TEMA: Entreprenörskap i skolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TEMA: Entreprenörskap i skolan"

Transkript

1 TEMA: Entreprenörskap i skolan 42005

2 LEDAREN ÅSIKTEN Svårt att skapa klusterdynamik Mekanismer bakom tillväxt inte universella Barfotaprofessor med blick för småföretag Alla anställda bidrar till innovationer i företaget Småföretag kan tjäna på allians Vetenskaplig produktion på högvarv inom CESIS TEMA: Entreprenörskap i skolan Mer dynamisk entreprenör träder fram Avknoppningar betydelsefulla för nyföretagandet Nätverk viktiga även i koncerninkubatorer ESBRINYTT Personnytt Boktips Största utbildningsworkshopen någonsin Konferenser PORTRÄTTET Foto: Johanna Hanno Under hösten har två pionjärer, professorerna Erik Dahmén och Dick Ramström, gått ur tiden. De har båda på olika sätt lagt grunden för den akademiska forskningen inom entreprenörskaps- och småföretagsområdet. Vi på Esbri har haft förmånen att få se såväl Erik som Dick som gäster vid flera av de aktiviteter vi har arrangerat under åren. Att de såg det vi gjorde som värdefullt känns viktigt Tack till två pionjärer för oss i vår strävan att skapa en nytänkande verksamhet inom entreprenörskaps- och småföretagsområdet. Vi kommer att fortsätta göra vårt bästa för att både förvalta och utveckla arvet efter dem. I detta nummer av Entré finner du en artikel om Dick Ramström och vad han har betytt för forskningen. Den viktiga frågan om utbildningens roll för entreprenörskapets utveckling lyfts fram i temat. Esbri försöker dra sitt strå till den stacken genom att sprida kunskap via tidningen Entré, Kunskapsbanken på vår webbplats och vår öppna föreläsningsserie Estrad. Vi arrangerar också sedan 1998 en årlig utbildningsworkshop om lärande och entreprenörskap. I år bjöd vi även in lärare från gymnasiet till det som blev den största workshopen någonsin. Drygt 80 personer från universitet, högskolor och gymnasier träffades under två dagar för att inspireras och utbyta erfarenheter. För några veckor sedan arrangerade vi även ett utbildningsseminarium med en spännande forskare från usa: Saras Sarasvathy. Henne kan du läsa om i porträttet. Såväl vårt nationella som internationella nätverk har utvecklats och förstärkts under året. Inte minst genom Sweden u.s. Entrepreneurial Forum 2005, en uppföljning från förra årets forum som u.s. Department of Commerce bad Esbri att arrangera. Att skapa arenor och mötesplatser för olika intressenter som vill bidra till ett mer entreprenöriellt Sverige är en av våra starkaste sidor. Avslutningsvis vill jag passa på att tacka de organisationer som har varit med och finansierat Esbris aktiviteter under året. Jag vill också rikta ett stort tack till alla er som har medverkat i aktiviteterna och önska er alla: En riktigt God jul och ett Gott nytt år Magnus Aronsson ansvarig utgivare och vd för esbri Besök oss på nätet: Entré forskning om entreprenörskap och småföretag ges ut av Esbri Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning. Entré utkommer med fyra nummer per år. Entrés syfte är att fungera som en länk mellan forskare och allmänhet och sprida forskningsresultat utanför akademin. Entré är kostnadsfri för prenumeranterna. Kontakta Esbri för mer info! Redaktionsadress: Esbri, Saltmätargatan 9, Stockholm Tel: , fax: E-post: Ansvarig utgivare: Magnus Aronsson Redaktör: Jonas Gustafsson Upplaga: ex ISSN: Texter: Jonas Gustafsson (där inte annat anges) Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB Layout: Sandler Mergel (www.sandler.se) Redaktionen ansvarar ej för obeställt material. Citera oss gärna men ange källan. 2 ENTRÉ #

3 Tillväxt skapas genom samverkan Hur skapar vi tillväxt i Sverige? Som entreprenörskapsforskare finner jag frågan spännande. Jag avgränsar här tillväxt till ekonomisk tillväxt och entreprenörskap till företagande, trots att begreppen kan representera mycket mer. Jag anser att vi måste söka svaret på frågan genom att förstå de miljöer där entreprenörer verkar, och förväntas verka. Miljön kan vara ett industriellt distrikt, ett kluster, en region, en inkubator eller ett akademiskt lärosäte. Ska miljön vara gynnsam för entreprenören, måste det finnas både möjligheter och en positiv inställning till entreprenörskap. Det fanns en tid då vår önskan var (och kanske är det fortfarande en önskan) att knäcka koden för hur vi kan skapa Gnosjöanda i Sveriges alla regioner. Gnosjöandan är en kultur med starka, täta nätverk mellan företagare där kunskap utbyts och utvecklas. Min avhandling visar att grunden för Gnosjöandan är ett antal värderingar som delas av dem som lever och arbetar där och att dessa värderingar gynnar entreprenörskap. Ska vi förstå andra miljöer måste vi förstå den kultur och de värderingar som råder där. Värderingar skapas i samspelet med de människor vi delar vår vardag med, men vi påverkas även av samhällets värderingar. Om värderingen är att ett Riktigt Företag tillverkar något, blir ett resultat att få tjänsteföretag startas. Om biotekniken ska frälsa Sverige, är det problematiskt att vara ett traditionellt tillverkande företag. Och om en anställning är det eftersträvansvärda för så har det alltid varit ja, då förblir nyföretagandet lågt. Vi är medskapare till den kultur vi lever och verkar i, samt till de värderingar denna kultur representerar. Vet vi inte vilka värderingar som råder, vet vi heller inte vad vi eventuellt behöver förändra startade Nutek programmet Samverkan Högskola smf. Syftet är att få svenska universitet och högskolor att operativt samverka mer med mindre företag, samt att utveckla den entreprenöriella kulturen på de svenska lärosätena. Efter drygt ett år som projektledare för programmet, som omfattar 21 lärosäten, har jag fått goda insikter i frågan om samverkan mellan akademi och näringsliv. Jag har förstått hur svårt det är att generalisera mellan vårt lands olika lärosäten, eftersom deras förutsättningar är så olika. Jag har insett hur stora skillnader det kan vara mellan olika ämnen för vissa är samverkan helt naturligt, medan andra anser att det är något som katten har släpat in. Mitt arbete som projektledare, och min forskning, gjorde att jag ville få veta vad lärare och forskare faktiskt gör och hur de ser på samverkan. Därför genomför jag hösten 2005, tillsammans med professor Clas Wahlbin (Högskolan i Jönköping), en enkätundersökning vid Växjö universitet, Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Umeå universitet och Högskolan i Jönköping. Parallellt görs också närmare hundra kvalitativa intervjuer med entreprenöriella forskare, med målet att identifiera formella såväl som informella strukturer vid svenska lärosäten. Denna del av studien genomförs med doktor Merle Jacob vid Lunds universitet. Studien kommer att ge en bild av rådande värderingar och därmed av vilka förutsättningar som finns och vilka som saknas för att svenska lärosäten ska bli mer entreprenöriella. Resan har börjat och jag hoppas komma fram till nya intressanta svar för hur vi ökar förutsättningarna för entreprenörskap i Sverige. En sak är uppenbar: kan vi inte dra nytta av all den kunskap som finns vid svenska universitet och högskolor lär det bli problematiskt att öka tillväxten i Sverige. Caroline Wigren ekonomie doktor, internationella handelshögskolan i jönköping Egyptiska företagare tjänar på utbildning Småföretag inom vården motarbetas Entreprenörer lär genom erfarenhet I Egypten har den generella utbildningsnivån historiskt sett varit låg och ojämnt fördelad, även om situationen har förbättrats. Småföretagandet är till stor del informellt det vill säga utanför myndigheternas kontroll. Mattias Lindgren har i sin doktorsavhandling undersökt vad egyptiska egenföretagare, jordbrukare respektive anställda kan tjäna på utbildning. Avhandlingen har titeln Does schooling make sense? A household perspective on the returns to schooling for self-employed, farmers and employees in Egypt och har lagts fram vid Lunds universitets institution för ekonomisk historia. Lindgrens studie av företagarna visar att utbildning verkar löna sig. Högskolepoäng smäller högst, men även utbildning på lägre nivåer borgar för ett framgångsrikt företagande. För mer info: De flesta kommuner säger sig vilja stödja småföretagare, inte minst dem som sysslar med vård och omsorg. Samtidigt upplever många utförare att kommunerna på olika sätt lägger krokben för dem. De känner sig motarbetade av krångliga regler och allmänt misstrodda av både kommuntjänstemän och allmänheten. Den här paradoxen beskriver Malin Tillmar i Våffer gör di på detta viset? Villkoren för småföretag inom omsorgen ur ett institutionellt perspektiv (Kommunal ekonomi och politik, vol 9, nr 3, 2005). Paradoxen kommer sig av verksamheternas olika logik. För att förbättra villkoren för småföretag inom de här sektorerna menar Tillmar att upphandlingsförfarandet bör förändras och att kunskapen om företagandets villkor måste öka inom kommunerna. För mer info: Att bli en bra entreprenör lär man sig främst genom erfarenheter, det visar flera studier. Men det är också viktigt att beakta hur erfarenheterna transformeras till entreprenöriell kunskap. Det är en av huvudpoängerna i artikeln The Process of Entrepreneurial Learning: A Conceptual Framework (Entrepreneurship Theory and Practice, vol 29, nr 4, 2005). I den har Diamanto Politis gått igenom befintlig forskning och skapat ett ramverk för att öka förståelsen för entreprenöriellt lärande som en erfarenhetsprocess. En implikation av detta är att utbildningar inom entreprenörskap främst bör rikta in sig på att utveckla kreativitet, kritiskt tänkande och reflektion. Det kan i sin tur påverka motivationen och förmågan att senare utveckla entreprenöriell kunskap genom just erfarenheter. För mer info: ENTRÉ #

