Drottninggatan som gårdsgata

Transkript

1 Drottninggatan som gårdsgata En konsekvensanalys av omvandlingen från gata till gårdsgata av Drottninggatan i Göteborg Anders Ågren Innerstaden Göteborg AB

2 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 4 Gårdsgator i Göteborgs innerstad s. 7 Drottninggatan nulägesbeskrivning s. 9 Ombyggnation s. 10 Analys s. 15 Slutsats s. 18 Käll- och litteraturförteckning s. 21 2

3 Inledning Göteborgs stad arbetar med en Cityplan där det ingår att en rad gator i centrala delar av staden skall göras om till så kallade gårdsgator. En gårdsgata är en gata som bäst kan beskrivas som en blandning av gågata och vanlig gata. All trafik sker på de gåendes villkor. Fordon får frambringas men det får inte ske i högre fart än gångtakt. Fordonstrafik är också skyldig att lämna företräde för gående. Tidigare har ett flertal gator inom Vallgraven, som Vallgatan, Magasinsgatan och Trädgårdsgatan, omvandlats till gårdsgator. Genom att trafiken på dessa gårdsgator blir begränsad, och parkerade bilar i stort sett försvinner kommer rörligheten för gående att förbättras. Med detta hoppas butikerna få ett bättre skyltläge ut mot gatan och fler förbipasserande potentiella köpare. Totalt har nio gator eller platser, helt eller delvis, gjorts om till gårdsgator sedan 1994 i Göteborgs södra city. 1 Hösten 2006 kommer Drottninggatan i Göteborg, mellan Västra Hamngatan och Östra Hamngatan, att göras om från gata till gårdsgata. Ombyggnationen kommer att innebära ökad rörlighet för gångtrafikanter och minskad framkomligheten för bilar. Asfalten kommer att bytas ut mot gatsten och parkeringsplatserna kommer att tas bort. 2 Syftet med analysen är att söka svar på vad detta kommer att få för konsekvenser för Drottninggatan på en rad olika områden. Kommer gatans ombyggnation medföra att gatan attraherar fler människor att söka sig dit för att tillgodogöra sig varor och tjänster? Vad anser de som bedriver verksamheter på den aktuella delen av gatan? Kommer trivseln för dom som vistas där att förändras? 1 Göteborgs stad, Trafikkontoret, Tjänsteutlåtande, Göteborgs stad, Trafikkontoret, Tjänsteutlåtande,

4 Bakgrund Under 1990-talet började alltmer av utvecklingen av de svenska städerna att koncentreras till dess centrum. Tidigare hade den mesta delen av förändringen skett utanför stadskärnorna, inte minst under miljonprogrammet som genomfördes under slutet av 1960-talet och början av 1970-talet. Under 2000-talets början har ett hundratal svenska städer arbetat med att förnya sina stadskärnor. Det är tydligt att det är städernas centra som under 2000-talet hamnat i fokus. En stadskärna kännetecknas av den blandning av bebyggelseformer som finns där. Boende, tjänster, nöjen, förvaltningar, handel och distribution verkar alla inom en stads centrum. Detta gör att centra fyller en mängd olika betydelsefulla ekonomiska funktioner i en stadsregion. I de medelstora svenska städerna är det ovanligt med en fastighet med en enda renodlad funktion. De historiskt äldsta delarna återfinns oftast i en stads centrum. Stadens centrum har en speciell ställning i människors upplevelse och medvetande om staden eftersom det är där som alla människor från olika delar strålar samman av olika anledningar, det är den delen av en stad som alla känner till. Centrum kännetecknas av den mängd olika kombinationer av funktionella, bebyggelsemässiga och upplevelsemässiga egenskaper som sammanförs där. 3 Från och med industrialismens intåg fram till andra världskrigets slut låg industrin i regel i stadens centrum. Vägar och järnvägar knöts samman inne i staden. Arbetarklassen bodde i nära anslutning till centrum medan de lite mer välbärgade bodde i förorter utanför staden. Under det gyllene kvartseklet, som åsyftar den tjugofemårsperiod efter andra världskriget då ekonomin steg avsevärt, fram till mitten av 1970-talet, flyttade industrierna ut utanför staden. Detta ledde till övergivna industrilokaler i centrum. Nya stadscentra uppfördes utanför stadskärnorna och vägarna lades i huvudsak runt städerna. Under det gyllene kvartseklet hade bilen samtidigt blivit mer eller mindre en var mans egendom vilket ökade rörelsemönstret och efter vilket samhället helt och hållet planerats sedan dess. I och med den ökade rörligheten flyttade folk allt längre ut från staden. Efter 1975 har i allt större utsträckning spektakulära byggnadsverk uppförts i centrum där industribyggnader helt och hållet har gett plats åt verksamheter som huvudkontor och andra verksamheter där inkomsten per utnyttjad kvadratmeter är större. Vägarna har under samma tid i allt större utsträckning 3 Andersson, Henrik O, (1977), ISBN Studentlitteratur AB, Lund, s

