TILLSAMMANS FÖRÄNDRAR VI VÄRLDEN ÅTTA PROJEKT SOM HAR FÖRBÄTTRAT MÄNNISKORS SITUATION

Transkript

1 TILLSAMMANS FÖRÄNDRAR VI VÄRLDEN ÅTTA PROJEKT SOM HAR FÖRBÄTTRAT MÄNNISKORS SITUATION 5

2 TILLSAMMANS FÖRÄNDRAR VI VÄRLDEN ÅTTA PROJEKT SOM HAR FÖRBÄTTRAT MÄNNISKORS SITUATION FÖRFATTARE Context i samarbete med Elsa Anderman, Palmecentret GRAFISK FORM KELLYANDPLING TRYCK KELLYANDPLING FOTO Palmecentret: omslag, sida 4, 6, 15, 22, 24, 27 Barbro Ullberg-Gardell: sida 8 Amira Baragth: sida 11 IF Metall Göteborg sida 18, 33 Birgitta Silén: sida 30 Tack till Svenska och utländska projektaktiva som intervjuats i samband med denna produktion Produktionen av detta material sker med stöd från Sida. Sida har ej deltagit i produktionen och ansvaret för innehållet är utgivarens.

3 INNEHÅLL Förord 3 Olof Palmes Internationella Center 5 Tema: Folkligt deltagande 7 Palestina Utvecklingsprojekt för kvinnor på landsbygden 8 Palestina fem centra för unga kvinnor 11 Bolivia folkbildning för ett demokratiskt samhälle 15 Bosnien och Hercegovina att bygga en ungdomsorganisation 18 Tema: Fackligt samhällsarbete 23 Filippinerna att bygga en rörelse 24 Brasilien utbildning mot diskriminering 27 Sydafrika fackligt arbete mot hiv 30 Serbien stärkt kompetens för facket 33 Lärdomar 36 Gemensam värdegrund 36 Lyhördhet för den lokala kontexten 36 Planeringscykeln att bli vän med sin resultatmatris 36 Förord I den här rapporten lyfter Palmecentret fram åtta projekt som på olika sätt har bidragit till förändring för människor. De är alla goda exempel på att det går att förändra världen, ett litet steg i taget, om vi tar avstamp i den kraft som finns när människor går samman för att förändra sina samhällen och sina liv. Ett projekt har lett till att kvinnor i Palestina fått lite mer makt att påverka sin livssituation. Ett annat projekt har bidragit till att arbetare i Serbien fått en starkare fackförening som bättre kan ta tillvara deras intressen. Vi vill lyfta fram de här åtta projekten för att visa goda exempel på resultat i Palmecentrets utvecklingssamarbete. Vi vill också beskriva varför projekten upplevs som framgångsrika av deltagarna i projekten, liksom av medlemsorganisationer och Palmecentret. De är några exempel på resultat som vi valt ut av väldigt många bra projekt i vår verksamhet. Palmecentret har temaområdena fackligt samhällsarbete och folkligt deltagande som grund i allt vårt stöd till det civila samhället. Projekten i rapporten är därför presenterade utifrån dessa två temaområden. Att driva projekt är komplext och de flesta projekt möter svårigheter på vägen. Det gäller också för de här projekten. Rapporten lyfter fram utmaningar som uppstått och beskriver hur svårigheterna hanterats och övervunnits. Beskrivningen av projekten är inriktad på att samla lärdomar och ge konkreta tips till alla som är intresserade av att driva projekt. Jag hoppas att rapporten också ska inspirera till många fler projekt som kan förbättra fattiga människors situation. Ulrika Lång Operativ chef på Palmecentret Palmecentrets roll 37 Rättigheter i fokus 37 Fotnot: Som underlag för studien finns projektansökningar, projektrapporter, några externa utvärderingar och en mängd intervjuer. Alla inblandade har inte intervjuats, men minst en person per projekt. 3

4 Olof Palmes Internationella Center Palmecentret verkar i Olof Palmes anda för att främja demokrati, mänskliga rättigheter och fred. De är grunden för minskad fattigdom i världen och de förutsätter varandra. Palmecentrets verksamhet bidrar till att ge fattiga människor makt och möjlighet att forma de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Palmecentret har 26 medlemsorganisationer och samlar folkrörelser som arbetar socialt, fackligt och politiskt. Medlemsorganisationerna representerar mer än hundra års erfarenhet av folkrörelsearbete, demokratiutveckling och fattigdomsbekämpning. Tack vare arbetarrörelsens internationella nätverk har Palmecentret mångåriga och väl upparbetade relationer med folkrörelser och demokratiaktivister världen över. Medlemsorganisationernas förankring, erfarenhet och kompetens i kombination med arbetarrörelsens långvariga internationella engagemang och breda nätverk utgör grunden för Palmecentrets utvecklingssamarbete. Tillsammans med medlemsorganisationerna driver Palmecentret årligen cirka 200 utvecklingsprojekt. Dessa bedrivs antingen via en av Palmecentrets medlemsorganisationer eller direkt av Palmecentret. Projekten stödjer uppbyggnaden av ett livskraftigt och demokratiskt civilsamhälle i samarbetsländerna. 4 5

5 Tema: Folkligt deltagande Folkligt deltagande är grunden för en fungerande demokrati. Likaså är tillgång till information och utbildning avgörande för människors möjligheter att utöva sina rättigheter och att ställa politiska beslutsfattare till svars för sina handlingar. För att människor ska bli delaktiga i samhällsutvecklingen måste de ha möjlighet att själva utbilda och organisera sig. Därför stödjer Palmecentret utvecklingen av starka och oberoende folkrörelser och civilsamhällen världen över. Särskilt främjas ungas, kvinnors och utsatta gruppers engagemang och organisering. Idén om folkbildning bygger på att alla människor ska ha möjlighet att påverka sin livssituation och sitt samhälle. I Sverige har folkbildningsmetoden varit grundläggande i att bygga ett samhälle präglat av demokrati, frihet och jämlikhet. Palmecentret har tillsammans med sina medlemsorganisationer god kompetens inom folkbildningsarbete, såväl nationellt som internationellt. Här beskrivs fyra projekt som på olika vis arbetar med temat folkligt deltagande. 6 7

6 Palestina Utvecklingsprojekt för kvinnor på landsbygden Projekt: Utvecklingsprojekt för kvinnor i byn Doma på Västbanken. Svensk organisation: LO-distriktet Gotland Samarbetsorganisation i Palestina: Al-Mortaqa (nationell kvinnoorganisation) Period: Syfte: Att ge kvinnorna i Doma kunskap om hur de kan påverka sina egna liv, få tillgång till makt och högre status i samhället samt större respekt från männen. De ska få stärkt ekonomisk ställning och ökade möjligheter till försörjning genom kunskaper i kooperativ verksamhet. distriktet Gotland. Genom ett samarbete mellan organisationerna uppstod så utvecklingsprojektet för kvinnor i Doma. Inledningsvis var idén främst att förbättra familjers ekonomi, men under de fem år som projektet pågick försköts fokus allt mer till att stärka kvinnors ställning i samhället och deras självförtroende och kapacitet. Utan den förändringen var även samhällsutveckling och förbättrade levnadsförhållanden svåra att åstadkomma. Men männen var i början mycket Ökad jämställdhet gav bättre ekonomi I byn Doma på Västbanken fanns ett akut behov för familjer att förbättra sina levnadsvillkor. Förändringar i samhället på grund av den israeliska ockupationen hade ökat trycket på att även kvinnor måste ut i arbetslivet men patriarkala strukturer tillät dem inte att lämna hemmet. De var även mycket sårbara på grund av brist på utbildning. Detta såg kvinnoorganisationen Al-Mortaqa 2007, som också etablerat kontakt med LOmisstänksamma, så det var viktigt att få dem med sig för att kunna nå målen. Projektets innehåll Det som fick männens motstånd att ge vika var främst två saker. Det ena var det envetna och strategiska kommunikativa arbetet från Al-Mortaqa, som med hjälp av en psykolog anordnade möten och samtal med grupper i byn där även männen inkluderades. Det andra var de ekonomiska förbättringar som kom efter att kvinnorna fått hjälp och utbildning i att starta kooperativa verksamheter. Al-Mortaqa genomförde en rad workshops, kurser och utbildningar för kvinnorna. Det var kurser som syftade till att stärka kvinnornas självkänsla och självkännedom, med namn som Börja med dig själv, Jag och min dotter, Lyssna aktivt, Mänskliga rättigheter och sexualundervisning. Men det var också kurser ämnade att göra kvinnornas ekonomiska ställning starkare, till exempel i hantverk, småföretagande, data och marknadsföring. Hur det gick Efter ett par år började insatserna ge resultat. En rad småföretag kom igång, till exempel tillverkning av hudsalva för försäljning, djurhållning, ett kooperativt dagis och en skönhetssalong. Sammanlagt har ett trettiotal småföretag i byn bildats till följd av projektet. De ekonomiska förbättringarna för familjerna gjorde att männen helt svängde och de uppmuntrar nu i stället kvinnorna att gå kurser och att starta företag. Kvinnornas efterfrågan på utbildningar är också stor. De har nu goda kunskaper om sina rättigheter och om betydelsen av att delta i samhällsbesluten. Projektledaren Barbro Ullberg-Gardell vid LO-Gotland är imponerad över de resultat som Al-Mortaqa och byns kvinnor åstadkommit i Doma. Attityderna har verkligen ändrats, kvinnorna har en helt annan ställning nu. Den största framgången är att de fått tillgång till makten på lika villkor i samhället och att de bildat en lokal kvinnoorganisation, säger Barbro Ullberg-Gardell. Organisationen heter Doma Women s Organization. Den har etablerats för att hjälpa andra kvinnor och även andra grupper i samhället, både socialt och kulturellt. Deras styrelse består av enbart kvinnor, men de har aktiviteter där även män får delta. Byrådet, Village Council, har också öppnats för kvinnliga ledamöter. Genom den kommunikativa strategin som Al-Mortaqa lade upp har kvinnor och män börjat samarbeta kring olika viktiga frågor som till exempel byns miljö. Kvinnorna har också på informationsträffar fått ökad kunskap om sin reproduktiva hälsa, sex och samlevnad samt hiv och aids. Domaprojektet ledde också till några oväntade och positiva resultat. Så har till exempel som en sidoeffekt och genom ett överlag ökat engagemang en helt ny infrastruktur byggs upp i byn, med vattenledningar till alla hus, asfaltering av byvägen, internet, förbättrade skolor och större omsorg om miljön. Detta är resultat som inte ingick i projektets mål men som blev en indirekt följd av att bybornas engagemang i byns utveckling växte. Samarbetet med Al-Mortaqa har i viss utsträckning stärkt organisationens kapacitet, även om den redan vid samarbetets början var god. Så har till exempel representanter från Al-Mortaqa vid ett par tillfällen rest till Gotland för lärande utbyten, och de har fått hjälp av LO Gotland med att bilda styrelse, skriva stadgar och dylikt. Samarbetet med LO Gotland och Palmecentret också har gett dem förbättrade kunskaper i projektplaneringscykeln 8 9

