FÖRORD. Håkan Brynielsson Regiondirektör Ingbritt Rosander Handläggare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRORD. Håkan Brynielsson Regiondirektör Ingbritt Rosander Handläggare"

Transkript

1 1 FÖRORD Folkmängden i Kalmar län minskade med 505 personer mellan åren 2000 och Länet hade vid utgången av år 2000 en folkmängd som uppgick till personer. Det innebär att det vid årsskiftet 2003 bodde personer i Kalmar län. Nettoutflödet av framför allt studerande och färdigexaminerade är betydande. Utflyttningarna leder till att Kalmar län förlorar välutbildad arbetskraft som söker sig till arbeten i andra delar av landet, eftersom länet inte kan erbjuda motsvarande arbetstillfällen i samma omfattning. Av den totala andelen utflyttade från Kalmar län under förra året utgjordes 40 procent av ungdomar i åldrarna år och 28 procent i åldersgruppen år. Med anledning av befolkningsutvecklingen under 1990-talet genomförde Regionförbundet i Kalmar län under år 2000 en bredare studie av de förhållanden och villkor som bestämmer flyttningsmönstret än vad den traditionella flyttningsstatistiken medger. Regionförbundet har följt upp studien under år 2004 för att kartlägga eventuella förändringar i våra flyttmönster. Flyttningsstudiens syfte har varit att studera flyttningen in till och ut ur länet under ett år (2003). Både utifrån befintlig statistik och i ett särskilt urval när det gäller de flyttandes motiv för att flytta. Kalmar i december 2004 Håkan Brynielsson Regiondirektör Ingbritt Rosander Handläggare

2 2 SAMMANFATTNING Studien syftar till att studera flyttströmmarna över länsgränsen in till och ut ur Kalmar län mellan åren 2000 och 2003 samt att kartlägga de flyttandes upplevda motiv för att flytta under ett år (2003). Om den tillfrågade har flyttat flera gånger under året är det den senaste flyttningen över länsgränsen som är av intresse. Undersökningen har genomförts med hjälp av enkät som via posten skickats till ett slumpmässigt urval. I urvalet har ingått inflyttade till Kalmar län och lika många utflyttade från länet under år Studien föregicks av en pilotundersökning som utgjordes av tio procent av underlaget. Flyttstudien omfattar totalt personer i åldersgruppen år. Av dessa har besvarat enkäten, vilket motsvarar 56,8 procent av de tillfrågade. Fördelad på inflyttade respektive utflyttade blir svarsfrekvensen 56,0 och 58,0 procent. Den övervägande andelen av respondenterna, 40 procent av de inflyttade och 51 procent av de utflyttade, utgörs av ungdomar i födelsegruppen I båda kategorierna, inflyttare och utflyttare, är det kvinnorna som dominerar, 56 procent av inflyttarna och 59 procent av utflyttarna. Resultatet visar också att akademikerna, med tonvikt på kvinnorna, har den högsta representationen i undersökningen. Hittills bekräftas resultatet från den flyttstudie som Regionförbundet genomförde 2000, nämligen att unga, välutbildade kvinnor är mer benägna än andra att flytta och att kvinnorna dessutom är något överrepresenterade vid de högre läroanstalterna. En akademisk bakgrund underlättar också en flyttning, eftersom det många gånger underlättar att få ett arbete om man kan visa att man har en lång utbildning. Dessutom vet vi sedan tidigare, att benägenheten att fylla i enkäter ökar med utbildningen. Den största gruppen inflyttare till Kalmar län uppger studier som skäl till flytten. Av samma anledning flyttar man från länet. Därefter följer livskvalitet som motiv till bytet av bostadsort bland inflyttarna. Livskvalitet placerar sig först på sjätte plats som skäl för flytten bland utflyttarna. På tredje plats har inflyttarna placerat arbete som förklaring till varför man flyttade till Kalmar län, medan utflyttarna har förhoppning om framtidsutsikter på den nya bostadsorten. Vid en jämförelse med den flyttstudie som Regionförbundet genomförde år 2000 så toppades listan även den gången av studier och livskvalitet bland inflyttarna. Bland utflyttarna var främsta motiven till flytten studier och arbete. När respondenterna själva beskriver de upplevda motiven till den senaste flytten kunde man då, precis som vid den nu genomförda studien, iaktta en avgörande skillnad mellan inflyttarna och utflyttarna. Den grupp som flyttar till Kalmar län förklarade bytet av bostadsort vid båda undersökningstillfällena ofta med att man vill erbjuda sina barn en lugn och trygg uppväxt, lugn och ro, trygghet, närheten till havet och vacker natur värderas högt. Utflyttarna däremot värderar arbete och framtidsutsikter högre. I detta sammanhang är framtidsutsikter, nu som då, detsamma som alla de möjligheter en stad kan erbjuda i form av studier, arbete, en god inkomst, intressantare människor samt ett brett utbud av butiker, nöjen och kulturella evenemang.

