En kvalitativ studie om romers arbete för en ökad delaktighet och lika rättigheter i det svenska samhällslivet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En kvalitativ studie om romers arbete för en ökad delaktighet och lika rättigheter i det svenska samhällslivet."

Transkript

1 Hälsa och samhälle Romer i förändring En kvalitativ studie om romers arbete för en ökad delaktighet och lika rättigheter i det svenska samhällslivet. JASMINA MUSLIC JEANNE THOMSEN HANDLEDARE: JOSÉ PACHECO Fördjupningsarbete i mångkulturellt socialt arbete Malmö högskola 10 hp Hälsa och samhälle Socionomprogrammet Malmö Termin IV, Delkurs 3, Vt2012

2 Romer i förändring En kvalitativ studie om romers arbete för en ökad delaktighet och lika rättigheter i det svenska samhällslivet. JASMINA MUSLIC JEANNE THOMSEN Muslic, Jasmina & Thomsen, Jeanne. Romer i förändring. En kvalitativ studie om romers arbete för en ökad delaktighet och lika rättigheter i det svenska samhällslivet. Fördjupningsarbete i mångkulturellt socialt arbete. 10 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Institutionen för socialt arbete, Romer i förändring är en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer, som är utförda med två olika informanter, en man och en kvinna som bägge arbetar för att främja romers delaktighet i det svenska samhället. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur romskt information - och kunskapscenter (RIKC) arbetar för att påverka barn- och unga med romsk härkomst att förändra sin livssituation samt att öka kunskapen om att på vilket sätt det går att uppnå att barnen på bästa sätt kan integreras och vara mer delaktiga i det svenska samhällslivet. Vi har också undersökt vilka metoder som används i verksamhetens välfärdsfrämjande arbetet för den romska befolkningen. Frågeställningarna är: Hur arbetar RIKC för att engagera de romska föräldrarna att börja stödja deras barn- och unga att integreras och vilken problembild som finns för romerna i samtidens Sverige? Vi har vidare undersökt vilka metoder som används i RIKC:s arbete och vilka möjligheter och begränsningar som kan finnas för romers delaktighet i det svenska samhällslivet? I intervjuerna har det framkommit att RIKC:s främsta mål är deras arbete med hela den romska familjen och detta för att motivera de romska föräldrarna samt släktingar att börja stödja sina barn- och unga till att integreras i samhället. Bägge informanterna är enhetliga med att anse att fler romer måste arbeta på det sociala fältet för att kunna öka romers erkännande och delaktighet. Det är viktigt att det finns de med den rätta förståelsen på alla samhällets områden, för att romer ska kunna bli bemötta med den respekt som de är värda. Vi har valt att undersöka vårt ämne utifrån ett intersektionelt perspektiv för att synliggöra de maktstrukturer och kategoriseringar som vårt samhälle är styrt av samt för att lättare kunna förstå och förhålla oss till dem. Med hjälp av den intersektionella analysen kan vi tillsammans uppmärksamma det som bidrar till att återskapa ojämlikhet och förtryck. Nyckelord: Barn- och unga, delaktighet, erkännande, familjen, integreras, kategorisering, maktstruktur, RIKC romer, välfärdsfrämjande

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1, INLEDNING Inledning Problemformulering Syfte Frågeställning 2 KAPITEL 2, BAKGRUND Den historiska kontexten Rasbiologi Romer i förändring 3 KAPITEL 3, TIDIGARE FORSKNING Romska barn och ungas livssituation Integration Möjligheter och begränsningar 5 KAPITEL 4, TEORI Intersektionalitet ett bredare perspektiv på makt Konstruktion något vi själv skapar Att förstå sig på maktstruktur varför kategorisering i socialt arbete Sammanfattning 7 KAPITEL 5, METOD Metodologisk ansats Kvalitativ metod Urval och tillvägagångssätt Analysmetod Forskarollen Etiska övervägande Metodreflektion 11 KAPITEL 6, RESULTAT OCH ANALYS Romska barn ungas skolgång Romernas problembild Det faktiska välfärdsfrämjande Möjligheter till ökad delaktighet Begränsningar Observationssammanfattning Reflektion 17 KAPITEL 7, DISKUSSION Diskussion Slutdiskussion 18 REFERENSER 20 BILAGA 24

4 KAPITEL 1, INLEDNING 1.1 Inledning Den romska sedvanerätten är den kraft som skyddar våra intressen, rättigheter, traditioner och vår etniska särart. Den är lika fattig som rik. Förlorar vi detta arv kommer det romska folket försvinna krisnatory - domare vid intern rättegång ( Freud, 2006 s. 149). Regeringen beslutade den 14 september 2006 att införskaffa Delegationen för romska frågor med utgångspunkt att skydda och främja de mänskliga rättigheter och med detta som bakgrund förbättra romers situation i Sverige. Romers exkludering är inget nytt fenomen och inte heller forskning med syfte att förbättra romers situation. Vårt intresse väcktes med romers förebyggande arbete för romers välfärd. Detta fördjupningsarbete har fokus på verksamheten Romskt informations och kunskapscenter (RIKC) och dess sociala arbete, gällande Malmö stads romers integration och reell tillgång till sociala och ekonomiska rättigheter samt deras brobyggande verksamhet med majoritetssamhället. Enligt Statens offentliga utredningar (2010) räknas den romska folkgruppen att leva under sämre förhållande än genomsnittet därför att de är romer. Diskrimineringen av romer omfattas inte av speciellt mycket skuld och skamkänslor i Sverige utan har istället väldigt hög social acceptans. Romer är utan jämförelse den folkgrupp i Europa som historiskt sett har varit och fortfarande är mest utsatt för förföljelse och rasism i alla dess former. Situationen är allvarlig även i Malmö. Trots lagar och förordningar är romer utsatta för diskriminering på bostadsmarknaden och arbetsmarknaden (SOU 2010:55). Vad gör samhället åt det? Hur stödjer romska föräldrar sina barn och unga att integreras och ta plats i det svenska samhället när hatbrotten mot folkgruppen kontinuerligt fortsätter? Vår studie kommer vidare att undersökas utifrån maktstrukturerna och kategorierna kön, ålder, etnicitet och klass, då det påverkar det sociala arbetets praktik och bidrar till ojämlikhet och förtryck (Mattsson, 2010). 1.2 Problemformulering I Sverige strävar vi efter en hög välfärd, där alla människor, oberoende kön, klass, etnicitet och ålder inräknas. I socialtjänstlagens 1 finner man en så kallad portalparagraf som lyder: Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Enligt denna paragraf ska alla människor bland annat ha rätt till trygghet och jämlikhet i levnadsvillkor och aktivt deltagande i samhällslivet. Men trots denna paragraf finns det människor i vårt samhälle som inte har en hög välfärd och som samtidigt diskrimineras. Det finns stora problem som behöver lösas, som t.ex. utanförskap, diskriminering, missbruk av droger och alkohol, mobbning och våld samt underkända skolresultat. Detta gör att det behövs stora insatser ifrån samhället och det som är otroligt viktigt i detta sammanhang är det förebyggande arbetet. Finns det inte förebyggande insatser skapas en risk för att problemen kommer att öka och förvärras. 1

5 Därför vill vi med detta fördjupningsarbete undersöka vilka förebyggande insatser som det finns i vårt samhälle gällande romerska barn- och ungas situation. Finns det förebyggande insatser som gör att människor kan få stöd till en högre välfärd? Romernas situation lyfts ofta fram som problemområden i media (SOU 2010:55) eller när samhället tycks försöka att gottgöra denna folkgrupp för tidigare skada men inget verkar fungera (Riksdag & departement. se). Detta gör det extra intressant att undersöka om man arbetar förebyggande och i sådana fall hur den romska gruppen själva arbetar för att förhindra eller minska att problem uppstår och på så sätt bygga broar för att den romska gruppen lättare ska kunna integreras i det svenska samhället. 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöka hur Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) arbetar för att påverka barn och unga med romsk härkomst att kunna förändra sin livssituation samt att öka kunskapen om på vilket sätt det går att uppnå att barnen på bästa sätt lättare kan integreras och vara mer delaktiga i det svenska samhällslivet. Vi kommer vidare att undersöka olika metoder som kan användas i det förebyggande arbetet för en högre välfärd för folkgruppen. 1.4 Frågeställningar 1. Vad anses problembilden utifrån RIKC:s vara? 2. Vad gör verksamheten för att engagera föräldrarna att stödja barn - och unga? 3. Vilka metoder använder verksamheten för att främja välfärd? 4. Vilka möjligheter och begränsningar kan finnas det i verksamhetens arbete? KAP 2, BAKGRUND Vi har valt att presentera lite om romernas bakgrund för att på ett lättare sätt skapa en förståelse för den romska befolkningens situation i det samtida Sverige. 2.1 Den historiska kontexten De första romerna som anlände till Sverige i början av 1500-talet kallades varierande för zigenare och tattare. Den första tiden välkomnades de och deras hantverksskicklighet, men snart skulle det visa sig att de kom att drivas ut av majoritetssamhället och detta med mycket aggressiva medel. De förvisades till den finska delen av dåvarande Sverige (SOU 2010:55). Först antogs det att romerna var kristna egyptier men vid senare forskning länkades det romerska språket, romani shib till det indoeuropeiska språket som är besläktad med hindi och punjabi (Roth, 2009). Det förmodas att många romska grupper ursprungligen utvandrade från Indien och delar av dagens Pakistan mellan 700-talet och 1100-talet, framför allt på grund av sociala, religiösa och ekonomiska svårigheter. Idag finns det romer i många olika delar av världen (Poopola, 2011). De blev speciellt fruktade och undertryckta samt gick de ibland under benämningen tiggare och luffarsläkte. Detta nomadliv kännetecknar ett liv som inte passade in i majoritetssamhällets normer och som heller aldrig tilläts att integreras. Mellan 1600-talet och 1800-talet exkluderades zigenarna helt från kyrkans och kungamaktens gemenskaper. Under dessa epoker avrättades många romska vuxna män enligt den dåvarande hängningslagen, som inte krävde någon rättegång och kvinnorna blev oftast deporterade (Montesino Parra, 2002). 2

