Dala Energi. Innehåll

Transkript

1 Årsredovisning 2013

2 Dala Energi Dala Energi-koncernen har till uppgift att äga och driva infrastruktur som producerar och distribuerar el och värme samt it-kommunikationslösningar. Vår vision är att vara en drivkraft för bygdens utveckling med ett medvetet engagemang för miljön. Våra kärnvärden stabilitet, ärlighet, kundnytta, engagemang och respekt ger oss alla en SÄKER vardag. Dala Energi-koncernen bedriver verksamhet i Rättvik, Leksand, Gagnef och Säter. FAKTA Omsätter drygt 240 Mkr. Har cirka kunder. Har ett 70-tal medarbetare. Ägs av knappt privata aktieägare och tre kommuner; Leksand, Rättvik och Gagnef. Innehåll VD har ordet 4 Våra fokusområden 6 Med siktet på kundernas behov 8 På plats i Tällbergs nya by 9 Allt i ett vid Hjultorget anslutna i Säter 11 Vi välkomnar unga 12 Träffa några av oss 13 Rustar för framtiden 14 Ägare förankrar oss i bygden 16 Ledningsgrupp 20 Förvaltningsberättelse 21 Resultaträkningar 25 Balansräkningar 26 Kassaflödesanalyser 28 Noter 30 Underskrifter 42 Revisionsberättelse 43 Styrelsen 45 Koncernens anläggningar 46 2 Dala Energi Årsredovisning 2013 Dala Energi Årsredovisning

3 VD HAR ORDET Stora utmaningar som utvecklar våra medarbetare Elnät Dala Energi Elnät spelar en viktig roll för bygdens behov av säker elförsörjning till näringsliv, kommuner och privatpersoner. Bredband till alla stöd behövs Regeringens mål att 90 procent av Sveriges befolkning ska ha möjlighet att få 100 MB bredbandskapacitet innebär att intresset för fiberanslutning ökar. Stora delar av Sveriges landsbygd behöver dock finansiellt stöd för att fiberutbyggnad ska vara intressant för marknadens aktörer. Fortum säljer sina nordiska elnät Under 2013 aviserade Fortum att man har för avsikt att utreda försäljning av sina elnät i Norden. Under december slutfördes försäljningen av näten i Finland till Borelais 40 procent ( Canada) och First State Investment 40 procent (Australien) samt till två Finländska pensionsbolag. Försäljningen av näten i Sverige förbereds, men har ännu inte kommit till försäljning. Dala Energi är aktiva för att utreda möjligheten att i samarbete med andra partners delta i budgivningen. I Dalarna finns lokalnät i före detta Ryssa Elnät samt ett stort regionnät med stor vikt för regionen. Dala Energis vision, att vara en drivkraft för bygdens utveckling med ett medvetet engagemang för miljön förpliktigar. Vårt medvetna engagemang för miljön ökar vi tar små steg i rätt riktning. Våra elbilar, som leder till minskade koldioxidutsläpp, är ett bra exempel. Minskad pappersanvändning är ett annat. Våra elinköp är miljöcertifierade och kommer från förnyelsebar energi. Och att vår fjärrvärmemix består av hela 98 procent biobränsle är kanske det allra tydligaste och bästa exemplet på att vi tar miljöfrågan på allvar. Miljöfrågorna prioriteras inte Internationellt har användandet av skiffergas i USA lett till export av kol. Detta har gett låga kolpriser, ökad kolanvändning och lägre elpriser i Europa. Ja, känslan är att miljöengagemanget i världen har minskat på grund av ekonomiska motiv. Även i Sverige har vi haft låga elpriser, och vi ser direkt konsekvenser i form av minskat intresse för investeringar i förnyelsebar elproduktion. Vi på Dala Energi har själva problem med lönsamheten i vår förnyelse av småskalig vattenkraft och en översyn av anläggningarna pågår. Den vattenkraftsutredning som regeringen har tillsatt kom med sin rapport i slutet av Förslagen innebär om de får gehör att all vattenkraft i Sverige kan omprövas. Vår bransch har riktat allvarlig kritik mot förslagen, vilket också andra intressenter har gjort. Sannolikt har utredaren tagit egna initiativ utan politisk förankring. Många ska anslutas till stadsnätet Bredband i form av optisk fiber är en it-kommunikationslösning som blir allt viktigare för samhällsutvecklingen. När vi började bygga fibernätet på allvar 2008, var det bygdens utveckling som i första hand motiverade satsningen. Idag finns ett geografiskt heltäckande nät i våra fyra kommuner. Dock återstår många anslutningar av nya kunder och att klara den stora efterfrågan som finns blir en stor utmaning framöver. Under 2013 har vi haft strukturella problem i vår organisation. Vi har inte levererat enligt vår plan för året, vilket syns i resultatet. Genom investeringar i nätet har vi lagt grunden för att kunna ansluta kunder i hela vårt område har varit ett intressant år för bredbandsmarknaden. Flera större strukturaffärer har gjorts och riskkapitalbolag är intresserade av att förvärva stadsnät. Dala Energi är delägare i Norrsken. Tillsammans med övriga delägare har vi deklarerat att vi tänker fortsätta äga och utveckla stadsnäten. Acceptabel vinstnivå Resultatet för 2013 är acceptabelt men inte riktigt i nivå med våra förväntningar, bland annat på grund av det varma vädret som minskat värmeförsäljningen något. Elnätet har haft högre underhållskostnader än planerat och visar något sämre resultat än budget. Största resultatavvikelsen har stadsnätet haft, vilket i första hand beror på färre kundanslutningar än planerat. Resultatet i Dalakraft är åter glädjande. Samarbetet med vår nya partner Jämtkraft har stärkt bolaget såväl finansiellt som strukturellt. Nya förmågor behövs Medarbetarna i Dala Energi är våra främsta verktyg för att leverera det som ägarna och kunderna förväntar sig av oss. Vi befinner oss i en generationsväxling och under några år kommer vi att ha stora pensionsavgångar och behov av att fylla på med nya förmågor. Branschen står inför stora utmaningar, vilket ger våra medarbetare möjligheter att utvecklas. Att vara en drivkraft för bygdens utveckling innebär att kontinuerlig förändring, utveckling blir ett normaltillstånd, som vi alla ska känna trygghet inför. Det blir en utmaning och möjlighet för oss alla. Hans Bywall, VD och koncernchef Stadsnät Vårt stadsnät är ett öppet, supersnabbt fibernät där kunden bestämmer vem som ska leverera internet, TV, telefoni och andra bredbandstjänster. Fjärrvärme Vi levererar fjärrvärme till industrifastigheter, flerfamiljshus, förvaltningslokaler, skolor och småhus i Leksand och Insjön. Produktionen av fjärrvärme sker till 98 % med biobränsle. 4 Dala Energi Årsredovisning 2013

4 Våra fyra fokusområden Kunder Dialogen med våra kunder är viktig förtroende förutsätter närhet och delaktighet. Därför jobbar vi på Dala Energi aktivt för att ta reda på vad våra kunder tycker om oss, samtidigt som vi utvecklar nya informationskanaler för att möta deras önskemål. Medarbetare Alla medarbetare ska vara ambassadörer för våra affärsområden och bidra till att hitta nya affärsmöjligheter. Genom nyfikenhet och vilja förnyar och utvecklar vi oss, och arbetar för ständiga förbättringar. Tillsammans ska vi göra en spännande resa in i framtiden. Miljö Vår verksamhet påverkar miljön, både direkt och indirekt. Det ställer stora krav på att vårt miljötänk är långsiktigt och att det finns med i allt som vi beslutar och genomför. Det gäller till exempel när vi gör upphandlingar och inköp, väljer fordon och transportmedel samt vår egen elanvändning. Ägare Många av våra kunder och medarbetare är också aktieägare. Vi som jobbar i Dala Energi förvaltar ägarnas pengar precis som en bank där ägarna förväntar sig att få ränta för sina insatta pengar. Genom att år efter år dela ut bra ränta får vi nöjda ägare. Det ger en trygg arbetsplats och förhoppningsvis nöjda kunder och ägare. 6 Dala Energi Årsredovisning 2013 Dala Energi Årsredovisning