5 dragits i ringleder runt städerna och stora köpcentra uppförs i anslutning till vägarna, dessa stora gallerior som växer fram tenderar att locka kunder från affärer som ligger i centrum. 4 I Sverige innebar och 1960-talen stora förändringar för städernas centrala delar. Den växande bilismen och handelns strukturomvandling var de viktigaste orsakerna till förändringen. Den ökande köpkraften som ledde till det ökande konsumtionssamhället gjorde att städernas centrum alltmer började präglas av de olika butikerna som etablerades där. 5 Husen i de centrala delarna av städerna restaurerades i syfte att maximalt exponera skyltfönstren ut mot gatan. Tidigare hade skyltfönstren legat mer för sig själva åtskilda från varandra, de gav en möjlighet för förbipasserande att titta in i varuvärlden. Den förändring som på 1950-talet satte fart gjorde att varuvärlden blev mer intensiv ut mot gatan och nästan fick den att smälta samman med gatumiljön vilket gjorde att besökarna hela tiden hade en känsla av att befinna sig i varuvärlden. Denna exponering av butikerna är en föregångare till dagens köpcentrum som helt och hållet designas utefter handlarnas och köparnas välbefinnande. 6 Det har under de senaste årtiondena gått att se en allt tydligare struktur i lokaliseringen av olika sorters verksamheter. Stora ytkrävande verksamheter som inte tjänar så många kronor per utnyttjad kvadratmeter, befinner sig strax utanför städerna. Medan mindre ytkrävande, som i regel gör en större vinst på mindre yta, tenderar att återfinnas i städernas centra. De näringar som har behov av att synas i centrum är de som är villiga att betala den högre hyra som är där. Nya köpcentrum slås upp utanför tätorterna som konkurrerar med handeln inom centrum. Dessa nya köpcentra är i många avseenden mer kundvänliga än de gamla stadskärnornas handel. Utanför staden finns gott om parkeringsplatser, ett stort och varierat utbud av varor och all önskvärd service. Dessutom är det mestadels rent och fräscht. Köpcentrumen är ofta kameraövervakade och har sina egna vakter som kan avvisa och ta bort ovälkomna element. Alla förändringar till det bättre är lättare att genomföra då det bara finns en kategori av intressenter, handlarna och dess välbefinnande. I staden samsas en rad olika intressenter med handlarna, fastighetsägare, kontor etcetera som deltar och påverkar alla beslut. Dessutom är det i en stad svårare att hålla omgivningen fräsch och trygg eftersom en så stor mängd människor rör sig där. 4 Knox, Paul & Pinch, Steven, (2000), Urban social geography An introduction, fourth edition. Ashford Colour Press Ltd., s Schönbeck, Boris (1994). Stad i förvandling. T16:1994 Byggforskningsrådet, Stockholm, s Bergman, Bosse, (2003), Handelsplats, shopping, stadsliv, Brutus Östlings bokförlag symposion, s 116 5

6 För att möta konkurrensen från den nya tidens köpcentrum, har flera svenska städer jobbat med att utveckla handeln inom stadskärnan. För att kunna utveckla handeln och konkurrera med olika köpcentra utanför staden har handeln i städers centrum alltmer börjat samverka och jobba mot gemensamma mål. Ett led i denna utveckling är att göra stadskärnan mer attraktiv för de besökande. Genom att skapa mer promenadvänliga stråk är det meningen att rörligheten för fotgängarna ska öka och på så sätt skapa en mer köpvänlig miljö. Det finns i regel åtminstone en gågata i centrum av nästan varje svensk stad där den mesta handeln i staden ofta sker. Vallgatan som gårdsgata 6