6 2.2 Rasbiologi I mitten på 1800-talet kom idén att romer skulle tillhöra en underlägsen folkras, vilket kom att spegla sig i Tysklands nazistiska folkmord, som inte bara drabbade judar men också romer. Folkmordet hörde ihop med de rasbiologiska och rashygieniska föreställningar som hade kommit att slå igenom under denna tid. Första och andra världskriget innebar en systematisk förföljelse för romer där den mest extrema uttrycksformen var nazisternas koncentration - och förintelsepolitik. Mellan och 2 miljoner romer blev avrättade. Ett rashygienisk tänkande var mycket utbrett under denna tid, vilket bland annat innebar avhumanisering, utstötning och uteslutande för många romska grupper (SOU 2010:55). Den svenska (tvångs) steriliseringslagen som stiftades tillämpades bland annat på romska män och kvinnor samt tvångsomhändertogs eller tvångsaborterades de romska barnen. De tvingades under denna tid att bo i olika läger för romer (Urplay.se). Lagstiftningens syfte var att minska antalet lösdrivare och omvandla dessa till lydiga arbetare samt att det skulle leda till bättre kvalitet på den svenska befolkningen och detta genom att utrota folkgruppen (Montesino Parra 2002). Ett samlingsbegrepp för detta är antiziganism, som innebär att romer utesluts helt från majoritetsbefolkningens rättigheter. Slutsatsen är kopplad endast till deras etnicitet (SOU 2010:55). 2.3 Romer i förändring Situationen i Sverige är fortfarande inte acceptabel men har bättre förutsättningar än vad den någonsin förr har varit, för att romer ska kunna bryta sitt utanförskap. Det finns en tydlig klyfta mellan majoritetssamhället och romerna och det krävs kunskap om romsk historia för att lättare kunna bemöta folkgruppen med ett jämlikt perspektiv (Urplay.se). Regeringen satsar idag mer än någonsin på den romska frågan men antiziganismen har inte rubbats mycket trots minoritetslagstiftningen och de mänskliga rättigheterna, som förespråkar lika värde. Den negativa bilden av romer lever fortfarande kvar. Därför fortsätter vardagsrasismen och diskrimineringen, framförallt i det offentliga rummet (SOU 2010:55). Integrationsministern Erik Ullenberg är övertygad om att minoritetslagstiftningen kommer att leda till en attitydförändring på sikt och anser att en möjlighet att förändra samhällsperspektivet är att synliggöra och individualisera den romska gruppen och fortsätta kampen mot fientligheten. Vidare påpekar Ullenberg att toleransen med romer har ökat i Sverige den senaste tiden och att Sverige går åt rätt riktning (Urplay.se). KAPITEL 3, TIDIGARE FORSKNING På senare år har det forskats en hel del kring romer och deras situation i Svenska samhällslivet. Generellt sett är forskningen kring dessa frågor en metod att lägga fram idéer kring hur majoritetssamhället med ökad kunskap om romernas historiska kontext och kultur kan ändra det stereotypa och fördomsfulla perspektivet som fortfarande genomsyrar samtiden. Vi kommer här att presentera en del av den tidigare forskningen på området. 3.1 Romska barn- och ungas livssituation Enligt en etnologisk studie av Arnstberg (1998) som är baserad på det samspel över en kulturell gräns mellan svenskar som majoritetsbefolkning och romer som minoritet. Det framkommer att det inte bara är frågan om romerna och deras bekymmer utan att det handlar 3

7 om hur svenskarna bemött och hanterat den romska gruppen under deras tid i Sverige. I studien presenteras den romska barnuppfostran som kan förknippas med de postfigurativa huvudprinciper som innebär att barnen ska vara med gruppens vuxna medlemmar och lära sig att följa deras regler. På så sätt kan den romska framtiden säkerställas (a.a.). På 1960-talet genomfördes en hel del studier angående romsk assimilation i det svenska samhällssystem, där bosättning och integration på arbetsmarknaden var två stora nyckelfrågor som skulle lösas för att få den bästa effekten. Tanken var att assimilation skulle ske automatisk genom vanlig skolgång där den centrala poängen var att öka barnens närvaro i skolan. Montesino Parra (2002) förklarar med hänvisning till forskarna Arne och Ingrid Trankell (1971, 1969) som jobbade tillsammans med projektet. Deras gemensamma mål var studera hemmet, föräldrarna och skolan. Detta för att finna orsakerna till barnens misslyckande i skolan, samtidigt som lämpliga åtgärder skulle sättas in. Dessa skulle följas upp, för att se om åtgärderna ledde till bättre resultat. Eftersom att skolan inte var tillräckligt togs frågan om förskoleverksamhet upp. Ett förslag var att integrera dem mindre barnen i förskolan genom att införa hjälpmedel för barnens utveckling och fostran i hemmen. Paret Trankell menade, att för att få möjlighet att hjälpa barnen måste man påverka föräldrarna. För att uppnå det, måste samhället öka sin kunskap om föräldrarnas uppfattningar kring barnens uppfostran och framtid (Montesino Parra, 2002). Arnstberg (1998) beskriver med hänvisning till Gustafssons forskningsrapport (1969) där hon hänvisar till det romska anpassningsmönstret i Sverige. Det hon lägger vikt på i sin studie är gränsbevarande mekanismer, det vill säga en strukturering av samspel med representanter för andra etniska grupper som möjliggör för de kulturella skillnaderna att förbli. Det hon påvisade genom sin studie, strider emot vad dem psykologiskt orienterade forskarna antog, nämligen att de dåliga skolresultaten berodde på barnens och föräldrarnas bristande självförtroende. Gustafsson menade att det snarare handlade om att romer försvarar sig mot den kulturella påverkan de blir utsatta för i skolan. De uppfattar det som om majoritetssamhället vill beröva dem deras romska identitet. Gustafsson menar vidare att romerna inte är handikappade i sina relationer med omvärlden som många antar, utan att de istället är socialt skickliga och genom att använda naturliga metoder lyckas de ofta i sammanhang, där andra misslyckas (a.a.). 3.2 Integration Arnstberg (1997) anser i sin etnologiska studie om svenskar och zigenare, att när vi talar om romers plats i det moderna samhället, så framstår dem som svaga och utsatta och att den romska kulturen är hotad. Det är svårt att vara rom i det svenska samhället menar Arnstberg, vilket är anledningen till att samhället på olika sätt försöker att hjälpa dem (a.a.). I socialpolitiska sammanhang utgår man från att romer är ett socialt problem som kräver en lösning eller som betraktas som omöjligt att lösas (Montesino Parra, 2002). De romska grupperna uppskattas i dagens värld att vara mellan elva och tolv miljoner medlemmar medan i Sverige uppskattas det att bo cirka fyrtio- till femtio tusen romer. Det är svårt att exakt kunna uppge hur många romer som bor i Sverige idag på grund av att många saknar officiella etniska klassifikationer (a.a.). Enligt Roths (2009) undersökning om mångkulturella skillnader, undviker många romer idag att uppge sin härkomst i rädsla för diskriminering från majoritetssamhällets sida (a.a.). Romer nekas full tillgång till de sociala och ekonomiska rättigheterna. Romer har inte heller haft full tillgång till sina politiska och medborgerliga rättigheter, då romer i Sverige bara sedan någon generation tillbaka kunnat rösta och delta i val (SOU 2010:55). Först 1952 blev romer 4