4 Svårt att skapa klusterdynamik När Stora Arbetsgivaren i ett litet samhälle lägger ned eller flyttar måste tillväxt och sysselsättning tillgodoses på nya sätt. Satsningar på kluster har under det senaste decenniet blivit en del av strategin. Men det är svårt att på politisk väg skapa den dynamik som ett väl fungerande kluster karaktäriseras av. Den globala ekonomin och modern it-teknik har medfört en ny verklighet för regional ekonomisk utveckling. Den verkligheten försöker Cali Nuur beskriva i sin doktorsavhandling Cluster Dynamics and Industrial Policy in Peripheral Regions A study of cluster formation as a local development process*. Jag vill synliggöra att det finns en dynamik även i perifera regioner. Därför ifrågasätter jag den konventionella visdomen som säger att dynamiska kluster bara finns i regioner som Gnosjö och Uppsala. Avhandlingen i stort speglar det nya sättet att se på regional utveckling. Den tar upp möjligheter och begränsningar med att föra en aktiv klusterpolitik, säger Cali Nuur vid Arbetslivsinstitutet. Han har gjort tre fallstudier som belyser olika former av klusterbildningsprocesser. Det första kallar han för det entreprenöriella caset och det handlar om klustret av callcenterföretag i Ljusdal. Där finns sedan 1970-talet ett framgångsrikt marknadsundersökningsföretag som har avknoppat ett antal nya företag inom samma bransch. I Ljusdal fanns en entreprenör som var Cali Nuur upphov till det hela och sedan har politikerna sett möjligheterna att utveckla regionen och på olika sätt skapa en dynamik kring klustret. På 1990-talet när it-utvecklingen kom igång tog klustret fart på allvar. Försökte kopiera Det andra fallet har fått namnet policycaset. I Söderhamn försökte politikerna skapa ett dynamiskt kluster genom ett regionalpolitiskt åtgärdspaket. Det blev inte så lyckat. Tanken var god, men det fungerade inte så bra. Ett av problemen var att regeringen inte tog hänsyn till de förutsättningar som fanns i Söderhamn. Politikerna försökte kopiera en lösning som hade visat sig framgångsrik på en annan ort i Sverige. Utvecklingen fick inte ske organiskt som i Ljusdal och projektet lades ned efter ett par år. Det går inte att bara lyfta in ett koncept utifrån och tro att det ska fungera, säger Nuur. Han har också studerat ett tredje fall, hybridcaset, som bäst kan beskrivas som en blandning mellan det entreprenöriella och det policyskapade caset. Klustret, som även det ligger i Söderhamn, initierades av politiker men drivs nu av privata initiativ. Det här fallet är fortfarande i sin linda, men har ännu inte visat på någon större dynamik. Dynamik tar tid Hur gör man då om man vill skapa ett kluster? Går det över huvud taget? Cali Nuur menar att ett kluster går att skapa, medan det är svårare att tvinga fram den speciella dynamik som finns i de framgångsrika klustren. I min avhandling skiljer jag mellan kluster och klusterdynamik. Jag tycker att själva begreppet kluster är överreklamerat. Det är egentligen bara ett namn för en samling företag som väljer att förlägga sin verksamhet i närheten av varandra. Klusterdynamik däremot handlar om samverkan, relationer och förtroende och det tar tid att bygga. Det går inte att skapa från scratch, men om det finns något att bygga ifrån kan det gå. Som i exemplet Ljusdal: en driftig entreprenör la grunden till klustret, som sedan har fått ta 30 år på sig att utvecklas, konstaterar Cali Nuur. * Avhandlingen har lagts fram vid KTH Mekanismer bakom tillväxt inte universella Hur skapas tillväxt? Camilla Josephson visar i sin avhandling att mekanismerna bakom produktivitetstillväxt skiljer sig mellan olika industrier. Beroende på vad som produceras och vilken teknik som används ser tillväxtmönstren olika ut. När produktiviteten ökar växlas även tillväxten upp. Camilla Josephson har studerat produktivitetstillväxt och konjunkturväxlingar inom svensk tillverkningsindustri mellan åren 1952 och Resultaten redovisar hon i Growth and Business Cycles Swedish Manufacturing Industry som har lagts fram vid ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet. Josephson slår fast att den undersökta perioden kan delas in i tre faser var produktivitetstillväxten god, för att vid mitten av 1970-talet mattas av rejält vände utvecklingen och produktiviteten ökade igen. Enligt Camilla Josephson sammanfaller de tre faserna med politiska förändringar. Från Camilla Josephson och med 1975 började den svenska modellen upplösas, och 1992 övergav Sverige den fasta växelkursen. Detta utgjorde startskotten för fas två, respektive tre. De politiska skiftena påverkade såväl arbetsmarknaden som kapitalmarknaden, och förändrade spelplanen för tillverkningssektorn. Bland annat innebar politikskiftena att alternativkostnaden för att investera i olika typer av tillväxtmekanismer ändrades. Josephson menar att ackumulering av kunskap är den viktigaste faktorn för produktivitetstillväxt. I vissa företag är gammal kunskap om olika tillverkningsmetoder mycket värdefull. I andra företag är det avgörande att via forskning och utveckling finna ny kunskap. Författaren konstaterar vidare att produktivitetstillväxt och konjunkturer bör betraktas som två separata, men ömsesidigt beroende, faktorer. Ett företags resurser är alltid begränsade, och när det investerar i en typ av tillväxtmekanism sker det på bekostnad av till exempel investeringar i andra typer av kunskap. Alternativkostnaden styr vilken investering som väljs, och alternativkostnaden bestäms av den förda politiken. Text: Åse Karlén 4 ENTRÉ #

5 Barfotaprofessor med blick för småföretag Att professor Dick Ramström var en av de verkligt stora inom småföretagsforskningen i Sverige står utom allt tvivel. När forskningen fortfarande uteslutande handlade om stora företag, uppmärksammade han de små ett arv som i högsta grad lever kvar i dag. Sveriges store pionjär inom forskning om småföretagande och entreprenörskap har avlidit. Som nybliven ung professor i företagsekonomi vid Umeå universitet var Dick Ramström den som satte småföretagsforskningsbollen i rullning i slutet av talet. När han lämnade Norrland för Uppsala i mitten av 1970-talet hade bollen hunnit en bra bit på väg, mycket tack vare hans eget engagemang. Bengt Johannisson är en av de fyra unga forskare som Ramström tog under sina vingar under den första tiden i Umeå. Med Dick kom meningen med det akademiska livet. Det fanns nästan inget sådant i Umeå innan han kom dit, det var ett helt nytt universitet. Med honom kom någon som tog ansvar för att skapa en forskarmiljö, säger Bengt Johannisson, i dag professor vid Växjö universitet. Dick ledde genom att skapa en miljö där vi stöttade varandra. Han skapade relationer, bland annat genom att se till att den sociala miljön var bra. Det var tydligt att det var vi tillsammans, samtidigt som det fanns en tävlingsanda i en positiv bemärkelse. Det var inget direkt ledarskap, han ledde snarare genom att visa förtroende. Fot i akademin Efter åren i Uppsala lämnade Ramström officiellt akademin för att ägna sig åt konsultverksamhet. Men han stod alltid kvar med ena foten i det akademiska. Dick personifierar brobyggandet mellan akademi och samhälle. Man får en känsla av att han ägnade sitt liv åt att lyfta fram vikten av små företag. Han framhöll alltid de här företagens betydelse, medan många andra ansåg att det bara är en tillfällighet att det finns småföretag i mellanrummet mellan de stora, säger Johannisson. Leif Lindmark är en annan av Ramströms tidiga adepter. I dag är han professor vid Handelshögskolan i Stockholm. Han menar att Ramströms stora bidrag var uppbyggnaden av den företagsekonomiska institutionen i Umeå och just införandet av småföretagsforskningen i Sverige. Foto: Johanna Hanno Dick Ramström Dick såg det andra inte såg. Det som dominerade då var forskning om stora företag och planerade verksamheter, men det fanns något under ytan något som Dick uppmärksammade. Eller om man pratar i entreprenöriella termer: han såg en möjlighet och exploaterade den. Anledningen till att det blev just småföretag var nog en kombination av den miljö vi befann oss i, och att Dick var lite rastlös. Universitetet i Umeå präglades av nybyggaranda. Det var en ung miljö med stor energi och vilja. Det var kul att jobba och till det bidrog Dick i högsta grad med sin personlighet. Samtidigt pågick en diskussion om regional utveckling, och miljön i norra Sverige var sådan att småföretagande passade in. Det här kokade ihop till något som senare fick starkt fäste i hela Sverige. Lindmark menar att Ramströms arv i dag återfinns i forskningsmiljöer över hela landet. Det forskas om småföretagande och entreprenörskap på snart nog alla universitet och högskolor, något som vi till stor del kan tacka Dicks blick för. Att se något annat än det som synes ske var en av Dicks viktigaste egenskaper. En annan viktig egenskap var att ifrågasätta. En sak jag verkligen lärde mig i Umeå var att ifrågasätta existerande sanningar, säger Leif Lindmark. Inspirerande och marknära Dick Ramström var också en uppskattad lärare. Carin Holmquist, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, hade honom på c-kursen i företagsekonomi. Som lärare var han mycket okonventionell och rolig, jag gillade honom jättemycket. Han uppfyllde verkligen bilden av en forskare lite tankspridd och ganska yvig under sina föreläsningar, säger Carin Holmquist. Jag var ung då och Dick blev som ett slags ställföreträdande pappafigur för mig. Han trodde på mig från början och frågade redan vid vårt första möte om jag inte funderade på att bli professor. Det var väldigt ovanligt då att en manlig professor sa till en ung kvinna att hon borde bli professor. Och Holmquist menar att Ramströms stora bidrag just var att inspirera och göra forskningen till något roligt som fler ville hålla på med. Han var intresserad av kunskap för kunskapens egen skull. Han hade alltid barnets öga och hans öppenhet och nyfikenhet är en anledning till att många han hade kontakt med fortsatte att forska och blev duktiga på det. Han har fostrat en hel generation med duktiga samhällsvetenskapliga forskare. Dick Ramström myntade begreppet barfotaekonomer som handlade om att utbilda ekonomer som kunde och ville gå ut i verkligheten. Det bidrog också till att göra de små företagen mindre rädda för akademiker. Själv var Dick världens förste barfotaprofessor. Han var nästan aldrig på kontoret, utan alltid ute bland folk. Han var väldigt marknära och hade alltid ögat på praktiken. Han frågade sig ständigt vad vi forskare kan göra för att samhället ska bli bättre, säger Carin Holmquist. ENTRÉ #

