FÖRORD. Håkan Brynielsson Regiondirektör Ingbritt Rosander Handläggare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRORD. Håkan Brynielsson Regiondirektör Ingbritt Rosander Handläggare"

Transkript

1 1 FÖRORD Folkmängden i Kalmar län minskade med 505 personer mellan åren 2000 och Länet hade vid utgången av år 2000 en folkmängd som uppgick till personer. Det innebär att det vid årsskiftet 2003 bodde personer i Kalmar län. Nettoutflödet av framför allt studerande och färdigexaminerade är betydande. Utflyttningarna leder till att Kalmar län förlorar välutbildad arbetskraft som söker sig till arbeten i andra delar av landet, eftersom länet inte kan erbjuda motsvarande arbetstillfällen i samma omfattning. Av den totala andelen utflyttade från Kalmar län under förra året utgjordes 40 procent av ungdomar i åldrarna år och 28 procent i åldersgruppen år. Med anledning av befolkningsutvecklingen under 1990-talet genomförde Regionförbundet i Kalmar län under år 2000 en bredare studie av de förhållanden och villkor som bestämmer flyttningsmönstret än vad den traditionella flyttningsstatistiken medger. Regionförbundet har följt upp studien under år 2004 för att kartlägga eventuella förändringar i våra flyttmönster. Flyttningsstudiens syfte har varit att studera flyttningen in till och ut ur länet under ett år (2003). Både utifrån befintlig statistik och i ett särskilt urval när det gäller de flyttandes motiv för att flytta. Kalmar i december 2004 Håkan Brynielsson Regiondirektör Ingbritt Rosander Handläggare

2 2 SAMMANFATTNING Studien syftar till att studera flyttströmmarna över länsgränsen in till och ut ur Kalmar län mellan åren 2000 och 2003 samt att kartlägga de flyttandes upplevda motiv för att flytta under ett år (2003). Om den tillfrågade har flyttat flera gånger under året är det den senaste flyttningen över länsgränsen som är av intresse. Undersökningen har genomförts med hjälp av enkät som via posten skickats till ett slumpmässigt urval. I urvalet har ingått inflyttade till Kalmar län och lika många utflyttade från länet under år Studien föregicks av en pilotundersökning som utgjordes av tio procent av underlaget. Flyttstudien omfattar totalt personer i åldersgruppen år. Av dessa har besvarat enkäten, vilket motsvarar 56,8 procent av de tillfrågade. Fördelad på inflyttade respektive utflyttade blir svarsfrekvensen 56,0 och 58,0 procent. Den övervägande andelen av respondenterna, 40 procent av de inflyttade och 51 procent av de utflyttade, utgörs av ungdomar i födelsegruppen I båda kategorierna, inflyttare och utflyttare, är det kvinnorna som dominerar, 56 procent av inflyttarna och 59 procent av utflyttarna. Resultatet visar också att akademikerna, med tonvikt på kvinnorna, har den högsta representationen i undersökningen. Hittills bekräftas resultatet från den flyttstudie som Regionförbundet genomförde 2000, nämligen att unga, välutbildade kvinnor är mer benägna än andra att flytta och att kvinnorna dessutom är något överrepresenterade vid de högre läroanstalterna. En akademisk bakgrund underlättar också en flyttning, eftersom det många gånger underlättar att få ett arbete om man kan visa att man har en lång utbildning. Dessutom vet vi sedan tidigare, att benägenheten att fylla i enkäter ökar med utbildningen. Den största gruppen inflyttare till Kalmar län uppger studier som skäl till flytten. Av samma anledning flyttar man från länet. Därefter följer livskvalitet som motiv till bytet av bostadsort bland inflyttarna. Livskvalitet placerar sig först på sjätte plats som skäl för flytten bland utflyttarna. På tredje plats har inflyttarna placerat arbete som förklaring till varför man flyttade till Kalmar län, medan utflyttarna har förhoppning om framtidsutsikter på den nya bostadsorten. Vid en jämförelse med den flyttstudie som Regionförbundet genomförde år 2000 så toppades listan även den gången av studier och livskvalitet bland inflyttarna. Bland utflyttarna var främsta motiven till flytten studier och arbete. När respondenterna själva beskriver de upplevda motiven till den senaste flytten kunde man då, precis som vid den nu genomförda studien, iaktta en avgörande skillnad mellan inflyttarna och utflyttarna. Den grupp som flyttar till Kalmar län förklarade bytet av bostadsort vid båda undersökningstillfällena ofta med att man vill erbjuda sina barn en lugn och trygg uppväxt, lugn och ro, trygghet, närheten till havet och vacker natur värderas högt. Utflyttarna däremot värderar arbete och framtidsutsikter högre. I detta sammanhang är framtidsutsikter, nu som då, detsamma som alla de möjligheter en stad kan erbjuda i form av studier, arbete, en god inkomst, intressantare människor samt ett brett utbud av butiker, nöjen och kulturella evenemang.

3 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 2 1. INLEDNING Utvecklingen de senaste 150 åren Att flytta till eller från Kalmar län Befolkningsutvecklingen i Kalmar län Problemformulering Syfte 6 2. METOD Urvalsgrupp Bortfall Variabler Datainsamling 7 3. ENKÄTUNDERSÖKNINGENS RESULTAT 8 4. SLUTSATSER 68