8 benämnda som medborgare i Sverige enligt ett uttalande av den dåvarande statsministern (Urplay.se). Regeringskansliet (1997) beskriver i sin rapport att samhället idag måste prioritera de romska barn- och ungdomarna i arbetet med att förstärka och förbättra romernas situation. Genom att sätta barnen i främsta rummet kan barnens behov bli bemötta och ett framtida utanförskap kan motverkas. På detta sätt skapas bättre förutsättningar för romers delaktighet i det svenska samhället (a.a.) Möjligheter och begränsningar Enligt Höjer (2010) handlar den forskning som finns om romers situation i dag ofta om marginalisering. Orsaken till den höga arbetslösheten bland romerna är en blandning av diskriminering från majoritetssamhället och romernas misstro mot samhället. En intervjustudie visar att romernas utanförskap kombineras med stor stolthet över det egna ursprunget, vilket ökar distansen till majoritetssamhället. Dessa två mekanismer verkar förstärka varandra. Ett sätt att gynna framtida forskning är att inkludera romskt perspektiv och initiera projekt, där romer själva är delaktiga (a.a.). Enligt Barnombudsmannens rapport (2005) framgår det att trots att barn- och unga romer utsätts för diskriminering, har många en stark framtidstro. De flesta romska barn som var valda att delta i studien anser att skillnaden mellan icke - romska barn och vuxna skiljer sig åt i bemärkelse av hur de uppfattas av den romska folkgruppen. De menar att vuxna i skolan inte behandlar romska barn annorlunda på grund av deras ursprung men är mer fördomsfulla mot dem än mot dem andra barnen. År 2002 deltog sjutton romska ungdomar mellan år, i en framtidsverkstad som organiserades av Länsstyrelsen i Skåne i samarbete med Skolverket. Det var det första dokument som samlade tankar om romska barn och ungdomar och deras framtid. Det blev en viktig del i Barnombudsmannens arbete för romska barns- och ungdomars rättigheter. I rapporten (2005) framgår bland annat att de fördomarna som finns bland vuxna i skolans värld kan motverkas genom att satsa på kunskap om den romska kulturen och att mer utbildning om den romska minoritetsbefolkningen är nödvändig för att motverka diskriminering och skapa trygghet (Barnkonventionen.se). Enligt Barnombudsmannens studie, är den diskriminering som förekommer oftast förknippad med misstänksamhet från omvärlden. För att förändra samhällets bild är utbildning och kunskapsspridning om den romska kulturen den avgörande faktorn för att förändra de attityder som finns mot romer. Enligt barnkonventionen, artikel tolv ska en annan förutsättning ske för att förbättra barns - och ungas situation i samhället och det är samverkan med föräldrarna, där svenska myndigheter bör utveckla former för samråd för att göra både romska barn- och föräldrar mer delaktiga när det fattas beslut som rör dem (a.a.). Enligt ungdomarna som har ingått i studien, förekommer bland annat att det finns skillnader mellan hur flickor och pojkar behandlas av föräldrarna i hemmet, framförallt har pojkar mer frihet än flickor. Detta speglas genom att flickor måste följa vissa tumregler som inte pojkarna behöver tillämpa. I barnkonventionen, artikel två påpekas att det är viktigt att motverka särbehandling av pojkar och flickor i de romska familjerna, där en sådan förekommer (a.a.). 5

9 KAPITEL 4, TEORI Vi har utformat vår problemformulering, vårt syfte och våra frågeställningar utifrån ett intersektionelt perspektiv och hur det kan kopplas till olika metoder i det sociala arbetet. Vi kommer här att presentera den teori utifrån vilket vi kommer analysera vårt empiriska material. 4.1 Intersektionalitet ett bredare perspektiv på makt Intersektionalitet är en sociologisk teori som blev grundat för att studera hur olika former av diskriminerande maktordningar samverkar i samhället. Begreppet intersektionalitet påverkades på 1980-talet av Kimberlé, M Crenshaw, som var aktiv i den antirastiska rörelsen Black feminism. Crenshaw ville illustrera hur könsdiskriminering och rasdiskriminering samspelar och ibland kanske förstärker varandra (de los Reyes & Mulinari, 2005). Den svarta feminismen handlar till största del om att förstå och handskas med olikheter i kulturer och etniska tillhörigheter (Gemöze, 2010). Intersektionalitet ska inte enbart ses som en teori utan också som ett analytiskt verktyg som inte grupperar identitetskonstruktioner utan istället synliggör och ifrågasätter hur olika maktstrukturer är förenade med bland annat klass, ålder, kön och etnicitet och hur det kan bidra till ojämlikhet och rasism (Intersektionalitet. se). Utvecklingen och den pågående diskussionen inom socialt arbete, följer det intersektionella perspektivet och en energisk förståelse av maktstrukturer. Det bidrar till att förståelsen ökar av det sociala arbetet samt hur vi kan använda det intersektionella perspektivet på ett kritiskt reflekterande och dekonstruerande sätt (Mattsson, 2010). 4.2 Konstruktion något vi själv skapar Enligt det konstruktivistiska perspektivet är konstruktion den verklighet vi själv skapar dels utifrån hur vi själva ser och upplever den och dels utifrån våra förväntningar. Fortsättningsvis förklarar vi den verkligheten vi skapar utifrån våra egna erfarenheter och tolkningar. Vidare förklarar olika konstruktivister att vi alla har olika tolkningar som vi oftast delar med oss av till andra människor och att vi tillsammans skapar gemensamma mallar för hur olika saker skall vara och hur dem ska förhålla sig. Vi skapar gemensamt en objektiv sanning som för många av oss blir helt naturlig. Detta kommer att styra vår förståelse av verkligheten som helt enkelt blir vad vi har skapat den att vara (Mattsson, 2010). Vi utvecklar exempelvis olika föreställningar om kön, ålder, klass och etnicitet och hur de skall förhålla sig till varandra. Dessa föreställningar kommer att påverka vår förståelse av dessa fenomen och vi kommer antagligen att tolka dem utifrån våra gemensamma mallar och de mönster som vi har utformat. Konstruktioner förändras dock över tid tillsammans med den historiska kontexten, forskning och det diskurs som råder. Det finns ingen konstruktion som inte är tolkad genom människans språk för att bli förståeligt och som inte kommer utifrån maktrelationer, för att bli en del av vår egen uppfattning (Mattsson, 2010). 6

10 4.3 Att förstå sig på maktstrukturer Mattsson (2010) anser i sin studie att det är någon form av energi som producerar kategorier och grupperingar i samhället, som i sin tur rangordnas hierarkiskt i förhållande till varandra. Vissa grupper anses ha större värde än andra grupper. Maktstrukturen verkar på en överordnad och politisk nivå och ligger utanför oss själva. Detta bärs upp av våra centrala myndigheter och av oss själva. Detta leder till att vi upprätthåller de samhälleliga maktstrukturerna som finns, genom vårt agerande och våra egna val (a.a.). Urban (2010) beskriver att det är viktigt att benämna att svensk inte betecknas som en etnicitet i den offentliga debatten utan som ett normaltillstånd och därmed är dem med annan härkomst konstruerade avvikande. Urban menar att uttrycket etnicitet är majoritetssamhällets dominans över språket (a.a.). Urban skriver med hänvisning till Foucault (1980, 2007, 2002a) som intresserade sig i hur normalitet och avvikelse skapas, att grunden till dessa konstruktioner ligger i vetskapen. Foucault betonade att det är de som har makt i samhället som också producerar kunskap och vetenskap och att dessa är nära förenade med varandra. Vanligtvis leder detta till att den kunskap som konstrueras, enbart tjänar maktens intresse (a.a.). Begreppet etnicitet kopplas ofta ihop med exkludering från det sociala, ekonomiska och det politiska fältet. De maktstrukturer som finns i samhället är inlärda och invanda. De är därför oftast självklara för oss och oftast reagerar vi vanligtvis inte på dem. När vi möter dem i det offentliga rummet är det inte alltid vi vill göra någonting för att förändra dem, antagligen därför att vi är ganska nöjda med den position vi själva har (Mattsson, 2010). 4.4 Varför kategorier i socialt arbete? Mattsson (2010) beskriver kategoriseringar, som något vi själv skapar för att bättre förstå det som finns runt omkring oss. Vi skapar ständigt grupperingar för att kunna förstå oss på och organisera olika saker och ting. Kön, klass, ålder och etnicitet är exempel på grupper som vi oftast automatiskt kategoriserar. Det sociala fältet är påverkat av samhällets maktstrukturer dels genom de föreställningar vi kan ha, dels genom organisationens arbetsmodeller och de lagar som styr arbetet. Det finns ett behov av att kategorisera olika målgrupper och deras problematik för att bättre kunna bemöta deras behov (a.a.). 4.5 Sammanfattning Enligt Mattsson (2010) är den intersektionella analysen sammanfattningsvis en metod som används för att lättare kunna se hur kategoriseringar och maktstrukturer samspelar och bättre förstå hur dessa förhåller sig till varandra. Det är relevant att tillägga att metoden tillämpas som ett hjälpmedel bland annat i det sociala arbetet och i olika forskningsprojekt för att lättare kunna undersöka hur samverkan mellan olika kategoriseringar ser ut och hur det påverkar och bidrar till konstruktionen av kategorier. Vidare är det lättare att studera den maktskillnad som kan finnas för olika grupper och dess sociala processer (a.a.). Vi är dock medvetna om att vi inte nämner alla dimensioner som ingår i begreppet intersektionalitet i vår studie. Vi analyserar exempelvis inte sexualitet och funktionalitet. 7

