Minskad industriell elanvändning i Västmanlands län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Minskad industriell elanvändning i Västmanlands län"

Transkript

1 Minskad industriell elanvändning i Västmanlands län Louise Trygg Juni 2008

2 Sammanfattning Ett flertal forskningsresultat visar hur svensk industri använder el i större utsträckning än vad deras konkurrenter på kontinenten gör. För att kunna behålla sin konkurrenskraft kommer vi troligen att få se hur ett högre europeiskt elpris innebär att energieffektiviseringsåtgärder och systemförändringar av elanvändningen får ett allt större fokus hos svensk industri. Mot den bakgrunden har ca 40 industrier från olika branscher i Oskarhamn, Östergötland, Ulricehamn, och Örnsköldsvik analyserats i syfte att minimera elanvändningen med bibehållen produktion. Studierna om systemförändrad industriell energianvändning mot mindre elanvändningen bygger på att analyser av främst följande områden: Konvertera icke el-specifika processer från el till fjärrvärme eller annat bränsle Effektivisera elanvändningen inom främst processerna ventilation, belysning och tryckluft Ta till vara spillvärme från produktionen Minska tomgångsförbrukningen Avskrivningstiden för de åtgärder som föreslås i studien är i många fall väldigt låg. Bara genom att minska tomgångsförbrukningen kan 30% av industriernas elanvändning reduceras. Resultaten från studierna visar på en kraftig elminskning. Resultaten visar också i vilken omfattning olika branscher kan förändra sin energianvändning. Syftet med föreliggande rapport är att utifrån dessa tidigare studier visa vilken potential industrierna i Västmanland har att minska sin elanvändning. Om man antar att industrierna i Västmanland kan systemförändra sin energianvändning och minska sin elanvändning i samma omfattning som de studerade industrierna har en potential för möjlig industriell elminskning i Västmanland beräknats. Utifrån dessa antaganden visar resultatet från föreliggande studie att industrierna i Västmanland har potential att minska sin elanvändning med ca MWh per år vilket motsvara ca 51% av den industriella elanvändningen. Med kolkodens som marginell kraftkälla innebär dessa elminskningar att industrierna i Västmanland kan minska sina globala utsläpp av växthusgasen CO 2 med över ton per år. 2

3 Innehållsförteckning 1. Klimatpåverkan 4 2. Elanvändning och elprisutveckling 7 3. Vad är karakteristiskt för svensk industriell elanvändning? Metod för att minska elanvändningen Industriell energianvändning i Sverige Industriell energianvändning i Västmanland 19 7 Minskad industriell elanvändning i liknande industrier Minskad industriell elanvändning i Västmanland Slutsats Fortsatt arbete 28 3

4 1. Klimatåpverkan Klimathotet är det största hotet mänskligheten står inför. IPCC rapporter visar hur den globala uppvärmning ökar i varje analyserat framtidsscenario. I figur 1 ser man hur variationen av jordytans temperatur från 1000 talet fram till 1900 talet har varit i stort sett konstant. Oavsett vilket framtidsscenario som studerats blir resultatet en markant höjning av temperaturen. Samma resonemang gäller halter av globala CO 2. FN:s klimatpanel har kommit överens om hur den globala uppvärmningen kan åtgärdas, och att begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader kostar inte mer än 0,12 procent av världens samlade bruttonationalinkomst, enligt FN:s klimatpanel. IPCC senast rapport fastslår också att utsläppen av växthusgaser måste minskas med procent till år 2050 om uppvärmningen av jorden ska hejdas. Figur 1 Variationer av jordytans temperatur (IPCC, 2001) Den 1 januari 1996 avreglerades den svenska elmarknaden vilket innebar att elhandeln konkurrensutsattes och det blev fritt att köpa el från den elleverantör som kunde erbjuda de bästa villkoren. Alla länder inom EU har idag helt eller delvis avreglerade elmarknader. Idag är handeln av el mellan gränserna helt öppnad och hela den europeiska elmarknaden avreglerad (COM ). 4

5 Det medför att alla länder inom Europa gradvis deltar i en gemensam öppen elmarknad där leverantörer och distributörer kan sälja el till kunder inom hela EU. En avreglerad elmarknad ger med andra ord ökad handel av el över landsgränserna. Svensk elproduktion består till största delen av vattenkraft och kärnkraft. Svensk elproduktionen i är därför nästan helt fri från koldioxid. Men eftersom Sverige är en del av den avreglerade gemensam elmarknad inom EU är svensk elanvändning inte samma som svensk elproduktion. Den elproduktion som har den högsta rörliga produktionskostnaden i ett kraftsystem arbetar som marginell produktionskälla. Det är med andra ord den produktionsenheten som minskar eller ökar när efterfrågan på el förändras. I ett europeiskt elsystem är det kolbaserad kondenskraft som har den högsta rörliga produktionskostnaden och därmed fungerar som marginell elproduktion (STEM 2002). Verkningsgraden i ett sådant kolkondens kraftverk är endast 30% mot en verkningsgrad på nära 100% i ett kraftvärmeverk där el produceras med 30% och fjärrvärme med 70% (figur 2). Vid kolkondens som marginell elproduktion får vi följande samband 1 kwh el 1 kg CO2 1 kwh el 0,3 kg CO2 Detta samband ger att vid en helt avreglerad europeisk elmarknad påverkar varje förändring i svensk elanvändning produktionen i ett europeiskt kolkondens kraftverk, och varje förändring påverkar därmed också det globala utsläppet av koldioxid. Figur 2. Svenskt kraftvärmeverk en del av den euroepiska kraftmarknaden (Karlsson, 2001) 5