5 KUNDER Siktet på det kunderna önskar och behöver El och stadsnät på plats i Tällbergs nya by Planerar för ett robust och stabilt elnät Lars-Erik Löf är planeringschef på Dala Energi, en befattning som han tillträdde i november Tillsammans med sex medarbetare arbetar han bland annat med att inventera Dala Energis elnät och att planera för hur det ska utvecklas. Företaget har en viktig utmaning i att ta fram investeringsplaner som sträcker sig löpande fem år framåt i tiden. Det arbete som vi gör ligger till grund för beslut som sedan tas i styrelsen, säger han. En viktig arbetsuppgift handlar om att göra årliga risk- och sårbarhetsanalyser för elnätet. Syftet är att elnätet ska vara robust och elförsörjningen trygg för våra kunder runt om i Dala Energis kommuner, säger Lars-Erik. För att göra det enklare för Dala Energis kunder att hitta den information som de söker, på tider som passar dem, har vi utvecklat en ny mobilanpassad hemsida under Dessutom kan kunderna ställa frågor och få svar på Facebook. Genom att logga in på Mina sidor kan de kontrollera sin elanvändning över tid och jämföra med samma period föregående år. För att elleveranserna inte ska störas jobbar vi ständigt med förebyggande underhåll och med att vädersäkra elnätet. Dessutom investerar vi ständigt i ny teknik för att vårt elnät ska vara rustat för att möta framtidens krav. De närmaste åren ser vi behov av omfattande investeringar för att säkerställa att vi kan leva upp till de krav som kommer från den energiomställning vi står inför i hela det Europeiska elnätet. Det kommer att innebära ökade elnätspriser men långsiktigt leder det också till möjligheter för kunderna att vara med och påverka att elnäten utnyttjas betydligt mer effektivt än idag. För att det skall bli intressant för kunden krävs att det även påverkar kostnaderna och det gör det om en del av elnätspriset baseras på hur hårt kunden utnyttjar elnätet, det vill säga vilken effekt som tas ut. Under 2014 genomför vi en förstudie på hur en sådan taxekonstruktion skulle kunna se ut. I södra Tällberg växer ett område med exklusiva tomter för permanent- eller fritidsboende fram. Den första etappen med vägar, avvattning och huvudsystem för vatten, avlopp och el är redan klar. I Sverige fungerar allt väldigt annorlunda jämfört med i Holland. Att arbeta med det här projektet har förändrat mitt sätt att göra affärer, säger Han Kruys, vd för företaget Blackwood som äger och utvecklar Tällbergs Sjögårdar. Det var kärlek vid första ögonkastet när Han Kruys kom till Tällberg den allra första gången. Tack vare Klockar Per Sandberg lyckades han köpa ett stort område nere vid sjön, ett perfekt sätt att expandera byn, utan att inkräkta på den gamla traditionella bebyggelsen. Sedan dess har jag arbetat med hur vi ska utveckla området för nytt boende samtidigt som vi bevarar den gamla bykänslan, som den var förr, fortsätter Han. Och nu börjar resultatet kunna anas: Alla tomterna nere vid Siljan är väl tilltagna och noga planerade i ett stort och öppet landskap med hagar och skogsdungar. Våren 2014 ska de första husen börja byggas. Husens utformning kommer dessutom att förstärka konceptet, hela området omfattas av byggregler som harmonierar med den ursprungliga Tällbergsbyn, berättar Han. Vem skulle göra vad? Men innan all infrastruktur, bland annat el och stadsnät, hamnade i marken hade Han Kruys och hans företag och Dala Energi många och krångliga frågor och ställningstaganden att reda ut. Hur skulle projektet organiseras? Vem skulle göra de första investeringarna? Ta riskerna? I Holland finns heller inte den här typen av små lokala energiföretag några få stora bolag kontrollerar hela marknaden. Och så har det varit alla kontakterna med underentreprenörer och med myndigheter som Lantmäteriet och Skatteverket. Vissa delar i en svensk entreprenad styrs på kommersiella grunder, annat är reglerat och inte förhandlingsbart. Ja, allt var nytt och annorlunda för mig, inte bara när det handlar om hur allt är organiserat, säger Han som dessutom har lärt sig tala riktigt bra svenska. Besluten följs När alla bitar i projektet så småningom föll på plats flöt arbetena på bra. Jag har lärt mig att beslutsprocesserna är mycket långsammare i Sverige, men de är också mer förankrade och alla rättar sig verkligen efter det som har beslutats. Snabbare betyder inte alltid bättre, konstaterar Han Kruys. Han Kruys och hans projektledare Arjan Bastiaans som också kom från Holland för att leva i Sverige är idag nöjda med hur allt har utvecklat sig och de tror att arbetet med de resterande etapperna kommer att gå mycket smidigare. Nu har vi lärt känna varandra och lärt av varandra, summerar Han Kruys. Vår relation har utvecklats från leverantör kund till ett partnerskap. Och det är precis så som vi vill ha det, speciellt nu när vi jobbar från vårt nya svenska företag: SKAPA Sverige AB. Dala Energi förser Tällbergs Sjögårdar med el och fiber. Vägbelysning byggs på tillfartsvägen och förarbete sker för vägbelysning på lokalgatorna. Förberedelser sker för ytterligare utbyggnad och förstärkning av elnätet med en högspänningsmatning. u 12 januari 2013 Gagnef Stajl en riktig snackis, du hittar den på You Tube. u 17 januari 2013 Kurs i elsäkerhetsföreskrifter. u 20 januari 2013 Ladda Sverige sprider kunskap om el och elanvändning. u 14 februari 2013 PC Tablets på gång till montörerna. u 16 februari 2013 Matchvärd och sponsor för kvällens match i Tegera Arena mot Oskarshamn. u 21 mars 2013 Vi släcker och tänder för Earth Hour blir Earth Hour lördag den 29 mars kl u 27 mars 2013 Dala Energi skapar konto på facebook, twitter och Youtube. 8 Dala Energi Årsredovisning 2013 Dala Energi Årsredovisning

