BERGS &BRUKS SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING BERGMATERIAL UNDERMARKSTEKNIK BERGSPRÄNGNING GEOTEKNIK INFRASTRUKTUR STEN STÅL & METALLER ÅRGÅNG 90

Transkript

1 BERGS &BRUKS BERGMATERIAL UNDERMARKSTEKNIK BERGSPRÄNGNING GEOTEKNIK INFRASTRUKTUR STEN STÅL & METALLER ÅRGÅNG 90 SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING

2 Nu är det hög tid att skrota skroten i betydelsen av ett ställe där det samlas en massa skräp. Numera är skroten en resurs även för miljön. En modern skrot är idag en återvinningsanläggning. Där samlar man in, återvinner och säljer vidare metaller på ett mycket mer miljöanpassat, och energibesparande sätt än traditionell gruvdrift. Vi har bara ett klot. Då är det klokt att återvinna de resurser jorden redan släppt ifrån sig. Och med långsiktigt tänkande bidra till färre luftföroreningar. Så skrota skroten och gör high-five för återvinningsanläggningen. Rena guldgruvan för miljön. MV Metallvärden AB Box Stockholm Tel:

3 MWD-data kopplade till BIPS-kartering av berggrunden i Bohuslän I samband med utbyggnad av E6 i Bohuslän utför CBI, tillsam- mellan MWD-data (Measurement While Drilling) och berggrundens mekaniska egenskaper undersöks. Jord-Berg-sonderingar (JB) har utförts, med konstant matningskraft, på fem borrhål, ningskraft (kn), matningshastighet (mm/s) och sjunktid (s/0.2m) parametrar vilka kan användas som ett mått på bergets hårdhet gjorts, vilken jämförs med JB-datan. Observerade bergarter är också noterats. Generellt förekommer gnejs-linser som sliror i Bohusgraniten, men ställvis ligger även graniterna inkapslade i gnejsen. En tydlig korrelation fås mellan JB-datan och större sprickor eller bergartsgränser, men även bergartstypen påverkar mat- området mer motståndskraftiga än medel- eller grovkorniga och pegmatit. Kontaktperson: Karin Appelquist, karin.appelquist@cbi.se Figur 1. Samband mellan MWD-data och geologi. MWD-data från en av JB-sonderingarna, anges som matningskraft/matningshastighet (kns/mm). Varannan meter utfördes stålbyte, vilket kan urskiljas som avvikelser strax före 2, 4, 6 och 8 m i sonderingsloggarna. BIPS-logg och geologisk tolkning av BIPS-loggen visas på motsvarande djup till höger om MWDdatan. CBI Betonginstitutet

4 Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare kv. Utrustning från 1960-talet till 2000-talet. Stenator AB Billstabågen 5, Västerås. Tel , fax För ytterligare information:

5 Svensk BERGS-& BRUKS Svensk Bergs- & Brukstidning Adress: Box Malmö Tel Telefax E-post: Bankgiro Plusgiro Helårs - prenumeration: 233:- (inkl. moms) Ansvarig utgivare: Jörgen Dahlquist I redaktionen: Reinhold Andefors Jörgen Dahlquist Kjell Duberg Jan Hallonqvist Årgång 90 Tryckt hos Carlshamns Tryck & Media AB, Karlshamn ISSN: Omslagsfoto: Boliden Årgång 90 Nr 5-6/2011 Roger Holmberg belönad Atlas Copcos Bergteknikpris 2011 gick till Roger Holmberg för hans stora engagemang för svenskt bergtekniskt kunnande. Roger befann sig vid tillfället på en bergsprängningskonferens i Marco Picchu i Peru. Priset mottogs av hans son Joachim Holmberg som läste upp en hälsning från Roger där han lovade att vara med vid nästa års Luciaseminarium och redovisa hur prispengarna har kommit till nytta för branschens utveckling. FAB på besök i Garpenberg Föreningen för Aktiva i Borrbranschen (FAB) höll sitt höstmöte i Garpenberg. Deltagarna fick under en hel dag tillfälle att bekanta sig med verksamheten i Garpenberg. Även om Garpenberg främst är en zinkgruva anses berget innehålla Europas största silver fyndighet. Råstålsrekordet säkrat? Produktionen i de 64 länder som rapporterar till the World Steel Association blev för årets första 11 månader 2011 totalt mmt, en ökning med 7 procent jämfört med motsvarande period förra året. Därmed torde det nya rekordet vara säkrat. Sid. 4 Sid. 34 Sicilienbron lagd på is Det förefaller nu som om drömmen om en bro över Messinasundet återigen ska krossas. EU har dragit tillbaka sitt utlovade stöd och den italienska staten har därför tvingats att stoppa sitt anslag. Några privata investerare har inte synts till så nu står det skrivet i stjärnorna när projektet kan förverkligas. Sid. 24 tidning Sid. 26 SISTA GENOMSLAG FÖR NORRA LÄNKEN Därmed är hela tunnelsystemet öppnat METALLMARKNADEN: Finns det någon som tror att dollarn är säkrare än guld? SPRÄNGNINGSSYMPOSIER I MITTENS RIKE Agne Rustan rapporterar MED SIKTE PÅ FRAMTIDEN SBMI:s välbesökta branschdagar i Jönköping och Umeå i höstas gav tillfälle för alla delar av bergmaterialindustrin att ta del av de senaste nyheterna och att utbyta erfarenheter med kolleger BRANSCHENS LEVERANTÖRER Annonsera i branschens informationskanal!

6 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 Råstålsrekordet säkrat? STIG-GÖRAN NILSSON NÄR DETTA SKRIVES mot slutet av året har stormen på börser och finansmarknader (tillfälligt?) mojnat. I Sverige har börsen hämtat sig något men nedgången torde ändå stanna på runt 17 procent. Råstålsproduktionen i världen har däremot fortsatt att visa stigande siffror, totalt sett. Produktionen i de 64 länder som rapporterar till the World Steel Association blev i november 116 miljoner metric tons (mmt), 1,1 procent högre än motsvarande månad Men ökningstakten avtar och Kina visade faktiskt en liten minskning (med 0,2 procent) till 49,9 mmt jämfört med november förra året. Nu är det USA som visar sig på styva stållinan (upp 11,8 procent) i gott sällskap med Italien (+12,3 procent) medan Tyskland tappar 10 procent. För årets första 11 månader 2011 kan vi konstatera totalt mmt, en ökning med 7 procent jämfört med motsvarande period förra året. Därmed torde det nya världsrekordet vara säkrat. Den som lever över årsskiftet får se (produktionssiffran att straffa är mmt). Kapacitetsutnyttjandet i de länder som rapporterar till the World Steel Association varslar om bistrare tider. I november sjönk siffran till 73,4 procent, 2,8 procentenheter lägre än oktober i år och 2,6 procentenheter lägre än november Detta är den lägsta utnyttjandegraden på två år. TRAFIKVERKET Sista genomslag för Norra länken Den 24 november avfyrades den sista sprängsalvan. Därmed är hela tunnelsystemet i Norra länken öppnat. Både trafikborgarrådet i Stockholm, Ulla Hamilton och Ulrika Honauer, stf Regionchef i Trafikverket, var med och höll tal och höll för öronen. DEN SISTA SALVAN sprängdes i tunneln i området under Roslagstull. Även Norra länkens projektchef Björn Terstad och Helena Söderberg, pro - jektchef hos entreprenören Züblin-Pihl, firade denna vik - tiga milstolpe i projektet tillsammans med många av Norra länkens medarbetare som bjöds på kaffe och tårta. När krutröken lagt sig fick alla sedan tillfälle att inspektera den slutliga tunnelöppningen på nära håll. Totalt har 1,3 miljoner kubikmeter berg schaktats bort i sammanlagt 13 kilometer tunnlar. Läs tidigare utgåvor på Bergs & Bruks nätplats! 4

7 Nu tar Orica Mining Services den nya laddtrucken Euromaster i bruk. Det ger marknaden i Sverige tillgång till SSE-systemet för sprängningar ovan jord. Systemets fördelar är både ökad flexibilitet och ännu säkrare kontroll oll på kvalitetsstyrningen vid sprängning. Orica Sweden AB Te el Gyttorp Fax Nora info.gyse@orica.com

8 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 METALLKRÖNIKÖR: ANDERS OHLSSON Presslagd BÅDE BEHOVET AV en säker hamn och viljan att ta risk brukar man på finansmarknaderna kunna utläsa genom att titta på utvecklingen för priset på guld. Är riskviljan stor så ska guld - priset enligt skolboken utvecklas sämre än andra metaller. Naturligtvis stämmer inte detta alltid, men som tumregel fungerar det bra. En annan regel är att om US dollar stärks så bör metallerna som kollektiv justeras ner. På senare tid har dollarn stärkts en del och metallerna har justerats ner, vissa ganska kraftigt, men är det då dollarn som har påverkat? Jag tror inte det. Det är nog snarare rädslan för ett ekonomiskt sammanbrott i Europa som har varit pådrivande. Lågvattenmärke för riskviljan Riskviljan är återigen nere och testar lågvattenmärken och basmetallernas priser är under press. Pressen är dock relativ och metallproducenterna finner fortfarande köpare för den metall de producerar. Således är man på marknaden inte så oroad över dagsläget, utan mer av vad som komma skall. Därför är det fascinerande när tyska Aurubis den 19:e december meddelar att man fått igenom högre TC/RC för 2012, och det är inte en liten höjning utan hela 12,4 procent upp. TC/RC är det pris gruvbolagen betalar för att raffinera koncentrat till metall. Aurubis besked bekräftar vad som redan indikerats av Freeport Mc- MoRan, men det är inte slut med det. Aurubis meddelar även att den tyska elektriska industrin, som är en av de stora kundgrupperna, är fortsatt optimistisk och räknar med en produktionsökningstakt på 5 procent för Hur stämmer det överens med en pressad marknad och fruktan för ett snabbt annalkande europeiskt sammanbrott? Det är något som inte är helt logiskt. Borde då inte guldet stiga? För att fortsätta vårt logikresonemang så tittar vi på guldet. Visst, en något starkare dollar bör i teorin sätta käppar i hjulen för guldpriset, men sedan var det ju det där med riskaptiten. Om nu rädslan för ett sammanbrott ökat dramatiskt sedan i höstas, borde då inte guldet stärkas? Ja, till och med oberoende av vad som händer med dollarn. Nu börjar det bli riktigt svårt att hänga med, för nu påstår man att marknadens aktörer har valt dollarn som säker hamn. Varför inte guld? Finns det någon där ute som faktiskt på fullaste allvar tycker att dollarn i dessa tider är säk rare än guldet? Om så, varför? Det här överstiger mitt förstånd, vilket i sig inte säger så mycket, men jag tror att det möjligen finns en rimlig förklaring. Guldet har gått starkt METALLMARKNADEN Omvänd logik Finns det någon där ute som faktiskt på fullaste allvar tycker att dollarn i dessa tider är säk rare än guldet? Om så, varför, undrar Anders Ohlsson. och har, trots ett tapp på 300 USD/oz från toppen i september, fortfarande gått upp med ca 15 procent under året. Många andra tongivande råvaror har haft en ganska flack utveckling, och bland basmetallerna har många tappat betydligt mer än vad guldet gått upp. Att guldet fallit tillbaka efter en toppnotering är i sig rätt så hälsosamt, det konstiga är bara att det inte har repat sig där - efter med tanke på omständigheterna. Här tror jag att ett visst säsongsmönster spelar in, och då tänker jag inte på decembermånad och julklapps - handel utan på vad som händer därefter. Nej, det är inte det att det är tomt i plånboken i janu - ari heller. Snarare är det så att efter årsskiftet ska alla dessa råvaruindex viktas om. Köper och säljer för att bibehålla viktningen Att placera i råvaruindex har blivit stor en grej, och allt från Guld Koppar privata placerare till stora pensionsinstitut gör det. Indexen har fastställda procentsatser, vilket, enkelt uttryckt, gör att ett innehav i en råvara som gått upp kraftigt under året måste minskas. Har guld gått upp 15 procent måste 15 procent av det innehav som ligger som skydd för utställda indexpositioner säljas av. På samma sätt för koppar som tappat 20 procent under året, måste man köpa för att bibehålla vikt - ningen. De första veckorna i januari kan därför ofta bjuda på lite stökiga marknader i råvaruhandeln, för det är då som allt ska viktas om. Dessutom finns de aktörer som vill vara först ut genom porten och profitera på omviktningarna, och dessa har nog redan tryckt på startknappen. Hur marknaden 2012 kommer att utvecklas är det svårt att sia om även om konsensus tror på en rejäl inbromsning för att ta ny sats Så var det även år 2008, kom då ihåg hur fort vändningen kom, risken eller chansen finns för en snarlik utveckling även denna gång. Guldet har gått starkt och har, trots ett tapp på 300 USD/oz från toppen i september, fortfarande gått upp med ca 15 procent under året. Många andra tongivande råvaror har haft en ganska flack utveckling, och bland basmetallerna har många tappat betydligt mer än vad guldet gått upp. 6

9 Nytt borrsystem för tuffare uppgifter Den kanske ser ut som sin föregångare men där upphör likheterna. T-WiZ borrsystem, med dess kombination av T-WiZ MF-stänger och T-WiZ nackadaptrar, ger upp till 30 procent längre livslängd än sin föregångare. Tack vare den höga gängstabiliteten är T-WiZ ett borrsystem för krävande tillämpningar och passar för borrning under jord, i dagbrott eller vid anläggningsplatser.

10 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 SBMI:s välbesökta branschdagar Med sikte på framtiden! SBMIs välbesökta branschdagar i Jönköping och Umeå i höstas gav som vanligt tillfälle för alla delar av bergmaterialindustrin att samlas och lyssna till de senaste nyheterna och, inte minst viktigt, utbyta erfarenheter med kolleger. PÅ BRANSCHDAGARNA deltar både SBMI:s medlemmar och representanter för kommuner och länsstyrelser. Ibland står vi på varsin sida men det är bra att vi kan träffas så här, både representanter för branschen och för kontrol l - organen, sa någon i vimlet. TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: ANNA HÅLLAMS Totalt kom 160 personer till Jönköping och drygt 70 till Umeå och programmet inleddes av Oskar Karlsson från Oskar Karlsson, GeoPro. GeoPro med ämnet Det nya vattendirektivet vad innebär det? Men direktivet kanske inte är så nytt utan det grundar sig på EU-bestämmelser från 2000 som införlivades i svensk lagstiftning Miljökvalitetsnormen för kvalitet på vattenmiljö är däremot lite nyare och gäller från december Främst handlar det om att undvika för höga kvävehalter till följd av utsläpp från en täkts maskinpark eller från sprängningar i täkten. Reducering av kväve kan ske på flera olika sätt, dels genom bakteriologiska processer såsom nitrifikation och denitrifikation i grunda sedimentbassänger och dels t.ex. genom att kalk tillsätts för att binda kvävet i ammoniak som kan upptas i atmosfären. Ett annat sätt är att använda sig av assimilering, där olika former av organismer exempelvis fånggrödor eller musslor binder kväve i sina celler. Riktvärden, gränsvärden och begränsningsvärden Eva-Britt Eklöf, WSP Environmental, utredde begreppen riktvärden, gränsvärden och begränsningsvärden. Det sistnämnda är särskilt intressant eftersom det har blivit en form av praxis och frågan blir då hur de villkor man föreslår i ansökan om tillstånd ska vara formulerade. Svaret är inte alldeles enkelt men Eva-Britt Eklöf gav goda råd. Undvik slentrian i ansökan, utgå från förhållan - dena i varje enskilt fall, preci - sera exakt vad som händer om ett villkor överskrids och om det är tillämpligt reglera i villkoret hur kontrollen ska ske. En annan komplicerad fråga är 8

11 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 Magnus Reuterwall, Skanska. Niklas Skoog, Jehander. vilka som har rätt att anföra klagan mot en täktverksamhet, konstaterade hon. Vilka är att betrakta som närboende? Inte heller här är svaret entydigt utan praxis är att besvärsrätten tillfaller var och en som utsätts för olägenhet från verksam - heten för vilken tillstånd söks, däremot ska inte olägenheten kunna bedömas som teoretisk eller obetydlig. Varje enskilt fall ska bedömas för sig, avståndet mellan verksamheten och dem som bedöms som närboende varierar kraftigt. Viktigt för sökanden är att man i ett tidigt skede får en uppfattning om hur stor besvärskretsen är och därmed riskerna för ett överklagande, framhöll Eva-Britt Eklöf. Överlast är ett vanligt problem Niklas Skoog från Jehander berättade om hur företaget har arbetat med trafiksäkerhet och miljö vid upphandlingen av transporttjänster. Överlaster har varit legio tidigare. Mätningarna visade att lastad vikt nästan alltid översteg de tillåtna 60 tonnen. Av 700 transporter under ett halvår understeg lasten vid ett tillfälle 60 ton. Många gånger låg lasten över 70 ton, i enstaka fall uppåt 80 ton. Situationen är nog inte ovanlig men det är inte acceptabelt. Niklas konstaterade att för en bilist kan det inte vara roligt att ha en lastbil med 80 ton sten bakom sig om man måste panikbromsa. Så vitt han vet har ingen tittat på det här tidigare, trots att varenda bil rutinmässigt vägs. Sannolikt finns liknande problem när det gaäller hastighetshållningen. Så vad göra? Regelbunden dialog med transportörerna Jehander började med att ini - tiera en regelbunden dialog med transportörerna. De visade siffrorna för fordonsförarna och påpekade att det inte är acceptabelt samt ställde frågan vad de tillsammans skulle göra åt det. Kommunikationen sker nu på alla nivåer, från ledningsnivå och nedåt. Jehander genomförde också en mindre organisationsförändring som gjorde det tydligt vem som är ansvarig för upphandlingen av transporter och kraven på transportörerna. En kravbilaga för transportavtalen togs fram. Exempel på Jehanders trafik - säkerhets- och miljökrav: Transportören ska ha en trafiksäkerhetspolicy. Transportören ska ha rutiner för kontinuerlig tillsyn av fordon. Fordon ska vara märkta med maxlast på flaksidorna. Transportören ska ha en alkohol- och drogpolicy. Minst 50 procent av fordonen ska vara utrustade med alkolås (krav skärpas efter hand). Transportören ska ha rutiner för regelbunden hastighetskontroll och bälteskontroll samt dokumentation och kommunikation vid avvikelser. Transportören ska ha rutiner som förhindrar överträdelser av kör- och vilotider. Alla transporter ska utföras av fordon som är Euro III-klas - sade eller bättre. Förarna ska ha utbildning i sparsamt körsätt ( ECO-driving ). Uppföljning av drivmedelsförbrukningen. Det handlar till sist också om pengar. Exempel på stegvis ökande krav är att samtliga fordon 2012 ska vara utrustade med stödsystem för anpassning av hastigheten, och att 2012 ska 100 procent av fordonen vara utrustade med alkolås eller motsvarande, och 2011 ska minst 50 procent av fordonen vara Euro IV-klas - SBMI:s branschdagar ger goda möjligheter att utbyta erfarenheter med kolleger. 9

12 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 Robert Johansson, Chalmers, redovisade de olika alternativ som står till buds när det gäller vindsiktning. sade eller bättre. Arbetet med att öka trafiksäkerheten och påskynda utvecklingen mot mer hållbara leveranser ur miljösynpunkt har redan burit frukt. Bland annat har bränslekostnaderna minskat liksom hastighetsöverträdelserna. Även inom de egna täkterna förordas ett sparsammare körsätt och förarna utbildas i så kallad eco-driving. Tack vare hårdare krav på leverantörerna har problemet med överlaster minskat avsevärt. Även ur ett varumärkes - perspektiv är det ett viktigt arbete, framhöll Niklas Skoog, bilarna är våra ansikten utåt. Undermåliga andningsskydd förorsakar silikos Anders Foss från Arbetsmiljöverket inledde med en redo - görelse för myndighetens mål att ingen ska behöva bli sjuk eller komma till skada genom sitt arbete. Han övergick där - efter till dagens ämne silikos eller stendammslunga som sjukdomen ibland kallas. Silikos är när ansamlingen av kvartsdamm i lungorna leder till ärrbildningar och minskad lungfunktion. Många omständig - heter ökar risken för att bli drabbad varav den personliga skyddsutrustningen är en, på - talade Anders Foss och visade en bild på undermåliga andningsskydd som, tyvärr, fort - farande används i alltför stor utsträckning. Eller inte alls. Karolinska Institutet har, på uppdrag av Arbetsmiljöverket, sammanställt en kunskapsöversikt gällande kvarts där man drar slutsatsen att ämnet är cancerframkallande och att silikos verkar vara en nödvändig förutsättning för att lungcancer ska kunna uppstå. Anders Foss flaggade också för två nya föreskrifter som Arbetsmiljöverket kommer att publicera dels Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar, under 2012, och dels en ny föreskrift om kvarts, under Säkerhet före lönsamhet Malin Hallin, Preem, berättade om arbetet för en säkrare arbets - miljö på raffinaderierna. Devisen lyder Arbetsmiljö och säker - het är allas ansvar! och det betyder att ingen kedja är starkare än dess svagaste länk, alla med - arbetare måste fås att ta ansvar för såväl sin egen säkerhet som sina kamraters. Arbetet har getts en framskjuten placering i alla agendor, bland annat tas alltid säkerheten upp först på alla möten och Preem betonar orden säkerhet före lönsamhet. Rent konkreta åtgärder är OBS-ronder där alla chefer och andra i ledande positioner går ut på arbetsplatsen och talar säkerhet och riskanalyser med sina medarbetare. Ett annat verktyg är ett incidentrapporteringssystem med möjlighet till uppföljning och statistik. Utbildning och rekrytering viktigt för Krossgruppen Magnus Reuterwall, Skanska, är medlem i SBMI:s Krossgrupp, som bildades för ett år sedan som ett svar på en ganska utbredd uppfattning att SBMI i första hand är till för täktägare. Krossgruppen arbetar med bland annat utbildning, säkerhets- och arbetsmiljåfrågor, avtal mellan entreprenörer och beställare och erfarenhetsåterföring kring maskiner och utrustning. En viktig fråga är utbildning och rekrytering. Krossgruppen anser att en gym - nasieutbildning där eleverna tredje året kan få krossutbildning vore väldigt intressant. Det ska vara en grundläggande utbildning med både teori och praktik. De som kommer ut på arbetsplatserna ska vara någorlunda insatta i vad som väntar dem. Reuterwall påpekade att det är viktigt att branschens företag ställer upp och samarbetar med skolor när det gäller praktik - platser. Bra praktikanter kan vara en god början på en lyckad anställning. Krossgruppen arbe - tar även med den utbildningsplan som redan finns för nyrekryterade. Vad kan leverantörerna erbjuda? Hur går det att påverka så att detta passar så bra som möjligt? Vad kan SBMI erbjuda? Krossgruppen har en vision om att kross - maskinist ska bli ett certifierat yrke. Motsvarande finns i andra branscher och då kan bestäl - larna ha certifieringen som krav. En certifiering skulle ge status åt yrket. Krossgruppens prioriteringar är: Bättre elsystem och kabeldragningar. Många stopp beror Joakim Heise och Björn Strokirk, SBMI. 10

13 Nu finns Auktoriserade Bergsprängare på riktigt! Varför chansa?

14 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 på elfel. Det kan vara komponenter som är av fel kvalitet eller felaktiga kabeldragningar. Krossgruppen vill tillsammans med leverantörerna hitta bättre lösningar. Miljön som elsystemen ska finnas i är tuff, så det behövs bra system. Det finns andra branscher där detta fungerar, så det måste rimligen gå att få det att fungera bättre även i bergmaterialbranschen. Snabbare datorservice. Nu tar det alltför ofta för lång tid när systemet hänger sig. Det beror bland annat på att det finns få behöriga som arbetar med detta. Det här är också något krossgruppen vill diskutera med leverantörer. Följa upp och avhjälpa fel. Varför uppstår de? Vad kan man göra för att undvika att de uppstår? Reparation och service. I dag kanske inte branschen tydligt nog efterfrågar detta från leverantörerna och därför har dessa ett klent utbud. Det har resulterat i en negativ spiral. Gruvkvalitet på transportband och rullar. Gruvindustrins utrustning håller generellt bättre och är kanske intressant även för bergmaterialbranschen. Det finns givetvis en ekonomisk faktor, men Krossgruppen anser att det definitivt är värt att tillsammans med leverantörerna undersöka om det är motiverat. Magnus Reuterwall bjöd avslutningsvis in till samtal med leverantörerna i febru - ari 2012, ett initiativ som togs emot väldigt väl. Han poängterade också att gruppens fram - tida arbete styrs av medlemmarnas behov. Robert Johansson, Chalmers, redovisade de olika alternativ som står till buds när det gäller vindsiktning. Två olika varianter av vindsiktar beskrevs internflödesvindsikt och två - stegsvindsikt med deras olika för- och nackdelar, den senare betydligt dyrare men med en renare produkt och större möjligheter att variera partikel - storleksfördelningen. Sammanfattningsvis rekommenderade Robert Johansson att inte inves - tera i dyrare teknik än nödvändigt och att föra en dialog med betongproducenterna. Lars Bengtsson från Ekbergs Electronics presenterade en rad innovationer för att skydda dyra maskiner och annan stöldbegärlig materiel. Polisen Lennart Häggbom från Länskriminalen i Västerbotten framhöll att miljöbrott har effekt på kommande generationer och han berättade att Rikspolisstyrelsen och Åklagar- Vad tyckte du om Branschdagarna? Lennart Häggbom från Länskriminalen i Västerbotten PROGRAMMEN I JÖNKÖPING OCH UMEÅ var i stort sett identiska och kriminalinspektören Lennart Häggbom, verksam i Umeå, föreläste på båda orterna. Under sina 34 år som polis har han stött på i stort sett alla typer av lagöverträdare. Sedan fyra år tillbaka arbetar han även med att utreda miljöbrott inom Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, INTERVJU TOMAS SKAGERLIND Rema, som innefattar ett tjugotal miljöåklagare placerade på sex olika orter och med 70 miljöbrottsutredare fördelade över landets polismyndigheter. Det är naturligtvis en rejäl kontrast mellan grova våldsbrott och miljöbrott, men det gör mitt arbete mer omväx - lande och man lär sig något nytt, säger Lennart Häggbom som också berättar att han uppskattade att vara med på SBMI:s branschdagar. Det är bra med den här typen av träffar och syftet med min medverkan är att få besökare från branschen att vakna upp och sätta sig in i regelverket på ett bättre sätt. Det är ju bara bra att de får större insyn i hur vi arbetar och ser på saken, eftersom vi gärna vill minska antalet miljöbrott. Tyckte du att du fick bra kontakt med publiken? Ja, det tycker jag och intresset var stort. Några kom fram efteråt också och frågade mig en del. Många vill veta mer och det känns bra, även om det naturligtvis inte är de som syndar som kommer fram, säger Lennart Häggbom. Men det finns egentligen inga råbarkade busar i den här branschen. Det är snarare så att den som är misstänkt har varit ouppmärksam eller inte förstått vad som står i tillståndet. Det kan ju finnas upp till punkter i ett tillstånd som måste följas. Ofta handlar det om viss okunnighet och att tid är pengar, menar Lennart. Att driva täkter är en stressig till - varo. Det är stressen som gör att gränser överskrids och att saker hamnar mellan stolarna, snarare än att man medvetet gör några fel. Men enligt Lennart Häggbom finns det värstingar i den här branschen också. Det finns de som chansar och tror att de ska klara sig, men det funkar inte längre att göra så. Det kunde gå tidigare med färre kontroller och utredningar. Det rör sig om stora pengar, men i dag satsar polisen och rättsväsendet mycket på just miljöbrott. Kontrollen är hårdare, vilket naturligtvis gagnar dem som sköter sig. Lennart Häggbom tycker att även han lär sig en hel del av att föreläsa om miljöbrott. Det är viktigt att ta tillvara de synpunkter som kommer till mig en sådan här dag. Det brukar bli ett bra utbyte av erfarenheter, eftersom det är viktigt att höra vad verksam - hets utövarna tycker och tänker. Var det någon skillnad att föreläsa i Jönköping, dit det kom 160 personer, jämfört med Umeå dit det kom 70 veckan därpå? Det var ingen större skillnad mer än att jag i Umeå kände igen fler i publiken. Så du kan tänka dig att återkomma till någon av SBMI:s branschdagar även i fram - tiden? Ja, absolut. Det är viktigt att informera folk i branschen om vad som gäller, för om jag kan upplysa någon att inte göra fel och åka fast så är det värt varenda minut. 12

15 Experience and innovation are the keys to our successful products the right equipment for mining and tunnelling made by GIA, Sweden. ANFO Charge-Up Trucks Utility & Service Trucks Scaling Trucks Cable Bolter SwedVent Axial High Pressure Fans SwedVent High Pressure PVC Ducting Häggloader Shuttlecar Kiruna Electric Truck Diesel Locomotive Rescue Chamber CHARGING AND SERVICE TRUCK GIA Industri AB, P.O. Box 59, SE Grängesberg, SWEDEN, Phone , Fax , Internet: Sänker engergikostnaden *Kallas i folkmun fortfarande för JOKI Tel info@vendig.se

16 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 myndigheten gemensamt har upprättat dokumentet Strate - gier mot miljöbrott. Det som ska bekämpas är illojal konkurrens och människor och företag som tjänar pengar på miljöbrottslighet. Lennart Häggbom illustrerade med ett exempel där Bosse Bov AB åkte på en ordentlig företagsbot för otillåten miljöverksamhet och avsaknad av tillstånd. Ersättningsmaterial eller naturgrus? Näst sist på talarmenyn stod Mattias Göransson, Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, och ämnet löd Ersättningsmaterial eller naturgrus. Det finns ett behov av samlande preciserade rekommendationer och beskrivningar för hur frågan om naturgrus och ersättningsmaterial ska hanteras, sa Mattias Göransson. Han berättade om Forum för naturgrus - användning en rådgivande grupp med uppgift att formu - lera och uppdatera en lista över användningsområden där naturgruset är oersättligt. Det har inte varit självklart vad som är ett rimligt ersättningsmaterial. SGU har därför tagit på sig att sammanställa en rapport om detta med stöd i erfarenheter och i forskningen. Målet är att rapporten ska vara ett policy - dokument och ge stöd för tolkning av miljöbalken. Gruppen innehåller representanter för SGU, länsstyrelserna och personer som SBMI rekommenderat. Dess uppgift är att formulera och uppdatera en lista över användningsområden där naturgruset är oersättligt. Arbetsgruppen delade upp användningsområden för naturgrus i tre grupper: områden där ersättningsmaterial finns, områden där ersättningsmaterial i princip finns men där det kan råda lokal brist, och områden där det för närvarande inte finns ersättningsmaterial. För den andra gruppen handlar det i stor utsträckning om mer forskning för att hitta bra ersättningsmaterial. I den första gruppen hamnade material för vägändamål, för järnväg och banvall, för ledningsgravar, markbeläggningar, sandsäckar, halkbekämpning, erosions skydd och för trummor. I den andra gruppens nvändningsområden hamnade betong, självutjämnande golv, filtrering, ridbaneunderlag och golfbanor. Anledningen till att tillgången på ersättningsmaterial varierar är att bergartsbilderna lokalt kan vara komplicerade. Viktigt att välja rätt berg Rätt berg är en förutsättning för ett bra ersättningsmaterial för naturgrus. Välj berg som inte är hög - strålande. Till de högstrålande hör stora delar av bohusgraniten. Runt fem procent av berg - arterna räknas som högstrå - lande. Välj berg som inte är alkali - silikareaktivt. Det gäller exempelvis kvartsiterna i den svenska fjällkedjan. Sådant berg finns även i deformationszoner i stockholmsregionen. Nya E4:an passerade en sådan deformationszon strax söder om Uppsala. Nu tog man inte material därifrån, men hade man gjort det hade vi kanske haft en uppkrackelerad betongväg om tio år. Välj berg som är homogent. Välj berg som är ovittrat, sulfidfattigt. Välj inte berg som ger flisiga krossprodukter. Välj inte berg med hög glimmerhalt. Den som söker tillstånd ska kunna visa varför det inte går att använda ett ersättnings - material. Det argument som mest stärker en sådan ansökan är egna undersökningar eller provtagningar som visar att berggrunden är olämplig. Näst bäst är att peka på vad fors - karna säger. Har CBI sagt att berget inte är lämpligt för betong? Är det höga glimmerhalter? Ett tredje argument kan vara tillgänglig, känd berggrundsinformation över det lokala försörjningsområdet som kan göra troligt att det inte finns ersättningsmaterial att tillgå. Den tredje gruppen användningsområden som arbetsgruppen pekade ut är där det för närvarande saknas ersättningsmaterial. Här finns bland annat användningsområden som är utnämnda till riksintressen, såsom gjuterisand och glasråvara (kvartssand). Hit hör även bruk och spackel, stötdämpande underlag och betongtakpannor. Kanske gör teknikutvecklingen det möjligt att ersätta naturgrus även för dessa användningsområden på sikt. Mattias Göransson påpekade att rapporten är ett levande dokument som kommer att uppdateras i takt med att ny kunskap växer fram inom området. SBMI:s tekniska chef Jan Bida och vd Björn Strokirk fick äran att avsluta dagen. Jan Bida inledde under rub - riken Offentlig upphandling vad krävs av oss i framtiden?. Han redogjorde pedagogiskt för befintliga och kommande europastandardiseringar och EU-direktiv som branschen kommer att få förhålla sig gent - emot framöver. Björn Strokirk berättade om den senaste konjunkturmätningen från Sveriges Byggindustrier vilken visade på en svagt uppåtgående kurva. Dessutom ser den kommunala ekonomin skaplig ut, sa han, så 2012 blir nog ett okej år. Läs tidigare utgåvor på Bergs & Bruks nätplats! BANDVÅGAR FRÅGA OSS OM VÄGNING HJULLASTARVÅGAR 14

17

18 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 Sprängningssymposier i Mittens Rike Månskensringen som finns i anslutning till International Garden Expo i Xiamen. 3rd Asia-Pacific Symposium on Blasting Techniques (APS3) och 7th International Conference on Physical Problems of Rock Destruction hölls båda i höstas i den kinesiska storstaden Xiamen som har 3,5 miljoner invånare. STADEN LIGGER VID den kine - siska kusten i höjd med Taiwan och 45 mil nordost om Hongkong. Xiamen har subtropiskt klimat och kallades tidigare Amoy (Szenming). När det gäller naturskönhet och stads - RAPPORT: DOCENT AGNE RUSTAN LULEÅ planerig är Xiamen Kinas motsvarighet till städerna San Francisco eller Sydney. Under tiden för symposiet låg den maximala temperaturen på 32 C. Den mycket trivsamma stadens kärna ligger på en ca två mil lång ö med utsträckning i nord-sydlig riktning. Här ligger både in rikes- och utrikes - flygplatserna. Invånarna lever i huvudsak på turism, containertrafik och containertillverkning samt solglasögontillverkning (120 miljoner exemplar per år). Staden ger ett mycket väl - Xiamen fotograferad från Gulanyuön. 16

