Basfinansiering av KTH:s fakultet

Transkript

1 Skapat av Gustav Amberg Basfinansiering av KTH:s fakultet Rektor beslutade den 25 oktober 2013 att uppdra åt vicerektor Gustav Amberg att genomföra en utredning angående ekonomiska förutsättningar vid inrättande och avslutande av fakultetsanställningar. Uppdraget skulle avrapporteras senast den 1 mars Utredaren har för att inhämta underlag och synpunkter träffat samtliga skolchefer. Utredaren har dessutom haft regelbundna avstämningsmöten med rektor, dekanus och förvaltningschef. Diskussioner har också förts med gruppen av ansvariga för fakultetsutveckling och jämställdhet, samt fakultetsrådets resursfördelningsutskott. Som utredningssekreterare har Anton Ridderstad, UF/PLU fungerat. De förslag som framförs här förväntas skickas på remiss inom KTH. Målsättningen är att beslut om förändringar ska kunna fattas i juni 2014.

2

3 Innehåll 1 Uppdraget Nulägesbeskrivning och analys KTH:s resursfördelningssystem Skolornas resursfördelningssystem Budgetprocessen Sammanställningar (personal, pensionsavgångar, basmedel) Förslag Krav på finansiering av nya fakultetsanställningar Planering av arbetsuppgifter och finansiering för de första fyra åren Planering för perioden 4-8 år efter anställning Startpaket vid nyanställning på fakultetsanställning Plan för strategisk fakultetsutveckling Förändrad och mer långsiktig (strategisk) dialogprocess Omprioritering av frigjorda basresurser Kontinuerlig dialog om skolornas interna resurstilldelning Ekonomiska konsekvenser av förslagen Förslagens konsekvenser ur jämställdhetsperspektiv Bilaga. Exempel på upplägg av Plan för strategisk fakultetsutveckling... 12

4

5 1 Uppdraget Utredningens förslag ska bidra till att stärka KTH som en excellent utbildnings- och forskningsmiljö och en attraktiv arbetsplats i linje med KTH:s Vision 2027 och utvecklingsplanens avsnitt 3, Karriärer vid KTH. Fakulteten är den viktigaste tillgången för KTH, vilket innebär att de förutsättningar och arbetsvillkor som ges fakultetsmedlemmarna är av central betydelse för KTH:s möjligheter att uppnå de högt ställda målen. I uppdraget anges två huvudfrågor. Den första är att skapa bra förutsättningar för fakultetsanställningar inom tenure track. En viktig del i detta är att definiera krav på vilka basresurser och startbidrag som ska finnas för att inrätta nya fakultetsanställningar, det vill säga biträdande lektor, lektor och professor. Målsättningen är att basresurserna och startbidragen ska vara så attraktiva att de kan attrahera excellenta internationella sökande. Den andra huvudfrågan är hur KTH ska kunna frigöra resurser för nysatsningar och prioritera om mellan verksamheter, samtidigt som fakultetsanställningar ges goda basresurser. Att förutsättningslöst prioritera frigjorda resurser blir ett viktigt verktyg för omprofilering av KTH. Det måste finnas reella möjligheter att ändra inriktning, starta och lägga ner verksamhet. Rektor och skolorna måste kunna ta initiativ till nysatsningar, och frigöra resurser för sådana. I uppdraget anges också några randvillkor. Bland dessa kan särskilt påpekas att basresurserna bör definieras på avdelningsnivå (direkt under skolchefen), inte per individ. Detta är en viktig förutsättning för att fortsatt utveckla miljöer som ska kunna ha en sammanhållen strategi och en långsiktig planering. Basfinansieringen ska komma från både fakultets- och grundutbildningsanslagen. Det ska också noteras att fakulteten har både utbildning och forskning som arbetsuppgifter. Utredningens förslag syftar inte till att likrikta eller detaljstyra resursfördelningen inom skolorna. De interna resursfördelningssystemen inom skolorna är och måste vara varje skolas ansvar. Dessa kan också vara olika, eftersom skolornas verksamheter är olika. Dock kan det finnas anledning att tydliggöra vilket gränssnitt som bör finnas gentemot rektor, för att basfinansiering och strategisk utveckling av olika områden inom en skola ska kunna diskuteras på ett meningsfullt sätt. Det ska påpekas att utgångspunkten för utredningen och de förslag som framförs är KTH:s tenure trackprogram. Följaktligen menas med fakultetsanställning biträdande lektor, lektor och professor. Förslagen i det som följer beskriver dels riktlinjer för exempelvis resurser för anställningar, men också arbetssätt i planerings- och uppföljningsprocessen. Dessa ska ge bättre underlag för att bedöma förslag till nyrekryteringar, och underlag för en strategisk diskussion som kan leda till omprioriteringar. 2 Nulägesbeskrivning och analys 2.1 KTH:s resursfördelningssystem KTH:s modell för styrning och resursfördelning utgår från skolorganisationen. Mellan rektor och skolorna upprättas överenskommelser, verksamhetsuppdrag, vilka reglerar de uppdrag som skolorna förväntas fullgöra under det kommande året samt redogör för de resurser som tilldelas för att uppnå dessa. 1 (18)

