort fel. Enligt Kommunal, som omedelbart begärde förhandlingar och krävde skadestånd, är det ett uppenbart brott mot reglerna om styrelserepresentation och de överenskommelser som finns med Göteborgs kommun. Men i förra veckan kom beskedet från Göteborgs spårvägar; de anser sig inte ha gjort något fel och går inte med på något skadestånd. -Vi anser att det är ett klart brott mot de överenskommelser som finns med Göteborgs kommun och mot det sätt vi alltid har arbetat efter, säger Ja n - Erik Persson, ombudsman på Kommunal Väst. Kommunal Väst går nu vidare och begär att Svenska Ko m m u n a l a r b e t a reförbundet inleder centrala förhandlingar. De två styrelseledamöterna som kastades ut från styrelsemötet, Kent Budd, re p resentant för förarna och Kjell Andersson, tekniska personalen, kände sig båda djupt kränkta när de tvingades lämna mötet som hölls under två dagar i Stenungsund. - Det här är ve rkligen frågor som berör de anställda och som vi alltid tidigare varit med och diskuterat, säger Ke n t Budd. Jag påstår också att vi alltid tagit ansvar och bidragit till utveckla företaget. Tillsammans med SKTF:s re p resentant lämnade de mötet och deltog inte i övriga punkter. -Vi ingår i styrelsen och kunde vi inte vara med när man diskuterar mötets viktigaste fråga såg vi ingen anledning att stanna kvar, säger Kjell Andersson. Lena Malm är ordförande i styrelsen och var den som uppmanade löntagarrepresentanterna att lämna mötet. -När jag förstod att löntagarre p resentanterna kände sig kränkta har jag i efterhand bett dem om ursäkt, säger Lena Malm. Med facit i hand hade det naturligtvis varit bättre om de fått vara med. Men det var en ledamot som tyckte att de politiskt valda ledamöterna själva skulle diskutera den genomgång vi tidigare under mötet fått från stadskansliet i den här frågan och då blev beslutet som det blev. Men efter vad våra jurister säger har vi inte gjort något formellt fel. Det är också det besked som Jan-Erik Persson fått i de lokala förhandlingarna. -Jag är oerhört förvånad över att företaget inte erkänner att man gjort fel och konstaterar att det här var en olycklig parentes i ett annars gott samarbete. Inte minst inom Göteborgs Spårvägar finns en god tradition där facket på olika sätt bidragit till att utveckla och slå vakt om företaget. Ta till exempel frågan om företagets möjligheter att få konkurrera på lika villkor utanför den egna kommunen. Där vill jag påstå att det till stor del var Kommunal Väst som lyckades övertyga riksdagsmajoriteten att fatta ett sådant beslut. Stig A n d e r s s o n Rånen försvann med k o n t a n t k a s s o r n a Sedan i augusti förra året när spårvagnsförarna slutade sälja biljetter, och därmed hantera kontantkassor, har de inte utsatts för ett enda rån eller rånförsök. Dessutom har punktligheten ökat markant. Däremot har tre bussförare i Göteborg blivit rånade under samma tid. Men nu hoppas också bussförarna slippa ifrån att bli rånade eftersom även de nu slipper hantera några kontanter. I mitten av augusti avskaffades nämligen möjligheten att köpa biljetter på bussarna. Under många år har spårvagnsförarna i Göteborg råkat ut för rån eller rånförsök, ofta flera gånger per år. Men sedan kontantkassorna avskaffades för drygt ett år sedan har alltså ingen förare råkat illa ut. - Det är en oerhört positiv utveckling, säger Kent Kläm, h u v u d s k yddsombud för Sp å rvägens trafikpersonal. Me n resultatet överraskar oss inte. Vi har drivit kravet på att avskaffa kontantkassorna i många år. Finns det inga kontanter hos förarna så blir det ju heller inget intresse för att försöka råna dem. Det är Trafikkontoret i Göteborg och Västtrafik som stretat emot i det längsta och varit rädda för att åkandet skulle minska om man inte kunde köpa biljetter ombord på vagnar och bussar. -Vi har haft vår arbetsgivare Göteborgs Spårvägar på våra sida i många år, säger Kent Kläm. I våras förra året tröttnade Kommunal efter ett brutalt rån mot en spårvagnsförare. Med stöd av arbetsmiljölagen stoppades temporärt all hantering av kontantkassor på spårvagnarna. -Det var tydligen droppen som fick bägaren att rinna över, säger Kent Kläm. Strax efter kom beslutet vad gäller spårvagnarna. Och nu slipper också bussförarna handskas med kontanter. -Vi hoppas naturligtvis på samma utveckling som för spårvagnarna, säger Gunilla Olin, huvudskyddsombud för bussförarna vid Göteborgs Spårvägar. Under det senaste året har tre förare blivit rånade, det är tre för myc k- et. Bland såväl spårvagns- som bussförare tycks alla vara positiva till att slippa sälja biljetter och hantera kontanter. -Vi har enbart fått positiva reaktioner och ingen har varit negativ, konstaterar Kent och Gunilla. En annan positiv effekt är punktligheten ökat mark a n t på de olika spårvagnslinjerna. Från att procent av alla spårvagnar höll tidtabellen tidigare klarar nästan 82 procent detta i dag. - Nu kan förarna koncentrera sig på körningen och slipper ifrån att bli fördröjda av att sälja biljetter, säger Kent Kläm. Ytterligare en orsak till att det blivit lugnare på spårvagnarna är att samtliga vagnar nu är utrustade med öve r- vakningskameror. Något som tros ha en dämpande effekt på presumtiva bråkstakar. Kamerorna har också bidragit till att flera brott som begåtts ombord på vagnarna har kunnat klaras upp. Förutom månadskort och förköp av kort och biljetter är resenärerna när det gäller spårvagnarna hänvisade till SMS-biljetter och myntautomater. Framför allt SMSbiljetterna har slagit väl ut. I dag löser 80 procent av resenärerna som inte har kort SMS-biljett. På bussarna kommer inte att finnas några myntautomater men däremot går det bra med SMS-biljetter. Farhågorna för att framför allt äldre re s e n ä rer inte skulle klara av att lösa SMS-biljetter har eliminerats av att alla pensionärer bosatta i Göteborg åker gratis på bussar och spårvagnar under hela dygnet, så när som mellan och och mellan och Huvudskyddsombuden Kent Kläm och Gunilla Olin kan nu konstatera att det har funnits fog för Kommunals mångåriga krav på att slopa kontantkassorna på bussar och spårvagnar. Sedan kassorna försvann för ett år sedan på spårvagnarna har inte ett enda rån eller rånförsök inträffat. Kommunal Väst medlemstidning September

4 Barnskötare i Uddevalla får norsk arbetsgivare Kjell Aronsson tror att stämningen bland medlemmarna idag är bättre när osäkerhet förbytts i klara alternativ att ta ställning till. Anställda på fem förskolor i Uddevalla har från och med augusti det norska företaget BII Distriktstjänster som arbetsgivare. Beslutet togs i juni och innebär att alla de 10 kommunala förskolor som varit aktuella för privatisering nu överlåtits. Det norska företaget BII Distriktstjänster blir ny arbetsgiva re för ett 440-tal barnskötare, städare och kokerskor. Det står klart efter ett beslut i Barn- och ungdomsnämnden i juni. Företaget, som drivit förskolor i Norge sedan 2005 och startade en förskola i Alingsås under våren, beviljades då att bedriva verksamhet på tre förskolor där tidigare intressenter dragit sig ur. Sedan tidigare har BII Distriktstjänster fått rätt att driva verksamheten på förskolorna i Helenedal och Klippan. BII Distriktstjänster och Matildaskolan, ett nybildat aktiebolag som drivs av en före detta kommunal förskolere k t o r, blir därmed de privata aktörer som tar över en tredjedel av kommunens förskolor i Ud d e valla efter en process på närmare ett och ett halvt år. Majoriteten av de barnskötare som är berörda har valt att utnyttja rätten att ta tjänstledigt för att pröva att arbeta hos ny arbetsgivare. Kjell Aronsson, ordförande för Kommunals sektion Se rvice och Teknik i Ud d e valla, tycker att det är bra att de utdragna förhandlingarna mellan kommunen och olika intressenter nu är avslutade. BII Distriktstjänster har tecknat ett kollektivavtal med Ko m- munal och vill, enligt Kjell Aronsson, ha en god relation med fackföreningen. -Jag tror stämningen bland barnskötarna är bättre idag. Oron är värst innan det kommer till beslut. Kommer väl beslutet, är man tvungen att själv bestämma sig. Att de flesta valt att fortsätta arbeta under ny huvudman tror jag i första hand beror på att de vill vara kvar på sina arbetsplatser där de jobbat länge, många i 20 år, säger Kjell Aronsson. Uddevalla kommun har erbjudit alla berörda tjänstledighet i upp till två år för att provarbeta hos sina nya privata arbetsgivare. De första tjänstledigheterna togs ut i början på året. Om många väljer att till slut ändå återvända till kommunen, blir risken för övertalighet stor, befarar Kommunal. Det finns helt enkelt inte tjänster för alla i de återstående förskolorna, speciellt inte när förskollärartjänsterna är fler än barnskötartjänsterna. Principiellt tycker Kommunal fortfarande att barnomsorg ska vara en kommunal angelägenhet utan vinstintressen. Men utvecklingen får visa om det kan finnas förd e l a r, menar Kjell Aronsson. -Det kan bli gynnsamt att det blir en marknad för barnskötare. Blir de en bristvara kan det tvinga arbetsgivarna att se över löner och andra villkor. Det återstår att se. Brist på konkurrens var ett skäl till att Uddevalla kommun i juni avvisade den så kallade utmaningen mot kommunens dagbarnverksamhet. En privat aktör utnyttjade då den nya rätten att begära en prövning av kommunen om att överta en kommunal verksamhet. Men om alla dagbarnvårdare vore privata skulle inga kommunala alternativ begränsa valfriheten slog Uddevalla kommun fast. -Av alla förslag den nya politiska majoriteten har tagit så har detta varit det mest vansinniga. Det kommer att kosta en oerhörd massa pengar att göra alla dessa utredningar. Det ska inte vara något annat än kommunal omsorg, jag litar inte på att verksamheten sköts på rätt sätt med vinstintresse, säger Kjell Aronsson, Kommunal. Sölvi Brädefors 4 Kommunal Väst medlemstidning September 2008 Kommunal Väst har slutit kollektivavtal med norska företaget BII Distriktstjenster AB som tagit över driften av fem tidigare kommunala förskolor i Uddevalla. Bara ett fåtal avtal med utländska arbetsgivare finns sedan tidigare.