7 Gårdsgator i Göteborgs innerstad För att se vad omformningen till gårdsgata fått för effekt på ställen där det tidigare har införts i Göteborgs stad, har en rad intervjuer genomförts med berörda personer på dessa ställen. Dessa gator är framförallt Vallgatan och Magasinsgatan som båda gjorts om från vanlig gata till gårdsgata. Vallgatan och Magasinsgatan var båda före ombyggnationen bakgator som folk i väldigt liten utsträckning besökte och där få verksamheter ville etablera sig. Idag är dom båda populära och trevliga gator som är attraktiva för näringar av olika slag att etablera sig. Numera söker sig folk i allt större utsträckning till dessa gator. 7 Framförallt Vallgatan, som idag är en av Göteborgs allra mest populära gångstråk, fick efter omvandlingen till gårdsgata en ökning i genomströmning med flera hundra procent 8. En ombyggnation från gata till gårdsgata ger en gata ett oerhört stort lyft. Det är en liten insats som ger stor effekt. Vallgatan var före ombyggnaden en bakgata som idag har förvandlats till ett mycket populärt stråk att röra sig på. Gatan har öppnats upp på ett strålande sätt och dess karaktär som promenadvänligt stråk är en förutsättning för dess sammanhållande länk mellan livligt trafikerade Kungsportsplatsen och det nyinrättade pedagogiska utbildningscentret vid Grönsakstorget. 9 Vallgatan blev ett fullskaligt prov på vad en gårdsgata kan ge för effekt i en stadsmiljö. Det som tidigare varit en nedsliten bakgata med tomma lokaler och näringsidkare som inte alltid fick verksamheten att gå runt, blev ett attraktivt gångstråk. Den negativa trenden för näringarna på gatan vände och började peka uppåt. Innehållet och utseendet på Vallgatan har blivit positivt och det är idag lättare att hyra ut lokaler där. Ombyggnationen, som skedde under fastighetskrisen i början och mitten på 1990-talet, gav en välbehövlig vitamininjektion i sydvästra delen av innerstaden. När parkeringsplatserna togs bort blev det lättare att lasta och lossa varor och tillgängligheten för gångtrafikanter ökade. 10 Det finns idag ett flertal designinriktade verksamheter på Vallgatan, de drar nytta av varandra då deras samlade läge lockar folk med detta intresse till gatan 11. I och med denna typ av 7 Telefonintervju med Simon Sjölund, näringsidkare på Magasinsgatan i Göteborg, , kl Telefonintervju med Marianne Quick, näringsidkare på Vallgatan i Göteborg, , kl Intervju med Johnolof Olsson, näringsidkare Inom Vallgraven i Göteborg, , kl Telefonintervju med Christer Harling, , kl Telefonintervju med Simon Sjölund, näringsidkare på Magasinsgatan i Göteborg, , kl

8 verksamheter kan gatan locka till sig folk och på så sätt skapa en positiv spiral för gatan och hela området. Enligt en överenskommelse mellan Göteborgs stad och köpmannaförbundet ska alla parkeringsplatser som försvinner, under till exempel en ombyggnation av en gata, ersättas i dess närhet. Detta har varit hämmande för utbredningen av denna typ av gator i centrala Göteborg då det är svårt att hitta nya parkeringsmöjligheter i nära anslutning. På Magasinsgatan löstes detta moment genom att en avriven tomt som tidigare varit månadsparkering nu fick ersätta de platser som försvunnit längs gatan. 12 Intervjupersonerna har i stort avgett ungefär liknande svar. De är alla överens om den positiva effekt som gårdsgator fått på de ställen det implementerats. Alla personer som intervjuats visade sig vara mycket positiva till denna form av gatulösning såvida parkeringsfrågan kan lösas. Drottninggatan sett från Östra Hamngatan 12 Telefonintervju med Christer Harling, , kl

9 Drottninggatan nulägesbeskrivning Drottninggatan är en enkelriktad gata Inom Vallgraven i södra delen av centrala Göteborg. Gatan innehåller idag, förutom lägenheter och kontor, en rad olika verksamheter som till exempel frisörsalonger, restauranger och en rad butiker av olika slag. Gatan har idag en prägel som något av en bakgata med en genomströmning som inte kan mäta sig med omkringliggande gator som Vallgatan och Kungsgatan. Många av de tillfrågade i en enkätundersökning, som genomfördes bland besökare på gatan, menade att de inte ansåg att Drottninggatan såg speciellt inbjudande ut när de såg den från Östra Hamngatan eller Västra Hamngatan. De hävdade att många hellre väljer att promenera vidare på någon utav Hamngatorna för att sedan svänga in på antingen Kungsgatan eller Vallgatan som de ansåg vara klart mer inbjudande. Av de näringsidkare som bedriver sina verksamheter på gatan ser en majoritet positivt på sin egen placering. Många framhåller att läget på deras verksamhet är centralt och bra. Men samtidigt anser många av dom att Drottninggatan är trång och att det är svårt att hitta parkeringsplatser. Detta påverkar deras rörelse negativt då det är svårt att nå ut med ett budskap genom skyltning ut mot gatan eftersom raden av parkerare bilar skymmer. Ett flertal av näringsidkarna anser att gatan ser allt för ruffig och motbjudande ut. En affärsidkare berättade om kunder som går omvägar runt på andra gator för att tillryggalägga en så kort bit som möjligt på Drottninggatan eftersom denne ansåg gatan vara i så pass motbjudande skick att flanera på. Vid en rundfrågning bland besökarna på Drottninggatan framhöll flera att det varierade utbudet av olika sorters butiker var positivt. De flesta ansåg att det var en bra blandning av verksamheter på gatan. Merparten av de tillfrågade hade ingen direkt åsikt om vilka verksamheter som saknades. Däremot ansåg många besökare att gatan inte såg så inbjudande ut när de beträdde den från någon av Östra eller Västra Hamngatan. Trottoarerna är smala och trånga, det är svårt att få en parkeringsplats och gatan är i allmänhet inget bra ställe att vandra omkring på. Vid möte med till exempel en barnvagn på trottoaren måste fotgängare väja ut i gatan vilket på den sida de parkerade bilarna står på blir osmidigt vilket medför att besökare på gatan tvingas fokusera på mycket annat än vilka varor som utbjuds. 9

