Förbättring av alfa-värdet på Ortvikens pappersbruk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förbättring av alfa-värdet på Ortvikens pappersbruk"

Transkript

1 Förbättring av alfa-värdet på Ortvikens pappersbruk -Optimering av elproduktionen- Jenny Persson Civilingenjörsprogrammet i energiteknik vid Umeå universitets tekniska högskola. (löpnr. som tilldelas)

2 Förord Under hösten 2006 har jag utfört mitt examensarbete på 20 poäng som ingår i civilingenjörsprogrammet i Energiteknik vid Umeå Universitet. Uppdraget jag har fått är att undersöka huruvida det går att öka elproduktionen i förhållande till värmeeffekten i Ångcentralen på Ortvikens pappersbruk, SCA. Jag vill passa på att tacka för all den stöttning och hjälp jag fått längs vägen, av alla på Ångcentralen, speciellt driftspersonalen och min exjobbshandledare Bjarne Öberg. Ett tack riktas också till min institutionshandledare Rainer Backman vid Umeå Universitet, och naturligtvis till alla andra som funnits där! Sundsvall, Jenny Persson 2

3 Sammanfattning Det har blivit allt dyrare att handla med energi; politiska regleringar och höjda bränslepriser är några av de faktorer som drivit upp priset. När elpriset stiger ökar intresset, framförallt för elintensiva företag, att minska sin elanvändning och om möjligt höja den egna elproduktionen. Detta examensarbete handlar om det senare och SCA: s finpappersbruk Ortviken har förutsättningar som möjliggör en utökad elproduktion. Turbinen går nämligen sällan fullastad utan håller en genomsnittlig effekt på 10 MW av de potentiella 17 MW. Energieffektiviseringar samt ökad ångåtervinning från den termomekaniska massaproduktionen har dock bidragit till att mottrycksunderlaget minskat på Ortviken, och med det även elproduktion. Ångcentralen producerar drygt 60 % av all ånga som används vid processerna på Ortviken, och de fyra pappersmaskinerna är de stora förbrukarna. Först och främst är ångan ämnad för torkning av papperet, som från 47 % efter pressarna når en torrhalt på 95 % efter torkcylindrarna. Fem förbränningspannor och en elpanna har möjlighet att leverera ånga till systemet som är uppdelat i tre trycknivåer; hög-, mellan- och lågtryck. I rapporten tas det upp förslag för att höja alfa-värdet, det vill säga öka andelen producerad el i turbinen i förhållande till andelen värme producerad av förbränningspannorna. Metoden för att nå dessa förslag har bland annat innefattat kartläggning av ångflöden, vilket bidragit till en större förståelse för systemet och dess regleringssituationer, en litteraturstudie inom området och ett inspirerande studiebesök på Hallstavik pappersbruk. Genom att optimera parametrarna som beskriver turbineffekten enligt P el = m& ( h h ) η P, in ut gen förlust kan eleffekten ökas. Ångflödet ses somm&, entalpin in till turbinen somh in, efter turbinen som h ut, generatorverkningsgraden som η gen och övriga förluster i turbinen somp förlust. Resultatet av studien om att optimera elproduktionen visar på fall där man minimerar flöden som inte reduceras via turbinen och därmed ökar omsättningen som går genom turbinen. Andra exempel som ger mer el är en höjning av temperaturen på ingående HTånga till turbinen eller att om möjligt optimera reglulatorinställningar i systemet för att undvika energispill. Ett förslag innebar ett byte av medium för varmhållning av oljepanna 2 som är en reservpanna, från MT-ånga till LT-ånga. Denna förändring gör att varmhållningsångan går genom turbinen till skillnad från idag, en förtjänst som motsvarar Skr/år. Ett annat exempel som ger ett positivt utfall ur den synpunkten är att optimera styrningen av ånga till processvattenförvärmningen. 3

4 Abstract Energy business is getting more and more expensive; regulations in politics and increased fuel costs are two of some factors making the price rise. This makes the electric intense industry wanting to decrease their use of electricity and, if possible, to increase their own production. This graduation project is supposed to take care of the last suggested above and the condition at SCA s paper mill Ortviken makes it possible to increase the power output. That is because the steam turbine almost never is in its maximum area of power, the average power output is about 10 MW, but potentially it can run 17 MW. The continuous work to make the industry more effective in energy use and the growing steam regeneration in the production of thermo mechanical pulp make the space for backpressure steam getting smaller, as well as the production of electricity. The Boiling house at Ortviken is responsible for about 60 % of the total steam generated, which is used at different processes in the mill. Four paper machines are the major consumers of steam. Primary the steam is intended drying the paper, and from the press section the outgoing consistency is increased from 45 % to 95 % after the steam dryer section. Five combustion boilers and one electric boiler deliver steam to the system which is separated into three pressure-levels; high-, middle- and low pressure. This report will open up for suggestions that increase the alfa-value, which is the share of electricity produced by the turbine in relation to the share of heat produced by the combustion boilers. The method reaching these suggestions has included analysis of the steam flow, which contributes to a better understanding of the system and its different situations of process control. Besides literature studies about the specific area, discussions with co-workers in the Boiling house, inspiration has also been found visiting Hallsta paper mill. Through optimizing the parameters describing the turbine power output as P el = m& ( h h ) η P, in ut gen förlust the production of electricity will be increased. The steam flow is seen as m&, the enthalpy entering the turbine as h in, after the turbine as h ut, generator efficiency as η gen and other losses in the turbine as P förlust. The results of this project, optimizing the production of electricity, show cases trying to minimize steam flows that are not reduced by the turbine to make it pass through it instead. Other examples that give more power output are to increase the temperature of the high-pressure steam entering the turbine or to optimize the adjustments of the regulators just to avoid waist of energy. One suggestion was to change medium for keeping the oil boiler 2 quite warm in case of start-ups, from middle-pressure steam to low-pressure steam. This change make the warm-keeping steam going through the turbine in contrast to today, a profit worth 4