5 UP:s avhopp ger bättre arbetsmiljö I mitten av augusti kom beskedet att Uddevallapartiet lämnar samarbetet med den borgerliga alliansen i Uddevalla och går i opposition. Det innebär att stadens kommunfullmäktige nu leds av en borgerlig allians i minoritet. För de kommunanställda innebär beskedet en bättre arbetsmiljö, anser Kommunal. Den 22 augusti lämnade Uddevallapartiet samarbetet med Uddevallas borgerliga allians. I tidningen Bohusläningen motiveras beslutet med samarbetssvårigheter med moderaternas nya kommunalråd Sture Svennberg, som tillträdde under våren. Samarbetsproblemen har enligt Hans Jonasson, partiledare, inneburit att Uddevallapartiet inte fått delta i viktiga beslut, något som Svennberg förnekar. Istället för att bli överkörd väljer nu Uddevallapartiet, som framförallt drivit frågor om valfrihet och privata alternativ i barnomsorgen, att gå i opposition. Det innebär bland annat att Hans Jonasson inte, som tidigare planerat, blir ordförande i kommunens Barn- och ungdomsnämnd Under sommaren har ett viktigt beslut i denna nämnd, införandet av den så kallade Uddevallamodellen, fällts av länsrätten som bedömt att jäv förekommit vid beslutet. Jäv betyder att en politiker fattar beslut som gynnar henne personligen, något som är förbjudet i kommunallagen. Kritiken gäller att Ha n s Jonassons fru äger ett företag som är verksamt inom privat barnomsorg och som mottagit stöd från kommunen. Kommunals Krister Kronlid, huvudskyddsombud och politiker för socialdemokraterna i Barn och ungdomsnämnden, välkomnar beslutet att Uddevallapartiet lämnar den styrande alliansen. -Uddevallapartiet är ett missnöjesparti på den yttersta högerkanten. Partiet har en nyliberal agenda och dess ledare Hans Jonasson är emot allt gemensamt ägande i Sverige. I lokala medier har han jämfört socialdemokratisk politik med kommunism. Högermajoriteten trodde att Jonasson skulle anpassa sig och lugna ner det nyliberala tempot. Men det har inte varit fallet. Nu finns förutsättningen för en mer sansad politisk debatt i Uddevalla. Kommunals medlemmar kommer att påverkas positivt av att Uddevallapartiets politiska inflytande nu minskar, tror Krister Kronlid. -Ja, en stor börda faller nu från våra medlemmars bröst. Hans Jonasson har drivit igenom en privatisering av nio förskolor och står bakom den så kallade utmaningsrätten. Den senare gör att våra medlemmar går med en ständig klump i halsen av rädsla för att bli av med jobben. Nu kommer den inte att praktiseras på samma sätt som tidigare och det är bra. Sölvi Brädefors Kommunal tar strid om AVA utnyttjas Gärna allmän visstid vid behov, men först och främst fasta tjänster och vikariat. Så ser Kommunal Väst på den nya anställningsformen som kommer på bred front i flera kommuner. Men om en arbetsgivare tydligt använder sig av AVA för att kringgå lagar och avtal, tänker Kommunal ta strid. Sedan ett år finns i Sverige en ny anställningsform, kallad allmän visstidsanställning (AVA), som ska underlätta för arbetsgivare som vill anställa tidsbegränsat. Tidigare fanns flera olika former av anställningar för viss tid reglerade i lagen om anställningsskydd (LAS). Idag finns enbart tillsvidare a n s t ä l l n i n g, säsongsanställning, vikariat och allmän visstid. Ett problem som nu uppstått är att anställda som tidigare t.ex vikarierat i en kommun nu erbjuds allmän visstid och att det i dagsläget inte gått att både räkna arbetade dagar som vikarie och som allmän visstid när det gäller rätten till en tillsvidareanställning. En sådan ska arbetsgivaren erbjuda efter två års anställning antingen som vikarie eller som allmän visstidsanställd. Kommunalare som vill ha en tillsvidareanställning känner sig lurade när de dagar som de vill tillgodoräkna sig inte längre har något värde. Henrik Johansson, ombudsman på Kommunal, tycker inte att det är rimligt att arbetsgivare ska kunna kringgå lagen om rätt till fast tjänst efter två års arbete. Ett exempel är om en person tidigare arbetat som vikarie, men på samma arbetsplats med samma arbetsuppgifter istället blir erbjuden en allmän visstid. -Problemet är att du nu har två sätt att samla LAS-dagar och att du i den meningen kan missa LAS-dagar. Är det så att man närmar sig gränsen så bör man vara försiktig och gärna kontakta sin fackförening. Kommunal Väst driver just nu förhandlingar för ett par medlemmars räkning i sådana frågor. Men för att få rätt krävs att Kommunal kan bevisa att arbetsgivaren har uppsåt att kringgå lagen, vilket inte alltid är lätt. Enligt lagen är det inte förbjudet att kalla ett vikariat för en allmän visstid, betonar Henrik Johansson. I andra delar av Sverige finns försök att istället genom lokala avtal mellan arbetsgivare och fackförening slå in på vägen att räkna samman alla arbetade dagar oavsett om det sker via vikariat eller AVA. Lagen om anställningsskydd är dispositiv och kan upphävas av avtal mellan fackförening och arbetsgivare om det inte innebär en försämring för de anställda. -Det kan vara en lösning. Men i dagsläget har vi inte slutit några sådana avtal i Västsverige. Om arbetsgivaren börjar nyttja allmän visstid är det en stark försämring. Inom Kommunals huvudavtal har vi hittills varit överens om tillsvidareanställning och vikariat som norm. Allmän visstid kan öppna dörren för lösare förbindelser. Sölvi Brädefors Uddevallapartiet och dess ledare Hans Jonasson lämnar samarbetet med den borgerliga alliansen efter samarbetssvårigheter. Krister Kronlid (s) och huvudskyddsombud i Kommunal välkomnar beskedet. - Om arbetsgivarna vill kalla alla tidsbegränsade anställningar för allmän visstid, så gärna för oss. Problemet är alla som ligger i gråzonen för fasta anställningar enligt lagen om anställningsskydd. Hittar vi en lösning på det, så är vi inte negativa, säger Henrik Johansson, ombudsman på Kommunal. KVÄLLSÖPPET i Örgryte Första måndagen i månaden har vi kvällsöppet klockan Sektion 26 Örgryte Kommunal Väst medlemstidning September

6 Nya regler för s j u k e r s ä t t n i n g - kan ge obehagliga överaskningar Hallå där... Från och med den första juli finns nya regler för sjukersättning efter beslut i riksdagen under våren. Syftet med de nya reglerna är enligt regeringen att stärka de anställdas rätt till rehabilitering och återgång till arbete. Kritikerna menar att de nya reglerna i stället kommer att minska arbetsgivarnas ansvar för rehabilitering och jaga ut sjuka på en arbetsmarknad där de inte är efterfrågade. För sjukskrivna medlemmar i Kommunal kan hösten innehålla obehagliga överraskningar. För den som blir sjukskriven efter första juli gäller, med vissa undantag, följande regler. -De första 90 dagarna av sjukperioden bedömer Försäkringskassan om den anställda kan klara av sitt vanliga arbete. Om så krävs, ska Försäkringskassan också undersöka om du tillfälligt kan ta andra arbetsuppgifter eller om dina nuvarande kan anpassas till dig så att du kan arbeta trots sjukdom. -Efter 90 dagar så vidgas kraven på både arbetsgivare och den sjuke. Nu har en anställd bara rätt till sjukpenning om hon eller han inte kan utföra något arbete alls hos sin arbetsgivare. -Efter sex månader ska Försäkringskassan pröva den sjukes arbetsförmåga utanför den egna arbetsplatsen om man bedömer sannolikheten liten att den sjuke kan gå tillbaka till sitt gamla arbete. -Efter ett års sjukskrivning krävs att du är öppen för att -Var rädda om er! Nu finns inget skydd längre.det säger vi till våra medlemmar idag. Linda Mellroth från sektion Lundby/Tuve-Säve i Göteborg vid manifestationer i maj mot de nya reglerna för sjukersättning som gäller från första juli. 6 Kommunal Väst medlemstidning September 2008 söka jobb och använda din arbetsförmåga på hela arbetsmarknaden. Undantag från reglerna är livshotande sjukdomar, till exe m- pel tumörsjukdomar. För att förbättra rehabiliteringen ska företagshälsovården stärkas och sjukvården arbeta mer med rehabilitering. För den som blivit sjuk innan den första juli gäller reglerna från den förste januari nästa år. Men samtidigt har kraven skärpts för att överhuvudtaget bli sjukskriven. Sedan ett år gäller bland annat nya rekommendationer från Socialstyrelsen för längden på sjukskrivningar för olika sjukdomar, för psykiska diagnoser sedan i maj. De senare går ut på att skilja lättare psykiska besvär från s v å r a re sjukdomar. För en förstagångsdepression eller en akut, tillfällig stressreaktion, rekommenderas till exempel ingen sjukskrivning eller halvtidssjukskrivning. Istället vill Socialstyrelsen att de drabbade får hjälp med samtal och medicin. Många sektioner har under året blivit kontaktade av medlemmar som nekats sjukersättning. I sektion Lundby/Tuve/ Säve har huvudskyddsombudet Linda Melleroth under hela våren försökt hjälpa medlemmar som ställts utan ersättning. -MAN BLIR RIKTIGT RÄDD själv när man ser hur Försäkringskassan hanterar folk. Det är ibland långa handläggningstider innan besked om sjukpenning kommer. Vid ett negativt besked kan det dröja upp till sex månader att få detta omprövat. Enligt medlemmarna uppmanar Försäkringskassan dem att under tiden att söka försörjningsstöd, alltså socialbidrag. Om de sedan får avslag tar det ytterliga tid att överklaga till Länsrätten. Även om jag inte är läkare handlar det om här människor som inte är arbetsföra och har läkarintyg på sin sjukdom. Den åsikten delar arbetsgivaren. Det här borde inte få hända! Konsekvenserna av ett avslag från Försäkringskassan är att sjuka tvingas gå tillbaka till arbetet eller ta tjänstledigt. I Lu n d- by försöker arbetsgivare och Kommunal nu hitta rutiner för den nya situationen. Linda Melleroth uppmanar alla medlemmar som fått avslag på ansökan om sjukpenning att ta kontakt med sektionen eller arbetsgivaren. På Kommunals avdelning Väst är oron också stor över de aktuella förändringarna och diskussioner pågår om åtgärd e r. Oavsett sjukskrivning eller ej, har arbetsgivaren ansvar enligt arbetsmiljölagen att anpassa arbeten till de anställdas förmåga. Det påpekar Jonas Ljungberg, regionalt skyddsombud. - Grunden är att arbetsgiva ren ska kartlägga risker för ohälsa och olycksfall. Risker kan gälla både en hel arbetsplats och i n d i v i d e r. Upptäcks risker ska åtgärder vidtas och går det inte att ta bort en arbetsuppgift ska man försöka anpassa den efter den sjukes behov. Människor har till exempel olika fysiska förutsättningar. En äldre person kan löpa större risker vid en viss arbetsuppgift. Då kan man behöva vara flera, eller en helt annan person kanske måste ta uppgiften. Och risker för ohälsa och arbetsskada behöver inte vara fysiska, det kan vara vad som helst. Sölvi Brädefors Arbetsgivaren ska anpassa den enskilda arbetstagarens arbetssituation med utgångspunkt från dennes förutsättningar för arbetsuppgiften. Därmed ska särskilt beaktas om den enskilde arbetstagaren har någon funktionsnedsättning Ur Arbetsmiljöverkets föreskrifter, paragraf 12, om anpassning och rehabilitering. Marie Boström, ny lokalkontorschef Kommunals avdelning Väst. För dem som inte känner dig, vem är Marie Boström? -Jag är född i Uddevalla men uppvuxen i Göteborg. Arbetade inom hemtjänsten och 1990 var jag med och bildade sektionen i Ma j o r n a / Ä l v s b o r g / Styrsö där jag också blev ordförande. I mitten av 90-talet satt jag i avdelningsstyrelsen för att 1997 bli ombudsman. I april 2005 fick jag tjänsten som lokalkontorschef i avdelning Sk a- raborg och nu är jag tillbaka i fäderneshuset och har tjänsten som lokalkontorschef och regionchef för a-kassan. Vad gör en lokalkontorschef? -Det handlar om att leda arbetet för de 23 anställda på avdelningen, varav 10 ombudsmän, samt de 23 anställda på den regionala a-kassan. Det är mycket arbetsgivarfrågor helt enkelt, till exempel budgetarbete. Men jag ska också bistå avdelningsstyrelsen och dess ordförande. Just nu har jag arbetat mycket med verksamhetsplanering och aktivitetsplanering. En annan aktuell fråga är omorganisationen av a-kassan. Är det ett roligt uppdrag? -Det är jättekul. Jag gillar att ha hand om utvecklingsfrågor och coacha personal, det är spännande uppgifter för mig just nu, efter att ha arbetat med förhandlingsfrågor under många år. Det var också en förmån att få prova på jobbet i tre år i Skaraborg. Har du fått några goda råd av din företrädare Jan Törnström? -Han har gett mig en bra introduktion och presenterat mig för personalen, speciellt de som jag inte känner sedan tidigare. Sedan har jag mitt eget sätt att arbeta som ledare, men han har överlämnat med bravur. Är det vanligt med kvinnliga lokalkontorschefer inom Kommunal? -Det finns 23 lokalkontorschefer och vi är 13 kvinnor. Jag ingår i ett nätverk med fem andra kvinnliga lokalkontorschefer. Hur känns det att vara tillbaka i Göteborg? - Jag har ju bott kvar här hela tiden, i Majorna. Men det är fantastiskt att vara tillbaka på avdelning Väst, fast i en ny roll. Och visst är det skönt att kunna ta trean till jobbet och promenera hem om jag vill! Sölvi Brädefors