10 Ombyggnation För att öka Drottninggatans attraktivitet har det beslutats att gatan ska byggas om till en gårdsgata. Innerstaden Göteborg AB och Trafikkontoret i Göteborgs stad har tagit fram ett förslag för upprustning för den delen av Drottninggatan som ligger mellan Västra Hamngatan och Östra Hamngatan. Projektet beräknas kosta 6,25 miljoner kronor och kommer att påbörjas under hösten Kommunen kommer att finansiera hälften medan fastighetsägarna står för resterande del. Varje fastighetsägare betalar kronor per meter fasadlängd de har ut mot Drottninggatan. 13 Syftet med ombyggnationen är dels att göra gatan mer promenadvänlig för att på så sätt öka rörligheten för fotgängare, och dels att få till en uppfräschning av den med ny belysning. Genom att ta bort parkeringsplatserna och göra om gatan till ett mer promenadanpassat stråk, blir det lättare för besökare av gatan som kommer till fots att röra sig på gatan och tillgodogöra sig de varor och tjänster som finns där. Genom att gatan får en ansiktslyftning torde den även bli av med sin stämpel som bakgata. Bilden till vänster: Magasinsgatan i Göteborg före omvandling till gårdsgata. Källa: Bilden till höger: Magasinsgatan i Göteborg efter omvandling till gårdsgata. Källa: Rent fysiskt innebär en omvandling från gata till gårdsgata att nivåskillnaden mellan trottoar och gata jämnas ut. Dessutom tas parkeringsplatserna, antingen helt bort, eller ersätts av nya platser i närheten. Vanligtvis ersätts asfaltbeläggningen med en mer estetisk gatsten eller betong och belysningen ses över. 14 Gatan, och i längden hela området eller stadsdelen, bör bli 13 Göteborgs stad, Trafikkontoret, Tjänsteutlåtande,

11 Antal procent mer lättillgänglig för köpare vilket rimligtvis bör gynna gatulivet och affärsidkarna. En gårdsgata utan parkerade bilar som står i vägen kommer att innebära en trevligare, och ur köpmannasynpunkt, bättre affärsgata. I Trafikkontorets tjänsteutlåtande från , redovisas vad en gatas omformning till gårdsgata kan få för konsekvenser på en rad olika områden. De menar att en rad tidigare studier visar att en central gatas ombyggnad till gårdsgata får positiva effekter för näringsidkarna eftersom deras kunder i regel inte parkerar på gatan. Vissa näringar, till exempel frisörer, har uttryckt en viss oro eftersom de i regel anser att flertalet av deras kunder parkerar på gatan. Denna oro delas dock inte av alla frisörer. De allra flesta handlare ser positivt på ombyggnationen, ett fåtal tror dock att deras verksamheter kommer att drabbas negativt och kanske till och med kommer att omlokaliseras. Vissa typer av verksamheter kan komma att flytta till förmån för andra som passar bättre på en gata med större rörlighet för gångtrafikanter, till exempel restauranger och caféer. 15 Till en början tycks det inte uppstå någon större brist på parkeringsplatser i området i och med införandet av gårdsgata på Drottninggatan. Men i takt med en eventuell utbredning av gårdsgator på andra håll inom området bör en mer långsiktig parkeringslösning hittas. Genom de omvandlingar och upprustningar som tidigare genomförts har sammanlagt 170 parkeringsplatser försvunnit sedan 1994 i det aktuella området i södra city. Några ersättningsplatser för dessa har inte uppkommit. Enligt de planer som finns i Cityplanen kommer 400 parkeringsplatser att tas bort. 16 Hur tog du dig hit? Med bil som förare Med bil som passagerare Till fots Med buss Med spårvagn Med mc/moped Med cykel Annat Serie1 Serie2 Serie3 Diagram; Enkätundersökning genomförd bland Besökare på Drottninggatan i Göteborg vecka 29 och vecka 30 år De svarande fick ge sin syn på en rad frågor om Drottninggatan och dess stundande ombyggnad 15 Göteborgs stad, Trafikkontoret, Tjänsteutlåtande, Göteborgs stad, Trafikkontoret, Tjänsteutlåtande,