7 samt i demokratiska samarbetsformer. Genom detta har de nått andra givare som startade projekt verksamhet med Al Mortaqa. Framgångsfaktorer Anledningarna till att Domaprojektet lyckats så väl är flera. Centralt är organisationen Al-Mortaqas engagemang och förmåga att kommunicera med byborna. Viktigt var där att de även inkluderade männen. Den stora tröskeln var misstänksamheten i början, men den angreps och övervanns genom inkluderande kommunikation, genom att hitta nyckelpersoner samt att visa goda exempel. Män från Doma besökte till exempel kvinnoprojekt i byn Beit Sira där män stödjer kvinnor från början (ett annat Palmecenterprojekt som beskrivs i nästa kapitel). De nära relationerna mellan alla parter har också haft stor betydelse, menar Barbro Ullberg- Gardell. Inte bara mellan Al-Mortaqa och målgruppen, mellan Al-Mortaqa och LO-Gotland, utan också mellan dessa två och Palmecentret. Samarbetet upplevs som jämställt och lyssnande. Barbro Ullberg-Gardell vill också särskilt lyfta uthållighet som en viktig ingrediens för projektets framgång. Det gäller att inte ge upp så fort man stöter på motstånd. Går det inte att göra på ett sätt får man försöka ett annat. Efter projektet Barbro Ullberg-Gardell ser bildandet av Doma Women s Organization som en betydelsefull framgång också för att organisationen borgar för hållbarheten i verksamheten efter projektets avslutning Genom den kan kvinnorna själva definiera sina och byns behov för en positiv utveckling. Kvinnorna är i princip självgående nu, men en person från Al-Mortaqa kommer att övervaka, följa upp och stödja dem en tid framöver. En ständig oro på Västbanken, och en risk för projektets framgångar, är Israels ockupation. De kan när som helst konfiskera mark och egendom och Barbro Ullberg-Gardell liksom Palmecentrets koordinator i Ramallah, Svjetlana Duric, tror att det även kan flytta tillbaka kvinnornas nyvunna positioner. Men det är en riskfaktor de kan göra lite eller ingenting åt. Palestina fem centra för unga kvinnor Projekt: Stärka kvinnors roll och möjlighet till inflytande på Västbanken. Svensk organisation: Palmecentret Samarbetsorganisation i Palestina: Palestinian Youth Union Period: Kvinnors och barns rättigheter lyfte byar på Västbanken Traditioner stod i vägen för byns utveckling då kvinnor inte tilläts agera och delta i beslut. Barn med särskilda behov gömdes under skam i hemmen. Men på några år vändes utvecklingen i en annan riktning genom ett projekt på Västbanken, lett av Palestinian Youth Union. Palestinian Youth Union hade i många år verkat på Västbanken och i Gaza, för att dels brett stödja landsbygdsutveckling, dels jobba Syfte: Att upprätta fem centra för unga kvinnor i byarna Beir Oue Tahta och Beit Sira för att leverera daglig service till kvinnor, unga och barn med särskilda behov och utgöra samlingsplatser för goda idéer, initiativ och utbildning. Kvinnorna ska få kunskaper om sina rättigheter och bli mer aktiva i samhället. för mänskliga rättigheter och kapacitetsuppbyggnad av lokala organisationer. Organisationen ingick 2007 ett fyraårigt samarbete med Palmecentret, med målet att starta två självgående center för unga kvinnor i byarna Beit Sira och Beit Ur på Västbanken. Det var viktigt att projektet riktade sig till just unga kvinnor, eftersom traditionen inte bara står i vägen för kvinnor utan även för unga då det råder strikt åldershierarki i palestinsk kultur. Centren skulle bli samlingsplatser för 10 11