7 C e n t r u m bäst på heltider I stadsdelen Centrum erbjuds alla deltidsanställda ökad sysselsättningsgrad och heltider är norm vid nyre k ry t e r- ing om inte särskilda skäl finns. I dagsläget utförs endast 13,5 procent av allt arbete inom äldreomsorgen av fasta deltider. 70 procent av de fast anställda vårdbiträdena och undersköterskorna arbetar heltid - flest i Göteborg. Ingela Ersson, personalansvarig inom äldreomsorgen på SDF Centrum, framhåller en levande diskussion i stadsdelen om heltider som främsta förklaring. Inga speciella modeller, projekt eller stora pengar döljs bakom resultatet. -Vi har egentligen inte arbetat så systematiskt hittills, men det finns en levande diskussioner i vår ledningsgrupp. Vi har pratat mycket om det här. Det har också varit ett stort tryck från politikerna och det är jättebra. Det blir lite katten på råttan. I dagsläget finns inga så kallade ofrivilliga deltider enligt definitionen, önskad men ej erbjuden ökad sysselsättningsgrad under förutsättning att ta arbete även utanför den egna arbetsplatsen. I hemtjänsten får alla som vill heltid omgående och på äldreboendena inom någon månad, enligt Ingela Ersson. Tjänstgöring i personalpool, vakanta tjänster som delas upp och någon gång en nyinrättad tjänst är exempel på lösningar. Inga delade turer finns. Få, stora äldreboenden underlättar arbetet med önskad sysselsättningsgrad, anser Ingela Erson som själv alltid följer upp deltidsstatistiken med ett telefonsamtal till de enhetschefer som re d ovisar att anställda köar för mer jobb. -Ju större verksamhet desto enklare är det ju. Det rör på sig hela tiden. Sedan rör det sig inte om så många personer, säger Ingela Ersson. 27 anställda inom äldreomsorgen har under de två senaste åren önskat ökad sysselsättningsgrad. Hon uppskattar att fler påverkats av policyn att särskilda skäl och en diskussion med personalchefen krävs för att inrätta nya deltider. -Båda sakerna är väldigt viktiga. Men måste jag välja har kravet på heltid vid nyanställningar varit viktigast. Arbetar du med att öka sysselsättningsgraden, men fortsätter anställa på deltid får det ju motsatt verkan, säger Ingela Ersson. - Måste jag välja har kravet på heltid vid nyanställningar varit viktigast. Fortsätter du anställa på deltid får det ju motsatt verkan, säger Ingela Ersson, personalsekreterare med ansvar för äldreomsorg. NÄR ENHETSCHEFERNA KNORRAR ö ver bristande resurser har ett minskat antal timavlönade varit en rekommendation från henne. I stadsdelen finns både pooler med timavlönade på husen och en gemensam pool för stadsdelens barn- och äldreomsorg som helhet. Extrapengar för heltider har inte varit aktuella. Ingela Ersson har till exempel inte märkt av att Göteborgs stad förra året satsade 180 miljoner extra för äldreomsorgen, bland annat för att lättare kunna skapa heltider. 30 procent av omsorgspersonalen arbetar fortfarande deltid i Centru m. Som arbetsgiva re accepterar hon att alla inte vill arbeta heltid. Men många tackar nej för att de inte känner trygghet vid tanken att arbeta i en pool eller på en annan avdelning, menar Ingela Ersson. Sedan många år nöjer sig stadsdelen inte med gängse definition av ofrivillig deltid. -Jag tror att många fler skulle vilja jobba heltid. Skall vi locka till oss arbetskraft i framtiden måste vi formulera en annan definition än den vi har för ofrivillig deltid. Som man frågar får man svar. Vår personal är väldigt duktig. Vill de arbeta mer är det en tillgång för oss. Vi får tänka en vända till, titta på hur vi idag organiserar arbetet på våra enheter, hur vi kan jobba för att alla ska känna större trygghet. Det kan eventuellt betyda att öka grundbemanningen. I ett projekt som stadsdelen nu deltar i, kallat Nya tider, förs diskussioner om vägar att skapa fler tillsvidareanställningar på heltid med tre andra stadsdelar. Att tillfälligt arbeta deltid, men ha en heltid i botten, är målet för projektet, som också vill stävja antalet timavlönade. Bakom detta finns insikten att konsekvenserna av att arbeta deltid inte alltid är tydliga för den enskilde, till exempel för föräldrapenningen, pensionen och för hälsan. Och bilden av den tunga vården där äldre inte orkar arbeta heltid, accepterar Ingela Ersson inte. Arbete ska kunna anpassas till de anställda. De anställda måste arbeta rätt ergonomiskt. - Det gäller att arbeta rätt och använda hjälpmedel. De t här är världens bästa jobb eftersom du både får röra på dig och arbeta nära människor. PÅ KOMMUNALS SEKTION CENTRU M t ycker ordförande Kerstin Billmark och Anna-Greta Gustafsson att arbetet för heltider har nått långt. Politiker som noggrant följer personalfrågor och inte drar sig för att ibland begära in stickprov, är en viktig förklaring. Facklig-politisk samverkan och ett mångårigt, fackligt arbete för att följa upp beslut på tjänstemannanivå är andra. Kommunal tar kontakt varje gång en deltid annonseras ut och begär in en förklaring. I hemtjänsten har kvällspatrullerna avskaffats och all personal arbetar både dag och kväll. På äldreboendena har processen varit svårare, men i stort sett alla som önskat har kunnat fortsätta arbeta i huset, men kanske på en annan avdelning. Detta utan större merk o s t n a d e r, under åren har grundbemanningen bara höjts marginellt på enskilda arbetsplatser. Konsekvensen är kanske inte många fler heltider, men f ä r re deltider, enlig Kommunal. Vissa anställda har fortsatt deltid, men har ökat sin sysselsättningsgrad. De som idag arbetar deltid är ofta nattarbetare, äldre och vissa unga med små barn, som vill arbeta deltid, tror Kommunals representanter. I stadsdelen Centrum i Göteborg arbetar 70 procent av personalen inom äldreomsorgen heltid. Mångårigt arbete på flera fronter och ett starkt engagemang från politiker i nämnden är hemligheten snarare än storslagna projekt. Här ses viljan att arbeta mer som en möjlighet och definitionen av vad som är ofrivillig deltid har breddats. -Om du frågar om heltid är normen, så är svaret ja. Tjänster ska vara heltider, det är tydligt uttalat från både politiker och stadsdelsordförande säger Anna-Greta Gustafsson och Kerstin Billmark, Kommunal sektion Centrum. Men trots fina siffror är Kerstin Billmark inte nöjd. Det totala antalet tillsvidareanställda har minskat till förmån för timavlönade under en tid. -Det jag befarar är att vi har mindre deltider på bekostnad av fler timavlönade. Varför ökar de och utgör en fjärdedel av alla anställda? Därför hoppas hon också på att projektet Nya tider ska ta ett helhetsgrepp på personalekonomin. Visstider är kostnadsdrivande i motsats till tillsvidareanställningar. Och även om stadsdelen Centrum är bäst i klassen, är arbetet inte avslutat. -Målet att få bort ofrivilliga deltider har vi nått när vi frågar alla våra medlemmar om de är nöjda med sina arbetstider och alla svarar ja. Sölvi Brädefors Fakta 374 tillsvidareanställda varav 98 arbetar deltid. Så ser situationen ut inom äldreomsorgen i stadsdelen Centrum. 70 procent av undersköterskorna och vårdbiträdena arbetade heltid i maj, något färre vårdbiträden än undersköterskor. Räknas alla anställda inom äldreomsorgen är andelen arbete utfört av deltider 13,5. Tillsammans med Kortedala (14,4 procent) och Biskopsgården (18,4) leder stadsdelen därmed utvecklingen mot heltid som norm. Äldreomsorgen är tillsammans med habiliteringen det verksamhetsområde i Göteborgs stad där flest deltider finns, framförallt bland Kommunals kvinnliga yrkesgrupper. Av stadsdelen Centrums totalt 2130 anställda arbetade i maj i år 294 personer deltid. Kommunal Väst medlemstidning September

