Drottninggatan som gårdsgata

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Drottninggatan som gårdsgata"

Transkript

1 Drottninggatan som gårdsgata En konsekvensanalys av omvandlingen från gata till gårdsgata av Drottninggatan i Göteborg Anders Ågren Innerstaden Göteborg AB

2 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 4 Gårdsgator i Göteborgs innerstad s. 7 Drottninggatan nulägesbeskrivning s. 9 Ombyggnation s. 10 Analys s. 15 Slutsats s. 18 Käll- och litteraturförteckning s. 21 2

3 Inledning Göteborgs stad arbetar med en Cityplan där det ingår att en rad gator i centrala delar av staden skall göras om till så kallade gårdsgator. En gårdsgata är en gata som bäst kan beskrivas som en blandning av gågata och vanlig gata. All trafik sker på de gåendes villkor. Fordon får frambringas men det får inte ske i högre fart än gångtakt. Fordonstrafik är också skyldig att lämna företräde för gående. Tidigare har ett flertal gator inom Vallgraven, som Vallgatan, Magasinsgatan och Trädgårdsgatan, omvandlats till gårdsgator. Genom att trafiken på dessa gårdsgator blir begränsad, och parkerade bilar i stort sett försvinner kommer rörligheten för gående att förbättras. Med detta hoppas butikerna få ett bättre skyltläge ut mot gatan och fler förbipasserande potentiella köpare. Totalt har nio gator eller platser, helt eller delvis, gjorts om till gårdsgator sedan 1994 i Göteborgs södra city. 1 Hösten 2006 kommer Drottninggatan i Göteborg, mellan Västra Hamngatan och Östra Hamngatan, att göras om från gata till gårdsgata. Ombyggnationen kommer att innebära ökad rörlighet för gångtrafikanter och minskad framkomligheten för bilar. Asfalten kommer att bytas ut mot gatsten och parkeringsplatserna kommer att tas bort. 2 Syftet med analysen är att söka svar på vad detta kommer att få för konsekvenser för Drottninggatan på en rad olika områden. Kommer gatans ombyggnation medföra att gatan attraherar fler människor att söka sig dit för att tillgodogöra sig varor och tjänster? Vad anser de som bedriver verksamheter på den aktuella delen av gatan? Kommer trivseln för dom som vistas där att förändras? 1 Göteborgs stad, Trafikkontoret, Tjänsteutlåtande, Göteborgs stad, Trafikkontoret, Tjänsteutlåtande,

4 Bakgrund Under 1990-talet började alltmer av utvecklingen av de svenska städerna att koncentreras till dess centrum. Tidigare hade den mesta delen av förändringen skett utanför stadskärnorna, inte minst under miljonprogrammet som genomfördes under slutet av 1960-talet och början av 1970-talet. Under 2000-talets början har ett hundratal svenska städer arbetat med att förnya sina stadskärnor. Det är tydligt att det är städernas centra som under 2000-talet hamnat i fokus. En stadskärna kännetecknas av den blandning av bebyggelseformer som finns där. Boende, tjänster, nöjen, förvaltningar, handel och distribution verkar alla inom en stads centrum. Detta gör att centra fyller en mängd olika betydelsefulla ekonomiska funktioner i en stadsregion. I de medelstora svenska städerna är det ovanligt med en fastighet med en enda renodlad funktion. De historiskt äldsta delarna återfinns oftast i en stads centrum. Stadens centrum har en speciell ställning i människors upplevelse och medvetande om staden eftersom det är där som alla människor från olika delar strålar samman av olika anledningar, det är den delen av en stad som alla känner till. Centrum kännetecknas av den mängd olika kombinationer av funktionella, bebyggelsemässiga och upplevelsemässiga egenskaper som sammanförs där. 3 Från och med industrialismens intåg fram till andra världskrigets slut låg industrin i regel i stadens centrum. Vägar och järnvägar knöts samman inne i staden. Arbetarklassen bodde i nära anslutning till centrum medan de lite mer välbärgade bodde i förorter utanför staden. Under det gyllene kvartseklet, som åsyftar den tjugofemårsperiod efter andra världskriget då ekonomin steg avsevärt, fram till mitten av 1970-talet, flyttade industrierna ut utanför staden. Detta ledde till övergivna industrilokaler i centrum. Nya stadscentra uppfördes utanför stadskärnorna och vägarna lades i huvudsak runt städerna. Under det gyllene kvartseklet hade bilen samtidigt blivit mer eller mindre en var mans egendom vilket ökade rörelsemönstret och efter vilket samhället helt och hållet planerats sedan dess. I och med den ökade rörligheten flyttade folk allt längre ut från staden. Efter 1975 har i allt större utsträckning spektakulära byggnadsverk uppförts i centrum där industribyggnader helt och hållet har gett plats åt verksamheter som huvudkontor och andra verksamheter där inkomsten per utnyttjad kvadratmeter är större. Vägarna har under samma tid i allt större utsträckning 3 Andersson, Henrik O, (1977), ISBN Studentlitteratur AB, Lund, s

5 dragits i ringleder runt städerna och stora köpcentra uppförs i anslutning till vägarna, dessa stora gallerior som växer fram tenderar att locka kunder från affärer som ligger i centrum. 4 I Sverige innebar och 1960-talen stora förändringar för städernas centrala delar. Den växande bilismen och handelns strukturomvandling var de viktigaste orsakerna till förändringen. Den ökande köpkraften som ledde till det ökande konsumtionssamhället gjorde att städernas centrum alltmer började präglas av de olika butikerna som etablerades där. 5 Husen i de centrala delarna av städerna restaurerades i syfte att maximalt exponera skyltfönstren ut mot gatan. Tidigare hade skyltfönstren legat mer för sig själva åtskilda från varandra, de gav en möjlighet för förbipasserande att titta in i varuvärlden. Den förändring som på 1950-talet satte fart gjorde att varuvärlden blev mer intensiv ut mot gatan och nästan fick den att smälta samman med gatumiljön vilket gjorde att besökarna hela tiden hade en känsla av att befinna sig i varuvärlden. Denna exponering av butikerna är en föregångare till dagens köpcentrum som helt och hållet designas utefter handlarnas och köparnas välbefinnande. 6 Det har under de senaste årtiondena gått att se en allt tydligare struktur i lokaliseringen av olika sorters verksamheter. Stora ytkrävande verksamheter som inte tjänar så många kronor per utnyttjad kvadratmeter, befinner sig strax utanför städerna. Medan mindre ytkrävande, som i regel gör en större vinst på mindre yta, tenderar att återfinnas i städernas centra. De näringar som har behov av att synas i centrum är de som är villiga att betala den högre hyra som är där. Nya köpcentrum slås upp utanför tätorterna som konkurrerar med handeln inom centrum. Dessa nya köpcentra är i många avseenden mer kundvänliga än de gamla stadskärnornas handel. Utanför staden finns gott om parkeringsplatser, ett stort och varierat utbud av varor och all önskvärd service. Dessutom är det mestadels rent och fräscht. Köpcentrumen är ofta kameraövervakade och har sina egna vakter som kan avvisa och ta bort ovälkomna element. Alla förändringar till det bättre är lättare att genomföra då det bara finns en kategori av intressenter, handlarna och dess välbefinnande. I staden samsas en rad olika intressenter med handlarna, fastighetsägare, kontor etcetera som deltar och påverkar alla beslut. Dessutom är det i en stad svårare att hålla omgivningen fräsch och trygg eftersom en så stor mängd människor rör sig där. 4 Knox, Paul & Pinch, Steven, (2000), Urban social geography An introduction, fourth edition. Ashford Colour Press Ltd., s Schönbeck, Boris (1994). Stad i förvandling. T16:1994 Byggforskningsrådet, Stockholm, s Bergman, Bosse, (2003), Handelsplats, shopping, stadsliv, Brutus Östlings bokförlag symposion, s 116 5

6 För att möta konkurrensen från den nya tidens köpcentrum, har flera svenska städer jobbat med att utveckla handeln inom stadskärnan. För att kunna utveckla handeln och konkurrera med olika köpcentra utanför staden har handeln i städers centrum alltmer börjat samverka och jobba mot gemensamma mål. Ett led i denna utveckling är att göra stadskärnan mer attraktiv för de besökande. Genom att skapa mer promenadvänliga stråk är det meningen att rörligheten för fotgängarna ska öka och på så sätt skapa en mer köpvänlig miljö. Det finns i regel åtminstone en gågata i centrum av nästan varje svensk stad där den mesta handeln i staden ofta sker. Vallgatan som gårdsgata 6

