MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2015) 299 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Rapport om genomförandet av EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer 2015 SV SV

2 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Rapport om genomförandet av EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer 2015 FRAMSTEG OCH HINDER 1. Inledning: arbeta tillsammans kommissionens stöd till medlemsstaterna Den marginalisering som ännu drabbar många romer strider kraftigt mot EU:s grundläggande värden. Antiziganism och bristande förtroende mellan romer och det övriga samhället har djupa rötter i historien, och insatser på EU-nivå för att åtgärda situationen har vidtagits först det senaste årtiondet. I EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer fram till beskrivs en övergripande ansats, där kampen mot diskriminering av romer och främjandet av deras sociala och ekonomiska integrering är nära sammanlänkade. I enlighet med EU-ramen har medlemsstaterna antagit nationella strategier för integrering av romer 2, som anpassats efter storleken på och situationen för deras romska befolkningsgrupper. I rådets rekommendation från 2013 om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer ges särskild vägledning om hur integreringsåtgärder kan förstärkas och genomföras. 3 Integreringen av romer är i första hand medlemsstaternas ansvar, men Europeiska kommissionen har ökat sitt stöd för politiken inom både EU-ramen och den europeiska planeringsterminen inom Europa 2020-strategin. EU-finansieringen har också kopplats till de politiska prioriteringarna. För att främja ömsesidigt lärande och samarbete stöder kommissionen nätverket av nationella kontaktpunkter för romer. Bilaterala möten mellan kommissionen och medlemsstaterna ger möjlighet till ingående diskussioner med deltagande av alla behöriga myndigheter och det civila samhället i de enskilda medlemsstaterna. 4 Vid EU-toppmötet om romer 2014 samlades alla intressenter för en genomgång av utvecklingen sedan EU-ramen infördes, och fokus flyttades till genomförandet på lokal nivå. 1 KOM(2011) 173 slutlig (EUT L 76, , s. 68). 2 I enlighet med slutsatserna från mötet i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 29 maj 2011 uppmanades medlemsstaterna att utarbeta, uppdatera eller utveckla sina nationella strategier för integrering av romer eller integrerade politiska åtgärder inom den bredare politiken för social delaktighet, 10658/11. 3 Rådets rekommendation om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna (EUT C 378, ). 4 Bilaterala möten ägde rum i BG, CZ, EL och FR. Ytterligare bilaterala möten om genomförandet av nationella strategier för integrering av romer hölls i HU, SK och RO som ett led i undersökningsuppdragen inom Europa strategin om utnyttjandet av EU-medlen för romer.

3 Kommissionen har granskat framstegen i medlemsstaterna när det gäller att förbättra de strukturella förutsättningar som är nödvändiga för ett effektivt genomförande av strategierna 5, i synnerhet samarbets- och uppföljningsmekanismer och bekämpning av diskriminering. För första gången har man också undersökt hur medlemsstaterna planerar att utnyttja de nya möjligheter som EU-medlen ger under perioden Denna rapport bygger på bidrag från medlemsstaterna 6 (utom Belgien, som inte lämnat något bidrag), det civila samhället 7 och rapporter som utarbetats av expertnätverket vid Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA). Rapporten innehåller en generell bedömning av det aktuella läget när det gäller de strukturella förutsättningarna, och dessutom ges exempel på medlemsstaternas praxis på dessa områden. 2. Framsteg i medlemsstaterna kommissionens bedömning EU-ramen innebar nya förväntningar på både medlemsstaterna, som ansvarar för genomförandet, och Europeiska kommissionen, som har en övervakande och samordnande roll. Trots ramens tioårsperspektiv fick många intressenter förhoppningar om stora förbättringar av romernas levnadsförhållanden på kort sikt. Samtidigt ledde den ekonomiska krisen till att situationen försämrades ytterligare, särskilt i de länder som har de största romska befolkningsgrupperna. Att åstadkomma social och ekonomisk integration tar tid, men en del framsteg har gjorts mot att vända utvecklingen i och med att de nödvändiga strukturerna för hållbar och påtaglig förändring har inrättats Den europeiska planeringsterminen vägledande för finansieringen av integrering av romer Kommissionen styr och övervakar medlemsstaternas åtgärder för integrering av romer inom ramen för den europeiska planeringsterminen för att se till att strategierna för integrering av romer är i samklang med politiken i stort. De landsspecifika rekommendationer om integrering av romer som antogs av rådet 2012, 2013 och 2014 (gällande utbildning för alla, fattigdomsminskning och åtgärder för aktivering på arbetsmarknaden samt genomförandet av nationella strategier) har fungerat som en grund för fastställande av finansieringsprioriteringar vid kommissionens förhandlingar med medlemsstaterna om användningen av EU-medel. 8 Kommissionen föreslog 2015 landsspecifika rekommendationer 5 Dessa förutsättningar granskades senast i 2013 års meddelande, medan 2014 års meddelande fokuserade på de fyra politikområdena inom EU-ramen samt på kampen mot diskriminering. 6 Följande förkortningar används för medlemsstaterna: AT Österrike, BE Belgien, BG Bulgarien, CY Cypern, CZ Tjeckien, DE Tyskland, DK Danmark, EE Estland, EL Grekland, ES Spanien, FI Finland, FR Frankrike, HU Ungern, HR Kroatien, IE Irland, IT Italien, LT Litauen, LU Luxemburg, LV Lettland, MT Malta, NL Nederländerna, PL Polen, PT Portugal, RO Rumänien, SE Sverige, SI Slovenien, SK Slovakien, UK Storbritannien. MT har ingen romsk befolkningsgrupp på sitt territorium. 7 Inför årets bedömning mottogs bidrag från Decade of Roma Inclusion Secretariat Foundation genom koalitioner i det civila samhället i fyra medlemsstater (CZ: Open Society Fund; HU: Chance for Children Foundation, Habitat for Humanity Hungary, Hungarian Women s Lobby, Metropolitan Research Institute, Partners Hungary Foundation, Romaversitas Foundation; RO: Resource Centre for Roma Communities, Soros Foundation, Civil Society Development Foundation, Iulius Albert Rostas; SK: Centre for the Research of Ethnicity and Culture), Amalipe, ERIO, ERRC, ERTF, Eurocities, Eurodiaconia, Pavee Point Ireland, Romano Centro Austria, Asociación de Enseñantes con Gitanos, Fundación Secretariado Gitano, RSG UK och Consejo Estatal del Pueblo Gitano. Arbetet inom Europarådets kommission mot rasism och intolerans har också beaktats. 8 Artikel 4.1 i förordning (EU) nr 1303/2013 (förordningen om gemensamma bestämmelser). 3

4 om främjande av romska barns deltagande i högkvalitativ förskole- och skolverksamhet i de fem länder som har de största romska befolkningsgrupperna och står inför de mest akuta utmaningarna (Bulgarien, Tjeckien, Ungern, Rumänien, Slovakien). 9 Kommissionen uppmanade medlemsstaterna att använda EU-medel både för specifika åtgärder riktade till romer och för integrering av romer på andra relevanta områden, t.ex. utbildning, sysselsättning och social delaktighet. Inkluderande reformer av den allmänna politiken är av avgörande betydelse, eftersom prioriteringar som lyfts fram i de landsspecifika rekommendationerna, t.ex. utbildning för alla, inte kan nås enbart genom riktade åtgärder. Över 80 miljarder euro (i löpande priser) har avsatts för investeringar i mänskligt kapital avseende sysselsättning, utbildning och social delaktighet, inklusive tillgång till hälso- och sjukvård och hälsofrämjande åtgärder, via Europeiska socialfonden (ESF). Därmed upphör de senaste 25 årens gradvisa minskning av ESF:s andel av finansieringen inom sammanhållningspolitiken. 10 I genomsnitt har medlemsstaterna avsatt 25 % av ESF:s totala budget (20 miljarder euro) för åtgärder som syftar till social delaktighet. Det är väl över de 20 % som krävs för varje medlemsstat. På detta område har en särskild investeringsprioritetering fastställts för integrering av marginaliserade befolkningsgrupper, t.ex. marginaliserade romska befolkningsgrupper, för att möjliggöra en tydlig men inte exkluderande målinriktning 11 och bättre uppföljning av resultaten. Med utgångspunkt i partnerskapsöverenskommelserna har medlemsstaterna dessutom beslutat att avsätta omkring 20 miljarder euro av sina anslag från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) för tillväxt för alla, inklusive 10,8 miljarder euro för att främja social delaktighet och bekämpa fattigdom. Inom dessa ramar kan ett antal investeringsprioriteringar användas för att finansiera integrering av romer, t.ex. investeringar i social infrastruktur och hälso- och utbildningsinfrastruktur och stöd för fysiskt, ekonomiskt och socialt återställande av utarmade samhällen. Vad beträffar Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) är en av de sex prioriteringarna för landsbygdsutveckling socioekonomisk utveckling av ekonomin och befolkningen på landsbygden, vilket bidrar till social delaktighet i landsbygdsområden där många romer bor. De lokala utvecklingsstrategierna inom Leader har visat sig vara ett effektivt verktyg för integrering av romer (Bulgarien, Tjeckien, Ungern, Rumänien, Slovakien). 12 Förhandlingarna pågår fortfarande, men det har redan bekräftats att program i de närmast berörda medlemsstaterna (Bulgarien, Tjeckien, Ungern, Rumänien, Slovakien) innefattar Sammanhållningsfonderna utgörs av ESF, Eruf och Sammanhållningsfonden. 18 medlemsstater har beslutat att avsätta ytterligare medel till ESF, utöver det minimum på 23,1 % som krävs: AT, BG, CZ, DE, EE, EL, IE, IT, HR, HU, IT, LV, LT, PL, PT, SE, SI, SK. 11 I enlighet med de gemensamma grundprinciper för integrering av romer som antogs av rådet 2009 bör inriktningen på romer vara tydlig men inte exkluderande. Det betyder att fokus ligger på romerna som målgrupp, utan att andra marginaliserade grupper med liknande socioekonomiska levnadsförhållanden utestängs. 12 Leader är en EU-ledd lokal utvecklingsmetod för att mobilisera och utveckla landsbygdssamhällen genom lokala offentlig-privata partnerskap (lokala aktionsgrupper). Syftet är att få människor, grupper och företag på landsbygden att inse det egna geografiska områdets potential och att stimulera genomförandet av integrerade och innovativa lokala utvecklingsstrategier. 4

5 åtgärder som syftar till integrering av marginaliserade grupper, däribland romer. Eftersom inga Ejflu-medel öronmärks på grundval av etnicitet är det inte möjligt att redovisa kvantifierade uppgifter. I överensstämmelse med rekommendationer inom den europeiska planeringsterminen beskriver samtliga fem medlemsstater med landspecifika rekommendationer om romer (Bulgarien, Tjeckien, Ungern, Rumänien och Slovakien) i sina partnerskapsöverenskommelser hur de kommer att utnyttja de möjligheter som varje fond erbjuder för att ta itu med integreringen av romer. De har, tillsammans med flera andra medlemsstater (Belgien, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien), valt den nya investeringsprioriteringen för ESF gällande socioekonomisk integrering av marginaliserade befolkningsgrupper. Detta kommer att underlätta uppföljning och säkerställa att medlen når romerna. Ett nytt villkor 13 har fastställts för att se till att medlemsstater som utnyttjar EU-medel på detta område 14 fullgör förutsättningarna för att se till att sådana investeringar verkligen ger resultat. Kraven innefattar följande: En effektiv politisk ram med realistiska mål i fråga om bättre tillgång för romer till utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård och bostäder. Lämplig målinriktning på missgynnade mikroregioner, segregerade områden eller de mest eftersatta befolkningsgrupperna. Noggrann uppföljning för att utvärdera effekten av målinriktade och allmänna åtgärder för romer. Medverkan av det civila samhället och regionala och lokala myndigheter. Kapacitetsuppbyggnadsstöd till intressenter. Medlemsstater som inte uppfyller dessa kriterier ska lämna en handlingsplan för fullgörandet av samtliga villkor senast Medlemsstaterna har valt följande centrala verktyg inom den nya ramen för europeiska struktur- och investeringsfonder för att öka effektiviteten hos EU-medel för integrering av romer: Territoriella och integrerade tillvägagångssätt för att hantera särskilda behov i områden med störst fattigdom eller hos målgrupper som är särskilt utsatta för social utestängning (vilket även underlättas när flera fonder utnyttjas). 15 Stöd till fysiskt, ekonomiskt och socialt återställande av utarmade samhällen i stads- och landsbygdsområden, vilket kan förstärka integrerade åtgärder gällande bostäder. Resultatinriktning med indikatorer som avser resultat. Partnerskapsprincipen som vägledning för samarbetet med det civila samhället, lokala myndigheter och arbetsmarknadens parter vid planering, genomförande och uppföljning av EU-finansierade insatser. Tematisk koncentration för att se till att investeringarna inriktas på ett begränsat antal prioriteringar. 13 Tematiska förhandsvillkor är förutsättningar för ett effektivt och ändamålsenligt utnyttjande av europeiska struktur- och investeringsfonder. 14 Via ESF:s investeringsprioritering inriktad på romer eller Erufs investeringsprioriteringar för integrering av romer. 15 T.ex. integrerad stadsutveckling, lokalt ledd utveckling och integrerade territoriella investeringar. 5

6 Förstärkt kapacitetsuppbyggnad i det civila samhällets organisationer. Användning av samlade bidrag för att säkra ett effektivare tillhandahållande av medel. 16 Förenklade kostnadsalternativ för att minska den administrativa bördan och förbättra tillgången till medel för små (lokala) projekt. Medlemsstaterna har kartlagt utmaningarna med hjälp av ett territoriellt tillvägagångssätt och med tydlig men inte exkluderande inriktning på romer (t.ex. Tjeckien, Grekland, Frankrike, Ungern, Kroatien, Italien, Rumänien, Slovakien, Sverige) 17. De planerade integrerade tillvägagångssätten bör systematiskt ersätta fragmenterade insatser på projektnivå. Exempel på planerade strategier för EU-finansiering Bulgarien: Partnerskapsprincipen har visat sig effektiv för att inbegripa det romska civila samhället i planeringen av de operativa program som har störst betydelse för integreringen av romer. Nationella myndigheter har anammat många av deras förslag. Det romska civila samhället kommer att fortsätta att delta i uppföljningskommittéer under genomförandet. Några positiva inslag är kombinationen av allmänna och målinriktade strategier, tydliga mål och stöd för övergripande lokala insatser, bl.a. för att komma till rätta med negativa stereotyper. Bland utmaningarna finns behovet av förstärkt samordning på nationell nivå och kapacitetsuppbyggnad i kommunerna, begränsade ambitioner när det gäller målen och otillräcklig budgettilldelning för den riktade investeringsprioriteringen. Slovakien: Romerna kommer att omfattas av det operativa programmet för utveckling av mänskliga resurser med stöd från flera fonder, där investeringar i människor (ESF) och infrastruktur (Eruf) kombineras. Inom programmet avsätts 450 miljoner euro, och 150 kommuner med de mest eftersatta marginaliserade romska befolkningsgrupperna prioriteras. En övergripande strategi kommer att innefatta uppsökande verksamhet, förskoleverksamhet, förmåga att förstå finansiell information och initiativ för hälsomedvetenhet, sociala bostäder, barnomsorg, lokala servicecentrum och sociala företag. Genomförandet kommer att garanteras av nationella myndigheter genom större och längre ingripanden kompletterat med mindre projekt i regi av kommuner eller icke-statliga organisationer. Integrering av romer ingår också i andra investeringsprioriteringar (t.ex. utbildning för alla, ungdomssysselsättning och åtgärder mot diskriminering). Genom att Eruf och ESF kombineras i ett och samma operativa program som förvaltas av ett förmedlande organ (inrikesministeriet) bör man kunna åstadkomma starkare synergieffekter och effektivare samordning och undvika en del av de brister som förekom under perioden Spanien: Romerna kommer att omfattas av specifika och allmänna åtgärder inom både regionala och nationella operativa program. Det nationella operativa programmet för social delaktighet och social ekonomi innefattar den specifika investeringsprioriteringen för romer med åtgärder som avser sysselsättning, utbildning, bostäder, hälsa och social delaktighet. De planerade åtgärderna varierar från personliga strategier för integrering på arbetsmarknaden till åtgärder för att 16 Samlade bidrag gör det möjligt för medlemsstaterna att delegera förvaltningen och genomförandet av delar av sina program till förmedlande organ, däribland icke-statliga organisationer, med dokumenterad praktisk erfarenhet. En del medlemsstater med stora romska befolkningsgrupper (t.ex. Slovakien och Rumänien) planerar att använda sig av samlade bidrag. 17 CZ har identifierat kommuner som kännetecknas av social utestängning där ett integrerat tillvägagångssätt ska tillämpas. HR arbetar med en atlas över romska befolkningsgrupper. FR inriktar sig på olagliga bosättningar. HU har identifierat de mest missgynnade mikroregionerna, som får särskilt stöd enligt ett integrerat tillvägagångssätt som omfattar alla de viktigaste politikområdena. SK har identifierat de mest eftersatta områdena och kommer att tillhandahålla rörliga stödpaket enligt ett integrerat tillvägagångssätt som omfattar de viktigaste politikområdena. I IT har kommunförbundet kartlagt utmaningarna i samband med integrering av romer. 6

7 motverka skolavhopp, yrkesutbildning och utveckling av integrerade insatser. I en del regioner ingår den specifika investeringsprioriteringen för romer i program inom ramen för ESF tillsammans med investeringsprioriteringen för stöd till fysiskt, ekonomiskt och socialt återställande av utarmade samhällen i stads- och landsbygdsområden inom Eruf. Det möjliggör integrerade tillvägagångssätt när det gäller bostäder, sysselsättning, utbildning och hälsa. Nästa steg är att säkra ett effektivt genomförande av de planerade åtgärderna. Tillräcklig administrativ kapacitet, även på lokal nivå, är avgörande för att de tillgängliga medlen ska kunna utnyttjas. Inom programmen Romact och Romed, som är gemensamma initiativ från kommissionen och Europarådet, utvecklas modeller för administrativ kapacitetsuppbyggnad vid lokala myndigheter och i romska befolkningsgrupper. Redan i detta skede av förhandlingarna kan flera förbättringar konstateras jämfört med perioden : Integrerade tillvägagångssätt med stöd från flera fonder baserat på tydlig men inte exkluderande målinriktning 18 förekommer i större utsträckning. Insatserna för att åtgärda bristen på administrativ kapacitet har stärkts, men verktyg som samlade bidrag och tekniskt bistånd används fortfarande inte i tillräcklig utsträckning. Man har gått från en fragmentering av resurserna (kortsiktiga åtgärder med begränsad effekt) mot mer långsiktiga insatser med större potential för verkliga sociala effekter. EU-medlen har bättre anpassats till politiska prioriteringar (t.ex. de som lyfts fram inom Europa 2020-strategin), men romerna omfattas framför allt av sociala åtgärder och inte i tillräcklig utsträckning av sysselsättnings- och utbildningsåtgärder I de länder som har de största romska befolkningsgrupperna tillämpas ett tillvägagångssätt med stöd från flera fonder för följande operativa program: de operativa programmen för utveckling av mänskliga resurser i SK och HU, de territoriella operativa programmen i HU samt de operativa programmen för utbildning i CZ och BG. 19 Dessa slutsatser bekräftas också av den analys som gjorts inom lärandenätverket EURoma inom ramen för ESF: Reinforcing Policy Learning for Roma Inclusion, 7

8 Slutsats: Storleken på den EU-finansiering som finns tillgänglig för integrering av romer kommer inte att utgöra ett hinder. Ett effektivt utnyttjande av medlen för bättre utbildning, sysselsättning och bostäder är fortfarande en utmaning. När medel avsätts för integrering av romer måste de utnyttjas på ett integrerat sätt. En konsekvent användning av både mjuka och hårda åtgärder 20 måste också säkras. EU-finansierade åtgärder för att förbättra utbildningsmöjligheterna för romska barn måste åtföljas av inkluderande reformer av utbildningssystem. Eftersom segregering i fråga om utbildning och bostäder är en av de största utmaningarna på detta område kommer kommissionen att utfärda nya metodologiska riktlinjer för hur EU-medlen kan bidra till minskad segregering. Man kommer också att noga följa upp genomförandet och fullgörandet av villkor och stödja de mest drabbade medlemsstaterna. De nationella kontaktpunkterna för romer kommer att göras delaktiga när det gäller att förbättra utnyttjandet och övervakningen av EU-medel för integrering av romer vid genomförandet av de operativa programmen Samarbete och samordning: rollen för nationella kontaktpunkter för romer, lokala myndigheter och det civila samhället I EU-ramen uppmanades medlemsstaterna att utforma, genomföra och följa upp sina nationella strategier för integrering av romer i nära samarbete med det civila samhället och lokala myndigheter samt att utse en nationell kontaktpunkt för romer för att samordna och övervaka genomförandet. I rådets rekommendation erinrades om att de nationella kontaktpunkterna måste ges ett lämpligt mandat och de resurser som krävs för att de ska kunna fullgöra sin roll som samordnare. Flera medlemsstater (Tjeckien, Estland, Spanien, Ungern, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien) har sett över eller håller på att se över sina nationella strategier eller handlingsplaner, eller har utvecklat nya, bredare integreringsstrategier för att åtgärda de brister som identifierats och uppfylla kraven i anslutning till budgetperioden När det gäller dessa nya strategier och handlingsplaner har det civila samhället och lokala myndigheter medverkat och rådfrågats i en del medlemsstater, men det borde ha skett i större utsträckning. Kommissionen konstaterar att det finns stora skillnader när det gäller de lokala myndigheternas medverkan i genomförandet. 21 De lokala aktörernas betydande kompetens när det gäller utmaningar som bostäder och utbildning erkänns i allt högre grad, och deras ökade delaktighet visar sig i att nationella strategier omsätts i lokala handlingsplaner. Sådana handlingsplaner har upprättats eller håller på att ses över eller planeras i flera medlemsstater (Bulgarien, Tjeckien, Grekland, Spanien, Ungern, Irland, Italien, Polen, Rumänien, Sverige, Slovenien, Slovakien), men de finanser och den kapacitetsuppbyggnad som krävs till stöd för genomförandet och uppföljningen måste fortfarande säkras. Detta har gjorts när det gäller den spanska planen för romernas utveckling (som medfinansieras av regeringen, de självstyrande regionerna och lokala myndigheter för övergripande projekt för social delaktighet riktade till romer). Ett sådant tillvägagångssätt underlättar en gradvis harmonisering av politiken på nationell, regional och lokal nivå. Andra medlemsstater som saknar sådana lokala handlingsplaner inrättar också 20 Åtgärder för investeringar i människor bör åtföljas av investeringar i infrastruktur. 21 Bekräftas även i rapporten från Eurocities arbetsgrupp för romer. 8

9 samordningsstrukturer som fungerar som forum för samråd om genomförande och uppföljning (Österrike, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Kroatien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Portugal, Sverige, Storbritannien). I andra medlemsstater (Luxemburg) saknas specifika samordningsstrukturer för romer, men det finns strukturer för integrering av bredare eller delvis överlappande grupper. När det gäller samordningsstrukturer på både horisontell (mellan fackministerier) och vertikal (regionalt och lokalt) nivå samt romernas delaktighet är bristerna mest akuta i Rumänien, men en dialog om översyn av strategin har inletts. Vad beträffar det civila samhällets delaktighet konstaterar kommissionen framsteg i åtminstone ett avseende: klart fler romska civila organisationer är medvetna om de nationella strategierna och de lokala handlingsplanerna. De har gjort stora insatser för att stärka sitt deltagande i genomförande och uppföljning. Betydande hinder för det romska civila samhällets medverkan kvarstår, trots exempel på kapacitetsuppbyggnad i mindre skala (i t.ex. Spanien, Kroatien och Portugal). Romernas legitima representation och ett brett och öppet deltagande från det civila samhället garanteras fortfarande inte i de flesta medlemsstater. En del romska organisationer har först nyligen tagit plats i det civila samhället och uppfattas som oerfarna och fragmenterade. Det är särskilt angeläget att stärka deras kapacitet och garantera deras öppna medverkan i genomförande och uppföljning på lokal nivå. Exempel på samarbete och samordning med lokala myndigheter och det civila samhället Österrike: Medverkan av lokala myndigheter och det civila samhället säkras genom en strukturerad dialog på flera nivåer. I plattformen för dialog med romer, i regi av den nationella kontaktpunkten, deltar företrädare från nationell, regional och lokal nivå samt det civila samhället och den akademiska världen. Panelen av människorättssamordnare från regionala myndigheter och ministerier utbyter erfarenheter av åtgärder för integrering av romer som en fast punkt på dagordningen. Tekniska kommittén för integration i österrikiska kommuner arbetar också med integrering av romer tack vare samarbetet mellan den nationella kontaktpunkten och de österrikiska kommunförbunden. Tyskland: Flera delstater ger stöd till lokala myndigheter och romska och sintiska befolkningsgrupper. Delstaten Baden-Württemberg undertecknade i november 2013 ett statskontrakt med den nationella organisationen för tyska sinter och romer. Därigenom inrättades ett råd för sintiska och romska frågor i Tyskland, bestående av berörda intressenter. Rådet tillhandahåller statligt stöd på euro per år. Exempel från andra delstater är Berlinstrategin för integrering av utländska romer, Nordrhein-Westfalens åtgärdspaket till stöd för kommuner som berörs av migration samt integrationsåtgärderna i München. Nyligen inrättades en rådgivande kommitté för tyska sinter och romer för att säkra dialog med företrädare för delstater, federala ministerier och sintiska och romska organisationer på central regeringsnivå i Tyskland. En nyckel till framgång är att ha effektiva samordningsmekanismer till stöd för genomförande och uppföljning. Alla medlemsstater har utsett nationella kontaktpunkter för romer för denna samordning, och deras mandat, behörighet och mänskliga och ekonomiska resurser har utvecklats. Flera nationella kontaktpunkter har deltagit i planeringen av utnyttjandet av EUmedel för integrering av romer under perioden (t.ex. Bulgarien, Ungern, Slovakien, Spanien och Rumänien) 22. Ännu har dock ingen operativ samordning vid utformning av 22 I några fall (t.ex. Polen) gjorde den tilltagande decentraliseringen att de nationella kontaktpunkternas deltagande i planeringen av EU-finansiering för perioden minskade. 9

10 ansökningsomgångar och genomförande åstadkommits. Nationella kontaktpunkter har vidtagit åtgärder för att inrätta formella samordningsstrukturer som innefattar åtminstone några av de berörda intressenterna (t.ex. arbetsgruppen med regionala och lokala myndigheter i Spanien, samrådsgruppen för integrering av romer i Portugal, det nationella resandepartnerskapet i Irland och arbetsgrupperna för kommuner som bildats av DIHAL i Frankrike). Liknande strukturer existerar formellt i de flesta andra medlemsstater, men ett brett deltagande av lokala och civila aktörer kan inte garanteras, och verksamheten präglas ofta av bristande öppenhet eller regelmässighet. Slutsats: Nationella kontaktpunkter för integrering av romer är bättre integrerade i statliga strukturer och deltar i allt större utsträckning i planeringen av hur EU-medel ska utnyttjas. För att förbättra deras effektivitet krävs dock ytterligare ekonomiska och mänskliga resurser och ett förstärkt samordningsmandat. Befintliga samordningsstrukturer måste omvandlas till effektiva nationella samarbetsmekanismer. Sådana samarbetsmekanismer behövs för att säkra ett brett och öppet deltagande av alla berörda intressenter, systematiskt utbyte av god praxis samt stöd för genomförande och uppföljning på lokal nivå. Kommissionen kommer att tillhandahålla ekonomiskt stöd för utveckling av nationella plattformar för integrering av romer och kommer att fortsätta att stödja samarbete mellan nationella kontaktpunkter genom nätverket av nationella kontaktpunkter för romer. Man kommer att samarbeta med det civila samhällets organisationer på viktiga tematiska områden inom EU-ramen och bygga vidare på arbetet vid EU-plattformen för romers integrering inom EU:s policycykel. Det kommer att ske genom att plattformen nära knyts till nationella plattformar för romer och ges rollen som ett forum för tematiska debatter om rapporter från medlemsstaterna och det civila samhället. Plattformen ska också bidra till den årliga bedömningen av genomförandet av nationella strategier för integrering av romer Ökade insatser för att bekämpa diskriminering Trots kommissionens insatser för att bekämpa diskriminering, rasism och främlingsfientlighet har antiziganism, högerextremistiska demonstrationer, hatpropaganda och hatbrott ökat i många medlemsstater, framför allt de som har de största romska befolkningsgrupperna och har drabbats hårt av den ekonomiska krisen. Politiker och offentliga myndigheter har ofta underlåtit att offentligt fördöma denna negativa utveckling. 23 I andra medlemsstater har hetsiga debatter om fri rörlighet och sociala rättigheter bidragit till negativ stereotypisering av romer. Det har i flera medlemsstater lett till att en majoritet har en negativ bild av romer (Italien: 85 %; Frankrike: 66 %; Grekland: 53 %; Storbritannien: 50 %). 24 I en del fall har riktade insatser till stöd för romer spätt på misstroendet mellan romerna och samhället i övrigt, vilket vittnar om brist på effektiv information om de ömsesidiga fördelarna med integrering av romer Report by Council of Europe Commissioner for Human Rights, following his visit to Hungary, Strasbourg, 16 december 2014, BackColorIntranet=EDB021&BackColorLogged=F5D Global Attitude Survey, Pew Research Center, 25 Projekt för sociala bostäder för romer mötte motstånd från en majoritet av befolkningen i Bulgarien. 10

11 Riktade insatser kombinerade med politisk vilja måste åtföljas av rättsliga verktyg för en effektiv bekämpning av fördomar, diskriminering, hatpropaganda och hatbrott. Kommissionen står fast vid sin roll som fördragens väktare och garanterar därmed att EU:s antidiskrimineringslagstiftning införlivas och tillämpas korrekt. Det är den nödvändiga utgångspunkten i kampen mot diskriminering. I januari 2014 antog kommissionen sin bedömning av tillämpningen av EU:s antidiskrimineringsdirektiv 26 och slog fast att romernas specifika svårigheter ofta hänger samman med hur lagstiftningen tillämpas på regional eller lokal nivå. Dessa tillämpningssvårigheter förekommer dessutom ibland tillsammans med problematiska rättsregler. Kommissionen har därför ökat sina insatser för att säkra korrekt genomförande och tillämpning av antidiskrimineringslagstiftningen avseende romer i medlemsstaterna, även på lokal nivå. En proaktiv bedömning görs av alla problem som kommissionen uppmärksammas på och som kan vittna om en överträdelse av direktivet. I detta sammanhang pågår ett antal undersökningar om diskriminering av romer när det gäller tillgång till utbildning 27 eller bostäder. Diskriminering tar sin början från mycket tidig ålder. Segregeringen av romska barn i samband med utbildning kvarstår, och många marginaliserade romska barn går i segregerade skolor eller klasser (Slovakien: 58 %, Ungern: 45 %; Grekland: 35 %; Tjeckien: 33 %; Bulgarien: 29 %; Rumänien: 26 %). 28 I Tjeckien och Slovakien går mer än 20 % av romska barn upp till 15 år i särskilda skolor och klasser för barn med psykiska funktionshinder. Detta visar att riktade åtgärder inte kan åstadkomma den nödvändiga förändringen i samhällets attityder till romer, om inte en inkluderande reform av den offentliga utbildningspolitiken genomförs. Bekämpningen av de orättvisor som drabbar romerna måste börja med att romska barn garanteras lika tillgång till högkvalitativ inkluderande undervisning och att effektiva åtgärder vidtas mot hindren på både efterfråge- och utbudssidan. Det rör sig t.ex. om bristande medvetenhet hos föräldrar om vikten av utbildning och bristande utbildning för lärare i att hantera mångfald i klassrummet. I Parisförklaringen 29 uppmanas också till mobilisering av utbildningssektorn för att förhindra och åtgärda marginalisering, intolerans, rasism och radikalisering och för att upprätthålla lika möjligheter för alla, bl.a. genom att garantera inkluderande undervisning för alla barn. Den utbredda diskrimineringen av romer senare i livet måste också åtgärdas. Majoriteten av marginaliserade romer (54 %) känner sig diskriminerade när de söker avlönat arbete (Tjeckien: 74 %; Grekland, Italien, Frankrike och Polen: %). 30 Diskriminering av romer med 26 Gemensam rapport om tillämpningen av rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung ( direktivet om likabehandling oavsett ras eller etniskt ursprung ) och av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling ( direktivet om likabehandling i arbetslivet ). 27 I september 2014 inledde kommissionen det första överträdelseförfarandet till följd av diskriminering av romska barn i samband med utbildning (Tjeckien). I april 2015 inleddes ett andra förfarande (Slovakien). 28 Roma survey Data in focus: Education: the situation of Roma in 11 EU Member States, FRA, Enkätfrågan avser en situation där alla eller många av klasskamraterna är romer. Eftersom stickprovet omfattar områden där befolkningstätheten bland romerna är högre än genomsnittet för landet skulle svaren kunna vittna om en högre andel romska barn i en skola eller förskola. När det gäller jämförelser mellan länder är uppgifterna dock ungefärliga. 29 Förklaring om främjande av medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning, antagen av kommissionsledamot Tibor Navracsics och utrikesministrarna den 17 mars 2015, se 30 Roma survey Data in focus: Poverty and Employment: the situation of Roma in 11 EU Member States, FRA,

12 avseende på utbildning, bostäder och sysselsättning utgör strukturella hinder för deras fulla delaktighet i samhället. Antidiskrimineringsåtgärder riktade till arbetsgivare, lärare, medier, polis, socialtjänst, andra statstjänstemän, fackföreningar och samhället i stort är därför av yttersta vikt. Ett begränsat antal länder har vidtagit åtgärder på detta område, med metoder som även andra medlemsstater skulle kunna överväga. 31 Exempel på bekämpning av diskriminering Kroatien: Som ett led i den kroatiska modellen för interinstitutionellt samarbete för bekämpning av hatbrott har ett system för datainsamling om diskriminering och likabehandling inrättats. Statistiken vittnar om ett gott resultat för polisen när det gäller att identifiera förövare av hatbrott mot romer. De flesta anmälda fall kan lösas inom ett år efter anmälan. En lag om kostnadsfri rättshjälp som gäller sedan den 1 januari 2014 gör det lättare att få grundläggande rättshjälp. Irland: I september 2014 erbjöd det irländska centrumet för stöd till invandrare (NASC) på försök antirasismutbildning för 20 poliser i Cork. Utbildningen var inriktad på att öka medvetenheten och främja diskussion om hur rasism påverkar invandrare och etniska minoriteter och om hur diskriminerande etnisk profilering kan undvikas. Talare från romska, muslimska och afrikanska befolkningsgrupper berättade om sina erfarenheter och deltog i diskussionen. Lärdomarna kommer att användas för att ta fram ett utbildningspaket som ska spridas i hela landet. Italien, Portugal, Spanien, Rumänien: Det gränsöverskridande projektet NET-KARD pågick Projektet finansierades genom EU-programmet Grundläggande rättigheter och medborgarskap och samordnades av Fundación Secretariado Gitano. Det övergripande syftet var att förhindra diskriminering av romer och förbättra hjälpen till offer genom att främja samarbete mellan centrala aktörer och förbättra befintliga metoder samt utbyta erfarenheter i det sammanhanget. Det främsta resultatet av projektet är en serie praktiska vägledningar om bekämpning av diskriminering av romer för jurister, polis, romska organisationer och yrkesverksamma inom medierna. Rådets rambeslut 32 om bekämpning av rasism och främlingsfientlighet är ett lagstiftningsverktyg för att bekämpa hatpropaganda och hatbrott som även avser romer, eftersom medlemsstaterna är skyldiga att bestraffa hatpropaganda och hatbrott med rasistiska eller främlingsfientliga motiv. I januari 2014 antog kommissionen en rapport om genomförandet av rambeslutet och konstaterade att ett antal medlemsstater ännu inte hade införlivat alla bestämmelser i rambeslutet på korrekt sätt, och att det fanns en del luckor i fråga om rasistiska och främlingsfientliga motiv till brott. 33 Kommissionen ansåg därför att ett fullständigt och korrekt införlivande av det befintliga rambeslutet utgjorde det första steg som måste tas för att man effektivt ska kunna bekämpa rasism och främlingsfientlighet med hjälp av straffrättsliga bestämmelser på ett enhetligt sätt i hela EU FI: nätverk av arbetsgivare som undertecknar en mångfaldsstadga; försök med en modell för övervakning av diskriminering på arbetsplatsen; spridning av informationsmaterial (handboken Om jag skulle anställa en rom?). PT: antidiskrimineringsåtgärder som införts av migrationskommissionen, där en grupp på 30 utbildare genomför insatser för ökad medvetenhet; webbplatsen Racism on Internet där medborgare kan lämna klagomål som rör rasdiskriminering; utbildning och rådgivning för medier om hantering av etnicitet, migration och religion /913/RIF Från och med den 1 december 2014 har kommissionen fullständiga verkställande befogenheter med avseende på rambeslut, däribland rambeslut 2008/913/RIF. 12

13 Trots att åtgärder för ökad medvetenhet och bekämpning av diskriminering är en förutsättning för en framgångsrik integrering av romer prioriteras inte sådana åtgärder i tillräcklig utsträckning i de flesta nationella strategier för integrering av romer. Insatser för ökad medvetenhet och bekämpning av diskriminering riktade till allmänhet (Slovenien, Lettland, Litauen), arbetsgivare (Italien, Finland, Polen), statstjänstemän (Kroatien, Irland, Italien) eller medier (Portugal) och inrättande av lokala antidiskrimineringskontor som ökar romernas medvetenhet om sina rättigheter och stöder offer för diskriminering (Bulgarien, Nederländerna) skulle kunna bli vanligare. Anmärkningsvärda exempel på insatser på detta område är vitboken om övergrepp och kränkningar av romer och Kommissionen mot antiziganism, som producerar utbildningsmaterial för skolor (Sverige). Bekämpning av antiziganism som en särskild form av rasism riktad mot romer hänger också nära samman med uppgörelsen med en av de mörkaste delarna av Europas historia, förintelsen av romer. Slutsats: Politisk vilja, långsiktiga visioner, beslutsamma åtgärder och tillräcklig finansiering måste säkras för att diskriminering och segregering ska kunna bekämpas. Den allmänna offentliga politiken i fråga om utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård och bostäder är i behov av inkluderande reformer. De europeiska struktur- och investeringsfonderna kan utnyttjas för att finansiera åtgärder mot diskriminering och segregering. Kommissionen fortsätter att betona rollen för nationella organ för främjande av likabehandling när det gäller att bevaka diskriminering på nationell nivå och hjälpa romer som drabbas av diskriminering. 35 Kommissionen kommer att använda alla medel den förfogar över för att bekämpa diskriminering, även överträdelseförfaranden. Den stöder också gränsöverskridande insatser för ökad medvetenhet för att bekämpa diskriminering och antiziganism på lokal nivå Förbättra uppföljningen och möjliggöra anpassning av politiken I EU-ramen uppmanades medlemsstaterna att inkludera kraftfulla uppföljningsmetoder för att utvärdera effekterna av insatserna för romernas integrering; här ingår uppföljning från det civila samhällets sida. Användning av EU-medel kräver aktivitets- och resultatindikatorer för integreringen av romer. Medlemsstater som har valt investeringsprioriteringen avseende socioekonomisk integrering av marginaliserade grupper som romer måste visa att de inrättat en stark uppföljningsmekanism för utvärdering av effekterna av EU-finansierade insatser för romer. Denna utveckling har varit en tydlig drivkraft för arbetet med att fastställa indikatorer och utforma mekanismer för uppföljning av både nationella strategier och EU-medel. En del viktiga steg har tagits mot en konsolidering av både nationella och europeiska uppföljnings- och rapporteringsmekanismer. En arbetsgrupp för indikatorer för integrering av romer bildades Den samordnas av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) med deltagande av medlemsstaterna och kommissionen. I dag deltar 17 medlemsstater i arbetsgruppen T.ex. BG, CZ, EL, FR, PL, RO, SE, UK. 36 AT, BE, BG, CZ, EL, ES, FI, FR, HR, HU, IE, IT, NL, PT, RO, SK, UK. 13

14 Arbetsgruppen har utvecklat en ram för rapportering och indikatorer för att mäta framsteg med genomförandet av åtgärder enligt rådets rekommendation. 37 Tanken är att ramen ska erbjuda medlemsstaterna ett verktyg för egenbedömning och beskrivning av framsteg i samband med den kommande årliga rapporteringen i enlighet med rådets rekommendation. Användning av mallen kommer att bidra till konsekvens och ökad öppenhet i den nationella och europeiska uppföljningen av de nationella strategierna för integrering av romer. Vid sidan av arbetet med att utveckla och testa ramen fungerar arbetsgruppen även som ett forum för utbyte av kunskap och erfarenhet om datainsamling. Exempel på uppföljning och datainsamling Ungern: Ungerns statistiska centralbyrå har tagit med frågor om etnicitet i stora urvalsundersökningar. Metoden testades i samband med folkräkningen Arbetskraftsundersökningen, som omfattade personer, innehöll två frågor om etnicitet för att mäta dubbel etnisk tillhörighet. Vid den europeiska hälsoenkäten 2014 användes samma metod. EU- Silc , som omfattade personer, tog också upp etnicitet. Informationen kommer att göra det möjligt att beräkna de centrala aktivitetsindikatorerna för uppföljning av genomförandet av de nationella strategierna för integrering av romer. Rumänien: I november 2014 inledde det rumänska institutet för forskning om nationella minoriteter ett tvåårigt projekt för att kartlägga romska befolkningsgrupper för uppföljning på EU-nivå. Projektet, med en budget på 1 miljon euro, finansieras genom de finansiella mekanismerna för EES och Norge och riktar sig till lokala romska grupper, lokal förvaltning och det civila samhället. Gruppernas deltagande är ett viktigt inslag. De insamlade uppgifterna kommer att ligga till grund för utveckling av en uppsättning indikatorer för uppföljning av framsteg med integrering av romer på lokal nivå. Indikatorerna kan sedan användas för den resultatbaserade uppföljningen. Slovakien: Ett nationellt projekt för uppföljning och utvärdering av politiken för integrering av romer kommer att finansieras genom det operativa programmet för utveckling av mänskliga resurser. Projektet omfattar samråd och datainsamling i samband med uppföljning, analytiskt arbete och en informationsportal om den nationella strategin för integrering av romer. Uppföljning av effekter på grundval av datainsamling kommer att kompletteras med administrativ rapportering och extern uppföljning, även från det civila samhällets sida. Flera medlemsstater (Bulgarien, Slovakien, Rumänien) planerar att använda ESF för att utveckla sina uppföljningssystem. Det ökande deltagandet av nationella statistikbyråer i arbetet med att upprätta nationella uppföljningsmekanismer är ett steg i rätt riktning. Rapporterna om koalitioner inom det civila samhället 39 vittnar om det värdefulla bidrag som det civila samhället kan ge till uppföljningen av nationella strategier för integrering av romer. Inom Europaparlamentets kommande pilotprojekt kommer möjlighet att ges till ytterligare kapacitetsuppbyggnad för att 37 Medlemsstaternas åtaganden enligt rekommendationen ger struktur åt ramen, samtidigt som även andra standarder och åtaganden ger en bakgrund till medlemsstaternas rapportering. På så sätt säkras att både riktade insatser för romer och allmänna insatser med tydliga effekter för integreringen av romer återspeglas i resultaten. Här ingår åtagandena enligt grundfördragen det gäller likabehandling, kampen mot social utestängning och diskriminering, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och EU:s antidiskrimineringslagstiftning samt åtaganden i fråga om utbildning, sysselsättning och kampen mot fattigdom och social utestängning inom ramen för den europeiska planeringsterminen inom Europa EU-statistik över inkomst- och levnadsvillkor. 39 Samordnas av sekretariatet för Årtiondet för integrering av romer, som omfattar elva medlemsstater (BG, CZ, ES, HU, HR, FR, DE, IT, RO, SK, UK) där, enligt Europarådets uppskattningar, nästan 90 % av EU:s romer lever. 14

15 säkra det civila samhällets kontinuerliga uppföljning av genomförandet av nationella strategier. Effekterna för romerna av allmänna politiska reformer bör också följas upp i de länder som har de största romska befolkningsgrupperna och står inför de mest akuta utmaningarna. Slutsats: Utvecklingen av de nödvändiga uppföljningsmekanismerna pågår. Rådets rekommendation kommer från 2016 att fungera som en ram för medlemsstaternas, det civila samhällets och kommissionens uppföljning av genomförandet. Ramen innefattar ett öppet system för uppföljning av insatser för integrering av romer. Kommissionen kommer, tillsammans med Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, att stödja medlemsstaterna vid färdigställandet och användningen av den gemensamma ramen för rapportering och indikatorer i samband med den årliga rapporteringen om genomförandet av rådets rekommendation. Datainsamling (etniskt desegregerade eller indirekta socioekonomiska uppgifter) kommer att prioriteras. Nästa omgång av undersökningen av romer i olika länder, som ska genomföras av FRA, 40 kommer att stödja detta. 3. Situationen i utvidgningsländerna I EU-ramen betonas att målen när det gäller integrering av romer i lika hög grad gäller för utvidgningsländer. I utvidgningspaketet angavs integrering av romer som ett av de grundläggande inslag som ska vara vägledande för den framtida utvidgningspolitiken. Kommissionen uppgav också att arbetet med integrering av romer kommer att intensifieras och att mer och bättre riktad finansiering kommer att finnas tillgänglig inom instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA II). Den förstärkta uppföljningen av genomförandet av strategierna och handlingsplanerna för integrering av romer har inriktats på de politikområden som omfattas av EU-ramen och på folkbokföring. Seminarierna om integrering av romer har fortsatt i länderna på västra Balkan och i Serbien. 42 När det gäller Montenegro har integrering av romer inkluderats i anslutningsförhandlingarna. 43 Kommissionen inledde nyligen en utvärdering av IPA I till stöd för åtagandet att använda mer medel på ett effektivare sätt för integrering av romer inom IPA II ( ). Man bedömer programplanering, genomförande och uppföljning samt den övergripande effekten för romernas situation och utfärdar rekommendationer för framtiden. I december 2014 godkände kommissionen ett IPA-program för flera länder för integrering av romer till Programmet kommer att erbjuda verktyg och expertis till stöd för åtagandena på politisk och strategisk nivå och säkra ett strukturerat deltagande av det civila samhället. I oktober 2014 delade kommissionen ut priset för integrering av romer på västra Balkan och i Turkiet, för att öka 40 Undersökning av FRA, fältarbetet avslutas I det årliga utvidgningspaketet bedöms de framsteg som gjorts av varje kandidatland och potentiellt kandidatland. 42 Under 2014 anordnades seminarier med alla berörda intressenter i Albanien, Montenegro och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Uppföljningen av slutsatserna från seminarierna övervakades av stabiliserings- och associeringsunderkommittéerna. 43 Inom kapitel 23 om rättsväsendet och grundläggande rättigheter följde kommissionen upp mer än 50 åtgärder för integrering av romer, som ingår i kapitel 23 i handlingsplanen. Romerna behandlas i den årliga framstegsrapporten, som baseras på information från förvaltningen och det civila samhället. 44 Programmet kommer att genomföras av det regionala samarbetsrådet. 15

16 medvetenheten om de utmaningar som romerna står inför och om icke-statliga organisationers bidrag. Priset delades ut till innovativa och framgångsrika projekt för integrering av romer Fortsatt arbete Fyra år har gått sedan EU-ramen lanserades, och tre år sedan medlemsstaternas strategier lämnades in och genomgick en första bedömning. Kommissionens granskning visar på en tydlig förbättring när det gäller anpassning av (de reviderade) nationella strategierna för integrering av romer till EU:s finansieringsinstrument för perioden I flera medlemsstater märks också framsteg genom att de nationella kontaktpunkterna för romer blivit mer delaktiga. Detta har skett genom att de i större utsträckning fått medverka i finansieringsplaneringen och beslutsfattandet, för att anpassa politiken för integrering av romer till den allmänna politiken. Deras ekonomiska och mänskliga resurser behöver dock fortfarande stärkas, liksom deras samordningsmandat. Omsättningen av nationella strategier i åtgärder på lokal nivå befinner sig i ett tidigt skede och måste stödjas med hållbar finansiering, kapacitetsuppbyggnad, fullt deltagande av lokala myndigheter och det civila samhället samt ordentlig uppföljning. På så sätt kan de välbehövliga konkreta effekterna åstadkommas på lokal nivå, där utmaningarna uppstår. Andra centrala prioriteringar som man snarast bör ta itu med är kapacitetsuppbyggnad i det civila samhället, behovet av att omvandla formella samordningsstrukturer till effektiva samordningsoch samarbetsmekanismer med fullt deltagande av alla intressenter samt intensivare bekämpning av diskriminering, segregering och antiziganism så att romer verkligen garanteras lika tillgång till utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård och bostäder. Detta bekräftades också av diskussionerna vid mötet med EU-plattformen för romers integrering i mars 2015 och i slutsatserna därifrån. 46 Kommissionen uppmuntrar medlemsstaterna att vidta följande åtgärder för att nå påtagliga och hållbara resultat när det gäller integrering av romer i hela EU: Inrätta nationella plattformar för integrering av romer eller omvandla befintliga samordningsstrukturer för att främja ömsesidigt lärande på lokal nivå och säkra bred medverkan av alla intressenter och romska befolkningsgrupper i genomförande och uppföljning. Till fullo utnyttja de nya verktygen och medlen inom de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Se till att antidiskrimineringslagstiftningen följs. Vidta snabba åtgärder för att bekämpa segregering, även i samband med mer övergripande åtgärder för mångfald och tolerans i enlighet med Parisförklaringen. Övervaka och bekämpa hatpropaganda och antiziganism. Till fullo utnyttja ramen för rapportering och indikatorer för den egna nationella uppföljningen av både genomförandet av de nationella strategierna för integrering av romer och utnyttjandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna, och för rapporteringen till kommissionen i enlighet med rådets rekommendation. 45 Bland vinnarna fanns sju projekt som drivs av huvudsakligen icke-statliga gräsrotsorganisationer i utvidgningsländer

17 Undersöka om framgångsrik och beprövad praxis på det egna territoriet skulle kunna utvidgas så att effekten sprids till ett betydande antal romer. Stödja uppnåendet av mål för integreringen av romer genom inkluderande reformer av den allmänna politiken och hållbar nationell finansiering. 17