8 Michael - ky r kogårdsvaktmästare i Lindome Jag har ett drömjobb! - Vi har en så bra arbetsmiljö och så god stämning på jobbet att det nästan är löjligt, säger kyrkvaktmästare Michael Ardenheim som verkligen trivs på sitt arbete i Lindome kyrka. - Det här är faktiskt det bästa jobb jag kan tänka mig! Jag blir glad när jag kommer hit varje morgon, vi har så bra stämning på jobbet att det nästan är löjligt Michael Ardenheim är lyckligt lottad. När hans tidigare arbete som handbokbindare konkurrerades ut av den nya tekniken fick han drömjobbet som kyrkogårdsvaktmästare i Lindome. Arbetet på en kyrk o g å rd har många dimensioner och omfattar många olika arbetsuppgifter. De t- samma gäller också för arbetet på en landsortskyrkogård, fast kanske lite mer av allting. Kanske får man lite närmare kontakt med människor och fler varierande arbetsuppgifter både i och omkring kyrkan när man jobbar på landet. Något som passar Michael Ardenheim som handsken. Han har ett genuint trädgårds- och människointresse, men är också musiker och ingår både i duon Ardenheim & Andersson och i coverbandet the Dreamers. Musikintresset gör att han gärna frivilligt åtar sig att sköta tekniken vid alla konserter i kyrkan, ibland har han uppträtt själv. Re p e rt o a ren är bred och omfattar allt från visor till rock. Dessutom beskriver han sig som lite mer aktivt troende än vad folk i allmänhet kanske är. - För att arbeta här ska man vara med i Svenska Kyrkan, men det är förstås inget krav att man också ska vara troende. Däremot tror jag att det kanske är svårare att trivas om man helt saknar tro. HUSTRUN ROSE-MARIE har arbetat på kyrkogårdar i Göteborg i 20 år och Michael har alltid sneglat lite avundsjukt på hennes jobb. För sex år sedan föll plötsligt pusselbitarna på plats. Michaels dåvarande arbetsplats f ö r s vann, familjen flyttade till Lindome och kyrkogården i Lindome sökte säsongsarbetare. Allt på nästan samma gång. Efter fem år som säsongare blev han fast anställd för ett år sedan. Titeln är kyrk- eller kyrkogårdsvaktmästare, till skillnad från kyrkogårdsarbetare, eftersom de anställda utför alla förekommande praktiska sysslor både i och omkring kyrkan. - Det är ett underbart jobb! Efter att tidigare bara arbetat inomhus kom man plötsligt ut i naturen och bara det är fantastiskt. Nyttigt också, tidigare hade jag ofta långa förkylningar på vintern. Nu är jag härdad och nästan aldrig sjuk. Kyrkvaktmästarna i Lindome är inte enbart trädgård s m ä s t a re. Man sköter också allt underhåll av kyrkan och i arbetet ingår dessutom att städa och göra i ordning kyrkan inför gudstjänster och olika ceremonier. Man sätter in blommor och byter altard u k a r, färgen kan skifta från helg till helg allt efter kyrkoårets olika högtider. Man tjänstgör också vid bröllop, begravn i n g a r, dop, konfirmationer och andra arrangemang i kyrkan som exempelvis konserter. Det är kyrkvaktmästarna som sköter ljud och ljus vid alla arrangemang och det är också de som sköter klockringningarna. Inne i kyrkan finns numera en ny storbildsvideo där man till exempel kan visa film, bilder och psalmtexter. Det finns också möjlighet att spela olika cere m o n i- er på CD. - V å rt jobb är väldigt omväxlande och fritt. Det blir aldrig monotont och därför tröttnar man aldrig på det. Det är sällan eller aldrig som någon slutar arbeta här av det skälet. Kyrkvaktmästarna arbetar var tredje helg året om enligt ett rullande schema. - I år ska jag jobba hela julen och det ska bli väldigt roligt, säger Michael. Alla högtider och traditioner blir så tydliga i en kyrka. Fin utsmyckning, vacker musik och en rofylld stämning. Det tror jag vi människor mår bra av. I ett separat hus på kyrk o g å rden finns personalutrymmena. Här finns också arbetskläderna. Dels vanliga ro b u s- ta kläder som tål väder och vind och hårt arbete, men också de svarta kostymer och dräkter, vita skjortor och slipsar som används vid all tjänstgöring inne i kyrkan. - Ibland får man svida om flera gånger på en dag. Det kan vara trädgårdsarbete på morgonen, begravning på förmiddagen och sedan trädgårdsarbete igen. I TRÄDGÅRDSARBETET ingår, f ö rutom skötseln av gemensamma utrymmen och planteringar såsom gångar, träd, buskar och gräsmattor, också skötseln av omkring 400 så kallade vårdgravar. Det är gravar där anhöriga överlåtit skötseln till kyrkans personal. - Vi är väldigt noga med att det ska vara fint på gravarna och att inte alla gravar ska se likadana ut. Därför har vi 7-8 olika kombinationer av blommor som vi planterar. Och vi byter kombinationer varje år. Anhöriga kan också ha egna önskemål om blommor som vi försöker tillmötesgå om det finns möjlighet. En bra nyhet är att vi numera planterar i lådor med vattenbehållare under som vi sätter ner på graven. På så sätt behöver vi inte ligga på knä och plantera, vi slipper ogräs och det blir lättare att vattna. Oc h så sparar vi både ryggar och tid. Gravarna grävs numera med grävmaskin något som också underlättat arbetet. - Men jag blev förskräckt av T V- p rogrammet i våras som visade att man på en del kyrkogårdar efter jordfästningen trycker ned kistlocket med grävskopan för att förhindra att jorden sjunker med tiden. En sådan respektlöshet. Vi är själva jättenoga med att inte skada kistan och lägger försiktigt på bara lite jord efteråt. Sedan fyller vi på med mer jord när det behövs. Det är viktigt att sköta den här typen av arbete med värdighet och respekt. I KYRKAN I LINDOME tjänstgör fyra präster, tre fasta kyrkvaktmästare och en säsongsarbetare. Det finns församlingsmedlemmar, cirka 2000 gravar och man förrättar cirka 80 begravningar om året. En gång i veckan träffas alla anställda för att gå igenom kommande veckas pro g r a m. - Men vi har en ständig kontakt med varandra och ett mycket bra samarbete, både i arbetslaget och med präster och övriga anställda, säger Mi c h a e l. Ä ven den dagliga kontakten med kyrk o g å rdens besökare sätter guldkant på jobbet. - Kyrkogården är som en park, det är många som kommer hit varje dag och promenerar. Vi som arbetar här lär känna många av besökarna vid namn. Att möta människor och byta några ord är en del av jobbet. En väldigt rolig del! Men Michael ryggar heller inte för de svåra samtalen. - Att prata om sorg och saknad är inget jag är rädd för. Döden och sorgen efter en avliden är en naturlig del av livet och självklart ska man prata om det. Tyvärr göms döden undan i samhället och många tycker det är obehagligt att ens tänka på döden. Men ju mer man pratar om den, desto m i n d re skrämmande blir den. Vår son byggde till exempel en kyrk o g å rd i lego när han var liten. Det är naturligt för honom, han har varit med både mig och sin mamma på jobbet och känner sig hemma på kyrk o g å rd a r. För ett tag sedan pryade han här. - Vi får också ofta beröm för vårt sätt att sköta kyrkan och kyrkogården. Människor trivs här och tycker det är så fint att komma hit. Det är förstås väldigt roligt att höra. - Genom mitt arbete kan jag på nära håll följa naturens växlingar genom årstiderna och dessutom följa livets gång genom dop, konfirmation, bröllop och begravning. Det är en ynnest. Liksom att ha ett jobb där man kan känna glädje varje morgon när man kommer dit. Carina Hult 8 Kommunal Väst medlemstidning September 2008

9 Kyrkvaktmästarna i Lindome tjänstgör vid gudstjänster och andra ceremonier, exempelvis bröllop, dop, konfirmation och begravningar. Från sitt mixerbord ser de till att ljud och ljus fungerar. Michael Ardenheim kan njuta av en ovanligt vacker arbetsmiljö. Kyrkogården är som en lummig park som prunkar av säsongens blommor och andra växter. I bakgrunden syns husen där personalen bland annat byter blåställ mot kostym mellan de olika uppdragen. I kyrkvaktmästarnas jobb ingår också att städa och göra i ordning kyrkan inför gudstjänster och andra ceremonier. Kommunal Väst medlemstidning September

10 S KOLAN UTAN ELEVER - här är alla deltagare En skola utan elever, betyg och prov vars lärare vill diskutera och är intresserade av dina erfarenheter. Låter det intressant? Då kan Arbetarrörelsens folkhögskola vara något för dig. Som medlem i facket är du faktiskt med och äger en egen skola som gärna tar med alla på en bildningsresa. -Inte elev. Deltagare! Hasse Andersson, nytillträdd rektor på Arbetarrörelsens folkhögskola, är noga med orden. Sveriges folkhögskolor grundades som ett alternativ till statliga högskolor i mitten av 1800-talet av de svenska folkrörelserna. Arb e t a r r ö relsen, frikyrk o r ö relsen och nykterhetsrörelsen ville ge alla tillgång till bildning. Än idag är bred bildning, inte smal utbildning, målet för Arbetarrörelsens folkhögskola. -FOLKBILDNINGENS V I K T I G A S T E uppgift är att vara ett verktyg i människans kamp att vinna demokratin. För det krävs mycket kunskap och breda kunskaper. Då räcker det inte att kunna svara på frågorna när och hur utan också på frågan varför? Det är den viktigaste frågan, säger Hasse Andersson. Sammanhållna program istället för enstaka kurser, teman som flätar samman fler ämnen är därför viktiga pedagogiska metoder på skolan. Här finns ett alternativ till betygshets, poängsamlande och taktikläsning. Allmän kurs på heltid är den viktigaste utbildningen där gymnasiets kärnämnen står på schemat. Denna erbjuds på heltid, deltid, kvällstid, med internationell profil, lokalt i Bergsjön och i en speciell variant för personer med psykiska funktionshinder. Dessutom finns särskilda kurser på deltid, kvällstid och på distans i ämnen som föreningskunskap och svenska/data. Flera kurser ordnas i samarbete med skolans ägare, bland annat fackföre n i n g- ar inom LO. De deltagare som vill läsa vidare får ett omdöme med vilket de senare kan söka in på en speciell kvot till Högskolan. Men de som vill hjälpa sitt barn vid läxläsningen är också välkommen. Elevernas mål styr undervisningen mer än regelverk, eftersom folkhögskolor inte följer fasta läroplaner på samma sätt som till exempel Komvux. - D ä rför har vi möjligheten att starta elevernas bildningsresa där de är. Vi utgår gärna från familjen, jobbet eller samhället i undervisningen. Då kan känslan aha, det känner jag igen komma. Då har man fått det man kan kalla en krok i huvudet. Den kan sedan vidare kunskap kopplas till, säger Hasse Andersson. Han har själv gjort en lång bildningsresa från ett arbete inom industrin. Via fackligt engagemang kom han i kontakt med folkbildning och har under många år arbetat på Arbetarrörelsens bildningsförbund (ABF). Att han en dag skulle blir rektor, anande han inte då. Det är lite av vitsen med bildningsresan. När mycket kunskap hamnar på kroken i en atmosfär utan konkurrens där värd e r i n g s d i s k u s s i o n e r, politik och ideologi har en viktig plats i undervisningen, är risken stor att man förändras. -DET HÄR ÄR I HÖGSTA GRAD en politisk verksamhet. Men ingen partipolitisk. Vi är inga megafoner som äger sanningen. Men vi pratar en massa politik! Nästa år är att det till exempel val till EU. Av tradition har det varit ett mycket lågt valdeltagande. Det beror sannolikt på dålig kunskap och det är något som kommer att komma upp på våra kurser. Hasse Anderssons vision är att folkhögskolan ska vara till större nytta för de organisationer som äger den. I folkbildningen finns verktyg som kan hjälpa arbetarrörelsen att fortsätta utvecklas. Frågan varför måste åter Inte bara matte utan också lite Amelin. På Arbetarrörelsens folkhögskola kan du inte välja enstaka kurser. Kunskapssynen är att olika ämnen hänger ihop och målet är bildning, berättar nytillträdde rektorn Hasse Andersson. få plats i utbildningssammanhang inom rörelsen. -Min vision är att Arbetarrörelsens folkhögskola ska vara nyttig för medlemsorganisationerna och medlemmarna, mer än vad den varit. Jag ser som min viktigaste uppgift att visa vilka resurser de har tillgång till med en egen folkhögskola. Vi har kunskaper i pedagogik, vi har faktakunskaper och vi har pengar. Jag vill att de och medlemmarna funderar över vilka kunskaper de behöver för att utveckla sina organisationer. Kom till oss och Margaretha Svanström, habiliteringspersonal, 43 år, Styrsö Tredje terminen allmän kurs deltid, studiefinansiering CSN:s studiebidrag Vad är det bästa med att läsa här? -Jag har tidigare prövat att läsa matte på Komvux, men det var ett sådant tempo att jag lade ner det. Här är tempot lugnare. Sedan ligger skolan centralt, det spelar också roll för mig som bor på Styrsö. Jag känner också att jag utvecklar min sociala kompetens. Vi öppnar oss mot andra här på skolan och det lär mig att umgås med människor med annan bakgrund än min egen. Sedan är det jättebra lärare här! Vad är ditt mål med studierna? -Mitt mål är i första hand att klara matte A. Sedan ska jag fundera. Nu har jag förutsättningar att läsa vidare och det känns bra! berätta vad ni vill så hjälper vi till. På ABF där jag jobbade förut hade vi tvärfackliga gru n d u t b i l d n i n g a r. Vi ställde fyra frågor och det blev jättediskussioner i flera dag a r, alla kände att de kunde vara med och tycka till, man lärde sig av varandra och alla ville sedan gå fler fackliga kurser. Det är bra pedagogik! Sölvi Brädefors Kontakt med AFIG för information om kurser och anmälan: Adress Järntorget 7, Göteborg, telefon , Charlotta Blomqvist, undersköterska, 33 år, Göteborg Tredje terminen allmän kurs, deltid, studiefinansiering CSN:s studiebidrag Varför började du läsa här? -Jag har länge tänkt att plugga, men inte vågat eftersom jag var så skoltrött de sista åren på gymnasiet. Det här var ett sätt att känna på om jag vågade. Jag jobbar natten mellan procent och tar studiebidraget, det gnager ekonomiskt men det är det värt. Här är alla på samma nivå, vi är vuxna och har inga prestationskrav. Dessutom är det mycket muntliga övningar, det passar mig. Vad har du för mål? -Från början var det att läsa vidare inom något vårdyrke. Men den här kursen har öppnat mina sinnen mot nya områden. Jag kan tänka mig att läsa till lärare, det är en barndomsdröm. Jag kan mycket väl tänka mig att läsa på högskolan. Förr var jag rädd men nu är jag mycket modigare! 1 0 Kommunal Väst medlemstidning September 2008

