Till Färgelanda kommun och berörda angående vindparks planer.

Transkript

1 Göketorp Segmon 20 l Dalslandskomunernas kummunalförbund Dalsland Center Håverud vindbruk@dalsland.se Till Färgelanda kommun och berörda angående vindparks planer. Jag skriver det här brevet för att uttrycka min oro över det väntade beslutet om vindkraftspark Kroppefjäll där min släktgård befinner sig. Kroppefjäll bedöms som huvudsakligen vara ett område med stora naturvärden och ha stort värde för friluftsliv helt enligt ÖP 06. Kulturmiljön kommer att förändras radikalt för området samtidigt som området bedöms som riksintresse inkl stora opåverkade områden. Jag har förstått att anledningen är att tillgodose riksdagens beslut om energipolitiken för att underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle, där elförsörjningen grundas på användningen av varaktiga, helst inhemska och förnyelsebara energikällor. Jag anser däremot att de eventuella fördelarna med vindkraftsparken inte alls uppväger de nackdelar som beslutet skulle medföra. Då rekommenderade bebyggelse är ett tyst område med både pennanent boende, sommargäster och rikligt friluftsliv som önskar ljud från naturen med bl.a. fågelkvitter och lövsus. Ett tyst område motverkar även stress och skapar trivsel. I framtiden kommer bullerfria zoner att vara ovanliga och eftertraktade platser. Det är därför mycket viktigt att värna om de områden som ännu är relativt fria från mänskligt buller som kommer och är eftertraktade områden nu och i framtiden.

2 l - Vindkraft, å andra sidan, skapar syn- och hörselintryck som påverkar oss alla negativt. Enligt centrum för Vind kraftsinformation faktablad 4 så brukar ljudemissionen för vindkraftanläggning ligga mellan 95 och 105 dba. Ett diskotek har ca 100dBA, ett modernt kylskåp dba. Detta innebär totalt att det är mycket svårt att nå Naturvårdsverkets riktvärden Externa industribuller-allmänna råd(snv RR 1978:5) som reglerar vilka ljudnivåer som tillåts. De högsta värden som tillåts nattetid är 40 dba vid bostäder och 35 dba vid planlagd fritidsbebyggelse och områden för rörligt friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor. I Länsstyrelsens planeringsunderlag Vindkraftsanläggningar i Värmlands län nr 2006: 15 framhävs att reflexer och skuggningar kan uppfattas som störande på relativt stora avstånd. Enligt centrum för Vind kraftsinformation faktablad 4 där ljudemissionen för vindkraftanläggning ligger mellan 95 och 105 dba. Behövs minst ett avstånd på 775 m för att kunna uppnå immissionen på 35dBA. Försiktighetsprincipen bör därför råda då även i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter (LFS2008:47) skall höga byggnader, master etc. vara försedda med hinderbelysning. Detta innebär att vindkraftverk skall vara försedda med ett blinkande högintensivt vitt ljus som kan störa närboende och friluftslivet dygnet runt. Elektromagnetiska och radiofrekventa fålt samt kraftledningar finns det för närvarande inga gränsvärden för statistik eller kraftfrekventa magnetfålt men Strålskyddsinstitutet håller på att förbereda föreskrifter och allmännaråd. Socialstyrelsen har i meddelandeblad juni 2005 redovisat att stor osäkerhet fortfarande råder men att det finns en ökad leukemirisk om man utsätts för magnetfålt. Då kraftkabel måste framdrags i området så kommer det uppstå påverkan av kraftfrekventa magnetfåit. 2