6 När man tar hänsyn till att förändringar i elanvändningen påverkar produktionen i kolkondensbaserade kraftverk blir klimatpåverkan från olika energislag enligt figur 3. De svarta staplarna visar de lokala utsläppen medan de röda staplarna motsvarar hur det globala klimatet påverkas. När el produceras i kraftvärmeverk ersätts kolkondensbaserad el men högre påverkan på globala CO 2 -utsläpp, vilket förklarar att CO 2 -utsläppen blir negativa i vissa fall. Elvärme Värmepump Olja-värme Naturgas-värme Biobränsle-värme Kol-kraftvärme Lokala koldioxidutsläpp (all el är koldioxidfri) Globala koldioxidutsläpp (all el värderas som kolkondens) Olja-kraftvärme Biobränsle-kraftvärme Naturgaskombi-kraftvärme Biogaskombi-kraftvärme kg CO2 per MWh producerad värme (Källa:Sven Werner/B Karlsson) Figur 3. Lokal och global klimatpåverkan av olika energislag Att minska svensk elanvändning är därför ett viktigt bidrag i strävan att minska de globala utsläppen av växthusgasen CO 2. 6

7 2. Elanvändning och elprisutveckling En gemensam europeisk elmarknad med ökad handel av el över landsgränserna kommer troligen att medföra en utjämning av elpriserna mellan länderna. Idag kännetecknas Sverige av ett förhållandevis lågt elpris där variationerna följer säsongerna. Figur 4 visar hur elpriset i Sverige är bland de lägsta i Europa. Fig 2 Elpriser i europeiska länder, Källa Eurostat, 2006 I övriga Europa är elpriserna ibland det dubbla med stora variationerna över dygnet istället för över årstiderna. I figur 2 kan man se spotpriserna under en vecka för olika avreglerade europeiska elmarknader. Figur 4. Elpriser för industrier MWh/år, juli 2005 [Eurostat, 2006] I övriga Europa är elpriserna ibland det dubbla med stora variationerna över dygnet istället för över årstiderna. I figur 5 kan man se spotpriserna under en vecka för Nordpool och för den tyska avreglerade elmarknaden. Spotpriser 22 mars 2006 källa: Nordpool, EEX Euro/MWh Sverige Tyskland Figur 5. Spotpriser i Sverige och Tyskland och Spanien under en dag. (Trygg, 2006) 7

8 Den blåa linjen visar den nordiska elbörsen Nordpool där elpriset under dagen ligger ganska konstant, säsongsvariationerna visar sig inte under bara en dag. Den röda linjen visar hur elpriserna i Tyskland både är högre än de svenska och hur priserna varierar över dygnet istället för över säsongerna. En helt avreglerade europisk elmarknad kommer sannolikt att medföra att det effektdimensionerade euroepiska systemet med högre dygnsvarierade elpriser kommer att kännas av även i Sverige. Svenska kunder möter då både högre elpriser och elpriser med stora variationer mellan dag- och nattaxor. Det mest troliga scenariot är att elpriset inom Europa möts på ett gemensamt jämviktspris. Figur 6 visar en sannolik prognos av elpriset i Sverige och i figur 7 ser man utvecklingen av elpriset under en 10 års period från 1996 till Electricity price Continental electricity price European electricity market Before deregulation in Sweden, Norway and Finland Swedish electricity price Deregulated and Competive electricity market Deregulated Nordic electricity market Figur 6. Trolig utveckling av elpriset i Sverige (Dag, 2000) Time Elpriset i Sverige Källa Nordpol SEK/MWh * Figur 7. Elprisets utveckling i Sverige från 1996 till 2006 (Trygg, 2006) 8

9 Elanvändningen i Sverige är idag relativt hög jämfört med andra länder låg Sverige på fjärde plats i världen efter Norge, Island och Kanada. I några av de större euroepiska industrialiserade länderna som Tyskland, Frankrike och Storbritannien, var elanvändningen per innevånare mindre än hälften så stor som i Sverige. I förhållande till genomsnittet inom EU är den svenska elanvändningen mer än dubbelt så stor (STEM, 2001), se figur 8 nedan kwh/habitant Italy Spain Irland Great Britain Denmark Netherlands Germany France Schweiz Belgium Sweden Finland Canada Norway Iceland Figur 8. Elanvändning i Europa, 2002 (Källa SEA, 2005) Med höjda elpriser kommer sannolikt elanvändningen att sättas i större fokus. För att bibehålla konkurrenskraft kommer det att bli nödvändigt för svensk industri att se över sin elanvändning. Vid en internationell jämförelse har ett flertal studier visat hur elanvändningen i Sverige skiljer sig från elanvändning i andra länderna inom EU. Vid en jämförelse mellan Volvos fabriker i svenska Torslanda och belgiska Gent ser man att det går åt dubbelt så mycket el per producerad Volvobil i den svenska fabriken jämfört med Volvofabriken i Belgien (Dag, 2000). Efter en studie av Electrolux fabriker har ett samband tagits fram mellan lågt elpris och hög elanvändning samt högt elpris och låg elanvändning (Nord-Ågren, 2000) (figur 9). 9

10 Electricity per value added 140,00 120,00 EL 100,00 kwh/sek 80,00 60,00 MO 40,00 20,00 DGR GBJ DKK SG RS DEJ SC ZO 0,00 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 Electricity price relation Figur 9. Elanvändningen vid spisfabriker inom Electrolux (Källa: Nord-Ågren 2000) Figurförklaring: EL representerar Electrolux i Norge MO representerar Electrolux i Sverige GBJ representerar Electrolux i England DKK representerar Electrolux i Danmark Från det sambandet kan det låga elpriset i Sverige vara en förklaring till den relativa högre elanvändningen inom landet. Med ett högre elpris kan det finnas motivation att förändra elanvändningen mot en lägre nivå och därmed få en elanvändning som är mer lik den på kontinenten. Analyserna av Volvo fabriker och Electrolux koncernen verkar dessutom visa på att elpris multiplicerat med elanvändning är konstant, vilket därmed också talar för en lägre elanvändning vid ett högre elpris och tvärtom (Trygg Karlsson, 2003). 10