6 Alla anställda bidrar till innovationer i företaget Oavsett position i företaget eller organisationen, så bidrar alla medarbetare till innovationer och innovationsprocesser. Uppmuntran och självbestämmande ökar de anställdas innovationsbeteende. Företag som aktivt efterfrågar initiativ till innovationer från sin personal och dessutom har medarbetare som vill utvecklas genom att prova nya idéer, har bäst möjlighet att få innovativa anställda och därmed förbättra verksamheten. Det visar ekonomie doktor Björn Willy Åmo i sin avhandling Employee Innovation Behavior, framlagd vid Handelshögskolan i Bodö, Norge. Med avhandlingen vill han öka kunskapen om anställdas innovationsbeteenden. Han undersöker också sambanden mellan organisatorisk hierarki, avsiktsförklaringar, arbetsgruppers beteende och anställdas innovationsbeteende. Åmo introducerar ett nytt begrepp Employee Innovation Behavior den anställdes benägenhet att utveckla nya produkter, nya marknader eller förbättra affärsrutiner i den organisation där vederbörande är anställd. Vilja att lära Både organisationen och de anställdas personliga egenskaper avgör om de väljer att medverka i företagets innovationsprocesser. Ett viktigt personlighetsdrag är proaktivitet en önskan om att förändra saker och en tro att man kan förändra och påverka omgivningen i den riktning man tycker är bra, säger Björn Willy Åmo. Björn Willy Åmo Andra relevanta egenskaper är viljan att lära sig nya saker och prova nya idéer. Även företagsledningen har inverkan på om de anställda medverkar till innovationer på arbetsplatsen. Om företagsledningen vill motivera sina anställda att bli mer innovativa så behöver de kommunicera att de gärna vill ha sådana initiativ, säga vilken typ av initiativ de önskar och se till att det finns utrymme för att lära sig och utvecklas inom ramen för arbetet. Björn Willy Åmo föreslår att företaget kan ge de anställda utvecklande utmaningar att lösa, där inte alla handlingar och resultat är färdigdefinierade. Då ökar automatiskt innovationsbenägenheten. Åmo har bland annat undersökt anställdas innovationsbeteende inom sjukvården. Han fann att anställda på alla nivåer bidrar till innovationer. Han upptäckte också att den anställdes position i hierarkin spelar stor roll när det handlar om att ta till sig nya beteenden eller direktiv. Ju högre upp i organisationen du är anställd, desto mer lyssnar du på chefen och desto mindre betydelse har dina kollegor, säger han. Jantelagen påverkar Längre ner i organisationen har chefen mindre inflytande och informella ledare spelar en större roll. Jantelagen påverkar också de flesta gör som sina kollegor och vill ogärna sticka ut från gruppen. För att öka initiativet till innovationer från de som är lägre ner i organisationen måste denna önskan därför förankras bland de informella ledarna. Så länge det är gängse kultur i gruppen att inte ta initiativ till innovationer, räcker det inte med att chefen säger till. Björn Willy Åmo menar att det viktigaste bidraget med hans avhandling är att utmana tanken om så kallat corporate entrepreneurship att företaget initierar innovation. Det handlar lika mycket om intraprenörskap att anställda själva tar initiativet. De anställda bidrar gärna i denna process och det som faktiskt sker är en blandning av corporate entrepreneurship och intraprenörskap. Alla har något att bidra med, men det innebär inte att alla idéer håller hela vägen. Därför tror jag att en klar och tydlig strategi är väldigt viktig, samtidigt som man ger klara, yttre ramar för personliga initiativ, säger Åmo. Text: Maria M Sjöberg Småföretag kan tjäna på allians Entreprenörskap är så mycket mer än bara nya produkter. För att lyckas måste företagaren mobilisera resurser, förtjäna legitimitet och skapa engagemang, menar Björn Remneland. Björn Remneland Björn remneland, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har följt ett projekt som syftar till att stärka konkurrenskraften hos små och medelstora företag i västsverige. Resultaten redovisar han i licentiatuppsatsen Involvement Work in the Making A Study of an Innovation System initiative. Projektet kallades till en början Ökad Offertkraft, men blev senare till Kompetensarena Väst. Idén med projektet var att underlätta för mindre företag i västra Sverige att vinna stora order. Skapandet av en gemensam plattform skulle tillåta dem att kombinera sina resurser, och därigenom kunna leverera det som storföretagen efterfrågade. Men frågan är: Hur utvecklar man en sådan arena i praktiken? Utifrån femton intervjuer med en av projektledarna målar Remneland upp en bild av projektets framsteg och bakslag från september 2003 till februari I sin analys finner han fyra dilemman som projektledarna måste tampas med. De måste för det första balansera sina egna intressen med de allierade småföretagarnas skilda önskemål. För de andra måste de finna en balans mellan den egna kontrollen och småföretagarnas engagemang. Det tredje dilemmat handlar om att marknadsföra projektet, utan att samtidigt skapa orimligt höga förväntningar. Slutligen identifierar Björn Remneland ett fjärde dilemma i att timingen är avgörande, men att tiden och mycket annat ligger utanför projektledarnas kontroll. Text: Åse Karlén 6 ENTRÉ #

7 Vetenskaplig produktion på högvarv inom CESIS CESIS har nu funnits i snart två år. Forskningscentrumet, som är ett samarbete mellan KTH och Internationella Handelshögskolan i Jönköping, har under sin levnadstid producerat en ansenlig mängd vetenskapliga artiklar. En magisterutbildning har nyligen startats och en forskarutbildning är på gång. Ett av målen med cesis är att den tekniska forskningen ska genomsyras av entreprenörskap att det ska finnas en kommersiell tanke bakom all tillämpad forskning. Hans Lööf, som är docent och forskningssamordnare på cesis, menar att placeringen vid en teknisk högskola erbjuder speciella möjligheter. Att ha den tekniska utvecklingen på så nära håll är mycket värdefullt. Många inom cesis är ekonomer, och den här korsbefruktningen är spännande. Vi har en viktig roll i att kombinera den tekniska utvecklingen med den ekonomiska. Att det uppstår intressant forskning i den här typen av miljö finns det klara belägg för det är bara att titta utomlands, exempelvis på mit, säger Hans Lööf. Tradition och förnyelse Ett annat mål inom cesis är att bidra till ett ökat samarbete mellan universitet och näringsliv. Det är också ett av de områden som centrumet bedriver forskning inom. Jag trodde att det här skulle vara ganska väl kartlagt, men det är det faktiskt inte. Vi har på ett mer systematiskt sätt analyserat detta och här tror jag att vi kommer att kunna bidra med mycket ny kunskap. Vi har till exempel hittat ny empiri som ingen har analyserat tidigare. Ytterligare en aspekt som bidrar till cesis dynamiska forskningsmiljö är att grundarskolorna är så olika. kth är ett gammalt anrikt lärosäte som traditionellt har inriktat sig mer mot storföretagen medan Internationella Handelshögskolan i Jönköping är en ny högskola med en stark entreprenöriell identitet. Avståndet härifrån till Jönköping blir allt kortare. Vi har lärare från Internationella Handelshögskolan som undervisar här i Stockholm och studenter som rör sig mellan skolorna. Vi forskare skriver också allt fler artiklar tillsammans över lärosätesgränserna. Det här är en utveckling som troligen inte hade uppstått om inte cesis hade funnits, konstaterar Hans Lööf. På längre sikt hoppas vi även på att bli en viktig nod i en global forskningsmiljö om innovationsfrågor. Vi har en bit kvar dit, men vi är på god väg och vi har haft en bra utveckling under de två år vi har funnits. Ett sätt att nå upp i hög internationell klass är genom publicering och produktion av vetenskapliga artiklar. På det området har man lyckats bra anser Börje Johansson, professor och föreståndare för cesis. Ett av våra mer handfasta mål är att ha en hög produktion av vetenskapliga artiklar. Nu Börje Johansson Hans Lööf är vi på god väg mot 50 working papers det är en mycket stor framgång när det gäller produktion för vetenskapssamhället. Vi har också producerat ett antal rapporter till det bredare samhället, på uppdrag av till exempel Business Region Göteborg, itps och Ratio, säger Börje Johansson. Internationell attraktionskraft Att hålla en hög internationell profil ökar också attraktionskraften bland både studenter och doktorander. Hösten 2005 startade cesis magisterprogrammet Master Programme in Economics of Innovation and Growth. För närvarande har vi ett 30-tal studenter, de flesta från utlandet. Än så länge är utbildningen tre terminer lång, men från och med 2007 hoppas vi att den i enlighet med Bolognaprocessen övergår till fyra terminer. Magisterutbildningen har även lagt grunden för utvecklingen av en doktorandutbildning som enligt planerna ska dra igång under Aktuellt på CIND Aktuellt på CIRCLE Aktuellt på RIDE The Image of the City Urban Branding as Constructed Capabilities in Nordic City Regions är titeln på ett nytt forskningsprojekt vid CIND. Syftet är att studera olika städers marknadsförings- och varumärkesstrategier. Vilken komparativ fördel kan dessa strategier ge i en global ekonomi? Andra frågeställningar som kommer att adresseras inom ramarna för projektet är: Hur har städer med ett välkänt och konsekvent varumärke lyckats i sin marknadsföring? Hur påverkar ett (om)skapande av en stads image den urbana miljön? Projektledare är Dominic Power. Andra CIND-relaterade forskare som är knutna till projektet är Johan Jansson och Markus Bugge. Aktuellt från CIND är också att Mats Forsgren och Ulf Holm, tillsammans med Jan Johanson, har gett ut boken Managing The Embedded Multinational A Business Network View. För mer info: CIRCLE-forskarna Bjørn Asheim och Lars Coenen har skrivit artikeln Knowledge Bases and Regional Innovation Systems: Comparing Nordic Clusters (Research Policy, nr 8, vol 34, 2005). Författarna menar att regionala innovationssystem och kluster måste analyseras i ljuset av den kunskapsbas de bygger på. Innovationsprocessen i ett företag, och i en region, präglas nämligen starkt av den kunskap man tar utgångspunkt i. En följd av detta är bland annat att kluster och innovationssystem bör behandlas som olika, men nära angränsande koncept. Det här har också policyimplikationer i form av att beslutsfattarna måste ta hänsyn till kunskapsskillnaderna när de utformar politiken. En annan CIRCLE-nyhet är att centrumet har fått igång sin serie med working papers. Artiklarna kan hämtas kostnadsfritt från CIRCLEs webbplats. För mer info: RIDE har nyligen initierat nätverket Management and Economics of ICT. ICT-Nätverket syftar till att främja internationell forskning om ICT (informations- och kommunikationsteknologi) i dialog med näringsliv och policymakare. Initialt kommer nätverket att arbeta med nordiska och internationella workshops och konferenser, och drivas av Sven Lindmark och Erik Bohlin, RIDE och avdelningarna för Innovationsteknik respektive Teknik & samhälle vid Chalmers. RIDEs referensgrupp har fått en ny ledamot: Andrew Davies, Principal Research Fellow vid Innovation Studies Centre, Tanaka Business School, Imperial College London. Han intresserar sig främst för innovationsmanagement, med fokus på exempelvis projektbaserade organisationer och tjänsteföretag. För närvarande innehar han en IBM Faculty Award för forskning om tjänsteinnovationer. För mer info: ENTRÉ #

8 Entreprenörskap i skolan Entreprenörskapet tränger sig allt djupare in i utbildningssystemet. Merparten av landets universitet och högskolor har sedan flera år tillbaka kurser eller program med inriktning mot entreprenörskap eller närliggande områden. Gymnasiet och grundskolan ligger hack i häl. Och många andra offentliga och privata initiativ drar sitt strå till stacken. Målet är att göra Sverige mer entreprenöriellt. Men hur ser satsningarna ut i praktiken, och vart leder de? Entreprenörskapsutbildning det gäller livet! Vi måste satsa på entreprenörskapet! Småföretagandet ska rädda Sverige! Vi måste få fram fler entreprenörer och fler innovationer! Utropen känns igen från den dagliga mediefloden och svaren på hur vi ska nå resultat handlar inte sällan om de unga och hur de ska bli mer entreprenöriella. Entreprenörskapet ska in i utbildningarna och ner i åldrarna. Och satsningarna för att nå målen är många både inom och utom skolans väggar. eu rekommenderar att entreprenörskap ska bli ett obligatoriskt ämne på universiteten. Nutek har ett nationellt program som riktar sig mot såväl gymnasiet och högskolan, som mot organisationer utanför skolan. Skolverket håller på att utarbeta en ny gymnasieplan där entreprenörskap ingår som eget ämne och som perspektiv som ska genomsyra hela gymnasieskolan. Tanken är att undervisningen inom alla ämnen ska bli mer entreprenöriell. Utanför, men i nära samarbete med skolan finns Drivhuset, Open for Business, Sife, Snilleblixtarna, Ung företagsamhet, Venture Cup och många andra nationella och regionala satsningar med det övergripande syftet att Sverige ska bli mer entreprenöriellt. Men vet vi egentligen om alla de här satsningarna verkligen leder någonstans? En grundläggande, och hårt debatterad, följdfråga blir: går det över huvud taget att utbilda entreprenörer? Är de utbildningssatsningar som görs värda resurserna? Svaren blir givetvis olika beroende på vem som tillfrågas, men de flesta som har forskat på området, och även har praktisk lärarerfarenhet, verkar överens om en sak: Om vi ska satsa på det här krävs något extra, något utanför ramarna för det etablerade utbildningsväsendet. Oklar effekt Professor Björn Bjerke vid Malmö högskola har ägnat sig åt entreprenörskap i över 20 år och även startat en magisterutbildning inom ämnet. Det finns en mängd olika entreprenörskaps- och småföretagsutbildningar i dag. I usa fanns det 16 utbildningar för 20 år sedan, nu finns det över Enligt Dagens Industri 11 april 2005 finns det entreprenörskapsutbildningar om minst ett år vid åtminstone åtta olika universitet och högskolor i Sverige. Det finns också cirka 25 längre utbildningsprogram som innehåller entreprenörskap men som inte har det som huvudsaklig inriktning. Sverige har alltså förhållandevis lika många utbildningar som usa, men vi är inte i närheten av att vara lika entreprenöriella. Och Italien, som är väldigt bra på entreprenörskap i praktiken, har nästan inga utbildningar inom området, säger Björn Bjerke. Så man kan verkligen fråga sig vad de här utbildningarna egentligen har för effekt. Men jag är optimist! Vi har fortfarande inte hållit på så länge, bara ungefär sju-åtta år, och ännu kortare tid på gymnasiet. Enligt Bjerke finns det ett antal olika upplägg att välja mellan när det gäller entreprenörskapsutbildningar. Ett första val som bör göras är om utbildningen ska vara om, för eller i entreprenörskap. Om innebär främst en teoretisk kurs där man intresserar sig för vad ämnet handlar om. I är ofta en ganska praktisk kurs för personer som redan är inne i entreprenörskapsprocessen, men lite osäkra på hur de ska ta nästa steg. För är en kurs som främjar entreprenöriellt beteende och försöker göra folk till entreprenörer. Utbildningar om och i entreprenörskap riktar sig främst mot hjärnan och här har läroböcker och mer traditionell undervisning kvar sin relevans. För att utbilda för entreprenörskap däremot, måste fler kroppsdelar än hjärnan involveras även hjärta och mage bör finnas med i ekvationen. Pedagogiken måste få färgas av vad vi vill uppnå med utbildningen och av hur målgruppen ser ut. Att utbilda i och om entreprenörskap går absolut. Men när det gäller för vill jag inte använda ordet utbildning. Entreprenörskap är ett förhållningssätt det viktigaste är inte kunskap eller färdigheter det viktigaste 8 ENTRÉ #