3 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 2 1. INLEDNING Utvecklingen de senaste 150 åren Att flytta till eller från Kalmar län Befolkningsutvecklingen i Kalmar län Problemformulering Syfte 6 2. METOD Urvalsgrupp Bortfall Variabler Datainsamling 7 3. ENKÄTUNDERSÖKNINGENS RESULTAT 8 4. SLUTSATSER 68

4 4 1. INLEDNING 1.1 Utvecklingen de senaste 150 åren Kalmar län nådde sitt hittills högsta befolkningstal under 1880-talet. Länet hade då invånare. Under 150 år har Kalmar län i jämn takt minskat sin andel av Sveriges befolkning från 6 procent till 2,6 procent. Under hela denna långa tid har länet haft ett relativt konstant utflyttningsöverskott. Invånare i Kalmar län som inte kunnat försörja sig på hemorten har flyttat dit där arbete stått att få. Amerikaemigrationen avlöstes så småningom av utflyttningen till våra egna stadsområden, främst Stockholmsområdet. Bland dem som flyttade från länet dominerade de unga, arbetsföra och initiativrika människorna. Under de senaste decennierna har i utsträckning de välutbildade tillhört utflyttarna. Den sociala händelse som fått mest omdanande inverkan på samhällsutvecklingen är den a Amerikaemigrationen från 1800-talets senare del till 1900-talets första decennier. Emigrationen drabbade hårdast den inre och östra delen av Småland samt Öland med i vissa socknar extremt hög utvandring. Exempelvis minskade Ölands folkmängd med 30 procent på 50 år. Konsekvenserna blev i vissa regioner en fullständig rubbning av demografiska förhållanden. Många byar tömdes helt på unga och arbetsföra personer. Den starkt ökade specialiseringen både inom industrin och tjänstenäringarna ledde till en mycket kraftig ökning av antalet yrken och arbetsuppgifter. Den lilla arbetsmarknaden i en region med landsbygd och små tätorter kunde aldrig få den specialisering eller den bredd som erfordrades. Resultatet blev en stark koncentration av bebyggelse och boende till i vårt land några utpräglade stadsområden. Förlorare blev glesbygden och regioner som saknade tillräckligt a attraktiva tillväxtorter. För Kalmar läns vidkommande minskade stadsbefolkningens andel av rikets befolkning från 4,5 procent år 1850 till 2,5 procent år Landsbygdsbefolkningens procentuella förändring visar inte på långt när samma dramatiska förlopp. Utvecklingstrenden för Kalmar län har i huvudsak bestått även under de följande 50 åren. Dagens näringsgrensstruktur skiljer sig från rikets med en högre andel av näringar som jord, skog och tillverkningsindustri. Länet har en underrepresentation av finansiell verksamhet och företagstjänster, men under senare år har företag etablerat sig och andra företag har expanderat, särskilt i de större kommunerna. För flertalet kommuner är industrin mycket dominerande och betydelsefull för det lokala näringslivet. Turismnäringen har utvecklats till en upplevelseindustri med positiva spridningseffekter inom flera andra verksamhetsområden, bla handeln. Under förra decenniet förlorade Kalmar län många arbetstillfällen när staten genomförde omorganisationer. Av den anledningen har Regionförbundet i Kalmar län tagit initiativet till aktioner på olika plan för att om möjligt förhindra ytterligare neddragningar av statlig verksamhet samt att få myndigheter förlagda till Kalmar län. Kalmar läns befolkning minskade med 641 invånare mellan åren 2000 och 2004 (t o m 3 kvartalet). Att tillbakagången inte blev större förklaras av det positiva nettot i de utrikes flyttströmmarna. Det inrikes flyttnettot visar ett underskott under perioden. Befolkningstillväxten i Sverige var under samma period 1,4 procent.

5 5 1.2 Att flytta till eller från Kalmar län 2004 Regionförbundet i Kalmar län genomförde under år 2000 en bredare studie av de förhållanden och villkor som bestämmer flyttningsmönstret än vad den traditionella flyttningsstatistiken medger. Regionförbundets avsikt har därför varit att följa upp studien under år 2004 för att kartlägga eventuella förändringar i våra flyttmönster. 1.3 Befolkningsutvecklingen i Kalmar län Folkmängden i Kalmar län minskade med 505 personer mellan åren 2000 och Länet hade vid utgången av år 2000 en folkmängd som uppgick till personer. Det innebär att det vid senaste årsskiftet bodde personer i Kalmar län. Befolkningsminskningen förklaras framför allt av negativa födelsenetton. Befolkningsutvecklingen i länets kommuner Kommun År 2000 År 2003 Folkökning Kommun År 2000 År 2003 Folkökning Västervik Kalmar Vimmerby Nybro Hultsfred Emmaboda Oskarshamn Torsås Högsby Borgholm Mönsterås Mörbylånga Källa: SCB

6 6 1.4 Problemformulering Med anledning av befolkningsutvecklingen under 1990-talet ansåg Regionförbundet i Kalmar län att det fanns skäl att genomföra en bredare studie av de förhållanden och villkor som bestämmer vårt flyttningsmönster. Studien genomfördes under år Regionförbundet beslutade senare att följa upp undersökningen med en ny flyttstudie under år Flyttningsöverskott, Kalmar län År Flyttningsöverskott Varav inrikes flyttningsöverskott, immigrationsöverskott Källa: Statistiska Centralbyrån Invandringen av utländska medborgare gör att Kalmar län kan uppvisa ett positivt flyttningsnetto. Nettoutflödet av framför allt studerande och färdigexaminerade har varit betydande. Det innebär att Kalmar län fortlöpande förlorar välutbildad arbetskraft som söker sig till arbeten i andra delar av landet, eftersom länet inte kan erbjuda motsvarande arbetstillfällen i samma omfattning. Av den totala andelen utflyttade från Kalmar län under 2003 utgjordes 40 procent av ungdomar i åldrarna år och 28 procent i åldersgruppen år. 1.5 Syfte Studien syftar till att studera flyttströmmarna över länsgränsen in till och ut ur Kalmar län mellan åren 2000 och 2003 samt att kartlägga de flyttandes upplevda motiv för att flytta under ett år (2003). Om den tillfrågade har flyttat flera gånger under året är det den senaste flyttningen över länsgränsen som är av intresse.