12 Antal procent På frågan om hur de trodde att en ombyggnation skulle påverka deras verksamhet, svarade merparten av näringsidkarna på Drottninggatan att de trodde att deras läge skulle bli ännu bättre i och med införandet av gårdsgata. En övervägande majoritet anser att ombyggnationen av Drottninggatan, kommer att innebära en positiv effekt för deras verksamhet. Endast ett fåtal av de tillfrågade ställde sig tveksamma eller negativa till ombyggnationen, de visste inte hur verksamheten skulle påverkas av en omvandling till gårdsgata. Anledningen till detta är att de inte visste vilken effekt de försämrade parkeringsmöjligheterna skulle föra med sig. I stort sett alla tillfrågade ser mycket positivt på framtiden, endast någon enstaka uttryckte sig negativt och menade att deras verksamhet var så pass beroende av att bilar kunde parkeras på gatan att de ansåg sig behöva omlokalisera sin verksamhet. En annan ansåg sig vara beroende av parkeringsmöjlighet i anslutning till sin verksamhet då de hade många dagliga utkörningar. Men de allra flesta näringsidkarna menar att införandet av gårdsgata på Drottninggatan kommer att innebära en ökad rörlighet för gångtrafikanter vilket medför ett större kundunderlag för butikerna. Merparten av butiksinnehavarna är synnerliggen överens om att omvandlingen kommer att leda till en trevligare gata efter omvandlingen. Flera av de svarande anger de många uppställda bilarna som ett störande moment. Bilarna upplevs som ett hinder för flanering och när dessa försvinner kommer fler att välja att promenera på Drottninggatan. Bland de besökande på gatan tyckte de allra flesta att en gårdsgata skulle föra med sig mestadels positiva saker. I stort sett alla svarande hade tagit sig dit på något annat sätt än med bil. Således ansåg de föga oväntat att gatan skulle göra sig klart bättre som gårdsgata. När gårdsgatan tar form kommer framkomligheten med bil och parkeingsmöjligheterna att minska och framkomligheten för fotgängare kommer att öka. Kommer detta att påverka Din verksamhets rörelse? Ja, på ett positivt sätt Ja, på ett negativt sätt Nej, den kommer inte att påverkas Vet ej Serie1 Serie2 Serie3 Serie4 Diagram; Enkätundersökning genomförd bland näringsidkare på Drottninggatan i Göteborg under juli och augusti månad år 2006.De svarande, som alla bedrev någon sorts verksamhet på Drottninggatan på delen mellan Östra Hamngatan och Västra Hamngatan, fick avge sin syn på Drottninggatan och dess stundande ombyggnad. 12

13 De flesta svaranden hade tagit sig till Drottninggatan för att strosa och titta i affärer. Några få yttrade dock ett visst missnöje över att framkomligheten för bilar skulle begränsas. De oroades över hur framkomligheten skulle bli för dom som var bilburna och att parkeringsmöjligheterna kraftigt skulle försvagas. Det bör tilläggas att en stor del av de svarande inte ansåg sig ha några större synpunkter om gatan och dess omformning eftersom de tyckte sig ha för lite kunskaper om området då de ej besökte det så ofta. Hur tror du att din trygghet och trivsel kommer att förändras när Drottninggatan görs om till gårdsgata? D.v.s. minskad biltrafik och ökad framkomlighet för fotgängare Serie Serie2 Serie3 5 0 Positivt Negativt Den kommer inte att förändras Vet ej Diagram; Enkätundersökning genomförd bland besökare på Drottninggatan i Göteborg vecka 29 och vecka 30 år De svarande fick ge sin syn på en rad frågor om Drottninggatan och dess stundande ombyggnad. Bland de svarande som har någon speciell anknytning till gatan, till exempel hade sin arbetsplats där, var åsikterna om gatans skick mer konkreta. De allra flesta tyckte förvisso att gatans läge var centralt och bra men att den behövde en rejäl uppfräschning. De var nästan uteslutande positiva eller mycket positiva till ombyggnationen. Många av de svarande anser att gatan är sunkig och jämför med andra närliggande gator som de tycker är klart mer inbjudande. Dessa ser med glädje fram emot en ansiktslyftning av gatan och tror att det kommer leda till att Drottninggatan kommer att bli ett helt nytt stråk som folk gärna kommer att vilja tillryggalägga till fots. Ett fåtal menade att det var bra som det var och ansåg att en ombyggnad var onödig. Dels med tanke på att parkeringsmöjligheterna skulle bli näst intill obefintliga, och dels ansåg de att det i sig var onödigt med en omformning. För att öka trivseln på Drottninggatan ville många besökare att träd och parkbänkar skulle uppföras där. Flera önskade också bättre möjligheter att parkera cykeln. Undersökningen visade på en nästan uteslutande positiv bild av ombyggnaden, såväl bland besökare av gatan som hos personer som verkar där. 13