5 Skr/year. Another interesting example that was positive from this point of view was to optimize the process control of the steam going for preheating the process water. 5

6 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND SVENSKA CELLULOSA AKTIEBOLAGET, SCA Ortvikens Pappersbruk Tillverkningsprocessen PROJEKTBESKRIVNING Syfte Mål Förutsättningar Metod TEORI ELMARKNADEN Elprisets utveckling Elintensiv industri Lag om program för energieffektivisering- PFE Politiska regleringar Elcertifikat Utsläppsrätter SYSTEMBESKRIVNING Ångcentralen Pannorna Ackumulatortanken Ångturbinen Reducerstationerna Ejektorerna BERÄKNINGAR Regleringssystem Elproduktion REFERENSANLÄGGNING Studiebesök Holmen Paper Hallstavik RESULTAT FÖRSLAG FÖR ÖKAD ELPRODUKTION Ökat mottrycksunderlag Varmhållning av oljepanna 2 med lågtryck istället för mellantryck Bättre styrning av bakvattenförvärmningen Öka LT-flödet till matarvattentanken Kondenskraft Optimering av ångdatat Temperaturreglering Tryckreglering Styr- och regleringsoptimering

7 Lågtrycksreduceringarna går men turbinen är inte fullastad Ackumulatorkörning EKONOMI SLUTSATSER OCH DISKUSSION REFERENSER BILAGOR BILAGA1- INTERNA KUNDKRAV BILAGA 2- TEKNISK DATA ÅNGCENTRALEN BILAGA 3A- ÅNGPRODUKTION BILAGA 3B- ÅNGFÖRBRUKNING ÅNGCENTRALEN BILAGA 3C- ÅNGFÖRBRUKNING ORTVIKEN

8 1. Inledning 1.1 Bakgrund Efter avregleringen av den svenska elhandeln 1996 förväntades pressade elpriser genom den fria konkurrensen. Men eftersom elproduktion i Sverige är relativt billig, då den är baserad på framförallt kärnkraft och vattenkraft, inträffade endast en kortsiktig prissänkning. Idag, tio år senare, har elpriserna anpassat sig till den högre nivån i Europa. Detta beror till exempel på råvarutillgång, klimat, politiska regleringar och konkurrenssituationer. För elintensiv industri har stationeringen i Sverige varit fördelaktig historiskt sett med avseende på de konkurrenskraftiga elpriserna. På grund av de senaste årens prisutveckling har industriers relativa energikostnad ökat. För att produktionskostnaderna då inte ska stiga måste nettoförbrukningen av el reduceras, det vill säga att energiförbrukningen måste minska och om möjligt den interna energiproduktionen öka. I samband med att industrier genererar både processånga och el benämns de som industriellt mottryck. I Sverige produceras ungefär 5 TWh el/år från det industriella mottrycket, motsvarande siffra för kraftvärmeverk är 7 TWh/år. [12] Vad som hänt inom energipolitiken sedan avregleringen och Kyoto-förhandlingarna är att två marknadsbaserade styrmedel har tillkommit; elcertifikat och internationella utsläppsrätter. Elcertifikaten är skapade för att utöka andelen el som baserar sig på förnyelsebara energikällor och utsläppsrätternas syfte är att minska utsläppen av växthusgaser på ett kostnadseffektivt sätt. Ortvikens elproduktion är förnyelsebar till 90 % då bark och bioslam är primära bränslen, det vill säga att varje producerad MWh ger 0,9 elcertifikat, vilket påverkar inkomsten från elen då den tilläggs försäljningsvärdet. Vad det gäller utsläppsrätter för Ortvikens del, så är det bara prisbilden på el på Nord Pool som påverkas då elhandel sker över gränserna och utsläppsrätter hittills tilldelats Svenska företag kostnadsfritt. Kraftvärme och mottrycksanläggningar betalar dock fortfarande en koldioxidskatt motsvarande 21 % av vad värmeverk betalar. Energiskatten är satt till noll för producerad elkraft på Ortviken, liksom för andra elintensiva industrier som gått med i energibesparingsprogrammet PFE. I Ortvikens fall har energibesparingsprogrammet PFE inneburit en minskad ångförbrukning i och med ökad energiåtervinning och effektiviseringar. Samtidigt ökar massabruket sin ångandel, det vill säga producerar än mer lågtrycksånga. Dessa faktorer bidrar till att mottrycksunderlaget minskar, men målet med detta projekt är att hitta alternativ som kan öka elproduktionen. I dagsläget är genomsnittseffekten på turbinen drygt 10 MW emedan den maximala uteffekten är närmare 17 MW, så turbinen har effektutrymme att fylla upp. 8