7 7 2. METOD Undersökningen har genomförts med hjälp av enkät som via posten skickats till ett slumpmässigt urval. I urvalet har ingått inflyttade till Kalmar län och lika många utflyttade från länet under år Studien föregicks av en pilotundersökning som utgjordes av tio procent av underlaget. 2.1 Urvalsgrupp Populationen utgörs av ett slumpmässigt urval av personer som flyttade till eller från Kalmar län under år Undersökningen omfattar totalt personer i åldersgruppen år. Av dessa har besvarat enkäten, vilket motsvarar 56,8 procent av de tillfrågade. Fördelad på inflyttade respektive utflyttade blir svarsfrekvensen 56,0 och 58,0 procent. 2.2 Bortfall Av populationens medlemmar har eller 43,2 procent inte besvarat enkäten. Av dessa har 132 mottagare flyttat utan att begära eftersändning till sin nya bostadsadress. 2.3 Variabler Enkäten innehåller 34 frågor. Huvuddelen av frågorna är relaterade till frågeställningen: Vilket motiv de tillfrågade hade till sin flyttning. Undersökningen ställer dessutom en del personliga frågor. Om någon av de medverkande anser att anledningen till just hans eller hennes flyttning inte kommit fram genom de frågor som ingår i frågeformuläret, finns möjlighet att i slutet av enkäten själv beskriva anledningarna till den senaste flyttningen. 2.4 Datainsamling Arbetet med datainsamlingen pågick under veckorna 18, 19 och Vid två tillfällen under enkätperioden utsändes påminnelser till de som inte hade svarat.

8 8 3. ENKÄTUNDERSÖKNINGENS RESULTAT Födelseårens fördelning Inflyttade Utflyttade Den övervägande andelen av de svarande, 40 procent av de inflyttade och 51 procent av de utflyttade, utgörs av ungdomar födda mellan åren 1972 och Därefter följer åldersgruppen födda , där motsvarande tal är 20 och 22 procent. Andelen inflyttare med födelseår uppgår till 14 procent och andelen utflyttare med samma födelseår är 11 procent. Därefter följer åldersgrupperna där andelarna är 10 och 7, födda , 10 och 5 procent samt slutligen den äldsta åldersgruppen där andelen inflyttade är 6 procent samt andelen utflyttade uppgår till 4 procent. Fördelning på kön Män Kvinnor Inflyttade Utflyttade I båda kategorierna är det kvinnorna som står för den högsta andelen flyttare. Bland de inflyttade utgör kvinnorna 56 procent och bland utflyttarna 59 procent av svaren. Motsvarande andelar för männen är 44 och 41 procent.

9 9 Varifrån kommer de inflyttade? (De 20 mest frekventa svaren) Bosatt före flyttningen Antal Stockholms Stad 90 Göteborg 45 Malmö 41 Växjö 38 Linköping 37 Karlskrona 34 Lund 32 Uppsala 30 Jönköping 28 Norrköping 25 Gotland 24 Vetlanda 21 Huddinge 15 Helsingborg 14 Haninge 13 Borås 12 Kinda 12 Kristianstad 12 Halmstad 11 Lessebo 11 Det största antalet, 90 stycken, av de inflyttade till Kalmar län under 2003 var tidigare bosatta i Stockholms Stad. Därefter följer Göteborg som bidrog med 45 inflyttare, Malmö 41 samt Växjö med 38 inflyttare. Från Linköpings kommun flyttade 37 invånare till Kalmar län. Antalet som lämnade Karlskrona för Kalmar län var av inflyttarna flyttade från Lund. Därefter följer Uppsala 30, Jönköping 28, Norrköping 25, Gotland 24, Vetlanda 21, Huddinge 15, Helsingborg 14 och Haninge 13 samt Borås, Kinda, Kristanstad med vardera 12 utflyttare till Kalmar län. Halmstad och Lessebo kommuner minskade båda med 11 invånare p g a flytten till vårt län.

10 10 Var bodde de som flyttade från Kalmar län? Antalet utflyttare är störst från länets två största städer, Kalmar och Västervik. 369 personer flyttade från Kalmar kommun och 167 av utflyttarna lämnade Västervik. Därefter följer Hultsfred och Oskarshamn med vardera 91 utflyttare, Nybro kommun 77, Vimmerby 62, Mörbylånga 42, Borgholm 34, Mönsterås 33, Emmaboda 31, Torsås 23 samt Högsby kommun som hade 17 utflyttade under år respondenter har svarat att de är utflyttare från ett annat län än Kalmar län under 2003.