11 3. Vad är karakteristiskt för svensk industriell elanvändning? Hur kommer det sig att svensk industri gör av med så mycket mer el än vad motsvarande industri i Europa gör? Och på vilket sätt skiljer sig användningen åt i de olika länderna? En förklaring som ofta ges till skillnaderna mellan svensk elanvändning och kontinental är att klimatet i Sverige är kallare och därför ger upphov till en högre elanvändning. Men faktum är att det varmare klimatet i länder på kontinenten istället ger upphov till stor efterfrågan på komfortkyla vilket i stort sett uteslutande är baserat på el. Eftersom vi i Sverige har mycket fjärrvärme innebär det att all uppvärmningen inte är baserat på el och därför inte medför ett ökat elbehov, det gör istället den komfortkyla som behövs i länder på kontinenten. Generellt kan man säga att det som karakteriserar svensk elanvändning är att el används i processer som är icke-el specifika som t.ex värmning, torkning och smältning. Det som också är utmärkande för svensk elanvändning är att el används i uppvärmningssyfte. För att analysera hur, och inom vilka processer, en industri kan systemförändra sin energianvändning mot ett minimum kan man dela in energianvändningen i stödprocesser och produktionsprocesser. Stödprocesser är de processer som stöder produktionen medan produktionsprocesser används för att producera enheter (se tabell 1). Genom att dela in energianvändningen i dessa små beståndsdelar får man en väldefinierad struktur som möjliggör en jämförande tväranalys mellan olika industrier. I figur 10 visas ett exempel på hur ett mindre energiflöde kan delas in i enhetsprocesser. Bränsle eller el Stödprocesser Prod.- processer Uppvärmning Belysning Formning Torkning Figur 10. Exempel på uppdelning i stöd- och produktionsprocesser Tabell 1 Produktionsprocesser och stödprocesser Produktionsprocesser Stödprocesser Påläggning Belysning Formning Ventilation Värmning Tryckluft Smältning Pumpning Torkn. / Konc. Lokalkomfort Förpackning Varmvatten Söderdelning Interntransport Blandning Avverkning Hopfogning Kylning / Frysning 11

12 4. Metod för att minska elanvändningen I detta kapitel presenteras den metod som använts för att för att analysera hur svensk industri kan ställa om sin energianvändning mot mindre elanvändning. För att analysera hur, och inom vilka processer varje industri kan systemförändra sin energianvändning mot ett minimum har energianvändningen delats in i enhetsprocesser som stödprocesser och produktionsprocesser. Stödprocesser är de processer som stöder produktionen medan produktionsprocesser används för att producera enheter. Genom att dela in energianvändningen i dessa små beståndsdelar får man en väldefinierad struktur som möjliggör en jämförande tväranalys mellan olika industrier. I figur 12 visas ett exempel på hur ett mindre energiflöde kan delas in i enhetsprocesser. Bränsle eller el Stödprocesser Prod.- processer Uppvärmning Belysning Formning Torkning Figur 12. Exempel på uppdelning av ett energiflöde i stöd- och produktionsprocesser I syfte att få en bild av varje industris befintliga energianvändning har en energibalans upprättas över den befintliga energianvändningen i varje företag Utifrån varje industris specifika förutsättningar har möjliga förslag på förändringar av energianvändningen tagits fram. De områden som studerats närmare är följande: Konvertering av processer som inte är el-specifika från el till annat bränsle Effektivisera elanvändningen inom främst processerna ventilation, belysning och tryckluft Minska tomgångsförbrukning Ta till vara spillvärme från produktionen Resultaten är avsedda som en första indikation om hur energianvändningen inom en industri kan förändras mot ett minimum av elanvändning och inom vilka områden de största möjligheter finns. Metoden kan beskrivas som tvärvetenskaplig i sin karaktär eftersom som den bygger på nära kontakt och informationsutbyte mellan näringslivet och universitet. 12

13 4.1 Konvertering av processer som inte är el-specifika Processer som inte är el-specifika är exempelvis värmning, smältning, torkning. I de fall dessa processer har funnits vara el-baserade har möjligheten att konvertera dem till annat bränsle utretts. Tekniska förutsättningar som temperaturkrav har givetvis tagits i beaktning innan konvertering föreslagits. Om möjligt har en övergång från el till fjärrvärme föreslagits. I de fall temperaturkrav gjort en konvertering till fjärvärme omöjlig har istället konvertering från el till olja eller gasol tagits med i åtgärdsförslagen Belysning Syn- och belysningsförhållande är viktiga för arbetsmiljön. God belysning är viktigt för människans välbefinnande. Ljusmängden skall vara tillräcklig, rättfördelad och med rätt riktning. Bländning och skuggbilder skall undvikas och färgerna skall återges så naturligt som möjligt. Ny teknik inom industrin kräver också bra och energieffektiv belysning. Då krävs bättre planering, effektivare system, effektivare användning samt regelbundet underhåll. Det finns programkrav 2 med helhetssyn på belysning och riktlinjer för hur en energieffektiv och synergonomiskt riktig belysning skapas. Belysningen står för cirka 30 procent av elanvändningen i kommersiella lokaler och utgör därmed en påtaglig andel av företagens och de offentliga verksamheternas energikostnader. Genom att investera i den bästa belysningstekniken är det möjligt att spara mellan procent av den el som används för belysningsändamål. Det visar ett flertal undersökningar som genomförts i Sverige och EU 3. Belysningsarmaturer med högfrekvensdrift samt styrning och ljusreglering ger energibesparingar I utrymmen där man inte vistas så ofta kan man installera både närvarostyrning och sektionsstyrning. Man kan också investera i ljusdimrar som anpassar ljusstyrka efter ljusinsläppet. Ett framtida riktvärde för installerade effekt för belysningen kan vara 3 5 W/m 2 Detta möjliga riktvärde har legat som grund för möjlig effektreducering inom belysningsprocessen för varje industri i föreliggande studie. Belysningen har sedan antagits behöva vara i drift endast under företagets totala årsarbetstid. 1 Eftersom strävan är minskade utsläpp av växthusgasen koldioxid är även en konvertering från el till olja önskvärd då marginell kraftproduktion i ett europeiskt system antas vara kolkondens. 2 Greenlight 3 Greenlight 13