9 1.2 Svenska Cellulosa Aktiebolaget, SCA Ett tiotal skogsbolag som producerade brädvaror och pappersmassa i norra delarna av Sverige gick 1929 samman och bildade en större konkurrenskraftig koncern, Svenska Cellulosa Aktiebolaget. SCA är idag ett globalt företag vars produkter är baserade på råvaror från skogen. Hygienartiklar, mjukpapper, förpackningar, tryckpapper samt sågat virke utgör sortimentet som utvecklas, produceras och marknadsförs av SCA låg nettoomsättningen för SCA på drygt 95 miljarder SEK, och detta med hjälp av cirka anställda i ett 50-tal länder Ortvikens Pappersbruk Ortvikens pappersbruk är en del av SCA Forest Products, ett affärsområde som 2005 stod för 15 % av koncernens nettoomsättning. Idag finns fyra stycken pappersmaskiner vid Ortvikens pappersbruk, och de tillverkar tidnings- och bestruket papper Tillverkningsprocessen Följ huvudråvaran granved enligt siffermarkeringen i fig.1 genom hela papperstillverkningen; Veden avbarkas och flisas upp i renseriet, flisen går sedan vidare till den termomekaniska massafabriken, TMP. Där värmebehandlas flisen och mals till en massa i de så kallade raffinörerna. Massan skiljs åt för en vidarebehandling beroende på vilken papperskvalitet den är ämnad för, varefter den silas och pumpas upp till lagringstorn. Mälden, det vill säga massan utspädd 99 gånger, pumpas ut på en finmaskig väv som kallas vira. Där börjar arket ta form och i och med avvattningen i viran binds fibrerna samman. I pressen ökar torrhalten till 45 % och papperets tjocklek bestäms varefter torkpartiet med dess ånguppvärmda cylindrar följer, en torrhalt på 95 % ska då vara nådd. Därefter ytbehandlas papperet på önskvärt sätt innan det slutligen beskärs och rullas upp för den kundbeställda orden. Resterna från avbarkningstrumman fraktas tillsammans med externt biobränsle till ångcentralen. Här förbränns dessa tillsammans med slam från fabrikens bioreningsanläggning. Dessa interna bränslen tillsammans med inköpt biobränsle och ungefär 10 % olja genererar en del av ångan som behövs vid pappersmaskinernas torkpartier. Den andra delen, närmare bestämt 40 % av ångan som levereras till lågtrycksnätet är omformad och producerad av raffinörer i TMP. [15] 9

10 Figur 1. Tillverkningsprocessen på Ortvikens pappersbruk, från stock till papper.[15] 10

11 1.3 Projektbeskrivning Syfte Värdet av elproduktionen har ökat relativt sett i produktionsleden, därför är det intressant för SCA att höja elutbytningsfaktorn, det så kallade alfa-värdet, på ångcentralen. Detta projekt kommer att fokusera på elproduktionen i anläggningens mottrycksturbin, hur denna kan ökas med givna förutsättningar. Genom att kartlägga ångflöden och regleringar i systemet ska flaskhalsar som begränsar elproduktionen identifieras Mål Att påvisa begränsningar i systemet så att en större effekt kan utvinnas ur turbinen vid oförändrad ångförbrukning Förutsättningar Då hela ångsystemet är komplext och välförgrenat kommer fokus att ligga på Ångcentralens primära flödesstråk från högtrycksånga(hädanefter HT-ånga) till lågtrycksånga(lt-ånga). Från pannorna reduceras HT-ångan via turbin, reducerstationer, ackumulatortankar, ångdrivna matarvattenpumpar eller ejektorer ner till LT-nätet. Det faktum att papper är den primära produkten på Ortviken gör att elproduktionen kommer att vara beroende av brukets nettokonsumption av LT-ånga, det vill säga mottrycksunderlaget. Bland annat så bildas närmare 40 % av den totala LT-ångan vid ångomformarna efter den termomekaniska massatillverkningen. Raffinörerna, som genererar den ångan, styr efter massaåtgången, så det är ångcentralen som måste kunna reglera variationer i nätet. För att LT-nätet ska hållas någorlunda stabilt när pappersmaskiner och raffinörer startar eller stannar måste en viss buffert finnas. I första hand används ackumulatortanken för att fånga upp dessa svängningar, därefter nyttjas friblåsningsventiler och reservkraft. Situationen begränsar turbinnyttjandegraden då ackumulatortanken i bruk stjäl mottrycksunderlag. Andra begränsningar för maximalt flöde genom turbinen är mellantrycksångan(mt-ångan) som används till bland annat massatillverkning, torkning och uppvärmning. I rapporten anges alla tryck som absoluta, därav enheten bar(a). I bilaga 3 anges de flesta enheter och processer på Ortviken som genererar och förbrukar ånga Metod Sökning, sovring och inläsning på det aktuella området, detta genom Internet, bibliotek och SCA:s egna arkiv. Större delen av underlaget till studien är hämtat från Ortvikens loggade processbok. Genom att tolka trender utifrån olika driftsituationer som kan uppstå i den transienta driften har ångflöden i Ångcentralen kartlagts. 11

12 Information har jag också erhållit genom diskussioner med driftpersonalen i Ångcentralen. De har hjälpt till med allt från anläggningskunskaper till hur de upplever driftsituationer, jag har även fått ta del av idéer som de har tagit fram. Kontakt med maskinleverantörer har gett mig aktuella beräkningsdata. Studiebesök på finpappersbruket Hallstavik inspirerade därutöver till nya idéer. 12