11 Facket i sommarland Det här är något vi borde göra mycket mer! Henrik Holmqvist, habiliteringsarbetare, tillsammans med LO-kompisar från Handels på väg ut för att besöka sommarjobbare och prata löner och arbetsvillkor för LO i sommarland. Anställningsbevis? Rätt lön? Semesterersättning? Under tre sommarveckor fick tusentals unga sommarjobbare i Västsverige besök av unga fackligt aktiva när LO drog igång Facket i sommarland. -Hej, vi är från facket. Vi undrar om det finns några sommarjobbare här? Jenny Je rksten och Linda Nilsson är klädda i röda jackor med symbolen för LO på. En anställd på det stora byggvaruhuset i Bäckebol pekar mot en ung tjej en bit längre bort och snart har Jenny och Linda presenterat sig för henne, ställt några frågor och lämnat broschyren Sånt du behöver ha koll på när du ska jobba. På baksidan finns telefonnumret till fackets hjälptelefon som under sommaren hålls öppen av LO för frågor kring sommarjobb. Sedan tackar de och går. Att informera unga sommarjobbare om fackets hjälptelefon var det viktigaste syftet med Facket i sommarland som pågick mellan den 23 juni och den 11 juli i Göteborg, Bohuslän och Halland. Den uppsökande ve rksamheten ordnas sedan 30 år av LO i Västsverige och de aktiva är ofta yngre medlemmar från de olika förbunden. Från Kommunal deltog för första gången sju medlemmar från det nybildade ungdomsnätverket. Tidigare har Kommunal Väst inte prioriterat denna satsning, som i huvudsak vänder sig till mindre tjänsteföretag som affärer, restauranger och caféer. Här finns de flesta ungdomarna som sommarjobbar och här finns minst ordning och reda, är erfarenheten. Information till arbetsgivarna ges därför också, i år i form av Arbetsmiljölådan från Arbetsmiljöve rket. Där finns kort och lättförståelig information om lagar kring a n s t ä l l n i n g s s k ydd, ungdomsarbete och arbetsmiljöansva r. -Det handlar inte om att jaga arbetsgivarna, utan om att informera. Det är kul att kunna ge arbetsgivaren något också, säger Anna Pa l m é r, samord n a re från LO - d i s t r i k- tet i Västsverige. Jenny Jerksten, till vardags akutvaktmästare på Sahlgrenska sjukhuset, tycker att det är hög tid för Kommunal att samarbeta med andra fackföreningar i ungdomsfrågor. På en allt rörligare arbetsmarknad är dagens sommararbetare morgondagens kommunalare, menar hon. Själv jobbade hon som fru k o s t v ä rdinna innan hon 2002 började som akutva k t m ä s t a re. St rul på jobbet var en anledning till bytet, på båda jobben har uppstått situationer då hon haft nytta av facket. Hon använder medvetet begreppet i kontakten med sommarjobbande unga. -Jag säger att vi kommer från facket. Säger vi att vi kommer från Kommunal eller Handels förstår många inte vad vi menar. Det gäller också kollektivavtal, det är det inte många som vet vad det är, säger Jenny. Jenny har varit arbetsplatsombud i fem år och är en rutinerad skolinformatör som träffat alla niondeklasser i Stenungsund, Tjörn och Orust. Därför leder hon samtalen med arbetsgivarna under de dagar hon och Linda Nilsson, städerska på Östra sjukhuset och ny som aktiv i facket, besöker arbetsgiva re i Göteborg och kranskommunerna. Ett trettiotal ställen besöks varje dag. På Bäckebol i Göteborg är bemötandet artigt, om än inte översvallande - affärsägare och arbetsledare hindrar inte Jenny och Linda att tala med de sommaranställda. En affärsägare som har kollektivavtal bli sur när de frågar hennes anställda om saken för att undersöka om sommarjobbaren vet vad kollektivavtal är. För att inte bära med sig dispyten skäller Jenny av sig lite på telefon innan hon går vidare. Det kan vara stor skillnad i bemötande på olika arbetspl a t s e r, tycker Linda som tillbringade sin första dag i centrala Göteborgs restaurangvärld. -Där var det kanske lite större intresse. Gud vad kul att ni är här, var det några som sa. Idag var det både bra och dåligt. Jag tror att vissa sommarjobbare också kan bli nervösa av att vi kommer. Men jag tror att det är lättare att prata med någon i sin egen ålder, så hade jag själv känt. I Bäckebols köpcentrum är många timanställda året runt. Några arbetar deltid och ökar på sina timmar när andra går på semester. -Idag träffade vi inte så många sommarjobbare. Det är mycket behovsanställda både inom handel, re s t a u r a n g men också inom kommunen. Jag kan se det på min egen arbetsplats, säger Jenny. Senare på dagen så hittar Jenny och Linda fler somm a r a r b e t a re på Marstrand och under besöket på en camping. Att besöka olika branscher är lärorikt och samarbete med andra förbund inom LO viktigt, tycker Jenny. -Man lär sig så himla mycket. Vi har en sådan trygg arbetsplats jämfört med andra. Jag tycker det här är skitkul, det roligaste med att jobba fackligt. Jag träffar så mycket folk och får höra hur de har det och hur de tänker. Om man bara är på sin egen arbetsplats blir man hemmablind. Sölvi Brädefors Att prata kollektivavtal på köpcentrum är helt okey för Jenny Jerksten och Linda Nilsson från Kommunal. -Det här är våra framtida medlemmar, idag hoppar unga runt mellan jobben. Det är därför det är så viktigt att vi hjälps åt när vi tappar medlemmar. Jag är glad över att vi äntligen kommer ut med Kommunal Väst, säger Jenny Jerksten. Kommunal Väst medlemstidning September