9 Björn Bjerke Daniel Hjorth Gudrun Svedberg är att ha rätt attityder. De här attityderna kan inte läras ut, möjligen kan man försöka fostra dem. En entreprenör måste enligt Bjerke främst ha tre attityder: de måste förstå att det finns problem, de måste se att det finns många intressanta lösningar på dessa problem och de måste ha det personliga engagemanget att vilja göra något åt problemen. Dynamiska grupper Tanken med det magisterprogram som han har startat, först vid Stockholms universitet och nu också vid Malmö högskola, är just att fostra de här attityderna. Genom att ha en dynamisk gruppsammansättning fostras problemidentifiering och problemlösning. Olika typer av kunskap gör gruppen mer innovativ, och därför är det inte bara ekonomistudenter som har rätt att söka till kursen. Entreprenörskap tillhör inte ekonomi, det tillhör samhället. Om alla i en grupp kommer från samma bakgrund blir det ingen dialog, de kommer bara att bekräfta varandra. I en blandad grupp uppstår däremot en positiv dynamik. Ett sätt att fostra den tredje attityden det personliga engagemanget är att bjuda in intressanta gästföreläsare som fungerar som förebilder och inspiratörer. Bjerke poängterar att det inte behöver vara superentreprenörer som Ingvar Kamprad, utan kanske hellre en till synes misslyckad person som gör bort sig inför klassen. En Ingvar Kamprad framstår som en ouppnåelig förebild, medan en vanligare person snarare ger tankar som: kan hon eller han så kan jag. Den här typen av utbildning måste innehålla förutsättningar för att bredda sitt nätverk, både inom och utanför skolans värld. Det viktigaste annars är att lära genom att göra till exempel genom att verkligen starta ett företag. I min magisterutbildning kan studenterna välja att göra det som sitt projektarbete, säger Björn Bjerke. Det blir allt vanligare att entreprenörskapskurser riktar sig mot en större skara än bara mot studenter inom företagsekonomi. Men så har det inte alltid sett ut. Det berättar Daniel Hjorth som är knuten till Esbri och docent vid Malmö och Växjö universitet. Första generationens entreprenörskapsutbildningar, ungefär mellan 1985 och 1995, handlade om entreprenörskapets hela problemområde. En stor del av kunskapen importerades från ämnen som nationalekonomi, sociologi och psykologi. Man försökte få grepp om vad entreprenörskap är och de flesta kurserna var fempoängs fördjupningskurser i småföretagande och entreprenörskap på civilekonomutbildningar, säger Daniel Hjorth. Nästa generation, som vi håller på att lämna i dag, inleddes ungefär Här kommer den kraftiga tillväxten i utbildningsfloran i takt med att forskningen inom fältet ökar. Olika aspekter inom entreprenörskapsområdet blir föremål för såväl forskning som utbildning. Kurserna blir också längre och hela program, som till exempel i Jönköping och Växjö, växer fram. Ämnet stabiliseras och börjar få en egen röst. Nu är vi på väg mot fas tre, där entreprenörskap blir ett helt självständigt område. Ämnet nöjer sig inte längre med att finputsa olika teman inom företagsekonomin, utan har trätt in i en egen parallell värld. Samtidigt som entreprenörskap har blivit mer självständigt, har också dialogen med andra ämnen återupptagits, men den här gången i tvåvägskommunikation. Jag tycker att det är bra, entreprenörskap har inte sin självklara hemvist inom företagsekonomin. Det finns ett behov av entreprenörskap även inom andra ämnen. Med förnyat självförtroende och bredare kunskapsbas kan nu entreprenörskap initiera och återuppta nya lärande dialoger med ämnen som antropologin, filosofin, litteraturvetenskapen, såväl som med sociologin och nya delar av företagsekonomin. Det här tror jag att vi kommer se mer av i framtiden, frågan är hur långt det kommer att gå. Många ser det här som en ekonomisering av utbildningssystemet, men för mig handlar entreprenörskap snarare om livet och om skapande, än om ekonomi, säger Hjorth. Demokratisera kreativiteten Han menar att utbildning inom entreprenörskap är ett sätt att utrusta samhällsmedborgare med verktyg för att förstå världen. Entreprenörskapet kan också spela en roll i att demokratisera kreativiteten, ett område som konstskolor och reklamutbildningar länge haft ensamrätt till. Den traditionella studentrollen utgör ett problem i entreprenörskapsutbildningar. Den är inte direkt förknippad med kreativitet och skapelse. På mina kurser jobbar jag mycket med att förändra studenternas självbild, att övertyga dem om att de också är kreativa och skapande varelser. Jag försöker locka till, och uppmuntra alla försök till, skapelse. Sedan gäller det också att sätta igång själva skapelseprocessen, genom till exempel case eller verkliga projekt. Det är processen som är avgörande här. Poängen är att göra fler till författare av sina livstexter. Entreprenörskaps-kunskap leks och experimenteras fram. En svårighet med den här typen av utbildningar är att de är resurskrävande, och de resurserna finns sällan på skolorna. Men Daniel Hjorth ser detta som både en möjlighet och ett problem. En möjlighet för att skapandet av själva kursen blir en entreprenöriell handling i sig, och det kan man peka på i sin undervisning. Ett problem för att det sänker tempot i utbildningarna och hindrar folk från att få läsa dem. Det problembaserade lärandet och leken är väsentliga i de här kurserna, men få lärosäten har tagit det till sig. Budgetmässigt utformas kurserna på samma sätt som traditionella kurser. Ett sätt att förändra detta är att börja se entreprenörskap som ett experimentellt ämne som kemi eller fysik. De har en mycket större studentbudget än vi. Vi behöver inga dyra mikroskop eller apparater, men vi har ett stort behov av att experimentera ändå, med exempelvis projektföretag, konstnärer, spel och simuleringar. Entreprenören behöver sin lekplats ungefär som kemisten behöver sitt laboratorium. Mer inflytande Forskningscentrum Företagsamt lärande vid Umeå universitet är en del av Prio 1, en satsning för att öka företagsamheten inom Västerbottens län. Inom centrumet bedrivs forskning, kompetensutveckling och utvärdering av de företagsamhetssatsningar som görs i länet. Centrumet tar också fram utbildningsmaterial som riktar sig till skolledare, lärare och elever. Gudrun Svedberg är doktorand i pedagogiskt arbete och verksam inom Företagsamt lärande. Vi jobbar på att få in våra kurser som en del av lärarutbildningens centrala kunskapsområden. Vår verksamhet handlar i första hand om att själva lärandet ska vara företagsamt, vilket nödvändigtvis inte behöver betyda att eleverna ska få konkreta kunskaper i företagande, säger Gudrun Svedberg. I sitt avhandlingsarbete undersöker hon vad som händer i gymnasieskolan när undervisningen blir mer företagsam. Hon menar att företagsamt eller entreprenöriellt lärande kan innebära flera saker. Det kan till exempel handla om att eleverna får större inflytande och att en del av initiativen flyttas från lärarna till eleverna. Problembaserat lärande, casemetodik och projektarbete är vanliga arbetssätt som används. Fortsättning på nästa sida > ENTRÉ #