11 11 Var i Kalmar län bor man efter inflyttningen? Flyttningsstudien bekräftar den traditionella statistikens påstående, nämligen att Kalmar kommun är den största inflyttningskommunen i Kalmar län. 438 av inflyttarna uppger Kalmar som sin nya bostadsort. Därefter följer Västervik 179, Oskarshamn 93, Nybro 85, Borgholm 57, Hultsfred 54, Vimmerby 53, Mörbylånga 52, Emmaboda 32, Mönsterås 27, Högsby 26 samt på sista platsen Torsås som kan redovisa 16 inflyttare bland respondenterna. Norra länsdelen som inte så sällan brukar uppvisa negativa tal i befolkningsstatistiken, svarar i denna undersökning för 26 procent av de inflyttade. 7 enkäter uppger annat inflyttningslän än Kalmar län.

12 12 Här bor man efter utflyttningen från Kalmar län (De 20 mest frekventa svaren) Bosatt efter flyttningen Antal Göteborg 102 Stockholms Stad 97 Linköping 86 Växjö 63 Malmö 57 Norrköping 45 Lund 39 Karlskrona 31 Halmstad 22 Uppsala 22 Jönköping 21 Örebro 17 Ronneby 16 Kristianstad 15 Västerås 14 Borås 13 Umeå 13 Helsingborg 12 Uppvidinge 11 Vetlanda 10 Kalmar läns utflyttare har som destinationsort i första hand universitets- och högskoleorterna. Av 102 enkätsvar framgår att respondenterna flyttat till Göteborg, 97 till Stockholm 86 till Linköping, 63 till Växjö, 57 till Malmö, 45 till Norrköping samt har 39 svarat att de flyttat till Lund. Därefter följer Karlskrona 31, Halmstad och Uppsala som båda lockat till sig 22 av länets utflyttare, Jönköping 21, Örebro 17, Ronneby 16, Kristianstad 15, Västerås 14, Borås och Umeå 13, Helsingborg 12, Uppvidinge 11 samt Vetlanda 10.

13 13 Har Du eller någon annan i Ditt hushåll någon tidigare anknytning till Din inflyttningskommun? - Uppvuxen i kommunen? Ja Nej Uppg sakn Infl män Infl kvinnor Utfl män Utfl kvinnor 26 procent av de inflyttade männen och 27 procent av kvinnorna har vuxit upp i den kommun som man nu har återvänt till. Bland utflyttarna uppger 27 procent av männen och 24 procent av kvinnorna att de har vuxit upp i den kommun som de nu har flyttat till. - Släkt som bor i kommunen? Ja Nej Uppg sakn Infl män Infl kvinnor Utfl män Utfl kvinnor 37 procent av de inflyttade männen och, lika många, 37 procent av kvinnorna har släkt som bor i den kommun som man numera är bosatt i. Bland utflyttarna uppger 43 procent av männen och 41 procent av kvinnorna att de har släkt i den kommun som de nu har flyttat till. - Vänner som bor i kommunen? Ja Nej Uppg sakn Infl män Infl kvinnor Utfl män Utfl kvinnor

14 14 41 procent av de inflyttade männen och 39 procent av kvinnorna har vänner som bor i den kommun till vilken man flyttat. Bland utflyttarna uppger 56 procent av männen och 50 procent av kvinnorna att de har vänner i den kommun där man numera är bosatt. - Tillbringat ledighet i kommunen? Infl män Infl kvinnor Utfl män Utfl kvinnor Ja Nej Uppg sakn 44 procent av de inflyttade männen och 41 procent av kvinnorna har tillbringat ledighet i den kommun som man nu har återvänt till. Bland utflyttarna uppger 38 procent av männen och 35 procent av kvinnorna att de har tillbringat ledighet i den kommun som de nu har flyttat till. Civilstånd före flyttningen? (%) Civilstånd Inflyttade män Inflyttade kvinnor Utflyttade män Utflyttade kvinnor Gift eller sammanboende Ogift Skild Ensamstående med barn Särbo Änkling eller änka Uppgift saknas

15 15 Civilstånd efter flyttningen? (%) Civilstånd Inflyttade män Inflyttade kvinnor Utflyttade män Utflyttade kvinnor Gift eller sammanboende Ogift Skild Ensamstående med barn Särbo Änkling eller änka Uppgift saknas Skolutbildning? (%) Utbildningsnivå Inflyttade män Inflyttade kvinnor Utflyttade män Utflyttade kvinnor Folkskola Grundskola, realskola Gymnasieskola Högskola/universitet Annan utbildning Uppgift saknas Exempel på annan utbildning är; folkhögskola, yrkesskola, komvux eller Lernia. - Akademisk utbildning inom ämnesområdena: (De tio mest frekventa ämesområdena) Akademiskt ämnesområde Antalet inflyttare Lärare 41 Ekonomi 33 Teknik 12 Pedagogik 11 Biologi 10 Civilingenjör 8 Företagsekonomi 8 Humaniora 8 Medicin 8 Sjuksköterska 8

16 16 Akademiskt ämnesområde Antalet utflyttare Lärare 43 Ekonomi 28 Socionom 13 Företagsekonomi 11 Humaniora 11 Teknik 11 Pedagogik 10 Medicin 9 Sjuksköterska 9 Biomedicin 8 Hur bodde Du före flytten? (%) Inflyttade män Inflyttade kvinnor Utflyttade män Utflyttade kvinnor Hyreslägenhet Lägenhet med bostadsrätt Egen villa Studentbostad eller motsvarande Annat boende Uppgift saknas Exempel på annat boende är; att man bor hos sina föräldrar, man bor inneboende hos någon, lantbruksfastighet eller att man hyr ett hus. Hur bor Du nu? (%) Inflyttade män Inflyttade kvinnor Utflyttade män Utflyttade kvinnor Hyreslägenhet Lägenhet med bostadsrätt Egen villa Studentbostad eller motsvarande Annat boende Uppgift saknas Exempel på annat boende är; att man bor hos sina föräldrar, man bor inneboende hos någon, lantbruksfastighet eller att man hyr ett hus.