6 KUNDER Arbetet gav resultat. Allt i ett i Hjultorgets nygamla affärslokal Foto: Hannah Persson Fjärrvärme från Dala Energi värmer Lundhags personal, kunder och övriga hyresgäster i fastigheten. Tidigare värmdes fastigheten upp med hjälp av en flispanna. Hjultorgets köpcentrum i Insjön fortsätter att växa. Det senaste tillskottet är Lundhags fabriksbutik som öppnade sommaren 2013, mitt emot Clas Ohlson. Vårt mål är att locka ännu fler butiker med starka unika koncept hit till Hjultorget, säger Stefan Persson, fastighetsförvaltare på fastighetsbolaget Nils Skoglund AB i Leksand. Fastighetsbolaget Nils Skoglund AB äger och förvaltar de flesta fastigheterna vid Hjultorget i Insjön. Bland hyresgästerna finns Hemköp, Iittala Outlet, Kicks och Clas Ohlsons huvudkontor. För några år sedan, 2011, köpte bolaget också det gamla Ahrnebergshuset på andra sidan riksväg 70. Vi har hittills renoverat drygt kvadratmeter sedan vi köpte den här anrika byggnaden. Huset har anor från 1930-talet och vissa delar är välbevarade, berättar Stefan Persson. Enkelt och driftsäkert Tidigare värmdes fastigheten upp med hjälp av en flispanna. Men med tanke på den verksamhet som nu bedrivs i fastigheten, med stora kundflöden och dyrbara varor, behövde vi en jämn och säker uppvärmningslösning, säger Stefan Persson, som påpekar att en flispanna också kräver en hel del tillsyn. Nu är det fjärrvärme från Dala Energi som värmer Lundhags personal, kunder och övriga hyresgäster i fastigheten. Eftersom fjärrvärmenätet tidigare bara fanns på den östra sidan om riksvägen krävdes en del grävningsarbeten, rördragning och inte minst dialog med Trafikverket. Dala Energi skötte allt sådant, fram till och in i vår grund, sedan tog våra egna underentreprenörer över, säger Stefan. Foto: Bergslagsbild Några gånger per eldningssäsong samlar Dala Energi fjärrvärmeintressenterna runt Hjultorget och i övriga Insjön för att informera om och stämma av eventuella problem. Vi har en bra dialog, tycker jag. Vid några tillfällen har vi fått rapporter om störningar, men de har åtgärdats så snabbt att hyresgästerna inte har hunnit märka något ute i lokalerna, säger Stefan. Många funktioner i stadsnätet Den nygamla fastigheten har även försetts med ny elmatning och dessutom har fiberkabel för stadsnätet dragits in. Stadsnätet används inte bara till att koppla upp våra hyresgästers affärsdatasystem och kortterminaler, utan också för våra egna styr- och reglersystem. Via stadsnätet kan vi styra driften av fjärrvärmen och ventilationen i fastigheterna kring Hjultorget från vårt kontor i Leksand, berättar Stefan Persson. Tusen lägenheter anslutna till stadsnätet i Säter Från början var det inte självklart att det kommunala bostadsbolaget Säterbostäder skulle välja Dala Energis stadsnät. Andra alternativ fanns med i planerna när bolaget började sondera terrängen. Men vi lyssnade på vår intresseorganisation SABO och på Post- och Telestyrelsen: Ett öppet stadsnät ger hyresgästerna större valfrihet. Och så fick det bli, säger Lennart Eriksson, vd på Säterbostäder. Planerna inför och arbetet med stadsnätet har pågått i några år. Och när 2013 övergick i 2014 var samtliga lägenheter i Säterbostäder, drygt stycken, anslutna. Visst är det många äldre som kanske inte riktigt ser nyttan med att betala för att ansluta sig de kanske inte ens har en dator. Men vi tvingar ingen, som inte vill, att ansluta sig. Samtidigt har vi ett ansvar mot de hyresgäster som kommer att flytta in hos oss i framtiden. Självklart måste vi kunna erbjuda alla en snabb och välfungerande anslutning, fortsätter Lennart Eriksson. Han pekar även på samhällsnytta, service och framtida tjänster som vi kanske inte ens kan föreställa oss idag. Larm och övervakningssystem Om några år kommer kanske våra äldre hyresgäster att kunna få trygghetslarm i sina lägenheter via stadsnätet. Och för våra hyresgäster som bor i glesbygd kommer och är bredbandet en lika viktig infrastruktur, som gör det möjligt att kunna bo kvar och arbeta på orten, precis som vägar och järnväg, säger Lennart Eriksson Också Säterbostäder ser nya möjligheter med stadsnätet för egen del. Till exempel kommer företagets styroch reglersystem att kunna övervakas med hjälp av tjänster i stadsnätet. Vi ser helt nya möjligheter att kunna styra värmeoch energiförbrukningen i vårt bestånd, fortsätter Lennart Eriksson, som också är nöjd med de insatser som Dala Energi har gjort under de år som anslutningsarbetet har pågått. Dala Energi har bra folk här i Säter. De är serviceinriktade och enkla att jobba med. I Säter, en av Sveriges bäst bevarade trästäder, satsas för framtiden. u 8 april 2013 Länsstyrelsen Dalarna och Gävle Dala Energikontor leasar varsin elbil. u 29 april 2013 Elnät hjälper knallarna med el. Stadsnät och elbilen på Rättviks Marknad. u 30 april 2013 Ny stadsnätschef utsedd. Henrik Bernhardsson tillträder i augusti. u 6 maj 2013 Grävstart för anslutning till stadsnät planeras i Åhl kilen, Sifferbo, Djurås, Backa, Sätra, Nittsjö, Västberg samt Säter och Gustafs. u 24 maj 2013 Över 700 aktieägare till årets årsstämma på Klockargården i Tällberg. FREE LEKSAND STADSNÄT u 11 juni 2013 Inför midsommarhelgen erbjuds Gratis WiFI i centrala Leksand för besökare. u 13 juni 2013 Vi välkomnar 15 sommarjobbare. Linnéa Forsén var en av dem. 10 Dala Energi Årsredovisning 2013 Dala Energi Årsredovisning