14 Hur skulle Drottninggatan kunna se ut för att göra den mer attraktiv för dig? Serie1 Serie Träd Parkbänkar Bättre belysning Mer cykelställ Vet ej Diagram; Enkätundersökning genomförd bland besökare på Drottninggatan i Göteborg vecka 29 och vecka 30 år De svarande fick ge sin syn på en rad frågor om Drottninggatan och dess stundande ombyggnad. Drottninggatan sett från Västra Hamngatan 14

15 Analys Det går att se en tydlig tendens att städers centrum försöker ta tillbaka den marknad de förlorat i och med uppförandet av köpcentra utanför städerna. Eller åtminstone stoppa den för dom negativa utvecklingen. I skapandet av de mer shoppingvänliga stråken som tidigare var mer eller mindre vanliga gator försöker centrumen att med en mer trivsam miljö konkurrera med den nya tidens köpcentrum. Det ligger nära till hands att påstå att det städernas centrum gör idag är att ta tillbaka den ide de själva hade på 1950-talet då handeln exponerades maximalt ut mot gatan. Den ide som köpmiljöerna flera årtionden senare hade som föregångare. Klart är att de flesta verksamheterna bör gynnas av en omläggning då rörelsen av folk ökar på de gator där gårdsgata införs, så också på Drottninggatan. Det går att se ett tydligt mönster på de gator där de tidigare har implementerats. 17 För Vallgatan och Magasinsgatan som tidigare gjorts om till gårdsgator har det inneburit en klar förändring. De var före omvandlingen mörka och ruffiga bakgator. Trottoarerna var trånga och få affärsidkare var villiga att etablera sig där. Efter omvandlingen har de blivit ett promenadvänligt stråk för flanörer med restauranger, caféer och butiker vägg i vägg. 18 Då biltrafiken minskar väsentligt på Drottninggatan, kommer rörligheten och därmed insynen att minska kvälls- och nattetid, bör det även i fortsättningen finnas såväl boende som arbetsplatser och nöje på gatan. Detta för att säkerställa rörligheten och insynen alla tider på dygnet. Det är för övrigt något som bör ses över i alla delar av innerstaden för att se till att det finns liv och rörelse i centrum även när butiks- och kontorspersonal har gått hem för dagen. Annars riskerar innerstaden att nattetid bli en osäker plats att vistas på. En utveckling som går att se i många städer i till exempel Nordamerika, där städerna är totalt funktionsuppdelade. Folk bor på ett ställe, jobbar på ett annat och roar sig på ett tredje. De större Nordamerikanska städernas centrum är nattetid av klart ogästvänlig karaktär. När människorna som jobbar där går hem från sina kontor och åker hem till förorten och butikerna stänger töms centrum helt på folk. Folk vars verksamheter trivs bäst i mörkret intar centrum och gör det till farliga områden. För att inte samma utveckling ska ske i Göteborgs centrum bör alla tre komponenter, boende, arbetsplats och nöjen finnas där. 17 Intervju med Johnolof Olsson, näringsidkare Inom Vallgraven i Göteborg, , kl