12 Pia Norrlin - en av dom där jäkla politikerna Förr kunde det hända att hon ibland utbrast Dom där jäkla politikerna. Men sedan hon själv fått politiska uppdrag har Pia Norrlin, barnskötare och fackligt aktiv i Angered, fått en större förståelse för politikens villkor. - Jag har insett att man ibland måste se saker genom sina politiska glasögon. Även om det kan kännas tufft, särskilt om besluten drabbar Kommunals medlemmar. Pia Norrlin är sedan ett par år tillbaka ordförande för Kommunals sektion Gunnared, vilket bland annat omfattar stadsdelarna Lövgärdet, Rannebergen och Angered. Hon rätar lite omärkligt på ryggen när hon pratar om Angered och de andra, så ofta förtalade, nordöstra stadsdelarna i Göteborg. - Jag är född och uppvuxen i Angered, bor numera i Rannebergen och är så stolt över min stadsdel! Jag njuter av att gå i Angereds Centrum och känna dofterna av olika maträtter. Och så gillar jag verkligen att det är ett så öppet klimat och en så blandad befolkning hos oss. Alla ser inte likadana ut, tänker inte likadant, har inte samma kläder och det tycker jag är härligt. Det är roligt att ha vänner från andra länder. Jag är också stolt över att mina barn helt gratis får med sig en grundvärdering att alla människor är lika mycket värda, även om man ser olika ut. I POLITIKEN Nyblivne maken Lasse är även han född i Angered. Pi a och Lasse kände varandra redan i skolan, men slog inte sina påsar ihop förrän många år senare. Och i augusti, efter 17 år som sambo och två barn, gifte de sig. Det påminner lite grand om Pias inställning till politiska uppdrag där hon säger att hon helst sitter och känner efter lite först, lyssnar och lär sig de oskrivna reglerna innan hon tar ett uppdrag eller ger sig in i en debatt. PIAS INTRESSE FÖR POLITIKEN väcktes främst genom jobbet som barnskötare och som fackligt förtroendevald. Sedan 20- årsåldern har hon varit fackligt aktiv. Ungefär samtidigt blev hon politiskt intresserad socialdemokrat. - Man inser ju snabbt att vi arbetar i en politiskt styrd organisation. Vår ve rklighet bestäms av politiska beslut, därför är det oerhört viktigt att de besluten gynnar oss. Därför känns det också viktigt att själv vara med och påverka utvecklingen i rätt riktning. I slutet av 90-talet blev hon tillfrågad om hon ville gå en politisk utbildning för tjejer som anordnades av Ko m- munal Tjejer i politiken. Utbildningen pågick under tre år, parallellt med det vanliga jobbet, och Pia tvekade ett tag. - Då visste jag inte om jag verkligen ville ta politiska uppdrag. Jag var tvungen att fundera lite, för tackar jag ja till något så ska jag vara intresserad och beredd att fullfölja mitt åtagande. Pia tackade ja till slut. Något hon är glad för idag. - Det var en väldigt bra utbildning som gjorde att man kände sig väl rustad för att våga ta ett politiskt uppdrag. Vi som deltog fick också mycket bra stöd från Kommunal och från varandra. Efter Tjejer i politiken fick både Pia och kollegan Marina Johansson, barnskötare, fackligt aktiv i Ko m m u- nal och numera kommunalråd i Göteborg, uppdrag i Västra Götalandsregionens fullmäktige som suppleanter. - Det var skönt att ha Marina med sig till Vänersborg, säger Pia som efter fyra år som suppleant blev ordinarie ledamot i regionstyrelsen Jag upplever att det bland politikerna inom VG-regionen finns ett tillåtande klimat för diskussion och att man också lyssnade på och uppmuntrade oss unga tjejer. Man lärde sig mycket under åren i regionfullmäktige. Dessutom är arbete i regionen en bra språngbräda till andra uppdrag eftersom man i regionens regi också får möjlighet till förkovran inom olika ämnesområden exempelvis juridik. JÄMSIDES MED UPPDRAGET i regionfullmäktige fick Pia också uppdrag i Samordningsförbundet som är ett gemensamt organ för Försäkringskassa, Arbetsförmedling, Hälso- och sjukvårdsnämnder och vissa stadsdelsnämnder för samordning av rehabilitering och återgång till arbetsmarknaden för sjukskrivna. Hon fick också uppdrag som ledamot i Västtrafik Trafikbolag 1 och i Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 för Nordöstra Göteborg. - När jag fick uppdraget i Västtrafik tänkte jag egentligen inte stanna så länge. Jag kände inte till så mycket om trafiksektorn, var ju mer van vid mjuka sektorn. Men det visade sig vara ett jätteroligt och lärorikt uppdrag! Jag har lärt mig mycket om hur bolagsformen fungerar och om hur man gör upphandlingar. Men när Pia blev vald till ordförande i Kommunals sektion 14 Gunnared för två år sedan, och senare invald i styrelsen för Kommunals avdelning Väst, avsade hon sig nästan alla politiska uppdrag. - Det blev för mycket helt enkelt, även om jag har bra stöd både hemifrån och från sektionen. Nu vill jag satsa helhjärtat på de fackliga uppdragen. Åtminstone några år. Ett politiskt uppdrag har Pia ändå kva r. Hon sitter fortfarande med i Hälso- och sjukvårdsnämnden för Nordöstra Göteborg. - Jag känner att jag nog gärna vill vara med åtminstone fram till att det nya Angereds Närsjukhus är färdigt. Vi har jobbat så mycket med att få fram formerna för detta sjukhus och det har varit en massa svåra beslut på vägen, så det skulle kännas skönt att vara med när det nya sjukhuset blir klart. Angereds Närsjukhus beräknas vara färdigt 2011 och målet är att de boende i Göteborgs nordöstra stadsdelar ska få en närmare och bättre vård. I Angereds Närsjukhus ska finnas vårdcentraler och utvald specialistvård i en modern sjukhusbyggnad där vård och bemötande ska präglas av nytänkande och vara utformad utifrån förv ä n t n i n g a r, krav och behov från befolkningen i nord o s t. De svåra besluten som fattats i Hälso- och sjukvårdsnämnden har till exempel varit att lägga ned vårdcentraler, bland annat i Hammarkullen. - Det var jobbigt på många sätt. Man förstod ju att många blev drabbade, men då gällde det att skala bort alla lojaliteter och bara se till alla göteborgares bästa. Oc h jag tycker fortfarande att vi fattade rätt beslut när vi lade ned vårdcentralen i Hammarkullen. - En annan jobbig sak var att vi fick ta emot hot av olika slag, både per telefon, via sms och på mailen. - ATT HOTA POLITIKER är för jävligt tycker jag. Vi måste ju se till allas intressen och gör absolut så gott vi kan för att tillgodose olika behov. När det var som värst funderade jag faktiskt på att hoppa av politiken. Man skulle nog kunna kalla Pia för en pragmatisk politiker som sätter mål och handling framför prestige och egna segrar. - Om det är nåt jag verkligen brinner för så ger jag mig inte så lätt. Men samtidigt måste man vara ödmjuk. Märker jag att jag inte kan vinna hela vägen så lägger jag mig hellre än att stånga pannan blodig till ingen nytta. Och går det att kompromissa så gör jag det. Man når ju större styrka och genomslagskraft om besluten fattas enhälligt. Pia vill gärna slå ett slag för att fler tjejer och killar inom Kommunal ska våga ta steget ut i politiken. - Det har nog byggts upp en bild av att det är jobbig a re än vad det är att vara politiker. Man måste inte kunna allt och man ska inte sätta för hög press på sig själv. Man måste tro på att man duger som man är och att man har något att tillföra med sin bakgrund som tjej, småbarnsmamma, barnskötare och så vidare. Alla har något att ge och politiskt arbete är faktiskt väldigt kul. Dessutom behövs det fler som vill ta uppdrag i nämnder och bolagsstyrelser och liknande. Nu sitter det folk som har väldigt många uppdrag och det kanske inte är så bra. Det vore bättre om vi blev fler som hade färre uppdrag istället. Men för närvarande är det framför allt det fackliga arbetet inom Kommunal som engagerar Pia. Fast hon vill definitivt inte stänga några dörrar. - Politiken har gett mig så mycket och alla uppdragen har varit jätteroliga, så jag kan verkligen tänka mig att ta nya uppdrag i framtiden. Och jag kommer aldrig mer att säga de där jäkla politikerna Carina Hult Namn: Pia Norrlin Y r k e : Ba r n s k ö t a re, ordförande i sektion 14 Gu n- nared Ålder: 40 år Familj: Maken Lasse och två pojkar Bor: I Rannebergen Politiska uppdrag: Socialdemokratisk ledamot av Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, har varit ledamot i Västra Götalandsregionens fullmäktige, Samordningsförbundet och Västtrafik. Fritidsintressen: Familjen, träning (har gått Balettakademin, men nu blir det mest spinning och step up) och att hänga med på barnens olika aktiviteter. Läser: Mycket, i sommar har det blivit Camilla Läckbergs böcker. Jag gillar deckare och historiska böcker. Skrattar åt: Har kass humor, tycker det är roligt när nån gör bort sig. Ofta är det jag själv Blir förbannad på: Orättvisor och när folk är trångsynta. Allt är inte svart eller vitt. 1 2 Kommunal Väst medlemstidning September 2008

13 Jag har insett att man ibland måste se saker genom sina politiska glasögon Det här är Pia Norrlin, en av dom där jäkla politikerna - Nu har jag fått större förståelse för politikens villkor och kommer aldrig mer att säga så, säger Pia som också är barnskötare och ordförande i sektion 14 Gunnared. Kommunal Väst medlemstidning September

14 Cirkeln som inte slöts när kursen tog slut resa till Bryssel och EU-parlamentet. De nio cirkeldeltagarna, Arja Wahlström, Anita Arvesen, Susann Carlsson, Birthe Ericsson-Croon, Ann-Britt Edlund, Ingmar Flurén, Monika Larsson-Rundström, Lu c recja Ni k- kilä och Sandra Söderström, har fått blodad tand för studier. Gänget har knappt hunnit ha återträff efter EUcirkeln innan de så smått börjat prata om en ny studiecirkel. Kanske om Kuba. - Under Uppdrag Kommunal, som pågick hösten 2006 och våren 2007, blev vi ett sammansvetsat gäng, berättar Arja Wahlström, ordförande i sektion 28 Lärjedalen och tillika cirk e l l e d a re. När cirkeln var slut kände vi därför att vi inte bara kunde skiljas åt så där plötsligt. - Så då bestämde vi oss för att starta en ny cirkel som skulle handla om EU. Vi är ju med i unionen och därför känns det viktigt att vara mer insatt i vad det innebär. De nio deltagarna kommer från olika yrkesområden inom barnomsorg, vård och omsorg och funktionshinder. Arbetstiderna kan variera, en del arbetar på oregelbundna arbetstider. - Ibland har det varit svårt att få ihop våra träffar, säger Ann-Britt Edlund, som både arbetar i hemtjänsten och är med i sektionsstyrelsen i Lärjedalen. Men vi har försökt anpassa oss efter de olika arbetstiderna och det har fungerat bra. - Att träffas ibland på kvällarna och diskutera intressanta saker med människor man trivs ihop med, det är som ett andningshål för många. Särskilt för dem som har småbarn och känner att de behöver lite egen tid emellanåt. Då passar en studiecirkel bra. Mellan träffarna kan man fundera ut saker, kanske klippa ur tidningar eller dra ut artiklar på nätet, som man vill prata med andra om. Det är väldigt roligt att ventilera sina åsikter. Ibland har vi minsann haft hetsiga diskussioner och det har hänt att man delvis ändrat åsikt efter att ha stött och blött frågan med andra. EU-parlamentet får ursäkta men Bryssels främsta attraktion är nog ändå den lille kissande pojken i fontänskulpturen Manneken Pis som givetvis besöktes av cirkeldeltagarna fr v Ann-Britt Edlund, Susann Carlsson, Anita Arvesen, Arja Wahlström, Sandra Söderström, Lukrecja Nikkilä, Monika Larsson-Rundström, Birthe Ericsson-Croon och Ingmar Flurén. Många som gått en studiecirkel har upplevt samma sak när studierna är avslutade vill man fortsätta lite till. Cirkeln ger mer än bara kunskap, den är också ett andningshål i vardagen. I Lärjedalen finns ett gäng som nu avverkat två studiecirklar vilka fört dem till maktens korridorer både i Stockholm och i Bryssel. Nu funderar de på en cirkel om Kuba. För att de trivs ihop och för att det är så roligt att träffas och diskutera intressanta ämnen. Och, inte minst, för att lära sig mer under avspända former. Förra våren avslutades studiecirkeln Uppdrag Kommunal med en resa till Stockholm och studiebesök på riksdagen, LO-borgen och Kommunals förbundskontor. Och i maj var det dags att avsluta EU-cirkeln med en DET FINNS OLIKA VÄGAR ATT GÅ om man vill s t a rta en studiecirkel. När det gäller till exempel den fackliga cirkeln Uppdrag Kommunal finns material att beställa från Kommunal. EU-cirkeln administreras av ABF (Arbetarnas Bildningsförbund). - Grundmaterialet i EU-cirkeln fick vi från ABF, men sedan samlade vi in eget material också. Bland annat besökte vi EU Direkt som har ett kontor i Göteborg och vi läste tidningen Dagens Eu ropa. Det finns också myc k- et information att söka på Internet. En person måste vara cirk e l l e d a re, men det betyder inte att hon eller han måste kunna allt, eller ens något, om ämnet. - Nej, vi lär oss tillsammans under cirkelns gång, säger Arja Wahlström. Det är ju det som är så trevligt. Ti l l- sammans skaffar vi kunskaper och bollar våra åsikter med varandra. - När det gäller EU-cirkeln var det faktiskt så att vi alla var ganska negativa till EU, säger Ann-Britt Edlund. Vi hade alla röstat mot ett inträde i EU och därför var det väldigt intressant att studera vad som hänt sedan vi blev medlemmar och om vi skulle ändra åsikter efter cirkeln. Under ett år träffades cirkeldeltagarna regelbundet för att försöka tränga in i unionens labyrinter. Men redan första terminen beslöt man att söka stipendier från Gu n- nar Hallströms fond för att kunna avluta cirkeln med en studieresa till maktens centrum i Bryssel. Till allas glädje fick man beviljat pengar till resa och hotell. En av deltagarna sökte dessutom stipendium från en annan fond och fick beviljat kronor till fickpengar. - Vi levde ekonomiskt under våra dagar i Bryssel, åkte till exempel aldrig taxi utan använde kollektiva färdmedel som tåg, buss, metro och spårvagn och det gick jättebra. Vi promenerade också och gick lite fel, men då fick man ju se stan - Att träffas i en studiecirkel och diskutera intressanta saker med människor man trivs ihop med, det kan vara som ett andningshål i vardagen, säger Ann- Britt Edlund som arbetar i hemtjänsten i Lärjedalen. 1 4 Kommunal Väst medlemstidning September En av de viktigaste lärdomarna efter vår studiecirkel och resan till Bryssel är att det är oerhört viktigt att rösta vid EU-valet i juni nästa år, säger Arja Wahlström, cirkelledare och ordförande för sektion Lärjedalen. Det betyder väldigt mycket att rätt människor sitter i parlamentet! NÄR VÄL RESAN VAR BESTÄMD kontaktades Jonna Jaakke på LO, SACO och TCO:s gemensamma kontor i Bryssel. Hon skräddarsydde ett program helt efter c i rkeldeltagarnas önskemål. På det programmet stod förstås besök på EU-parlamentet, men också på EU-kommissionen, på LO, TCO och SACO:s Bry s s e l k o n t o r, på EESK (Eu ropeiska Ekonomiska och Sociala Ko m m i t t é n ) och West Sweden som arbetar med information, utbildning och lobbying för västra Sverige. Dessutom hann man med ett studiebesök på ett gruppboende för funktionshindrade. - Det var ett späckat program som vi pressade in på fyra dagar. Men väldigt intressant och lärorikt. Vi togs