17 17 Den huvudsakliga sysselsättningen före den senaste flyttningen? Arbete Studier Annat Uppg sakn Infl män Infl kvinnor Utfl män Utfl kvinnor 53 procent av de inflyttade männen och 52 procent av kvinnorna har svarat att den huvudsakliga sysselsättningen före den senaste flyttningen var arbete. Bland utflyttarna uppger 46 procent av männen och 42 procent av kvinnorna att den huvudsakliga sysselsättningen före flytten var arbete. Studier som huvudsaklig sysselsättning ägnade sig 30 procent av de inflyttade männen åt, medan något färre bland kvinnorna, 28 procent, uppger detsamma. Av de utflyttade har 39 procent män och 42 procent kvinnor svarat att den huvudsakliga sysselsättningen före den senaste flyttningen var studier. Annat har 12 procent av de inflyttade männen och 13 procent av kvinnorna ägnat sig åt. Motsvarande andelar för utflyttarna var 10 för båda könen. Exempel på annat ; Arbetslös, pensionär, sjukskriven, sjukpensionär, mammaledig, hemmafru, egen företagare samt friherre. Den huvudsakliga sysselsättningen efter den senaste flyttningen? Arbete Studier Annat Uppg sakn Infl män Infl kvinnor Utfl män Utfl kvinnor 50 procent av de inflyttade männen och 40 procent av kvinnorna har svarat att den huvudsakliga sysselsättningen efter den senaste flyttningen var arbete. Bland utflyttarna uppger 49 procent av männen och 45 procent av kvinnorna att den huvudsakliga sysselsättningen efter flytten var arbete. Studier som huvudsaklig sysselsättning ägnade sig 27 procent av de inflyttade männen åt, medan något fler av kvinnorna, 31 procent, uppger detsamma. Av de utflyttade har 32 procent män och 35 procent kvinnor svarat att den huvudsakliga sysselsättningen före den senaste flyttningen var studier.

18 18 Annat har 19 procent av de inflyttade männen och 24 procent av kvinnorna ägnat sig åt. Motsvarande andelar för utflyttarna var 12 för männen och 13 för kvinnorna. Exempel på annat ; Arbetslös, pensionär, sjukskriven, arbetssökande, mammaledig, praktik, egen företagare samt boxning. Avståndet från bostaden till skolan eller arbetsplatsen före flyttningen? De tio mest frekventa avstånden. Avståndet före flyttningen (km) Antalet inflyttare , Avståndet från bostaden till skolan eller arbetsplatsen efter flyttningen? De tio mest frekventa avstånden. Avståndet efter flyttningen (km) Antalet utflyttare ,

19 19 Var Du anställd eller egen företagare? Infl män Infl kvinnor Utfl män Utfl kvinnor Uppgift saknas Egen företagare Anställd 53 procent av de inflyttade männen och 56 procent av kvinnorna har svarat att de hade en anställning före den senaste flyttningen. Bland utflyttarna uppger 47 procent av männen och 44 procent av kvinnorna att de var anställda innan de bestämde sig för att flytta. Eget företag ägnade sig 5 procent av de inflyttade männen åt, medan endast 2 procent av kvinnorna gjorde detsamma. Av de utflyttade har 4 procent män och 2 procent kvinnor svarat att de hade egna företag före den senaste flyttningen. Är Du anställd eller egen företagare? Infl män Infl kvinnor Utfl män Utfl kvinnor Uppgift saknas Egen företagare Anställd 45 procent av de inflyttade männen och 41 procent av kvinnorna har svarat att de har en anställning. Bland utflyttarna uppger 48 procent av männen och 47 procent av kvinnorna att de är anställda. Åt ett eget företag ägnar sig 7 procent av de inflyttade männen, medan endast 3 procent av kvinnorna gör detsamma. Av utflyttarna har 4 procent män och 2 procent kvinnor svarat att de har egna företag.