16 Intervjuer med besökare i området runt Drottninggatan visar att det är rimligt att tro att det kommer att bli fler flanörer på Drottninggatan i framtiden. Vid upprepade tillfällen har intervjuobjekt som stannat på någon av korsningarna Östra Hamngatan/Drottninggatan eller Västra Hamngatan/Drottninggatan påpekat att de gärna skulle ha svängt in på Drottninggatan om den varit en gårdsgata med bättre rörlighet för fotgängare i likhet med till exempel Vallgatan. Nu fortsätter de hellre vidare och svänger av på Kungs- eller Vallgatan istället. När parkeringsplatserna tas bort kommer trycket på korttidsparkeringsplatser på de angränsande gatorna att öka. Långtidsparkerarna kommer att få söka sig till andra lösningar som till exempel Kungsgaraget, P-hus City eller Heden. De som, enligt Trafikkontorets rapport, drabbas hårdast är de som parkerar i tjänsten. Framförallt de som har kortare ärenden. Ett antal kontor, som har en stor andel kortare besök kan komma att flytta. Istället kommer verksamheter som inte är lika bilberoende att flytta in. 19 De boende på gatan bedöms inte drabbas så hårt då de inte parkerar på gatan i någon större utsträckning. 20 Utan parkerade bilar kommer gatan att bli lugnare för de boende nattetid. De boende som parkerar på gatan kommer efter omvandlingen att få längre till bilen. Det bör, i likhet med Magasinsgatan, finnas markerade parkeringsplatser för rörelsehindrade att tillgå. Annars minskar deras framkomlighet avsevärt. Sportlifes fasad ut mot Drottninggatan är lång och dagens trottoar går under ett valv under byggnaden utmed fasaden. Vid ombyggnationen skulle här små lokaler, anpassande för verksamheter som inte är så ytkrävande, kunna anläggas. Sportlifes entre bör då flyttas längre ut mot gatan för att hållas synlig. Denna fasad fick för övrigt kritik från ett flertal besökare som ansåg den vara ett fult avbräck i en annars trevlig rad av fasader. Många av dom som rör sig i området är där för att handla. Alltså bör det även i fortsättningen att finnas en marknad för de butiker som finns på Drottninggatan. I undersökningen visade det sig att många av de svarande önskade ett större utbud av framför allt caféer och restauranger på gatan. Hur stor ökning av kundunderlag detta ger krävs det dock ytterliggare studier för att fastställa. Restauranger och caféer är något många anser öka deras trivselfaktor och ett sådant svar ligger nära till hands då de ska tänka ut vad de tycker är trevligt. Att det kommer att bli 19 Göteborgs stad, Trafikkontoret, Tjänsteutlåtande, Göteborgs stad, Trafikkontoret, Tjänsteutlåtande,

17 en större mängd människor som vistas på gatan till fots är dock rimligt att tro. Detta bör rimligtvis innebära fler potentiella restaurang- och cafégäster. Kanske bör det på de håll där gårdsgatan uppförs i syfte att främja handeln införas tydligare restriktioner för framförande av bilar då flera näringsidkare menar att genomströmningen av folk hämmas av trafik som ibland inte respekterar trafikföreskrifterna och syftet med gatan inte uppfylls. 21 Kungsgatan med Domkyrkan sett från Västra Hamngatan 21 Telefonintervju med Per-Ivan Hagberg, näringsidkare på Magasinsgatan i Göteborg, , kl

18 Slutsats Om utformningen av Drottninggatan sker på rätt sätt kan det få en starkt positiv effekt för handeln och trivseln på gatan. Gatan har ett fördelaktigt läge i centrala Göteborg med några av de mest trafikerade gatorna och platserna i staden i nära anslutning. Om gatan öppnas upp mot Östra och Västra Hamngatan och får en utformning som ger besökaren en känsla av trygghet, trivsel och välkomnande bör den ha potential att bli ett av stadens ledande promenadstråk. Det har visat sig vara en rad komponenter som ska till för att något sådant ska komma till. Dels bör gatan få en inbjudande prägel i form av tillfredställande belysning och en öppen karaktär vilket får bort gatans prägel som bakgata. Dels bör en uppfräschning ske. Att endast jämna ut trottoarerna och belägga dem med gatsten räcker inte för att få till en trevlig gata. Vid Vallgatans omformning fick den en ordentlig skjuts uppåt i omsättning och genomströmningen ökade med flera hundra procent. Drottninggatan är förvisso idag inte ett lika starkt stråk som Vallgatan men har en mycket stor potential att bli. 22 På denna gata rörde sig tidigare i större utsträckning äldre människor som sökte sig till området för att tillgodogöra sig varor eller tjänster. Idag har medelåldern på dem som vistas på Vallgatan sjunkit, en större andel yngre människor som i större utsträckning impulshandlar har hittat till Vallgatan. 23 De gator som gjorts om till gårdsgator visar på att en större andel människor flanerar där och gör impulsköp. 24 Alltså bör det rimligtvis i framtiden finnas verksamheter på Drottninggatan som tillhandahåller denna typ av varor. De verksamheter som etablerar sig på Drottninggatan bör inte vara beroende av en bilburen kundkrets. Det bör inte finnas några större verksamheter där som säljer större artiklar då framkomligheten för transporter kommer att vara mycket begränsad. Dessutom bör dessa verksamheter inte vara villiga att betala den höga hyran som finns där utan istället söka sig till köpcentrum utanför stadskärnan där parkeringsmöjligheterna är klart mer generösa. Istället bör det ses som rimligt att verksamheter som säljer mindre varor som folk som strosar förbi kan tillgodogöra sig etablerar sig på gatan. 22 Intervju med Johnolof Olsson, näringsidkare Inom Vallgraven i Göteborg, , kl Telefonintervju med Marianne Quick, näringsidkare på Vallgatan i Göteborg, , kl Intervju med Johnolof Olsson, näringsidkare Inom Vallgraven i Göteborg, , kl