6 Såväl för utbildning på grundnivå och avancerad nivå som för utbildning på forskarnivå och forskning tillämpar KTH ett fördelningssystem med tre delar: bastilldelning, prestationsmedel och riktade medel. Vad gäller utbildning på grund- och avancerad nivå utgår medel till både producentskola och programskola. Medlen till ansvarig programskola motsvarar 20 procent av tillgängliga medel. Bastilldelningen för forskning och utbildning på forskarnivå (fakultetsanslaget) ska omfatta runt hälften av tillgängliga medel och de prestationsbaserade respektive riktade medlen vardera en fjärdedel av resurserna. För skolornas tilldelningar kommer dock de olika potterna att variera, bland annat av historiskt betingade skillnader mellan skolorna när det gäller bas- och prestationsmedel. För fakultetsanslaget ska de prestationsbaserade delarna bygga på antalet forskarexamina, externa medel och citeringar och tilldelas den skolgemensamma nivån. Till dessa båda delar av tilldelningen kommer även riktade medel som avser av skolorna äskade medel för utveckling av verksamheten inom prioriterade områden med begränsad varaktighet. 2.2 Skolornas resursfördelningssystem KTH:s skolor tilldelas således resurser i enlighet med verksamhetsuppdragen, men skolorna har därefter frihet att själva utforma sin lokala resursfördelning. De ekonomiska förutsättningarna för en fakultetsanställning skiljer sig alltså åt mellan skolorna, och ibland också inom skolorna. Två huvudgrupper kan urskiljas: - Stora skolor (ABE, ITM, SCI): efter en viss avsättning på central (skolchefs-) nivå förs anslagen vidare till institutionerna/avdelningarna. Dessa har sedan i viss utsträckning egna resursfördelningssystem. - Mindre skolor (BIO,CSC,STH): medlen fördelas från central (skolchefs-) nivå direkt till enheter eller enskilda fakultetsmedlemmar efter olika principer. Det är sannolikt nödvändigt att skolornas interna resursfördelningssystem skiljer sig åt utifrån deras skiftande förutsättningar, storlek och historik. Detta påverkar dock självklart de enskilda fakultetsmedlemmarnas situation. 2.3 Budgetprocessen Framtagandet av verksamhetsuppdragen till skolorna, och uppföljningen av dessa, sker inom ramen för en process som innefattar tre dialoger per år mellan rektor och skolchef. Dessa dialoger behandlar i första hand dels skolans ekonomi på ett övergripande plan, dels resurssatta uppdrag inom utbildning, forskning och samverkan. Skolorna har för dessa uppdrag också möjlighet att äska medel inom den rörliga delen av fakultetsanslaget, så kallade riktade satsningar som oftast löper på ett till fem år. Dessa kan omfatta nyanställning av fakultet, startbidrag, stöd till befordrade professorer eller infrastrukturstöd. Fakultetens långsiktiga utveckling berörs i relativt liten utsträckning under dialogprocessen, trots att den är den långsiktigt viktigaste faktorn för skolornas utveckling. 2.4 Sammanställningar (personal, pensionsavgångar, basmedel) Not. Alla uppgifter är hämtade ur VIS och gäller november All personal 2 (18)

7 ÅRSARBETSKRAFTER Forskare Forskarstu derande Lärare Teknisk/ad m Övriga Befattnin gskategor i A Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE) 116,01 129,20 153,20 71,81 12,97 483,18 B Skolan för bioteknologi (BIO) 93,21 65,37 28,00 39,38 2,25 228,20 D Skolan för datavetenskap och 47,60 86,15 57,98 55,90 3,69 251,33 kommunikation (CSC) E Skolan för elektro- och systemteknik (EES) H Skolan för teknik och hälsa (STH) I Skolan för info.s- och kommunikationsteknik (ICT) K Skolan för kemivetenskap (CHE) L Skolan för teknikvet.kommunikation o lärande(ece) M Skolan för industriell teknik och management (ITM) S Skolan för teknikvetenskap (SCI) 80,59 169,59 71,59 39,73 7,67 369,15 32,20 19,80 50,63 22,77 4,50 129,89 54,05 98,98 73,76 40,76 4,06 271,60 61,17 123,26 69,20 36,16 6,77 296,55 5,55 1,50 23,96 107,72 10,16 148,90 73,26 126,77 118,66 95,38 21,03 435,09 84,68 214,45 164,47 59,15 30,15 552,89 V Universitetsförvaltningen 7,70 2,05 7,19 442,32 18,43 477,69 Skola 656, ,10 818, ,07 121, ,56 Det kan konstateras att antalet personer med anställning som forskare är relativt stort. Nyanställningar som forskare på fakultetsmedel ska endast göras under speciella omständigheter. 2. All lärarpersonal ÅRSARBETSKRAFTER Adjunkt Bitr lektor Forskarass istent Lektor Professor Lärare 3 (18)