11 KAPITEL 5, METOD I det här kapitlet kommer vi att redogöra för vår metodologiska ansats, vårt urval och tillvägagångssätt. Vidare kommer vi att beskriva vår forskarroll och våra etiska övervägande. 5.1 Metodologiskt ansats För att kunna redogöra hur Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) arbetar för att möjliggöra för att romska barn- och ungas livssituation kan förändras genom integration samt för vilka metoder som används för att uppnå en högre välfärd för den romska befolkningen, har vi valt att genomföra två kvalitativa intervjuer med anställda i verksamheten. För att komplettera vår undersökning har vi gjort observationer vid bägge intervjutillfällena. 5.2 Kvalitativ metod För att kunna bearbeta den insamlade data i vår studie, har vi använt oss av den kvalitativa metoden. I den kvalitativa forskningsmetoden är forskaren subjektiv och strävar efter ett holistiskt perspektiv på dem speciella förhållandena samt för att få möjlighet till en mer fullständig bild av situationen. Forskningen är flexibel och ger forskaren en möjlighet att både fördjupas och förändras i forskningsfrågan. I den kvalitativa forskningen är det vanligt att tala om närhet till undersökningsproblemet, ett inifrånperspektiv, där närhet och interaktion mellan forskare och informanten uppnås genom ett jag - och du förhållande. I dessa studier är förutsättningen att kunna ta del av varandras inre världar genom språket och att forskaren sedan kan tolka och beskriva den information som är mottagen. Det unika i det kvalitativa arbetssättet är att man undersöker hur ett fenomen är beskaffat (Olsson & Sörensen, 2007). Den kvalitativa forskningsmetoden baseras på intervjuarens berättelse, det vill säga genom att man söker efter förståelse, innebörd och begreppsutveckling till skillnad från den kvantitativa metoden som lägger fokus på kausala orsaksband och förklaringar (Levin, 2008). Den kvalitativa forskningsmetoden är bäst lämpad för vår forskning, eftersom vi var ute efter ett mer komplext resultat, som endast kan uppnås genom att gå på djupet av fenomenet. I vårt fall handlar det om att få kunskap om hur Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) arbetar för att uppnå sina mål och hur dem möjliggör för de romska barnen - och unga att på ett lättare sätt kunna integreras i det svenska samhällslivet. Att använda sig av den kvantitativa metoden i vår forskning skulle inte ge oss tillräckligt kunskap och förståelse kring våra forskningsfrågor, eftersom vi strävar efter kunskap och förståelse. Vi vill inte enbart dra generella slutsatser med hjälp av siffror. För att samla in den information som krävs för att vår forskning ska kunna utföras, har vi använt oss av intervjuer och observation. Intervjuerna har varit halvstrukturerade, som innebär att vi utformade en intervju- och observationsguide. En halvstrukturerad intervju kännetecknas av formulerade öppna frågor samtidigt som det finns möjlighet för förändring gällande frågornas följd och ordning. På ett sådant sätt ges informanterna tillfälle till att uttala sig fritt och utveckla sina idéer kring ämnet. Desto spontanare intervjuproceduren är, desto större är sannolikheten att man erhåller spontana och oväntade svar från informantens sida och vice versa (Kvale, 1997). Genom att använda sig av ett subjekt - subjekt relation undviker man att hamna i en situation där det skapas en över - och underordning mellan informanten och forskaren och på så sätt behåller man intervjun på ett jämlikt plan (Pacheco, 2012). 8

12 En annan del av vår metod har varit deltagande observation. Deltagande observation är en forskningsmetod där observatörens roll och den händelse eller situation som han eller hon observerar har stor betydelse för resultatens giltighet. Varje observatör har sin egen referensram som bestämmer vad han eller hon observerar i en given situation (Olsson & Sörensen, 2007). Våra observationer har varit öppna med fokus på miljö och informanternas bemötande. Våra informanter blev informerade om att vi kommer observera omgivningen under intervjuns gång. 5.3 Urval och tillvägagångssätt För att kunna genomföra vår kvalitativa studie, valde vi att göra ett urval, som innebär att vi intervjuade en manlig och en kvinnlig anställd ifrån romskt kultur- och informationscenter. Det valde vi för att få en könsbalans i vår empiri. Genom att även välja två informanter med olika tjänstepositioner, har vi kunnat samla information på en djupare nivå. Eftersom vi valde verksamheten och våra informanter, på ett medvetet sätt, använde vi oss av ett så kallat strategiskt urval (Jacobsson & Meeuwisse, 2008 ). Ett strategiskt urval innebär att ämnesval ska väljas därför att det innehåller särskilt teoretisk intressanta omständigheter eller när teman är betydelsefullt i sig. Däremot urvalet kan ske mer eller mindre reflekterat och planerat (a.a.). Eftersom att vi är två studenter som utför studien tillsammans, delade vi upp ansvaret för forskningen på ett rättvist sätt. På grund av att vi valde att arbeta med halvstrukturerade intervjuer och deltagande observation, gav detta oss tillfälle att delta både i intervjun och observationen om vartannat. För att lättare kunna kartlägga våra intervjuer utformade vi en intervjuguide med 31 frågor som underlag och en observationsguide med 8 punkter, gällande miljö och samspel samt informanternas kroppsspråk och reaktioner (se bilaga, 1). För att kunna samla material för kapitlen om tidigare forskning och teori har vi använt oss av litteratursökningar på HS:s bibliotek och Google samt har vi lånat litteratur på olika stadsbibliotek i kommunerna Trelleborg och Malmö och på biblioteken på HS. Vi har även använt oss av en redan inköpt kurslitteratur. Den litteratur som vi fick tag i och som är kopplad till vårt forskningsområde består av kurslitteratur, tidskriftsartiklar, rapporter och internetlänkar. Litteraturen som är kopplat till vår studie är skriven mellan Analysmetod Varje personberättelse måste transkriberas det vill säga att texterna som är produkten av en forskningsintervju, måste skrivas ned ordagrant för att bearbetning av det samlade materialet kan påbörja. Därefter sker en bearbetning och selektion av material som stegvis leder till meningskoncentrering beroende på vilket kvalitativ bearbetningsmetod som väljs att jobba med (Olsson & Sörensen, 2008). För att bearbeta våra intervjutexter har vi använt oss av hermeneutiken. I den hermeneutiska forskningen betonar man vikten av att se helheten. Metoden handlar om delarnas och helhetens relation till varandra och en rimlig tolkning av dessa. För att förstå en del måste man ha tillgång till helheten. Därefter blir delarnas betydelse beroende av helheten. På så sätt uppstår en ömsesidig relation mellan del och helhet men själva tolkningen får ligga i betraktarens öga. Vid en sådan analys är det vanligt att forskaren läser hela intervjun för att skaffa sig en helhetsbild och efteråt bryter ner helheten till vissa teman, vilket kallas tematisering eller med ett annat uttryck försöker man att utveckla dess mening. Tematisering 9

13 syftar på den teoretiska analysen av det tema som ska undersökas och formulering av forskningsfrågorna (Kvale, 1997). Hermeneutikens kärna är väldigt sammanpressad eftersom att delarna utgör mer än helheten, men för att förstå hela människans situation och erfarenheter måste man förstå alla delarna tillsammans, eftersom varje del presenterar ett livsmöte som har påverkat hela personers liv (Olsson & Sörensen, 2008). I vår bearbetning av den insamlade data, utgick vi från helheten, det vill säga att undersöka hur Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) arbetar för att förändra romska barnsoch ungas livssituation och få kunskap om hur de på bästa sätt kan integreras i det svenska samhällslivet. Vi har därför utgått från alla delar av deras livscirkel för att forska kring alla aspekter, för att till slut kunna komma fram till ett helhetsomdöme. 5.5 Forskarrollen Som forskare är det av stor betydelse att fundera över hur ett forskningsprojekt ska genomföras och vad är som är viktigt att begrunda i själva processen. Forskaren själv är avgörande för den vetenskapliga kunskapen och den etiska kvalitén i varje forskningsprojekt samt den roll som forskaren har förstärkt under intervjuns gång (Kvale, 1997). Eftersom att vi delade samma intresse gällande vårt val av ämne, bildade vi en studiegrupp i samband med vår undersökning. Vi ville ta reda på allt om romers situation i Sverige och romers förebyggande arbete för romer men eftersom ämnet är väldigt stort har vi begränsat oss till specifika teman gällande romska barn- och ungas situation i det svenska samhällslivet och hur Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) arbetar för en ökad delaktighet för den romska befolkningen. 5.6 Etiska överväganden Utgångspunkten för forskningsetiska överväganden är det så kallade individskyddskravet som innebär att varje individ har ett berättigat krav på skydd mot otillbörlig insyn och att denne inte får riskeras att utsättas för psykisk eller fysisk skada, påtryckning eller kränkning. Det grundläggande individskyddskravet kan preciseras i fyra allmänna krav på forskningen, närmare bestämt informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Informationskravet innebär att den som genomför forskningen har som uppgift att informera uppgiftslämnarna om forskningsstudiens syfte, deras roll i forskningsstudie samt upplysa för vilka villkor som gäller för just denna studie. Det som är viktigt att påpeka för uppgiftslämnarna är att deltagandet är frivilligt. Denna information kan ges på förhand eller efterhand beroende på omständigheterna. Studier, där förstahandsinformation skulle ha en avgörande negativ inverkan på resultatet är en efterhandsinformation är mycket mer lämplig. Oftast handlar det om studier där forskaren använder sig av dold deltagande observation eller dold - icke deltagande observation (Daneback & Månsson, 2008). Samtyckeskrav utgår ifrån att uppgiftslämnarna själv ska bestämma över sin medverkan i forskningsstudien och då är det forskaren som skall inhämta deras samtycke. De som deltar i studien skall ha rätt att bestämma hur länge och på vilka villkor de skall delta. I de fall där forskaren använder sig av den dolda observationen innebär inhämtning, att samtyckeskrav kan 10