4 4 1. INLEDNING 1.1 Utvecklingen de senaste 150 åren Kalmar län nådde sitt hittills högsta befolkningstal under 1880-talet. Länet hade då invånare. Under 150 år har Kalmar län i jämn takt minskat sin andel av Sveriges befolkning från 6 procent till 2,6 procent. Under hela denna långa tid har länet haft ett relativt konstant utflyttningsöverskott. Invånare i Kalmar län som inte kunnat försörja sig på hemorten har flyttat dit där arbete stått att få. Amerikaemigrationen avlöstes så småningom av utflyttningen till våra egna stadsområden, främst Stockholmsområdet. Bland dem som flyttade från länet dominerade de unga, arbetsföra och initiativrika människorna. Under de senaste decennierna har i utsträckning de välutbildade tillhört utflyttarna. Den sociala händelse som fått mest omdanande inverkan på samhällsutvecklingen är den a Amerikaemigrationen från 1800-talets senare del till 1900-talets första decennier. Emigrationen drabbade hårdast den inre och östra delen av Småland samt Öland med i vissa socknar extremt hög utvandring. Exempelvis minskade Ölands folkmängd med 30 procent på 50 år. Konsekvenserna blev i vissa regioner en fullständig rubbning av demografiska förhållanden. Många byar tömdes helt på unga och arbetsföra personer. Den starkt ökade specialiseringen både inom industrin och tjänstenäringarna ledde till en mycket kraftig ökning av antalet yrken och arbetsuppgifter. Den lilla arbetsmarknaden i en region med landsbygd och små tätorter kunde aldrig få den specialisering eller den bredd som erfordrades. Resultatet blev en stark koncentration av bebyggelse och boende till i vårt land några utpräglade stadsområden. Förlorare blev glesbygden och regioner som saknade tillräckligt a attraktiva tillväxtorter. För Kalmar läns vidkommande minskade stadsbefolkningens andel av rikets befolkning från 4,5 procent år 1850 till 2,5 procent år Landsbygdsbefolkningens procentuella förändring visar inte på långt när samma dramatiska förlopp. Utvecklingstrenden för Kalmar län har i huvudsak bestått även under de följande 50 åren. Dagens näringsgrensstruktur skiljer sig från rikets med en högre andel av näringar som jord, skog och tillverkningsindustri. Länet har en underrepresentation av finansiell verksamhet och företagstjänster, men under senare år har företag etablerat sig och andra företag har expanderat, särskilt i de större kommunerna. För flertalet kommuner är industrin mycket dominerande och betydelsefull för det lokala näringslivet. Turismnäringen har utvecklats till en upplevelseindustri med positiva spridningseffekter inom flera andra verksamhetsområden, bla handeln. Under förra decenniet förlorade Kalmar län många arbetstillfällen när staten genomförde omorganisationer. Av den anledningen har Regionförbundet i Kalmar län tagit initiativet till aktioner på olika plan för att om möjligt förhindra ytterligare neddragningar av statlig verksamhet samt att få myndigheter förlagda till Kalmar län. Kalmar läns befolkning minskade med 641 invånare mellan åren 2000 och 2004 (t o m 3 kvartalet). Att tillbakagången inte blev större förklaras av det positiva nettot i de utrikes flyttströmmarna. Det inrikes flyttnettot visar ett underskott under perioden. Befolkningstillväxten i Sverige var under samma period 1,4 procent.

5 5 1.2 Att flytta till eller från Kalmar län 2004 Regionförbundet i Kalmar län genomförde under år 2000 en bredare studie av de förhållanden och villkor som bestämmer flyttningsmönstret än vad den traditionella flyttningsstatistiken medger. Regionförbundets avsikt har därför varit att följa upp studien under år 2004 för att kartlägga eventuella förändringar i våra flyttmönster. 1.3 Befolkningsutvecklingen i Kalmar län Folkmängden i Kalmar län minskade med 505 personer mellan åren 2000 och Länet hade vid utgången av år 2000 en folkmängd som uppgick till personer. Det innebär att det vid senaste årsskiftet bodde personer i Kalmar län. Befolkningsminskningen förklaras framför allt av negativa födelsenetton. Befolkningsutvecklingen i länets kommuner Kommun År 2000 År 2003 Folkökning Kommun År 2000 År 2003 Folkökning Västervik Kalmar Vimmerby Nybro Hultsfred Emmaboda Oskarshamn Torsås Högsby Borgholm Mönsterås Mörbylånga Källa: SCB

6 6 1.4 Problemformulering Med anledning av befolkningsutvecklingen under 1990-talet ansåg Regionförbundet i Kalmar län att det fanns skäl att genomföra en bredare studie av de förhållanden och villkor som bestämmer vårt flyttningsmönster. Studien genomfördes under år Regionförbundet beslutade senare att följa upp undersökningen med en ny flyttstudie under år Flyttningsöverskott, Kalmar län År Flyttningsöverskott Varav inrikes flyttningsöverskott, immigrationsöverskott Källa: Statistiska Centralbyrån Invandringen av utländska medborgare gör att Kalmar län kan uppvisa ett positivt flyttningsnetto. Nettoutflödet av framför allt studerande och färdigexaminerade har varit betydande. Det innebär att Kalmar län fortlöpande förlorar välutbildad arbetskraft som söker sig till arbeten i andra delar av landet, eftersom länet inte kan erbjuda motsvarande arbetstillfällen i samma omfattning. Av den totala andelen utflyttade från Kalmar län under 2003 utgjordes 40 procent av ungdomar i åldrarna år och 28 procent i åldersgruppen år. 1.5 Syfte Studien syftar till att studera flyttströmmarna över länsgränsen in till och ut ur Kalmar län mellan åren 2000 och 2003 samt att kartlägga de flyttandes upplevda motiv för att flytta under ett år (2003). Om den tillfrågade har flyttat flera gånger under året är det den senaste flyttningen över länsgränsen som är av intresse.

7 7 2. METOD Undersökningen har genomförts med hjälp av enkät som via posten skickats till ett slumpmässigt urval. I urvalet har ingått inflyttade till Kalmar län och lika många utflyttade från länet under år Studien föregicks av en pilotundersökning som utgjordes av tio procent av underlaget. 2.1 Urvalsgrupp Populationen utgörs av ett slumpmässigt urval av personer som flyttade till eller från Kalmar län under år Undersökningen omfattar totalt personer i åldersgruppen år. Av dessa har besvarat enkäten, vilket motsvarar 56,8 procent av de tillfrågade. Fördelad på inflyttade respektive utflyttade blir svarsfrekvensen 56,0 och 58,0 procent. 2.2 Bortfall Av populationens medlemmar har eller 43,2 procent inte besvarat enkäten. Av dessa har 132 mottagare flyttat utan att begära eftersändning till sin nya bostadsadress. 2.3 Variabler Enkäten innehåller 34 frågor. Huvuddelen av frågorna är relaterade till frågeställningen: Vilket motiv de tillfrågade hade till sin flyttning. Undersökningen ställer dessutom en del personliga frågor. Om någon av de medverkande anser att anledningen till just hans eller hennes flyttning inte kommit fram genom de frågor som ingår i frågeformuläret, finns möjlighet att i slutet av enkäten själv beskriva anledningarna till den senaste flyttningen. 2.4 Datainsamling Arbetet med datainsamlingen pågick under veckorna 18, 19 och Vid två tillfällen under enkätperioden utsändes påminnelser till de som inte hade svarat.