3 Vindkraftverken har de senaste åren blivit högre och med större effekter. För att kunna utnyttja den vindkapacitet 7,3-7,7 mls kan medföra att vindkraftsverk på uppåt 130 m i navhöjd med rotordiameter om 120 m kan monteras för att ge en effekt på 6 MW/st 150 l1l _,J.t._:;_'''PtSii_fitBfi''{fn.I;-"'-' -.. E 120..,,:;iL."..!,-..lItiti 11III to Il)., Q) E 60!:tJI. ;;\ fw,;;!.tt.'h.i;.t1ri:rr/ II.2 30 ;i\w'(!'j0 tl'iir 'r{{'1f'f.l'1f"f;" "\i1t11iai)i _ c.:q i;gi7ji::.-;:?!ki Navhöjd (m) Rotordiameter (m) 0.2 0,6 1,5 3 6 Effekt (MW) Säffle kommun har idag reviderat vindkraft planerna rejält, enligt VF Vi har tagit hänsyn till vad /oka/befo/liningen anfärt. Det blirfärre vindkraftverk ifärre områden, säger Daniel Bäckström(C), kommunalråd i Säffle. En minskning från 200 till 60 vindkraftverk har fått tillstånd. God och trivsam stadsplanering ökar byggnadernas värde på fastighetsmarknaden,' och lockar dessutom besökare och turister till kommunen. Vindkraftparker, å andra sidan, sänker fastighetsvärdet och fungerar avskräckande på turister. Är en vindlaaftpark i detta område verkligen värt detta för Färgelanda kommun? Vänliga hälsningar Johnny Jacobsson 3

4 Publicerad: Jordbruksaktuellt Varför ska vi bygga vindkraftverk i Sverige? Visst ska vi värna om vår miljö. I det internationellamiljöarbetetinom EU har Sverige åtagit sig att fram till år 2020 nå målet med 50 procent användningav förnyelsebarenergi och utsläppav koldioxidska ha minskat med 40 procent räknat från 1990.Men dessa miljörnål som bakgrundundrarhur våra politiker och den rådgivandeenergimyndighetentänkt att den stora satsningenpå elproduktionfrån vindkraftverkska ingå i vårt energisamhälle. Hur ska ökad användning av förnyelsebar el kunna ske när landets elsektor har växande årligt överskott. Miljönytta uppstår först då ett utbyte sker till mindre miljöbelastning. Enligt handläggare på Energimyndigheten beräknas elkonsumtionen i landet inte öka inom överskådlig tid, trots att andra energiformer kommer att ersätta med el. Landet elproduktion kommer från vattenkraft, kärnkraft och biobränsle och betraktas vara till 97 procent fri från klimatstörande gaser eller andra luftföroreningar. Alltså kan el från vindkraftverk inte ersätta någon av dessa och skapa klimatnytta. Satsningen blir ett slag i luften! Hur ska miljövänlig balanskraft skapas? Energimyndighet har säkerhet i tillförsel som ett viktigt argument för energiformens kvalitet. Denna egenskap saknar vindkraftverken på grund av vindens slumpmässiga förekomst. Annan elproduktion som kan sättas in snabbt måste tillföras två tredjedelar av året då verken inte producerar. Här i Mälardalen hade vi en mörk och kall vinter med vind endast under tre dagar mellan jul och 27 mars och kraftvärmeverken gav oss värme och el.. Hur mycket kommer vindkraftssatsningen att kosta oss samhällsmedborgare? El-certifikat har i politiska debatter beskrivits som något slags trollformel för att"stödja förnyelsebar elproduktion, men i själva verket en skatt som tas ut på elnotan från alla svenska hushåu och lätta industrin. Tillsammans betalar vi ca 7,5 miljarder per år inklusive moms för att stödja 15 terrawatttimmar förnyelsebar el med certifikat. Ska då hushållen och konkultenskraften i industrin belastas med ytterligare 15 miljarder per år, som den matematiska uppräkningen ger, om vindkraftselen ska öka med 30 terrawattimmar? Till detta kommer starkt ökas nätkostnad på grund av krav på omfattandeombyggnad av kraftnätet och produktion av balanskraft. Investeringssummor om 30 till 40 miljarder kronor har nämnts från Svenska Kraftnät. Energiformen el är en färskvaraoch måste förbrukas vid produktion. Ska landet då bygga fler kostsammaöverföringskablartill utlandetså de vinstdrivande vindkraft-bolagenkan exporterasin produktmed skattestöd från det svenska samhället? Under året har detta stöd gett cirka: 30 öre per kilowattimme i produktionstillskott,vilket utgjortmer än 50 procentav produktpriset. Export av energiråvara bör i första hand ske som skogsråvara enligt tidigare enligt tidigare tidningsartikel från miljöanalytiker Thomas Karlsson. Stor miljönytta kan skapas genom att ersätta kol med en leveranssäker skogsråvara. Skogsproduktionen är redan uppbyggd i sin infrastruktur och en utökning kan ske med låg miljöbelastning och ger stadigvarande arbetstillfällen.