19 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 Tyskland. Den har kalibern 280 cm och tillverkades i slutet av 1800-talet. Detta var då - tidens största kanon och den kunde vridas 360 grader. Dess uppgift var att skydda hamn - inloppet till Xiamen från fient - liga fartyg. Kanonen finns även avbildad på en högglanspolerad svart bergart. organiserat intryck med vägnät av högsta klass och miltals långa vackra välskötta plante - ringar längs huvudvägarna. En hängbro liknande the Golden Gate Bridge och skyskrapor i fantastiska former överträffar det mesta. Trafiken mellan öns norra och södra del underlättas av en tunnel med ljusa väggar för - sedda med vackra målningar. Kinesisk pagod i International Garden Expo, Xiamen. Före symposiet fick deltagarna en egen visning av den artificiella ö som byggts med anledning av den sjätte Internationella Garden and Flower Expo I dag visas bl.a. olika länders trädgårdskonst. Mitt på ön har man byggt en kinesisk pagod och sex träd vars kronor omformats och klippts till en grön paviljong ligger intill. I en mindre glaspaviljong finns ett vackert gnejsbord omgivet av tio gnejsstolar. Vid öns norra spets står en gigantisk skulptur av glas som nattetid belyses inifrån och som kallas månljusringen. Dessutom besöktes ett buddistiskt tempel och Xiamens universitet som från början var privatfinansierat. Slutligen visades kinesernas stolthet, Hulishanfortet, med en kanon från Kruppverken i Symposiets syfte är kunskapsutbyte Symposiet syfte är att vara ett kontakttillfälle för experter, entreprenörer och studerande i Asien-Stillahavsregionen samt Ryssland för att utbyta kunskaper om akademiska och tekniska framsteg inom ingenjörsmässig sprängning, industriella sprängämnen och andra relaterade ämnesområden. Huvudredaktör för APS3-pub - likationen är professor Wang Xuguang, president för China Society of Engineering Blasting. Han har till sitt förfo - gande en redaktionskommitté bestående av 23 kineser. Organisationskommittén hade inalles 47 ledamöter, de flesta kineser, men det fanns även rep - resentanter från Australien, Japan, USA, Kanada, Ryssland, Indien, Republiken Korea, Malaysia och Singapore. Publikationen innehåller totalt 459 sidor och finns utgiven på två språk, engelska, som var konferensspråk, och kinesiska. Symposiedokumentationen var indelad i följande ämnesområden (antal föredrag), 1. Sprängningsteori, (16) 2. Sprängämnen och initierings - teknik, (15) 3. Bergsprängning, (24) 4. Speciella sprängningar och Sex träd vars kronor har omformats till ett grönt tak i International Garden Expo i Xiamen. 17

20 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 Wang Xuguang. Han är dess - utom ledamot i Fragblast International Organizing Committe (FIOC). Wang var även arrangör för Fragblast 7, år 2002 i Peking. Han insåg då att det fanns behov av regionala sprängningssymposier även i Ostasien. Det första symposiet, APS1, hölls i Kunming i sydvästra Kina 2007, det andra i Dalian norra Kina 2009 och det fjärde kommer att hållas i Kinas ITstad Chengdu i sydvästra Kina Symposiet har med åren fått ett allt större antal internationella deltagare och vid APS3 fanns totalt 151 deltagare registrerade och av dessa kom 45 deltagare från utlandet. Frånräknas medföljande, redovisare och tolkar blir antalet 141 varav 35 från utlandet. rivningssprängningar, (14) 5. Sprängning, vibration och säkerhet, (23) Publikationen innehåller 91 föredrag, varav 64 fanns upptagna i det vid registreringen utdelade programmet. Problemet, att det finns fler föredrag i symposievolymen än i program - met, beror på att man i förväg inte vet vilka författare som kommer att delta. En hel dag krävdes för registrering och betalning vilket sker först vid ankomsten. Flera föredrag som fanns uppsatta i programmet framfördes inte eftersom föredragshållarna uteblev. Första APS-symposiet hölls i Kina 2007 Alla APS-symposier hitintills har arrangerats av professor Lärorik utflykt för symposiedeltagarna Symposiet arrangerades på Bestel Hotel i Simmingdistriktet på Xiamenöns sydvästra del där deltagarna även var inkvarterade. Under en eftermiddag arrangerades för samtliga del - tagare en trevlig gemensam utflykt med färja över till ön Gulangyu där bl.a. ett buddisttempel visades och ett mjukt avrundat granitberg bestegs. Flera länder har valt att förlägga sina konsulat till denna ö. Symposiespråket var engelska men flera föredrag hölls på kinesiska och ryska och simultantolkades till engelska. 26 ryska föredrag var anmälda och 15 ryssar deltog i konferensen. En av dessa, dr Alexey Shlyapin från Russian Academy of Science i Moskva, var mycket duktig på engelska och kunde fungera som tolk. Atlas Copco hade två tjocka produktbroschyrer på kinesiska som delades ut till samtliga symposiedeltagare. Dessutom fick Atlas i ett föredrag möjlighet att visa en del av sina produkter. Xiamenuniversitetets parkanläggning. Artikelförfattaren Agne Rustan var särskilt inbjuden av professor Wang Xuguang och Agne var även förste öppningstalare vid symposiet. Han satte där in APS3-konferenserna i sitt stora sammanhang bland övriga sprängningskonferenser. Han höll även under symposiet ett fördrag om enkelhålssprängningsmetoden (SHB) som den enda tänkbara metoden när det 18