10 Entreprenörskap i skolan > Fortsättning från föregående sida I en pilotstudie har hon intervjuat nio lärare och 20 elever om deras syn på den här typen av undervisning. Lärarna upplevde ökad motivation hos både eleverna och dem själva. Eleverna menade att det kändes som att de lärde sig något de verkligen hade användning för, till skillnad mot när de bara läser böcker. I sin huvudstudie undersöker Svedberg hur företagsamt lärande kan omsättas i gymnasieskolan utifrån lokala förutsättningar. En av de två skolor som ingår i undersökningen kallar hon för uppdragsskolan. De bygger sin undervisning utifrån skarpa uppdrag. En viktig del i det är att eleverna har någon att redovisa sina uppdrag för. Målen för de olika kurserna läggs in i uppdragen och varje uppdrag kan innehålla mål från fyra, fem olika kurser. Sedan skolan införde den här typen av undervisning har elevernas motivation ökat, och de visar även bättre resultat. Skolan har nära samarbete med närsamhället och hämtar en stor del av sin kunskap från till exempel näringslivet och entreprenörer, säger hon. Svedberg studerar inte enbart hur undervisningen organiseras och genomförs på de båda skolorna. Hon är även intresserad av hur elevernas lärprocesser utvecklas och vad som driver dessa framåt. Här har hon funnit intressanta skillnader i elevernas interaktion och samarbete. På de gymnasieprogram jag valt att studera har företagsamt lärande gett avtryck på fler ställen än i bara en specifik kurs. Och det är precis det som är intressant när företagsamheten blir ett perspektiv som genomsyrar hela undervisningen. Det här ligger också i linje med Skolverkets tankar med den nya gymnasieskolan 07, där entreprenörskap ska bli både ett eget ämne och ett perspektiv. Men Gudrun Svedberg är skeptisk till om det här är rätt taktik. Jag tror att det kan bli risk för hopblandning när de använder samma ord för vad som egentligen är två olika saker. Dels handlar det om perspektivet entreprenörskap som är ett förhållningssätt till hur undervisningen bedrivs, dels handlar det om entreprenörskap som ämne, alltså mera specifika kunskaper i företagande. De här definitionerna motsätter inte varandra de ligger snarare i linje med varandra men det är ett problem att vi ofta pratar om olika saker när vi pratar om entreprenörskap. Alla tar inte emot det här med öppna armar, det är fortfarande lite kontroversiellt. Det tror jag hänger ihop med hur begreppet tolkas. Så småningom kommer vi nog att se entreprenörskap som ett förhållningssätt. Entreprenörskap har inte med företagsekonomi att göra, det har med människosyn att göra, säger Svedberg. Genomgripande förändring måste till I forskningsprojektet Lärande för Företagsamhet på Mittuniversitetet i Härnösand har en grupp forskare på institutionen för utbildningsvetenskap studerat Open for Business i Västernorrland. Syftet med projektet är att belysa utvecklingen av barns och ungdomars lärandestrategier. Open for business (ofb) har sitt ursprung i Kanada där organisationen ceed, Centre for Entrepreneurship Education and Development, har bedrivit verksamhet sedan Syftet är att stimulera unga människor att starta eget eller att vara företagsamma som anställda. I Sverige har ofb funnits sedan hösten Kärnan i Open for Business verksamhet är lokala kontor sajter som fungerar som mötesplatser för ungdomar med möjlighet att lära genom att göra. Här erbjuds rådgivning av unga inspiratörer och workshops i entreprenörskap. Ett exempel är aktiviteten Företagare för en dag, där ungdomar får prova att starta, driva och avveckla ett företag under en dag. ofb är ett helt koncept med en anpassad pedagogik för ungdomar. Rådgivarna åker även ut i skolor och arbetar aktivt för att få unga att se möjligheterna med eget företagande. Forskarna i projektet Lärande för Företagsamhet har bland annat gjort en enkätundersökning på högstadiet i Kramfors respektive Örnsköldsvik. Forskningsresultaten håller för tillfället på att sammanställas. Redan nu finns dock resultat som visar att 70 procent av de tillfrågade eleverna i Kramfors upplevde att de hade lärt sig hur man startar ett företag, och nästan alla tyckte att ofb:s verksamhet var inspirerande. Anders Olofsson, som leder studien, berättar hur de på en skola, med insatser från ofb, jobbade med entreprenörskap från idé till företag. Eleverna tillverkade en talarstol och fick snurr på det där under ett par, tre år. De har alltså gått från att lära sig om företag, till att starta företag och sälja sin produkt det är ju inte så vanligt, säger Anders Olofsson, lektor i pedagogik på Mittuniversitetet. Men han kan inte fastslå att ofb har haft någon specifik inverkan på ungas benägenhet att starta företag, även om verksamheten är uppskattad. Det är svårt att peka ut att en enskild insats leder till lärande, framförallt i någon varaktig mening många faktorer samverkar. Ju fler aktiviteter som bejakar den här typen av värderingsförändringar, desto större sannolikhet att du får någon form av ökat intresse av att driva företag. Carina Holmgren, även hon universitetslektor i pedagogik, är en annan av forskarna i projektet. Det är intressant att studera ett sådant här fenomen eftersom det är ett helt koncept där man försökt skapa en ny typ av utbildningsinstitution, alltså någonting som ska bli varaktigt. De har sitt eget stuk på lokalerna, de har bestämt innehållet och arbetsmetoderna, de har en internutbildning för dem som ska verka i utbildningen det är egentligen en ny typ av skola, säger hon. När nu nationella riktlinjer ska dras förefaller det viktigt att lära av de existerande system och lyckade projekt som finns och sedan skapa långsiktiga strukturer för lärande och entreprenörskap i skolan. Många av de saker som gjorts hittills har ju varit av projektkaraktär, som står och faller med enskilda individer. I litteraturen är de flesta överens om att det här bör regleras i läroplanen. Lärare måste fortbildas och det måste till undervisningsmaterial en ganska genomgripande förändring, säger Holmgren. Text: Maria M Sjöberg FÖR MER INFO För litteraturtips om entreprenörskap i skolan, besök: 10 ENTRÉ #

11 Mer dynamisk entreprenör träder fram Den traditionella bilden av entreprenören präglas ofta av vilka egenskaper hon eller han har. För att öka förståelsen för entreprenörers problem och utmaningar efterlyser Henrik Berglund en mer dynamisk bild. Han menar att entreprenörernas handlingar kan hjälpa oss att förstå den värld de verkar i. Henrik berglund har lagt fram sin avhandling Toward a Theory of Entrepreneurial Action Exploring Risk, Opportunity and Self in Technology Entrepreneurship vid Chalmers tekniska högskola. I den har han på mikronivå studerat vad som motiverar entreprenörers handlande. Han har försökt fånga entreprenörernas egna erfarenheter och förstå deras agerande utifrån deras egen livsvärld. Den bild av entreprenören som träder fram ger delvis nya svar på många gamla frågor. En vanlig fråga är till exempel om möjligheter och risker finns av sig själva där ute, eller om de skapas av entreprenörerna. Jag hävdar att denna fråga är ganska ointressant. Mer intressant är i stället att titta på hur entreprenörers mångfacetterade, och ofta motstridiga, uppfattningar av risker och möjligheter påverkar deras handlande, säger teknologie doktor Henrik Berglund. Även den gamla frågan Vem är entreprenören?, ges ett nytt och mer nyanserat svar. Tidigare forskning besvarade gärna frågan Henrik Berglund genom att ge entreprenören vissa personlighetsdrag, eller på senare år genom att identifiera specifika kognitiva mekanismer. Jag lutar mig mot en mer sociologiskt influerad tradition där självet ses som en framväxande mix av subjektiv identitet och internaliserade roller, som också förändras genom handlingar och erfarenheter. Motsägelsefull typ Berglunds diskussion kretsar bland annat kring tre viktiga spänningar som präglar entreprenörernas agerande. Den första handlar om vad som driver en entreprenör är det personligt engagemang eller rationell analys? Entreprenörer är ofta väldigt engagerade i sina projekt. Detta engagemang bottnar i existentiella och sociala faktorer som att entreprenören strävar efter att upprätthålla en mångfacetterad självbild inför såväl sig själv, som inför familj och andra viktiga grupper. Detta engagemang måste dock balanseras mot en mer sansad analys. Den andra avvägningen gäller entreprenörens behov av självbestämmande kontra kravet på öppenhet gentemot externa aktörer. Även kortsiktig flexibilitet måste vägas mot behovet av långsiktiga mål. Kortsiktighet är ofta nödvändigt, inte minst på grund av osäkerhet och pengabrist, men någon form av långsiktighet krävs också för att nå en känsla av stabilitet och kontinuitet. Förstå individen Henrik Berglund slår dock fast att eftersom studien inte sträcker sig över en längre tid, går det inte att dra några enkla normativa slutsatser från resultaten. Vad han i stället lägger fram är en ny ram för förståelse av entreprenören som aktör och individ. Hans förhoppning är att studien ska nyansera synen på de problem och utmaningar som entreprenörer ställs inför. En viktig slutsats är att entreprenörers upplevelse av exempelvis risker och möjligheter påverkar deras handlande. Framtida forskning bör kanske därför fästa större vikt vid entreprenörens subjektiva upplevelser och mindre vid olika kognitiva mekanismer. Det gäller att inte bara kategorisera entreprenören, utan att också förstå individen, konstaterar Henrik Berglund. Text: Pablo Lizama Farias Avknoppningar betydelsefulla för nyföretagandet Ofta antas etablerade företag stå för stabilitet, medan nya företag bidrar med radikala innovationer. Avknoppningar skulle kunna sägas vara det bästa av två världar. Martin Wallin har granskat fenomenet. Ett företag som knoppas av bygger på resurser från en redan etablerad verksamhet. Samtidigt drivs avknoppningen också av en innovation, många gånger en radikal sådan. I sin licentiatuppsats Managing sponsored spin-offs from large firms samlar Martin Wallin, Chalmers tekniska högskola, tre vetenskapliga artiklar på detta tema. Wallin anser att uppdelningen i etablerade respektive nya företag är alltför statisk, och vill därför belysa företagandet som blomstrar i mellanrummet. De nya företag som han har studerat har alla knoppats av från privata företag, och moderbolaget har haft en aktiv Martin Wallin roll i deras tillblivelse. Licentiatuppsatsens övergripande syfte är att utröna hur och varför avknoppningar sker. Den första artikeln bygger på en fallstudie av Saabs corporate venturing-verksamhet. Wallin utvecklar bland annat en modell där moderbolagets informationsövertag gentemot externa intressenter vägs mot kostnaderna för att vidareutveckla avknoppningen. Så länge avknoppningen erbjuder ekonomisk vinning är moderbolaget villigt att satsa pengar även om det ligger utanför dess kärnverksamhet. I den andra artikeln diskuterar han de finansieringsvägar som nya aktiemarknader erbjuder för avknoppningarna. Den tredje och sista artikeln handlar om avknoppningarnas betydelse för den industriella dynamiken och tillväxten. En slutsats är att avknoppade företag är mycket viktiga för nyföretagandet inom den kunskapsintensiva sektorn. Text: Åse Karlén ENTRÉ #

12 Nätverk viktiga även i koncerninkubatorer Inom entreprenörskapsforskningen antas det ofta att personliga nätverk inte har någon större betydelse för företag som etableras inom en koncerninkubator. Men Majbritt Rostgaard Evald kan i sin avhandling visa att nätverken är av stor vikt. Majbritt rostgaard evald har intresserat sig för dotterbolag som etableras inom en koncerninkubator, det vill säga en forskningsparksliknande miljö inom en existerande moderorganisation. I doktorsavhandlingen Brugen og betydningen af personlige netværk i udviklingen af højteknologiske virksomheder inden for en koncerninkubator har hon undersökt vilken betydelse personliga nätverk har för den här typen av företag. Många menar att personliga nätverk inte har någon betydelse för utvecklingen av dotterbolag inom en koncerninkubator. Jag ville undersöka om det verkligen förhåller sig på det sättet, säger ekonomie doktor Majbritt Rostgaard Evald, Syddansk Universitet. Min avhandling visar att nya högteknologiska dotterbolag inom en koncern absolut har nytta av sina personliga nätverk. Eftersom få andra inom koncernen kan något om den teknik de håller på med, blir dotterbolagen ganska isolerade. De måste därför söka resurser och information på andra håll. Kunskapen finns helt enkelt inte inom koncernen åtminstone Majbritt Rostgaard Evald inte när det handlar om tekniska frågor. Däremot kan koncerninkubatorn ofta hjälpa till med finansiella och organisatoriska frågor. Nätverkandet avtar Resultaten visar också att personliga nätverk är avgörande för politisk uppbackning och information om kunder. Även när det gäller att hitta återförsäljare i utlandet använder medarbetarna sina nätverk. Nätverken används oavsett mängden resurser som moderbolagen avsätter till dotterbolagen. Majbritt Rostgaard Evald har gjort fallstudier i fyra dotterbolag inom en dansk koncern. Det är en longitudinell studie och utvecklingen följdes upp ett och ett halvt år senare. Användningen av personliga nätverk hade då minskat. Dotterbolagen blev mer och mer isolerade, både inom koncernen och gentemot omgivningen. Personliga nätverk spelar en avgörande roll i den tidiga fasen. Senare i företagens utveckling spelar nätverken mindre roll. De som fortfarande använder sitt personliga nätverk i någon större utsträckning är cheferna de måste vara mer externt orienterade. Politik påverkar Upplägget inom den undersökta koncernen var att dotterbolagen skulle prestera på egen hand. Samarbetet mellan dem var lågt och de var rädda för att förlora sin unika ställning om verksamheten utvecklades i samverkan med andra företag inom koncernen. De blev politiskt orienterade och la hellre tid på att söka legitimitet inom koncernen än på att söka nya kunder. Koncerninkubatorkontexten påverkade alltså hur de personliga nätverken användes, och därmed också betydelsen av dem. Det är viktigt att moderbolaget är uppmärksamt på den politiska dimensionen. Dotterbolagen bli mer innovativa om de inte isoleras, utan tillåts använda sina personliga nätverk. Om de isolerar sig riskerar man att få längre utvecklingstider och mindre innovativa företag, säger Majbritt Rostgaard Evald. Norska innovationer inte som amerikanska Småföretagare förlorar på ny reform Entreprenörskap svårt i välfärdsstat Flera olika studier visar att amerikanska företags innovationskraft ökar när de utsätts för hård konkurrens från omgivande företag. Morten Huse, Donald Neubaum och Jonas Gabrielsson har genomfört en studie för att ta reda på om det förhåller sig på samma sätt även i Norge. Resultaten redovisas i artikeln Corporate Innovation and Competitive Environment (International Entrepreneurship and Management Journal, nr 1, vol 3, 2005). Författarna har undersökt 277 norska, tillverkande företag och finner att såväl miljöfaktorer som internationaliseringsaktiviteter påverkar företagens innovationsförmåga. De påpekar emellertid att man inte kan applicera de amerikanska modellerna rakt av på den norska kontexten. I Norge finns inte samma positiva samband mellan tuff konkurrens och innovationer som i USA. För mer info: Det har blivit svårare för svenska småföretagare att få banklån, och ofta måste de pantsätta sina bostäder som säkerhet. Det visar en utvärdering av förmånsrättsreformen som Lars Silver genomfört på uppdrag av ITPS. Förmånsrättsreglerna styr prioritetsordningen bland borgenärerna vid en konkurs. De ändrades 1 januari 2005 i syfte att minska antalet konkurser och öka möjligheterna att rekonstruera företag med ekonomiska problem. En mindre lyckosam konsekvens har blivit att småföretagen krävs på större säkerheter av bankerna, skriver Silver i sin underlagsrapport till ITPS. Det har därmed blivit svårare för expansionssugna företagare att låna, något som i sin tur kan hota tillväxten. Enligt Lars Silver har förmånsrättsreformen gjort staten till vinnare, och småföretagen till förlorare. För mer info: David Audretsch och Roy Thurik är redaktörer för Handbook of Entrepreneurship Policy som ges ut av förlaget Edward Elgar i början av Magnus Henrekson och Jesper Roine är två av de forskare som har bidragit till boken. Deras kapitel har titeln Promoting Entrepreneurship in the Welfare State och handlar om hur entreprenörskap påverkas av skatte- och välfärdssystem. Henrekson och Roine menar att välfärdsstaten, med sitt höga skattetryck, motverkar framväxten av en entreprenöriell kultur. I sitt kapitel diskuterar de reformer som skulle kunna öka entreprenörskapet i Sverige. Bland annat vill de se lättnader i företagsbeskattningen och minskade skyldigheter för arbetsgivare gentemot de anställda. De föreslår också att pengar frigörs ur pensionssystemet och istället investeras i entreprenöriella företag. För mer info: 12 ENTRÉ #