7 MEDARBETARE Träffa några av våra medarbetare På kundservice i Leksand jobbar Maria Michels Staffas, Elisabeth Bäckström, Marita Lusth- Ehrling, Kenneth Nilsson. Vi välkomnar elever och studenter På kundservice i Säter jobbar Katarina Löfstedt. Ledarskapsfrågorna har stått i fokus under 2013: Samtliga chefer har genomgått ett utvecklingsprogram med fokus på samsyn, då vi vill att ledarskapet i Dala Energi ska bedrivas utifrån ett gemensamt förhållningssätt. Flera nyrekryteringar har skett, framför allt på Elnät där vi har rekryterat flera distributionselektriker. Den årliga medarbetarenkäten visade glädjande resultat. 4,23 poäng på en sexgradig skala är det bästa resultatet sedan vi började mäta år Dala Energi befinner sig mitt uppe i ett stort generationsskifte. Det innebär att många erfarna medarbetare som föddes i slutet av 40- och början av 50-talet har gått, och kommer att gå i pension de närmaste åren. För att stå rustade inför framtiden behöver vi självklart rekrytera nya medarbetare, det är också viktigt att de som arbetar hos oss får den kompetensutveckling som behövs, eftersom allt fler yrkesroller datoriseras och får högre teknikinnehåll, säger Camilla Ollas Hampus, personalchef. Bland annat driver vi projektet Servicetekniker 2015 som handlar om att utveckla montörsyrket och att titta närmare på hur rollen kommer att se ut i framtiden. Sommarjobb och praktik Vi tycker också att det är viktigt att bidra till att ungdomar och studenter får möjlighet att skaffa sig arbetslivserfarenhet och praktik är det år då vi tog emot flest sommarjobbare. 15 ungdomar arbetade i vår organisation med städning, målning, gräsklippning, röjningsarbeten och i kundservice, fortsätter Camilla. Dala Energi samarbetar kring en lärlingsutbildning med Stiernhööksgymnasiet i Rättvik sedan De elever som väljer lärlingsutbildningen med inriktning Eldistributionsteknik gör sin handledda praktik i årskurs två och tre hos oss. Eleverna följer våra distributionselektriker ute i fält, beroende på vad de behöver lära sig. Vi följer ett schema och skickar ut dem på jobb som stämmer med deras kursplaner, så att de får träna på rätt saker, berättar Jan Sahlström, anläggningschef på Dala Energi. Röjde efter stormen När stormen Ivar slog till mot mellersta Norrland i december blev tiotusentals hushåll strömlösa. Som mest hade Jämtkraft 117 personer igång för att röja upp i förödelsen. En av dem var Eric Östberg, som till vardags jobbar som distributionselektriker på Dala Energi, både med nybyggnation och underhåll. Jag var utlånad till Jämtkraft i en vecka eftersom det var mycket att ta rätt på. Fler träd föll i stormen än vad som normalt avverkas på ett helt år. Vi jobbade ofta från sju på morgonen fram till elva på kvällen. Eric Östberg, distributionselektriker, Elnät Höjde procenten Alf Johansson har varit driftchef för Dala Energi Värme sedan När han tillträdde som driftansvarig 2008 började han att utmana gamla sanningar. Det var dags att uppgradera utrustning, rutiner och teknik. Idag produceras cirka 98 procent av fjärrvärmen i Leksand med förnyelsebar energi. Ett dygn på sommaren stoppar vi fliseldningen. Då provkör vi våra små oljeeldade pannor som är avsedda för spetsoch reservkapacitet. Vid oförutsedda driftstörningar, och när det är riktigt kallt på vintern, kan vi också behöva elda lite med olja. Alf Johansson, driftchef, Dala Energi Värme Stadsnät en bra investering Per Thiger är projektledare för Dala Energi Stadsnät. Han berättar att Dala Energis stadsnät är ett öppet, supersnabbt fibernät där kunderna själva bestämmer vem som ska leverera internet, TV, telefoni och andra bredbandstjänster. Den stora utmaningen handlar om att få fler att inse att detta är en bra investering och en bra produkt inte bara en utgift. Allt fler kommer att se fördelarna med en snabb och prisvärd uppkoppling. Utvecklingen går hela tiden framåt och nya tjänster skapas. Per Thiger, projektledare, Stadsnät Framtidens elkraftsingenjör Gustaf Sörlin går en tvåårig yrkeshögskoleutbildning, YH-utbildning, för att bli elkraftsingenjör. I utbildningen ingår 20 veckors praktik, lärande i arbete (LIA). Samtliga tre praktikperioder gör han på Dala Energi i Leksand. Den första tiden följde jag med distributionselektrikerna för att lära mig hur det funkar ute på fältet. Nu jobbar jag mer inne och håller på att förbereda mitt examensarbete en utredning som ska handla om vägbelysning. Gustaf Sörlin, praktikant Sommarens trivselvärd Linnéa Forsén från Gagnef tog studenten i juni I fyra veckor jobbade hon som trivselvärd på huvudkontoret i Övermo. Jobbet på Dala Energi var bra. Jag städade, fixade morgonfika, fixade frukt och vattnade blommor. Jag har också testat andra jobb, men jag har aldrig städat förut, det var en nyttig erfarenhet. Jag tycker att det är toppen att ett företag har en sådan här tjänst, det påverkar arbetsplatsen positivt. Linnéa Forsén, sommarjobbare 2013, söker läkarprogrammet i Tromsö hösten 2014 u 19 juni 2013 Nu finns nyuppsatta kurbitsmålade laddstolpar i Rättvik, Leksand och Insjön för laddning av elfordon. u 31 juli 2013 Ny webb är äntligen klar. u 3 juli 2013 Gröna bilister utser elbilsbästa kommun 2013 särskilt beröm till Dala Energi. u 2 augusti 2013 Vi deltar med elbilen som startbil i Tällberg Marathon och under Classic Car Week. u 9 augusti 2013 Röjning av ledningsgator under perioden augusti-oktober. u 20 augusti 2013 Fotograf fångar Dala Energis verksamhet i bilder. 12 Dala Energi Årsredovisning 2013 Dala Energi Årsredovisning

8 MILJÖ Rustar för att kunna hantera framtida utmaningar För att minska på våra egna transporter har vi införskaffat en videokonferensutrustning som gör det möjligt för oss att kommunicera med varandra på distans när vi har möten. På huvudkontoret i Leksand har belysning som tänder och släcker sig själv installerats. Smarta elnät är på många sätt nyckeln till en bättre miljö. Miljöfrågorna står högt på Dala Energis agenda vi har kommit en bit på väg i vårt miljöarbete. När Svensk Fjärrvärme presenterade årliga miljövärden för svenska fjärrvärmesystem under hösten 2013 kunde vi konstatera att Leksand ligger mycket bra till bland de övriga dalakommunerna. Vi släpper ut lite växthusgaser och andelen fossilt bränsle som vi använder är väldigt liten, säger Hans Bywall, vd för Dala Energi. Omställningen till fjärrvärme har inneburit att utsläppen av koldioxid i Sverige har minskat med motsvarande en femtedel av hela Sveriges nuvarande utsläpp. I övergången från fossila bränslen till biobränslen spelar fjärrvärmen en nyckelroll för minskad miljöpåverkan. Men fjärrvärme har olika stor miljöpåverkan beroende på hur den produceras. I Dala Energi Värme produceras 98 procent av värmen av förnyelsebara biobränslen, i huvudsak flis eller pellets. De senaste åren har vi jobbat intensivt med att förbättra våra rutiner och tekniken i vår anläggning, vilket har gett goda resultat, berättar Alf Johansson, driftchef Dala Energi Värme. El som fordonsbränsle Förutom våra satsningar på fjärrvärme försöker vi också hitta andra områden där vi kan vara med och bidra till att bryta beroendet av fossila bränslen. Ett exempel är våra tre elbilar som vi lånar ut i perioder, bland annat till Länsstyrelsen och till Leksands och Ludvika kommun under Syftet är att fler ska få tillfälle att testa tekniken. Åtta laddstolpar har kommit upp under 2013, i bland annat Rättvik, Leksand, Gagnef och Insjön. Vi hoppas att fler företag också vill satsa på att erbjuda laddstolpar runtom i vår region, säger Maria Michels-Staffas, ansvarig för projektet på Dala Energi som drivs i samarbete med Malungs Elnät. Smarta elnät och fiber Smarta elnät är på många sätt nyckeln till en bättre miljö. Energi finns i överflöd utmaningen handlar om att anpassa elanvändningen efter tillgången samtidigt som vi i högre grad än idag, med kort framförhållning, anpassar produktionen, eller tillgången på el, efter behovet. Vi behöver helt enkelt bli bättre på att få balans mellan tillgång och efterfrågan. Det i sin tur leder till mindre variation i elpriset och långsiktigt lägre priser. Det enda vi säkert vet är att utvecklingen går i ett rasande tempo och vi måste stå rustade för att kunna hantera de utmaningar som väntar i framtiden. Inte minst för miljöns skull. Våra långsiktiga investeringsplaner handlar om att rusta vårt elnät för framtiden, när vi blir en del av en gemensam Europeisk elmarknad som lever upp till de långsiktiga miljökraven bland annat med hjälp av en väsentligt ökad grad av småskalig, lokal, elproduktion, säger Kjell Andersson, elnätschef. Kommunikationen i stadsnätet sker inte bara med ljusets hastighet, den sker utan någon nämnvärd energianvändning. Genom video- och bildmöten kan långa transporter undvikas, och ett systematiskt användande av fiber för kommunikation är kanske den viktigaste bieffekten av ett utbyggt stadsnät. Att vi vinner både tid och kostnader genom att undvika resor är en bonus vi får på köpet, säger Henrik Bernhardsson, stadsnätschef. u 28 augusti 2013 Seminarium om Dalarnas framtida bredband. u 2 september 2013 Videokonferensutrustning installeras för att minska transporterna mellan kontoren. u 7-8 september 2013 Vi deltar som sponsor och utställare på Siljans bomässa. u 13 september 2013 Fjärrvärmen i Leksand visar bra siffror vad gäller de lokala miljövärdena. u 26 september 2013 Utbildning i hjärt- och lungräddning samt L-ABC u 3-4 oktober 2013 Ledningsgruppen och styrelsen på strategidagar. u 14 oktober 2013 Många har ledigt denna vecka p g a älgjakt. 14 Dala Energi Årsredovisning 2013 Dala Energi Årsredovisning