8 8 3. ENKÄTUNDERSÖKNINGENS RESULTAT Födelseårens fördelning Inflyttade Utflyttade Den övervägande andelen av de svarande, 40 procent av de inflyttade och 51 procent av de utflyttade, utgörs av ungdomar födda mellan åren 1972 och Därefter följer åldersgruppen födda , där motsvarande tal är 20 och 22 procent. Andelen inflyttare med födelseår uppgår till 14 procent och andelen utflyttare med samma födelseår är 11 procent. Därefter följer åldersgrupperna där andelarna är 10 och 7, födda , 10 och 5 procent samt slutligen den äldsta åldersgruppen där andelen inflyttade är 6 procent samt andelen utflyttade uppgår till 4 procent. Fördelning på kön Män Kvinnor Inflyttade Utflyttade I båda kategorierna är det kvinnorna som står för den högsta andelen flyttare. Bland de inflyttade utgör kvinnorna 56 procent och bland utflyttarna 59 procent av svaren. Motsvarande andelar för männen är 44 och 41 procent.

9 9 Varifrån kommer de inflyttade? (De 20 mest frekventa svaren) Bosatt före flyttningen Antal Stockholms Stad 90 Göteborg 45 Malmö 41 Växjö 38 Linköping 37 Karlskrona 34 Lund 32 Uppsala 30 Jönköping 28 Norrköping 25 Gotland 24 Vetlanda 21 Huddinge 15 Helsingborg 14 Haninge 13 Borås 12 Kinda 12 Kristianstad 12 Halmstad 11 Lessebo 11 Det största antalet, 90 stycken, av de inflyttade till Kalmar län under 2003 var tidigare bosatta i Stockholms Stad. Därefter följer Göteborg som bidrog med 45 inflyttare, Malmö 41 samt Växjö med 38 inflyttare. Från Linköpings kommun flyttade 37 invånare till Kalmar län. Antalet som lämnade Karlskrona för Kalmar län var av inflyttarna flyttade från Lund. Därefter följer Uppsala 30, Jönköping 28, Norrköping 25, Gotland 24, Vetlanda 21, Huddinge 15, Helsingborg 14 och Haninge 13 samt Borås, Kinda, Kristanstad med vardera 12 utflyttare till Kalmar län. Halmstad och Lessebo kommuner minskade båda med 11 invånare p g a flytten till vårt län.

10 10 Var bodde de som flyttade från Kalmar län? Antalet utflyttare är störst från länets två största städer, Kalmar och Västervik. 369 personer flyttade från Kalmar kommun och 167 av utflyttarna lämnade Västervik. Därefter följer Hultsfred och Oskarshamn med vardera 91 utflyttare, Nybro kommun 77, Vimmerby 62, Mörbylånga 42, Borgholm 34, Mönsterås 33, Emmaboda 31, Torsås 23 samt Högsby kommun som hade 17 utflyttade under år respondenter har svarat att de är utflyttare från ett annat län än Kalmar län under 2003.

11 11 Var i Kalmar län bor man efter inflyttningen? Flyttningsstudien bekräftar den traditionella statistikens påstående, nämligen att Kalmar kommun är den största inflyttningskommunen i Kalmar län. 438 av inflyttarna uppger Kalmar som sin nya bostadsort. Därefter följer Västervik 179, Oskarshamn 93, Nybro 85, Borgholm 57, Hultsfred 54, Vimmerby 53, Mörbylånga 52, Emmaboda 32, Mönsterås 27, Högsby 26 samt på sista platsen Torsås som kan redovisa 16 inflyttare bland respondenterna. Norra länsdelen som inte så sällan brukar uppvisa negativa tal i befolkningsstatistiken, svarar i denna undersökning för 26 procent av de inflyttade. 7 enkäter uppger annat inflyttningslän än Kalmar län.

12 12 Här bor man efter utflyttningen från Kalmar län (De 20 mest frekventa svaren) Bosatt efter flyttningen Antal Göteborg 102 Stockholms Stad 97 Linköping 86 Växjö 63 Malmö 57 Norrköping 45 Lund 39 Karlskrona 31 Halmstad 22 Uppsala 22 Jönköping 21 Örebro 17 Ronneby 16 Kristianstad 15 Västerås 14 Borås 13 Umeå 13 Helsingborg 12 Uppvidinge 11 Vetlanda 10 Kalmar läns utflyttare har som destinationsort i första hand universitets- och högskoleorterna. Av 102 enkätsvar framgår att respondenterna flyttat till Göteborg, 97 till Stockholm 86 till Linköping, 63 till Växjö, 57 till Malmö, 45 till Norrköping samt har 39 svarat att de flyttat till Lund. Därefter följer Karlskrona 31, Halmstad och Uppsala som båda lockat till sig 22 av länets utflyttare, Jönköping 21, Örebro 17, Ronneby 16, Kristianstad 15, Västerås 14, Borås och Umeå 13, Helsingborg 12, Uppvidinge 11 samt Vetlanda 10.