8 A Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE) 55,15 17,18 34,37 46,50 153,20 B Skolan för bioteknologi (BIO) 2,50 8,50 17,00 28,00 D Skolan för datavetenskap och 8,75 1,65 22,39 25,20 57,98 kommunikation (CSC) E Skolan för elektro- och systemteknik (EES) H Skolan för teknik och hälsa (STH) I Skolan för info.s- och kommunikationsteknik (ICT) K Skolan för kemivetenskap (CHE) L Skolan för teknikvet.kommunikation o lärande(ece) M Skolan för industriell teknik och management (ITM) S Skolan för teknikvetenskap (SCI) 0,10 9,50 29,85 32,14 71,59 30,25 12,38 8,00 50,63 10,50 6,00 2,00 22,01 33,25 73,76 13,90 9,87 14,72 30,70 69,20 20,36 0,25 2,55 0,80 23,96 42,22 3,70 35,64 37,10 118,66 8,50 14,17 5,84 68,40 67,56 164,47 V Universitetsförvaltningen 0,50 6,69 7,19 Skola 189,73 64,82 7,84 251,31 304,93 818,63 Adjunkter återfinns huvudsakligen på skolor med förhållandevis stor volym högskoleingenjörsutbildning eller behörighetsgivande förutbildning. 3. Lärarpersonal över 60 år Adjunkt Lektor Professor Lärare Adjunkt Lektor Professor Lärare ABE 8,25 2,00 12,30 22,55 0,80 2,60 3,00 6,40 BIO 1 2 3,00 1 1,00 4 (18)

9 CSC 1 2,8 3,80 0 0,00 EES 1 2 3,00 4,8 4,80 STH 3, ,95 2,6 2,60 ICT , ,00 CHE 4 3 4,5 11, ,00 ECE 4 0,2 4,20 1,4 1,40 ITM 4 3,3 6,7 14,00 2 2,00 SCI 3 4,5 9,56 17,06 3,5 4,6 3,3 11,40 31,20 17,80 51,06 100,06 7,70 7,20 18,70 33,60 Antalet lärare (=fakultetsmedlemmar, ej adjunkter) som pensioneras under perioden motsvarar i princip frigjorda medel om knappt 100 mnkr. 4. Tillgängliga basresurser I verksamhetsuppdragen för 2014 har fakultetsmedel om totalt tkr fördelats till skolorna. Av dessa utgör tkr bastilldelning, tkr prestationsmedel och tkr riktade medel (varav tkr utgörs av SRA-medel och tkr av plattformsmedel). Det innebär att bastilldelningen utgör ca 44 procent, prestationsmedlen ca 20 procent och riktade medel ca 36 procent.rektors långsiktiga målsättning är att andelen basmedel ska uppgå till 55 procent. Vidare har grundutbildningsmedel om tkr fördelats till skolorna. 5. Jämförelse kostnad för fakulteten och tillgängliga resurser Här görs en överslagsberäkning av hur långt de utbildningsmedel och fasta fakultetsmedel som finns skulle räcka för att betala lönekostnaden för KTHs fakultet. Lönekostnaden för fakulteten, alltså biträdande lektorer, lektorer och professorer, kan uppskattas enligt en schablon med 1.1 Mkr per biträdande lektor eller adjunkt, 1.6 Mkr per lektor och 2.2 Mkr per professor. För hela KTH leder det till en total kostnad på 1152 Mkr. För att uppskatta fasta fakultets- och utbildningsmedel görs följande provräkning. Det totala grundutbildningsanslaget ska användas också för att betala den utbildning som bedrivs av KTH:s adjunkter. Grundutbildning för också med sig större gemensamma kostnader i form av kanslier, lärosalar, etc. Vi har alltså använt hela grundutbildningsanslaget, minskat med 1.1 Mkr per adjunkt, och den resulterande summan minskad med 20 procent. Det ska påpekas att vi inte har tagit hänsyn till doktoranders undervisning. KTH:s doktorander gör ca 1000 årsarbeten, och som en skattning över hela KTH kommer mindre än 10 procent av detta att vara utbildning. En övre gräns för kostnaden blir då Mkr per år. 5 (18)