13 NCSB kallar efter papper Esbri arrangerar tillsammans med FSF, Forum för småföretagsforskning, den fjortonde upplagan av Nordic Conference on Small Business Research NCSB. Konferensen går av stapeln maj 2006 på Nordic Sea hotell i Stockholm. Temat för NSCB 2006 är Developing Entrepreneurship and Innovation across the Nordic and Baltic Countries. I vanlig ordning är konferensen öppen för olika typer av bidrag, även om det i år har utvecklats fem underteman. Nu finns också ett Call for Papers ute där du kan läsa mer om konferensens upplägg, underteman, priser och annat som kan vara bra att veta. Callet finns att ladda ned från webbplatsen nedan. På webbplatsen sköts även registreringen, som nu är i full gång. Antal platser är begränsat, så det är först till kvarn som gäller. Konferensen vänder sig i första hand till forskare. För mer info: Entré har en lillebror Du vet väl att Esbri även ger ut nyhetsbrevet e-entré? Det kan ses som Entrés elektroniska och mer frekventa lillebror. Nu är åldersskillnaden inte så överdrivet stor Entré går nästa år in på sitt tionde och e-entré på sitt sjätte levnadsår. I antal nummer leder e-entré stort med en utgivningstakt på tio nummer per år. Innehållet i e-entré kan vara allt från nyheter om arrangemang som Esbri anordnar, till aktuell information från forskningscentrum vid landets universitet och högskolor. Under 2005 har e-entré bland annat rapporterat om att Daniel Hjorth och Malin Tillmar fick FSFs och Nuteks pris för bästa unga forskare, om när Poh Kam Wong besökte Stockholm, om rykande färska boktips och om Esbris alltid aktuella föreläsningsserie Estrad. Läs mer om e-entré och om hur du får en kostnadsfri prenumeration på vår webbplats. För mer info: Amerikansk höst för Esbri Under hösten 2005 har Esbri förärats med flera prominenta besök från andra sidan Atlanten. Det har resulterat i ett antal intressanta och uppskattade tillställningar, bland annat The Sweden U.S. Entrepreneurial Forum Usa-hösten inleddes 2 september med ett rundabordssamtal med Bradley Knox och Nathan Berkeley från Committee on Small Business vid u.s. House of Representatives. De kom till Sverige för att utbyta erfarenheter om småföretagarpolitik. Representanter från till exempel itps, Nutek och Vinnova delade med sig av det svenska perspektivet. Höstens största evenemang till omfattningen var utan tvekan The Sweden u.s. Entrepreneurial Forum 2005, som besöktes av drygt 140 personer. Målet med forumet, som gick av stapeln 12 oktober, var att skapa möjligheter för ekonomisk utveckling genom att stimulera till tankeutbyte mellan entreprenörer, policymakare, riskkapitalister och akademiker från Sverige och usa. Talare var bland andra usa:s Sverigeambassadör Teel Bivins, statssekreterare Sven- Eric Söder, serieentreprenören Dev Ganesan, Jonathan Ortmans, chef för Public Forum Institute och Anders Harrysson, chef för Sun Microsystems i centrala och norra Europa. Forumet, som är ett årligt återkommande evenemang, arrangerades tillsammans med Näringsdepartementet och u.s. Department of Commerce. Nästa amerikanska Esbri-besökare var Tom Sullivan, chef för Office of Advocacy, Small Business Administration, och direkt utsedd av usa:s president. Office of Advocacy arbetar för att skapa en positiv småföretagarpolitik och 1 november hölls ett seminarium på Näringsdepartementet där han presenterade det amerikanska systemet. Sullivan förklarade bland annat hur de arbetar med konsekvens- Tom Sullivan analyser och samrådsförfaranden för att skapa bästa möjliga förutsättningar för små företag. Seminariet besöktes framför allt av personer som arbetar med hur regler påverkar småföretag och samhälle. Även Esbris årliga utbildningsworkshop kunde stoltsera med ett amerikanskt inslag i form av professor emeritus Dale Meyer, University of Colorado at Boulder. Han delade med sig av sin långa erfarenhet i undervisningens tjänst till fler än 80 entreprenörskapslärare från olika delar av Sverige. Meyer höll också en Estradföreläsning tillsammans med professor Bengt Johannisson 8 november. Årets sista amerikanska inslag kom från Saras Sarasvathy, professor vid University of Virginia. Hennes teori om effectuation har fått stor uppmärksamhet inom den internationella entreprenörskapsforskningen. Hon höll i två seminarier, ett inriktat mot utbildningsfrågor och ett mot policyfrågor 17 och 18 november. Läs mer om The Sweden u.s. Entrepreneurial Forum 2005 på om utbildningsworkshopen på sidan 15 och om Saras Sarasvathy i porträttartikeln på sista sidan. Vill du ha en egen Entré? Gå in på Esbri Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning är ett fristående forskningsinstitut. Esbri arbetar med forskning, utbildning och kunskapsspridning inom entreprenörskaps- och småföretagsområdet. Esbris övergripande målsättning är att stimulera entreprenörskap i Sverige. Detta ska uppnås genom att: identifiera viktiga forskningsteman och bedriva forskning och forskarutbildning om entreprenörskap och småföretag främja och öka kvaliteten på entreprenörskapsutbildningar vid svenska universitet, högskolor och andra utbildningscentrum popularisera och sprida forskningsbaserad kunskap om entreprenörskap och småföretag Tillsammans med Stockholm School of Entrepreneurship (SSES) skapar Esbri ett kompetenscentrum för utveckling av området. Esbri har grundats av entreprenören och uppfinnaren Leif Lundblad. ENTRÉ #

14 Cheick Wagué har utnämnts till professor i företagsekonomi vid Södertörns högskola. Han disputerade 1990 med avhandlingen Entrepreneurship and Industrial Policy in Developing Countries och var sedan universitetslektor vid Stockholms universitet. Titel: Förklara eller förstå entreprenörskap? Författare: Björn Bjerke Förlag: Studentlitteratur ISBN: Titel: Entreprenörskapets rötter Författare: Hans Landström Förlag: Studentlitteratur ISBN: Diamanto Politis, företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet och Jonas Gabrielsson, circle, fick utmärkelsen Best Paper Award på rent-konferensen i Neapel, november 2005 för uppsatsen Prediction and Control? Exploring the Role of Career Experience and Career Motives on Entrepreneurial Decision Making. imit vid Chalmers tekniska högskola har fått en ny föreståndare: teknologie doktor Mats Magnusson. Han har tidigare varit delaktig i att starta Chalmers entreprenörskola och i att utveckla masterprogrammet Management and Economics of Innovation. Joakim Wincent, doktorand vid Avdelningen för ekonomistyrning, Luleå tekniska universitet, har tilldelats pris för både bästa artikel inom entreprenörskap och för bästa teoretiska artikel på 2005 Annual Meeting of the Academy of Management. Vinnarartikeln heter Entrepreneurial Passion: A Framework for the Study of Emotion in Entrepreneurship och har tre medförfattare. Wincent fick även nyligen Norrbottensakademins forskarpris Södertörns högskola har utnämnt Besrat Tesfaye till docent i företagsekonomi med inriktning mot entreprenörskap. Projektet Entreprenörer och Entreprenörskap i rörelse vid Linköpings universitet har fått tillskott i form av en ny doktorandtjänst som tillträtts av Christina Berlin. Håkan Ylinenpää har blivit utnämnd till professor och ämnesföreträdare i entreprenörskap vid Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet. Nyligen invigdes Center for Family Enterprise and Ownership, cefeo vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Projektet finansieras av Sparbanksstiftelsen Alfa i Jönköping och kommer att från starten bestå av tolv aktiva forskare från fyra olika discipliner. Professor Leif Melin blir ledare för cefeo. Förklara eller förstå entreprenörskap? handlar om entreprenörers och entreprenörskapets betydelse i samhället. Björn Bjerke skiljer, som titeln antyder, mellan att förklara och förstå ett fenomen som entreprenörskap. Att förklara går ut på att finna mönster, att förstå går ut på att tolka mycket enkelt uttryckt. Medan merparten av den befintliga entreprenörskapsforskningen ägnar sig åt att förklara, vill Bjerke se mer av förståelseansatserna. Han betraktar entreprenörskap som ett förhållningssätt och som något av det mest mänskliga som finns, och menar att detta är svårt att komma åt genom enbart förklaringar. I boken diskuteras också entreprenörskap i förhållande till nätverk, tillväxt respektive regional utveckling. Boken riktar sig främst till akademiska utbildningar inom ämnet. I det avslutande kapitlet beskrivs också ett exempel på en magisterutbildning i entreprenörskap. Titel: Innovation and Institutions A Multidisciplinary Review of the Study of Innovation Systems Redaktörer: Steven Casper & Frans van Waarden Förlag: Edward Elgar ISBN: Det är stora skillnader mellan olika länders innovativa profil. Det gäller såväl mängden innovationer, som vilken typ av innovationer som kommer fram och hur framgångsrika de blir. En del länder producerar mängder med radikala innovationer, men lyckas inte marknadsföra dem. Andra satsar på inkrementella innovationer och når stor kommersiell framgång. Innovation and Institutions A Multidisciplinary Review of the Study of Innovation Systems försöker reda ut varför det är på det viset. Redaktörerna Steven Casper och Frans van Waarden menar i inledningskapitlet att innovationsprocessen formas av nationsspecifika skillnader, som hur organisationer och institutioner är strukturerade. Boken undersöker dessa och andra faktorer utifrån en innovationssystemansats, och med hjälp av teorier från till exempel organisationssociologi, nätverksanalys och institutionell ekonomi. Tredje upplagan av denna genomgång av entreprenörskapsforskningens historia innehåller en hel del nytt material. Samtliga kapitel i boken har bearbetats och några är helt nya. Förutom en tillbakablick på fältets tillblivelse, gör Hans Landström i Entreprenörskapets rötter en översikt över modernare teorier, som till exempel Howard Aldrichs evolutionära synsätt på företagsetablering och Saras Sarasvathys tankar om entreprenöriella beslutsprocesser som effektstyrda. Ett kapitel ägnas åt internationella jämförelser: hur har entreprenörskapsfältet utvecklats i usa kontra Europa? En grundläggande skillnad är att fokus i usa har legat på entreprenörskap, medan forskningen i Europa snarare har handlat om små företag och policyimplikationer. I bokens sista kapitel vänder författaren blicken framåt och menar att vi kan förvänta oss en ökad specialisering av forskningsfältet. Titel: Patents Economics, Policy and Measurement Författare: F M Scherer Förlag: Edward Elgar ISBN: Patents Economics, Policy and Measurement innehåller 18 artiklar från olika akademiska tidskrifter, alla skrivna av patentforskaren F M Scherer. Fokus i boken ligger främst på tre områden som på varierande sätt relaterar till patentforskningen. Det första handlar om hur man ska identifiera och utforma policys som leder till ett optimalt patentskydd, på såväl nationella som globala marknader. Det andra området beskriver hur patentdata på olika sätt kan användas inom den ekonomiska forskningen. Författaren tar bland annat upp hur patent kan föras in i forskning om företagsstorlek och marknadsstrukturer samt i forskning om hur uppfinningar flödar genom ekonomin. Det tredje området som Scherer berör i sina artiklar går ut på att tolka den ekonomiska betydelsen av att använda patent som mått på till exempel innovation. Vad mäts egentligen när patent används som mått? Har du eller en kollega bytt tjänst, fått ett pris eller erhållit medel? Tipsa oss: Fler boktips hittar du på 14 ENTRÉ #