5 För att nå de nationella miljömålen måste inriktningen fokuseras på hur användningen av energi sker på minsta miljöbelastande sätt menar professor på Stockholms Tekniska högskola. I dagsläget sveper propagandan för energiproduktion från förnyelsebara energikällor fram som frälsningsläror.. Det är gott och väl att visa på möjligheter men man ska ha i åtanke att detta tillhör den miljöbelastande delen. Miljönytta uppstår först vid en klok implementering i vårt energisamhälle. Vindkraftsatsningen riskerar att enbart bli en miljöbelastande överproduktion för landet. Arne Lövgren, Naturbrukslärare Strängnäs kommun

6 OBEROEN DE ELTEKNISK TIDSKRIFT. ÅR GÅNG 80. NR OCH ORSAKAR OMFATTANDE STORNINGAR PA ElNATET '.schens nätplats: ~RNKRAFT. AVLÄSNING VARJE MÅNAD STAMNÄTSTARIFFENHÖJS RTKASTADE MILJARDER?.. MFK: FRÅN AVVECKLINGTILL UTVECKLING

7 Elbranschen 3/2009,Svindyrt och onödigt \~ Ny storskalig kraftproduktion ska byggas i områden där det råder effektbrist. Det var i alla fall intentionen bakom den nu gällande ellagen som trädde i kraft den 1 januari 1996 när ejmarknaden omreglerades. Den nya lagen ersatte den gamla från 1902 som i praktiken hade varit med sedan Sverige elektrifierades. OMRI!GLERINGENinnebar att kunderna själva skulle få välja elleverantör. Elbörsen NordPool i Oslo blev marknadsplats. Distributionen fortsatte att vara ett (naturligt) monopol och det nätbolag som har koncession svarar för och debiterar transporten av el ut till användarna. Stora förluster i nåten Grundtanken bakon'i'den nya ellagen var att slutkunderna skulle få lägsta möjliga elpris. För att åstadkomma detta skulle nya stora produktionsanläggningar placeras nära befolkningscentra eftersom överföringavel är förenad med förluster på nätet. I stamnätets 400 kv-ledningar försvinnerungefär 2-3 procent, i regionnätets 110/130 kv-ledningar ytterligarenågon procent och i lokalnäten kan förlusterna vara solstora som 6-10 procent beroende på elledningarnas kvalitet. Förlusterna blir tydliga när man jämför inmatad el med uttagen el. Dessa Förluster nu\ste nätägaren stå för och köpa el för att kompensera förlusterna i systemet. Nätägaren måste kunna levererasamma mängd el som man har tagit emot. Förlusten ger kunderna el! onödigt högt elpris om ny stor elproduktion byggs långt från landets bristområden som är södra Sverigeoch västkusten. Norrland försörjs helt av vat. tenkraften frän älvarna. Ungefär hälften används, den andra halvan skickas på stamnätet söderui till Mellansverige. Kärnkraftverket Forsmark försäljer i grova drag östra Svealand och stockholmsområdet, kärnkraftverken Oskarshamn och Ringhals Försörjer resterande delar av.s,'ealand och Götaland. Problemet är Inte elbrfst. Det talas ibland felaktigt om att vi har elbrist i Sverige, men den risken är inte överhängande. Däremot är risken betydligt större föreffektbrist.den svenska elproduktionen räcker kanske inte till när det är svinkallt en vinterdag i januari. och både samhället och industrierna använder mycketel. Då kan en hel region i landet svartna: Det har hänt förut och kommer säkerligenatt hända igen. Folk i allmänhet har svårt att skilja p:i effekt och energi. EFfekt är det som produceras och används just nu och effek-' ten mäts som bekant i t.ex. megawatt. Energi däremot mäts över en tidsenhet, Lex. förbrukning per timme, och då talar vi om megawattimmar. När det gäller förlusterna i elnätet räknar Svenska Kraftnät i snitt med att sex procent av den el som produceras i landet går Förlorad. Det innebär att vart sjuttonde vindkraftverksom ska byggasi Markbygdenmed Piteå som centrum f:ir producera el till vindparkens Förluster på elnätet. Pä grund av elöverskottet i Norrland måste rimligtvishela produktionen från den tänkta anläggningen transporteras söderut. Samhällets investeringskostnader för att täcka förlusterna i Markbygdenblir stora. Och det kommer alt kosta drygt 2,5 miljarder. Nu handlar satsningen i Markbygdenom den heligakon "Förnybarenergi" och inte om ursprungstanken att ge svensl<a Folketlägsta möjligaelpris. Det är naturligtvis koldioxidmyten som liggerbakom. Alternativet till att transportera el långa sträckor via stamnätet söderut från Norrland är att i södra Sverigebyggastora havsbaserade vindkraftsparker. Det skulle enligt SvenskaKraftnät kräva avsevärtmindre investeringari elnäten. Men det allra bästa alternativet vore naturligtvis att återstarta Barsebäck med moderniserade reaktorer. Och samtidigt lägga alla \'indkraftsplaner på hyllan. D 10