10 För hela KTH har vi antagit att 603 Mkr (55 procent av 1096 Mkr) kan användas som fasta medel. Detta resonemang kan sammanfattas som en formel: tillgängliga medel = (totala gru -1.1Mkr * adjunkter)*0.8 + Fofu fasta medel För hela KTH blir resultatet att tillgängliga medel är 1285 Mkr, att jämföras med den uppskattade kostnaden för fakulteten på 1152 Mkr. Motsvarande uträkning har också gjorts för varje skola, där faktiska uppgifter på antal anställda, och tilldelningar av fasta medel inklusive SRA i respektive skolas kontrakt har använts, se figur nedan kostnad för fakulteten tot gru+fofu De kalkyler som beskrivs här ska förstås uppfattas som överslag, och inte som exakta beräkningar. Slutsatsen blir ändå att det bör vara möjligt för KTH att betala fakulteten med rimliga andelar av utbildnings- och fakultetsanslagen, medel som KTH långsiktigt förfogar över. 6 (18)

11 7 (18)

12 3 Förslag I det följande beskrivs konkreta förslag på åtgärder som tillsammans ska ge de effekter som önskas. De bör ses som en helhet, där delarna hänger samman. 3.1 Krav på finansiering av nya fakultetsanställningar För att tas upp av Fakultetsrådet behöver förslag på en ny fakultetsanställning innehålla de tre delar som beskrivs nedan. Förslaget ska utgå från den plan för strategisk fakultetsutveckling som beskrivs i förslag 3.2 nedan, och denna plan, eller utdrag ur den ska bifogas ett förslag på en ny fakultetsanställning Planering av arbetsuppgifter och finansiering för de första fyra åren En översiktlig budget för finansiering av den totala lönekostnaden och en plan för arbetsuppgifter under de första fyra åren efter tillsättning ska redovisas. Hela finansieringsbilden ska framgå inklusive intäkter från grundutbildning, och anknyta till planen för strategisk fakultetsutveckling för den avdelning som berörs. Undervisning bör omfatta minst 20 och högst 60 procent av arbetstiden. I normalfallet ska en fakultetsanställning kunna finansieras med fakultetsanslag och grundutbildningsanslag under en överblickbar framtid och inte vara beroende av externa intäkter. Om planen innehåller finansiering från externa medel ska skälen till detta särskilt anges Planering för perioden 4-8 år efter anställning Planen ska visa att det med de förutsättningar och den inriktning som kan förutses, och med stöd i skolans utvecklingsplan och andra styrdokument finns finansiering, och relevanta arbetsuppgifter för den som anställs. Det innebär att ett utbildningsbehov ska kunna förutses. Denna beskrivning ska utgå från planen för strategisk fakultetsutveckling för den berörda avdelningen, och ta hänsyn till pensioneringar och annan personalomsättning som kan förutses Startpaket vid nyanställning på fakultetsanställning Ett startpaket ska erbjudas då det är fråga om en nyanställning på en fakultetsanställning (alltså inte befordran från exempelvis biträdande lektor till lektor). Startpaketets omfattning och innehåll är föremål för förhandling med den som ska anställas men ett riktmärke kan vara kostnaden för att anställa en doktorand. Startpaket kan inte användas till personens egen lön. Fakultetsrådets nuvarande anvisningar för förslag på inrättande av anställning (fakultetens kompletterande riktlinjer till anställningsordningen, se Fakultetsrådets protokoll , 8) utvecklas av FR i linje med det ovanstående. Förslag på åtgärd: Fakultetsrådet utarbetar riktlinjer och regler utgående från det ovanstående. Dessa införs i regelverket, och tillämpas vid bedömningen av förslag på nya fakultetsanställningar. 3.2 Plan för strategisk fakultetsutveckling Efter att vi har träffat alla skolorna är vår bild att de har en bra överblick över rekryteringsbehoven inom sina olika verksamhetsområden, och kommande pensioneringar och annan personalomsättning 8 (18)

13 som kan förutses. Detta är förstås en helt central förutsättning för att kunna ha en strategisk planering av verksamheten. Syftet med den plan för strategisk fakultetsutveckling som föreslås här är att denna kunskap ska struktureras så att den kan föras in i planeringsprocessen, både vad gäller nyrekryteringar (se förslag 3.1) och i den övergripande budget- och planeringsprocessen (förslag 3.3 och 3.4). Den kommer att vara ett viktigt underlag som diskuteras och följas upp i rektors skoldialoger. Där kan den också användas som ett underlag för att föra en diskussion om omprioritering av basresurser. Planen ska i normalfallet göras med ett avsnitt per avdelning (institution) inom skolan, så att den kan knyta an till skolans utvecklingsplan och strategier för ett visst verksamhetsområde. För de mindre skolorna kan planen struktureras så att flera avdelningar, eller hela skolan, diskuteras gemensamt. Den föreslagna planen ska vara en bemanningsplanering över 4-5 år som tar hänsyn till pensioneringar och nyrekryteringar. Planen görs av skolan som har kunskap om verksamheten, personer, nyrekryteringar, pensioneringar, etc. Skolans funktionsansvariga för fakultetsutveckling och jämställdhet (FFA) bör kunna ges en viktig roll i detta. Planen ska visa en rimlig och hållbar finansiering och relevanta arbetsuppgifter för hela fakulteten i avdelningen. Skolornas planer bör följa en gemensam struktur för att medge jämförelser och transparens. De ska vara föremål för årlig revision eller uppdatering, men bör i sina huvuddrag se ganska lika ut år från år. De ska kunna aggregeras till en bemanningsplan för hela KTH och därmed utgöra ett viktigt instrument för hela KTH:s planeringsprocess. Rektor kan parallellt med skolornas arbete ta fram egna underlag med hjälp av UF ur relevanta system (VIS, HR+). Planen ska för varje avdelning/institution eller område knyta an till skolans utvecklingsplan och beskriva rekryteringsbehov, baserat på den fakultetsutveckling som kan förutses. Den ska också beskriva de långsiktiga resurser som finns i avdelningen, dvs fakultetsanslagets basdel och grundutbildningsmedel. Ett exempel på hur den skulle kunna se ut finns i bilaga. Förslag på åtgärder: 1) I rektorsdialogen införs att skolorna ska lämna in en Plan för strategisk fakultetsutveckling som ett underlag för sitt äskande. 2) Planen för strategisk fakultetsutveckling, eller utdrag ur den ska också bifogas förslag på nya fakultetsanställningar som lämnas till FR. 3.3 Förändrad och mer långsiktig (strategisk) dialogprocess Utredningen föreslår en delvis förändrad dialogprocess, där fokus på forskningssidan flyttas till fakultetens utveckling, och där basresurserna på några års sikt diskuteras. Två underlag blir centrala i denna diskussion: den tidigare beskrivna planen för strategisk fakultetsutveckling (se bilaga) som uppdateras varje år inför skoldialog 2 med nya kända eller förväntade förändringar. Diskussionen behöver föras om en nivå som motsvarar de större skolornas avdelningar. En diskussion om fasta medel 9 (18)

14 baserat på denna skulle lyfta strategiska frågor om skolornas utveckling på lite sikt, och leda till att de finansiella kalkylerna inför nyrekryteringar vilade på fastare grund. Förändringar i tilldelningen av basresurser bör dock ske med god framförhållning för att ge verksamheten arbetsro och möjlighet till långsiktig planering. ett budgetunderlag på tre till fem års sikt, motsvarande KTH:s centrala budgetunderlag till regeringen, där skolan gör sin prognos över förväntad intäkts- och kostnadsutveckling samt konkretiserar förslag till förändringar som kräver ytterligare medel. Detta motsvarar dagens äskandeprocess fast sett i ett större sammanhang. Förslag på åtgärd: Inför rektors skoldialoger framöver blir Planen för strategisk fakultetsutveckling ett viktigt underlag. En instruktion utarbetas för vad planen ska innehålla. På det sättet etableras planen som ett centralt dokument för varje skola och dialogprocessen förändras i mer långsiktig och strategisk riktning. 3.4 Omprioritering av frigjorda basresurser Såväl rektor som skolchef kan ha anledning att föreslå omprioriteringar inom och mellan skolor. Rektors utgångsbud i den diskussionen är att fasta medel minskar med ungefär motsvarande de medel som frigörs i pensioneringar. Skolchefen har då att motivera oförändrade eller ökade resurser med omvärldsfaktorer och interna prioriteringar utifrån skolans utvecklingsplan. Följande schablonbelopp skulle kunna användas som ingångsvärde vid beräkningen av hur mycket resurser som frigörs vid pensioneringar eller andra personalminskningar: professor 2.2 Mkr, lektor 1.6 Mkr. Dessa belopp ska avspegla hela den förväntade minskningen av lönekostnaden. Mer specifikt, i en diskussion om fakultetsmedel för forskning och forskarutbildning (fofu) skulle fördelningen mellan grundutbildning och fakultetsmedel i hela miljön kunna användas som riktmärke. Som ett exempel skulle det betyda att om en avdelning har X Mkr i grundutbildningsanslag, och Y Mkr i fofu medel, skulle en minskning av fakulteten med en professor innebära en minskning av fakultetsmedel med 2.2 Mkr * Y/(X+Y). Dessa siffror ska inte tillämpas blint, utan ses som ingångvärden i en diskussion. Om en hel miljö blir föremål för omstrukturering måste det självklart komplettera schablonerna. 3.5 Kontinuerlig dialog om skolornas interna resurstilldelning Skolornas interna resursfördelningssystem kommer, och bör, även i fortsättningen skilja sig åt. Det är dock viktigt att en samsyn råder kring grundläggande villkor för fakultetsmedlemmarna. En konstruktiv dialog kring denna problematik behöver komma till stånd. Syftet ska inte vara att likrikta och uppifrån kontrollera detaljerna i de interna styrsystemen, snarare att ha en dialog där skolan och rektor kan, utgående från skolans kunskap om verksamheten, och rektors önskemål på resultaten, kontinuerligt utveckla skolans inre fördelningssystem. Förslag 3.2 innebär att skolorna ska kunna diskutera och redovisa basresurser per avdelning. Detta utgör det gränssnitt gentemot rektors fördelning som kommer att krävas av skolornas interna fördelningssystem. Det kan innebära att skolornas interna fördelningssystem i några fall kan behöva förändras så att detta kan redovisas. 10 (18)

15 En fråga som kommit upp under utredningsarbetet är hur styrningen av grundutbildningen påverkas av de lokala resursfördelningssystemen inom skolor och avdelningar. Det hänger också samman med hur resurser för grundutbildning kan användas och upplevas som del av basfinansieringen för en fakultetsanställning. Eftersom det är stora skillnader på volym och typ av grundutbildning mellan olika delar av KTH, så kommer de lokala fördelningsmodellerna att variera. Dock bör en fortsatt diskussion föras kring just hur grundutbildningsanslaget används som styrinstrument på avdelningsnivå. Detta kommer att aktualiseras och drivas av att en överblick över en avdelnings resurser för grundutbildning ska beskrivas i planen för strategisk fakultetsutveckling. Det övergripande målet i de diskussionerna ska vara hur dessa styrmedel kan förändras för att stärka programmen och utbildningens kvalitet. Grundutbildningsmedlen ska ses som en långsiktig del av basfinansieringen även på avdelningsnivå. CHE-skolan har reformerat sitt interna resursfördelningssystem. För att utveckla den interna resursfördelningen så att grundutbildningsmedel tydligare ses som en del av basfinansieringen för fakultetsanställningar, kan flera skolor undersöka i vilken utsträckning deras system kan anpassas i denna riktning. Målet ska vara att basfinansieringen för fakulteten upplevs som stärkt och att fördelningen av grundutbildningsmedel görs så att programmen stärks och utbildningens kvalitet höjs. 3.6 Ekonomiska konsekvenser av förslagen Förslagen har inga ekonomiska konsekvenser uttryckt i påverkan på intäkter eller kostnader totalt sett. Däremot har förslagen en betydande påverkan på långsiktig resursplanering, och kan lokalt på vissa skolor eller enheter indirekt kräva förändringar i resursfördelningssystem. För att finansiera de startbidrag som beskrivs ovan föreslås att riktade medel i större utsträckning tas i anspråk för detta ändamål, vilket betyder att övriga former av riktade satsningar minskar. 3.7 Förslagens konsekvenser ur jämställdhetsperspektiv Jämställdhetsaspekter bör undersökas vidare, men i det större sammanhanget om fakultetstilldelning i stort vid KTH uppvisar könsskillnader. KTH kommer att delta i Statskontorets projekt angående att kartlägga och analysera fördelningen av anslagen för forskning och forskarutbildning ur ett jämställdhetsperspektiv (dnr V ). Hur studien närmare kommer att utformas är ännu inte helt klart och kommer att bli föremål för diskussion mellan Statskontoret och de deltagande lärosätena. 11 (18)

16 Bilaga. Exempel på upplägg av Plan för strategisk fakultetsutveckling Per avdelning lämnas ca en sidas text. Sidan ska ha underrubrikerna Sammanfattning av verksamhetens utveckling (kan tex gärna vara citat ur lämplig del av utvecklingsplanen). Rekryteringar och utveckling av fakulteten Resurser i avdelningen. I det följande ges exempel på hur planen skulle kunna se ut. 12 (18)

17 EXEMPEL: Skolan för zoologi (SZO) Avdelningen för mammalogi Sammanfattning av utvecklingen I denna avdelning finns KTH:s engagemang mot WWF och Naturvårdsverket. Det är också här cetologin bedrivs. I bägge dessa områden har nyss nya experimentella resurser börjat leverera resultat och stora grundvetenskapliga framsteg med stort genomslag kan förväntas i en nära framtid. KTH:s delaktighet i dessa finns i denna avdelning. Kunnandet i fysiologi möjliggör också banbrytande teknikutveckling bland annat i pågående utveckling av embryologi. Rovdjursområdet kommer att växa och få ökande betydelse; det största problemet i detta område är att hitta kompetenta forskare och lärare. Rekryteringar och utveckling av fakulteten Inom verksamheten i mammalogi har ett flertal pensioneringar skett eller är nära förestående (bland annat Vilgot Varg, Hanna Hjort, och nyligen Erik Elg, Claude Cerf, Virginia Woolf och Bengt Björn). Huvuddelen av dessa var antingen personal från före detta Klövdjursinstitutet eller enbart undervisare för vilka fakultetsmedel ej erhölls. Under den senaste 4-årsperioden har några yngre forskare rekryterats i tidiga karriärsteg som Tom Tiger, Lena Lejon (bitr lektorer), och Felix Katz (lektor). En del av kapaciteten som försvinner genom pensionering är sålunda redan ersatt. Ytterligare rekrytering påbörjades mot slutet av 2013 och pågår fortfarande i avvaktan av sakkunnigutlåtanden och tjänsteförslagsnämnder. En av dessa utlysningar har endast varit möjliga till följd av ökade anslag Ett biträdande lektorat, för vilket medel äskades 2012 men ej erhålls, är ofinansierat. För att klara av institutionens undervisningsvolym krävs från och med 2011 att även detta biträdande lektorat kan tillsättas. En delfinansiering från fakultetsmedel för att skapa utrymme för denna tjänst förväntas matchas av Center for Canine Resources så att tjänsten täcks. Avdelningen som helhet har för närvarande en kvinnlig professor som dock snart kommer att pensioneras; bland lektorerna finns heller inga kvinnor. Särskild uppmärksamhet behöver alltså ägnas åt att rekrytera kvinnor i fakulteten. En kvinnlig gästprofessor har tillbringat läsåret 12/13 på KTH. Ett flertal kvinnliga sökande finns till de nya biträdande lektoraten. Ytterligare initiativ till att öka antalet kvinnor i fakulteten är fortsatta framtida satsningar på doktorand- och postdoc-nivå. Ett antal kvinnliga doktorander har anställts Befintlig fakultet inom avdelningen, och förväntad utveckling 8 år framåt, baserad på nu kända pensioneringar och annan personalomsättning: professorer lektorer Bitr lektorer (18)

18 adjunkter Forskare, annan forskande personal anslag går ut anslag gått ut Kommande pensioneringar: 2 professorer, 2 lektorer och 2 adjunkter inom 5 år Resurser i avdelningen Totala resurser inom avdelningen (2014 års siffror): GRU-medel: 9,1 Mkr, Fakultetsanslag: bas: 8 Mkr, exam: 6 Mkr, Övriga fakultetsbidrag (interna uppdrag, EU mm): 5,2 Mkr, Externa medel och uppdrag: 40,6 Mkr budget 2015 prognos 2016 Gru-medel 9, Fofu-medel 19, Externa anslag 40, (18)

19 Avdelningen för ornitologi Sammanfattning av utvecklingen Detta är en verksamhet med stort driv och medvind, som börjar dra full nytta av den tvärvetenskapliga miljön. Utfallet i RAE visade också på denna excellens. Det här är en ung miljö med stark attraktionskraft, som rekryterar många mycket goda unga forskare. Detta är en verksamhet som växer kraftigt. Ornitologi är nu ca 100 personer, att jämföra med 60 i januari Tillväxten har varit organisk. Den strategiska frågan för KTH är hur man får hållbarhet och långsiktighet i denna positiva utveckling, så att den potential som finns här tas tillvara, inte minst hos den yngre fakulteten. En risk som finns i denna miljö skulle kunna vara att inslaget av kortsiktigt resultatinriktade projekt blir väl stort, och att man får svårt att hålla en egen långsiktig kunskapsuppbyggnad inom kärndisciplinerna. I detta sammanhang noterar vi också intresset från flera grupper i Kista att flytta till verksamheten i Albanova. Skolan är principiellt positiv till denna utveckling: Den är vetenskapligt logisk och det finns starka synergi-effekter mellan forskningsmiljöerna. En flytt skulle leda till bildandet av Nordens starkaste ornitologimiljö. Budgetmässigt är detta emellertid en stor förändring som måste behandlas separat. I detta dokument behandlas således endast avdelningens organiska tillväxt. Rekryteringsbehov och utveckling av fakulteten Av institutionens 9 professorer är 4 födda på 60-talet och 4 på 50-talet. Endast en pensionering kommer att ske de närmaste 10 åren. Det finns 3 lektorer. Just nu finns 8 personer i kategorin yngre forskare, alla utom en anställda som biträdande lektorer (Malin Måås, Frida Falk, Ruth Robin, Marie Merle, Gabriel Gahm, Thomas Trana, Sam Swahn, Günther Vogel). Det har från början kommunicerats tydligt att ornitologis ambition är att de kommande åren utlysa lektorat i relevanta ämnesområden men att inga garantier kan lämnas. Dock representerar de en mycket stor kompetens och också en stor investering från KTH:s och forskningsrådens sida, och en fråga för oss nu är hur vi på bästa sätt kan ta hand om detta när perioderna så småningom löper ut. I enlighet med den plan som lämnades in inför innevarande budgetår utlyses under 2014 två lektorat. Lektoratet i paleoornitologi (speciellt fylogeni) är utlyst. Nästa, i genetisk ornitologi, är under förberedande. Den första är mer fysikaliskt inriktad mot innovativa mätmetoder som exempelvis ultraljud medan det andra är mer inriktat mot biomedicinskt relevanta applikationer. Utlysningarna ska vara öppna men goda kandidater finns. År 2015 och framåt vill avdelningen rekrytera ca 1 lektor/år under 5 år. Ämnesområdena kommer vara fältstudier (2015), taxonomi (2016). Därefter kommer lektorat som preliminärt placeras i etologi och optikoptimering. Även här gäller öppna utlysningar men goda kandidater finns. Avdelningen som helhet har för närvarande inga kvinnliga professorer eller lektorer. Av 7 in-house kandidater till ovanstående lektorat är 4 kvinnor. Det skulle därför inte vara förvånande om det redan 2015 finns 2 nya kvinnliga lektorer på institutionen. 15 (18)

20 Befintlig fakultet inom avdelningen, och förväntad utveckling 8 år framåt, baserad på nu kända pensioneringar och annan personalomsättning: professorer lektorer Bitr lektorer adjunkter Forskare, annan forskande personal Kommande pensioneringar: 1 adjunkt inom 5 år Resurser i avdelningen Totala resurser inom avdelningen: GRU-medel: 19.5 MSEK, fakultetsanslag: 22,6 MSEK, och externa medel: 48 MSEK (2014 års siffror). Ekonomisk utveckling och prognos: Verksamheten växer snabbt med en ökning av forskningsbudgeten från 50 MSEK 2009 till 70 MSEK 2012 (>10%/y). Tillväxten är organisk och man kan förvänta att denna utveckling fortsätter, om än i något lägre tempo (ca 10%/y). Ökning sker framförallt genom ökade externa anslag, även om vissa tillskott till fakultetsmedlen har kommit, såsom 2013 års RAEbonus var fakultetsmedel 36 % av den totala forskningsbudgeten och 2014 var den 32%. Givet den ökande omslutningen skulle det vara högst rimligt, ekonomiskt såväl som vetenskapligt, att annonsera lektorat med en hastighet om 1 lekt/år För att våga anställa ny fakultet skulle behövas stabiliteten av ökande fakultetsmedel som matchar de ökande externa anslagen budget 2015 prognos 2016 Gru-medel 19, Fofu-medel 22, Externa anslag (18)

21 Avdelningen för iktyologi Sammanfattning av utvecklingen Flera rekryteringar har nyligen gjorts som stärker verksamheten inom systematik och anatomi, samt mot evolutionsteori och bevarandefrågor, speciellt habitatförstöring. Institutionen har god profilering mot strategiskt viktiga verksamhetsområden och kommer att utveckla verksamheten mot dessa områden. Satsningen på JSA-anläggningen kommer med stor säkerhet att få central betydelse för framtidens iktyologiska forskning i Sverige. Utvecklingen kommer att leda till en modernisering av forskningen där större vikt kommer att fästas vid etologi. Detta kommer att ge relevant modellering och simulering ökad betydelse, och institutionens profil passar väl in på denna utveckling. Inom institutionen bedrivs viktig samverkansforskning som är direkt relevant för fiskerinäring och naturvård, bland annat genom flera workshops som organiseras av institutionen. Den pågående professorsrekryteringen ligger inom området osteiktyologi vilket är av klart intresse för KTH. Detta kommer med säkerhet att ytterligare förstärka den vetenskapliga miljön vid AlbaNova inom detta centrala område. Rekryteringsbehov och utveckling av fakulteten Befintlig fakultet inom avdelningen, och förväntad utveckling 8 år framåt, baserad på nu kända pensioneringar och annan personalomsättning: professorer lektorer Bitr lektorer adjunkter Forskare, annan forskande personal 1 särskild KVA forskare 1 VR foass Anslag löper ut 2016 Kommande pensioneringar: 2 professorer och 1 lektor inom 5 år Två av institutionens sex professorer blir 65 år 2015, och en tredje år Även en lektor fyller 65 år Institutionen står alltså inför en generationsväxling. Rekryteringar på lektorsnivå har nyligen genomförts (Gunnar Gedda samt Sharon Shark som lektorer, och Roger Requin som särskild KVAforskare). KTH skulle få ut mer av miljön om inslaget av doktorander och postdoktorer kunde ökas. Av fakulteten i avdelningen är endast en kvinna, detta behöver ägnas särskild uppmärksamhet i rekryteringen. 17 (18)

22 Resurser i avdelningen Totala resurser inom avdelningen: GRU-medel: 10,2 MSEK, fakultetsanslag: 12 MSEK, och externa medel: 22 MSEK (2014 års siffror) budget 2015 prognos 2016 Gru-medel 10, Fofu-medel ,5 Externa anslag (18)