15 Största utbildningsworkshopen någonsin Chris Steyaert 7 8 november 2005 arrangerades Esbris årliga utbildningsworkshop för åttonde gången i ordningen. Årets upplaga bar med sig nyheten att även gymnasielärare inbjöds att delta. Det blev ett lyckat evenemang som var uppbokat till sista platsen. Esbris utbildningsworkshop om lärande och entreprenörskap har traditionellt varit vigd åt dem som undervisar i entreprenörskap på universitet och högskolor. Men från och med i år hölls även en parallell workshop för entreprenörskapslärare från gymnasiet. Det innebar att det blev den största workshopen hittills fler än 80 deltagare från hela Sverige kom till Hasseludden utanför Stockholm för två fullspäckade dagar i lärandets tecken. Första dagen inleddes med en introduktion av bland andra docent Daniel Hjorth, Esbri, Växjö universitet och Malmö högskola. Att lära sig om entreprenörskap måste också vara en entreprenöriell process. Det gör att lärarrollen förändras något. Det intressanta är inte vad något är utan vad det kan bli det stämmer in både på lärandet och på entreprenörskapet, sa han. Efter lunch delade deltagarna in sig i mindre diskussionsgrupper. En av grupperna diskuterade möjligheterna till samarbete mellan gymnasiet och högskola/universitet. Här berättade till exempel Marlene Johansson från Handelshögskolan vid Umeå universitet om ett projekt på universitetsnivå som även involverar gymnasieelever. Entreprenom handlar om att öka intresset för företagsamhet och entreprenörskap på gymnasiet. Våra studenter anordnar till exempel workshops för gymnasieelever inom de här ämnena. Tanken är att vara närvarande i gymnasiet, samtidigt som våra studenter får jobba på sina ledaregenskaper. Vi försöker även vända oss till grupper som kanske normalt inte läser vidare efter gymnasiet, sa Marlene Johansson. Våga ta risker Första dagens sista föreläsning hölls av professor Chris Steyaert från universitetet i St Gallen, Schweiz. Han berättade bland annat om de undervisningsmetoder han själv använder i sina entreprenörskapskurser. För att lära ut entreprenörskap måste vi själva bli entreprenörer, vi måste våga ta risker i vår undervisning. Och studenterna måste själva få ta initiativet, annars lär de sig bara att möta våra kriterier, sa Steyaert. Han gick vidare med att visa ett klipp ur en film, en metod som han ofta använder i sin undervisning. Jag relaterar alla mina kurser till olika estetiska processer. Det skapar en bra diskussion och aktivt deltagande i klassrummet. En film är något som alla kan relatera till och ha åsikter om. I en kurs examineras studenterna genom att spela upp en 30 minuter lång performance om vad deras bild av entreprenörskap och estetik är för något. Entreprenörskap som perspektiv Dag två inleddes med att professor emeritus Dale Meyer från University of Colorado at Boulder berättade om sina erfarenheter från 40 år som lärare på både gymnasie- och universitetsnivå. Mina pedagogiska värderingar går ut på att ha väldigt höga förväntningar på studenterna, att utmana dem att göra sitt bästa för att sträcka på sig och om att stödja alla studenter på alla sätt jag kan, sa han. Efter Meyers gemensamma föreläsning var det återigen dags för lärarna från gymnasiet och universitet/högskola att dela upp sig i grupper. För gymnasielärarnas del innebar det ett möte med Charlotte Wieslander från Skolverket som berättade om framtidens gymnasieskola. Entreprenörskap nämns som perspektiv i samtliga gymnasieprogram och kommer att vara navet som drar runt de olika delmålen. Entreprenörskap finns överallt i den nya gymnasieskolan och det kommer även in som ett nytt eget ämne, sa Wieslander. Du kan läsa mer om entreprenörskap och lärande i temaartikeln på sidan 8 och framåt. AGBA Third World Congress 4 6 januari 2006 Kuala Lumpur, Malaysia American Economics Association Special Sessions 7 8 januari 2006 Boston, Massachusetts, USA USASBE/SBI 2006 Joint Conference januari 2006 Tucson, Arizona, USA Småföretagsdagarna januari 2006 Örebro Third AGSE International Entrepreneurship Research Exchange 8 10 februari 2006 Auckland, Nya Zeeland San Francisco-Silicon Valley Global Entrepreneurship Research Conference mars 2006 San Francisco, Kalifornien, USA DIME WP 2.3 Workshop april 2006 Lund Ethics & Entrepreneurship april 2006 Minneapolis, Minnesota, USA 2006 Family Enterprise Research Conference april 2006 Niagarafallen, Ontario, Kanada 14th Nordic Conference on Small Business Research maj 2006 Stockholm EURAM Annual Conference maj 2006 Oslo, Norge Diana International Conference maj 2006 Stockholm Hawaii International Conference on Business maj 2006 Honolulu, Hawaii, USA 26th Babson College Entrepreneurship Research Conference 8 10 juni 2006 Bloomington, Indiana, USA Mer konferensinfo finns här: ENTRÉ #

16 POSTTIDNING B ESBRI Saltmätargatan Stockholm Saras Sarasvathy, docent med egen teori Entreprenörskap är en metod för att lösa problem En akademisk karriär är inte alltid spikrak. Saras Sarasvathy hade först svårt att komma in på forskarutbildningen. Hon fick genomlida ett antal avslag innan hon blev antagen. Sedan dess har hon forskat tillsammans med en nobelpristagare och lanserat en uppmärksammad teori. Saras sarasvathy har själv varit entreprenör hon står som medgrundare till fem företag. Därför stod det ganska klart att det var entreprenörskap hon skulle forska om när hon väl tog steget in i det akademiska livet. Men på den tiden var det få bra lärosäten som hade doktorandprogram inom entreprenörskap. Och så är det faktiskt fortfarande, säger Saras Sarasvathy som i dag är docent och anställd vid Darden Graduate School of Business Administration, University of Virginia. Efter grundutbildningen på University of Bombay i Indien kom hon till usa. Hon gjorde både sin master och sin doktorandutbildning vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh. Fick avslag Även när hon hade bestämt sig för att satsa på en forskarkarriär var det nära att det inte blev något. Hon ansökte om forskningspengar hos ett antal professorer, men fick avslag. Jag fick erbjudande om delfinansiering av en professor på villkor att jag samtidigt arbetade med ett mba-program. Men det handlade om nationalekonomi, och det stod ganska snart klart att jag inte ville hålla på med den typen av forskning. Men det stod också klart att det var forska jag ville göra. Efter en tids forskarkurser inom bland annat matematik och nationalekonomi fick hon upp ögonen för en kurs i kognitiva processer. Den hölls av 1978 års nobelpristagare i ekonomi, Herbert Simon. Inom ramarna för kursen inledde hon det arbete som senare skulle mynna ut i en doktorsavhandling. Projektet gick ut på att jämföra hur entreprenörer och bankirer löser problem och fattar beslut. Senare blev det till en artikel i en akademisk tidskrift. Det var ett fantastiskt tillfälle att lära sig hur forskning går till. Herbert Simon frågade varför jag inte var doktorand. Han var verksam vid institutionen för psykologi och kände alltså inte till mina tidigare ansökningar och avslag. Jag sökte till honom, blev antagen och han blev sedan min handledare. Jag tillhör en av de få som faktiskt gillade det jag gjorde i min avhandling, jag har byggt vidare på samma forskning sedan dess, säger Saras Sarasvathy. I avhandlingen, som var den sista Herbert Simon handledde, studerade hon hur expertentreprenörer löser problem och fattar beslut. Sarasvathy försökte ta reda på vad entreprenörer egentligen är bra på och varför de agerar på ett visst sätt. Entreprenörer har ett gemensamt sätt att tänka, menar hon. Genom sin avhandling och fortsatta forskning har hon utvecklat en teori som hon har kallat för effectuation. Teorin har fått stor uppmärksamhet inom den internationella entreprenörskapsforskningen och kan enklast beskrivas som en logik för entreprenöriellt problemlösande och beslutsfattande. Kontrollera framtiden Tanken är att entreprenörer utgår från vilka medel som står till buds och låter målen utvecklas allt eftersom. Ett vanligt sätt att tänka är annars att sätta upp mål som man sedan försöker uppnå genom olika medel. Jag ser entreprenörskap som en metod för att lösa problem, och den entreprenöriella metoden fungerar genom effectuation. En grundtanke i det här är att framtiden inte är förutsägbar. Entreprenörer tänker i stället att om de kan kontrollera framtiden så behöver de inte förutsäga den. De frågar sig vad de kan kontrollera med de resurser de har. Alla entre- prenörer börjar med: vem är jag, vad kan jag och vilka känner jag, konstaterar Sarasvathy. Hon menar att effectuation även är en metod för att lära ut problemlösning. Själv undervisar Sarasvathy i entreprenörskap och etik på mba-programmet vid Darden och använder då bland annat den här tekniken. Det är otroligt vad som kan hända när man slänger in studenterna i det här tänkandet. Den stora belöningen är att se hur de förändras i klassrummet. Man kan lära ut detta, men alla kommer inte att bli bra på det. Det viktigaste jag lär ut är att om företaget blir misslyckat innebär det inte att du är misslyckad som entreprenör. Hon tror att entreprenörskapsfältet kommer att växa betydligt framöver och att det kommer att handla alltmer om skapandet av nya marknader och inte bara om att skapa nya företag. Jag skulle gärna se att vi applicerar entreprenörskap mer på de sociala sektorerna i samhället. Jag tror verkligen att entreprenörskap är en metod för att lösa problem alla typer av problem, säger Saras Sarasvathy. Fakta Namn: Saras Sarasvathy Bakgrund: Doktorerade i informationssystem vid Carnegie Mellon University Samma år fick hon anställning vid University of Washington, och 2002 flyttade hon till R.H Smith School of Business vid University of Maryland. Sedan 2004 är hon docent vid Darden Graduate School of Business Administration, University of Virginia. Aktuell: Med boken Effectuation: Elements of Entrepreneurial Expertise, som kommer ut i början av 2006, och med nytt Esbri-besök i januari 2006 då hon bland annat kommer att hålla en Estradföreläsning. För mer info:

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM

Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet FOKUS NÄTVERK EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM M A R I E E R L A N D S S O N, F R I D A T I V E R M A N & M A T T I A S T R A N B E R G

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

Entreprenörskap i Gymnasieskolan Jan Schierbeck Entreprenörskap i Gymnasieskolan Undervisningsråd Skolverket Ansvarig för Samhällsvetenskapsprogrammet Innehåll Allmänt om Entreprenörskap Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap inom GY2007

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren

Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren Första gången jag kom i kontakt med termen entreprenörskap och Ung företagsamhet var när jag läste till lärare på Malmö högskola.

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN INLEDNING Skolchef, ansvarig projektledare inom PRIOPOL och näringslivsrepresentant från Bjurholms kommun har haft i uppdrag att under

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Skolning i entreprenörskap och företagsamhet praktik och ledarskap

Skolning i entreprenörskap och företagsamhet praktik och ledarskap Skolning i entreprenörskap och företagsamhet praktik och ledarskap Bengt Johannisson Växjö universitet Samtal med skolledare i Västra Götaland den 21 september 2006 Vad är entreprenörskap? Start av företag?

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Sveriges entreprenöriella ekosystem Företag, akademi, politik. REDAKTÖRER Maureen McKelvey Olof Zaring

Sveriges entreprenöriella ekosystem Företag, akademi, politik. REDAKTÖRER Maureen McKelvey Olof Zaring Sveriges entreprenöriella ekosystem Företag, akademi, politik REDAKTÖRER Maureen McKelvey Olof Zaring ISBN 978-91-977728-4-6 Upplaga 1:1 Författarna och Esbri 2016 www.esbri.se Esbri, Stockholm Förlagsredaktörer:

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Vad skulle chefen säga...

Vad skulle chefen säga... Vad skulle chefen säga... Vi ser det så här; när du tillåts vara dig själv blir det roligare att jobba. Och nöjda medarbetare gör för det mesta ett bättre jobb. Arbetet och arbetsplatsen blir attraktivare

Läs mer

Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar

Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar Nationella klusterkonferensen 2013 Resultat och effekter. Det var temat på den femte och sista nationella klusterkonferensen i Borlänge

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är

Läs mer

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare ENA Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt Malin Brändström projektledare jktld Susann Johansson utbildare Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten en dynamisk och hållbar plattform

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Strategiskt entreprenörskap och företagsledning

Strategiskt entreprenörskap och företagsledning Strategiskt entreprenörskap och företagsledning Mattias Nordqvist Professor i företagsekonomi och föreståndare, Center for Family Enterprise and Ownership (CeFEO) Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Läs mer

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Ung Företagsamhet Dalarna Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Program 09:00 Presentation Introduktion av UF Kaffe Affärsidé Grupp/UF-företag Affärsplan Lunch Driva Avveckla Kaffe UF-lärarrollen Avslutande

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Malin Brändström projektledare. Susann Johansson utbildare

Malin Brändström projektledare. Susann Johansson utbildare Malin Brändström projektledare Susann Johansson utbildare Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten - en dynamisk och hållbar plattform där samhällets aktörer kan samverka och agera och där det

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Entreprenörskap i skolan

Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i skolan Vad är entreprenöriellt lärande? Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Utomhuspedagogik. En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling

Utomhuspedagogik. En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling Na onellt centrum för utomhuspedagogik Utomhuspedagogik En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling Nyfiken och öppen för nya intryck Genom etableringen av NCU i Vimmerby vill vi stärka kontakten med

Läs mer

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag Linda Stenkilsson Samordnare för Skola Näringsliv i Ljungby Kommun Matte i Ljungby - Två matteböcker har tagits fram under 1 års tid med hjälp av

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten

Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten Analys baserat på Reglabs Innovationsindex November 2011 Kontigo AB Analysen av Norrbottens län Visa resultatet från Reglabs Innovationsindex för

Läs mer

1.1 Bakgrund och mål och syfte med projektet

1.1 Bakgrund och mål och syfte med projektet Delrapport Entreprenörskap inom Hälsa vård och välfärd 2012-10- 31 Dnr: 00164872 1.1 Bakgrund och mål och syfte med projektet Mälardalens Högskola arbetar för att skolans studenter förutom sin grundutbildning

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare ENA Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt Malin Brändström projektledare jktld Susann Johansson utbildare Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten en dynamisk och hållbar plattform

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

KOMPETENSKONTRAKTET SIGNATUR SOM SKAPAR KARRIÄRMÖJLIGHETER

KOMPETENSKONTRAKTET SIGNATUR SOM SKAPAR KARRIÄRMÖJLIGHETER KOMPETENSKONTRAKTET SIGNATUR SOM SKAPAR KARRIÄRMÖJLIGHETER SIGNATUR SOM SKAPAR KARRIÄRMÖJLIGHETER Kompetenskontraktet är ett sätt att skapa långsiktigt samarbete mellan Mittuniversitetet och regionens

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

INTERVJU MED OMAR BARSOM, vd Active Life Assistans, Sundsvall

INTERVJU MED OMAR BARSOM, vd Active Life Assistans, Sundsvall INTERVJU MED OMAR BARSOM, vd Active Life Assistans, Sundsvall Omar Barsom på sitt kontor Vad är en talang, hur definierar du det? En utvecklare med nya idéer och inspiration. En inspiratör! Hur utvecklas

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Personligt ledarskap! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

CreArena DRIVE IN 2014-11-28

CreArena DRIVE IN 2014-11-28 CreArena DRIVE IN 2014-11-28 DRIVE för driv och motivation! IN för innanför hellre än utanför! Vi vill erbjuda en mötesarena för att stötta ungdomar som vi tror på olika sätt kan ha nytta av att bredda

Läs mer

Syfte & forskningsfrågor. En delstudie i projektet. Världens bästa regionala utbildningssystem - ett forsknings- och skolutvecklingsprojekt

Syfte & forskningsfrågor. En delstudie i projektet. Världens bästa regionala utbildningssystem - ett forsknings- och skolutvecklingsprojekt Världens bästa regionala utbildningssystem - ett forsknings- och skolutvecklingsprojekt Kan entreprenörskap bidra till intern förbättringskapacitet för skolförbättring i tre skolor? Susanne Sahlin, Phd

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Den hållbara svenska modellen

Den hållbara svenska modellen Den hållbara svenska modellen - innovationskraft, förnyelse och effektivitet Redaktörer Lars Magnusson och Jan Ottosson Interaktiv forskning för arbetslivsutveckling, tillväxt och innovation: HELIX interaktiv

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010 INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,

Läs mer

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION Varje individ är huvudpersonen i konstruktionen av sin kunskap, en dialog mellan individen och omvärlden. Varje individ blir därför unik i historien Paula Cagliari 2002 Innehållsförteckning 1. Reggio Emilia

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

INNOVATION OCH UTVECKLING MED HJÄLP AV LNU:S STUDENTER 31 000 STUDENTER 100 UTBILDNINGSOMRÅDEN TVÄRVETENSKAPLIGA TEAM

INNOVATION OCH UTVECKLING MED HJÄLP AV LNU:S STUDENTER 31 000 STUDENTER 100 UTBILDNINGSOMRÅDEN TVÄRVETENSKAPLIGA TEAM INNOVATION OCH UTVECKLING MED HJÄLP AV LNU:S STUDENTER 31 000 STUDENTER 100 UTBILDNINGSOMRÅDEN TVÄRVETENSKAPLIGA TEAM AUDITION SPEED DATE FÖRBEREDANDE AKTIVITETER FÖR STUDENTER Inför Audition Kartlägg

Läs mer

Opportunities aren t given, they re made

Opportunities aren t given, they re made GÖTEBORG Opportunities aren t given, they re made Rektorn har ordet Välkommen till Sjölins Gymnasium i Göteborg, en gymnasieskola där det händer mycket. Det kan vara rollspel, öppna redovisningar och

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg!

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg! LÄRANDE I LERUM FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA VUXENUTBILDNING K U LT U R S K O L A BIBLIOTEK K U LT U R O C H F R I T I D hårt arbete lönar sig! hej där, göran careborg! juni 2014 hårt arbete lönar

Läs mer

Praktikrapport. Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel

Praktikrapport. Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel Praktikrapport Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel Praktikperiodens längd och omfång: 1 september 2010 21 december 2010, heltid Handledare: Madelen Charysczak, Avenue Marnix

Läs mer

Intäktslyftet. Ett program med fokus på just ditt företags utmaningar och möjligheter att skapa ökade intäkter.

Intäktslyftet. Ett program med fokus på just ditt företags utmaningar och möjligheter att skapa ökade intäkter. Ett program med fokus på just ditt företags utmaningar och möjligheter att skapa ökade intäkter. Praktiskt. Handlingsorienterat. Resultatinriktat. Intäktslyftet STEN K. JOHNSON CENTRE FOR ENTREPRENEURSHIP

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.

Läs mer

Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling

Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor som saknar bra ledare saknar också ofta ett

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Ungas syn på Vetenskap

Ungas syn på Vetenskap DIALOGEN FORSKARE ALLMÄNHET VA-rapport 22:4 Ungas syn på Vetenskap Preliminära resultat Ungas syn på vetenskap Preliminära resultat VA-rapport 22:4 ISSN: 1653-6843 ISBN 13: 978-91-85585-3-8 (tryckt) ISBN

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter

a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter Oavsett bransch och verksamhet så är alla organisationer i behov av utveckling och förändring. Vi

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola

LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola Projektledare: Mats Oldenburg (LTU) Projektkoordinator: Eva-Lis Odenberger (LTU/IUC i Olofström) Koordinator kursutveckling: Dan

Läs mer

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt - 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

Främja kvinnors företagande Värmlands län

Främja kvinnors företagande Värmlands län 1(5) Näringsliv Ingela Bönström Brusgård Främja kvinnors företagande 2007-2009 Värmlands län Förteckning över samtliga beviljade projekt under programperioden 2007-2008-2009 Beviljade projekt 2007 - Offentliga

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran Värdegrund, vision, arbetsmetod För var och en inom Strands förskolor Att få växa och utvecklas med förundran Alla ska med! Allt går! Alla gör skillnad! Alltid framåt! Välkomna till Strands förskolor För

Läs mer