13 2. Teori 2.1 Elmarknaden Dagens avreglerade elmarknad styrs utifrån rådande utbud och efterfrågan, och den mesta av handeln sker via den nordiska elbörsen, Nord Pool. Där finns dels spotmarknaden som fungerar som en timbaserad auktion för nästkommande dygn och dels en marknad för finansiella kontrakt som sträcker sig lite längre och därför speglar den förväntade prisbilden. Spotpriset bestäms genom budgivning av köpande och säljande aktörer på marknaden. Förenklat kommer den rörliga kostnaden för den sist och dyrast producerade elen som motsvarar efterfrågan att sätta priset. Denna kombination av pris och kvantitet som utbud- och efterfråganskurvan resulterar i kommer alltså att återge jämviktspriset, även kallat det marknadsklarerandepriset, se fig. 2. Figur 2. Princip för prisbildning på spotmarknaden i Norden, S-kurvan visar utbudet (producenterna) och D-linjen motsvarar efterfrågan (kunderna) på el. Med den rörliga kostnaden menas produktionskostnaden för varje producerad enhet el i respektive anläggning, detta beroende på bl.a. bränslepriser, effektivitet och beskattning. Beroende på tillgång på billig el kommer kunderna att till viss grad att anpassa förbrukningen (D-kurvan) efter rådande elpris, vilket är proportionellt med den rörliga kostnaden för producenten. Skärningspunkten mellan utbud och efterfrågan visar den högsta rörliga kostnaden och vilken sista anläggningstyp som ännu lönar sig att ha i drift. [16] Den ordning som kapaciteten tas i bruk är relativt varaktig och benämns som merit order. Alla aktörer som lämnat säljbud lägre än jämviktspriset får sälja till det marknadsklarerande priset medan de som lämnat överpris inte får något sålt. På samma sätt går det till på konsumentsidan och tillvägagångssättet innebär att all tillgänglig elproduktion, oavsett produktionsteknik, konkurrerar på lika villkor. [9] 13

14 2.1.1 Elprisets utveckling Från avregleringen 1996 till 2005 har elförbrukningen i Sverige ökat med 3 %, en siffra som i hela Norden motsvaras av 8 %, den större efterfrågan beror på faktorer såsom väder och konjunkturutveckling. Elprisets kraftiga utveckling, se fig.3, under de senaste åren kan därför inte sägas relatera nämnvärt till den ökade förbrukningstakten, däremot påverkar produktionsförutsättningarna elpriset. För att nämna några: nederbörd kapacitetsutveckling interaktioner på den nordiska och europeiska elmarknaden bränslepriser konkurrenssituationer politiska regleringar Elprisets utveckling på spotmarknaden kr/mwh år Figur 3. Diagram över spotprisets utveckling i Norden under det senaste decenniet. [14] Produktionsförutsättningarnas inverkan på spotpriset kan exemplifieras enligt extremåret 2005: Trots höga vattennivåer, relativt tidigare torrår fortsatte elpriset att stiga, se fig.3, detta har dock en naturlig förklaring. Rekordhöga priser på fossila bränslen sammanföll nämligen med introduktion av utsläppsrätter samt att Barsebäcks andra reaktor togs ur bruk. Spotpriserna ökade i Europa, vilket medförde en stor efterfrågan på billigare el från Norden. För att möta upp efterfrågan kunde då dyrare anläggningar i tas i bruk i Norden. Skulle inte överföringskapaciteten mellan Norden och Europa vara begränsad skulle det råda samma råkraftpris, och en ökad interaktion innebär därför utjämnade elpriser. [10] 14

15 2.1.2 Elintensiv industri Basindustrin indikerar att höjda elpriser motverkar långsiktiga investeringar i Norden. Lägre elpriser har tidigare kunnat kompensera de konkurrensnackdelar som långa transporter och höga arbetskraftskostnader inneburit. Representanter från den elintensiva industrin menar att elproducenter borde vilja säkra sina intäkter genom att teckna långa avtal, men idag är det i stor utsträckning oenighet om elens framtida värde för de långsiktiga förhandlingarna. Enligt energimarknadsinspektionens analys av konsekvenserna vid en elprisökning för den svenska industrin kommer ökningen att slå hårdast mot finpappersindustrin. En höjning på 10 öre per kwh motsvarar i detta fall en ökning av förädlingsvärdet med 18,5 %. De representanter som intervjuats anser också att man, främst i södra Europa, skyddar sitt lands basindustrier mot effekterna av höjda elpriser. [10] Lag om program för energieffektivisering- PFE En ny energiskatt tillkom den svenska processindustrin i juni 2004, en anpassning till EG:s energiskattedirektiv som innebar en höjning på elkraft motsvarande 0,5 öre/kwh. Denna skatt innebär stora kostnader för elintensiva företag, varför ett kompenseringsprogram för möjlig skattereduktion utvecklats av Energimyndigheten. Ortviken är med i det så kallade PFE-projektet, ett program där elintensiv industri under en femårsperiod får möjlighet att energieffektivisera verksamheten i utbyte mot en befrielse av energiskatt på elektrisk kraft. Detta genom att först och främst införa ett energiledningssystem som innefattar en djupgående kartläggning och analys av verksamhetens energiförbrukning. Man skall också undersöka huruvida man investerar i elförbrukande utrustning med avseende på PFE:s krav jämte återbetalningstid och därutöver utföra eleffektiviserande åtgärder. [1] 15