20 20 Vad har blivit eller efter flyttningen? - Bostaden? Bättre Varken eller Sämre Infl Utfl procent av de manliga respondenterna och 29 procent av de kvinnliga upplever att de flyttat till en mycket bostad. Motsvarande andelar bland utflyttarna är 22 och 24. Att bostaden varken förändrats till det eller efter den senaste flyttningen anser 26 procent av de inflyttade männen och 27 procent av kvinnorna. En uppfattning som 28 procent av männen och lika andel av de kvinnliga utflyttarna delar. 3 procent av männen och 4 procent av kvinnorna har svarat att deras nya bostad har blivit mycket i jämförelse med bostaden innan flytten. Andelarna har samma lek bland utflyttarna. 3 procent av svaren saknas från inflyttarna och 4 procent av utflyttarna har inte svarat på denna fråga. - Boendekostnaden? Bättre Varken eller Sämre Infl Utfl procent av männen och 17 procent av kvinnorna upplever att flytten har haft en positiv inverkan på boendekostnaden och att denna blivit mycket. Motsvarande andelar bland utflyttarna är 9 och 11. Att boendekostnaden varken förändrats till det eller efter den senaste flyttningen anser 26 procent av de inflyttade männen och 22 procent av kvinnorna. Den uppfattningen delas av 23 procent av männen och 26 procent av de kvinnliga utflyttarna. 10 procent av de manliga inflyttarna och 14 procent av utflyttarna har svarat att boendekostnaden har blivit mycket efter den senaste flyttningen. Motsvarande andelar bland kvinnorna är 12 både bland in- och utflyttarna. 5 procent av inflyttarna och 6 procent av utflyttarna har inte svarat på frågan.

21 21 - Hushållets ekonomi? Bättre Varken eller Sämre Infl Utfl procent av männen och 15 procent av kvinnorna upplever att flytten har haft en positiv inverkan på hushållets ekonomi och att denna blivit mycket. Motsvarande andelar bland utflyttarna är 13 och 12. Att hushållets ekonomi varken förändrats till det eller efter den senaste flyttningen anser 34 procent av de inflyttade männen och 31 procent av kvinnorna. Den uppfattningen delas av 32 procent av männen och 31 procent av kvinnorna som flyttat från länet. 7 procent av de manliga inflyttarna och lika hög andel av utflyttarna har svarat att hushållets ekonomi har blivit mycket efter den senaste flyttningen. Motsvarande andelar bland kvinnorna är 11 och 7. 5 procent av inflyttarna och 6 procent av utflyttarna har inte svarat på frågan. - Parker och grönområden? Bättre Varken eller Sämre Infl Utfl procent av männen och 25 procent av kvinnorna upplever att flytten har medverkat till att tillgången till parker och grönområden har blivit mycket. Motsvarande andelar bland utflyttarna är 13 och 16. Att utbudet av parker och grönområden varken förändrats till det eller efter den senaste flyttningen anser 30 procent av de inflyttade männen och 31 procent av kvinnorna. Den uppfattningen delas av 32 procent av männen och 35 procent av kvinnorna som flyttat från länet. 3 procent av de manliga inflyttarna och 6 procent av utflyttarna har svarat att närheten till parker och grönområden har blivit mycket efter den senaste flyttningen. Motsvarande andelar bland kvinnorna är 3 och 5. 5 procent av inflyttarna och lika andel av utflyttarna har inte svarat på frågan.

22 22 - Trivseln i bostadsområdet? Bättre Varken eller Sämre Infl Utfl procent av männen och 22 procent av kvinnorna upplever att trivseln i det nya bostadsområdet är mycket jämfört med det förra. Motsvarande andelar bland utflyttarna är 16 för båda könen. Att utbudet av trivseln i bostadsområdet varken förändrats till det eller efter den senaste flyttningen anser 34 procent av de inflyttade männen och 35 procent av kvinnorna. Samma uppfattning har 37 procent av männen och 40 procent av kvinnorna som flyttat från länet. 3 procent av de manliga inflyttarna och 2 procent av utflyttarna har svarat att trivseln i bostadsområdet är mycket på det nya stället. Motsvarande andelar bland kvinnorna är 2 och 3. 5 procent av inflyttarna och lika andel av utflyttarna har inte svarat på frågan. - Möjligheter att få ett arbete? Bättre Varken eller Sämre Infl Utfl procent av de manliga inflyttarna och 13 procent av kvinnorna anser att möjligheterna att få ett arbete har blivit eller mycket i och med flytten till Kalmar län. Dessa respondenter har framför allt bosatt sig i Kalmar, Västervik, Oskarshamn, Nybro, Vimmerby, Ankarsrum, Bergkvara, Borgholm, Färjestaden och Hultsfred. Födelseåren fördelar sig mellan Utbildningsnivån fördelar sig mellan folkskola 14 procent, grund/realskola 9 procent, gymnasieskola 11 procent, högskola/universitet 17 procent samt annan utbildning (bl a yrkesskola, komvux, folkhögskola) 13 procent. Bland utflyttarna har betydligt fler, 54 procent av männen och 51 procent av kvinnorna svarat att utflyttningen från länet ökar möjligheterna att få ett arbete. Av respondenterna som ingår i denna grupp har 58 procent högskoleutbildning. Födelseåren fördelar sig mellan Denna grupp, som har flyttat från Kalmar län, bor numera framför allt i Stockholm, Göteborg, Linköping, Växjö, Malmö, Norrköping, Lund, Helsingborg och Uppsala. 13 procent bland de inflyttade och 9 procent av utflyttarna har avstått från att svara på frågan.