7 Gårdsgator i Göteborgs innerstad För att se vad omformningen till gårdsgata fått för effekt på ställen där det tidigare har införts i Göteborgs stad, har en rad intervjuer genomförts med berörda personer på dessa ställen. Dessa gator är framförallt Vallgatan och Magasinsgatan som båda gjorts om från vanlig gata till gårdsgata. Vallgatan och Magasinsgatan var båda före ombyggnationen bakgator som folk i väldigt liten utsträckning besökte och där få verksamheter ville etablera sig. Idag är dom båda populära och trevliga gator som är attraktiva för näringar av olika slag att etablera sig. Numera söker sig folk i allt större utsträckning till dessa gator. 7 Framförallt Vallgatan, som idag är en av Göteborgs allra mest populära gångstråk, fick efter omvandlingen till gårdsgata en ökning i genomströmning med flera hundra procent 8. En ombyggnation från gata till gårdsgata ger en gata ett oerhört stort lyft. Det är en liten insats som ger stor effekt. Vallgatan var före ombyggnaden en bakgata som idag har förvandlats till ett mycket populärt stråk att röra sig på. Gatan har öppnats upp på ett strålande sätt och dess karaktär som promenadvänligt stråk är en förutsättning för dess sammanhållande länk mellan livligt trafikerade Kungsportsplatsen och det nyinrättade pedagogiska utbildningscentret vid Grönsakstorget. 9 Vallgatan blev ett fullskaligt prov på vad en gårdsgata kan ge för effekt i en stadsmiljö. Det som tidigare varit en nedsliten bakgata med tomma lokaler och näringsidkare som inte alltid fick verksamheten att gå runt, blev ett attraktivt gångstråk. Den negativa trenden för näringarna på gatan vände och började peka uppåt. Innehållet och utseendet på Vallgatan har blivit positivt och det är idag lättare att hyra ut lokaler där. Ombyggnationen, som skedde under fastighetskrisen i början och mitten på 1990-talet, gav en välbehövlig vitamininjektion i sydvästra delen av innerstaden. När parkeringsplatserna togs bort blev det lättare att lasta och lossa varor och tillgängligheten för gångtrafikanter ökade. 10 Det finns idag ett flertal designinriktade verksamheter på Vallgatan, de drar nytta av varandra då deras samlade läge lockar folk med detta intresse till gatan 11. I och med denna typ av 7 Telefonintervju med Simon Sjölund, näringsidkare på Magasinsgatan i Göteborg, , kl Telefonintervju med Marianne Quick, näringsidkare på Vallgatan i Göteborg, , kl Intervju med Johnolof Olsson, näringsidkare Inom Vallgraven i Göteborg, , kl Telefonintervju med Christer Harling, , kl Telefonintervju med Simon Sjölund, näringsidkare på Magasinsgatan i Göteborg, , kl

8 verksamheter kan gatan locka till sig folk och på så sätt skapa en positiv spiral för gatan och hela området. Enligt en överenskommelse mellan Göteborgs stad och köpmannaförbundet ska alla parkeringsplatser som försvinner, under till exempel en ombyggnation av en gata, ersättas i dess närhet. Detta har varit hämmande för utbredningen av denna typ av gator i centrala Göteborg då det är svårt att hitta nya parkeringsmöjligheter i nära anslutning. På Magasinsgatan löstes detta moment genom att en avriven tomt som tidigare varit månadsparkering nu fick ersätta de platser som försvunnit längs gatan. 12 Intervjupersonerna har i stort avgett ungefär liknande svar. De är alla överens om den positiva effekt som gårdsgator fått på de ställen det implementerats. Alla personer som intervjuats visade sig vara mycket positiva till denna form av gatulösning såvida parkeringsfrågan kan lösas. Drottninggatan sett från Östra Hamngatan 12 Telefonintervju med Christer Harling, , kl

9 Drottninggatan nulägesbeskrivning Drottninggatan är en enkelriktad gata Inom Vallgraven i södra delen av centrala Göteborg. Gatan innehåller idag, förutom lägenheter och kontor, en rad olika verksamheter som till exempel frisörsalonger, restauranger och en rad butiker av olika slag. Gatan har idag en prägel som något av en bakgata med en genomströmning som inte kan mäta sig med omkringliggande gator som Vallgatan och Kungsgatan. Många av de tillfrågade i en enkätundersökning, som genomfördes bland besökare på gatan, menade att de inte ansåg att Drottninggatan såg speciellt inbjudande ut när de såg den från Östra Hamngatan eller Västra Hamngatan. De hävdade att många hellre väljer att promenera vidare på någon utav Hamngatorna för att sedan svänga in på antingen Kungsgatan eller Vallgatan som de ansåg vara klart mer inbjudande. Av de näringsidkare som bedriver sina verksamheter på gatan ser en majoritet positivt på sin egen placering. Många framhåller att läget på deras verksamhet är centralt och bra. Men samtidigt anser många av dom att Drottninggatan är trång och att det är svårt att hitta parkeringsplatser. Detta påverkar deras rörelse negativt då det är svårt att nå ut med ett budskap genom skyltning ut mot gatan eftersom raden av parkerare bilar skymmer. Ett flertal av näringsidkarna anser att gatan ser allt för ruffig och motbjudande ut. En affärsidkare berättade om kunder som går omvägar runt på andra gator för att tillryggalägga en så kort bit som möjligt på Drottninggatan eftersom denne ansåg gatan vara i så pass motbjudande skick att flanera på. Vid en rundfrågning bland besökarna på Drottninggatan framhöll flera att det varierade utbudet av olika sorters butiker var positivt. De flesta ansåg att det var en bra blandning av verksamheter på gatan. Merparten av de tillfrågade hade ingen direkt åsikt om vilka verksamheter som saknades. Däremot ansåg många besökare att gatan inte såg så inbjudande ut när de beträdde den från någon av Östra eller Västra Hamngatan. Trottoarerna är smala och trånga, det är svårt att få en parkeringsplats och gatan är i allmänhet inget bra ställe att vandra omkring på. Vid möte med till exempel en barnvagn på trottoaren måste fotgängare väja ut i gatan vilket på den sida de parkerade bilarna står på blir osmidigt vilket medför att besökare på gatan tvingas fokusera på mycket annat än vilka varor som utbjuds. 9

10 Ombyggnation För att öka Drottninggatans attraktivitet har det beslutats att gatan ska byggas om till en gårdsgata. Innerstaden Göteborg AB och Trafikkontoret i Göteborgs stad har tagit fram ett förslag för upprustning för den delen av Drottninggatan som ligger mellan Västra Hamngatan och Östra Hamngatan. Projektet beräknas kosta 6,25 miljoner kronor och kommer att påbörjas under hösten Kommunen kommer att finansiera hälften medan fastighetsägarna står för resterande del. Varje fastighetsägare betalar kronor per meter fasadlängd de har ut mot Drottninggatan. 13 Syftet med ombyggnationen är dels att göra gatan mer promenadvänlig för att på så sätt öka rörligheten för fotgängare, och dels att få till en uppfräschning av den med ny belysning. Genom att ta bort parkeringsplatserna och göra om gatan till ett mer promenadanpassat stråk, blir det lättare för besökare av gatan som kommer till fots att röra sig på gatan och tillgodogöra sig de varor och tjänster som finns där. Genom att gatan får en ansiktslyftning torde den även bli av med sin stämpel som bakgata. Bilden till vänster: Magasinsgatan i Göteborg före omvandling till gårdsgata. Källa: Bilden till höger: Magasinsgatan i Göteborg efter omvandling till gårdsgata. Källa: Rent fysiskt innebär en omvandling från gata till gårdsgata att nivåskillnaden mellan trottoar och gata jämnas ut. Dessutom tas parkeringsplatserna, antingen helt bort, eller ersätts av nya platser i närheten. Vanligtvis ersätts asfaltbeläggningen med en mer estetisk gatsten eller betong och belysningen ses över. 14 Gatan, och i längden hela området eller stadsdelen, bör bli 13 Göteborgs stad, Trafikkontoret, Tjänsteutlåtande,

11 Antal procent mer lättillgänglig för köpare vilket rimligtvis bör gynna gatulivet och affärsidkarna. En gårdsgata utan parkerade bilar som står i vägen kommer att innebära en trevligare, och ur köpmannasynpunkt, bättre affärsgata. I Trafikkontorets tjänsteutlåtande från , redovisas vad en gatas omformning till gårdsgata kan få för konsekvenser på en rad olika områden. De menar att en rad tidigare studier visar att en central gatas ombyggnad till gårdsgata får positiva effekter för näringsidkarna eftersom deras kunder i regel inte parkerar på gatan. Vissa näringar, till exempel frisörer, har uttryckt en viss oro eftersom de i regel anser att flertalet av deras kunder parkerar på gatan. Denna oro delas dock inte av alla frisörer. De allra flesta handlare ser positivt på ombyggnationen, ett fåtal tror dock att deras verksamheter kommer att drabbas negativt och kanske till och med kommer att omlokaliseras. Vissa typer av verksamheter kan komma att flytta till förmån för andra som passar bättre på en gata med större rörlighet för gångtrafikanter, till exempel restauranger och caféer. 15 Till en början tycks det inte uppstå någon större brist på parkeringsplatser i området i och med införandet av gårdsgata på Drottninggatan. Men i takt med en eventuell utbredning av gårdsgator på andra håll inom området bör en mer långsiktig parkeringslösning hittas. Genom de omvandlingar och upprustningar som tidigare genomförts har sammanlagt 170 parkeringsplatser försvunnit sedan 1994 i det aktuella området i södra city. Några ersättningsplatser för dessa har inte uppkommit. Enligt de planer som finns i Cityplanen kommer 400 parkeringsplatser att tas bort. 16 Hur tog du dig hit? Med bil som förare Med bil som passagerare Till fots Med buss Med spårvagn Med mc/moped Med cykel Annat Serie1 Serie2 Serie3 Diagram; Enkätundersökning genomförd bland Besökare på Drottninggatan i Göteborg vecka 29 och vecka 30 år De svarande fick ge sin syn på en rad frågor om Drottninggatan och dess stundande ombyggnad 15 Göteborgs stad, Trafikkontoret, Tjänsteutlåtande, Göteborgs stad, Trafikkontoret, Tjänsteutlåtande,

12 Antal procent På frågan om hur de trodde att en ombyggnation skulle påverka deras verksamhet, svarade merparten av näringsidkarna på Drottninggatan att de trodde att deras läge skulle bli ännu bättre i och med införandet av gårdsgata. En övervägande majoritet anser att ombyggnationen av Drottninggatan, kommer att innebära en positiv effekt för deras verksamhet. Endast ett fåtal av de tillfrågade ställde sig tveksamma eller negativa till ombyggnationen, de visste inte hur verksamheten skulle påverkas av en omvandling till gårdsgata. Anledningen till detta är att de inte visste vilken effekt de försämrade parkeringsmöjligheterna skulle föra med sig. I stort sett alla tillfrågade ser mycket positivt på framtiden, endast någon enstaka uttryckte sig negativt och menade att deras verksamhet var så pass beroende av att bilar kunde parkeras på gatan att de ansåg sig behöva omlokalisera sin verksamhet. En annan ansåg sig vara beroende av parkeringsmöjlighet i anslutning till sin verksamhet då de hade många dagliga utkörningar. Men de allra flesta näringsidkarna menar att införandet av gårdsgata på Drottninggatan kommer att innebära en ökad rörlighet för gångtrafikanter vilket medför ett större kundunderlag för butikerna. Merparten av butiksinnehavarna är synnerliggen överens om att omvandlingen kommer att leda till en trevligare gata efter omvandlingen. Flera av de svarande anger de många uppställda bilarna som ett störande moment. Bilarna upplevs som ett hinder för flanering och när dessa försvinner kommer fler att välja att promenera på Drottninggatan. Bland de besökande på gatan tyckte de allra flesta att en gårdsgata skulle föra med sig mestadels positiva saker. I stort sett alla svarande hade tagit sig dit på något annat sätt än med bil. Således ansåg de föga oväntat att gatan skulle göra sig klart bättre som gårdsgata. När gårdsgatan tar form kommer framkomligheten med bil och parkeingsmöjligheterna att minska och framkomligheten för fotgängare kommer att öka. Kommer detta att påverka Din verksamhets rörelse? Ja, på ett positivt sätt Ja, på ett negativt sätt Nej, den kommer inte att påverkas Vet ej Serie1 Serie2 Serie3 Serie4 Diagram; Enkätundersökning genomförd bland näringsidkare på Drottninggatan i Göteborg under juli och augusti månad år 2006.De svarande, som alla bedrev någon sorts verksamhet på Drottninggatan på delen mellan Östra Hamngatan och Västra Hamngatan, fick avge sin syn på Drottninggatan och dess stundande ombyggnad. 12

13 De flesta svaranden hade tagit sig till Drottninggatan för att strosa och titta i affärer. Några få yttrade dock ett visst missnöje över att framkomligheten för bilar skulle begränsas. De oroades över hur framkomligheten skulle bli för dom som var bilburna och att parkeringsmöjligheterna kraftigt skulle försvagas. Det bör tilläggas att en stor del av de svarande inte ansåg sig ha några större synpunkter om gatan och dess omformning eftersom de tyckte sig ha för lite kunskaper om området då de ej besökte det så ofta. Hur tror du att din trygghet och trivsel kommer att förändras när Drottninggatan görs om till gårdsgata? D.v.s. minskad biltrafik och ökad framkomlighet för fotgängare Serie Serie2 Serie3 5 0 Positivt Negativt Den kommer inte att förändras Vet ej Diagram; Enkätundersökning genomförd bland besökare på Drottninggatan i Göteborg vecka 29 och vecka 30 år De svarande fick ge sin syn på en rad frågor om Drottninggatan och dess stundande ombyggnad. Bland de svarande som har någon speciell anknytning till gatan, till exempel hade sin arbetsplats där, var åsikterna om gatans skick mer konkreta. De allra flesta tyckte förvisso att gatans läge var centralt och bra men att den behövde en rejäl uppfräschning. De var nästan uteslutande positiva eller mycket positiva till ombyggnationen. Många av de svarande anser att gatan är sunkig och jämför med andra närliggande gator som de tycker är klart mer inbjudande. Dessa ser med glädje fram emot en ansiktslyftning av gatan och tror att det kommer leda till att Drottninggatan kommer att bli ett helt nytt stråk som folk gärna kommer att vilja tillryggalägga till fots. Ett fåtal menade att det var bra som det var och ansåg att en ombyggnad var onödig. Dels med tanke på att parkeringsmöjligheterna skulle bli näst intill obefintliga, och dels ansåg de att det i sig var onödigt med en omformning. För att öka trivseln på Drottninggatan ville många besökare att träd och parkbänkar skulle uppföras där. Flera önskade också bättre möjligheter att parkera cykeln. Undersökningen visade på en nästan uteslutande positiv bild av ombyggnaden, såväl bland besökare av gatan som hos personer som verkar där. 13

14 Hur skulle Drottninggatan kunna se ut för att göra den mer attraktiv för dig? Serie1 Serie Träd Parkbänkar Bättre belysning Mer cykelställ Vet ej Diagram; Enkätundersökning genomförd bland besökare på Drottninggatan i Göteborg vecka 29 och vecka 30 år De svarande fick ge sin syn på en rad frågor om Drottninggatan och dess stundande ombyggnad. Drottninggatan sett från Västra Hamngatan 14

15 Analys Det går att se en tydlig tendens att städers centrum försöker ta tillbaka den marknad de förlorat i och med uppförandet av köpcentra utanför städerna. Eller åtminstone stoppa den för dom negativa utvecklingen. I skapandet av de mer shoppingvänliga stråken som tidigare var mer eller mindre vanliga gator försöker centrumen att med en mer trivsam miljö konkurrera med den nya tidens köpcentrum. Det ligger nära till hands att påstå att det städernas centrum gör idag är att ta tillbaka den ide de själva hade på 1950-talet då handeln exponerades maximalt ut mot gatan. Den ide som köpmiljöerna flera årtionden senare hade som föregångare. Klart är att de flesta verksamheterna bör gynnas av en omläggning då rörelsen av folk ökar på de gator där gårdsgata införs, så också på Drottninggatan. Det går att se ett tydligt mönster på de gator där de tidigare har implementerats. 17 För Vallgatan och Magasinsgatan som tidigare gjorts om till gårdsgator har det inneburit en klar förändring. De var före omvandlingen mörka och ruffiga bakgator. Trottoarerna var trånga och få affärsidkare var villiga att etablera sig där. Efter omvandlingen har de blivit ett promenadvänligt stråk för flanörer med restauranger, caféer och butiker vägg i vägg. 18 Då biltrafiken minskar väsentligt på Drottninggatan, kommer rörligheten och därmed insynen att minska kvälls- och nattetid, bör det även i fortsättningen finnas såväl boende som arbetsplatser och nöje på gatan. Detta för att säkerställa rörligheten och insynen alla tider på dygnet. Det är för övrigt något som bör ses över i alla delar av innerstaden för att se till att det finns liv och rörelse i centrum även när butiks- och kontorspersonal har gått hem för dagen. Annars riskerar innerstaden att nattetid bli en osäker plats att vistas på. En utveckling som går att se i många städer i till exempel Nordamerika, där städerna är totalt funktionsuppdelade. Folk bor på ett ställe, jobbar på ett annat och roar sig på ett tredje. De större Nordamerikanska städernas centrum är nattetid av klart ogästvänlig karaktär. När människorna som jobbar där går hem från sina kontor och åker hem till förorten och butikerna stänger töms centrum helt på folk. Folk vars verksamheter trivs bäst i mörkret intar centrum och gör det till farliga områden. För att inte samma utveckling ska ske i Göteborgs centrum bör alla tre komponenter, boende, arbetsplats och nöjen finnas där. 17 Intervju med Johnolof Olsson, näringsidkare Inom Vallgraven i Göteborg, , kl

16 Intervjuer med besökare i området runt Drottninggatan visar att det är rimligt att tro att det kommer att bli fler flanörer på Drottninggatan i framtiden. Vid upprepade tillfällen har intervjuobjekt som stannat på någon av korsningarna Östra Hamngatan/Drottninggatan eller Västra Hamngatan/Drottninggatan påpekat att de gärna skulle ha svängt in på Drottninggatan om den varit en gårdsgata med bättre rörlighet för fotgängare i likhet med till exempel Vallgatan. Nu fortsätter de hellre vidare och svänger av på Kungs- eller Vallgatan istället. När parkeringsplatserna tas bort kommer trycket på korttidsparkeringsplatser på de angränsande gatorna att öka. Långtidsparkerarna kommer att få söka sig till andra lösningar som till exempel Kungsgaraget, P-hus City eller Heden. De som, enligt Trafikkontorets rapport, drabbas hårdast är de som parkerar i tjänsten. Framförallt de som har kortare ärenden. Ett antal kontor, som har en stor andel kortare besök kan komma att flytta. Istället kommer verksamheter som inte är lika bilberoende att flytta in. 19 De boende på gatan bedöms inte drabbas så hårt då de inte parkerar på gatan i någon större utsträckning. 20 Utan parkerade bilar kommer gatan att bli lugnare för de boende nattetid. De boende som parkerar på gatan kommer efter omvandlingen att få längre till bilen. Det bör, i likhet med Magasinsgatan, finnas markerade parkeringsplatser för rörelsehindrade att tillgå. Annars minskar deras framkomlighet avsevärt. Sportlifes fasad ut mot Drottninggatan är lång och dagens trottoar går under ett valv under byggnaden utmed fasaden. Vid ombyggnationen skulle här små lokaler, anpassande för verksamheter som inte är så ytkrävande, kunna anläggas. Sportlifes entre bör då flyttas längre ut mot gatan för att hållas synlig. Denna fasad fick för övrigt kritik från ett flertal besökare som ansåg den vara ett fult avbräck i en annars trevlig rad av fasader. Många av dom som rör sig i området är där för att handla. Alltså bör det även i fortsättningen att finnas en marknad för de butiker som finns på Drottninggatan. I undersökningen visade det sig att många av de svarande önskade ett större utbud av framför allt caféer och restauranger på gatan. Hur stor ökning av kundunderlag detta ger krävs det dock ytterliggare studier för att fastställa. Restauranger och caféer är något många anser öka deras trivselfaktor och ett sådant svar ligger nära till hands då de ska tänka ut vad de tycker är trevligt. Att det kommer att bli 19 Göteborgs stad, Trafikkontoret, Tjänsteutlåtande, Göteborgs stad, Trafikkontoret, Tjänsteutlåtande,

17 en större mängd människor som vistas på gatan till fots är dock rimligt att tro. Detta bör rimligtvis innebära fler potentiella restaurang- och cafégäster. Kanske bör det på de håll där gårdsgatan uppförs i syfte att främja handeln införas tydligare restriktioner för framförande av bilar då flera näringsidkare menar att genomströmningen av folk hämmas av trafik som ibland inte respekterar trafikföreskrifterna och syftet med gatan inte uppfylls. 21 Kungsgatan med Domkyrkan sett från Västra Hamngatan 21 Telefonintervju med Per-Ivan Hagberg, näringsidkare på Magasinsgatan i Göteborg, , kl

18 Slutsats Om utformningen av Drottninggatan sker på rätt sätt kan det få en starkt positiv effekt för handeln och trivseln på gatan. Gatan har ett fördelaktigt läge i centrala Göteborg med några av de mest trafikerade gatorna och platserna i staden i nära anslutning. Om gatan öppnas upp mot Östra och Västra Hamngatan och får en utformning som ger besökaren en känsla av trygghet, trivsel och välkomnande bör den ha potential att bli ett av stadens ledande promenadstråk. Det har visat sig vara en rad komponenter som ska till för att något sådant ska komma till. Dels bör gatan få en inbjudande prägel i form av tillfredställande belysning och en öppen karaktär vilket får bort gatans prägel som bakgata. Dels bör en uppfräschning ske. Att endast jämna ut trottoarerna och belägga dem med gatsten räcker inte för att få till en trevlig gata. Vid Vallgatans omformning fick den en ordentlig skjuts uppåt i omsättning och genomströmningen ökade med flera hundra procent. Drottninggatan är förvisso idag inte ett lika starkt stråk som Vallgatan men har en mycket stor potential att bli. 22 På denna gata rörde sig tidigare i större utsträckning äldre människor som sökte sig till området för att tillgodogöra sig varor eller tjänster. Idag har medelåldern på dem som vistas på Vallgatan sjunkit, en större andel yngre människor som i större utsträckning impulshandlar har hittat till Vallgatan. 23 De gator som gjorts om till gårdsgator visar på att en större andel människor flanerar där och gör impulsköp. 24 Alltså bör det rimligtvis i framtiden finnas verksamheter på Drottninggatan som tillhandahåller denna typ av varor. De verksamheter som etablerar sig på Drottninggatan bör inte vara beroende av en bilburen kundkrets. Det bör inte finnas några större verksamheter där som säljer större artiklar då framkomligheten för transporter kommer att vara mycket begränsad. Dessutom bör dessa verksamheter inte vara villiga att betala den höga hyran som finns där utan istället söka sig till köpcentrum utanför stadskärnan där parkeringsmöjligheterna är klart mer generösa. Istället bör det ses som rimligt att verksamheter som säljer mindre varor som folk som strosar förbi kan tillgodogöra sig etablerar sig på gatan. 22 Intervju med Johnolof Olsson, näringsidkare Inom Vallgraven i Göteborg, , kl Telefonintervju med Marianne Quick, näringsidkare på Vallgatan i Göteborg, , kl Intervju med Johnolof Olsson, näringsidkare Inom Vallgraven i Göteborg, , kl

19 Så länge det går att lösa parkeringsplatser i anslutning till de gator som omvandlas till gårdsgator och det finns parkeringsplatser för funktionshindrade att tillgå på gatan är det svårt att se någon som förlorar på gårdsgata. Då lastning och lossning tillåts blir det snarare lättare för den typen av verksamhet då de inte behöver konkurrera med parkerade bilar om gaturummet. Både Vallgatan och Magasinsgatan har aktivt arbetat för att ha rätt sorts verksamheter på respektive gator. De har båda flera verksamheter som sysslar med design, de kan i och med sin närhet till varandra dra nytta av detta genom att det lockar till sig kunder med just det intresset. Genom att folk lockas dit ökar intresset även från andra sorters verksamheter att etablera sig där vilket lockar ännu fler människor som ger gatan en positiv spiral. Svaret på dessa gators framgång stavas inte enbart gårdsgata. Gårdsgatan är dock förutsättningen för att den uppfräschning som skett ska kunna ske. De jobbar hela tiden aktivt för att gatan ska hålla hög klass både in- och utvändigt. Detta tillsammans med att gatan ger besökaren ett inbjudande intryck och rörelsefrihet ger den detta lyft. Om även Kyrkogatan görs om till gårdsgata kommer alla gator i området att vara ett samlat nät av gårds- eller gågator. Detta kommer att gynna specialfackhandeln vilken i detta område i så fall kommer att få ett oerhört fördelaktigt läge. 27 Här finns uppenbarligen chansen att ge ett helt område i centrala Göteborg en prägel som ett attraktivt shopping- och flaneringsområde. Det finns här ett blandat utbud av verksamheter och med Domkyrkan som riktmärke med dess tillhörande grönområde runtomkring som kan fungera som avkopplingsplats. Där finns även biograf och området har en mycket bra placering med livligt trafikerade Brunnsparken och Kungsportsplatsen i direkt anslutning samt Saluhallen och det nyinrättade pedagogiska utbildningscentrat på Grönsakstorget i direkt anslutning. En tydlig och lättidentifierad parkeringslösning bör upprättas i området som gör det enkelt för folk att ta sig dit 28. Området har då alla möjligheter att bli ett attraktivt område att vistas och handla på en rad trevliga gator med ett varierat utbud. Ett helt samlat område med promenadanpassad gatulösning gynnar specialfackhandeln som här får ett mycket fördelaktigt läge där de har halva hyran mot huvudgatan men i ett område där mycket potentiella köpare rör sig till fots 29. Ett sådant 25 Telefonintervju med Christer Harling, , kl Telefonintervju med Simon Sjölund, näringsidkare på Magasinsgatan i Göteborg, , kl Telefonintervju med Christer Harling, , kl Telefonintervju med Christer Harling, , kl Telefonintervju med Christer Harling, , kl

20 område skulle ge hela centrum en skjuts framåt. Inom Vallgraven skulle för Göteborg kunna bli vad Gamla stan är för Stockholm, ett äldre, till stora delar bilfritt flaneringsstråk med en blandning av olika sorters verksamheter. Ett område med stor attraktionskraft som ger hela staden en positiv bild vilket gynnar hela Göteborg. Det kommer i framtiden att bli attraktivt att etablera sig på Drottninggatan i och med den utveckling som förväntas bli där. Men för att denna utveckling ska till måste det hela tiden jobbas aktivt med utseende och innehåll på gatan. Det går inte bara att implementera en gårdsgata och därmed är lyckan gjord. Aktivt arbete måste hela tiden ske för utvecklingen. Gårdsgatan är en förutsättning för att denna utveckling ska kunna ske. Den tid då kunden körde fram till dörren på butiken för att tillgodogöra sig dess varor eller tjänster inne i städerna är onekligen förbi. Idag ställs bilen på någon parkering och all shopping sker till fots. Miljön i vilken shoppingen sker värdesätts idag på ett större sätt. Det ska vara mysigt och trevligt att promenera runt och införskaffa sig sina varor. Restauranger och caféer blir ett viktigt inslag i att öka trivseln för dessa flanörer. De varor som tillgodogörs i städernas centrum är inte tyngre än att folk gärna går runt med dom. Shoppingen är lika mycket ett nöje som en nödvändighet. Större varor införskaffas i olika köpcentrum i städernas utkanter dit det är enklare och smidigare att ta sig med bil. Kvar i stadskärnan blir näringar som säljer mindre varor, näringar som tjänar fler kronor per utnyttjad kvadratmeter och har ett behov av att synas där. 20

Parkeringsstudie Drottninggatan -konsekvenser av gårdsgata

Parkeringsstudie Drottninggatan -konsekvenser av gårdsgata Parkeringsstudie Drottninggatan -konsekvenser av gårdsgata Meddelande 7:2003 Trafikkontoret Trafikplanering/Parkering På uppdrag av Trafikkontoret Göteborgs Stad har denna rapport utarbetats av FB Engineering

Läs mer

Byggnadsvård gjorde bakgatan till trendgata

Byggnadsvård gjorde bakgatan till trendgata Byggnadsvård gjorde bakgatan till trendgata Vad krävs för att en bakgata ska omvandlas och bli attraktiv för både flanörer och affärsidkare? Vallgatan i centrala Göteborg var länge ödslig och ogästvänlig,

Läs mer

Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn

Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn Till Stadsbyggnadskontoret Diarienummer 09/0841 Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn Avenyföreningen har ca 230 medlemmar på och kring Avenyn. Medlemmarna är företag och fastighetsägare

Läs mer

Enkätundersökning nov - dec 2007. Grundläggande enkätundersökning hos medlemmarna för att kunna förbättra och utveckla Innerstaden Göteborg.

Enkätundersökning nov - dec 2007. Grundläggande enkätundersökning hos medlemmarna för att kunna förbättra och utveckla Innerstaden Göteborg. Enkätundersökning nov - dec 7 Grundläggande enkätundersökning hos medlemmarna för att kunna förbättra och utveckla Innerstaden Göteborg. Bakgrund Under November månad år 7 genomfördes denna enkätundersökning

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

Ditt nästa kontor? Drottninggatan 13

Ditt nästa kontor? Drottninggatan 13 Ditt nästa kontor? Drottninggatan 13 242 kvm, Centrum Drottninggatan 13 Centrum Ledig yta: 242 m 2 Typ: Kontor Antal arbetsplatser: 12 14 Tillträde: Omgående Cykelmöjligheter Historia Buss 50 m Nyrenoverad

Läs mer

Vallgatan - uppföljning 1 Vallgatan Uppföljande studie Rapport nr 4:2002 Trafikkontoret 2 Vallgatan - uppföljning Vallgatan - uppföljning 3 Förord SWECO VBB har på uppdrag av Trafikkontoret gjort en uppföljande

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

PitePanelen. Rapport 3. - Vad tycker panelen om gångfartsområden efter Storgatan

PitePanelen. Rapport 3. - Vad tycker panelen om gångfartsområden efter Storgatan PitePanelen Rapport 3 - Vad tycker panelen om gångfartsområden efter Storgatan April 2009 Anna Lena Pogulis Ekonomikontoret 1.0 Inledning I Storgatans ombyggnad har två etapper genomförts vilket innebär

Läs mer

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter 2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på

Läs mer

Emmaboda. Centrum och norra järnvägsområdet. Punkthus på gamla taxitorget. Ny järnvägspassage. Tunneln görs kortare. Nya bostäder

Emmaboda. Centrum och norra järnvägsområdet. Punkthus på gamla taxitorget. Ny järnvägspassage. Tunneln görs kortare. Nya bostäder EMMABODA 59 Emmaboda 1 Centrum och norra järnvägsområdet 2 Punkthus på gamla taxitorget 12 3 4 Ny järnvägspassage Tunneln görs kortare 5 Nya bostäder 11 13 6 Silos ges ett spännande uttryck 9 10 7 Södra

Läs mer

MAGASINSGATAN Daterad 2006-10-01

MAGASINSGATAN Daterad 2006-10-01 MAGASINSGATAN Daterad 2006-10-01 INLEDNING Magasinsgatan har haft en positiv utveckling under en längre tid som formligen exploderat dom senaste åren från skum bakgata till shoppinggata med fokus på design,

Läs mer

Medborgarförslag om parkering efter Västra Parkgatan

Medborgarförslag om parkering efter Västra Parkgatan Tekniska nämnden 2010 02 25 20 60 Tekniska nämndens arbetsutskott 2010 02 11 35 90 Dnr 2009/776.008 Medborgarförslag om parkering efter Västra Parkgatan Ärendebeskrivning Anders Winsa anför följande i

Läs mer

Ditt nästa kontor? Östra Hamngatan 52

Ditt nästa kontor? Östra Hamngatan 52 Ditt nästa kontor? Östra Hamngatan 52 Vån 4, 173 kvm, Centrum Östra Hamngatan 52, vån 4 Centrum Ledig yta: 173 m 2 Typ: Kontor Antal arbetsplatser: 8 14 Tillträde: Omgående Utsikt Historia Buss 20 m Nyrenoverad

Läs mer

P LANBESKRIVNING. fastigheten Pelikanen 25 1(11) tillhörande detaljplan för. inom Gamla staden i Norrköping

P LANBESKRIVNING. fastigheten Pelikanen 25 1(11) tillhörande detaljplan för. inom Gamla staden i Norrköping 1(11) P LANBESKRIVNING tillhörande detaljplan för fastigheten Pelikanen 25 inom Gamla staden i Norrköping, fysisk planering den 4 juni 2010 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2010-09-07,

Läs mer

Ditt nästa kontor? Östra Hamngatan 52

Ditt nästa kontor? Östra Hamngatan 52 Ditt nästa kontor? Östra Hamngatan 52 112 kvm, Centrum Östra Hamngatan 52 Centrum Ledig yta: 112 m 2 Typ: Kontor Antal arbetsplatser: 6 8 Tillträde: Omgående Cykelmöjligheter Miljöcertifierad byggnad Buss

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Den gröna småstaden. Antagit av kommunfullmäktige 2013-06-19 96

Den gröna småstaden. Antagit av kommunfullmäktige 2013-06-19 96 2013-05-22 1(10) Den gröna småstaden Antagit av kommunfullmäktige 2013-06-19 96 2(10) Innehåll 1. Uppdraget...3 2. Beredningens arbete...3 3. Vårgårda tätorts historia...4 4. Vårgårda tätort idag olika

Läs mer

Kundundersökning Innerstaden Göteborg 2012. Marcus Lindström 0736-239311 energi@innerstadengbg.se

Kundundersökning Innerstaden Göteborg 2012. Marcus Lindström 0736-239311 energi@innerstadengbg.se Kundundersökning Innerstaden Göteborg 2012 2012 11 21 Marcus Lindström 0736-239311 energi@innerstadengbg.se 1 Innehållsförteckning Slutsats... 3 Swot- analys... 4 Styrkor... 4 Möjligheter... 4 Svagheter...

Läs mer

ANDERSBERG att utveckla ett stadsdelscentrum

ANDERSBERG att utveckla ett stadsdelscentrum ANDERSBERG att utveckla ett stadsdelscentrum Mats Jakobsson Examensarbete 20 poäng Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola våren 2003 ANDERSBERG att utveckla ett stadsdelscentrum Blekinge Tekniska

Läs mer

Centrum. Östra Hamngatan 30-34, 230 kvm. Ditt nästa kontor?

Centrum. Östra Hamngatan 30-34, 230 kvm. Ditt nästa kontor? Centrum Östra Hamngatan 30-34, 230 kvm Ditt nästa kontor? Östra Hamngatan 30-34, Centrum Ledig yta Typ: kontor 230 m 2 Antal arbetsplatser: 12 15 Tillträde: omgående Restaurang Utsikt Buss 10 m Ett stenkast

Läs mer

Centrumutveckling är Moderat politik!

Centrumutveckling är Moderat politik! Hur skapar vi en attraktionskraft som lockar? Vanligtvis så talar man om områden som: Invånarantal Näringsliv Bostäder Arbetstillfällen Skola och välfärd Handel och turism Livskvalitet När vi under året

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

Kundundersökning Saluhallen

Kundundersökning Saluhallen Kundundersökning Saluhallen Innerhåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Undersökarens ord... 3 Kommentar kring redovisningen av undersökningen... 3 Bortfall... 3 Undersökningsredovisning... Bakgrund Under 6 har

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

Inkomna synpunkter till Trafikplanen

Inkomna synpunkter till Trafikplanen Inkomna synpunkter till Trafikplanen Mitt förslag är en fortsättning av gång och cykelvägen längs med Stenskogsvägen ända ut till Backagården Jag bor med min familj i Yxnaholma vi och många med oss skulle

Läs mer

Vad är bra med Skolgatan idag? Bra tillgänglighet Bra framkomlighet Trevliga butiker som tyvärr saknar utemiljö Parkeringsvakter Man kan välja utfart

Vad är bra med Skolgatan idag? Bra tillgänglighet Bra framkomlighet Trevliga butiker som tyvärr saknar utemiljö Parkeringsvakter Man kan välja utfart Vad är bra med Skolgatan idag? Bra tillgänglighet Bra framkomlighet Trevliga butiker som tyvärr saknar utemiljö Parkeringsvakter Man kan välja utfart Framkomlighet och tillgänglighet Fördel med dubbelriktning

Läs mer

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 2015-11-30 TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 Trafikinvestering från 2015, ny beläggning och belysning på gång- och cykelbana utmed Henrik Palmes allé. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2 1. TRAFIKINVESTERINGAR

Läs mer

Tillgänglighetsinventering i City Miljöbilsuppställning på 10-minutersparkering. Meddelande 11:2008 Trafikkontoret Parkering

Tillgänglighetsinventering i City Miljöbilsuppställning på 10-minutersparkering. Meddelande 11:2008 Trafikkontoret Parkering Tillgänglighetsinventering i City Miljöbilsuppställning på 10-minutersparkering Meddelande 11:2008 Trafikkontoret Parkering Bakgrund och syfte För alla typer av parkering skall i första hand tomtmarksparkering

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden. Mjölkudden Skutviken Östermalm Gammelstadsv Gültzauudden Norra Hamn Kungsgatan Repslagargatan Storgatan Rådstugatan Residensg Sandviksgatan Malmudden Södra Hamn Bergnäset 8 Så här vill vi utveckla våra

Läs mer

KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39

KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39 KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39 NORDICFORUM TORSHAMNSGATAN 35 & 39 2 OM NORDICFORUM Kraftig tillväxt, idérikedom och gemensamma mål. nordicforum erbjuder de förutsättningar

Läs mer

Beräkning av avgift för kiosker och serveringsbyggnader A B-läge 2015 A. Grundavgift

Beräkning av avgift för kiosker och serveringsbyggnader A B-läge 2015 A. Grundavgift Trafikkontoret Tillstånd. Taxa för upplåtelser av offentlig plats. Revidering. Beräkning av avgifter för kiosk- och serveringsbyggnader. Beräkning av avgift för kiosker och serveringsbyggnader A B-läge

Läs mer

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Storstad Linköping Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Om storstad Linköping Storstad Linköping är en oberoende intresseorganisation som arbetar för

Läs mer

MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM

MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM Sammanställning till webbsidan Medborgardialog södra centrum Måndagen den 17 november 2014 genomförde Samhällsbyggnadsnämnden en medborgardialog om hur södra centrum ska utvecklas.

Läs mer

KUNDENKÄT INOM VALLGRAVEN

KUNDENKÄT INOM VALLGRAVEN KUNDENKÄT INOM VALLGRAVEN Inom Vallgraven AB Centrumutvecklare: Marianne Sörling INTERVJUTILLFÄLLEN/-PLATS 18/5, Fredsgatan, Kompassen, Mulet/Regn 19/5, Kungsgatan,Domkyrkan, Molnigt 30/5, Kungsgatan,

Läs mer

LommaPanelen tycker till om CENTRUMTORGET I LOMMA

LommaPanelen tycker till om CENTRUMTORGET I LOMMA LommaPanelen tycker till om CENTRUMTORGET I LOMMA Maj 2006 1. Inledning Miljö- och byggförvaltningen gjorde under februari månad en framställan till kommunstyrelsen om att få använda LommaPanelen för att

Läs mer

Ditt nästa kontor? Norra Hamngatan 18

Ditt nästa kontor? Norra Hamngatan 18 Ditt nästa kontor? Norra Hamngatan 18 Vån 2, 306 kvm, Centrum Norra Hamngatan 18, vån 2 Centrum Hemtrevliga ytor Ledig yta: 306 m 2 Typ: Antal arbetsplatser: 15 20 Tillträde: Omgående Cykelmöjligheter

Läs mer

Uteserveringar. Råd och riktlinjer. Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14

Uteserveringar. Råd och riktlinjer. Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14 Uteserveringar Råd och riktlinjer Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14 Vi vill ha en vacker stadsmiljö Alla har ett gemensamt ansvar för att göra staden vacker. Det är viktigt att vi behandlar

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Motion av Axel Josefson (M) och Hampus Magnusson (M) om att stärka detaljhandeln i Göteborg

Motion av Axel Josefson (M) och Hampus Magnusson (M) om att stärka detaljhandeln i Göteborg Styrelsehandling 15 Utfärdat 16-11-10 Diarienummer 0218-16 Marknad & Affärsutveckling Carina Bergsten Telefon 0722-557990 E-post: carina.bergsten@p-bolaget.goteborg.se Motion av Axel Josefson (M) och Hampus

Läs mer

Ditt nästa kontor? Norra Hamngatan 18

Ditt nästa kontor? Norra Hamngatan 18 Ditt nästa kontor? Norra Hamngatan 18 Plan 4, 77 kvm, Centrum Norra Hamngatan 18, plan 4 Centrum Hemtrevliga ytor Ledig yta: 77 m 2 Typ: Kontor Antal arbetsplatser: 2 6 Tillträde: 2016-10-01 I hjärtat

Läs mer

Innerstaden Göteborg. Marianne Sörling. marianne.s@innerstadengbg.se

Innerstaden Göteborg. Marianne Sörling. marianne.s@innerstadengbg.se Innerstaden Göteborg Marianne Sörling Innerstaden Göteborg marianne.s@innerstadengbg.se Forum för centrumutveckling Forum för centrumutveckling har skapats för att andra delar av staden skall kunna utveckla

Läs mer

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Råd och riktlinjer för utformning av ramper. En skrift sammanställd av Trafikkontoret

Läs mer

Kungsgatan 67 Verksamhetslokal om cirka 850 kvadratmeter

Kungsgatan 67 Verksamhetslokal om cirka 850 kvadratmeter Kungsgatan 67 Verksamhetslokal om cirka 850 kvadratmeter Lägesbeskrivning Den röda pricken markerar lokalens läge Lokalen är belägen på Väster längst Kungsgatan. Angränsande hyresgäster är bland annat

Läs mer

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram 2005-03 - 31

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram 2005-03 - 31 Utformning 15/22 nithällar. Dessa ger även en god framkomlighet för rullstolar och personer som har svårare att gå, samt ger ledning för synskadade. Hällar läggs lämpligen i vilt förband. Utbyte av beläggning

Läs mer

Trafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008

Trafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008 till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA September 2008 Denna utredning har utförts under juni 2006 september 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Tyrénshuset 205 19 MALMÖ Tel: 040-698

Läs mer

lidingö Lokalfakta Dalénum

lidingö Lokalfakta Dalénum lidingö Lokalfakta Dalénum Fastighetsbeteckning: Aga 1 Agavägen, Lidingö Byggnadsår: 1912-1970 Lediga lokaler: ca 100 m 2 till 4 000 m 2 Tillträdesdatum: Kontakter: Enligt överenskommelse JM AB, Fastighetsutveckling

Läs mer

Västra Varvsgatan 19. Malmö 545 kvm

Västra Varvsgatan 19. Malmö 545 kvm Västra Varvsgatan 19 Malmö 545 kvm Diligentia: Fastigheter som gör skillnad. Diligentia är en av Sveriges största fastighetsägare. Beståndet utgörs av ett balanserat innehav av kontorsfastigheter, köpcentrum,

Läs mer

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och 04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e

Läs mer

Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola

Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Europeiska unionen Verksamhetsområdets yta: 150 000 kvm Avstånd Landvetter: 26 km Avstånd Centralstationen/City:

Läs mer

Redovisning av enkät tidsbegränsad parkering på Kungstorget och Grönsakstorget

Redovisning av enkät tidsbegränsad parkering på Kungstorget och Grönsakstorget Redovisning av enkät tidsbegränsad parkering på Kungstorget och Grönsakstorget Göteborg Stad Trafikkontoret 30 jan 2012 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1 Bakgrund och syfte... 2 1.2 Deltagare...

Läs mer

Susedalens rastplats Hur kan den utvecklas?

Susedalens rastplats Hur kan den utvecklas? 2014 06 27 Susedalens rastplats Hur kan den utvecklas? Förstudie en möjlighetsanalys Möjlighetsanalys är många gånger ett bättre ord istället för ordet förstudie, eftersom det oftast handlar om att visa

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

2014-10-05 Lars A. Gångfartsgator

2014-10-05 Lars A. Gångfartsgator Gångfartsgator Gångfartsgator Förutsättningar enligt Trafikförordningen - Gångfart - Väjningsplikt mot gående - P-förbud Gångfartsområde Gågata - krav på utformning - inget krav på utformning - genomfartstrafik

Läs mer

Motion av Mohammad Hassan (L) om att göra avsnittet på Östra Ågatan mellan Dombron och Gotlands Nation mer tillgänglig för flanörer

Motion av Mohammad Hassan (L) om att göra avsnittet på Östra Ågatan mellan Dombron och Gotlands Nation mer tillgänglig för flanörer KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Göran Carlén Oskar Forss Datum 2016-06-09 Diarienummer KSN-2015-1629 Kommunstyrelsen Motion av Mohammad Hassan (L) om att göra avsnittet på Östra Ågatan mellan Dombron

Läs mer

Området Ångfärjan Mål och motiv

Området Ångfärjan Mål och motiv Området Ångfärjan Mål och motiv w w w. h e l s i n g b o r g. s e /a n g f a r j a n Området Ångfärjan ska utvecklas till en ny mötesplats för helsingborgarna. Här ska man ses, flanera, umgås, äta, underhållas

Läs mer

Ystad fick i stark konkurrens med Norrköping och Varberg utmärkelsen Årets Stadskärna 2007 med motiveringen: Ystad Citygrupp visar att man med små

Ystad fick i stark konkurrens med Norrköping och Varberg utmärkelsen Årets Stadskärna 2007 med motiveringen: Ystad Citygrupp visar att man med små Ystad fick i stark konkurrens med Norrköping och Varberg utmärkelsen Årets Stadskärna 2007 med motiveringen: Ystad Citygrupp visar att man med små resurser och stort engagemang kan åstadkomma en stor förändring.

Läs mer

Medborgarmöte för Centralskolans tomt, kv Neptunue, Svedala tätort, Svedala kommun

Medborgarmöte för Centralskolans tomt, kv Neptunue, Svedala tätort, Svedala kommun 2012-11-29 MINNESANTECKNINGAR Medborgarmöte för Centralskolans tomt, kv Neptunue, Svedala tätort, Svedala kommun Plats och tid: Naverlönnsalen, Kommunhuset, Svedala kl.19:00-21:00 Närvarande: Åhörare:

Läs mer

En trevligare plats för helsingborgarna

En trevligare plats för helsingborgarna O m r å d e t Å n g f ä r j a n En trevligare plats för helsingborgarna Mer stadsliv närmare vattnet Målet är ett tilldragande, livaktigt men också tryggare område än i dag. För att uppmuntra till en levande

Läs mer

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme

Läs mer

Fö rbä tträd träfikmiljö Kvärnbergets rädhusömrä de

Fö rbä tträd träfikmiljö Kvärnbergets rädhusömrä de Fö rbä tträd träfikmiljö Kvärnbergets rädhusömrä de Bakgrund Trafiksituationen i Kvarnbergets radhusområde har försämrats markant de senaste åren. Under en rad år har flera faktorer samverkat och höjt

Läs mer

Trafikföringen i centrum, Inre ringen

Trafikföringen i centrum, Inre ringen 1(17) Tjänsteskrivelse Falu kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2015-09-14 Diarienummer MSN0522/15 Handläggare Mathias Westin Telefon 023-827 39 E-post: mathias.westin@falun.se Miljö-

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Motala centrum - diskussionskväll Nya Moderaterna

Motala centrum - diskussionskväll Nya Moderaterna Motala centrum - diskussionskväll Nya Moderaterna Diskussionskväll om Motala centrum Vi ville med denna kväll utifrån diskussioner formulera konkreta åtgärdsförslag för att öka livsgnistan av Motalas Centrum.

Läs mer

Södertälje och omvärlden

Södertälje och omvärlden Uppdrag från kommunstyrelsen Bostäder, affärer, restauranger, parkeringsplatser Båtliv i Maren Se över exploateringsgraden Ta bättre vara på Marens vatten Fritidsbåtar slussas genom Maren Översyn av trafikfrågorna

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Parkeringsnorm Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 Parkeringsnorm vid bygglovsprövning i Strömstads kommun Godkänd av kommunstyrelsen 2011-02-02 Antagen

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering

Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Samhällsplanering Tjänsteutlåtande Sida 1 (9) 2016-01-04 Handläggare David Eriksson Telefon: 08-508 22 053 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Öppen planlösning Gemensam reception. Konferensanläggning. i huset. Nacka Strand. Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm

Öppen planlösning Gemensam reception. Konferensanläggning. i huset. Nacka Strand. Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm Konferensanläggning i huset Öppen planlösning Gemensam reception Nacka Strand Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm LOKALEN Effektiv kontorslokal i ett plan Kontorsyta 830 kvm Antal arbetsplatser 49 Välkommen

Läs mer

Antagen av KF PARKERINGSNORM FÖR VÅRGÅRDA KOMMUN

Antagen av KF PARKERINGSNORM FÖR VÅRGÅRDA KOMMUN Antagen av KF 2010-09-22 93 PARKERINGSNORM FÖR VÅRGÅRDA KOMMUN FÖRORD Arbetet med att ta fram Parkeringsnorm för Vårgårda kommun har gjorts i samarbete av Sabina Talavanic, stadsarkitekt, Charlotte Lundberg,

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

ETT KONTOR UTÖVER DET VANLIGA HagaBlue är en oslagbar kontorsfastighet på Råsundavägen i Haga Norra, Solna. Här erbjuds ljusa och rymliga lokaler med

ETT KONTOR UTÖVER DET VANLIGA HagaBlue är en oslagbar kontorsfastighet på Råsundavägen i Haga Norra, Solna. Här erbjuds ljusa och rymliga lokaler med ETT KONTOR UTÖVER DET VANLIGA HagaBlue är en oslagbar kontorsfastighet på Råsundavägen i Haga Norra, Solna. Här erbjuds ljusa och rymliga lokaler med unik takhöjd, i flera fall med fantastiska takterrasser

Läs mer

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 22 Samhällsbyggande Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Samhällsbyggnad Piteå kommun har påbörjat arbetet med en ny Översiktsplan. En översiktsplans syfte är att ge vägledning

Läs mer

GALLERIA BOULEVARD. KRISTIANSTADS NYA MÖTESPLATS. www.kristianstadnyagalleria.se

GALLERIA BOULEVARD. KRISTIANSTADS NYA MÖTESPLATS. www.kristianstadnyagalleria.se GALLERIA BOULEVARD. KRISTIANSTADS NYA MÖTESPLATS. www.kristianstadnyagalleria.se DET NYA NAVET I CENTRALA KRISTIANSTAD. Med den nya gallerian kommer centrala Kristianstad att utvecklas och staden får ett

Läs mer

Ett blomstrande Rosenlund ENKÄTSUNDERSÖKNING 15 företag tillfrågades, 16 personer svarade.

Ett blomstrande Rosenlund ENKÄTSUNDERSÖKNING 15 företag tillfrågades, 16 personer svarade. Ett blomstrande Rosenlund ENKÄTSUNDERSÖKNING 15 företag tillfrågades, 16 personer svarade. Under 2012-2014 har Göteborg stad blivit beviljade ett EU-projekt Ett blomstrande Rosenlund för att Göteborgs

Läs mer

Attitydundersökning i Stockholm City maj 2008

Attitydundersökning i Stockholm City maj 2008 Attitydundersökning i Stockholm City maj City i Samverkan har under maj genomfört attitydundersökningar på 500 personer bosatta i Stockholms län Attitydundersökning i Stockholm City Under maj har 500 personliga

Läs mer

Gehls analysmetod, Fröslunda centrum

Gehls analysmetod, Fröslunda centrum Gehls analysmetod, Fröslunda centrum Sammanfattning Platsen är attraktiv för att vara under vintersäsongen eftersom besökare till och med satt i den kalla vårsolen, men den skulle kunna bli mycket bättre

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Motion av Mohammad Hassan (L) om att göra avsnittet på Östra Ågatan mellan Dombron och Gotlands Nation mer tillgänglig för flanörer (KSN )

Motion av Mohammad Hassan (L) om att göra avsnittet på Östra Ågatan mellan Dombron och Gotlands Nation mer tillgänglig för flanörer (KSN ) KF 138 3 OKTOBER 2016 Kommunfullmäktige Motion av Mohammad Hassan (L) om att göra avsnittet på Östra Ågatan mellan Dombron och Gotlands Nation mer tillgänglig för flanörer (KSN-2015-1629) Förslag till

Läs mer

Vilka kan bo kvar på Pennygången efter renoveringen? Rapport från Nätverket Pennygångens framtid

Vilka kan bo kvar på Pennygången efter renoveringen? Rapport från Nätverket Pennygångens framtid Vilka kan bo kvar på Pennygången efter renoveringen? Rapport från Nätverket Pennygångens framtid s. 1 Inledning Under våren 2012 har många hyresgäster på Pennygången i olika sammanhang uttryckt stor oro

Läs mer

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011.

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Koncept/innehåll: Jerker Söderlind Plan/arkitektur: Gio Olla, Joakim Sturesson

Läs mer

Särö Väg- & Villaägareföreningar

Särö Väg- & Villaägareföreningar Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin

Läs mer

lidingö Lokalfakta Dalénum

lidingö Lokalfakta Dalénum lidingö Lokalfakta Dalénum Fastighetsbeteckning: Aga 1 Agavägen, Lidingö Byggnadsår: 1912-1970 Lediga lokaler: ca 100 m 2 till 8 500 m 2 Tillträdesdatum: Kontakter: Enligt överenskommelse JM AB, Fastighetsutveckling

Läs mer

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret Cykelstaden Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna Malin Månsson, trafikkontoret Om Göteborg blev en mer cykelanpassad stad tycker jag att det skulle bli en mer attraktiv stad än idag? 59 % Ja 0%

Läs mer

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.

Läs mer

Yttrande om trafikplan/centrumplan

Yttrande om trafikplan/centrumplan YTTRANDE Moderaterna Falun 2015-10-25 Till: Falu Kommun, Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Yttrande om trafikplan/centrumplan Inledning Majoritetens hantering av trafikplanen, utan hänsyn taget till centrumutvecklingen

Läs mer

Tätortsupprustning Pajala

Tätortsupprustning Pajala SAMRÅDSREDOGÖRELSE Tätortsupprustning Pajala Pajala, Norrbottens län projektnummer 881028 Yta för bild eller mönster Trafikverket Postadress: Bo 809, 971 25 Luleå E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon:

Läs mer

Representativt kontor. Rumsindelat. Garage i huset. Nacka Strand. Augustendalstorget 3, plan 6, 622 kvm

Representativt kontor. Rumsindelat. Garage i huset. Nacka Strand. Augustendalstorget 3, plan 6, 622 kvm Rumsindelat Representativt kontor Garage i huset Nacka Strand Augustendalstorget 3, plan 6, 622 kvm LOKALEN Representativt kontor centralt i området Kontorsyta 622 kvm Antal arbetsplatser 30 arbetsplatser

Läs mer

Vision centrumutveckling

Vision centrumutveckling Vision centrumutveckling Habo kommun Antagandehandling 2013-11-28 1. Bakgrund Bostadsförsörjningsplan blir en centrumutvecklingsplan År 2010 beslutade kommunstyrelsen i Habo att kommunen skulle ta fram

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Gaturum 1: Astrid Lindgrens allé, Corfitz-Beck-Friisgatan från Övre i norr till Nygatan i söder. Avgränsning i sidled mot Stortorget är trädallén.

Gaturum 1: Astrid Lindgrens allé, Corfitz-Beck-Friisgatan från Övre i norr till Nygatan i söder. Avgränsning i sidled mot Stortorget är trädallén. Trelleborg 2012-05-28 Trelleborgs nya gaturum i befintliga gatustråk Citysamverkans övergripande syfte och målsättning: Är att medverka till att göra stadskärnan mer attraktiv och på olika sätt främja

Läs mer

...för fotgängare, cyklister och bilister. Så kan Hornsgatan bli säkrare, trevligare och vänligare...

...för fotgängare, cyklister och bilister. Så kan Hornsgatan bli säkrare, trevligare och vänligare... Så kan Hornsgatan bli säkrare, trevligare och vänligare......för fotgängare, cyklister och bilister. Hornsgatan är ett av Stockholms viktigaste trafikstråk. Den är också en livlig stadsgata med många butiker,

Läs mer

Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum

Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum 2012-10-16 genomfördes en uppföljning av den trygghetsrond som gjordes i Trollhättas centrum den 29 februari samma år. Bakgrund: 29 februari genomfördes

Läs mer

V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10)

V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10) 29 5. 5.1 V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10) Bussgatans utformning Framkomlighet Separat bussgata utmed hela sträckningen tillsammans med signalprioritering i korsningar med övrig trafik möjliggör en

Läs mer