15 väl om hand av duktiga informatörer och reste hem mycket nöjda och fulla av nya insikter. - Vi förstår systemet bättre nu, men vi har faktiskt inte ändrat vår inställning till EU! Vi tycker nog fortfarande att medlemskapet innebär mer negativa än positiva konsekve n- ser, bland annat minskat självbestämmande, försämringar i svensk arbetsrätt och en väldig byråkrati som tar mycket tid och kostar mycket pengar. - Men nu är vi ju med och därför gäller det att gilla läget och göra det bästa av situationen, säger Arja och Ann-Br i t t. - En av de viktigaste lärdomarna vi fick med oss hem är att vi nu inser hur betydelsefullt det är att det sitter rätt personer vid makten inom EU. Vi vet att alliansens väljare är mer aktiva när det gäller valet till Europaparlamentet. Därför är det otroligt viktigt att vi alla röstar vid valet till EU-parlamentet nästa år! Och för Arja, Ann-Britt och resten av gänget är cirkeln troligen inte sluten än. - Vi ska träffas i september och då får vi se vad vi hittar på. Det finns drömmar om en Kuba-cirkel med en resa till Kuba som avslutning. Man får aldrig säga att det inte går man måste få drömma och ha idéer. Vi får väl börja spara redan nu Carina Hult Nyberg: Fakta Gunnar Hallströms S t i p e n d i e f o n d Vem får söka stipendier? Du som har förtroendeuppdrag, exempelvis som arbetsplatsombud, i Svenska Kommunalarbetareförbundet och som vill göra en studieresa utomlands för att till exempel studera fackliga frågor, offentlig sektor eller språk. Du väljer ämne själv och du tar också själv initiativ till resan. Stipendier kan också sökas av en grupp förtroendevalda som förberett resan med en studiecirkel. Vad krävs för att söka stipendier? Den som söker ska göra en studieplan, en kostnadskalkyl och en plan för hur kunskaperna ska spridas till fler. Efter resan ska en rapport lämnas till fondstyrelsen. Ansökningstider Ansökan kan göras tre gånger om året, senast 3o april, 31 augusti och 31 december. Skicka in ansökan i god tid! Adress Ansökan skickas till Gunnar Hallströms Stipendiefond Svenska Kommunalarbetareförbundet Box Stockholm Detta är EU EU (Europeiska Unionen) är ett ekonomiskt och politiskt partnerskap mellan 27 demokratiska länder i Europa. Totalt har unionen 495 miljoner invånare. Unionens årliga budget är omkring 115 miljarder euro. För att nå målen fred, välstånd och frihet har EU-länderna inrättat olika institutioner som ska sköta EU och anta lagstiftning för unionen. De viktigaste institutionerna är Europaparlamentet som företräder EU:s befolkning och vars representanter väljs vart femte år. Det nuvarande parlamentet, som valdes 2004, har 785 ledamöter från samtliga medlemsländer, endast en tredjedel är kvinnor. Idag har Sverige 19 ledamöter i parlamentet varav 5 är socialdemokrater. Parlamentets viktigaste uppgift är att anta EU-lagstiftning som bygger på förslag från den så kallade kommissionen, se nästa punkt. Europeiska kommissionen företräder EU:s gemensamma intressen. Kommissionen består av 27 ledamöter, en från varje EU-land. Till sin hjälp har de ungefär tjänstemän, de flesta av dem arbetar i Bryssel. Socialdemokraten Margot Wallström är för närvarande kommissionens vice ordförande. Ko m- missionen sköter det löpande arbetet med att genomföra EU:s politik och fördela EU:s medel. Den kontrollerar också att alla länder följer EU-fördragen och EU:s lagstiftning. Kommissionen utarbetar förslag till nya EU-lagar som det lägger fram för parlamentet och det så kallade rådet, se nästa punkt. Eu ropeiska unionens råd företräder de nationella regeringarna och ska bland annat, tillsammans med Europaparlamentet, godkänna EU:s årliga budget. Sedan första valet till Eu ropaparlamentet 1995 har valdeltagandet sjunkit vid varje val var det 41,6% som röstade medan det 2004 bara var 37,9% av befolkningen som brydde sig om valet. Om du har synpunkter på EU:s verksamhet och vill göra din röst hörd kan du kontakta din lokala riksdagspolitiker EU:s politik är en del av den nationella politiken. Du kan också kontakta din politiker i Europaparlamentet eller Europeiska kommissionen. Eller så kan du kontakta icke-statlig organisationer, till exempel miljö- eller konsumentorganisationer, de ger EU råd i politiska frågor. Glöm heller inte att rösta i nästa val till Europaparlamentet som sker i juni 2009! Kommunal Väst medlemstidning September

16 I Dingle tar dom aldrig semester På naturbruksgymnasiet i Dingle pågår verksamhet året runt och dygnet runt. Här bor eleverna på internat och arbetar med levande växter och djur. Ett viktigt stöd i trivsel och lärande är skolans personal, däribland 26 kommunalare. Västsverige är landets största jordbruksregion. För att försörja näringen med arbetskraft finns sju naturbruksgymnasier som utbildar lantbrukare, trädgårdsarbetare, skogsarbetare och djurskötare. I Munkedals kommun ligger Naturbruksgymnasiet i Dingle och här går 345 elever på naturbruksprogrammet för arbete i jordbruk, p a rk e r, stall, golfbanor, djuraffärer eller djurpark e r. Oc k- så kvalificerade yrkesutbildning för golfbanearbete med riksintag och kortkurser för vuxna erbjuds här. Naturbruksgymnasiet i Dingle är också en arbetsplats för 90-talet anställda. Arbetsgiva re är Västra Götalandsregionen. Mycket skiljer denna arbetsplats från en skola i storstaden. På sammanlagt 160 hektar breder skolans 46 byggnader ut sig; kök, kontor, läro s a l a r, stall, hag a r, elevhem, växthus, ve rkstäder och friggebodar. Gy m- nasieeleverna kommer från hela regionen och bor mestadels på skolan. Detsamma gör hundratals djur ; kor, hästar, grisar, höns, småfåglar, ankor, kaniner, gnagare och reptiler. Det betyder att handledning, djurhållning, fastighetsskötsel, matlagning, städning och teknisk service är viktiga a r b e t s u p p g i f t e r. Dessa sköts av skolans stödpersonal, varav 26 är medlemmar i Kommunal. De finns ofta nära eleverna i elevhem, stall, ladugårdar och kök. Therese Robertsson är hästskötare och ansvarar för 21 svenska halvblod tillsammans med en kollega och skolans eleve r. Un d e rvisningen på Dingle är i hög grad praktisk. Kök, städ och vaktmästeri på Dingle Naturbruksgymnasium, skolan som aldrig stänger. Från vänster: Gun Vangenmo, Yngve Johansson, Marie Bengtsson, Stig Vangenmo, Carina Davidsson och Gunnel Pettersson. -VI FÅR OFTA EN SPECIELL KONTAKT med eleverna eftersom vi alltid är här nere i stallet. - Eleverna kommer åtta på morgonen för stallskötsel och sedan handleder vi inom djurvård, foderlära, bygger stängsel och en massa annat. Ser vi att elever är osäkra försöker vi stärka deras självförtroende. Det är mycket psykologi med att sköta hästar. Therese är själv utbildad på Dingle och trivs bra med sitt arbete som är varierat, fritt och utomhus. Som småbarnsmamma är hon nöjd med att kunna arbeta vardagar, eleverna sköter hästarna kvällar och helger. Ibland kan det hända att hon ger dem ett handtag och arbetstiderna kan ibland vara lite flytande. Men det är inget problem, tycker Therese, flexibilitet hör till jobbet och att inte riktigt veta vad som kommer att hända under dagen tillhör jobbets charm. Däremot är stallet för litet och trångboddheten stor, berättar hon. Ett nytt stall står Miljötänkande är viktigt på Dingle där förnyelsebara energikällor snart helt ersätter oljan. Flisförbränning kräver mer tillsyn än oljepanna av Stig Wangenmo, fastighetskötare, som också ansvarar för skolans arbete med energisparande. Två miljoner kan inte ha fe l Drygt 2 miljoner svenskar deltog förra året i någon form av studiecirkel. Bland årets nyheter finns ABF:s Klimatskola 1 6 Kommunal Väst medlemstidning September 2008 Vill du lära dig sticka, blogga, gå i klimatskola eller bättra på din kinesiska? Då kan du anmäla dig till en studiecirkel på Arbetarrörelsens studieförbund (ABF). Studieförbundet finns i flera kommunen i Västsverige och kurskostnaderna är låga. Många studieböcker finns på lättläst svenska. Höstens nyheter för dig som är ovan att läsa är bland annat Livet är ditt och Pe n g- ar är livet som ingår i studiecirkeln Hälsoskolan. ABF ordnar också före l ä s n i n g a r. Vill du veta mer, se