13 13 Har Du eller någon annan i Ditt hushåll någon tidigare anknytning till Din inflyttningskommun? - Uppvuxen i kommunen? Ja Nej Uppg sakn Infl män Infl kvinnor Utfl män Utfl kvinnor 26 procent av de inflyttade männen och 27 procent av kvinnorna har vuxit upp i den kommun som man nu har återvänt till. Bland utflyttarna uppger 27 procent av männen och 24 procent av kvinnorna att de har vuxit upp i den kommun som de nu har flyttat till. - Släkt som bor i kommunen? Ja Nej Uppg sakn Infl män Infl kvinnor Utfl män Utfl kvinnor 37 procent av de inflyttade männen och, lika många, 37 procent av kvinnorna har släkt som bor i den kommun som man numera är bosatt i. Bland utflyttarna uppger 43 procent av männen och 41 procent av kvinnorna att de har släkt i den kommun som de nu har flyttat till. - Vänner som bor i kommunen? Ja Nej Uppg sakn Infl män Infl kvinnor Utfl män Utfl kvinnor

14 14 41 procent av de inflyttade männen och 39 procent av kvinnorna har vänner som bor i den kommun till vilken man flyttat. Bland utflyttarna uppger 56 procent av männen och 50 procent av kvinnorna att de har vänner i den kommun där man numera är bosatt. - Tillbringat ledighet i kommunen? Infl män Infl kvinnor Utfl män Utfl kvinnor Ja Nej Uppg sakn 44 procent av de inflyttade männen och 41 procent av kvinnorna har tillbringat ledighet i den kommun som man nu har återvänt till. Bland utflyttarna uppger 38 procent av männen och 35 procent av kvinnorna att de har tillbringat ledighet i den kommun som de nu har flyttat till. Civilstånd före flyttningen? (%) Civilstånd Inflyttade män Inflyttade kvinnor Utflyttade män Utflyttade kvinnor Gift eller sammanboende Ogift Skild Ensamstående med barn Särbo Änkling eller änka Uppgift saknas

15 15 Civilstånd efter flyttningen? (%) Civilstånd Inflyttade män Inflyttade kvinnor Utflyttade män Utflyttade kvinnor Gift eller sammanboende Ogift Skild Ensamstående med barn Särbo Änkling eller änka Uppgift saknas Skolutbildning? (%) Utbildningsnivå Inflyttade män Inflyttade kvinnor Utflyttade män Utflyttade kvinnor Folkskola Grundskola, realskola Gymnasieskola Högskola/universitet Annan utbildning Uppgift saknas Exempel på annan utbildning är; folkhögskola, yrkesskola, komvux eller Lernia. - Akademisk utbildning inom ämnesområdena: (De tio mest frekventa ämesområdena) Akademiskt ämnesområde Antalet inflyttare Lärare 41 Ekonomi 33 Teknik 12 Pedagogik 11 Biologi 10 Civilingenjör 8 Företagsekonomi 8 Humaniora 8 Medicin 8 Sjuksköterska 8

16 16 Akademiskt ämnesområde Antalet utflyttare Lärare 43 Ekonomi 28 Socionom 13 Företagsekonomi 11 Humaniora 11 Teknik 11 Pedagogik 10 Medicin 9 Sjuksköterska 9 Biomedicin 8 Hur bodde Du före flytten? (%) Inflyttade män Inflyttade kvinnor Utflyttade män Utflyttade kvinnor Hyreslägenhet Lägenhet med bostadsrätt Egen villa Studentbostad eller motsvarande Annat boende Uppgift saknas Exempel på annat boende är; att man bor hos sina föräldrar, man bor inneboende hos någon, lantbruksfastighet eller att man hyr ett hus. Hur bor Du nu? (%) Inflyttade män Inflyttade kvinnor Utflyttade män Utflyttade kvinnor Hyreslägenhet Lägenhet med bostadsrätt Egen villa Studentbostad eller motsvarande Annat boende Uppgift saknas Exempel på annat boende är; att man bor hos sina föräldrar, man bor inneboende hos någon, lantbruksfastighet eller att man hyr ett hus.

17 17 Den huvudsakliga sysselsättningen före den senaste flyttningen? Arbete Studier Annat Uppg sakn Infl män Infl kvinnor Utfl män Utfl kvinnor 53 procent av de inflyttade männen och 52 procent av kvinnorna har svarat att den huvudsakliga sysselsättningen före den senaste flyttningen var arbete. Bland utflyttarna uppger 46 procent av männen och 42 procent av kvinnorna att den huvudsakliga sysselsättningen före flytten var arbete. Studier som huvudsaklig sysselsättning ägnade sig 30 procent av de inflyttade männen åt, medan något färre bland kvinnorna, 28 procent, uppger detsamma. Av de utflyttade har 39 procent män och 42 procent kvinnor svarat att den huvudsakliga sysselsättningen före den senaste flyttningen var studier. Annat har 12 procent av de inflyttade männen och 13 procent av kvinnorna ägnat sig åt. Motsvarande andelar för utflyttarna var 10 för båda könen. Exempel på annat ; Arbetslös, pensionär, sjukskriven, sjukpensionär, mammaledig, hemmafru, egen företagare samt friherre. Den huvudsakliga sysselsättningen efter den senaste flyttningen? Arbete Studier Annat Uppg sakn Infl män Infl kvinnor Utfl män Utfl kvinnor 50 procent av de inflyttade männen och 40 procent av kvinnorna har svarat att den huvudsakliga sysselsättningen efter den senaste flyttningen var arbete. Bland utflyttarna uppger 49 procent av männen och 45 procent av kvinnorna att den huvudsakliga sysselsättningen efter flytten var arbete. Studier som huvudsaklig sysselsättning ägnade sig 27 procent av de inflyttade männen åt, medan något fler av kvinnorna, 31 procent, uppger detsamma. Av de utflyttade har 32 procent män och 35 procent kvinnor svarat att den huvudsakliga sysselsättningen före den senaste flyttningen var studier.