14 Den procentuella minskningen av installerad belysningseffekt [Ρ ϕ ] kan då beskrivas av nedanstående samband: Ρ ϕ = ( Ρ 1 - ψ A ) / Ρ 1 (1) där Ρ 1 är angiven installerad effekt för belysningen, A motsvarar bruksarean och ψ representerar normvärdet för installerad effekt för belysningen. Procentuellt minskad elanvändningen [Q ϕ ] för processen kan på samma sätt beskrivas med följande samband: Q ϕ = ( Ρ 1 η T p - ψ A T a ) / Ρ 1 η T p (2) där η är antagen utnyttningsgrad för processen, T p är den tid som belysningen enligt indata är i drift och T a motsvarar arbetstiden på företaget. 4.3 Ventilation Kvaliteten hos inomhusluften är av stor vikt för komforten och prestationsförmågan. Luften i rummet måste uppfylla vissa fordringar med avseende på bland annat syreinnehåll, koldioxidinnehåll, lukt, fukt och andra föroreningar. I en lokal där man normalt vistas råder alltid en viss luftväxling, en del av luften ersätts successivt med uteluft. Ventilationen tjänar två syften, dels skall ren luft tillföras en lokal dels skall förorenad luft föras bort Klimatet i Sverige kännetecknas sällan av extrem värme, men det finns ändå många omständigheter som åstadkommer oacceptabla höga inomhustemperaturer. De flesta industriella processer avger mycket värme som tillsammans med ibland välisolerade byggnader, solinstrålning och värmetillförsel från människor leder till ett värmeöverskott i byggnaden. Anledningen till att ventilera en industrilokal är ofta just att bortföra värmen. Risken är då stor att ventilationssystemet används som en kylanläggning dimensionerad efter sommarbehovet. Eftersom ventilationssystem vanligtvis har samma effektdimensionering året leder detta till ett uppvärmningsbehov vintertid. Luftomsättningen för ett rum eller lokal definieras som luftflödet genom lokalen uttryckt i m 3 / s dividerat med rummets volymen. Den traditionella enheten på luftomsättningen är oms/h. I Boverkets Byggregler (BBR) finns krav på minimiventilation för kontor, bostäder, skolor och andra samlingslokaler 4. Grundregeln i BBR säger att uteluftsflödet skall uppgå till minst 0,35 l/s,m 2 golvyta i rum där personer vistas. Flödet gäller rum med normal takhöjd och motsvarar cirka 0,5 oms/h. För industrier är förhållanden annorlunda då farliga ämnen för människan kan förekomma. Kravet blir där att koncentrationerna i luften av förekommande skaldliga ämnen skall underskrida de gränsvärden som fastställs av Arbetarskyddsstyrelsen. 4 Warfvinge,

15 I många industrier avger de industriella processer så låga emissioner att anledningen till att ventilera inte är bortförande av farliga ämnen utan att transportera bort värme som beskrivs ovan. För att i detalj kunna beskriva hur en industri kan förändra sin ventilation krävs omfattande och tidskrävande underlag, istället har beaktats en reducering av driftstiderna för ventilationssystemet till de tider då produktionen inom företaget är aktiv. Erfarenheter från andra studier av industriella lokaler visar att en minskning av ventilationen medför förbättrad upplevd inomhusklimat med mindre antal partiklar i luften och mindre torr luft. Den reduceringen av driftstiderna för ventilationen som har föreslagits i föreliggande studie ger en procentuell minskningen av ventilationen V ϕ som kan beskrivas av sambandet nedan V ϕ = Ρv η ( T p - T a ) / Ρv η T p (3) där Ρv är installerad effekt för ventilationsprocessen. 4.4 Tryckluft Tryckluft används i stor utsträckning i många industrier. Verkningsgraden för tryckluftsanläggningar är endast 5 10% medan den är 90% för eldrivna alternativ. Dessutom förkommer det ofta läckage i ett tryckluftssystem, vilket betyder att kompressorn får arbeta mer än den skulle behöva för att upprätthålla rätt tyck i ledningarna. Varje industris möjlighet att konvertera från tryckluftsanvändning till annat alternativ har beaktats. Om tryckluften används till handverktyg har en övergång till eldrivna don föreslagits. I de fall tryckluften används till renblåsning finns andra mer effektiva sätt för renblåsning än att använda tryckluft. I någon industri används tryckluften för omrörning, där föreslås högtrycksfläktar användas i stället. Att använda högtrycksfläktar för omrörning tillämpas redan idag av flera industrier. I många industrier används tryckluft i produktionsmaskinerna. Det kan då anses som svårt att ta bort den tryckluftsanvändningen. Men med tanke på tryckluftsanvändningens verkningsgrad på bara drygt 5% borde det i dessa fall vara ett långsiktigt mål att fasa ut tryckluftsanvändningen inom produktionen och se över de maskiner som idag kräver tryckluft för att kunna ställa andra krav på maskinparken när behov av nyinvestering eller ombyggnation föreligger. I de fall där det är tekniskt möjligt ett ersätta tryckluftanvändningen har därför en utfasning av tryckluften tagits med i åtgärdsförslagen även om tryckluften används inom produktionsmaskinerna och en ersättning kan bli aktuell först på längre sikt. 15