14 bli svårt att uppnå. Samtycket behöver inte inhämtas på förhand ifall det handlar om stora grupper i en enkätundersökning, då en returnerad ifylld enkät, räknas som en sådan (a.a.). Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om studies deltagare ska ges konfidentialitet och att personuppgifterna skall arkiveras på ett sådant sätt, att oberättigade inte kan ta del av dem (a.a.). Nyttjandekrav syftar till att den insamlade data från studiens deltagare endast får användas för forskningsändamål (a.a.). Innan vi fick de två intervjutillfällena, tog vi kontakt med romskt informations- och kunskapscenter genom att besöka verksamheten och fick där veta att vi skulle skicka en förfrågan med vårt syfte och frågeställningar till verksamhetschefen. Vi fick, utan väntetid besked om att vi var välkomna att undersöka verksamhetens arbete. Vi fick reda på vem vi kunde intervjua samma dag som vi hade fått tid för intervjuerna. Vid bägge intervjutillfällena inledde vi intervjun med ett informerat samtycke. Vi gjorde framförallt klart för våra informanter att deras trygghet sattes främst och att de deltog på frivillig grund. Våra informanter valde själv att intervjuerna kunde genomföras utan anonymitet samt krävde de inte att först att läsa igenom och godkänna de transkriberade intervjuerna men ville istället väldigt gärna få varsin färdigskriven uppsats. 5.7 Metodreflektion Genom undersökning av aktuell verksamhet och genom att vi använde den kvalitativa metoden, lyckades vi att få svar på vårt syfte och frågeställningar samt har vi kommit lite närmare kärnan av själva ämnet som vi har valde att undersöka. Hela processen har varit givande för oss eftersom fick vi svar på viktiga frågor som avser den romska folkgruppen, främst barn- och unga. I vår studie och tolkning av den insamlade data har vi som utgångspunkt den hermeneutiska helhetssyn som innebär att man utgår från delarnas och helhetens relation med varandra för att få en rimlig tolkning av dessa. För att en forskningsstudie ska få ett rimligt resultat och genomföras enligt en forskares riktlinjer måste man fundera över hur denna ska genomföras och vad det är, som är viktig i själva processen. I en studie som genomförs med hjälp av den kvalitativa metod, väger validitet och reliabilitet tungt. Att tänka på reliabilitet, det vill säga pålitlighet i arbetet, innebär att man vid en kvalitativ granskning av information, ska mäta den information man har fått på ett tillförlitligt sätt. Med validiteten avser den överenskommelse mellan verkligheten och tolkning av denna. Att tolkning är förankrad i ett empiriskt underlag är ett centralt kvalitetskriterium oavsett vilken syn på verkligheten man har (Olsson & Sörensen, 2007). För att säkerställa validitet och reliabilitet i vår forskningsstudie har vi använt oss av diktafon samt gjort en transkribering av det insamlade materialet innan det var dags att tolka det. Detta hjälpte oss att komma ihåg de svar som vi fick av informanterna. Vi uppfattade våra informanter som öppna och ärliga personer, som i varje given situation hade svar på våra ställda frågor. Eftersom vi valde att undersöka romsk information - och kunskapscenters arbete för att främja romers delaktighet i det svenska samhället samt hur dem arbetar för att romska barn- och unga ska kunna integreras på ett bra sätt fick våra intervjupersoner en stor betydelse. Genom att ställa relevanta frågor till relevanta personer ökas validitet och reliabilitet. Samtidigt som vi vet att detta är något som man i princip ska sträva efter, är vi också medvetna att på grund av vår studies begränsade omfattning och med tanke på att vi 11

15 endast har gjort två intervjuer i en och samma verksamhet, kan brister i validitet och reliabilitet förekomma (a.a.). KAPITEL 6, RESULTAT OCH ANALYS I resultat och analys delen presenterar och analyserar vi informanternas egna upplevelser och känslor kring deras holistiska förebyggande arbete som bland annat innebär att engagera romska föräldrar att börja stödja sina barn- och unga att integreras samt för vilka metoder dem använder sig av på det sociala fältet för att öka romers delaktighet och erkännande i samhället. Presentationen gör vi utifrån våra intervjuer och observationer. Vi har dels valt att applicera från vår teori och dels knyter vi an till den tidigare forskning som vi redan har presenterat i vår studie. Vi kommer vidare att genom vår analys besvara vårt syfte och frågeställningar som hela vår studie grundar sig på. De nyckelbegrepp vi har valt att använda är maktstruktur, kategoriseringar och konstruktion. 6.1 Romska barn- och ungas skolgång Enligt Roth (2009) framkommer att många romska grupper numera är deltagande i olika organisationer för att uppnå ett större politiskt inflytande (a.a.). Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) startades upp med delegationen för romska frågan i Malmö stad i juni Syftet är att stärka den romska delaktigheten samt att förebygga den diskriminering som kan finnas. Insatserna riktas mot minoritetsgrupperna i kommunen. Malmö stad har nu tagit över verksamheten och RIKC har numera ett kommunalt uppdrag (SOU 2010:55). Romerna använder sig idag av samma metoder som andra minoritetspolitiska sammanhang för att uppnå sina fullständiga medborgerliga rättigheter (Roth, 2009). På Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) ansåg bägge informanter sig att ha de rätta nycklarna till att göra en förändring för den romska delaktigheten och att det holistiska arbetet, det vill säga arbetet med hela den romska familjen gör en stor skillnad för romska barn- och ungas livssituation. Ett av deras mål är att uppnå en ökad ömsesidig förståelse och integration mellan romer och icke-romer. Marian, som är sekreterare på RIKC berättar att romska föräldrar i samtiden till större del vill att deras barn ska utbilda sig men att problemet ligger i att de romska barnen inte får det stöd som de behöver i skolan. Det finns mycket få hjälplärare ute på skolorna i Malmö stad. Många romer känner rädslor för att lämna sina barn på förskola och skola på grund av att barnen får ett utanförskap. Marian tillägger: Detta bidrar till att barnen inte integreras Diana, som är samhällsvägledare i verksamheten framför i intervjun att RIKC:s personal arbetar ute på de skolorna i Malmö stad som har ett behov av stöd med och åt de romska barnen- och unga. En lösning hade varit att anställa romsk personal på Malmö stads olika dagis- och förskolor för att uppnå en större möjlighet till delaktighet för dem romska barnen. Marian menar att RIKC:s arbetsmetoder inte skiljer sig åt beroende på kön, ålder, klass och etnicitet utan att det holistiska arbetet omfattar alla familjemedlemmar när något problem har uppstått. Diana fortsätter: Vi ser till hela familjen och dess bakgrund. Arbetssättet skapar både förtroende och resultat hos romerna. Marian förklarar vidare att romer har ett kollektivt perspektiv och löser sina problem på gruppnivå. Det är därför det ofta 12

16 krockar på socialtjänst, sjukvård och föräldramöten. Romerna är många och vill stödja varandra i deras sociala processer. Diana berättar Vi blir ofta inringda för att delta i möten med familjen och skolan men lika ofta är det familjen själv som vill ha med oss på möten med olika myndigheter. Statens offentliga utredningar (2010) med hänvisning till Malmös stadskontor (2008) påpekar att det bor många romer från olika grupper i Malmö stad. Utifrån dessa grupper finns det cirka 1000 barn mellan 7-15 år som har skolplikt men det är endast 450 barn som sköter sin skolgång och dessa barn har låga skolresultat. Resten av barnen har mycket hög frånvaro (a.a.). Statens offentliga utredningar (2010) beskriver med hänvisning till DO (2004) att många romer inte anser att skolan bidrar med att stärka de romska barnens identitet och att skyddet mot diskriminering inom skolan är svagt (a.a.). Enligt regeringskansliet (1997) är det romska samhället är hierarkiskt uppbyggt. Män och kvinnor har olika roller och de äldre värderas högre. Den kanske högsta prioritet är familjens välgång och då gäller det hela släkten. Barnens välgång och uppfostran är en angelägenhet som alla deltar i. Samtidigt har vi för första gången i svensk historia romska skolbarn som har föräldrar som själva har varit elever i svensk skola. Tyvärr förknippar många av dessa föräldrar skoltiden till utanförskap och ensamhet på grund av att deras behov inte har blivit bemötta (a.a.). Mattsson (2010) menar med hänvisning till Hall (1992, 1996a, 1999) att vi skapar gränser mellan oss själva och andra. Det gör vi genom att definiera likheter och skillnader med andra. Hall påpekar att vi genom olikheter och skillnader konstruerar en jag- och en vi känsla. Tankesättet har bidragit till en större förståelse av hur uppdelningen mellan ett vi och de Andra skapas och upprätthålls (a.a.). 6.2 Romernas problembild Romer i Sverige är fattiga både på social och ekonomisk välfärd och fattiga på makt och inflytande. Den marginalisering och diskriminering som historiskt har förekommit ligger till grund för den samtida statliga politiken. Det har skapats en tydlig maktstruktur för minoritetsgrupperna i Sverige (SOU 2010:55). Marian anser att en av den största problembilden som finns för romsk delaktighet i samhällslivet är att romer inte har beslutsfattande poster utan att det oftast är människor som aldrig själv har varit i kontakt med romer som sitter och tar beslut för romer. Den kunskap som finns om romer bygger på majoritetssamhällets forskning. Den romska historien om romer har inte kommit fram än. Marian påpekar att: Den historiska kontexten orsakar att romer inte vill skapa kontakt med svenska institutioner. Diana berättar att den största problembilden som finns för romerna i dag är att romer har läs, tal och skrivsvårigheter och det är därför vi blir inbjudna till olika möten på skolor och myndigheter. Men det är lika ofta romska familjer som själv väljer att ha med någon personal från RIKC för att tolka på möten med olika myndigheter: och få har problem med diskriminering. Vi finns där som en trygghetsfaktor för dem romska familjerna. I Arnstbergs (1997) etnologiska studie om svenskar och zigenare framkommer att den bild som media under år 1963 och fortfarande gör är att zigenare är av samma slag som alla vi andra. Trots deras historiska bakgrund vill de vara med i det moderna folkhemmet. Det enda 13