9 ÄGARE En drivkraft för bygdens utveckling hjälp oss att göra visionen verklig Dala Energi har ett uppdrag från knappt aktieägare att förvalta och utveckla företaget till ett långsiktigt lönsamt energibolag med stark lokal förankring. Vårt existensberättigande bygger på att vi har nöjda kunder och nöjda ägare. Vår vision: Att vara en drivkraft för bygdens utveckling med ett medvetet engagemang för miljön vägleder oss. Det blandade ägandet med privata ägare och kommuner ger oss god förankring i bygden. Att förvalta och utveckla Dala Energi är ett stort ansvar som vilar på våra axlar, ett ansvar som vi bär med glädje och stolthet, och vi uppmanar fler som bor i vårt område att bli aktieägare. Handel med Dala Energis aktier sker på för den som är intresserad av handel med vår aktie. Varför äger du/ni aktier i Dala Energi? För mig som arbetar på Dala Energi är det viktigt att bolaget ägs lokalt av privata aktieägare. På så sätt kan beslut fattas för vår bygds bästa och vi kan bestämma själva vad eventuell vinst ska gå till. Ekonomer ser alltför kortsiktigt på ett bolags existensberättigande. Vi behöver långsiktighet, varaktighet och lokalt ägande för att kommuner, organisationer, företag och privatpersoner ska våga satsa. Ett lokalt ägande ger arbetstillfällen som tryggar framtida utveckling för oss som bor här. Bertil Ryss, aktieägare och distributionselektriker på Dala Energi Utdelningspolicy och utdelning Finansiellt ska Dala Energi koncernen ha möjlighet till en fortsatt god tillväxt av verksamheterna samt ha en beredskap att ta till vara affärsmöjligheter. Bolaget har som mål att upprätthålla en soliditet på minst 35%. För räkenskapsåret 2013 föreslår styrelsen att utdelning skall lämnas med 0,33 kronor per aktie. Styrelsens förslag motsvarar ca 35% av koncernens resultat efter skatt och 2,4% av koncernens egna kapital. Aktieägarinformation Dala Energi koncernens resultat presenteras i en delårsrapport fyra gånger per år vid varje kvartalsslut som läggs ut via alternativa aktiemarknaden och på vår hemsida 15 maj, 15 september, 14 november och 31 mars. Vi distribuerar en tryckt årsredovisning via post till alla aktieägare som så önskar. För oss i Rättviks kommun är det viktigt att ha kontroll över den infrastruktur som växer fram. Om människor ska kunna bo och arbeta i glesbygd är fungerande och prisvärd el och stadsnät nästan viktigare än det fysiska vägnätet. Det är också viktigt att driften av elnätet sköts professionellt bland annat med förebyggande arbete för att minimera risken för avbrott. Rent ekonomiskt har prisutvecklingen i vår kommun varit mycket gynnsam om vi jämför med vissa av våra grannkommuner. Där har storbolag tagit ut betydligt mer pengar för nyttjande av nätet. Lokalt ägande stärker vår region helt enkelt. Inge Östlund, Rättvik kommuns representant och ordförande i valberedningen för Dala Energi. Det är bättre att våra pengar stannar i Sverige, och jag tycker att Dala Energi sköter sitt uppdrag bra. De finns på nära håll om något skulle gå sönder, och så länge som jag har bott här i byn (sedan 1998) har vi aldrig haft några längre driftavbrott. Till att börja med var det svårt att få tag i aktier, men nu har jag och min fru lika många. Vissa tycker att det är krångligt att köpa aktier via Alternativa, men det tycker inte jag. Det är bara att öppna ett konto. Hans Persson, aktieägare och återvändare till Norr Lindberg, Leksand Rekordmånga på årsstämman i Tällberg Traditionsenligt hölls årsstämma i maj. Först förhandlingar, sedan middag och förstklassig underhållning. Så har det varit på senare år när Dala Energi kallar till årsstämma. Den 24 maj samlades 750 förväntansfulla aktieägare på Klockargården i Tällberg, den mest välbesökta stämman någonsin. Eftersom stämman är den enda gången på året som vi har tillfälle att gemensamt träffas med våra aktieägare försöker vi göra årsstämman till en verklig happening. Roligt att notera är att evenemanget växer varje år, säger Hans Bywall, vd för Dala Energi. Underhållningen på årsstämman 2013 passade väl in i den traditionella miljön. Trivalde, som består av Åsa Sundstedt, Slars Lisa Jöneberg och Anna Hanser Göras, spelade klassiska spelmanslåtar från Siljanstrakten med osedvanligt sväng och tryck. Frågor som handlar om kostnader och avgifter är alltid aktuellt när vi pratar med våra aktieägare och kunder. Men det blir också diskussioner som handlar om allt från vindkraftens vara eller inte vara till vardagliga energipolitiska frågor, engagemanget är stort, säger Hans Bywall. Den välbesökta årstämman i Tällberg förgylldes av trion Trivalde: Åsa Lundstedt, Slars Lisa Jöneberg och Anna Hanser Göras u 22 oktober 2013 Miljöpartiet lånar elbilen till sitt höstmöte. u 20 november 2013 Personaldag med inriktning på medarbetarutveckling. u 22 november 2013 Vi sponsrar Mockfjärds Atletklubb, Tällbergsbyarnas Golfklubb, Leksands Medeltidsförening, Gagnefs Idrottsförening. u 9 december 2013 Tidig julklapp till våra fjärrvärmekunder vi höjer inte priset efter nyår. u 16 december 2013 Efter ovädren i Jämtland lånar vi ut personal till Jämtkraft för efterarbete. u 18 december 2013 Sappa ny tjänsteleverantör i stadsnätet. u 18 december 2013 Efter katastrofen i Filippinerna skänker personalen kr till Läkare utan gränser. 16 Dala Energi Årsredovisning 2013 Dala Energi Årsredovisning

10 Rättvik Leksand Gagnef VÅR VISION: En drivkraft för bygdens utveckling med ett medvetet engagemang för miljön. Säter 18 Dala Energi Årsredovisning 2013 Dala Energi Årsredovisning