8 Elbranschen 3/ VINDKRAFTSTORELNATEN Dagens elnät klarar inte en storskalig utbyggnad av vindkraften. Elsystemet är uppbyggt med vattenkraften som reglerkraft i första h.md och vattenkraften klarar inte att stödja ett system med storskalig vindkraft. Följden kan bu plötsliga och omfattande elavbrott. REDAN I DACorsakar vindkraften omfattande brus och störsignaler på nätet. Mänga elledningar är byggda som enbart användar. nät och inte som produktionsnåt. När vindkraftselenska ut innebär det hög belastningpå användarnätets alla rörligadelar kring stolpar och transformatorer. Slitaget ökar och gör distributionen störningskänslig. De senaste Aren har mangaelkunder klagat över störningar i telefoner. datorer och radio-och TVapparater. När vindkraften nu ska byggas ut med jättelika vindparker. kommer de allvarliga problemen au öka. Våra svenskaelnät är starkast närmast tättbefolkade områden och svagare ju längre bort från stamnåtet man kommer. För au klara en kraftig utbyggnad av vindkraften måste en stor del av elnäten förstärkas eller byggas ut och verk. Hur många det blir beror bl.a. på storlekoch lokalisering. När vindkraftverk ansluts till Elanvändarna får betala notan Vill det sig illa kan storskalig drift av högspänd vindkraft slå ut distributionssystemet. En lösning som föreslagits är all varje produktionsenhet måste investera i ett filter som ska ta bort störningarna. Som alltid är det elkunderna som får betala för detta. Regeringensmål är att Sverige ska kunna producera 30 TWh vindkraftsel per år från Det är 15gånger mer än i dag. I effekt räknat handlar det om att gå från dagens cirka I 000 till ) MW. I dag ger vindkraften runl 2 TWh per år (cirka I 200 vindkraftverk)men om målet ska nås måste antalet vindkraftverk öka till mellan elnätet kan det uppstå flera olika typer av störningarsom kan relateras till vindkraftverkens skif. tande storlek. till att vinden är ojämn och till att de lokalaelnä. ten är alldelesför svaga. De vanligastestörningarna på näten där de enskilda vindkraftverken eller vindparkerna ansluts är: Överspänning: Spänningen in i nätet från vindkraftverket blir för hög och då kan ström. men brytasvid vissa nivåer. Flimmer: Energiflödet från vindkraftverket blir ojämnt på grund av att det blåser ojämnt. Detta skapar Rimmer eller störningar i elnätet. F1imlT!eroch också s.k frekvensövertonerkan tas bort med hjälp av filter. Känsliga reläskydd: Reläskydden i näten löser felakligt ut. vilket kan ge strömavbrott. Detta har att göra med att vindkraftselengår åt fel håll, frånan. slutningsnät till lokalnät och i inåt till regionnät och stamnäl när kraftverket producerar mer el än vad som används lokalt. Normalt ska elen gå motsatt riktning. d.v.s. från stamnätet och ut till de lokalasmånäten. MIljardsatsningar krävs Svenska Kraftnät måste inves. tera tiotals miljarder i stamnätet när vindkraften mångfaldigas. Och regeringen planerar för 30 TWh onödig vindkraftsel år Går man från dagens 2 TWh till att producera 15 gångermer måsle elnäten anpassas. D 12