17 de behöver är bra bostäder och chansen till skola, då kommer allt att rätta till sig (a.a.). Enligt regeringskansliet (1997) saknar många romer utbildning och idag krävs det för att få ett arbete. Denna situation leder tyvärr till utanförskap för många unga romer genom att dem istället t.ex. hamnar i missbruk och grov kriminalitet (a.a.). Enligt Mattsson (2010) med hänvisning till Hedblom (2004) som är forskare i socialt arbete menar att den svenska arbetsmarknads- och aktiveringspolitiken har misslyckats att integrera framförallt kvinnor men också män med invandrarbakgrund. Mattsson menar vidare på att matstrukturen tydligast syns på arbetsmarknaden och att ojämlikheten mellan vissa grupper oftast accepteras (a.a.). Diana sammanfattar med: att många romer väljer att vara anonyma på arbetsmarknaden idag. Jag känner personligen flera stycken som arbetar på höga positioner som väljer att inte berätta att de romer. 6.3 Det faktiska välfärdsfrämjande I Malmö räknas det att bo cirka romer. Romerna är en av fem officiella minoriteter i Sverige och har därmed fullständiga rättigheter till anpassad information. De nationella minoriteternas språk och kultur är en del av vårt gemensamma svenska kulturarv (SOU 2010:55). Diana förklarar att RIKC är ute och utbildar bland annat poliser och socialsekreterare på olika konferenser och temakvällar samt är verksamheten kopplad till Malmö högskolan och Lund universitet. Undervisningen består oftast av romsk minoritetslagstiftning, romsk kultur och romsk tradition. Diana berättar: Vi anpassar oss efter de önskemål som finns på fältet. Marian menar: att det är ett måste att kompetensutveckla olika offentligt anställda för att bidra till ett erkännande för romerna i Sverige och på det sättet öka deras delaktighet. Enligt statens offentliga utredningar (2010) bygger de mänskliga rättigheterna på idén om att alla människor ska ha lika värde och att allas inneboende värdighet ska beaktas. Detta kan kränkas genom olika former av diskriminering, exempelvis att behöva ge upp sin identitet för att bli accepterad (a.a.). Poopola (2011) beskriver i sin studie om romska migranters möten i sjukvård i Sverige, att begreppet erkännande har utvecklats av olika filosofer och ska användas som ett hjälpmedel för att förstå problematiken runt jämlikhet och rätten till egen särart till hänvisning till vad som idag kallas för mångkultur (a.a.). Enligt Roth (2009) med hänvisning till Roth (2001) har romers situation i Sverige kunnat skönjas under senare tid. Sedan slutet på 1999 fick Sverige en ny minoritetslagstiftning som redan har fått en del betydelse för de romska politiska omständigheterna. Den svenska regeringen har under de senaste åren försökt att lyfta fram de romska frågorna bland annat med ett inrättande av Rådet för romska frågor, som är ett rådgivande organ till regeringen (a.a.). Det främsta kravet som romer har i samtiden är en gottgörelse från den tyska koncentration - och förintelsepolitiken och dess totala diskriminering (Roth, 2009). Enligt regeringskansliets (1997) undersökning, är en ändrad kunskapssyn ett måste för att öka förståelsen och intresset för en bättre interaktion och det anses att romsk kultur borde vara en del av undervisningen i skolan (a.a.). 14

18 Mattsson (2010) anser i sin studie om intersektionalitet i socialt arbete att för att förstå sig på hur maktstrukturer upprätthålls och hur konstruktionen av vad som är normalt och vad som är avvikande måste vi uppmärksamma att det är överordnade grupper som på grund av sin makt har företräde när det gäller att tolka världen. Resultatet av detta är att det påverkar majoritetsbefolkningens tolkningar och är därmed en grund för samhällets olika orättvisor (a.a.). 6.4 Möjligheter till ökad delaktighet Roth (2010) anser att bron är särskilt lämplig för att nå fram till en positiv närhet mellan majoritetssamhället och romerna för att kunna utveckla en värdegemenskap mellan de olika grupperna. Roth menar vidare på att en värdegemenskap ligger till grund för en gemensam samhällsidentitet oavsett kulturella - och värderingsmässiga skillnader (a.a.). Marian bedömer att den bästa möjligheten, är att RIKC är spindeln i nätet. Marian förklarar vidare att: RIKC bara växer och växer. Romerna i Stockholm har en efterfrågan om att skapa en verksamhet utifrån samma koncept. Marian fortsätter att förklara: det skapar bättre förutsättningar för att skapa jämlikhet, etablering och integration. Vidare berättar Marian att den romska ramkonventionen och minoritetslagstiftningen skyddar romers mänskliga rättigheter och att romerna idag har en strävan efter egenmakt genom att bland annat sitta på beslutsfattande poster. Marian fortsätter: Vi vill göra det tillsammans med majoritetsbefolkningen inte ensamma. Diana berättar att verksamhetens arbete sprider sig på ett positivt sätt. Antingen är det vi som ringer runt och informerar och erbjuder en: bro med verksamhetens arbete eller så är det någon som har hört talas om oss och behöver vårt stöd. Diana förklarar att det blir en form av snöbollsmetod. Marian berättar att RIKC har ett kontinuerligt samarbete med de romska föreningarna som finns på fältet och att samarbetet förstärker möjligheten av välfärdsarbetet för en ökning av romers interaktion. Marian berättar vidare att det gemensamma för samtliga föreningar är bland annat deras förändringsarbete kring frågorna att öka romers delaktighet framförallt i skolan och på arbetsmarknaden. Enligt Statens offentliga utredningar (2010) innebär minoritetsrättigheterna detsamma som de mänskliga rättigheterna. Dem har ett och samma mål och det är att skapa de faktiska mänskliga rättigheterna för alla. Det grundläggande skyddet för minoriteter i samtiden är rätten till delaktighet på alla områden i det offentliga rummet, politiskt deltagande och inflytande, egenmakt och självstyre samt rätten till försoning. Minoritetsrättigheterna innehåller också ett förbud mot diskriminering och assimilering (a.a.). Roth (2010) förklarar att många minoritetspolitiska diskussioner handlar om minoriteternas krav på att få sina kulturella identiteter erkända i den offentliga rummet men att det största problemet idag är att väldigt få minoritetsmedlemmar själv får hävda sig inom dessa samhällsområden (a.a.). Poopola (2011) framför i sin forskning att många romska föreningar är ute och berättar om sin kultur i olika instanser för att skapa en positiv närhet med majoritetsbefolkningen och på detta sätt bygger de broar för romers välfärd. Detta skapar ett bättre bemötande av romer i samtiden och en bredare förståelse för deras traditioner (a.a.). Popoola förklarar vidare att generaliseringar bygger på kategoriseringar som skapar bilder i huvudet på människan. Ibland delas bilden av många samtidigt. Generaliseringar kan många gånger bita sig fast i stereotyper 15

19 och försvåra mötet mellan människor som är olika och som har ett kulturellt avstånd från varandra (a.a.).. Regeringskansliet (1997) påpekar att det romska föreningslivet har en avgörande innebörd. Romsk föreningsliv är ett centralt hjälpmedel när det gäller allt arbete som syftar till att förbättra romernas situation. I Sverige har man lyckats att samla medlemmar från alla dem romska folkgrupperna (a.a.). Mattsson (2010) beskriver att det är viktigt att koppla förståelsen av kategorisering till ett maktperspektiv. Kategorier skiljer sig från konstruktion, som handlar om skillnader. Istället handlar kategoriseringar om föreställningar som vi ser och själv tolkar dem. Kön, klass och etnicitet har blivit centrala kategoriseringar för den intersektionella analysen med bakgrund att de är särskilt grundläggande för samhällsstrukturen. Kategoriseringarna är inte förändringsbara utan är en bärande form av hur samhället är uppbyggt och dess olika gruppindelningar. Kön, klass och etnicitet är ofta länkade till förtryck och (o) jämlikhet (a.a.) Begränsningar Roth (2009) beskriver att den romska befolkningens problem och möjligheter har åskådliggjorts i några av de mest utmanande minoritets- och integrationspolitiska sammanhang i svensk historia. Roth förklarar vidare att ett lands toleransnivå yttrar sig tydligt i dess behandling av de romska grupperna (a.a.). Diana anser: att det inte finns något som hindrar verksamhetens arbete. Marian menar på att det enda som begränsar arbetet är.. Marian fortsätter: föraktet som lever kvar i samhället. Enligt regeringskansliet (1997) har romer vant sig vid att vara diskriminerade på grund av sin etnicitet i Sverige och tar det mer eller mindre för givet taget. De största problemen för den romska befolkningen ligger på bostadsmarknaden och arbetsmarknaden men diskriminering förekommer också i typ av inträdesvägran på exempelvis restauranger och campingplatser. Regeringskansliet anser med detta som bakgrund, att det är tveklöst att romer diskrimineras i Sverige och att situationen är mycket allvarlig (a.a.). Poopola (2011) anser att för att åstadkomma tillit i samhället och arbeta fram ett samhälle som bygger på allas bästa måste misstron till den som är annorlunda förändras. Poopola menar vidare på att tillit symboliserar solidaritet som står för sammanhållning och att misstron i det svenska samhället gentemot den romska befolkningen är anledningen till den försvårade interaktionen (a.a.). Mattsson (2010) menar på att det är viktigt att vi människor uppmärksammar maktstrukturer och det förtryck som kan finnas i vårt samhälle och att vi accepterar det. Det är först då vi kan ta ansvar för att reflektera och förändra vårt tänkande och agerande. Mattsson anser att ett kritiskt reflexivt socialt arbete både är möjligt och väldigt viktigt för att utveckla en sådan verksamhet (a.a.). 6.5 Observationssammanfattning Vi uppfattade först miljön i verksamheten lite som en myndighet. RIKC är uppbyggt med ett öppet landskap på bottenvåningen och flera enskilda kontor på övervåningen. Det är stilrent 16