11 Ledningsgruppen Dala Energi Förvaltningsberättelse Hans Bywall VD och koncernchef samt tf värmechef Född 1959 Anställd 2006 Ledamot i Dala Kraft AB, Dala Vindkraft ek förening samt styrelsesuppleant i Dala Vind AB. Tidigare utvecklingschef, värmechef och affärschef på Gävle Energi AB, Aktieinnehav:4 750 Camilla Ollas Hampus Personalchef sedan hösten 2011 Född 1980 Anställd 1999 Ekonomistudier på Högskolan Dalarna, Tidigare verksam på kundserviceavdelningen och ekonomiavdelningen. Aktieinnehav:1 100 Henrik Bernhardsson Stadsnätschef Född 1974 Anställd 2013 Utbildning: Dataingenjör Tidigare IT och Stadsnätschef på Elverket i Vallentuna AB. Även förflutet som konsult och produktutveckling inom FTTH, Fiber To The Home, bland annat på Ericsson. Aktieinnehav: 0 Kjell Andersson Elnätschef Född 1959 Anställd 2008 Tidigare chef för Service & Eftermarknad samt Produktchef på ABB i Västerås. Aktieinnehav: Hanna Hastegård Kundservicechef och informationsansvarig Född 1962 Anställd 2011 t. o. m november 2013 Informatör och produktionsledare på Trafikverket. Produktionsplanerare på Sveriges Television i Falun och scripta och bildproducent för teckenspråkiga program i Leksand. Aktieinnehav: 0 Susanne Juhl Ekonomichef sedan hösten 2011 Född 1967 Anställd 2010 Civilekonom, Karlstads universitet. Tidigare verksam som auktoriserad redovisningskonsult på Pwc, Aktieinnehav: 0 Information om verksamheten Bolaget producerar, utnyttjar och tillhandahåller energi samt idkar därmed förenlig verksamhet främst genom sina olika dotterbolag i koncernen. Bolaget äger och driver optofibernät för uthyrning av svartfiber och kapacitet. Dotterbolaget Dala Nät AB och dess koncernbolag Dala Energi Elnät AB:s och Dala Elnät AB:s verksamhet består av distribution och mätning av elkraft inom Gagnefs, Leksands, Rättvik och Säters kommuner samt mindre områden i Mora, Orsa, Falun och Borlänge kommuner. Bolagen producerar elkraft i 7 st mindre vattenkraftverk för att minska inköpet av råkraft för täckande av nätförlusterna. Bolagen bedriver som sidoordnad verksamhet ny- och ombyggnad av kunders elanläggningar. Dala Energi Värme AB:s verksamhet omfattar produktion och försäljning av värme i Leksand och i Insjön. Ägarförhållanden ägde Rättviks kommunhus AB aktier (20,89 %), Leksands kommun aktier (20,88 %) och Gagnefs kommun aktier (6,16 %). Övriga aktier är fördelade på aktieägare varav de största är Capital Cube AB aktier (5,20%), Per Anders Westling aktier (0,78%), Ingemar Bobäck aktier (0,37%), Torbjörn Fredin aktier (0,34%), Bertil Ryss aktier (0,33%), och Jan Bobäck aktier (0,33%). Koncernstruktur Bolaget är ett moderbolag i en koncern med de helägda dotterbolagen Dala Energi Värme AB, org nr , Dalfors Kraft AB, org nr , Dala Datanät AB, org nr och den helägda koncernen Dala Nät AB, org nr , med de helägda koncernbolagen Dala Energi Elnät AB och Dala Elnät AB. Eldistribution Nättariffer Nätföretagens intäkter består av nättariffer. Elmarknadsinspektionen granskar och godkänner nätbolagens intäkter i förväg för fyraårsperioder från Detta gäller alla lokala och regionala nät. Tillsynen har delvis tillkommit för att stärka kundernas ställning gentemot nätbolagen som är legala monopol. Elnätsutbyggnad Under 2013 har det skett en fortsatt vädersäkring av elnätet genom förstärkningar och ombyggningar av luftledningsnätet. Vattenkraftproduktionen Bolaget producerar elkraft i sju mindre vattenkraftstationer. Elproduktionen från stationerna har varit liten på grund av låga vattennivåer och uppgick till 2,7 GWh (9,3 GWh). Elcertifikaten för vattenkraftstationerna har löpt ut och utredning avseende möjligheten att erhålla nya pågår. Stadsnät Bolagets stadsnät, baserat på fiber, finns i Säters, Leksands, Rättviks och Gagnefs tätorter och byggs ut i rask takt. Bolaget har fått i uppdrag att bygga bredbandsnät till landsbygden av kommunerna i Rättvik, Leksand och Gagnef som erhållit EU-medel för projektet. Projektet har pågått under tre år med slutdatum Stadsnätet klarar stora informationsmängder och kvalificerade kommunikationstjänster inom främst Internet, TV, video och IP-telefoni. Stadsnätet är ett öppet fibernät där kunderna kan välja tjänster från många olika tjänsteoperatörer. Idag finns kunder inom företag, bostadsbolag, bostadsrättsföreningar och samfällighetsföreningar. Under året har 221 st villor, 32 st företag och 2 st bostadsrättsföreningar anslutit sig till stadsnätet. Verksamheten under räkenskapsåret Fjärrvärme Fjärrvärme levereras till industrifastigheter, flerfamiljshus, förvaltningslokaler, skolor och småhus. Vid årsskiftet hade bolaget 476 (455) kunder, varav 440 (420) i Leksand och 36 (35) i Insjön. I Insjön uppgår kulvertnätet till 6,9 km (6,6) och i Leksand till 30,9 km (30,5). Produktionen av fjärrvärmen sker huvudsakligen med flis men kompletteras med olja och el vid låga utetemperaturer vintertid och när underhåll av biobränslepannor sker. Under 2013 har fjärrvärmen i Leksand producerats med 98% (99) flis och 2% (1) olja. I Insjön har fjärrvärmen producerats med 33% (42) flis, 0% (1) olja och 67% (57) pellets. Miljöpåverkan Koncernen Bolag i koncernen bedriver tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet enligt miljöskyddslagen. Tillståndsplikten avser värmeproduktionsanläggningen i Limhagen. Anmälningsplikten avser värmeproduktionen i gamla panncentralen i Leksand och i Insjön. 20 Dala Energi Årsredovisning 2013 Dala Energi Årsredovisning

12 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Risker och osäkerhetsfaktorer Koncernen De enskilt största riskerna som finns i elnätsbolagens verksamhet är driftstörningar av olika slag såsom elnätsavbrott, vilket är något som nästan uteslutande är relaterat till kraftiga oväder. Regeringen har fastställt en lag om att alla elkunder har rätt till timmätning från och med den 1 oktober Innebörden i lagen är att alla som har ett avtal med en elhandlare, som bygger på timmätning, skall få en ny elmätare senast tre månader efter begäran. För koncernen kan innebörden bli stora investeringar i mätare och system för mätvärdesinsamling i framtiden. Det råder dock osäkerhet kring omfattningen som är helt beroende av hur många kunder som kräver timmätning. Elhandeln i intressebolaget Dalakraft AB är en riskfylld verksamhet vilket framgår av tidigare års resultat. Försäljning Koncernen Nettoomsättningen har under räkenskapsåret uppgått till 236 Mkr (248). Omsättning av el på nätet, dvs inlevererat från regionnätet samt producerat av egna och närliggande småkraftstationer var 554 GWh (564). Värmeleveranserna uppgick till 41,5 GWh (43,4). Moderbolaget Nettoomsättningen har under räkenskapsåret uppgått till 18,5 Mkr (33). I föregående års siffror ingick EU projektet som ökade såväl intäkterna som kostnaderna. Största delen av årets omsättning omfattar intäkter från hyra av svartfiber, kapacitet samt kickback från våra leverantörer men också anslutningsavgifter. Investeringar Koncernen Investeringsnivån har varit normal under Totalt investerades 60 Mkr (48) i materiella och immateriella anläggningstillgångar i koncernens bolag. I elnätet investerades 36 Mkr (31) avseende normal upprustning och utbyggnad av eldistributionsnät. I värmebolaget har 2,5 Mkr (6,3) investerats totalt varav 2,4 Mkr avser nya anslutningar och serviser. Moderbolaget Bolagets investeringar i materiella anläggningstillgångar avser fortsatt utbyggnad av stadsnätet (bredband) och uppgår till 21,4 Mkr (10,7). Flerårsjämförelse Koncernens ekonomiska utveckling i sammandrag. Nyckeltalsdefinitioner framgår av not Nettoomsättning i Mkr Resultat efter finansiella poster i Mkr Balansomslutning i Mkr Rörelsemarginal % Vinstmarginal % Soliditet % Avkastning på totalt kapital % Avkastning på eget kapital % Vinst per aktie kr 0,94 2,08 0,10 0,38 0,93 Substansvärde kr per aktie 14:00 13:39 11:60 11:80 11:23 Antal helårstjänster Resultat och ställning Moderbolagets resultat efter finansiella poster uppgår till tkr (-7 032). Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserade vinstmedel Erhållna koncernbidrag Lämnade koncernbidrag Skatteeffekt koncernbidrag Årets resultat Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att till aktieägarna utdelas 0,33 kr/aktie i ny räkning överförs Koncernen Resultatet av koncernens och moderbolagets verksamhet samt ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår i övrigt av efterföljande resultaträkningar och balansräkningar med noter. Styrelsens yttrande över den föreslagna utdelningen Soliditeten är mot bakgrund av att bolagets och koncernens verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet betryggande. Likviditeten i bolaget och koncernen bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå. Styrelsens uppfattning är att den föreslagna värdeöverföringen i form av koncernbidrag och utdelningen till aktieägarna ej hindrar bolaget och övriga i koncernen ingående bolag, från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna värdeöverföringen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap st (försiktighetsregeln). Upprättad årsredovisning innebär att ett koncernbidrag på tkr har lämnats till dotterbolaget Dala Energi Värme AB samt 312 tkr till dotterbolaget Dalfors Kraft AB. Utdelningen kommer att utbetalas Dala Energi Årsredovisning 2013 Dala Energi Årsredovisning