23 23 - Resor till och från studier eller arbete? Bättre Varken eller Sämre Infl Utfl procent av männen och 13 procent av kvinnorna upplever att resorna till och från studier eller arbete fungerar mycket efter flytten till Kalmar län. Inflyttarna har valt att bosätta sig framför allt i Kalmar och Västerviks kommuner. Motsvarande andelar bland utflyttarna är 22 för männen och 23 för kvinnorna. Utflyttarna har bosatt sig på orter som t ex Stockholm, Göteborg och Linköping. Att resorna till och från studier eller arbete varken förändrats till det eller efter den senaste flyttningen anser 33 procent av de inflyttade männen och lika andel av kvinnorna. Samma uppfattning har 29 procent av männen och lika många kvinnor bland utflyttarna. 10 procent av de manliga inflyttarna och 4 procent av utflyttarna har svarat att resorna till och från studier eller arbete är mycket på det nya stället. Motsvarande andelar bland kvinnorna är 9 och procent av inflyttarna och 10 procent av utflyttarna har inte svarat på frågan. - Möjligheter till vidareutbildning? Bättre Varken eller Sämre Infl Utfl procent av männen och 10 procent av kvinnorna upplever att möjligheterna till vidareutbildning är mycket efter flytten till Kalmar län. Dessa inflyttare har framför allt bosatt sig i Kalmar kommun. Motsvarande andelar bland utflyttarna är 34 för männen och 37 för kvinnorna. Utflyttarna har flyttat till universitetsstäder som Linköping, Göteborg och Stockholm. Att möjligheterna till vidareutbildning varken förändrats till det eller efter den senaste flyttningen anser 40 procent av de inflyttade männen och nästan lika andel av kvinnorna; 39 procent. Samma uppfattning har 27 procent av de utflyttade männen och 24 procent av kvinnorna. 13 procent av de manliga inflyttarna och 2 procent av utflyttarna har svarat att möjligheterna till vidareutbildning är mycket på den nya orten. Motsvarande andelar av kvinnorna är 9 och procent av inflyttarna och 9 procent av utflyttarna har inte svarat på frågan.

Att flytta till eller från Kalmar län

Att flytta till eller från Kalmar län 2008 Att flytta till eller från Kalmar län Flyttningsströmmar över länsgränsen och motiven för det långväga flyttandet Ingbritt Rosander ingbritt.rosander@kalmar.regionforbund.se 0480-44 83 65 2 FÖRORD

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Här kommer ett antal frågor för att följa arbetet du gör tillsammans med din Case Manager. Dina synpunkter är viktiga!

Här kommer ett antal frågor för att följa arbetet du gör tillsammans med din Case Manager. Dina synpunkter är viktiga! Instruktioner till CM: Kopiera enkäten och be din klient att fylla i den vid ett av era första möten och därefter var 12:e månad och när CM-uppdraget avslutas. Skicka enkäten till Kerstin Lagerlund, Socialförvaltningen,

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund 51 Inrikes flyttningar Annika Klintefelt Helen Marklund Inrikes omflyttningar är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Statistikbilaga. Uppdaterad statistikbilaga 2010. Del 2a. Lokal utvecklings- och översiktsplan 2007 för Vimmerby kommun Reviderad: 2010-05-18

Statistikbilaga. Uppdaterad statistikbilaga 2010. Del 2a. Lokal utvecklings- och översiktsplan 2007 för Vimmerby kommun Reviderad: 2010-05-18 500 Antal inpendlare 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Hultsfred Västervik Kinda Eksjö Oskarshamn Linköping Kalmar Statistik Fotograf: Tomas Persson Lokal utvecklings- och översiktsplan 2007 Tätortskartor

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS UMEÅ UNIVERSITET Transportforskningsenheten Oktober 2004 Hej! Vid Transportforskningsenheten vid Umeå universitet, TRUM, pågår för närvarande ett forskningsprojekt som behandlar

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

med familj och barn går det?

med familj och barn går det? Ann-Christin Jans Flytta till jobb med familj och barn går det? Den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har minskat de senaste decennierna i Sverige. Undantag finns dock. Under 1990-talet blev unga

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter (5-siffrig SNI2007) region och tid

Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter (5-siffrig SNI2007) region och tid Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter 2007 2008 2009 2010 2011 2012 20005 FA5 Värnamo 2221 2218 2044 2049 2116 2091 20006 FA6 Jönköping 4090 3978 3720 3704 3695 3618 20007 FA7 Vetlanda 2463 2223

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Hur gröna är våra städer? Foto: Stefan Svanström Stefan Svanström & Jerker Moström Avdelningen för Regioner och Miljö Statistiska centralbyrån facebook.com/statisticssweden

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar län och Eksjö kommun...

LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar län och Eksjö kommun... LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar län och Eksjö kommun... Halvtidsavstämning med syfte att välja fördjupningsområden för luppanalysen. Mejeriet i Västervik, 14 januari 2010 Temat för

Läs mer

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 2 REGIONAL ANALYS AV BOSTADSMARKNADEN I KALMAR LÄN 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Länsstyrelsens meddelandeserie: 2010:13

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

BUSS 1 START I VÄSTERVIK

BUSS 1 START I VÄSTERVIK BUSS 1 START I VÄSTERVIK Onsdagen 2 april: Kl. 07:00 Västervik Resecentrum. Kl. 08:00 Vimmerby Resecentrum Kl. 08:20 Hultsfreds Resecentrum Kl. 09:00 Högsby Resecentrum Kl. 09:30 Åseda Station ( Uppvidinge

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Välkommen till en aktivt år 2014 med många spännande aktiviteter i vårt lokalområde Välkommen att träffa andra collieägare