8 initiativ och utbildning och ge de unga kvinnorna kunskap och styrka att agera och förändra sina egna liv. Som delmål fanns att stärka kvinnornas ekonomiska roll och ge dem kunskaper om sina rättigheter. I början av projektet var kvinnorna i ena byn positiva men i den andra mycket tveksamma. De var påverkade av och ibland rädda för sina män, som motsatte sig kvinnornas vistelse utanför hemmet. Kvinnorna hade dåligt självförtroende. De behövde uppmuntras för att få tilltro till sin egen kraft, säger Svjetlana Duric, regional koordinator för Palmecentret i Ramallah. Det blev inte lättare när kvinnorna också ville lyfta situationen för barn med särskilda behov. Dessa upplevdes som en skam för familjen och gömdes i hemmen. Att integrera dem i sociala aktiviteter blev ett annat delmål. Det fanns ett starkt motstånd också mot detta. Projektets innehåll Palestinian Youth Union och de positivt inställda kvinnorna lyckades bryta motståndet genom att identifiera och få med sig starka kvinnor i byarna, och genom kommunikation med de skeptiska. Männen från den ena byn pratade med männen i den andra och förklarade för dem varför det är viktigt att ge kvinnor en plats både i familj och i samhället. Gradvis svängde opinionen från misstänksam till stöttande och delaktig. Det tog ett tag, men på tredje året vände det ordentligt och verksamheten utvecklades snabbt. Ett viktigt steg mot acceptans kom när en kritisk imam sände sin fru till det nya centret i sin by för att se vad som pågick där. Var det ett hot mot traditionen och religionen? Men hustrun blev positivt inställd och började övertyga sin man om att detta var något mycket bra för byns utveckling. Nu är hon en av de mest aktiva i centret. Palestinian Youth Union och kvinnorna i centren har genomfört workshops om kvinnors och barns rättigheter, kurser i olika hantverk och inkomstgenererande projekt, men också i data, engelska, hebreiska och matte. Man har också haft sommarläger för barn där både pojkar och flickor deltagit tillsammans, vilket är ovanligt i Palestina, samt mediala och kulturella aktiviteter som radioprogram, dokumentärfilm och teaterverksamhet. Efter att de två första centren var igång anslöts ytterligare tre under 2010 som inte stötte på några problem med att utveckla verksamheten. Hur det gick I dag är fem centra för unga kvinnor med fungerande och demokratiskt valda styrelser fullt etablerade i sina byar och även helt accepterade av de manligt dominerade byråden. Styrelserna har kvinnliga ledamöter och är aktiva i lokala institutioner där de deltar i beslutsfattandet. Före projektet fanns inget sådant kvinnligt deltagande i beslutsprocesser i byarna. Centren levererar tjänster som kurser i småföretagande, olika sorters hantverk och ordnar seminarier där även män ibland deltar. De driver en förskola för barn med särskilda behov och ordnar kulturella evenemang, till exempel teaterföreställningar där skådespelarna ofta är ungdomar från området och där vardagsproblem gestaltas. Det kan handla om för tidiga äktenskap, narkotikamissbruk eller att flickor inte går klart skolan. Som en följd av utbildningarna har ett femtiotal kvinnor startat egna företag. En del oväntade, positiva effekter har också blivit resultatet: som en blomstrande volontärverksamhet och ett livligt kulturellt utbyte mellan byarna. Volontärerna är bybor som frivilligt åtar sig till exempel att sköta sommarläger och kulturella evenemang, eller med att arrangera aktiviteter för barn med speciella behov. Palestinian Youth Unions kapacitet har stärkts av samarbetet, genom Palmecentrets utbildningar i projektcykelhantering, resultatstyrning och intern demokrati. Mer långsiktiga effekter är ändrade attityder till kvinnor och jämställdhet, samt till barns rättigheter. En diskussion om arvsrätt har också kommit igång, och där har kvinnor från de aktuella byarna deltagit i en nationell kampanj för en arvsrättslagstiftning som inte gör skillnad på män och kvinnor. Centren har jämställdhet mellan kvinnor och män som naturligt fokus, men genom att lyfta fram unga och barn med särskilda behov arbetar de samtidigt mot annan diskriminering. Även om hiv och aids inte är ett stort problem i Palestina har projektet tagit upp frågan i samtal om kvinnors reproduktiva hälsa. Deras män reser ofta till Israel för att arbeta, och har ibland sexuella relationer där. Därför har kvinnorna diskuterat hur de kan skydda sig. Likaså kommer hiv upp i samband med unga och droger, ett ganska stort problem i regionen. Men det kanske viktigaste och samtidigt mest svårmätta resultatet är att kvinnor nu vågar prata om svåra saker, initiera nya idéer och förespråka sina rättigheter. Framgångsfaktorer Svjetlana Duric från Palmecentret tror att framgången för Young Women Centres främst går att förklara med Palestinian Youth Unions stora skicklighet i kommunikation och förmåga att hitta rätt personer. Liksom att män bemöts och inkluderas. Det finns många kvinnoorganisationer här som bara vänder sig till kvinnor. Men vi menar att vi inte kan förändra om vi inte också jobbar med männen. Hon säger att kommunikation som metod är viktigt också för att det här finns generella problem med hur folk pratar med varandra, och om vad. Här i Palestina pratar inte folk så bra med varandra de pratar argt. Känsliga ämnen är tabu. Den mest auktoritära pratar och de andra lyssnar och lyder. De mer jämlika pratar i munnen på varandra. Man är inte heller van vid att kompromissa. Palestinian Youth Union ordnade övningar i hur man kan tilltala och lyssna på varandra och de bidrog till att övervinna svårigheter och motstånd mellan grupper. Organisationens förståelse för den lokala kontexten framhåller Svjetlana Duric som central. Det finns annars en stor risk för att misslyckas, om donatorn klampar in och bara ser sitt perspektiv på saker som exempelvis kvinnors frigörelse och mäns roll. Ägarskapet är lokalt förankrat. Kvinnorna har själva definierat sina behov och format aktiviteterna utifrån det. Men Palestinian Youth Union spelade en stor roll i början för att få igång dem. Man kan inte bara komma in och säga åt människor att göra projekt. Man måste också coacha och driva, och det har Palestinian Youth Union varit bra på, säger Svjetlana Duric. Efter projektet Svjetlana Duric bedömer verksamhetens hållbarhet som mycket god. Kvinnocentren är nu väl förankrade i samhället och stöds av byråden, och kvinnorna har fått kunskaper om hur de kan driva egna projekt och hitta ekonomi för det. De har inkomstgenererande aktiviteter som utgår från lokala behov. Kvinnocentren är nu en del av ett nytt projekt med Palestinian Youth Union som ska stärka själva organisationen och dess 12 13

9 underavdelningar, vilka ingår i ett nybildat nätverk. Nätverket ska påverka arbetet med en nationell ungdomspolicy. PR och kommunikation med media är en viktig beståndsdel i det arbetet. Samma risk för tillbakagång till gamla roller på grund av konflikten med Israel finns här, precis som i utvecklingsprojektet i Doma som beskrivs i föregående kapitel. Bolivia folkbildning för ett demokratiskt samhälle Projekt: Folkbildning för ett mer demokratiskt samhälle. Svensk organisation: ABF, med ledning av ABF Gävleborg. Samarbetsorganisation i Bolivia: Asociación Boliviana para la Cultura (ABC). Period: Syfte: Att ge människor ur marginaliserade grupper i Bolivia tillgång till utbildning på olika nivåer så att de ska kunna påverka samhället och sina liv. Från studiecirklar till storpolitik På sex orter i Bolivia driver ABF ett projekt kring folkbildning. Syftet är att människor ur Bolivias många ursprungsbefolkningar ska få tillgång till utbildning för att kunna påverka samhället och sina liv. ABF:s partner Asociación Boliviana para la Cultura (ABC) håller i studiecirklar, ordnar kurser och kulturfestivaler. Majoriteten av deltagarna är kvinnor. Det här är människor som tidigare inte haft en röst i samhället, säger projektledaren Åke Söderman från ABF Gävleborg. Den pågående projektperioden började 2009, men samarbetet mellan ABF och ABC startade redan Genom åren har ett tiotal ABF-enheter jobbat tillsammans med projektet. Ledarna för ABC tycker att de haft ett mycket starkt stöd av ABF både när det gäller att utveckla verksamheten och att planera utbildningar och projekt. Åke Söderman, som har varit med sedan starten, säger att ABC fått stort genomslag

10 Projektets innehåll ABC:s studiecirklar handlar om olika saker det är människorna ute i byarna och bostadsområdena som väljer vilka ämnen de ska studera. Att deras perspektiv får styra och att det är god interndemokrati i organisationen är grundläggande och viktigt. Samtidigt måste ABC:s representanter kunna komma med förslag vid behov, kanske för de deltagare som aldrig tidigare kommit i kontakt med folkbildning. Många cirklar och kurser handlar om rättighets- och demokratifrågor, till exempel kvinnors och ursprungsbefolkningars rättigheter. Att utveckla sätt att hitta inkomster, till exempel genom att starta kooperativ, är också ett centralt tema. Det som i första hand står i vägen för människorna när det kommer till att engagera sig i samhällsfrågor och utbildning är fattigdomen för många går all tillgänglig tid åt till att få mat på bordet. Inom verksamheten utbildar ABC nya cirkelledare, som kan organisera och leda kurser och studiecirklar på olika lokala språk. ABC arrangerar också festivaler. I ett land där landsbygdsbefolkningens identiteter varit ifrågasatta har traditionella danser och kultur en särskild vikt. Men festivalerna fungerar också som ett slags dragplåster och samlingsplats, som kan vara ett forum för att tala om samhällsfrågor och politik. Inte sällan blir evenemanget den enda liknande händelsen i trakten, eftersom ABC ofta är den enda organisationen ur civilsamhället som är verksam på de orter där den finns. ABC samlar olika etniska grupper i sina verksamheter. Bolivia har 36 ursprungsbefolkningar, och det är vanligt med spänningar och fördomar mellan dem. Organisationer i civilsamhället är ofta koncentrerade till och slutna inom en befolkningsgrupp. Hur det gick Genom ABC:s verksamhet får ett stort antal personer varje år nya kunskaper, stärkt självförtroende och tar en roll i samhället. En del har blivit valda till olika politiska poster på lokal nivå eller i sina kvartersorganisationer (i Bolivia är de boende i olika områden organiserade i ett slags samfälligheter som har en viktig roll i lokalsamhället). Varje år är det ett tiotal deltagare på varje ort som kliver fram i det lokala samhällslivet på något sätt. Vi har också skapat en mötesplats för olika etniska grupper, och det är något ganska stort. När de lärt känna varandra inser de att deras förutsättningar och problem ofta är lika, säger Åke Söderman. En oväntad effekt av verksamheten är att många kvinnor direkt lyckats skapa en inkomst genom att sälja hantverksprodukter som de lärt sig att tillverka i studiecirklarna. De extra inkomsterna, nyvunna kunskaper och mötena med andra kvinnor har stärkt kvinnornas ställning såväl i deras respektive lokalsamhällen som inom deras familjer. Genom åren har ABC:s verksamhet fått fler oförutsedda positiva effekter. En av de lokala ABC-koordinatörerna startade en kampanj för att införa en moderskapspenning i Bolivia. De övriga ABC-enheterna stödde kampanjen, som spred sig till andra organisationer och ledde till en bred namninsamling och till att det sedan några år tillbaka finns en statlig moderskapspenning i landet. Ett delmål med projektet har varit att ABC ska samarbeta med statliga och lokala myndigheter. En stor framgång är att organisationen har lyckats väcka en diskussion med Bolivias utbildningsdepartement om folkbildning som en del av landets utbildningssystem. Det har också slutits avtal med några lokala myndigheter om stöd och samarbete i form av att de ställer upp med lokaler, utrustning eller driver någon verksamhet tillsammans med ABC. Under 2010 bjöds ABC också in till den första internationella konferensen om alternativ och speciell utbildning i Bolivia, arrangerad av landets utbildningsdepartement. Framgångsfaktorer Under hela projektet har ABF haft en central funktion som partner och coach till ABC, vars koncept är en spegelbild av den svenska folkbildningsmodellen. ABC utvecklas som organisation, men står ännu på en relativt svag grund, vilket medförde att en oväntad händelse kom att bli både en framgång och ett bakslag: under 2010 fick ABC:s projektledare i Bolivia anställning på ett departement och lämnade hastigt organisationen. Han fick med sig sin assistent, som också började arbeta för regeringen. Deras nya positioner innebär ökade möjligheter att få gehör för de frågor som ABC driver på högre politiska nivåer. Samtidigt blev händelsen ett symptom på ABC:s största svaghet en i grunden ganska svag organisation med ett stort beroende av enskilda individer. De som slutade lämnade en lucka i erfarenheter och kompetens, och det blev svårt att snabbt hitta efterträdare. Organisationen blev lidande under en tid, men under 2011 har nya personer rekryterats och utbildats och utvecklingen har vänts till det bättre. Bakgrunden till ABC:s svaghet som organisation ligger i en av de mest grundläggande förutsättningarna för om ett projekt eller samarbete ska lyckas eller inte, enligt Lisa Sjöblom, chef för Enhet Syd på Palmecentret. Hon anser att det är avgörande att det finns en organisation eller rörelse som har en egen drivkraft redan innan Palmecentret går in och stöder ett projekt. En organisation har mycket större möjligheter att bli stark och stabil om det finns något från början som lever och drivs framåt även utan vår medverkan säger Lisa Sjöblom. Efter projektet ABC-projektet kommer att pågå med stöd från Palmecentret till och med Därefter måste ABC klara av att leva vidare av egen kraft, organisatoriskt och ekonomiskt, om verksamheten ska kunna fortsätta. Med tanke på att verksamheten riktar sig till ursprungsbefolkning på landsbygden i Latinamerikas fattigaste land känns det avlägset att deltagarna själva skulle kunna betala för sin utbildning, tycker Åke Söderman. Även svensk folkbildning lever på stats- och kommunbidrag, påpekar han. Möjligheten till verklig hållbarhet för ABC:s verksamhet kan dock finnas inom räckhåll om samtalen med utbildningsdepartementet leder till att regeringen bestämmer sig för att införa statligt stöd till folkbildning. Åke Söderman är försiktigt optimistisk. Samtalen med departementet har pågått länge, ännu utan konkreta löften. Men den politiska process som startade 2006, med regeringsskifte och en president som själv kommer från ursprungsbefolkningen, har öppnat nya möjligheter för ABC:s målgrupper