13 Resultaträkningar Koncernen Moderbolaget tkr Not 1 Rörelsens intäkter m m Nettoomsättning 2, Aktiverat arbete för egen räkning SUMMA INTÄKTER Rörelsens kostnader Transiteringskostnader Direkta kostnader Övriga externa kostnader 3, 4, Personalkostnader Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar SUMMA RÖRELSENS KOSTNADER RÖRELSERESULTAT Finansiella intäkter och kostnader Resultat från andelar i intresseföretag Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Minoritetsandelar i årets resultat -2-5 ÅRETS RESULTAT Dala Energi Årsredovisning

14 Balansräkningar Balansräkningar Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget tkr Not 1 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Övriga immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Produktionsanläggningar Distributionsanläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Andelar i koncernföretag SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Varulager m m Förnödenheter och bränsle Kortfristiga fordringar Kundfordringar Aktuella skattefordringar Fordringar hos koncernföretag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och Bank SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR tkr Not 1 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 16 Aktiekapital Bundna reserver Fria reserver Årets resultat Bundet eget kapital Aktiekapital Reservfond Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets förlust SUMMA EGET KAPITAL Minoritetsintresse Minoritetsintressen Avsättningar Avsättningar för skatter Övriga avsättningar Obeskattade reserver 17, Summa avsättningar/obeskattade reserver Långfristiga skulder 18 Skulder till kreditinstitut Övriga skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Leverantörskulder Skulder till koncernföretag Checkräkningskredit Skatteskulder 239 Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser 26 Inga Inga Dala Energi Årsredovisning 2013 Dala Energi Årsredovisning

15 Kassaflödesanalyser Koncernen Moderbolaget tkr Not 1 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Rörelseresultat före finansiella poster Avskrivningar Övriga ej likviditetspåverkande poster Erhållen ränta Erlagd ränta Betald/återbetald inkomstskatt Minskning/ökning varulager Ökning/minskning kundfordringar Minskning/ökning övriga kortfristiga fordringar Minskning/ökning leverantörsskulder Ökning/minskning övriga kortfristiga skulder KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av dotterbolag -100 Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Investeringar i materiella anläggningstillgångar Investeringar i finansiella anläggningstillgångar Amortering av finansiella anläggningstillgångar KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Förändring checkräkningskredit Amortering av lån Utbetald utdelning Erhållet/lämnat koncernbidrag KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT Dala Energi Årsredovisning 2013

16 Noter Noter Noter, gemensamma för moderbolag och koncern Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Bolagets årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd, förutom BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag (K2-reglerna) och BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3-reglerna). Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år. Koncernredovisning I koncernredovisningen ingår dotterbolag där moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 % av rösterna, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande. Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet. Under året förvärvade bolag inkluderas i koncernredovisningen med belopp avseende tiden efter förvärvet. Resultat från under året sålda bolag har inkluderats i koncernens resultaträkning för tiden fram till tidpunkten för avyttringen. Internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet. I koncernens resultaträkning redovisas minoritetens andel i årets resultat. Minoritetens andel i dotterbolags kapital redovisas i separat post i koncernens balansräkning. I moderbolagets bokslut redovisas andelar i koncernföretag till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Som utdelning från dotterbolag redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Vid olika värdering av tillgångar och skulder på koncern- och bolagsnivå beaktas skatteeffekten, vilken redovisas som avsättning för skatter. Intresseföretagsredovisning Som intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag men där moderbolaget direkt eller indirekt innehar minst 20 % av rösterna för samtliga andelar. I koncernens bokslut redovisas andelar i intresseföretag enligt den s k kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelar i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med koncernens andel av förändringen i intresseföretagets nettotillgångar. I koncernens resultaträkning ingår koncernens andel av intresseföretagets resultat. Ej utdelad ackumulerad vinstandel hänförlig till intresseföretag redovisas i koncernbalansräkningen som kapitalandelsfond under bundna reserver. I moderbolagets bokslut redovisas andelar i intresseföretag till anskaffningsvärde. Som intäkt från intresseföretag redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Intäkter Intäkter från försäljning av tjänster och varor redovisas vid leveranserna. Försäljningen redovisas netto efter avdrag för mervärdesskatt. Anslutningsavgifter redovisas som intäkt till den del som inte täcker framtida åtaganden. Ränteintäkter redovisas i enlighet med effektiv avkastning. Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt, förändringar i uppskjuten skatt samt andel i intressebolags skatt. Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. De temporära skillnaderna avser i huvudsak distributionsanläggningar och andel i intressebolag. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag redovisas inte i Dala Energi AB:s koncernredovisning då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid. I moderbolaget redovisas på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna. Lånekostnader Lånekostnader belastar resultatet under den period till vilken de hänför sig till. Säkring av koncernens räntebindning Avtal om en så kallad ränteswap skyddar koncernen mot ränteförändringar. Eventuell ränteskillnad som ska erhållas eller erläggas på grund av en ränteswap, redovisas i posten Räntekostnader, och periodiseras över avtalstiden. De nominella beloppen på koncernens utestående ränteswappar per 31 december uppgick till 150 Mkr (250). Fordringar Fordringar upptas till det belopp, som efter individuell bedömning beräknas bli betalt. Varulager Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Lager av flis och olja har värderats till anskaffningsvärdet. Immateriella och materiella anläggningstillgångar Immateriella och materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader. Immateriella och materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av immateriella och materiella tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas: Immateriella anläggningstillgångar Kontorsbyggnader Industribyggnader Markanläggningar Produktionsanläggningar Distributionsanläggningar Inventarier, verktyg och installationer 5 år år år 20 år år år 3-8 år Leasingavtal Samtliga leasingavtal är operationella och redovisas som hyresavtal. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar samt för moderbolaget avräkningstransaktioner med dotterbolagen. Som likvida medel klassificeras kassa- och banktillgodohavanden. Nyckeltalsdefinitioner Rörelsemarginal Rörelseresultat i förhållande till nettoomsättningen. Vinstmarginal Rörelseresultat plus finansiella intäkter i förhållande till nettoomsättningen. Soliditet Eget kapital i förhållande till balansomslutningen. Avkastning på totalt kapital Resultat före avdrag för räntekostnader i förhållande till balansomslutningen. Avkastning på eget kapital Resultat efter finansiella poster i förhållande till eget kapital. 30 Dala Energi Årsredovisning 2013 Dala Energi Årsredovisning