17 högst på önskelistan och planerna på ett nytt stort center för hästsport i Dingle är något hon sätter sitt hopp till. Vid arbetstoppar kan samarbetet med oerfarna elever vara krävande, berättar Stig Wangenmo, en av två av Kommunals fackliga företrädare. Men annars är eleverna det roliga i arbetet. Varje elevs trivsel är dessutom viktig. Att flytta hemifrån vid 16 års ålder och bo på internat kan vara svårt och hemlängtan kan leda till dyra avhopp. Stigs två kollegor utför fastighetsservice på elevhemmet och övriga fastigheter. Själv ansvarar han för teknisk service på värme och ventilation. Om värmen inte fungerar kan skolans växthusodlingar frysa på några timmar. Därför är daglig tillsyn av den nya flisvärmepannan som nyligen installerats en av hans arbetsuppgifter. Skolans mål att 100 procent av värmen ska komma från förnyelsebara energikällor kommer nås inom kort när ytterligare en panna, för pellets, installeras under hösten. Planer finns dessutom på att bygga solceller. Den första fliseldade pannan togs i bruk på 80-talet och skolan är mån om att ligga i täten på miljöområdet. Att vara ett föredöme för den näring till vilken skolan utbildar arbetskraft är en viktig målsättning. En ambitiös miljöpolicy innehåller mål för ekologisk odling, hushållning med alla resurser, att maskinparken ska drivas i huvudsak på förnyelsebara energikällor och att undervisningen ska vila på respekt för allt levande. All personal på skolan har tillsammans med eleverna sett Al Gores En obehaglig sanning och gått en grundläggande orienteringskurs i miljöarbete. - Det är viktigt. I början tyckte man allt var öve rd r i vet, men nu har man fått ändra sig. Ju mer vi arbetar med miljöfrågor, desto mer förstår man att det är viktigt. Man behöver mycket information, säger Stig. FYSISKT ARBETE kräver näringsrik mat och för den står Naturbruksgymnasiets anställda i köket för. I huvudbyggnaden ligger restaurangen som utgör hjärtat i skolan. Här sammanstrålar elever och anställda upp till fem gånger om dagen för frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag och kvällsfika. Kök, matsal och städ har 14 anställda som arbetar med mat, servering och städ. Ungefär hälften arbetar heltid. På sommaren anställs extrapersonal för arbete med skolans vandrarhem. Många elever gör sin arbetsplatsförlagda utbildning (APU) i juni och juli i skolan som aldrig stänge r. So m m a rtid städar också skolans lokalvård a re elevru m m e n, som annars städas av eleverna med varierande resultat. -Bäst på att städa är pojkarna! Man kan direkt se vem som bor i ett rum när man går in, säger Gunnel Pettersson, en av skolans tre lokalvårdare. Kontor, toaletter och omklädningsrum i verkstäder, stall samt lärosalar är de objekt som Gunnel och två kollegor tar sig an dagligen. Kontakten med eleverna och arbetstiderna är det bästa med jobbet, berättar hon. Hon har tidigare haft en egen affär och uppskattar att kunna arbeta och att ha 32 dagars semester. Kollegan Gun Vangenmo, matsalsbiträde, trivs också på Dingle. -Jag har arbetat här i 24 år, så visst trivs man. Många arbetar här till pension. Det finns en gemenskap på skolan och två gånger per år gör hela personalen gemensamma utflykter, säger Gun, gift med Stig. Han fyller i. -Jag har trivts jättebra under 32 år, arbetet är omväxlande och har utvecklats. De flesta här tycker nog att vi har en ganska bra arbetsplats, bortsett från att lönerna kunde vara högre. Det känns som att vi ger bra service till elever och lärare. Sölvi Brädefors Therese Robertsson, hästskötare, tycker att hon har ett fritt och omväxlande arbete. Denna sommar fick hon till exempel hjälpa 250 hästar och 1200 starter vid ponnytävlingen Ridsport Ponny Cup. Tusentals besökare lockades till hennes arbetsplats som hyrts av arrangörerna. -Det har varit jobbigt, men jätteroligt och ett bra sätt för skolan att visa upp sig! Da Capo på Blå Stället Ett antal av Sveriges främsta fotografer medverkar i utställningen Da Capo på Blå Stället i Angered som öppnar den 6 september. Det är fackföreningstidningen Dagens Arbete som återanvänder de bästa bilderna från tidningens reportage om svenskarna och deras jobb och fritid under åren Utställningen arrangeras i samarbete med IF Metall och är ett led i höstens satsning där Sverige idag ska skildras genom seminarier, workshops och musikcaféer. Kvinnoperspektiv på arbete Är det feministiskt att vara hårfrisörska? Hur är läget för kvinnors deltider i Europa? Vilket inflytande har kvinnor i fackföreningarna? Dessa och många andra frågor diskuterades i slutet av augusti i Stockholm på den internationella kongressen Labfem2 som samlade ett hundratal forskare från hela världen kring frågor om kvinnors arbete. Konferensen invigdes av LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin. Vill du veta mer om vad de kom fram till på engelska- gå in på Arbetsrörelsens arkivs hemsida Kommunal Väst medlemstidning September

18 Vi låg i hängmattan - kommunalarna låg i Medan vi andra kopplade av hemma, i sommarstugan eller på okänd ort höll mängder av kommunalare ställningarna för att sommarsverige skulle fungera. Här är fem arbetsplatser som kunde hålla öppet tack vare kommunalares insatser. Johannebergs hemtjänst, Göteborg 1 juli Irma, 99 år, får hjälp av hemtjänsten två gånger varje dag. Vårdbiträde Katarina Sidenhagen avslutade en fikastund en varm sommarförmiddag med att vattna blommor. Polhemsgymnasiet, Göteborg, 26 juni Snjesana Brajic, Rasma Anderssons och ytterligare sex arbetskamrater tvättade och polerade ett 40-tal klassrum från golv till tak. Jobbet tog sex veckor och gjorde av lokalvårdare och cafépersonal tillsammans med två semestervikarier. 1 8 Kommunal Väst medlemstidning September 2008

19 Valhallabadet, Göteborg, 3 juli 28 grader inomhus och luftfuktighet som i Sydeuropa. Badmästare Mia Hedström och hennes 40 arbetskamrater fanns på plats för att cirka 500 gäster per dag ska kunna simma och basta. En omfattande renovering av badets omklädningsrum ställde till lite röra och alla behandlingar liksom massagen fick vänta till hösten. Men stammisarna kom ändå. -Många kommer hit varje dag, det är ett behov, säger Mia Hedström. Kommunal, sektion Spårvägens trafikpersonal, 19 augusti På sektion 5 har medlemmar kunnat få hjälp alla veckans dagar av förtroendevalda, bland annat Gun Carlsson, Gunilla Olin (sittande) och Yvonne Strandh. De nya ersättningsreglerna vid sjukdom har lett till många telefonsamtal, berättar huvudskyddsombudet Gunilla. -Men hur varmt får det vara i en spårvagn, det har också varit en vanlig fråga. Medlemmarnas frågor varierar över året. Är det kallt så fryser många förare istället, säger Yvonne Strandh. Att jobba när andra ligger i hängmattan går bra, tycker alla. -Vi är ju inte bara på sektionen utan kör också. Det är roligt på sommaren när staden är full med turister, säger Gun Carlsson. Dingle naturbruksgymnasium, Munkedal, 7 augusti Peter Karlsson och Linn Petralia går sista året på naturbruksprogrammets mest populära gren för smådjur. Några sommarveckor tillbringas på skolan som en del i den arbetsplatsförlagda utbildningen på det yrkesförberedande programmet. Tillsammans med tiotalet feriepraktikanter tog de hand om skolans djur. Framtidens kommunalare? Kommunal Väst medlemstidning September

20 K Ö K S T R Ä D G Å R D E N - en oas i vår stressade värld I arbetet som trädgårdstekniker på Botaniska ingår att informera gäster. I sommar drog den unika potatisbädden med ett fyrtiotal potatissorter till sig uppmärksamhet. Den 27 september visas skörden när utställningen Göteborgs lustgårdar avslutas. -I en allt stressigare vardag med mycket stillasittande kan det vara skönt att göra någonting annat. Kanske har vi också mer tid samtidigt som vi har fått upp ögonen för vad vi äter. Så förklarar Ralph Lindholm, trädgårdstekniker på Botaniska Trädgården, det växande intresset för egen odling. Följ med till köksträdgården där tradition och förnyelse går hand i hand. 2 0 Kommunal Väst medlemstidning September 2008 Potatis, bönor, ärt o r, sallad, persilja, kål och bär. Många är de som ägnat sommaren åt att odla- i villaträdgården, kolonin eller på balkongen. Intresset för odling är stort, trädgårdsmässor lockar många besökare och nyttoväxter har blivit utställningsföremål. Ett exempel är trädgårdsutställningen Göteborgs lustgårdar där fyra trädgårdar i Göteborgsområdet samarbetat under sommaren och där nyttoodlingen har en viktig plats. EN AV DEM SOM VÄLKOMNAR utvecklingen är Ralph Lindholm, trädgårdstekniker på Botaniska trädg å rden i Göteborg. Hela anläggningen är hans arbetsplats, men köksträdgården ligger honom varmast om hjärtat. -Dels har jag sysslat med detta i 30 år, dels känns det mer väsentligt att odla och skörda nyttiga, giftfria och goda livsmedel. Det är både nytta och nöje, säger Ralph. Syftet med köksträdgården på Botaniska är att vara en kunskaps- och inspirationskälla för besökare. Här finns ett hundratal olika sorters nyttoväxter i prydliga, men också fantasirika, sängar. Köksträdgården odlas utan kemiskt gödsel och kemiska bekämpningsmedel och så långt som möjligt med ett ekologiskt kretsloppstänkande. Växelbruk, naturgödsel och lokala arter är viktiga i den ekologiska köksträdgården. Rätt skött går det att få fina rabatter och goda grönsaker på naturlig väg, berättar Ralph. Grundstenarna är att växla mellan tärande och närande grödor för att minska risk för jordtrötthet, välja tåliga arter och plantera tätt och gärna täcka sängarna med organiska växter för att hindra ogräset från att få ljus och syre. RALPHS INTRESSE FÖR ODLING föddes i villaträdgården i barndomens Alingsås och ledde till en naturbruksutbildning och senare på 80-talet, en tvåårig trädgårdsutbildning i Åkarp i Skåne. Efter kursen köpte och anlade Ralph en egen trädgård på 1,5 hektar vid hemmet i Västra Bodarna där han odlat både för eget bruk och för viss försäljning. För att kunna försörja sig arbetade han som behandlingsassistent på hemorten för att ha nära till sin odling. St a rkt inspirerad av organiskbiologisk odling bildade han kooperativet Pl a- neten som öppnade Alingsås första affär med ekologiskt odlad mat i slutet av 80-talet. Han var också aktiv i arbetet med att ta fram KRAVm ä rkningen. När arbetsplatsen lades ned fick han ny tjänst på Botaniska via arbetsgivaren Västra Götalandsregionen. LOKALA ARTER och dess kulturhistoria är en av årets teman på Botaniskas köksträdgårdar. Många av våra vanligaste grönsaker har odlats i århundranden. De har anpassat sig till klimatet men också förädlats. 60 sorters potatis från södra och mellersta Sverige trängs i en yppig rabatt, alla med olika utseende, smak och egenskaper. Samlingen vill uppmuntra besökare att själva intressera sig för lokala arter av nyttoväxter, bevara dem och fortsätta utveckla dem. Mångfalden är viktig att bevara - att inte förlora kontrollen över maten till livsmedelsindustrin, vars viktigaste mål är att arter ska vara snabbväxande, och lätta att transportera, är ett av många bra skäl till att odla själv, tycker Ralph. Och hans bedömning är att intresset för egen odling och kretsloppstänkande ökar. - Jag tycker att jag ser en sådan utveckling. Det är många b e s ö k a re som ställer frågor, de vill ha odlingstips och hjälp med att lösa problem. I en allt stressigare vardag med mycket stillasittande kan det vara skönt att göra någonting annat. Kanske har vi också mer tid samtidigt som vi har fått upp ögonen för vad vi äter. I köksträdgården på Botaniska växer också Quinoa, kinesisk sallad och potatis från Himalaya. Västra Götalands gynnsamma klimat och goda jord gör att också utländska arter trivs. Att gilla att sätta tänderna i en man-