11 Bosnien och Hercegovina att bygga en ungdomsorganisation Projekt: Children in action, Tuzla. Svensk organisation: Unga Örnar Stockholms län , 2011 enbart Palmecentret Samarbetsorganisation i Bosnien och Hercegovina: Community Foundation Tuzla. Period: Barn och ungdomar har lärt sig att de själva kan förändra Ungdomsarbetslösheten och passiviteten bland unga är utbredd på Balkan. Utbildning och skolgång är ofta bristfällig. Det finns inte heller starka folkrörelsetraditioner, eller en tro på att människor kan ta tag i sin livssituation och få saker att hända. Allra minst att barn och ungdomar kan det. Människor här anser ofta fortfarande att någon annan ska komma och lösa deras Syfte: Att göra barn och ungdomar medvetna om sina rättigheter och att öka deras deltagande i samhället för att skapa positiva förändringar genom att bygga en demokratisk ungdomsorganisation. problem. Det är ett arv från socialisttiden, säger Dzenana Pavlovic, Palmecentrets koordinator i Sarajevo. Unga Örnar i Stockholm fick kontakt med en organisation i Bosnien och Hercegovina, Community Foundation Tuzla, som under ett tiotal år utvecklat demokratiska arbetsmetoder för att stärka och initiera civilt engagemang. Med Community Foundation Tuzla som utförare och Unga Örnar som projektledare drogs Children in action igång Målsättningen var att bilda en ungdomsorganisation enligt Unga Örnars modell, för att på så vis skapa ett aktivt ungdomsnätverk i Tuzlas lokalsamhällen. Genom ledarutbildning skulle de unga få ökat självförtroende och organisatorisk förmåga. Projektets innehåll Projektet riktade sig till ungdomar i årsåldern i utvalda kommundelar i Tuzla. De fick ledarutbildning och lära sig hur man bildar och driver en demokratisk organisation, samt hur man genomför fritidsaktiviteter. Några fick även resa till Sverige och delta i studiebesök och utbildning som hölls av Unga Örnar. Mot slutet av 2008 lades grunden till ungdomsorganisationen Smile for Smile, som senare registrerades hos kommunen som en självständig organisation. De ungas kunskaper, självförtroende och demokratiska kapacitet har utvecklats genom workshops om hur man arbetar demokratiskt, hur man talar inför andra och om barns rättigheter. Hur det gick Det främsta resultatet är att ungdomsorganisationen Smile for Smile har bildats i Tuzla och är livaktig. Ledarna är år medan det finns medlemmar från 9 år. De har nu cirka 130 medlemmar fördelade på åtta avdelningar som genomför olika slags aktiviteter. De fortsätter att få stöd och utbildning från Community Foundation Tuzla men sin egen verksamhet både planerar och genomför ungdomarna av helt egen kraft. De genomför tematiska aktiviteter varje månad inom sina respektive avdelningar, men har ibland också gemensamma aktiviteter med flera andra avdelningar. De har också varit aktiva i bredare evenemang i samhället, som i firandet av Barnkonventionsdagen och genom att delta i en mässa i Tuzla. Så syfte och mål har mer än väl uppnåtts, menar projektledaren från Unga Örnar, Bengt Johansson. De som deltagit i projektet tar ansvar inte bara i sin organisation utan även i samhället. Några har gått vidare till att bli engagerade politiskt eller i universitetens elevorganisationer, sportorganisationer och annat, säger Bengt Johansson. De flesta av de unga ledarna är flickor, och i ledarutbildningarna har frågor om könsroller och jämställdhet ofta diskuterats. Community Foundation Tuzla har också stärkts genom samarbetet med Unga Örnar. Även om organisationen var väletablerad vid projektstarten och egentligen inte behövde så mycket stöd från den svenska partnern för att stärka sin egen organisation, säger de sig ha lärt sig mycket och blivit inspirerade av Unga Örnar. De har särskilt tagit intryck av att se hur Unga Örnars demokratiska medlemsprocess fungerar i praktiken, och hur organisationen uppmuntrar ungdomarna att engagera sig i organisationsarbete och politik. Palmecentrets enhetschef Johanna Leander anser att projekt Children in Action är unikt. Samarbetet mellan Unga Örnar och Community Foundation har gett barn och ungdomar en röst, och ungdomsorganisationer som bygger på ungas egen initiativkraft och kapacitet är inte vanligt i landet. Framgångsfaktorer För de unga ledare från Smile for Smile som åkt till Sverige på ungdomsläger med Unga Örnar har utbytet varit värdefullt. För flera var det något av en ögonöppnare, berättar Bengt Johansson. De unga från Bosnien och Hercegovina har inspirerats av hur de upplevt Sverige vara: att man är bra på att organisera sig och att det ofta finns ett samhällsperspektiv där 18 19

12 man tänker längre än till sig själv och sin familj. Både Dzenana Pavlovic från Palmecentret och Bengt Johansson betonar betydelsen av öppenhet och ett nära, jämställt samarbete mellan å ena sidan Unga Örnar och å den andra Community Foundation för projektets framgång. En stor lyhördhet för den lokala kontexten hos Unga Örnar har där spelat en viktig roll. Om den inte finns är risken stor att ett projekt misslyckas, menar Dzenana Pavlovic, vilket också sker ibland. Då kan en svensk partner komma och ha egna idéer om vad som behöver göras, medan människor på plats upplever sig ha helt andra behov och parterna pratar förbi varandra. Bengt Johansson framhåller det lokala engagemanget som en nyckelfaktor för att det här projektet gått bra, liksom den gemensamma värdegrund som finns mellan Unga Örnar och Palmecentret. Det har sagts om vår rörelse att vi inte är så bra på att dela ut filtar och mat, men när de andra dragit vidare från en katastrof kan vi komma dit och bygga ett civilsamhälle. flera och tar ansvar. Om de bär med sig den insikten som vuxna kan de komma att medverka till en positiv förändring av samhället. Efter projektet Bengt Johansson har en stark tilltro till ungdomsverksamhetens hållbarhet. De är redan självgående och det finns en förnyelse inom ungdomsledarskapet, något vi hela tiden understrukit vikten av att ha. Så de står inte och faller varken med oss eller med en enda person. Det går inte att mer än sia om effekterna på sikt. Men Bengt Johansson tycker inte det är långsökt att tänka sig att de unga som deltagit i projektet i högre grad än andra senare kan komma att bli mer aktiva i samhället även som vuxna. De har fått en insikt i att det går att påverka om man organiserar sig, om man är 20 21