17 Noter Noter Not 2 Intäkternas fördelning Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget I nettoomsättningen ingår intäkter från: Stadsnät Elnät Värme Tjänster Hyror SUMMA Not 3 Ersättning till revisorerna Koncernen Moderbolaget Öhrlings Pricewaterhouse Coopers Revisionsuppdraget Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget Skatterådgivning 3 Övriga tjänster SUMMA Not 4 Personal Koncernen Moderbolaget Medelantalet anställda Kvinnor Män Styrelseledamöter och ledande befattningshavare Antal styrelseledamöter på balansdagen Kvinnor Män TOTALT Antal verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare Kvinnor Män TOTALT Styrelsen Koncernen Åke Söderman, ordförande Göran Pers, ledamot Anders Ahlgren, ledamot Lena Dahlgren, ledamot t o m Håkan Blomdahl, ledamot fr.o.m Jonny Jones, ledamot Anders Nygårdh, ledamot Ulrika Liljeberg, ledamot Torsten Björ, arbetstagarrepresentant 9 8 Bertil Ryss, arbetstagarrepresentant 9 8 SUMMA STYRELSEN TOTALT Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader Löner och ersättningar till styrelsen, ledande befattningshavare och verkställande direktören Löner och ersättningar till övriga anställda Totala löner och ersättningar Sociala avgifter enligt lag och avtal Pensionskostnader för styrelsen, ledande befattningshavare och verkställande direktören Pensionskostnader för övriga anställda TOTALT Ersättningar till styrelse Till styrelsens ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Arvodet utgår i form av lön. Pension eller övriga incitamentsprogram utgår ej till bolagets styrelse. Ersättningar till VD Ersättningar till VD har utgjorts av grundlön, bilförmån och pensionspremier. Grundlönen uppgick till tkr (910), bilförmån till 53 tkr (54) och inbetalda pensionspremier till 331 tkr (323). Något avgångsvederlag förutom sedvanlig uppsägningstid med högst sex månader, om uppsägning sker på initiativ av VD, och högst ett år om uppsägning sker på initiativ av Koncernen finns inte avtalat. Ersättningar till ledande befattningshavare Ersättningar till andra ledande befattningshavare har utgjorts av grundlön, bilförmån och pensionspremier. Med andra ledande befattningshavare avses de sex personer som tillsammans med VD under räkenskapsåret utgjort koncernledning. Ledande befattningshavares grundlöner har uppgått till tkr (3 005), bilförmån till 35 tkr (46) och inbetalda pensionspremier till 508 tkr (450). Lön och övriga ersättningar till VD beslutas av styrelsen och revideras en gång per år. För andra ledande befattningshavare beslutas löner och övriga ersättningar av VD. 32 Dala Energi Årsredovisning 2013 Dala Energi Årsredovisning

18 Noter Not 5 Resultat från andelar i intresseföretag Koncernen Moderbolaget Resultatandel i Dalakraft AB Avskrivning övervärde -833 SUMMA Not 6 Ränteintäkter och liknande resultatposter Koncernen Moderbolaget Utdelningar Ränteintäkter SUMMA Varav avseende koncernföretag Not 7 Skatt på årets resultat Koncernen Moderbolaget Aktuell skatt för året Uppskjuten skatt Uppskjuten skatteintäkt till följd av ändrad skattesats Skatteeffekt koncernbidrag SUMMA * varav skatteeffekt av schablonränta på periodiseringsfond 4 22 Noter Not 8 Immateriella anläggningstillgångar Koncernen Moderbolaget Ingående anskaffningsvärden Årets förändringar -Inköp Omklassificeringar 713 UTGÅENDE ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN Ingående avskrivningar Årets förändringar -Årets avskrivningar UTGÅENDE ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR UTGÅENDE RESTVÄRDE ENLIGT PLAN Not 9 Byggnader och mark Koncernen Moderbolaget Ingående anskaffningsvärden Årets förändringar -Försäljningar och utrangeringar -60 UTGÅENDE ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN Ingående avskrivningar Årets förändringar -Försäljningar och utrangeringar 60 -Årets avskrivningar UTGÅENDE ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR UTGÅENDE RESTVÄRDE ENLIGT PLAN Dala Energi Årsredovisning 2013 Dala Energi Årsredovisning

19 Noter Not 10 Produktionsanläggningar Koncernen Ingående anskaffningsvärden Årets förändringar -Inköp Försäljningar och utrangeringar Omklassificeringar UTGÅENDE ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN Ingående avskrivningar Årets förändringar -Försäljningar och utrangeringar 376 -Årets avskrivningar UTGÅENDE ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR RESTVÄRDE ENLIGT PLAN Noter Not 12 Inventarier, verktyg och installationer Koncernen Moderbolaget Ingående anskaffningsvärden Årets förändringar -Inköp Försäljningar och utrangeringar UTGÅENDE ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN Ingående avskrivningar Årets förändringar -Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar UTGÅENDE ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR UTGÅENDE RESTVÄRDE ENLIGT PLAN Pågående arbete produktionsanläggning Omklassificeringar -258 UTGÅENDE RESTVÄRDE ENLIGT PLAN Not 11 Distributionsanläggningar Koncernen Moderbolaget Ingående anskaffningsvärden Årets förändringar -Inköp Försäljningar och utrangeringar Omklassificeringar UTGÅENDE ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN Ingående avskrivningar Årets förändringar -Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar UTGÅENDE ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR RESTVÄRDE ENLIGT PLAN Pågående arbeten distributionsnät Omklassificeringar UTGÅENDE RESTVÄRDE ENLIGT PLAN Not 13 Pågående nyanläggningar Koncernen Moderbolaget Ingående nedlagda kostnader Under året nedlagda kostnader Under året genomförda omfördelningar Omklassificeringar UTGÅENDE PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR Not 14 Andelar i intresseföretag KONCERNEN ORG NR SÄTE KAPITALANDEL (%) Dalakraft AB Rättvik 24,04 (24,04) MODERBOLAGET Rösträttsandel % Antal andelar Direkt ägda Dalakraft AB 24,04 (24,04) ( ) Koncernen Moderbolaget Ingående anskaffningsvärden Årets förvärv Resultatandel Avskrivning övervärde -833 UTGÅENDE REDOVISAT VÄRDE Dala Energi Årsredovisning 2013 Dala Energi Årsredovisning

20 Noter Not 15 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncernen Moderbolaget Upplupna nätintäkter Upplupna värmeintäkter Upplupna anslutningsavgifter Övriga poster SUMMA Not 16 Förändring av eget kapital Fria reserver Bundna Kapital- och årets Summa KONCERNEN Aktiekapital reserver andelsfond resultat eget kapital Eget kapital Utdelning enligt beslut av årsstämma Förskjutningar mellan bundna och fria reserver Förändring av minoritetens andel 7 7 Årets resultat Eget kapital Utdelning enligt beslut av årsstämman Förskjutningar mellan bundna och fria reserver Årets resultat Eget kapital Fritt eget Summa MODERBOLAGET Aktiekapital Reservfond kapital eget kapital Eget kapital Utdelning enligt beslut av årsstämma Erhållna koncernbidrag Lämnade koncernbidrag Skatteeffekt koncernbidrag Årets resultat Eget kapital Utdelning enligt beslut av årsstämman Erhållna koncernbidrag Lämnade koncernbidrag Skatteeffekt koncernbidrag Årets resultat Eget kapital Noter Not 17 Uppskjuten skatt Skillnaden i moderbolaget mellan å ena sidan den inkomstskatt som har redovisats i resultaträkningen under räkenskapsåret och tidigare räkenskapsår samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper sig på verksamheten för dessa år utgörs av uppskjuten skatt på obeskattade reserver med tkr (4 943 tkr). Uppskjuten skatt i koncernen uppgår till tkr ( ) och redovisas i posten avsättningar och avser skatt på obeskattade reserver och på koncernmässiga övervärden. Not 18 Upplåning Koncernen Moderbolaget Den del av långfristiga skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen. Skulder till kreditinstitut Övriga skulder SUMMA Not 19 Checkräkningskredit Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår till 10 Mkr (10) och på plusgirot till 30 Mkr (30) i koncernen. Not 20 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen Moderbolaget Upplupna kostnader Upplupna personalkostnader Upplupna räntor SUMMA Not 21 Ställda säkerheter Koncernen Moderbolaget För egna avsättningar och skulder Avseende Skulder till kreditinstitut -Fastighetsinteckningar Företagsinteckningar Aktier i dotterföretag SUMMA STÄLLDA SÄKERHETER Aktiekapitalet består av A-aktier med kvotvärde 0,5 kr 38 Dala Energi Årsredovisning 2013 Dala Energi Årsredovisning