16 2.1.3 Politiska regleringar För att gynna förnyelsebar energiproduktion har den svenska regeringen beslutat att införa två marknadsbaserade styrmedel utöver tidigare energirelaterade skatter och avgifter Elcertifikat Ett nytt system för att främja förnyelsebara energikällor i Sverige inleddes i maj Detta bygger på att elkonsumenter har en kvotplikt på förnyelsebara energikällor, så kallade elcertifikat. Detta är ett marknadsbaserat alternativ till tidigare bidrag och stöd, där man ökar produktionen av förnyelsebar el på ett kostnadseffektivt sätt i och med att konkurrens uppstår. Målet med handeln av elcertifikat är att kunna öka årsproduktionen av el från förnyelsebara energikällor med 17 TWh år 2016 jämfört med en grundnivå år Det innebär en kvot som år 2003 började på 7,3 % och sedan ökar successivt till 16,9 % år Energikällor som kan ge elcertifikat är: vindkraft viss vattenkraft vissa biobränslen solenergi geotermisk energi vågenergi torv i kraftvärmesammanhang Utsläppsrätter Kyotoprotokollet mynnade ut i ett internationellt åtagande att minska utsläppen av växthusgaser. I januari 2005 inleddes EU: s handel med utsläppsrätter, energiintensiva branscher får därmed betala ett pris för den fossila koldioxiden som de släpper ut. För varje ton koldioxidekvivalent som avges till atmosfären måste en utsläppsrätt kunna uppvisas. Ungefär 40 % av de totala koldioxidutsläppen i EU är idag med i handelssystemet om utsläppsrätter. Det av EU bestämda antalet utsläppsrätter tilldelas berörda anläggningar och antalet tilldelningar kommer att minskas i perioder. Eftersom även detta styrmedel är marknadsbaserat kommer det att medföra en konkurrenssituation som på ett kostnadseffektivt sätt gynnar energikällor som inte bidrar till växthuseffekten. [5] Utsläppsrätterna har stor påverkan på elpriset då det är den el producerad på marginalen av energisystemet som sätter priset på elektriciteten. På den nordiska elmarknaden beror priset ofta på kolpriset och de utsläppsrätter som behövs för att producera den sista enheten el, se sambanden enligt fig.4. Marginalkostnaden för storskaliga utsläppsreduktioner bestäms på kortare sikt till stor del av prisskillnaden mellan kol och naturgas(oljepriset följer naturgaspriset), vilket i sin tur påverkar priset på utsläppsrätterna. [9] 16

17 Figur 4. Illustration över samband mellan kostnaden för utsläppsrätter och elpriset. Kortsiktiga utsläppsreduktioner beror till stor del på marginalkostnaden, det vill säga skillnaden mellan naturgas- och kolpriset. [9] 2.2 Systembeskrivning Pannor som producerar ånga under ständigt förändrade lastförhållanden sägs gå med transient drift, vilket ofta är fallet när processånga tillverkas. Ångbehovet i pappersbruket varierar med produktionsparametrar som till exempel hastighet och papperskvalitet. Men orsaken till de största svängningarna på ångnätet beror på plötsliga störningar, som exempelvis ett brott på pappersbanan. När ett sådant brott inträffar avstannar pappersmaskinens ångkonsumtion momentant och systemet måste snabbt kunna reglera ner på LT-sidan för att undvika att någon säkerhetsventil löser. När en pappersmaskin ska starta igen sker det motsatta, och systemet måste klara av att hålla trycknivån trots pådraget. På genereringssidan kan lågtrycket även falla om ångåtervinningen vid TMPanläggningen snabbt tappar effekt. För att hålla den relativt känsliga balansen mellan tillverkad och förbrukad värmeenergi i ångsystemet krävs ett väl fungerande reglersystem. Trögheten i pannregleringen lindras när det finns en ackumulatortank som kan bistå systemet och laständringen blir på så vis mindre omedelbar. En viss redundans måste finnas, trycket får under inga omständigheter falla, och reservkraft i form av mer snabbreglerade enheter tas då i drift. Se bilaga 3 för närmare information vilka som är de olika ångproducenterna och ångförbrukarna på Ortviken samt dess ungefärliga storleksordning. För att fungera tillfredställande kräver industriprocesserna en viss kvalitet på tillförd värme. Dimensioneringen av anläggningens papperstorkar har en viss frihetsgrad men hålls inte temperaturen på ångan förloras snabbt kapacitet. Vid produktionsökningar i befintliga anläggningar kan temperaturen ofta bli den kritiska parametern. Då det är kondensationsvärmen som är intressant för processerna kommer kravet på ångtemperatur i stort sett bli detsamma som kravet på ångtryck. [6] Distribution av ånga sker normalt vid två olika nivåer, lågtryck 3-6 bar(a) och mellantryck bar(a). Om maximal mottryckskraft önskas bör LT-ånga användas i största möjliga mån med hänsyn taget till temperaturbehovet. För att få ner dimensioner 17

18 och därmed priset händer dock att leverantörer rekommenderat en trycknivå som inte är fördelaktig för fabriken i längden. [7] Ångcentralen Med hjälp av 4 fastbränslepannor, en oljeeldad panna och en elpanna produceras ånga som behövs för papperstillverkningen enligt fig.5. Ångan levereras efter rådande behov i bruket och enligt interna kundkrav, se bilaga 2, via ett hög-, mellan- och lågtrycksnät. Överhettad HT-ånga produceras av förbränningspannorna, medan elpannan genererar mättad MT-ånga. HT-ångan trycksänks via turbin, reducerstationer och ångackumulatorer till 3,35 bar(a) varefter nätet är kallat lågtryck. Figur 5. Schematisk bild över ångcentralens distributionsnät. 18