13 Tema: Fackligt samhällsarbete Fackligt samhällsarbete utgår från att arbetsplatsen är en viktig knutpunkt för människors engagemang. Starka demokratiska fackliga organisationer är en förutsättning för löntagarinflytande, rättvisa löner och goda arbetsvillkor. Därför stödjer Palmecentret utvecklingen av starka och demokratiska fackliga organisationer och en utökad facklig-politisk samverkan. Särskilt främjas fackligt engagemang och organisering bland unga, kvinnor och marginaliserade människor. Fackliga organisationer är viktiga aktörer för att säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras. De kan också spela en viktig roll som folkbildare. I många samhällen fyller facken en roll som organisatör av tjänster som fattiga människor har behov av. Det kan till exempel handla om fackförbund som ägnar sig åt folkbildningsinsatser och åt att organisera fattiga människor kring lokala demokratifrågor. Palmecentret har tillsammans med sina medlemsorganisationer god kompetens inom fackligt samhällsarbete, såväl nationellt som internationellt. Här beskrivs fyra projekt inom ramen för temat fackligt samhällsarbete

14 Filippinerna att bygga en rörelse Projekt: Palmecentrets samarbete med bland andra Alliance of Progressive Labour (APL). Svensk organisation: Många genom åren, bland andra SEKO, Livsmedelsarbetareförbundet, Socialdemokraterna, Transportarbetareförbundet, S-kvinnor, SSU. Samarbetsorganisation i Filippinerna: Alliance of Progressive Labour (APL), Labour Education and Research Network (LEARN), Akbayan, enskilda fackförbund. Period: Syfte: Att stödja den framväxande fackliga och politiska arbetarrörelsen för att öka arbetarnas inflytande över samhällsutvecklingen i Filippinerna. Arbetarrörelser emellan I Filippinerna finns en stark arbetarrörelse med olika samverkande delar: folkbildning, fackliga organisationer och ett politiskt parti som efter många år i opposition nu sitter i koalition med landets regering. Att framväxten av landets arbetarrörelse på många sätt speglar historien om dess svenska motsvarighet är ingen slump. Det är mer än 25 år sedan Palmecentret inledde sitt samarbete med LEARN (Labour Education and Research Network), en folkbildningsorganisation enligt en modell som liknar svenska ABF. LEARN kom till strax efter upproret mot den tidigare Marcosdiktaturen. Tio år senare startade LEARN:s medlemsorganisationer den fackliga centralorganisationen APL (Alliance of Progressive Labour). Det övergripande målet för Palmecentrets och dess medlemsorganisationers samarbete med den filippinska rörelsen har varit att nå strukturell förändring genom organisering av marginaliserade grupper. Filippinerna präglas av stora sociala och ekonomiska klyftor, och enligt Världsbanken levde över en fjärdedel av befolkningen under landets fattigdomsgräns Stora svårigheter återstår att bemöta i samhället. Landet har en väldigt osäker arbetsmarknad där få har fast anställning, vilket är en av anledningarna till att andelen fackligt anslutna är låg. Omkring fem procent av arbetsstyrkan, inräknat den stora informella sektorn, beräknas vara organiserade. Våld och hot mot fackligt aktiva är utbrett. Det finns en stor splittring bland landets fackliga organisationer, och våld och trakasserier förekommer även mellan olika fackliga rörelser. APL:s funktion som en samlande centralorganisation är mycket viktig. Projektets innehåll Utöver Palmecentret har bland andra SEKO, Livs, Socialdemokraterna, Transportarbetareförbundet, S-kvinnor och SSU varit delaktiga i samarbetet med LEARN, APL och Akbayan genom åren. Från ett tidigt stadium fanns en politisk idé inom den filippinska rörelsen. För att arbetarna verkligen skulle kunna påverka samhällsutvecklingen krävdes en politisk plattform. APL valde att delta i bildandet av arbetarepartiet Akbayan, som samarbetar med Socialdemokraterna i Sverige. I våra ögon hade det dittills aldrig funnits något riktigt politiskt parti på Filippinerna. Vi har medvetet försökt bygga upp partiet på samma sätt som våra kamrater i Sverige och andra skandinaviska länder, säger Josua Mata, generalsekreterare i APL. I Filippinerna är politiska partier vanligtvis uppbyggda kring enskilda, förmögna personer snarare än en organisation. Men efter ett besök hos Socialdemokraterna i Sveriges riksdag åkte partimedlemmarna hem och formade sin egen parlamentariska grupp utifrån samma upplägg som svenska socialdemokraterna. Palmecentret har stött det facklig-politiska samarbetet mellan Akbayan och APL i över tio år. Bland annat har arbetet gått ut på att få lokalt fackligt aktiva att se sambandet mellan arbetsplatsfrågor och nationell politik. Hur det gick Den filippinska arbetarrörelsen har nått långt, och dess organisationer har vuxit sig starka och ökat sin kapacitet att organisera människor. APL har blivit en stabil organisation med god interndemokrati och internationella nätverk. Såväl antalet medlemmar som medlemsorganisationer ökar. De filippinska organisationerna har nyligen inlett ett stöd till Palmecentrets partnerorganisationer i Burma genom att dela med sig av sina erfarenheter. Akbayan blev landets första parti med interndemokrati och ett riktigt partiprogram, och är i dag koalitionspartner till landets sittande liberala regering. Partiets ledare är presidentens närmaste rådgivare, och APL:s ordförande sitter i det utskott som tar fram socialförsäkringssystem. Palmecentrets samarbetsorganisationer har lyckats göra sina röster hörda i landets nationella parlament i flera olika frågor. Hittills har APL och LEARN varit de ledande parterna bakom sex olika lagförslag som kommit upp till debatt i parlamentet. Organisationen har också drivit och vunnit fall i FN:s arbetslivsorgan, ILO, som rört fackligt aktiva som trakasserats. Framgångsfaktorer Under resans gång har många delar av den svenska arbetarrörelsen varit involverade i samarbetet. Likheten mellan rörelsernas respektive utveckling, och att Palmecentret 24 25

15 alltid länkat ihop filippinska organisationer med svenska motsvarigheter, har varit avgörande. Palmecentret har också visat att deras engagemang är långsiktigt. Sådana här samhällsförändringar är inget man bygger på några få år, säger Josua Mata. Han framhåller vikten av att Palmecentret från börjat varit tydliga med sitt politiska stöd. Många internationella solidaritetsorganisationer värjer sig mot att ta politisk ställning, menar han. Resor och möten mellan olika organisationer har varit mycket värdefulla. De svenska organisationerna har varit ovärderliga som stöd och förebilder för de filippinska men samarbetet har varit givande för båda parter. Många av de besökande från Sverige har pratat om hur inspirerade de blivit av att se vad vi har kunnat åstadkomma även här, i svåra miljöer, säger Josua Mata. Efter projektet En av de största utmaningarna för APL är att säkra en långsiktigt hållbar finansiering av verksamheten. Det finns system för att samla in avgifter från medlemmarna, och organisationen står precis på tröskeln till att erbjuda försäkringar som en del i medlemskapet. Men många har inte råd att betala medlemsavgifter. På några års sikt planeras en sammanslagning av APL och en rad fackförbund som inte är anslutna till LEARN, för att bygga en stor nationell organisation. Men det tar tid interndemokratin är viktig och planerna ska förankras ute hos medlemmarna. Josua Mata funderar också mycket kring Akbayans framtid: Hur bygger man ett parti som förblir demokratiskt och baserat på medlemmarnas åsikter? Det enda sättet att garantera att Akbayan förblir troget våra ideal är att arbetarrörelsen är stark nog att utkräva ansvar från partiet. Med en större arbetarrörelse får vi ett starkare parti och arbetarna en starkare röst i samhället, säger han. Brasilien utbildning mot diskriminering Projekt: Facklig utbildning inom CUT-SP. Svensk organisation: LO Västmanland i samarbete med ett flertal andra lokala fackliga organisationer, ABF och Västerås folkhögskola, Från 2011: Palmecentret. Samarbetsorganisation i Brasilien: Fackförbundet Central Unica dos Trabalhadores (CUT), Sao Paulo (CUT-SP). Jämlikhet och ungdomsfrågor på fackets program Brasiliens motsvarighet till svenska Landsorganisationen (LO) heter Central Unica dos Trabalhadores (CUT) och har en stark koppling till landets styrande arbetareparti Partido dos Trabalhadores (PT). Med stöd av Palmecentret har LO Västmanland tillsammans med en rad andra organisationer drivit ett projekt kring facklig utbildning med CUT i den Period: Syfte: Att utveckla en mer öppen, jämlik och inkluderande facklig kultur inom CUT-SP genom att etablera ett utbildningsprogram. brasilianska delstaten Sao Paulo (CUT-SP). Syftet med projektet har varit att utveckla en öppnare och mer jämlik facklig kultur inom CUT-SP, som har 300 medlemsförbund i Sao Paulo, för att stärka demokratiseringen av den fackliga rörelsen och i förlängningen av samhället. Arbetet har rört sig kring tre huvudteman: jämställdhet mellan könen, ungdomsfrågor och att motverka etnisk diskriminering. Såväl afro-brasilianer som 26 27