18 18 Annat har 19 procent av de inflyttade männen och 24 procent av kvinnorna ägnat sig åt. Motsvarande andelar för utflyttarna var 12 för männen och 13 för kvinnorna. Exempel på annat ; Arbetslös, pensionär, sjukskriven, arbetssökande, mammaledig, praktik, egen företagare samt boxning. Avståndet från bostaden till skolan eller arbetsplatsen före flyttningen? De tio mest frekventa avstånden. Avståndet före flyttningen (km) Antalet inflyttare , Avståndet från bostaden till skolan eller arbetsplatsen efter flyttningen? De tio mest frekventa avstånden. Avståndet efter flyttningen (km) Antalet utflyttare ,

19 19 Var Du anställd eller egen företagare? Infl män Infl kvinnor Utfl män Utfl kvinnor Uppgift saknas Egen företagare Anställd 53 procent av de inflyttade männen och 56 procent av kvinnorna har svarat att de hade en anställning före den senaste flyttningen. Bland utflyttarna uppger 47 procent av männen och 44 procent av kvinnorna att de var anställda innan de bestämde sig för att flytta. Eget företag ägnade sig 5 procent av de inflyttade männen åt, medan endast 2 procent av kvinnorna gjorde detsamma. Av de utflyttade har 4 procent män och 2 procent kvinnor svarat att de hade egna företag före den senaste flyttningen. Är Du anställd eller egen företagare? Infl män Infl kvinnor Utfl män Utfl kvinnor Uppgift saknas Egen företagare Anställd 45 procent av de inflyttade männen och 41 procent av kvinnorna har svarat att de har en anställning. Bland utflyttarna uppger 48 procent av männen och 47 procent av kvinnorna att de är anställda. Åt ett eget företag ägnar sig 7 procent av de inflyttade männen, medan endast 3 procent av kvinnorna gör detsamma. Av utflyttarna har 4 procent män och 2 procent kvinnor svarat att de har egna företag.

20 20 Vad har blivit eller efter flyttningen? - Bostaden? Bättre Varken eller Sämre Infl Utfl procent av de manliga respondenterna och 29 procent av de kvinnliga upplever att de flyttat till en mycket bostad. Motsvarande andelar bland utflyttarna är 22 och 24. Att bostaden varken förändrats till det eller efter den senaste flyttningen anser 26 procent av de inflyttade männen och 27 procent av kvinnorna. En uppfattning som 28 procent av männen och lika andel av de kvinnliga utflyttarna delar. 3 procent av männen och 4 procent av kvinnorna har svarat att deras nya bostad har blivit mycket i jämförelse med bostaden innan flytten. Andelarna har samma lek bland utflyttarna. 3 procent av svaren saknas från inflyttarna och 4 procent av utflyttarna har inte svarat på denna fråga. - Boendekostnaden? Bättre Varken eller Sämre Infl Utfl procent av männen och 17 procent av kvinnorna upplever att flytten har haft en positiv inverkan på boendekostnaden och att denna blivit mycket. Motsvarande andelar bland utflyttarna är 9 och 11. Att boendekostnaden varken förändrats till det eller efter den senaste flyttningen anser 26 procent av de inflyttade männen och 22 procent av kvinnorna. Den uppfattningen delas av 23 procent av männen och 26 procent av de kvinnliga utflyttarna. 10 procent av de manliga inflyttarna och 14 procent av utflyttarna har svarat att boendekostnaden har blivit mycket efter den senaste flyttningen. Motsvarande andelar bland kvinnorna är 12 både bland in- och utflyttarna. 5 procent av inflyttarna och 6 procent av utflyttarna har inte svarat på frågan.

21 21 - Hushållets ekonomi? Bättre Varken eller Sämre Infl Utfl procent av männen och 15 procent av kvinnorna upplever att flytten har haft en positiv inverkan på hushållets ekonomi och att denna blivit mycket. Motsvarande andelar bland utflyttarna är 13 och 12. Att hushållets ekonomi varken förändrats till det eller efter den senaste flyttningen anser 34 procent av de inflyttade männen och 31 procent av kvinnorna. Den uppfattningen delas av 32 procent av männen och 31 procent av kvinnorna som flyttat från länet. 7 procent av de manliga inflyttarna och lika hög andel av utflyttarna har svarat att hushållets ekonomi har blivit mycket efter den senaste flyttningen. Motsvarande andelar bland kvinnorna är 11 och 7. 5 procent av inflyttarna och 6 procent av utflyttarna har inte svarat på frågan. - Parker och grönområden? Bättre Varken eller Sämre Infl Utfl procent av männen och 25 procent av kvinnorna upplever att flytten har medverkat till att tillgången till parker och grönområden har blivit mycket. Motsvarande andelar bland utflyttarna är 13 och 16. Att utbudet av parker och grönområden varken förändrats till det eller efter den senaste flyttningen anser 30 procent av de inflyttade männen och 31 procent av kvinnorna. Den uppfattningen delas av 32 procent av männen och 35 procent av kvinnorna som flyttat från länet. 3 procent av de manliga inflyttarna och 6 procent av utflyttarna har svarat att närheten till parker och grönområden har blivit mycket efter den senaste flyttningen. Motsvarande andelar bland kvinnorna är 3 och 5. 5 procent av inflyttarna och lika andel av utflyttarna har inte svarat på frågan.

22 22 - Trivseln i bostadsområdet? Bättre Varken eller Sämre Infl Utfl procent av männen och 22 procent av kvinnorna upplever att trivseln i det nya bostadsområdet är mycket jämfört med det förra. Motsvarande andelar bland utflyttarna är 16 för båda könen. Att utbudet av trivseln i bostadsområdet varken förändrats till det eller efter den senaste flyttningen anser 34 procent av de inflyttade männen och 35 procent av kvinnorna. Samma uppfattning har 37 procent av männen och 40 procent av kvinnorna som flyttat från länet. 3 procent av de manliga inflyttarna och 2 procent av utflyttarna har svarat att trivseln i bostadsområdet är mycket på det nya stället. Motsvarande andelar bland kvinnorna är 2 och 3. 5 procent av inflyttarna och lika andel av utflyttarna har inte svarat på frågan. - Möjligheter att få ett arbete? Bättre Varken eller Sämre Infl Utfl procent av de manliga inflyttarna och 13 procent av kvinnorna anser att möjligheterna att få ett arbete har blivit eller mycket i och med flytten till Kalmar län. Dessa respondenter har framför allt bosatt sig i Kalmar, Västervik, Oskarshamn, Nybro, Vimmerby, Ankarsrum, Bergkvara, Borgholm, Färjestaden och Hultsfred. Födelseåren fördelar sig mellan Utbildningsnivån fördelar sig mellan folkskola 14 procent, grund/realskola 9 procent, gymnasieskola 11 procent, högskola/universitet 17 procent samt annan utbildning (bl a yrkesskola, komvux, folkhögskola) 13 procent. Bland utflyttarna har betydligt fler, 54 procent av männen och 51 procent av kvinnorna svarat att utflyttningen från länet ökar möjligheterna att få ett arbete. Av respondenterna som ingår i denna grupp har 58 procent högskoleutbildning. Födelseåren fördelar sig mellan Denna grupp, som har flyttat från Kalmar län, bor numera framför allt i Stockholm, Göteborg, Linköping, Växjö, Malmö, Norrköping, Lund, Helsingborg och Uppsala. 13 procent bland de inflyttade och 9 procent av utflyttarna har avstått från att svara på frågan.

23 23 - Resor till och från studier eller arbete? Bättre Varken eller Sämre Infl Utfl procent av männen och 13 procent av kvinnorna upplever att resorna till och från studier eller arbete fungerar mycket efter flytten till Kalmar län. Inflyttarna har valt att bosätta sig framför allt i Kalmar och Västerviks kommuner. Motsvarande andelar bland utflyttarna är 22 för männen och 23 för kvinnorna. Utflyttarna har bosatt sig på orter som t ex Stockholm, Göteborg och Linköping. Att resorna till och från studier eller arbete varken förändrats till det eller efter den senaste flyttningen anser 33 procent av de inflyttade männen och lika andel av kvinnorna. Samma uppfattning har 29 procent av männen och lika många kvinnor bland utflyttarna. 10 procent av de manliga inflyttarna och 4 procent av utflyttarna har svarat att resorna till och från studier eller arbete är mycket på det nya stället. Motsvarande andelar bland kvinnorna är 9 och procent av inflyttarna och 10 procent av utflyttarna har inte svarat på frågan. - Möjligheter till vidareutbildning? Bättre Varken eller Sämre Infl Utfl procent av männen och 10 procent av kvinnorna upplever att möjligheterna till vidareutbildning är mycket efter flytten till Kalmar län. Dessa inflyttare har framför allt bosatt sig i Kalmar kommun. Motsvarande andelar bland utflyttarna är 34 för männen och 37 för kvinnorna. Utflyttarna har flyttat till universitetsstäder som Linköping, Göteborg och Stockholm. Att möjligheterna till vidareutbildning varken förändrats till det eller efter den senaste flyttningen anser 40 procent av de inflyttade männen och nästan lika andel av kvinnorna; 39 procent. Samma uppfattning har 27 procent av de utflyttade männen och 24 procent av kvinnorna. 13 procent av de manliga inflyttarna och 2 procent av utflyttarna har svarat att möjligheterna till vidareutbildning är mycket på den nya orten. Motsvarande andelar av kvinnorna är 9 och procent av inflyttarna och 9 procent av utflyttarna har inte svarat på frågan.

Att flytta till eller från Kalmar län

Att flytta till eller från Kalmar län 2008 Att flytta till eller från Kalmar län Flyttningsströmmar över länsgränsen och motiven för det långväga flyttandet Ingbritt Rosander ingbritt.rosander@kalmar.regionforbund.se 0480-44 83 65 2 FÖRORD

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Statistikinfo 2014:03

Statistikinfo 2014:03 Statistikinfo 2014:03 Folkmängden ökade med 1681 personer i Linköping 2013 Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 1 681 personer 2013, det är en betydligt större ökning än både 2011 och 2012. Vid årsskiftet

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 FS 2014:5 2014-08-14 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 Första halvåret ökade befolkningen i Norrköping med 778 personer till 134 527 personer. Födelsenetto i kommunen är 218 personer

Läs mer

Befolkningsförändringar under 2014

Befolkningsförändringar under 2014 FS 215:1 215-2-19 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändringar under 214 Antalet invånare i Norrköping ökade under 214 med 1 534 personer till 135 283 invånare Antalet födda under året var 1 663 barn, 93 färre

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Moderaterna Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Förändring män kvinnor Samtliga män kvinnor Samtliga sedan 2009 Antal Antal Antal % % % %-enheter kod kommun typ av nämnd

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 Fler övergångar till arbete I december 2015 påbörjade 725 personer av samtliga som var

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av september månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av september månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 11 oktober 2012 Mattias Andersson Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län september 2012 9 526 (8,4 %) 4 326 kvinnor (8,0 %) 5 200 män (8,7

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars 2012 Kalmar, 17 april 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars 2012 Efterfrågan på arbetskraft avtar i mars månad Antalet nyanmälda platser som anmälts till länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012 Kalmar, 14 mars 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012 Efterfrågan på arbetskraft avtar i februari Antalet nyanmälda platser som anmälts till länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2014

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2014 Färre sökande ut i arbete Under december 2014 påbörjade 635 personer av de inskrivna

Läs mer

Förutsättningar på bostadsmarknaden

Förutsättningar på bostadsmarknaden Förutsättningar på bostadsmarknaden Demografi i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Blekinge län Maria Pleiborn, Växjö, 2016-04-26 Vem är jag och vad vill jag berätta? 2 Maria Pleiborn, Demograf och senior

Läs mer

DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING

DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING Stefan Svanström Avdelningen för regioner och miljö facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Källa: Bearbetningar SCB, övrig geodata

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Här kommer ett antal frågor för att följa arbetet du gör tillsammans med din Case Manager. Dina synpunkter är viktiga!

Här kommer ett antal frågor för att följa arbetet du gör tillsammans med din Case Manager. Dina synpunkter är viktiga! Instruktioner till CM: Kopiera enkäten och be din klient att fylla i den vid ett av era första möten och därefter var 12:e månad och när CM-uppdraget avslutas. Skicka enkäten till Kerstin Lagerlund, Socialförvaltningen,

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län november 2014

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län november 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län november 2014 Färre sökande ut i arbete Under november 2014 påbörjade 869 personer av de inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016 Fler övergångar till arbete juli 2016 jämfört med juli 2015 I juli 2016 påbörjade 742 personer

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av november månad 2013 november

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av november månad 2013 november MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 18 december 2013 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län november 2013 9 326 (8,2 %) 4 225 kvinnor (7,8 %) 5 101 män (8,5 %)

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län i april 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län i april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län i april 2016 Fler övergångar till arbete I april 2016 påbörjade 1 198 personer av samtliga som var

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016 Färre övergångar till arbete I januari 2016 påbörjade 916 personer av samtliga som var

Läs mer

Kalmar. Företagsamhetsmätning

Kalmar. Företagsamhetsmätning Företagsamhetsmätning - Kalmar län Johan Kreicbergs Våren 2009 Kalmar Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Dialogmöte i Karlskrona november 2014

Dialogmöte i Karlskrona november 2014 Dialogmöte i Karlskrona november 2014 Har mobiltelefon 2014 Mobiltelefon 100% 98% 100% 100% 100% 99% 97% 97% 97% 90% 80% 90% 81% 70% 60% 54% 50% 40% 30% 20% 10% 2% 11% 0% 3-5 6-7 8-9 10-11 12-15 16-25

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av september månad 2013 september

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av september månad 2013 september MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 11 oktober 2013 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län september 2013 9 159 (8,1 %) 4 294 kvinnor (8,0 %) 4 865 män (8,2 %)

Läs mer

Företagsamhetsmätning Kalmar län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Kalmar län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Kalmar län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kalmar län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning 1 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-07-04 Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning Sammanfattning Dagen studenter bor till större delen i lägenheter

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars månad 2014 mars

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars månad 2014 mars MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 11 april 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län mars 2014 9 130 (8,1 %) 4 014 kvinnor (7,5 %) 5 116 män (8,6 %) 2 404

Läs mer

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund 51 Inrikes flyttningar Annika Klintefelt Helen Marklund Inrikes omflyttningar är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare

Läs mer

Krydda med siffror Smaka på kartan

Krydda med siffror Smaka på kartan Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en

Läs mer

FLYTTA TILLBAKA? ALDRIG! Utmaningar och möjligheter

FLYTTA TILLBAKA? ALDRIG! Utmaningar och möjligheter FLYTTA TILLBAKA? ALDRIG! Utmaningar och möjligheter Landsbygd vs staden. Stora ytor Glesa strukturer Färre högutbildade Jordbruk Tillverkningsindustri Längre bort i produktcykeln Färre innovationer. Typ

Läs mer

Statistikinfo 2013:12

Statistikinfo 2013:12 Statistikinfo 213:12 Hushållens sammansättning i Linköping 212 et hushåll i Linköpings kommun uppgår till 66 745. 4 procent av hushållen är ensamstående utan barn, vilket är den vanligaste hushållstypen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av april månad 2014 april

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av april månad 2014 april MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 9 maj 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län april 2014 8 646 (7,7 %) 3 867 kvinnor (7,2 %) 4 779 män (8,1 %) 2 230 unga

Läs mer

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år Statistik om Västerås Västerås arbetsmarknad år 2014 Västeråsare i förvärvsarbete år 2014 Antalet personer med förvärvsarbete ökade i Västerås med 470 personer mellan år 2013 och år 2014, vilket innebär

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Statistik om Helsingborg och dess omva rld Nr 2: 2013 Perspektiv Helsingborg Ännu ett år med många flyttande till Helsingborg - Om flyttning till och från Helsingborg år 2012 - Antalet inflyttade till

Läs mer

Läget i Kalmar län 2016

Läget i Kalmar län 2016 Läget i Kalmar län 2016 Befolkningen i Kalmar län 2015 237 200 invånare 1 nov. 2015 2,4 % av Sveriges befolkning Fler äldre, färre yngre än rikssnittet Ökande försörjningskvot: färre i arbete ska försörja

Läs mer

Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010

Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010 Kommunledningskontoret Inflyttarservice Datum 2011-12-09 Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010 Bakgrund och syfte Befolkningsutvecklingen i Ljusdals kommun är negativ, och antalet invånare

Läs mer

URBANISERINGSMYTEN HUR SER DEN SVENSKA URBANISERINGEN UT IDAG?

URBANISERINGSMYTEN HUR SER DEN SVENSKA URBANISERINGEN UT IDAG? URBANISERINGSMYTEN HUR SER DEN SVENSKA URBANISERINGEN UT IDAG? facebook.com/statisticssweden @SCB nyheter #SCB #Almedalen #svpol #demokrati Statistiska_centralbyran_scb Källa: Bearbetningar SCB, övrig

Läs mer

Småbarn och deras flyttningar

Småbarn och deras flyttningar Statistik och Analys Stadsledningskontoret Småbarn och deras flyttningar En registerstudie där vi följt alla barn som föddes i Göteborg under åren 2000-2005 fram till dess att de var sex år och började

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 999- Befolkningens åldersfördelning 999 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från 999 Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera

Läs mer

Befolkningsutvecklingen 2012

Befolkningsutvecklingen 2012 1 (6) Kommunstyrelsens kontor Kanslifunktionen Lisa Sollenborn Befolkningsutvecklingen 2012 Liten minskning under 2012 31 december 2012 hade Oxelösund 11 236 invånare, en minskning med 14 personer sedan

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Befolkningsprognos 2015-2024 Vetlanda här växer människor och företag Sammanfattning Under de senaste tre senaste åren har befolkningen i Vetlanda kommun ökat med cirka 580 personer, främst beroende på

Läs mer

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-02-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-03-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-04-07

Läs mer

Partipolitiska aktiviteter

Partipolitiska aktiviteter Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Den svenska ekonomin präglas fortfarande av en stor osäkerhet. Arbetsgivarnas varsel om kommande personaluppsägningar har

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2013 Fler fick jobb. Av samtliga som var inskrivna vid länets Arbetsförmedlingar påbörjade under maj 1 063 personer någon form av arbete,

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Befolkning Rapport per

Befolkning Rapport per Befolkning Rapport per 2014-12-02 Kommunledningsförvaltningen Per Drysén Datum: 2014-12-02 2 (6) Sammanfattning Denna rapport lämnas månatligen med aktuella värden från KommunInvånarRegistret (KIR). Rapporten

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Stina Qubti, Busfrö Nytt och Bytt. Vinnare av tävlingen Kalmar läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Stina Qubti, Busfrö Nytt och Bytt. Vinnare av tävlingen Kalmar läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Stina Qubti, Busfrö Nytt och Bytt. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 7 9 7 3 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 2010

Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 2010 Rapport nr 2011:1 5 april 2011 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 2010 Ekonomi- och styrningskontoret Charlotte Jansson, tel. 011 15 19 62 planeringochstatistik@norrkoping.se Innehållsförteckning

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Kvinnors företagande- Enkät till företagarkvinnor i Kalmar län 2012

Kvinnors företagande- Enkät till företagarkvinnor i Kalmar län 2012 Kvinnors företagande- Enkät till företagarkvinnor i Kalmar län 2012 Winnet Kalmar län www.kalmarlan.winnet.se kalmarlan@winnet.se Besöksadress: Båtgatan 5, Oskarshamn Postadress Box 137, 572 23 Oskarshamn

Läs mer

Statistikbilaga. Uppdaterad statistikbilaga 2010. Del 2a. Lokal utvecklings- och översiktsplan 2007 för Vimmerby kommun Reviderad: 2010-05-18

Statistikbilaga. Uppdaterad statistikbilaga 2010. Del 2a. Lokal utvecklings- och översiktsplan 2007 för Vimmerby kommun Reviderad: 2010-05-18 500 Antal inpendlare 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Hultsfred Västervik Kinda Eksjö Oskarshamn Linköping Kalmar Statistik Fotograf: Tomas Persson Lokal utvecklings- och översiktsplan 2007 Tätortskartor

Läs mer

Skånes befolkning 2013

Skånes befolkning 2013 EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING mars 214 Skånes befolkning 213 Vid årsskiftet 213/14 hade Skåne en befolkning på 1 274 69, vilket var en ökning på 1 981 personer under 213. Detta var en

Läs mer

Lägesrapport Nyproduktion 2015

Lägesrapport Nyproduktion 2015 Lägesrapport Nyproduktion 2015 Varje år frågar vi landets studentbostadsföretag om hur deras nyproduktion ser ut, både vad som har och kommer att byggas och hur de ser på förutsättningarna för nyproduktion.

Läs mer

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS UMEÅ UNIVERSITET Transportforskningsenheten Oktober 2004 Hej! Vid Transportforskningsenheten vid Umeå universitet, TRUM, pågår för närvarande ett forskningsprojekt som behandlar

Läs mer

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 7 9 9 9 9 9 9 9 3 9 3 9 9 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

Företagsamheten Skåne län

Företagsamheten Skåne län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Skåne län Skåne län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Skåne län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 2010 - Medborgarnas syn på lokalt politiskt inflytande i den största kommunen i alla län och regioner Augusti 2010 Inledning I september i år är det val. Välfärden och

Läs mer

Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg

Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg Kvartalsrapport januari-mars 2015 Befolkningen i Gävleborg ökar. Inflytt från utlandet bidrar mest till ökningen. Under fjärde kvartalet 2014 startades 379 företag

Läs mer

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden Sida av 8 Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 0 Källa: Kronofogden Blekinge Sölvesborg 0 0 Blekinge Totalt 0 0 Gotland Gotland 0 0 Gävleborg Gävle 0 0 Gävleborg Totalt 0 0 Halland Laholm 0 0

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Beskrivning av en regions utveck l i n g

Beskrivning av en regions utveck l i n g Beskrivning av en regions utveck l i n g Det krävs nästan alltid en mängd olika uppgifter för att beskriva en regions utveckling. I synnerhet gäller det vid bedömningar av den framtida utvecklingen. Detta

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö augusti månad 2013 Vera Opacic Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län augusti 2013 8 412 (11,3 %) 3 809 kvinnor (10,9 %) 4 503 män (11,7

Läs mer

Inrikes flyttningar. Antal flyttningar Antal flyttningar efter kön och ålder 2001

Inrikes flyttningar. Antal flyttningar Antal flyttningar efter kön och ålder 2001 41 Inrikes flyttningar Inrikes omflyttning är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare och antalet utflyttare (flyttnettot)

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011. 2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015 Färre övergångar till arbete I slutet av oktober påbörjade 688 av alla som var inskrivna

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Över 2,1 miljoner invånare i länet Under det första halvåret 2012 ökade Sveriges folkmängd med 31 551 personer till 9 514 406. Stockholms län ökade mest med 17

Läs mer

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Hur gröna är våra städer? Foto: Stefan Svanström Stefan Svanström & Jerker Moström Avdelningen för Regioner och Miljö Statistiska centralbyrån facebook.com/statisticssweden

Läs mer

DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING

DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING Foto: Stefan Svanström Stefan Svanström Avdelningen för regioner och miljö facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Källa: Bearbetningar

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2014

Befolkningen i Stockholms län 2014 Befolkningen i Stockholms län 214 Nära 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd ökade under 214 med 12 491 personer till 9 747 355. Stockholms län ökade med 35 2 till 2 198 44. Västra Götalands län ökade

Läs mer

Jy#e Rüdiger Projektkoordinator och utvecklingsstrateg Regional och lokal utveckling med fokus landsbygd, folkrörelse och ungdomspoli?

Jy#e Rüdiger Projektkoordinator och utvecklingsstrateg Regional och lokal utveckling med fokus landsbygd, folkrörelse och ungdomspoli? Projektkoordinator och utvecklingsstrateg Regional och lokal utveckling med fokus landsbygd, folkrörelse och ungdomspoli?k Vem bygger landet? Om unga och vuxna i den regionala utvecklingen Erfarenheter

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 1 Innehåll Sammanfattande beskrivning... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 2241 personer under 2015... 4 Befolkningen ökade i samtliga av länets kommuner...

Läs mer

SKOP. Rapport till Hyresgästföreningen mars 2011

SKOP. Rapport till Hyresgästföreningen mars 2011 SKOP Rapport till Hyresgästföreningen SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen intervjuat drygt 4.400 ungdomar i åldern 20 till 27 år. Undersökningens frågor gällde ungdomars bostadssituation och genomfördes

Läs mer