9 Publicerad: Aftonbladet Rotorbladet lossnade - och slog ner bara några meter från söndagsflanörerna Rotorblad lossnade från vindkraftverket. i Falkenberg. Plötsligt släppte ett rotorbladfrån vindkraftverket. Och slog ner med en kraftig smäll - bara några meter från söndagsflanärerna i Falkenberg. - Det var ren tur att ingen skadades, säger Jonny som bor i närheten. Olyckan inträffade på söndagsmorgonen i Smedjeholmen norr om Falkenberg. Ett av de fem vindkraftverkens rotorblad släppte plötsligt och slog ner med en hård smäll i marken. Jonny bor cirka hundra meter från platsen. Hans flickvän var ute på en promenad med sina hundar och stod precis vid vindkraftverket när olyckan inträffade. - Bladet flög högt upp i luften och slog s~n ner inte långt från själva vindkraftverket. Det är hemskt, det ska inte kunna hända, säger han. Inga personskador. Inga personer skadades i olyckan. Men vindkraftverket ligger precis intill en vandringsled där folk passerar dagligen. - Jag har fått köra bort flera personer därifrån nu under morgonen. Det är en stor spricka i vindkraftverket och man vet ju aldrig om fler blad lossnar, säger Jonny. Polisen är på väg till platsen för spärra av området under förmiddagen. - Det blir ägarens ansvar att reda ut vad som har hänt, säger Björn Plogeus, inre befäl på polisen i Halland. Ägs av privat I området finns sammanlagt fem vindkraftverk. Två ägs av Falkenberg energi och tre är privatägda. Det var ett av de privatägda - som ägs av företaget Timars Svets - som gick sönder i dag. Jonny hoppas nu att vinkraftverken plockas bort. - Det är klart att det är bra med miljövänlig el, men de ska inte få byggas så här nära områden som människor använder varje dag, säger han. För drygt ett och ett halvt år sen lossnade ett rotorblad från ett vindkraftverk danska tillverkaren Vestas orsakades den olyckan av att bladet var felmonterat. I morgon ska personal från Vestas inspektera vindkraftverket varför rotorbladet lossnade. Aftonbladethar förgäves sökt ägaren till vindkraftverket. på Gotland. Enligt den i Falkenberg och försöka ta reda på Mikael Stenqard

10 Publicerad: NWT Flera vindkrafthaverier granskas Tre vindkraftverk i södra Sverige och Danmark har tappat rotorblad i blåsten de senaste dagarna. Händelsen har fått branschen att starta en haverikommission och i Malmö har en vindmölla vid en skola stängts av. Värden över har 610 olyckor inträffat med vindkraft vindkraftverk de senaste åren. Vid 141 av dessa tillfällen handlade det om tappade eller trasiga vingar, enligt statistisk som samlats in av den skotska organisationen Caithness Windfarm Information Forum.(TT)