19 Så länge det går att lösa parkeringsplatser i anslutning till de gator som omvandlas till gårdsgator och det finns parkeringsplatser för funktionshindrade att tillgå på gatan är det svårt att se någon som förlorar på gårdsgata. Då lastning och lossning tillåts blir det snarare lättare för den typen av verksamhet då de inte behöver konkurrera med parkerade bilar om gaturummet. Både Vallgatan och Magasinsgatan har aktivt arbetat för att ha rätt sorts verksamheter på respektive gator. De har båda flera verksamheter som sysslar med design, de kan i och med sin närhet till varandra dra nytta av detta genom att det lockar till sig kunder med just det intresset. Genom att folk lockas dit ökar intresset även från andra sorters verksamheter att etablera sig där vilket lockar ännu fler människor som ger gatan en positiv spiral. Svaret på dessa gators framgång stavas inte enbart gårdsgata. Gårdsgatan är dock förutsättningen för att den uppfräschning som skett ska kunna ske. De jobbar hela tiden aktivt för att gatan ska hålla hög klass både in- och utvändigt. Detta tillsammans med att gatan ger besökaren ett inbjudande intryck och rörelsefrihet ger den detta lyft. Om även Kyrkogatan görs om till gårdsgata kommer alla gator i området att vara ett samlat nät av gårds- eller gågator. Detta kommer att gynna specialfackhandeln vilken i detta område i så fall kommer att få ett oerhört fördelaktigt läge. 27 Här finns uppenbarligen chansen att ge ett helt område i centrala Göteborg en prägel som ett attraktivt shopping- och flaneringsområde. Det finns här ett blandat utbud av verksamheter och med Domkyrkan som riktmärke med dess tillhörande grönområde runtomkring som kan fungera som avkopplingsplats. Där finns även biograf och området har en mycket bra placering med livligt trafikerade Brunnsparken och Kungsportsplatsen i direkt anslutning samt Saluhallen och det nyinrättade pedagogiska utbildningscentrat på Grönsakstorget i direkt anslutning. En tydlig och lättidentifierad parkeringslösning bör upprättas i området som gör det enkelt för folk att ta sig dit 28. Området har då alla möjligheter att bli ett attraktivt område att vistas och handla på en rad trevliga gator med ett varierat utbud. Ett helt samlat område med promenadanpassad gatulösning gynnar specialfackhandeln som här får ett mycket fördelaktigt läge där de har halva hyran mot huvudgatan men i ett område där mycket potentiella köpare rör sig till fots 29. Ett sådant 25 Telefonintervju med Christer Harling, , kl Telefonintervju med Simon Sjölund, näringsidkare på Magasinsgatan i Göteborg, , kl Telefonintervju med Christer Harling, , kl Telefonintervju med Christer Harling, , kl Telefonintervju med Christer Harling, , kl

20 område skulle ge hela centrum en skjuts framåt. Inom Vallgraven skulle för Göteborg kunna bli vad Gamla stan är för Stockholm, ett äldre, till stora delar bilfritt flaneringsstråk med en blandning av olika sorters verksamheter. Ett område med stor attraktionskraft som ger hela staden en positiv bild vilket gynnar hela Göteborg. Det kommer i framtiden att bli attraktivt att etablera sig på Drottninggatan i och med den utveckling som förväntas bli där. Men för att denna utveckling ska till måste det hela tiden jobbas aktivt med utseende och innehåll på gatan. Det går inte bara att implementera en gårdsgata och därmed är lyckan gjord. Aktivt arbete måste hela tiden ske för utvecklingen. Gårdsgatan är en förutsättning för att denna utveckling ska kunna ske. Den tid då kunden körde fram till dörren på butiken för att tillgodogöra sig dess varor eller tjänster inne i städerna är onekligen förbi. Idag ställs bilen på någon parkering och all shopping sker till fots. Miljön i vilken shoppingen sker värdesätts idag på ett större sätt. Det ska vara mysigt och trevligt att promenera runt och införskaffa sig sina varor. Restauranger och caféer blir ett viktigt inslag i att öka trivseln för dessa flanörer. De varor som tillgodogörs i städernas centrum är inte tyngre än att folk gärna går runt med dom. Shoppingen är lika mycket ett nöje som en nödvändighet. Större varor införskaffas i olika köpcentrum i städernas utkanter dit det är enklare och smidigare att ta sig med bil. Kvar i stadskärnan blir näringar som säljer mindre varor, näringar som tjänar fler kronor per utnyttjad kvadratmeter och har ett behov av att synas där. 20