16 kvinnor och ungdomar är grupper som ofta utsätts för diskriminering i Brasilien och den fackliga världen är inget undantag. Fackföreningsrörelsen har en viktig roll att spela i Brasiliens ekonomiska utveckling. För att kunna vara denna viktiga samhällsfaktor behöver den utvecklas, säger Mikael Näve Ljunggren, Brasilienhandläggare på Palmecentret. Projektets innehåll CUT-SP har med stöd av den svenska projektorganisationen genomfört utbildningar i de aktuella ämnena på många orter i delstaten Sao Paulo. Förbundet har också arrangerat strategiska seminarier med deltagare både från CUT nationellt och från andra fackförbund som är anslutna till CUT. Projektet har även syftat till att utveckla kapaciteten hos CUT-SP:s fackliga skola, Escola Sindical. Skolan hade redan innan projektet startade hög kompetens inom många områden. Men fem års konstant fokus på frågor om jämställdhet mellan könen, etnisk tillhörighet och ungdomar har stärkt Escola Sindical väsentligt. Hur det gick Projektet har på ett bärkraftigt sätt bidragit till en stärkt utbildningsverksamhet inom CUT-SP, enligt en extern utvärdering. Deltagarna har ökat sina kunskaper kring de aktuella frågorna och utbildningarna har bidragit till att förändra den fackliga kulturen. Escola Sindical har utvecklat sin undervisningskapacitet och kunskap i de ämnen projektet varit inriktat på. Skolan har nu kompetens att fortsätta att erbjuda kurser i dessa frågor utan utomstående stöd. När det gäller antalet deltagare i de olika utbildningsverksamheterna har projektet överträffat sina mål. En effekt av projektet har också varit att många fackligt aktiva som deltagit i utbildningar startat egna kurser i olika städer i delstaten. Förbundet har bildat tre nya sekretariat ett för att bekämpa rasism, ett kvinnosekretariat och en ungdomsavdelning vilket ledare inom CUT-SP anser är ett resultat av projektet. Ungdomsavdelningen kommer framöver att vara representerad i förbundets styrelse. Den har blivit forum för en lång rad aktiviteter som inte bara uppstått ur själva fackförbundet utan även från näraliggande föreningar, partiet PT, den brasilianska HBT-rörelsen och andra organisationer. Projektet har nått sitt övergripande mål: inom CUT-SP finns i dag en kultur präglad av en växande insikt om att olikheter i etnicitet, kön och ålder är värdefulla resurser när man vill bygga starkare och mer demokratiska fackliga rörelser. Framgångsfaktorer I den svenska projektgruppen med LO Västmanland i ledningen har även flera lokala avdelningar i Handels, IF Metall och Kommunal ingått, liksom ABF och Västerås folkhögskola. Med sina specialkunskaper på olika områden har de varit en ovärderlig källa till inspiration och kunskap för CUT-SP. Stora likheter mellan de svenska och brasilianska organisationerna och den svenska gruppens förståelse för det brasilianska fackförbundets sammanhang har varit viktiga framgångsfaktorer. Relationerna mellan organisationerna har präglats av partnerskap och jämlikt arbete, enligt både Palmecentret och en extern utvärdering. CUT-SP:s projektgrupp har också framhållit det stora mervärdet av sina studiebesök i Sverige, som gav dem många idéer om till exempel hälsovård, allmän utbildning och barnomsorg. Själva administrationen av projektet har dock varit en utmaning för den svenska projektgruppen. Kraven kring redovisning och rapportering har ökat under projekttiden. Efter att den svenska projektledaren valt att lämna sitt uppdrag fattade de svenska organisationerna beslut om att acceptera Palmecentrets erbjudande om hjälp med den administrativa hanteringen under det sista projektåret. Generellt har projektet drabbats av praktiska problem och förändrade direktiv i samband med byten av projektledning såväl hos CUT-SP som hos LO Västmanland. Liknande problem har uppstått då ansvarig handläggare hos Palmecentret bytts ut ett flertal gånger. En oförutsedd svårighet för projektet har varit valutakursförändringar, som lett till att det svenska stödet sjunkit kraftigt i värde, samtidigt som kostnadsnivån i Brasilien inte minskat. Ett antal planerade aktiviteter fick skjutas upp. Efter projektet Både CUT-SP och Escola Sindical har i dagsläget fullgod kapacitet att fortsätta att erbjuda de utbildningar som utvecklats inom projektet, och kan med sin kompetens fortsätta att bidra till demokratiseringen av CUT-SP. De sekretariat som projektet bidragit till att stärka och utveckla lever också vidare inom fackförbunden. När det gäller finansiella resurser är det svårare. Ett delmål med projektet var att Escola Sindical skulle ha en bärkraftig utbildningsverksamhet. Utan det svenska stödet har verksamheten dock fått dras ned drastiskt. Det beror emellertid inte bara på brist på pengar, utan till viss del också på att många förbund startat egen utbildningsverksamhet. Men den kraftinjektion till utbildningsverksamheten inom CUT Sao Paulo som projektet inneburit tror jag kommer finnas kvar, säger Mikael Näve Ljunggren

17 Sydafrika fackligt arbete mot hiv Projekt: Shaping South African Democracy Making HIV/AIDS plan work. Svensk organisation: Palmecentret. Samarbetsorganisation i Sydafrika: Labour Research Service. Period: Facklig kamp för hivbehandling i kollektivavtalen I Sydafrika samarbetar Palmecentret med Labour Research Service som är en tankesmedja med olika fackförbund som medlemsorganisationer. Det är 17 år sedan Sydafrika blev en demokrati, men ännu brottas landet med fattigdom, djupa ekonomiska och sociala klyftor, hög kriminalitet och fortsatt hiv- och aidsepidemi. Trots sjukdomens utbredning är hiv och aids fortfarande ett tabubelagt ämne i Sydafrika. Det kan vara svårt att öppet diskutera såväl viruset Syfte: Att stärka fackförbundens arbete med hiv och aids i relation till Sydafrikas nationella hiv- och aidsstrategi, samt att stärka förbundens förmåga att organisera och utbilda arbetare kring hiv och aids. som andra frågor med koppling till epidemin, till exempel jämställdhet och sexuell hälsa och rättigheter. Den fackliga världen är inget undantag. Labour Research Service och Palmecentret anser att förnekandet och stigmatisering som hiv och aids resulterar i lättare kan bekämpas om de fackliga organisationerna sätter ämnet högt på sina agendor. Sedan 2008 stöder Palmecentret ett projekt där Labour Research Service arbetar med att få förbunden att ta fram egna planer som är kopplade till Sydafrikas statliga strategi för hiv och aids, National Strategic Plan. Projektets innehåll Labour Research Service har bland annat arbetat med att få in hiv- och aidsfrågor i fackförbundens kollektivavtal, ofta genom att införa en klausul om hälsa. Syftet är att få arbetsgivarna att satsa resurser på förebyggande arbete och behandling av anställda med hiv. Fackförbunden har också engagerat sig i arbetet kring den statliga strategin, bland annat genom workshops, för att få in arbetarrörelsens perspektiv i den. Labour Research Service har arbetat med information genom kampanjer, konferenser, workshops och samarbeten med olika organisationer. Dessutom har organisationen producerat forskningsrapporter och utvärderingar, bland annat om hur företag arbetar med hiv- och aidsfrågor. En översyn av 570 kollektivavtal visade att de allra flesta inte ens nämner hiv och aids. Även andra frågor relaterade till hiv- och aidssituationen i Sydafrika tas upp i Labour Research Services informationsarbete. Jämställdhet och sexuella rättigheter hänger nära ihop med riskerna att smittas av hiv genom sex. Just att minska smittan vid sexuella kontakter är ett delmål i den nationella strategin. Labour Research Service har gjort studier och kampanjer kring detta delmål och om hur facken kan arbeta med det. Hivkoordinatörer från olika förbund samlades även på en konferens om hur fackliga representanter kan tala mer öppet om sexuella rättigheter. Där lyfte man också fram betydelsen av femidomen, en kondom för kvinnor. Hur det gick Flera fackförbund har utvecklat strategier för att följa den statliga hiv- och aidsplanen och börjat förverkliga dem. Några fackförbund som deltagit i projektet har i dag omfattande överenskommelser kring hiv och aids i sina kollektivavtal. Det är inte helt lätt att få gehör bland fackförbunden för frågor som ligger utanför deras centrala arbete med löner och kollektivavtal, som hiv- och aidsfrågor. Men Labour Research Service har skaffat sig en hög trovärdighet bland fackförbunden och verkligen fått dem med sig, säger Thoko Matshe, Palmecentrets koordinator i Sydafrika. Labour Research Service har också fått fackförbunden att engagera sig i den nationella hiv- och aidsstrategin och att föra fram sina synpunkter och perspektiv i arbetet kring den statliga strategin. Ett flertal fackförbund har uppnått en tillräcklig kapacitet för att organisera sina medlemmar på ett bra sätt och dessutom stärka deras kunskaper kring fackliga frågor, hiv och aids och könsdiskriminering. Genom projektet har även kvinnornas ställning inom deltagande fackförbund stärkts, och kvinnor har tagit nya roller som fackliga ledare, organisatörer och utbildare. Framgångsfaktorer Labour Research Service är en stabil och kapabel organisation med ett starkt mandat bland sina medlemsförbund. Personalen är kompetent och professionell, och det finns fungerande arbetsmetoder och rutiner som inte är beroende av individer. Organisationen har också visat förmåga att bygga goda relationer med dem den riktar sig till, så att de vill samarbeta och tror på vad de gör tillsammans. Labour Research Service är en väldigt allsidig organisation. De sköter såväl verksamheten som planering, administration och rapportering väl, säger Thoko Matshe. Hon framhåller att de gemensamma drag som finns mellan Palmecentret och den svenska arbetarrörelsen och motsvarande organisationer i Sydafrika spelat en avgörande roll i 30 31