19 Pannorna De tre rosterpannorna och en fluidbäddspanna, vilka är biobränsleeldade, en oljepanna och en elpanna producerar tillsammans drygt 60 % av all ånga som används i papperstillverkningen, se bilaga 2 för teknisk data över pannorna. HT-ångan som produceras av förbränningspannorna är överhettad till ungefär 420 o C vid ett tryck på 56 bar(a). Oljepannan är en reservpanna som står på varmhållning för att snabbt kunna kopplas till nät. Laststyrningen av pannorna sker manuellt men övriga regleringar går vid normal drift per automatik. Pannorna har en gemensam matarvattentank där kondensat på 100 o C och kallt totalavsaltat vatten, så kallat spädvatten, blandas. Kondensat från ackumulatortankens nivåregering anländer även dit, såsom LT-ånga för att gasa av vattnet, något som innebär en höjning av temperaturen till 120 o C. Därefter trycksätter matarvattenpumparna flödet till 86 bar(a) och det introduceras pannorna. Via ekonomiser, konvektionsdel, ångdom och överhettare fås den slutliga produkten, överhettad ånga. Kontinuerlig bottenblåsning håller pannvattnet fräscht och ångsotning var åttonde timme ger en god värmeöverföring i pannan. Luftförvärmare finns då man eldar med fuktiga bränslen, både som rökgas- och ångförvärmare. Det sistnämnda är värdefullt vid mottryckskraftgenerering då värme från LT-ånga tillförs pannan och bidrar till en HT-ånga som kan driva turbinen. Rökgaserna från de större biobränsleeldade pannorna kan styras mot en rökgaskondensering och därmed kan större del av värmet tillvaratas. Elpannan har en kapacitet på 20 MW och producerar vid behov och rätt elpris mättad MT-ånga vid 11,5 bar(a), vilket ger en temperatur på ungefär186 o C Ackumulatortanken För att jämna ut tillfälliga obalanser i ångsystemet finns en ångackumulator installerad mellan HT- och LT-nätet, se schematiskt i tidigare fig. 5. Värme lagras i form av hetvatten, vilket är lämpligt på grund av vattnets höga specifika värme. Ånga från HTnätet laddar upp ackumulatorn i och med att ångan får kondensera via ett perforerat rör och därigenom får vattnet sitt stigande värmeinnehåll. Ackumulatorns trycknivå bestäms av mättnadstrycket vid rådande temperatur. En ångblåsa ligger överst i tanken och vid värmebehov öppnas här en ventil varvid trycket sjunker, mer vatten kokas av och ny ånga bildas. Ortvikens ackumulatortank kan variera trycket mellan 7 och 15 bar(a), med en normalnivå på 11,3 bar(a). Eftersom det är överhettad ånga som tanken laddas med måste avdunstningen kompenseras av insprutningsvatten, som också bidrar med nivåreglering tillsammans med en kondensavtappning Ångturbinen En del av HT-ångans energi omvandlas i turbinen till mekaniskt arbete som i sin tur driver generatorn, vilken alstrar ström. Inom svensk skogsindustri är STAL: s radiella 19

20 dubbelrotationsturbin vanligast förekommande, se i fig.6 hur det ser ut i Ortvikens turbinhall. Figur 6. Turbinhallen i Ångcentralen, Ortviken. Turbinen har två rotorer och ånga tillförs hål i turbinskivan och expanderar radiellt utåt. Via en skovelring som är fäst i ena turbinskivan ändrar ångan rörelseriktning beroende på skovelbladens inställning. Reaktions- och aktionskrafterna som skapas driver i sin tur runt skovelring, turbinskiva och rotor. Ångan går vidare genom en andra skovelring som är fäst i den andra turbinskivan. Här byter ångan riktning igen vilket driver denna skiva åt motsatt håll jämfört med den första turbinskivan. Detta sker ytterligare ett antal steg via nya skovelringar, vilka är monterade omväxlande i den ena respektive den andra turbinskivan, tills dess att önskad trycknivå är nådd. [3] Ortvikens turbin, G1, är strypreglerad, vilket betyder att det sitter en reglerventil innan turbinen. Då ventilen stryper flödet fås ett lägre tryck innan skovelsystemet vilket medför ett mindre flöde och ett lägre entalpifall över turbinen. Använder man sig av partialreglering har man flera olika inlopp till turbinen som successivt kopplas in beroende på last. Fullt tryck och entalpifall fås på så vis på de inlopp som är öppna, vilket då ger något bättre verkningsgrad vid dellast än strypregleringen. Är turbinen däremot glidtrycksreglerad behövs inga strypningar utan regleringen sker genom att pannans ångtryck varieras efter rådande ångbehov, vilket kräver ett något mer komplext system. [4] Tillförd ånga kallas för normallastånga, och ut ur turbinen avges avloppsånga. När denna ånga är ansluten till ett ångnät i en industri benämns den ofta som mottrycksånga. Om högre trycknivåer önskas ur maskinen kan denna konstrueras så att avtappningsånga matas ur hål i någon av turbinskivorna, något som dock inte är möjligt på Ortviken. Om den utgående effekten behövs höjas tillfälligt kan man tillföra turbinen överlastånga igenom hål längre ut från centrum. Denna ånga passerar då de yttre skovelringarna vilka har större flödeskapacitet än de inre. Ångläckage längs axlarna motverkas till viss del av axeltätningar utformade som labyrinter, men viss förlust uppkommer ändå av denna tätningsånga. [3] 20

MILJÖLABORATORIET Nyttig energi vid ångproduktion

MILJÖLABORATORIET Nyttig energi vid ångproduktion MILJÖLABORATORIT Nyttig energi vid ångproduktion 008 Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Innehållsförteckning Inledning... System... 4 System... System... 7 System 4... 9 System... Inledning Denna handledning

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri

Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri Karin Ericsson & Lars J Nilsson IMES, Lunds universitet Måns Nilsson SEI Varför är massa- och pappersindustrin intressant m.a.p.

Läs mer

Basindustrin finns i hela landet

Basindustrin finns i hela landet Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Föreläsning i termodynamik 11 oktober 2011 Lars Nilsson

Föreläsning i termodynamik 11 oktober 2011 Lars Nilsson Ångkraftsprocessen (Rankinecykeln) Föreläsning i termodynamik 11 oktober 2011 Lars Nilsson Ångkraftsprocessens roll i svensk elproduktion Ångtabellen: mättad vätska och mättad ånga efter tryck Ångtabellen:

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

ENERGIPROCESSER, 15 Hp

ENERGIPROCESSER, 15 Hp UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Mohsen Soleimani-Mohseni Robert Eklund Umeå 10/3 2012 ENERGIPROCESSER, 15 Hp Tid: 09.00-15.00 den 10/3-2012 Hjälpmedel: Alvarez Energiteknik del 1 och 2,

Läs mer

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna Vad påverkar elkostnaden? Elpris Sätts på marknaden, utbud och efterfrågan avgör Skatter och subventioner Beslutas av politiken, nationellt

Läs mer

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14. Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, 2009-10-19, kl 9-14. Namn:. Personnr: Markera vilka uppgifter som du gjort: ( ) Uppgift 1a (2p). ( ) Uppgift 1b (2p). ( ) Uppgift 2a (1p). ( ) Uppgift

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Jenny Hedström. Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel

Jenny Hedström. Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Elcertifikatsystemet - Nya möjligheter för elproducenterna Jenny Hedström Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ÅF värme och kraftkonferensen 11 november 2009 Agenda Ny tilldelningsperiod för

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Uppgraderat elcertifikatsystem Åtgärder som resulterat i positiva förhandsbesked. Martin Johansson. Enheten för operativa styrmedel

Uppgraderat elcertifikatsystem Åtgärder som resulterat i positiva förhandsbesked. Martin Johansson. Enheten för operativa styrmedel Uppgraderat elcertifikatsystem Åtgärder som resulterat i positiva förhandsbesked Martin Johansson Handläggare Enheten för operativa styrmedel Bakgrund om elcertifikatsystemet Elcertifikat infördes den

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Remissvar på Energimyndighetens rapport Kontrollstation 2017 för elcertifikat Delredovisning 2 (ER2016:99)

Remissvar på Energimyndighetens rapport Kontrollstation 2017 för elcertifikat Delredovisning 2 (ER2016:99) Stockholm 2016-11-25 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Energimyndighetens rapport Kontrollstation 2017 för elcertifikat Delredovisning 2 (ER2016:99) (M2016/02399/Ee) Branschföreningen

Läs mer

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Kraftvärmeverket För en bättre miljö Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007 Energimyndigheten informerar om elcertifikatsystemet Lagändringar OM ELCERTIFIKAT Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka den förnybara elproduktionen med 17 TWh

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen

Läs mer

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad 1. Bakgrund och syfte Jag har med PM benämnd Nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad daterad 2014-03-13 redovisat utfallet

Läs mer

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som

Läs mer

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319 Kraftvärme Energitransporter MVKN10 870319 880319 Sammanfattning Kraftvärme är ett mycket effektivt sätt att utnyttja energi i bränslen. Upp till 89% av energin i bränslet kan i dagsläget utnyttjas men

Läs mer

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla

Läs mer

Elmarknadsrapport Q3-14

Elmarknadsrapport Q3-14 Svängiga väderprognoser Under veckan som gått har vi haft mycket osäkra prognoser som svängt varannan dag. Orsaken till detta är att vi inte har haft något stabilt högtryck över södra Europa vilket har

Läs mer

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Prisbildning på el på den nordiska marknaden 1 Prisbildning på el på den nordiska marknaden Peter Fritz, Christian Dahlström, Sweco Priset på el bestäms genom en daglig auktion på spotmarknaden Elektricitet är en speciell råvara i det avseendet att

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet Med ångcykler menas att arbetsmediet byter fas under cykeln Den vanligaste typen av ångcykler är med vatten som medium. Vatten är billigt, allmänt tillgängligt och har hög ångbildningsentalpi. Elproducerande

Läs mer

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN 1 Detta kommer att styra utvecklingen EU:s energimål 20 / 20 / 20(10) till 2020 Klimat Försörjnings säkerhet 20 % reduktion av CO 2 utsläppen 20 % reducerad energi konsumtion

Läs mer

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken RÅVAROR Handla el via Handelsbanken Handla el via Handelsbanken Elmarknaden skiljer sig från många andra råvarumarknader i och med att el inte kan lagras. Den måste konsumeras samtidigt som den produceras

Läs mer

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät v 7.5x Trender Mikro-generering Små och mångskalig kraftgenerering Elcertifikat som stimulerar produktion av förnybar energi Dubbla

Läs mer

Energislukare eller energieffektiviserare?

Energislukare eller energieffektiviserare? Energislukare eller energieffektiviserare? Rottneros Bruk AB Rottneros fabriker Rottneros Vallvik Rockhammar Miranda Rottneros - Packaging Några fakta om Rottneros Omsättning cirka 3 miljarder SEK Tre

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Vägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften

Vägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften VÄGLEDNING OM NYTTIGGJORD ENERGI FÖR KVÄVEOXIDAVGIFTEN Vägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften Följande vägledning beskriver vad Naturvårdsverket anser vara nyttiggjord energi i lag om miljöavgift

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Projektarbete i kursen Simulering och optimering av energisystem, 5p Handledare: Lars Bäckström Tillämpad fysik och elektronik 005-05-7 Bakgrund Umeå

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset CHALMERS 2012-05-21 1 (4) Energi och miljö/ Värmeteknik och maskinlära TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset Tentamen omfattar: Avdelning A: Avdelning B:

Läs mer

Erik Larsson Svensk Fjärrvärme. Nordvärme, Ålesund

Erik Larsson Svensk Fjärrvärme. Nordvärme, Ålesund Gröna certifikat för el konsekvenser för fj ärrvärm en Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 I nnehåll Gröna certifikat i allmänhet RECS Svensk fjärrvärmes mål KVV och förnybart Svenska systemet När är certifikat

Läs mer

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Instruktioner Studenter måste anlända till kontrollskrivningen inom 45 minuter efter skrivningens start. Ingen

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586.

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586. 2012-08-23 S. 1/4 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 Bankgiro: 5258-9884 ERMATHERM

Läs mer

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Lars Dahlgren N2001/10077/ESB Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO)

Läs mer

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB www.nilsan.se Elcertifikat Certifikat Certifikat pris MWh El El pris 2 IEAs granskning av Sveriges Energipolitik

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund VATTENFALLS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer:

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer: ENERGITEKNIK II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp

Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp El till vad och hur mycket i svensk industri IKP Energisystem Sven-Olof Söderberg, Louise Trygg, Peter Karlsson, Alemayehu

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Vad är energieffektivisering och hur gör man?

Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är effektivare energianvändning och vad ska vi ha den till? Är det effektivare att bara använda mindre än vad man skulle ha gjort om man använt mer? FÖRENINGEN

Läs mer

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system CECILIA HÅKANSSON Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system Våren 2003 infördes gröna certifi kat med kvotplikt på den svenska elmarknaden. Huvudsyftet med styrmedlet är att främja elproduktionen

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

Elcertifikatsmarknaden i Sverige

Elcertifikatsmarknaden i Sverige Elcertifikatsmarknaden i Sverige Roger Östberg Analysavdelningen Energimyndigheten Norges Energidager 2011 14 oktober Agenda Om ambitionsnivån Det svenska regelverket Erhållen utbyggnad i Sverige Handel

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-15 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 51 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 31,2 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen

Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen UMIT Research Lab 12 oktober 2011 Syfte Utveckla metoder för att minimera elkostnader genom att anpassa produktion till fluktuationer i elpriset. Fallstudie:

Läs mer

Effektivare värmeåtervinning från våta gaser

Effektivare värmeåtervinning från våta gaser Effektivare värmeåtervinning från våta gaser Maria Gustafsson 1 Energieffektivisering inom skogsindustrin genom värmeåtervinning från våtluft Förprojektering och lönsamhetsbedömning av anläggningsalternativ

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Kraftvärme. - Powered by Swebo.

Kraftvärme. - Powered by Swebo. Kraftvärme - Powered by Swebo. Kraftvärme UNICONFORT har arbetat i 60 år inom tekniksektorn av energiomvandling med hjälp av fast bio- massa. Främst från skogen, träindustrin, jordbruk, livsmedelsindustrin,

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Johan.Hellqvist@entrans.se CEO El, värme eller kyla av lågvärdig värme Kan man göra el av varmt vatten? Min bilmotor värmer mycket vatten,för

Läs mer

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Innehåll Allmänt om budgivningen på spotmarknaden Konkurrensen på den nordiska spotmarknaden

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Steget före med dina energiaffärer

Steget före med dina energiaffärer Steget före med dina energiaffärer Politiska klimatåtgärder Avgörande händelser och påverkan på elpriset Mia Bodin, Modity Energy Trading Agenda 1. Kort om Modity Energy Trading 2. Politiska klimatåtgärder

Läs mer

PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan som gick.

Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 14 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge

Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge Roger Östberg Analysavdelningen Energimyndigheten NORWEA, Oslo 2011-03-30 Gemensam elcertifikatmarknad med Norge - historik och pågående process Elcertifikatsystemet

Läs mer

SMÅSKALIG VATTENKRAFT

SMÅSKALIG VATTENKRAFT SMÅSKALIG VATTENKRAFT STÖD MED GRÖNA CERTIFIKAT I SVERIGE CHRISTER SÖDERBERG SMÅKRAFTVERKENS RIKSFÖRENING OSLO 9 MARS 2009 Korsnäs kraftverk utanför Falun. Elcertifikat Sverige 2009-03-09 1 STÖD TILL FÖRNYBARA

Läs mer