20 och en synbar seriös verksamhet. Vi blev varmt välkomnade av den arbetsgrupp som stod på utegården och rökte, när vi kom dit. Efter en stund, blev inbjudna till verksamhetens fikarum för kaffe och en liten pratstund med den personal som var på plats där utav verksamhetschefen. Efter ett tag kändes det riktigt tryggt att sitta där med dem och prata. Alla som satt runt bordet visade oss stort intresse för vår undersökning och samtliga presenterade sig. Stämningen på arbetsplatsen verkade mycket bra eftersom att alla anställda som vi träffade verkade ha en nära relation med varandra och till sitt arbete. Vi fick på plats veta vem vi skulle få intervjua. Informanten Diana, som arbetar som samhällsutvecklare var mycket lugn i sig själv och levererade den känslan under hela intervjun. Vi observerade att hon var mycket känslomässigt engagerad i sitt arbete. När vi var färdiga med att intervjua informanten Diana blev vi presenterade för informanten Marian som arbetar 80 % ute på Malmö stads olika skolor och 20 % som sekreterare i verksamheten. Informanten Marian har sitt kontor på andra våningen och visade sig mycket hemmastadd i verksamheten. Miljön på hans kontor kändes välkomnande och trevligt. Informanten Marian uppfattades som mycket kompetent på sitt område och väldigt politiskt engagerad. Samspelet under bägge intervjuerna blev väldigt lyckat. Vi upplevde det som om att informanterna kände ett äkta möte med oss. Vi antar att de som uppsöker verksamheten för att få hjälp och stöd, antingen kommer att känna sig hemma eller så kan kanske en stelare, mer sluten känsla förekomma vid första intrycket på grund av nervositet och den myndighetskänsla som kan uppfattas. Sammanfattningsvis tror vi dock att alla besökare, kommer att ha en gemensam nämnare och det är, att de kommer att känna sig väl bemötta av de anställda på RIKC. 6.6 Reflexion För att knyta an till studiens syfte och frågeställningar arbetar romskt information - och kunskapscenter (RIKC) med medborgareverksamhet och förebyggande arbete, detta för att nå ut till romer och samhället. I medborgareverksamheten ligger i dagsläget den individuella stödverksamheten för romer som bland annat har problem med att läsa och skriva. RIKC arbetar efter grundprincipen, att få romer att känna sig erkända och delaktiga i samhället och därigenom ta ansvar för samhällets normer. En viktig utgångspunkt för verksamhetens arbete är att besökarna sätts främst oavsett klass, kön, etnicitet och ålder. På RIKC möts alla med samma ödmjukhet, nyfikenhet och respekt. RIKC erbjuder inte bara vägledning åt romer med olika kontakter i samhället utan också kompetensutveckling åt icke-romer i majoritetssamhället. I det förebyggande arbetet är RIKC kopplade direkt till Malmö stads olika verksamheter på det sociala fältet, för att informera om de olika minoriteters rättigheter och skyldigheter. RICK är också arbetsamma ute på de skolor i Malmö stad som behöver stöd antingen i personalgruppen eller med de romska barnens behov av exempelvis en hjälplärare. RIKC:s personal blir även inbjudna på olika möten med skolan och den romska familjen. RIKC:s arbete har givit många goda resultat genom deras holistiska arbete. Det finns romska ungdomar som är ute på olika gymnasieutbildningar utifrån RIKC:s insatser. Målet med denna verksamhet är att medvetandegöra den struktur som råder och bryta ner den och förändra det mönster som har genomsyrat samhället i många år. RIKC försöker att synas i samhället genom att delta på konferenser, temakvällar, i media samt genom deras samarbete med Malmö högskola och Lunds universitet. 17

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun Styrdokument, policy Stöd & Process 2015-11-06 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2013:346 Sofia.gullberg@upplandsvasby.se Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby

Läs mer

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016 Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016 En plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015-08-01 Förskolans namn: Förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Erik Reis/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

Värdegrund för äldreomsorgen

Värdegrund för äldreomsorgen Värdegrund för äldreomsorgen Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Vad menas med värdegrund? 1. Grundläggande värden för en organisation eller verksamhet.

Läs mer

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1 (10) Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302-52 12 04 Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA Innehållsförteckning Skolledningens ställningstagande... 2 Vimarområdets vision... 2 Mål och syfte med planen... 2 Om planen... 2 Främjande arbete... 3

Läs mer

Ung och utlandsadopterad

Ung och utlandsadopterad Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Mia Vainionpää Förskolechef 2013-2014 INNEHÅLL 1 INLEDNING 5 2 FRÄMJANDE, FÖREBYGGANDE OCH

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola Utbildningsförvaltningen 2014-12-10 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola 2014-12-10 Inledning Vi som är anställda i Älmhults kommun arbetar alla i medborgarens tjänst.

Läs mer

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23 2015-2016 Praktiska Nykvarns årliga plan för att förebygga och motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt lagar och förordningar Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller

Läs mer

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi

Läs mer

Meddelandeblad. Ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Meddelandeblad. Ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk Meddelandeblad Mottagare: Kommuner och landsting, socialnämnder eller motsvarande, landstingsnämnder, chefer och personal inom socialtjänstens individ och familjeomsorg, chefer och personal inom hälso-

Läs mer

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Likabehandlingsplan 2012 Rockadens förskola Förskolechef: Camilla Norrhede Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad 2012-09-24

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad 2012-09-24 Lärande Stenkulans Enhet Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Reviderad 2012-09-24, v 1.0, 2008-07-25 LERUM100 Stenkulans Enhet Stenkulans förskola

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun

Systematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun 1(5) BILDNINGSNÄMNDEN 2012-06-12 Dnr Maria Kjällström, Förvaltningschef 054-515104 maria.kjallstrom@hammaro.se Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor Plan för arbetet att motverka alla former av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2015/2016 Förskolan Kastanjen Detta är vårt

Läs mer

Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun.

Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun. Lycksele kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Villaryds förskola 2015-09-17 Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds

Läs mer

En värdegrundad skola

En värdegrundad skola En värdegrundad skola Samverkan för barns bästa Stephan Andersson 1 Värdegrundad utbildning Allas rätt till en likvärdig utbildning och allas rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015/2016

Likabehandlingsplan 2015/2016 Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra

Läs mer

Skolledarskap i mångfald

Skolledarskap i mångfald Skolledarskap i mångfald Den 27 januari 2016 i Stockholm, Folkets hus Bättre skola. Systematiskt kvalitetsarbete i förskola och skola. Tema: Likvärdighet och integration Professor Pirjo Lahdenperä, Mälardalens

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

Flik 9 2010-04-10. Framgångsfaktorer som främjar likabehandling:

Flik 9 2010-04-10. Framgångsfaktorer som främjar likabehandling: Likabehandlingsplan inklusive plan mot kränkande behandling och handlingsplan för jämställdhet Enligt diskrimineringslagen ska en likabehandlingsplan upprättas. Enligt skollagen ska även en plan mot kränkande

Läs mer

PERSPEKTIV HÅLLBARA SAMRÅD FASTSTÄLLDA JANUARI 2015

PERSPEKTIV HÅLLBARA SAMRÅD FASTSTÄLLDA JANUARI 2015 PERSPEKTIV HÅLLBARA SAMRÅD FASTSTÄLLDA JANUARI 2015 Insamlade perspektiv ifrån 29 samtal Arbetsmaterial för arbetet med att medskapa hållbara, systematiska och kvalitativa samråd för romsk inkludering

Läs mer

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Enskede 2015/2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Enskede 2015/2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Enskede 2015/2016 På Kunskapsskolan Enskede värnar vi om oss själva och varandra samt bemöter alla med respekt. Vi är även måna om

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren

Läs mer

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 NORRTÄLJE KOMMUN Skarsjö förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 Innehåll Skarsjö förskolas Likabehandlingsplan... 3 För förebyggande av diskriminering och kränkande behandling...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(11) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgårdens förskola 20160201-20170131 2(11) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5

Läs mer

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade

Läs mer

Trygghet, respekt och ansvar

Trygghet, respekt och ansvar Trygghet, respekt och ansvar Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan, skolan och vuxenutbildning. Diskriminering och alla andra former av kränkande behandling hör inte hemma i ett demokratiskt

Läs mer

Normer och makt. Träff

Normer och makt. Träff 12 Normer och makt 2. Träff Mål för den andra träffen är att få förståelse för vad normer är och hur de uppstår få förståelse för hur normer och makt hänger ihop med diskriminering? (Plats för eventuellt

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

Nulägesbeskrivning- rapport om romers rättigheter och förutsättningar för hälsa i pilotkommuner.

Nulägesbeskrivning- rapport om romers rättigheter och förutsättningar för hälsa i pilotkommuner. Nulägesbeskrivning- rapport om romers rättigheter och förutsättningar för hälsa i pilotkommuner. Innehåll Innehåll... 3 Förord... 5 Sammanfattning... 6 Inledning... 10 Syfte... 11 Frågeställningar...

Läs mer

MR 3 NORMALITET DÅ OCH NU WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 3 NORMALITET DÅ OCH NU WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) MR 3 NORMALITET DÅ OCH NU SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt

Läs mer

Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011

Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011 Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011 I enlighet med lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och barnkonventionens grundläggande principer, vill vi påtala

Läs mer

Borgviks förskola och fritidshem

Borgviks förskola och fritidshem Likabehandlingsplan 2013/2014 Borgviks förskola och fritidshem Inledning Att verka för hälsa, lärande och trygghet i förskola och fritidshem handlar om att utveckla goda relationer mellan verksamheten,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Tullbro förskola 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Tullbro förskola 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Tullbro förskola 2014/2015 sida 1 (10) 14 09 10 Innehåll Grunduppgifter Utvärdera Främjande arbete Kartläggning Förebyggande Rutiner för akuta situationer

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer?

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer? Metod2 Experimentell och icke experimentell forskning Ex post facto forskning Laboratorie - och fältexperiment Fältstudier Etnografiska studier Forskningsetiska aspekter 1 Ex post facto forskning Systematisk,

Läs mer

Hjälp till självhjälp för ensamföräldrafamiljer

Hjälp till självhjälp för ensamföräldrafamiljer Hjälp till självhjälp för ensamföräldrafamiljer Ensamföräldrar är otvivelaktigt en av de mest utsatta grupperna i vårt samhälle, där det finns för nästan hela gruppen finns en social eller en ekonomisk

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Psykiskt funktionshindrades möjligheter till arbete/sysselsättning. Mentally disabled people s opportunities to work/occupation

Psykiskt funktionshindrades möjligheter till arbete/sysselsättning. Mentally disabled people s opportunities to work/occupation UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Uppsats 15hp Termin 6 Vårterminen 2015 Psykiskt funktionshindrades möjligheter till arbete/sysselsättning - en kvalitativ studie som på lokal nivå undersöker

Läs mer

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

PERSPEKTIV HÅLLBARA SAMRÅD - KÄNNER DU IGEN DIG?

PERSPEKTIV HÅLLBARA SAMRÅD - KÄNNER DU IGEN DIG? PERSPEKTIV HÅLLBARA SAMRÅD - KÄNNER DU IGEN DIG? Insamlade perspektiv ifrån 29 samtal Arbetsmaterial för arbetet med att medskapa hållbara, systematiska och kvalitativa samråd för romsk inkludering i Luleå

Läs mer

Jag visste inte det. Att tjejer kan leka med killgrejer Barnboken ett pedagogiskt redskap i arbete med jämlikhet

Jag visste inte det. Att tjejer kan leka med killgrejer Barnboken ett pedagogiskt redskap i arbete med jämlikhet Högskolan i Halmstad Sektionen för lärarutbildning Språk, kommunikation, lek och lärande Jag visste inte det. Att tjejer kan leka med killgrejer Barnboken ett pedagogiskt redskap i arbete med jämlikhet

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Dnr: FAK 2012/119. Regeldokument

Dnr: FAK 2012/119. Regeldokument Dnr: FAK 2012/119 Regeldokument Etiska riktlinjer för självständiga arbeten i utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom pedagogik, psykologi, idrottsvetenskap, socialt arbete och vårdvetenskap Beslutat

Läs mer

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll! Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar

Läs mer

Årlig plan för lika behandling

Årlig plan för lika behandling Årlig plan för lika behandling Ålberga förskola Nyköpings kommun 2012-2013 Postadress Ålberga förskola Mossvägen 2-4 61190 Ålberga Telefon 0155-72265 sida Innehållsförteckning 1 1. Inledning och syfte

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar

Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar 1 Fastställd av kommunstyrelsen 2014-04-28, 201 Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar Styrning och ledning Arbetet med barn- och ungdomsfrågor, med fokus på samordning

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

Likabehandlingsplan för Balltorps skolenhet

Likabehandlingsplan för Balltorps skolenhet Likabehandlingsplan för Balltorps skolenhet Alla barn ska ha möjlighet till en glädjefylld och trygg tid i vår verksamhet där de ska känna tillit till oss vuxna och till varandra. Därför accepterar vi

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 3 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 3 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Härnöns verksamhetsområde Läsåret 2013-2014. Årlig plan för likabehandling Tjäderns förskola

Härnöns verksamhetsområde Läsåret 2013-2014. Årlig plan för likabehandling Tjäderns förskola Härnöns verksamhetsområde Läsåret 2013-2014 Årlig plan för likabehandling Tjäderns förskola 2013-2014 1 Innehållsförteckning Vad säger styrdokumenten? Kartläggning Mål Åtgärder Ansvarsfördelning Åtgärder

Läs mer

Mall för likabehandlingsplan i Partille kommun. Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling TIMMERSLÄTTS FÖRSKOLA HT 2014-VT 2015

Mall för likabehandlingsplan i Partille kommun. Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling TIMMERSLÄTTS FÖRSKOLA HT 2014-VT 2015 Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling TIMMERSLÄTTS FÖRSKOLA HT 2014-VT 2015 1 Innehåll Definitioner och förtydliganden av begreppen kränkande behandling, trakasserier och diskriminering.

Läs mer

REFERAT KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE 2015-10-20

REFERAT KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE 2015-10-20 1 REFERAT KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE 2015-10-20 Kommundelsstämman i Mölnlycke var välbesökt med drygt 50 engagerade medborgare. Stämman kom att handla mycket om Götalandsbanan och utvecklingen av centrum

Läs mer

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude?

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Ur anmälan till Diskrimineringsombudsmannen 2012 Mångfald Fakta

Läs mer

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Rumskulla Förskola 2015/2016.1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 1.VISION 3 2. FÖRSKOLECHEFSSTÄLLNINGSTAGANDE 3

Läs mer

IBK Härnösands Jämställdhetsplan

IBK Härnösands Jämställdhetsplan Sida 1 av 5 IBK Härnösands Jämställdhetsplan Riksidrottsförbundets inriktning Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma 1977. Idrotten

Läs mer

Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för

Läs mer

Med publiken i blickfånget

Med publiken i blickfånget Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östra Skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östra Skolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Östra Skolan Läsåret 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Östra skolan Planen gäller från 2014-09-21 till 2015-09-21

Läs mer

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Luleå kommun/buf sid 1/6 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2014 Luleå kommun/buf sid 2/6 Vår vision Alla på vår förskola, både barn och vuxna,

Läs mer

Förskolorna Myran och Koltrasten fr o m augusti 2013 förskolan LärKan.

Förskolorna Myran och Koltrasten fr o m augusti 2013 förskolan LärKan. Förskolorna Myran och Koltrasten fr o m augusti 2013 förskolan LärKan. Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2013-2014 Förskolan ska vara trygg, rolig och lärorik för alla som deltar.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsåret 2011-2012 Definition av likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Sävsjö Kristna Skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande

Läs mer

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET 1 I Karlskrona vill vi att alla föreningar är öppna för alla på lika villkor Öppet för alla innebär att vi visar respekt

Läs mer

VIMMERBY KOMMUN Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Stenshults förskola

VIMMERBY KOMMUN Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Stenshults förskola VIMMERBY KOMMUN Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Stenshults förskola 2014/2015 1 Innehåll 1. VISION... 3 2. FÖRSKOLECHEFS STÄLLNINGSTAGANDE... 3 3. BAKGRUND...

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE 2013/2014 PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP Plan mot diskriminering och kränkande behandling Wijkmanska gymnasiet 1 Innehåll Plan mot diskriminering

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Villkorad tillhörighet om ensamkommande barn och ungas situation i Sverige. Ulrika Wernesjö, FD i sociologi, ulrika.wernesjo@mdh.

Villkorad tillhörighet om ensamkommande barn och ungas situation i Sverige. Ulrika Wernesjö, FD i sociologi, ulrika.wernesjo@mdh. Villkorad tillhörighet om ensamkommande barn och ungas situation i Sverige Ulrika Wernesjö, FD i sociologi, ulrika.wernesjo@mdh.se Avhandlingens syfte är att utforska förhandlingar av tillhörighet bland

Läs mer

Det önskvärda barnet. Syftet är att vinna kunskap om. Fostran. Anette Emilson

Det önskvärda barnet. Syftet är att vinna kunskap om. Fostran. Anette Emilson Det önskvärda barnet Anette Emilson Syftet är att vinna kunskap om fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan de värden som medvetet eller omedvetet kommuniceras

Läs mer

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 1-3 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa

Läs mer

Arbete mot rasism i skolan. Emma Arneback & Jan Jämte verksamma vid Örebro universitet

Arbete mot rasism i skolan. Emma Arneback & Jan Jämte verksamma vid Örebro universitet Arbete mot rasism i skolan Emma Arneback & Jan Jämte verksamma vid Örebro universitet Källor och mer informa;on Arneback (2012) Med kräkningen som må/stock Arneback (2013) Bemötande av främlingsfientlighet

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig? Idag är var femte invånare i Sverige mellan 18-30 år. Samtidigt är bara var femtonde politiker i samma ålder. I kommuner och i landsting såväl som i riksdagen är unga människor kraftigt underrepresenterade.

Läs mer

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas Varje verksamhet skall ha skriftlig plan för

Läs mer