18 samarbetet. Med sina kunskaper om fackförbund och partiarbete och sin liknande värdegrund har Palmecentret en förståelse för det politiska sammanhanget i Sydafrika som varit väldigt viktig. Det här är en givare som inte skyggar för fackliga eller politiska frågor. Det är en enorm fördel och har möjliggjort fruktsamma diskussioner mellan Palmecentret och Labour Research Service. Arbetet med att få förbunden att ta fram strategier för att implementera den nationella strategin har alltså gått framåt, men inte så snabbt som Labour Research Service hoppats. Delvis beror det på att ämnet fortfarande uppfattats som så stigmatiserat och svårarbetat, men också på grund av en viss bristande samordning. Labour Research Service har även haft som mål att fackförbund som deltar i projektet skulle utveckla strategier för att stärka arbetarrörelsens roll i South African National Aids Council, SANAC, som är regeringens aidsråd. Det målet har visat sig vara svårt att nå de senaste åren har arbetarnas inflytande i SANAC snarare minskat. Även i det här fallet har stigman och tystnad kring hiv och aids försvårat arbetet. En viktig lärdom för Labour Research Service har varit att man måste lägga ännu mer arbete på att bemöta befintliga normer och traditioner. En annan lärdom är att sätta realistiska mål, vilket har varit en återkommande utmaning för projektet. Efter projektet Labour Research Service har utvecklats till en stabil organisation som inte står och faller med sina utländska givare. Palmecentret avslutade sitt stöd till hiv- och aidsprojektet 2011, men fortsätter att stödja organisationen med så kallat kärnstöd till genomförande av organisationens strategiska plan. Hur goda effekter det arbete Labour Research Service inlett får på längre sikt beror också på hur den politiska situationen i Sydafrika utvecklas. Just nu råder en relativ stabilitet i den sydafrikanska politiken, och både regeringen och arbetsgivarna lyssnar på fackförbunden, säger Thoko Matshe. Serbien stärkt kompetens för facket Projekt: Fackligt demokratiprojekt i Kragujevac. Svensk organisation: IF Metall Göteborg. Samarbetsorganisation i Serbien: Fackklubbarna vid bil- och vapenfabriken Zastava. Period: Utbildning och nyorientering för fackligt aktiva i Serbien Förändringarna i arbetslivet i Serbien har varit stora efter det kommunistiska styrets samanbrott i Jugoslavien. En omfattande privatisering av företag har skapat arbetslöshet och gjort många fackligt anslutna desorienterade. Svenska IF Metall i Göteborg började 2005 ett samarbete med fackklubbarna vid de statliga bil- och vapenfabrikerna Zastava i Kragujevac för att öka kunskaper, samhällsengagemang och ge Syfte: Att genom utbildning och erfarenhetsutbyte stärka fackföreningsrörelsen och dess medlemmar i Kragujevac så att fler känner ett ökat engagemang för facklig-politisk samverkan och för att ge inspiration och stöd till facklig nyorientering i ett förändrat samhälle. inspiration och stöd till nyorientering i ett förändrat samhälle. I Kragujevac fanns sedan tidigare ett partistödsprojekt genom Socialdemokraternas partidistrikt i Göteborg, i vilket lokala fackliga organisationer deltog som observatörer. Syftet var att de skulle få inblick i svenskt samhällsliv och den svenska arbetarrörelsens utveckling. Intresset för hur facket kan engageras i samhället och hur medlemmarna kan öka sin kompetens genom studier spred sig sedan till 32 33

19 Zastavas fackklubbar vid bil- och vapenfabriken. Den svenska arbetarrörelsens tradition med nära samverkan mellan facket och partiet, var något helt okänt och tidigare otänkbart för de serbiska arbetarna. Det finns inte heller någon självklar politisk samarbetspartner för facken i Serbien. IF Metalls Torbjörn Rigemar, ekonomiansvarig för projektet, menar att facklig-politisk samverkan har en särskild poäng i Serbien i dag. I Serbien ligger arbetsrätten långt efter den svenska. De har bekymmer med anställningstrygghet, arbetsmiljö och annat. Ett fackligt-politiskt samarbete kan bidra till nödvändiga lagreformer på området, säger Torbjörn Rigemar. Under projektperioden förändrades läget en del genom att Zastavas bilfabrik såldes till Fiat och arbetsgivaren gick från att vara statlig till privat och multinationell. Detta påverkade på ett genomgripande sätt spelreglerna för förhandlingar, och många av de anställda hade svårt att acceptera situationen. Många miste dessutom jobbet. Projektets innehåll Samhällsutvecklingen och köpet av bilfabriken påverkade människors situation och projektet. Facket har under perioder haft andra, ganska akuta prioriteringar, som till exempel att hantera uppsägningar av medlemmar och att förhandla om villkoren för dem. Men projektets plan att genomföra utbildningar för de fackligt anslutna har ändå kunnat genomföras och det har bidragit både till medlemmarnas kompetens och gett kunskaper om hur det fackliga arbetet kan bli mer effektivt. De kurser och seminarier som genomfördes har handlat om fackets historia och roll i samhället, hur facket kan fungera lokalt och regionalt, talarträning, mötesteknik och hur man bygger nätverk. Men även kurser i jämställdhet, omvärldsanalys och studiecirkelmetodik har getts, samt i engelska och data. I samband med det har en datastudio har byggts upp. Det fanns en stor efterfrågan på de flesta av kurserna, och ett särskilt starkt intresse av att få veta mer om hur det svenska välfärdssamhället och fackföreningsrörelsen växt fram. En central del i samarbetet har handlat om att stötta fackklubbstyrelsen med utbildningsinsatser för verksamhetsplanering och internt fackligt arbete. Ett stort påverkansarbete behövde också genomföras för att få den attitydförändring som Rigemar menar var nödvändig. De allmänna attityderna var nämligen att privatisering och marknadsekonomi per definition var av ondo och att det bästa vore om allt blev som förr. Men det var inte en framkomlig väg. Det fanns heller ingen tradition av att vända sig till politiska beslutsinstanser för att försöka påverka och förändra det traditionella sättet var helt enkelt att demonstrera och strejka, inte att söka dialog. Projektgruppen strävade målmedvetet mot att få det serbiska fackets medlemmar och förtroendevalda att anamma idén om facklig-politisk samverkan och metoder mer inriktade på dialog än konflikt. De ville också få dem att acceptera att privatiseringar var något som skulle ske vad de än tyckte, och att det skulle vara bättre att förhålla sig mer konstruktivt till denna förändring. Hur det gick Långt fler än beräknat gick utbildningarna i engelska och data. Särskilt stort var det kvinnliga deltagandet. Ett konkret resultat är att det blivit lättare att få anställning i den av Fiat övertagna bilfabriken för dem som gått dessa kurser. En annan tydlig förändring är attityderna till jämställdhet, ett ämne som i början väckte frågor och till och med irritation. En del undrade högljutt varför facket skulle ägna sig åt det när frågan först togs upp vid ett seminarium. Några lämnade till och med lokalen. Men attityderna har nu ändrats en hel del och att ta upp jämställdhet i det fackliga arbetet ses som mer naturligt. Att många kvinnor deltagit i kurser och seminarier är också en viktig framgång, för det här är ett mansdominerat samhälle med traditionella könsroller, säger Torbjörn Rigemar. Tack vare insatserna i det här projektet har också intresset bland kvinnor ökat för fackligt arbete och ett särskilt kvinnoprojekt har därefter utformats som en direkt följd (det inleddes 2011 i samarbete med LO Kragujevac). Påverkansarbetet avseende attityder och hur facket kan förhålla sig till samhällsförändringarna har också gett resultat. Fackets medlemmar i Kragujevac har en helt annan öppenhet gentemot politik, marknadsekonomi och EU. Många som varit väldigt negativa förut menar nu att detta är den enda vägen för Serbien att gå, säger Torbjörn Rigemar. Dialog och förhandling som metod i stället för demonstrationer och strejker har också vunnit allt större gehör. Framgångsfaktorer Att utbildningarna gått bra beror framför allt på att det funnits en samsyn mellan samarbetsorganisationerna. Man har varit överens om från svenskt och serbiskt håll om vad man behöver göra och det har varit viktigt, säger Christina Bergman, handläggare på Palmecentret. Dialog och uthållighet är andra viktiga faktorer som lett till framgång för projektet, menar Torbjörn Rigemar. Där har IF Metall envist hävdat idén om facklig-politisk samverkan, om jämställdhet, liksom att privatisering inte bara är av ondo utan kan medföra något positivt. Jämställdhet tacklade vi genom att lyfta ämnet och säga att det är viktigt. Vi fick trycka på och det gav resultat. Att få en datastudio och kurser i data och engelska har varit betydelsefullt för motivation och engagemang och har stärkt medlemmarnas ställning på arbetsmarknaden. Projektet har inte bara gått på räls. Fiats köp av Zastava bilfabrik ledde till uppsägningar och otrygghet samt förändrade spelregler för de fackligt anslutna. Där har IF Metall, som nämnts ovan, försökt coacha till en acceptans av situationen och för att hitta nya vägar för facket att fungera. En del samarbetssvårigheter mellan de fackliga företrädarna på bilfabriken och LO i Kragujevac uppstod senare i projektet på grund av delade meningar om vilken roll de fackliga företrädarna från bilfabriken skulle ha i projektet. Detta åtgärdade IF Metall genom att ge de fackliga företrädarna större ansvar än tidigare. Efter projektet LO-Kragujevac har stärkts som organisation och klubbmedlemmarnas kunskaper om fackligt och samhälleligt engagemang har ökat. Datastudion kommer att fortsätta vara till stor nytta, liksom de ökade kunskaperna i engelska. Sannolikt kommer också det förändrade sättet att ta sig an samhällsproblem från fackligt håll genom dialog och förhandling att ge bättre resultat än de tidigare dominerande metoderna, att demonstrera och strejka. En förhoppning är att detta ska leda till lagreformer på det arbetsrättsliga området i Serbien. Projektet avslutades 2011 men två nya projekt varav ett för kvinnor har utformats som tar vid och utvecklar de lärdomar som det fackliga samarbetet mellan IF Metall och metallfacket i Kragujevac hittills har gett

20 Lärdomar Det finns ingen enkel checklista eller en enskild metod som i sig är tillräcklig för framgång. Ett sätt att arbeta kan fungera bra på en plats, eller i en organisation, men sämre på en annan. Det internationella utvecklingssamarbetet är komplext och behöver vara lyhört och uthålligt. En kombination av faktorer behöver vara på plats. Bland de projekt som granskats i den här studien framträder några särskilt tydligt. Gemensam värdegrund Palmecentrets ideologiska plattform utgör grunden för det internationella utvecklingssamarbetet och för relationerna till medlemsorganisationerna. Många av medlemsorganisationernas projektledare uttrycker att en viktig faktor för gott samarbete med de lokala samarbetsorganisationerna är att de båda organisationerna delar ideologiska och politiska värderingar, vilket skapar förtroende och ett effektivt samarbete. Detta illustreras till exempel i Brasilienprojektet, där den ömsesidiga förståelsen för varandras verklighet varit en viktig framgångsfaktor. Den politiska dimensionen i Palmecentrets verksamhet innebär också att en maktanalys är en naturlig del som integreras i projektens utformning. Att analysera den politiska situationen i samarbetslandet har alltid varit en del av Palmecentrets specifika profil och strategi. Det är viktigt att ha en maktanalys så man inte fastnar i delfrågor. En stor del av fattigdomsfrågorna är politiska genom de prioriteringar och val som regeringar gör. Maktanalysen har arbetarrörelsen med sig i grunden, säger Ulrika Lång, operativ chef vid Palmecentret. Palmecentret verkar ofta i länder där civilsamhället är svagt, eller till och med hotat, som till exempel i Palestina. I en rad länder har också lagstiftningen på senare år försvagat enskilda organisationers eller individers möjligheter att arbeta för sina rättigheter. Det är en ständig risk för projekten och en utmaning för alla samarbetspartners. Ett sätt att möta denna problematik är att genom allianser och nätverk skapa samarbeten med många aktörer med liknande agendor. Lyhördhet för den lokala kontexten Ingen metod i sig är en garanti för framgångsrika resultat om den inte går att överföra till lokala förhållanden. Varje lyckat projekt bottnar i god kunskap om den situation man vill förändra, i nära dialog med målgruppen och samarbetspartnern. För att projekt ska dra igång förändrinsprocesser som fortsätter efter projektets slut måste det finnas en rörelse på plats som vill något, ett lokalt engagemang. Projektet måste knyta an till lokal kultur och lokalt engagemang men också till lokal lagstiftning och befintliga strukturer, säger Johanna Leander, enhetschef vid Palmecentret. Planeringscykeln att bli vän med sin resultatmatris En god planering är A och O. Projektet måste vara genomtänkt och bottna i god kunskap om vad man vill åstadkomma, vilket inte alltid är så enkelt. Lika viktigt är att alla parter är överens om målen och uppfattar insatsen som relevant. Den processen måste få ta tid. Kraven på en genomarbetad planeringscykel uppfattas av många som tuffa, ibland akademiska och konstruerade, men är en absolut central faktor för att ett projekt ska nå framgång och kunna visa resultat. I de fall där planeringen brustit går det i många fall inte att mäta om projektet lyckats eller misslyckats, om de väntade resultaten uppnåtts eller inte. En ordentlig planering där alla parter är överens om vad som ska genomföras och varför ger stor skillnad i verksamheten, säger metodhandläggare Elsa Anderman vid Palmecentret. Palmecentret har sedan ett par år tillbaka lagt ned stor kraft på att skapa ökat genomslag för och mer kunskap om hur man praktiskt arbetar med resultatstyrning. Så har man till exempel genomfört utbildning för alla medlemsorganisationernas projektledare i konsten att göra en användbar resultatmatris enligt LFA-modellen. En utmaning i projektarbetet är att hitta rätt nivå på sina målsättningar. Är de realistiska och mätbara? Viktigt är att formulera målen så att den förändring man önskar uppnå framgår tydligt. Lyckas man hitta en bra modell kan det verkligen stärka projektet. Det har till exempel LO Gotlands ansvariga för internationella frågor, Barbro Ullberg-Gardell, märkt i kvinnoprojektet på Västbanken. Hon menar att deras första ansökan var svag, särskilt när det gällde målskrivningarna, men att det efter senare utbildning i LFA klarnade rejält. Om vi hade gjort en LFA-matris i början av projektet hade det gått mycket bättre, säger hon. Palmecentrets roll Det är tydligt att Palmecentret tillsammans med sina medlemsorganisationer tillför ett specifikt mervärde genom sin expertis inom ett visst område. IF Metall har kunskap om fackligt arbete som de förmedlat vid facklig uppbyggnad i Serbien; Unga Örnar vet hur man bygger en aktiv ungdomsorganisation vilket använts i Bosnien och Hercegovina för att öka ungas samhällsengagemang; S-kvinnors erfarenhet av kvinnors frigörelsearbete har använts i projekt för att öka kvinnors deltagande i politiken och ABF är experter på folkbildning. Ett väl fungerande samarbete kan i de flesta fall stärka samarbetsorganisationens kapacitet, särskilt om de är små och svaga. Palmecentret och medlemsorganisationerna bidrar med administrativ kapacitetsutveckling samt med erfarenhet av hur interndemokrati, jämställdhet och ansvarsutkrävande kan stärkas i ideella organisationer. För ett projekts långsiktiga hållbarhet är det en avgörande faktor att bygga fungerande och demokratiska organisationer. Samarbeten som stödjer stora och starka organisationer kan ge snabbare resultat i form av lagförändringar eller genom stora kampanjer som påverkar den politiska situationen i ett land. Att stödja de små organisationerna och öka deras kapacitet är ett långsammare arbete som kräver mer tid, men är viktigt för den demokratiska utvecklingen. Flera av de intervjuade återkommer till vikten av uthållighet i arbetet. Att inte ge upp fast det går trögt. Går det inte att göra på ett sätt får man försöka ett annat, säger till exempel projektledaren Barbro Ullberg-Gardell apropå samarbetet med Al-Mortaqa på Västbanken. Och i det fackliga projektet i Kragujevac i Serbien stod den svenska partnern IF Metall målmedvetet upp för kvinnors jämställdhet, trots inledande misstro från de serbiska deltagarna. Envisheten gav resultat. Rättigheter i fokus Palmecentrets värdegrund och det praktiska arbetet utgår från fattiga människors perspektiv på utveckling och principen att de mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och ömsesidigt beroende. Palmecentret arbetar utifrån en 36 37