16 När tryckluftsanvändningen ersätts med eldrivna alternativ blir den minskade elanvändningen enligt sambandet nedan: C ϕ = Cv η T p δ (4) där δ är skillnaden i verkningsgrad mellan eldrivna alternativ på 90% och tryckluftens verkningsgrad och Cv är installerad effekt för tryckluftsprocessen. 4.5 Minska tomgångsförbrukningen Figur 11 nedan visar hur stor procent av den totala elanvändningen som var tomgång i 11 studerade industrier i Oskarshamn. Tomgångsförbrukningen definieras som den elanvändning som används under tider då det inte sker någon produktion, tex under helger, nätter. Vid framtagande av tomgångsförbrukningen måste hänsyn tas till om det finns processer som av produktionstekniska skäl måste vara i drift, den elanvändningen klassas inte som tomgång även om den sker under icke-produktionstid. För att enkelt ta fram tomgångsförbrukningen kan man utgå från timvärden från sin elleverantör. Analys utförs sedan och jämförs med aktuell produktionsaktivitet. Tips; ta fram timvärden för julafton eller midsommarafton. Figur 11. Tomgångsförbrukning Elanvändningen dessa dagar består ofta i belysning som inte är släkt, ventilation som är igång, pumpar mm. Genom att titta på en helgdag i augusti och en helgdag i december kan man se hur effektuttagen skiljer sig åt under de två dagarna. Om produktionen varit likvärdig kan skillnaden mellan augustidagen och decemberdagen förklaras av elbaserad klimatlast, dvs elvärme. Diagrammet (figur 13) nedan visar ett exempel på timvärden för en industri där skillnaden mellan augustidagen och juldagen är just elvärme. 16

17 Tomgång Effektuttag per timme kw h 11-aug dec-2002 Figur 13. Timvärden en augustidag 2002 och juldagen 2002 Om man besöker det aktuella företaget nattetid och dokumenterar all energianvändning får man en bra bild över vilka förändringar som kan göras för att minska elanvändningen. 4.6 Ta tillvara spillvärme från produktionen Många industriella processer avger mycket värme. Att värma upp industrilokaler ger därför ofta upphov till behov av komfortkyla. I vissa industrier är det möjligt att nyttja överskottsvärmen från produktionen till uppvärmning av lokalerna och därmed reducera energibehovet för uppvärmning helt. Det är också i några fall möjligt att nyttja spillvärmen från produktionsprocesserna till uppvärmning av tappvarmvattnet. När en byggnad ventileras ersätts varm inomhusluft med kall utomhusluft. Om ventilation minskas medför det därför att behovet av uppvärmning minskar. I studien har det därför antagits att uppvärmningen kan reduceras i samma omfattning som ventilationen kan minskas (se samband (3)). 17

18 5. Industriell energianvändning i Sverige Elanvändningen i svensk industri är hög jämfört med andra europeiska länder (se kapitel 2). Total energianvändning inom svensk industri är ca 157 TWh per år. 35% av all industriell energianvändning består av elektricitet medan fjärrvärmeanvändningen endast motsvarar 4% (se figur 14). I syfte att öka kraftvärmepotentialen har det i flertal studier analyserats hur fjärrvärmeanvändningen inom industrin kan ökas. Studierna har visat att främst processer som uppvärmning, tappvarmvatten och kyla har störst potential att konverteras från olja eller el till fjärrvärme (Difs et al 2008). Figur 14. Industriell energianvändning 2006, indelat i olika bränsleslag (Difs et al 2008). 18

19 6. Industriell energianvändning i Västmanland Statistik om industriell energianvändning i Sverige finns hos SCB, elanvändningen är indelad i branscher med s.k. olika SNI-koder. SNI betyder Svensk Näringsgrensindelning och bygger på EU:s standard. SNI är primärt en aktivitetsindelning där produktionsenheter, som företag och arbetsställen klassificeras efter den aktivitet som bedrivs. Ett företag, arbetsställe kan ha flera aktiviteter eller SNI-koder (www.scb.se). För att få information om aktuell statistik om industriell energianvändning i Västmanland har SCB kontaktats. I den statistik som SCB har lämnat finns den industriella energianvändningen angiven uppdelad per bransch. Totalt är den industriella energianvändningen MWh per år i länet för SNI I tabell 3 nedan visas energianvändning per branschindelning som erhållits av SCB. Tabell 3. Industriell energianvändning i Västmanland år 2006, indelat per bransch (SCB 2008) SNI Näringsgren MWh/år Livsmedel Trävaror Papper Pappersvaror 0 28 Metall Maskiner Elektro, Tele Fordon, Transportmedel Övrigt Summa I figur 16 och 17 på nästa sida kan man se fördelningen per bransch och bränsleslag i Västmanland för år I figur 16 är användningen indelad per bransch medan figur 17 visar indelningen per bränsleslag. Trävaror var den mest energiintensiva branschen i Västmanland år 2006 med motsvarande 39% av all energianvändning inom SNI (figur 16) följd av Fordon /Transportmedel (23%), samt Metall (19%). 19

20 Från figur 17 kan man se att elektricitet motsvarar 52% av den totala industriella energianvändningen inom SNI i länet och är det energislag som är mest förekommande medan trädbränsle används till 31%. Fjärrvärme finns i 9% av den industrins energianvändningen vilket är lite högre än snittet av den industriella användningen inom landet (kap 5) Fotogen, sopor Elektricitet Bensin Fjärrvärme Trädbränsle Gasol Eldningsolja 3-5 Eldningsolja 1 Diesel 0 Övrigt Fordin, Transportmedel Elektro, Tele Maskiner Metall Trävaror Livsmedel Figur 16. Industriell energianvändning i Västmanland år 2008, indelat per bransch. (SCB, 2008) Övrigt Fordin, Transportmedel Elektro, Tele Maskiner Metall Trävaror Livsmedel 0 Fotogen, sopor Elektricitet Bensin Fjärrvärme Trädbränsle Gasol Eldningsolja 3-5 Eldningsolja 1 Diesel Figur 17. Industriell energianvändning i Västmanland år 2006, indelat per bränsleslag (SCB, 2008) 20

21 7 Minskad industriell elanvändning i liknande industrier 7.1 Studerade industrier I ett flertal studier har möjligheten att effektivisera energianvändningen i svensk småoch medelstora industrier studerats enligt den metod som är beskriven i kapitel 4. Sammanlagt ca 40 industrier i Oskarshamn, Östergötland, Ulricehamn, och Örnsköldsvik har analyserats (Trygg 2002, Franzén 2005, Bohlin et al 2004, Henning et al 2004). Industrierna i Örnsköldsvik och Ulricehamn ingick i Energimyndighetens program Uthållig Kommun där industrierna själva fick ansöka om att vara med i en forskningsstudie i syfte att ställa om energianvändningen mot ett mindre el- och energiberoende. Industrierna valdes sedan ut efter följande kriterier Bredd i energianvändning Bredd i elanvändning Bredd i branschtillhörighet Engagemang i effektiviseringsfrågor Industrierna som har studerats utgör ett urval med syfte att utgöra en heltäckande och varierande grupp av små- och medelstora industrier. Tabell 4 visar vilka industrier som har studerats. 21

22 Tabell 4. Studerade industrier Uppdelning av elanvändningen i stödprocesser och produktionsprocesser (se kapitel 4) av industrierna i tabell 4 visar att elanvändningen för ventilation, tryckluft och belysning står för den största andelen av stödprocesserna, medan sönderdelning och värmning/smältning dominerar elanvändningen inom produktionsprocesserna. 7.2 Resultat från utförda systemanalyser Energisystemanalyserna av industrierna i tabell 4 har utförts enligt metod beskriven i kapitel 4. Möjligheten att minska elanvändningen kan göras genom att effektivisera användningen eller genom att konvertera från el till annat bränsle som t.ex. fjärrvärme. Resultatet från analyserna visade på en potential att i genomsnitt minska elanvändning med ca 50%. Indelat i olika branscher är potentialen störst inom 22

Systemperspektiv på energieffektivisering i industrin Louise Trygg Tekn. Dr.

Systemperspektiv på energieffektivisering i industrin Louise Trygg Tekn. Dr. Systemperspektiv på energieffektivisering i industrin Tekn. Dr. Energisystem Linköpings universitet Tillförd energi för elproduktion i Sverige Foto: Owen Humphreys/AP Bennewitz nära Wurzen Källa: MDR

Läs mer

Mot ökad uthållighet. i Ulricehamn

Mot ökad uthållighet. i Ulricehamn Mot ökad uthållighet i Ulricehamn Henrik Bohlin Dag Henning Louise Trygg Linköpings universitet 9 juni 2004 DEL 2 2. ANALYS AV INDUSTRIELL ENERGIANVÄNDNING INOM ULRICEHAMNS KOMMUN...10 2.1. Inledning...10

Läs mer

Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp

Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp El till vad och hur mycket i svensk industri IKP Energisystem Sven-Olof Söderberg, Louise Trygg, Peter Karlsson, Alemayehu

Läs mer

Industrins elanvändning och samspelet med lokala energileverantörer Louise Trygg

Industrins elanvändning och samspelet med lokala energileverantörer Louise Trygg Industrins elanvändning och samspelet med lokala energileverantörer Energisystem Linköpings universitet Global miljöpåverkan: 1 kwh el 1 kg CO 2 1 kwh olja 0,3 kg CO 2 Elpris för industrier 2 000 MWh/year

Läs mer

Stärk konkurrenskraften med miljöanpassade besparingsåtgärder. Energihushållning i industrier

Stärk konkurrenskraften med miljöanpassade besparingsåtgärder. Energihushållning i industrier Stärk konkurrenskraften med miljöanpassade besparingsåtgärder. Energihushållning i industrier Vad är Uthållig kommun? Uthållig kommun är ett program för att stärka och utveckla ett hållbart samhälle med

Läs mer

Varför räkna med primärenergi? Louise Trygg

Varför räkna med primärenergi? Louise Trygg Varför räkna med primärenergi? Louise Trygg Höskolan Dalarna och Linköpings universitet Vi står inför stora utmaningar Övergödning Ozonuttunning Utfiskade hav Avskogning Landexploatering Artutrotning Klimat

Läs mer

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning %LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

SYSTEMFÖRÄNDRINGAR AV INDUSTRIELL ENERGIANVÄNDNING - OSKARSHAMN -

SYSTEMFÖRÄNDRINGAR AV INDUSTRIELL ENERGIANVÄNDNING - OSKARSHAMN - SYSTEMFÖRÄNDRINGAR AV INDUSTRIELL ENERGIANVÄNDNING - OSKARSHAMN - RESULTAT FRÅN FALLSTUDIE AV ELVA FÖRETAG I OSKARSHAMN LITH IKP -R-1225 LOUISE TRYGG Energisystem, Linköpings Tekniska Högskola Maj 2002

Läs mer

Industriprojekt Oskarshamn. Energisystemanalys. För företag och kommuner i samverkan kring energiförsörjning.

Industriprojekt Oskarshamn. Energisystemanalys. För företag och kommuner i samverkan kring energiförsörjning. Energisystemanalys För företag och kommuner i samverkan kring energiförsörjning. Ett verktyg för hur arbete kan bedrivas för energisystemanalyser i företag med inriktning på samhälls- och företagsnytta

Läs mer

Ökad fjärrvärmeleverans till industrin

Ökad fjärrvärmeleverans till industrin Ökad fjärrvärmeleverans till industrin Danica Djuric Ilic a, Louise Trygg a a Division of Energy Systems, Department of Management and Engineering, Linköping University, SE-581 83 Linköping, Sweden Inledning

Läs mer

Energianalys. Lokstallet Vansbro

Energianalys. Lokstallet Vansbro Energianalys Lokstallet Vansbro Energikartläggningen är utförd av Peter Karlsson och Eva Karlsson, Industriell Laststyrning. Syfte är att utvärdera samt finna åtgärder att effektivisera och minska nuvarande

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

Basindustrin finns i hela landet

Basindustrin finns i hela landet Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins

Läs mer

Energianalys. Bilprovningen Söderhamn

Energianalys. Bilprovningen Söderhamn Energianalys Bilprovningen Söderhamn Energianalys inom projektet SMEFFEN Energianalysen är utförd, med början i mars 2009, av Peter Karlsson och Eva Karlsson Industriell Laststyrning i samarbete med projektledare

Läs mer

Energianalys. Hassela Skogsprodukter

Energianalys. Hassela Skogsprodukter Energianalys Hassela Skogsprodukter Energikartläggningen är utförd av Peter Karlsson och Eva Karlsson, Industriell Laststyrning. Syftet är att utvärdera samt finna åtgärder att effektivisera och minska

Läs mer

Projekt BETTI Bättre energiråd till tillverkningsindustrin. Samarbete med Peter Karlsson, Linköpings Universitet och Energikontor Sydost

Projekt BETTI Bättre energiråd till tillverkningsindustrin. Samarbete med Peter Karlsson, Linköpings Universitet och Energikontor Sydost Projekt BETTI Bättre energiråd till tillverkningsindustrin Projektfinansiering Statens Energimyndighet Länsstyrelsen Örebro län Företag och kommunala energirådgivare Samarbete med Peter Karlsson, Linköpings

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

Energi i industri Nuläge och framtid

Energi i industri Nuläge och framtid Energi i industri Nuläge och framtid Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll Svensk industri idag Krav från EU svensk industri Andra länders planer Trendbrott Hot Möjligheter Svensk

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Energianalys. Kjelles Blom och Fritidsmarknad

Energianalys. Kjelles Blom och Fritidsmarknad Energianalys Kjelles Blom och Fritidsmarknad Energikartläggningen är utförd av Peter Karlsson och Eva Karlsson, Industriell Laststyrning. Syfte är att utvärdera samt finna åtgärder att effektivisera och

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Var tar strömmen vägen efter debiteringsmätaren?

Var tar strömmen vägen efter debiteringsmätaren? Effektiv energianvändning ndning Analysmetoder Var tar strömmen vägen efter debiteringsmätaren? Peter Karlsson Hur kommer svenska industrier att förändra sin energianvändning för att anpassa sig till övriga

Läs mer

Miljövärdering av förändrad energianvändning hur går det till? Per Holm

Miljövärdering av förändrad energianvändning hur går det till? Per Holm Miljövärdering av förändrad energianvändning hur går det till? Per Holm 2012-10-04 Observera följande: Denna presentation innehåller inga sanningar utan exempel på hur man kan resonera kring miljövärdering

Läs mer

Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum

Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum Bakgrund Energikartläggningen av Martinssons sågverk i Bygdsiljum är en del av projektet NV Eko, som är ett näringslivsinriktat samverkansprojekt,

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:

Läs mer

Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag

Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag En Effekt - Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag Region Halland har våren 2009 initierat projektet En Effekt. Syftet med projektet är att miljökontor och energistrateg i varje kommun

Läs mer

Checklista energitillsyn

Checklista energitillsyn Checklista energitillsyn A. Uppgifter om företaget Företagsnamn: Fastighetsbeteckning Organisationsnummer: Besöksadress: Postadress: Kontaktperson: Telefonnummer: Faktureringsadress: B. Allmänna uppgifter

Läs mer

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson Energismarta affärer 7 november 2013 Karlskrona Peter Karlsson Hinder för energieffektivisering Ogynnsamma avtal mellan fastighetsägare och hyresgäst Ventilation belysning m.m. ingår i hyran Samfällighet

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Energikartläggning av TK BYGG AB i Kalix

Energikartläggning av TK BYGG AB i Kalix Etablering och marknadsutveckling för Energieffektivt företagande i Norrbotten Energikartläggning av TK BYGG AB i Kalix Maj 2007 Genomförandegrupp: Erik Svedjehed Ulf Zakrisson Handledare: Jan Dahl, LTU

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation Översikt Små och stora strömavbrott Trender inom elanvändning Statistik Sverige Energiläget g 2007 Världen

Läs mer

Nordic Energy Perspectives

Nordic Energy Perspectives Nordic Energy Perspectives Utvecklingen av Sveriges och Nordens energisystem till 2030 Bo Rydén Profu Projektinriktad forskning och utveckling Profu etablerades 1987 och består idag av ca 20 personer.

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Elåret 2013. Diagram ur rapporten

Elåret 2013. Diagram ur rapporten Elåret 2013 Diagram ur rapporten Källa: Nord Pool Spot Omsättning på den fysiska respektive finansiella elmarknaden Elanvändningen i Norden sedan år 1996, TWh Källa: Nord Pool Spot Källa: Nord Pool Spot,

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick

Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 23/25, utifrån en historisk tillbakablick Bo Rydén Mars 215 Scenarier för elanvändningens utveckling 1. Elanvändningen i Sverige har legat relativt

Läs mer

Effektiv energianvändning

Effektiv energianvändning Effektiv energianvändning ndning Göteborg 2008-02 02-0606 Var tar strömmen vägen efter debiteringsmätaren? Peter Karlsson Över 360 besökta företag i olika branscher 7 Gjuterier 148 Tillverkning/Verkstadsindustrier

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Energiläget 2000 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas 9 Spillvärme 9 Råolja och oljeprodukter Kol Biobränslen,

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Framtiden underlag, trendspaning Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll EU:s mål Framtidsbilder för svensk industri Utvecklingsplattform för energiintensiv industri Energimyndighetens

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Vi måste bli mer energieffektiva På sikt är både vi i Sverige och resten

Läs mer

Energikartläggning. Företag: Edita Bobergs AB

Energikartläggning. Företag: Edita Bobergs AB Bilaga: Enkät för energieffektivisering Energikartläggning Företag: Edita Bobergs AB Anläggningsnummer:... Verksamhet A B C Branchkod: 18122 (SNI 2007) Miljöledningssystem: ISO 14001 Kontaktperson energifrågor:

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Priset räknas inte längre i ören De låga svenska energipriserna är ett minne blott. På en allt mer integrerad nordisk och

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Horst Kampner Fastighetsbeteckning: Ormboet 5 Adress: Heidenstams Gata 8 Postadress: 58437 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area: Uppvärmning:

Läs mer

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt

Läs mer

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken? Underlagsrapport 2 Mål och medel för energipolitiken? Dnr: 2015/046 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com oktober 2013

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh Energiläget 22 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 21, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas Råolja och oljeprodukter 192 9 Kol Värmepump Biobränslen,

Läs mer

Bakgrund till Miljömärkning av Kompressorer. Version 1.0 2003-10-09

Bakgrund till Miljömärkning av Kompressorer. Version 1.0 2003-10-09 Bakgrund till Miljömärkning av. Version 1.0 2003-10-09 1 Inledning...2 2 Relevans...2 3 Potential...2 4 Styrbarhet...4 5 Marknad....5 5.1 Produktion...5 5.2 Andra märkningar...5 2 Bakgrundsdokument 1 Inledning

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Spanien. Storbritannien

Spanien. Storbritannien Energimarknad 24 Svensk kärnkraftproducerad el per invånare i jämförelse med andra länder år 21 kwh/invånare 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sverige Belgien Finland Frankrike Slovakien Spanien Storbritannien Tyskland

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag. Del av projektet MEGA

Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag. Del av projektet MEGA Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag Del av projektet MEGA Patrik Thollander, Linköpings Universitet Magnus Tyrberg, Energikontor, Sydost Januari, 2008 1 Inledning

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 18 Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Under vecka 18 har vårfloden fortsatt i både Sverige och Norge. Samtidigt börjar den svenska kärnkraften

Läs mer

Veidekke. TellHus. klimatsmart boende

Veidekke. TellHus. klimatsmart boende Veidekke TellHus klimatsmart boende Det ligger i luften Vi som står bakom Koldioxid syns inte, men den märks. De senaste 100 åren har koldioxidutsläppen ökat med 30 procent. Enligt FN:s klimatpanel måste

Läs mer

PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Schneider Electric är involverade i 72% av slutanvändarnas energiförbrukning. Vi kan hjälpa er att spara!

Schneider Electric är involverade i 72% av slutanvändarnas energiförbrukning. Vi kan hjälpa er att spara! Energieffektivitet Schneider Electric är involverade i 72% av slutanvändarnas energiförbrukning Vi kan hjälpa er att spara! Schneider Electric - Segment Industri & Automation - Augusti 2009 2 Byggnader

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna Vad påverkar elkostnaden? Elpris Sätts på marknaden, utbud och efterfrågan avgör Skatter och subventioner Beslutas av politiken, nationellt

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Motordrifter 2014-12-08. Motorer (pumpar) Stödprocess. Peter Karlsson. Allmän motorkunskap

Motordrifter 2014-12-08. Motorer (pumpar) Stödprocess. Peter Karlsson. Allmän motorkunskap Effektiv energianvändning Hur når vi dit? Motorer (pumpar) Stödprocess Peter Karlsson Motordrifter Allmän motorkunskap Ny klassning av verkningsgrader: IEC60034-30, IE1, IE2, IE3 Ca 65 % av industrins

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Flöjtgatan 45, 589 50 Linköping Linköpings kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2014 Energideklarations-ID: 691682

ENERGIDEKLARATION. Flöjtgatan 45, 589 50 Linköping Linköpings kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2014 Energideklarations-ID: 691682 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Flöjtgatan 45, 589 50 Linköping Linköpings kommun Nybyggnadsår: 2014 Energideklarations-ID: 691682 Energiprestanda: 77 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey D5.2 National Evaluation Reports Kvantifiering av effekterna av Energiambassadörerna Sverige Sammanställd av Lena Eckerberg, Energikontor Sydost Framtidsvägen

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ

Läs mer

Energianalys. ICA Nära Gagnef-Hallen

Energianalys. ICA Nära Gagnef-Hallen Energianalys ICA Nära Gagnef-Hallen Energianalys inom projektet SMEFFEN Energianalysen är utförd, med början i november 2008, av Peter Karlsson och Eva Karlsson Industriell Laststyrning i samarbete med

Läs mer

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt

Läs mer

Vita certifikat nyckeln till ett stabilt energisystem. Louise Ödlund (fd Trygg) professor Energisystem, Linköpings universitet

Vita certifikat nyckeln till ett stabilt energisystem. Louise Ödlund (fd Trygg) professor Energisystem, Linköpings universitet Vita certifikat nyckeln till ett stabilt energisystem Louise Ödlund (fd Trygg) professor Energisystem, Linköpings universitet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Elproduktion i världen Combustible Renewables

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara

Läs mer

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com november 2013

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu Miljövärdering av elanvändning - Aktuella svenska studier Thomas Unger, är ett oberoende konsult- och forskningsföretag inom energi, miljö och avfall (med kontor i Göteborg och Stockholm) Miljövärdering

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme Strategi för Hållbar Bioenergi Delområde: Bränslebaserad el och värme Energiforskningens utmaningar Nio temaområden Transportsystemet Industri Bioenergi Hållbart samhälle Byggnader i energisystemet Elproduktion

Läs mer