Välkommen till en aktivt år 2014 med många spännande aktiviteter i vårt lokalområde Välkommen att träffa andra collieägare Välkommen till en aktivt år 2014 med många spännande aktiviteter i vårt lokalområde Välkommen att träffa andra collieägare Du som tänker börja, eller har börjat och, träna bruks/ agility/rallylydnad/vallning,

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 UPPVIDINGE KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 UPPVIDINGE KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 UPPVIDINGE KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

2013-01-16. Flyttstudie 2012

2013-01-16. Flyttstudie 2012 Flyttstudie 2012 Befolkningsförändringar hittills 2012, v 52 Inflyttade: 883 Utflyttade: 824 + 59 Födda: 177 Döda: 259-82 Total -23 Målpopulation: a. individer id som flyttat t till Mora kommun under åren

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Sammanställning av feriearbetande ungdomar sommar 2010

Sammanställning av feriearbetande ungdomar sommar 2010 Blekinge Dalarna Gagnef JA 17 år: 59 kr Hedemora JA 16 år: 67 kr 17 år: 72 kr 18 år: 81 kr Leksand Ca 20 3 v 6 tim/dag JA 16-17 år: Minst 59 kr, sem ers 12 % samt kommunens 18-19 år: Minst 73 kr försäkringar

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys

Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys Bilaga 4 till rapport Högre studiebidrag till arbetslösa ungdomar (2015:13) Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys Enkätundersökningar utformning och bortfall Statskontoret har

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Välkommen till Sverige! Din väg till jobbet

Välkommen till Sverige! Din väg till jobbet Välkommen till Sverige! Din väg till jobbet VI hjälper dig hitta din väg till jobbet Eductus hjälper personer att få jobb och företag att hitta medarbetare. Om du saknar utbildning så hjälper vi dig med

Läs mer

Kännedom & Positionering Kalmar län Utförd av: Resurs för resor och turism i Norden AB, februari 2013 På uppdrag av: Regionförbundet i Kalmar län

Kännedom & Positionering Kalmar län Utförd av: Resurs för resor och turism i Norden AB, februari 2013 På uppdrag av: Regionförbundet i Kalmar län Kännedom & Positionering Kalmar län Utförd av: Resurs för resor och turism i Norden AB, februari 2013 På uppdrag av: Regionförbundet i Kalmar län SAMMANFATTNING Att geografiskt placera områden och orter

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Statistik från satellit Storstadsnatur Konferens om grönstruktur och landskap i Stockholmsregionen Tisdagen den 4 maj 2010 Marianne.Eriksson@scb.se

Läs mer

Näringslivsfakta 2014

Näringslivsfakta 2014 Näringslivsfakta 2014 Rapport av Improvera AB i Växjö - auktoriserad agentur för UC Marknadsinformation AB Innehållsförteckning Sida 1 Försättsblad Sida 2 Nystartade företag Branschfördelning Sida 3 Könsfördelning

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning

STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning Befolkning och befolkningsförändringar, utbildningsnivå, arbetsmarknad, inkomster m.m. Underlag från Statistiska Centralbyrån, SCB, om inte annat anges Promille

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex sjönk till 131,6 fjärde kvartalet 2014 Ökade småhuspriser förklarar nedgången Boindex uppgick till 131,6 fjärde kvartalet förra

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge Vad gör TRR? Hur står det till idag då? Då och då uppstår situationer då ändrade förutsättningar tvingar företagsledningen att förändra företagets organisation. Vissa gånger med expansion och nyrekrytering

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Dags att. digitalisera! 0771-10 11 00 www.digitaltvovergangen.se. Information om digital-tv-övergången.

Dags att. digitalisera! 0771-10 11 00 www.digitaltvovergangen.se. Information om digital-tv-övergången. Dags att 0771-10 11 00 www.digitaltvovergangen.se digitalisera! Information om digital-tv-övergången. 1. Varför digital-tv? Ny teknik Bättre kvalitet Hela Sverige går över till digitala tv-sändningar i

Läs mer

Rapport: Enkätundersökning riktad till anställda vid Charlottenbergs Shoppingcenter 2014

Rapport: Enkätundersökning riktad till anställda vid Charlottenbergs Shoppingcenter 2014 Rapport: Enkätundersökning riktad till anställda vid Charlottenbergs Shoppingcenter 2014 2 Antal utskickade enkäter:400 st Antal inkomna svar: 127 st Svarsfrekvens: 32% Svarsfrekvensen är låg och de inkomna

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-10-08 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad

Läs mer

Hushållsstatistik 2012

Hushållsstatistik 2012 FS 2013:9 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Hushållsstatistik 2012 I Norrköping finns det 59 200 hushåll. Den vanligaste hushållstypen är ensamboende utan barn, 23 200 hushåll. flest Norrköpingsbor bor dock

Läs mer

Ladda ned material, publikationer och konferensdokumentation www.begripligt.nu

Ladda ned material, publikationer och konferensdokumentation www.begripligt.nu www.begripligt.nu #barnimigration 2 Ladda ned material, publikationer och konferensdokumentation www.begripligt.nu Strömsunds Kommun 12 000 invånare 5 tätorter 2005-4 % utrikesfödda 2014 - > 10 % utrikesfödda

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR PÅ:

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer