FÖRORD. Håkan Brynielsson Regiondirektör Ingbritt Rosander Handläggare

Transkript

1 1 FÖRORD Folkmängden i Kalmar län minskade med 505 personer mellan åren 2000 och Länet hade vid utgången av år 2000 en folkmängd som uppgick till personer. Det innebär att det vid årsskiftet 2003 bodde personer i Kalmar län. Nettoutflödet av framför allt studerande och färdigexaminerade är betydande. Utflyttningarna leder till att Kalmar län förlorar välutbildad arbetskraft som söker sig till arbeten i andra delar av landet, eftersom länet inte kan erbjuda motsvarande arbetstillfällen i samma omfattning. Av den totala andelen utflyttade från Kalmar län under förra året utgjordes 40 procent av ungdomar i åldrarna år och 28 procent i åldersgruppen år. Med anledning av befolkningsutvecklingen under 1990-talet genomförde Regionförbundet i Kalmar län under år 2000 en bredare studie av de förhållanden och villkor som bestämmer flyttningsmönstret än vad den traditionella flyttningsstatistiken medger. Regionförbundet har följt upp studien under år 2004 för att kartlägga eventuella förändringar i våra flyttmönster. Flyttningsstudiens syfte har varit att studera flyttningen in till och ut ur länet under ett år (2003). Både utifrån befintlig statistik och i ett särskilt urval när det gäller de flyttandes motiv för att flytta. Kalmar i december 2004 Håkan Brynielsson Regiondirektör Ingbritt Rosander Handläggare

2 2 SAMMANFATTNING Studien syftar till att studera flyttströmmarna över länsgränsen in till och ut ur Kalmar län mellan åren 2000 och 2003 samt att kartlägga de flyttandes upplevda motiv för att flytta under ett år (2003). Om den tillfrågade har flyttat flera gånger under året är det den senaste flyttningen över länsgränsen som är av intresse. Undersökningen har genomförts med hjälp av enkät som via posten skickats till ett slumpmässigt urval. I urvalet har ingått inflyttade till Kalmar län och lika många utflyttade från länet under år Studien föregicks av en pilotundersökning som utgjordes av tio procent av underlaget. Flyttstudien omfattar totalt personer i åldersgruppen år. Av dessa har besvarat enkäten, vilket motsvarar 56,8 procent av de tillfrågade. Fördelad på inflyttade respektive utflyttade blir svarsfrekvensen 56,0 och 58,0 procent. Den övervägande andelen av respondenterna, 40 procent av de inflyttade och 51 procent av de utflyttade, utgörs av ungdomar i födelsegruppen I båda kategorierna, inflyttare och utflyttare, är det kvinnorna som dominerar, 56 procent av inflyttarna och 59 procent av utflyttarna. Resultatet visar också att akademikerna, med tonvikt på kvinnorna, har den högsta representationen i undersökningen. Hittills bekräftas resultatet från den flyttstudie som Regionförbundet genomförde 2000, nämligen att unga, välutbildade kvinnor är mer benägna än andra att flytta och att kvinnorna dessutom är något överrepresenterade vid de högre läroanstalterna. En akademisk bakgrund underlättar också en flyttning, eftersom det många gånger underlättar att få ett arbete om man kan visa att man har en lång utbildning. Dessutom vet vi sedan tidigare, att benägenheten att fylla i enkäter ökar med utbildningen. Den största gruppen inflyttare till Kalmar län uppger studier som skäl till flytten. Av samma anledning flyttar man från länet. Därefter följer livskvalitet som motiv till bytet av bostadsort bland inflyttarna. Livskvalitet placerar sig först på sjätte plats som skäl för flytten bland utflyttarna. På tredje plats har inflyttarna placerat arbete som förklaring till varför man flyttade till Kalmar län, medan utflyttarna har förhoppning om framtidsutsikter på den nya bostadsorten. Vid en jämförelse med den flyttstudie som Regionförbundet genomförde år 2000 så toppades listan även den gången av studier och livskvalitet bland inflyttarna. Bland utflyttarna var främsta motiven till flytten studier och arbete. När respondenterna själva beskriver de upplevda motiven till den senaste flytten kunde man då, precis som vid den nu genomförda studien, iaktta en avgörande skillnad mellan inflyttarna och utflyttarna. Den grupp som flyttar till Kalmar län förklarade bytet av bostadsort vid båda undersökningstillfällena ofta med att man vill erbjuda sina barn en lugn och trygg uppväxt, lugn och ro, trygghet, närheten till havet och vacker natur värderas högt. Utflyttarna däremot värderar arbete och framtidsutsikter högre. I detta sammanhang är framtidsutsikter, nu som då, detsamma som alla de möjligheter en stad kan erbjuda i form av studier, arbete, en god inkomst, intressantare människor samt ett brett utbud av butiker, nöjen och kulturella evenemang.

3 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 2 1. INLEDNING Utvecklingen de senaste 150 åren Att flytta till eller från Kalmar län Befolkningsutvecklingen i Kalmar län Problemformulering Syfte 6 2. METOD Urvalsgrupp Bortfall Variabler Datainsamling 7 3. ENKÄTUNDERSÖKNINGENS RESULTAT 8 4. SLUTSATSER 68

4 4 1. INLEDNING 1.1 Utvecklingen de senaste 150 åren Kalmar län nådde sitt hittills högsta befolkningstal under 1880-talet. Länet hade då invånare. Under 150 år har Kalmar län i jämn takt minskat sin andel av Sveriges befolkning från 6 procent till 2,6 procent. Under hela denna långa tid har länet haft ett relativt konstant utflyttningsöverskott. Invånare i Kalmar län som inte kunnat försörja sig på hemorten har flyttat dit där arbete stått att få. Amerikaemigrationen avlöstes så småningom av utflyttningen till våra egna stadsområden, främst Stockholmsområdet. Bland dem som flyttade från länet dominerade de unga, arbetsföra och initiativrika människorna. Under de senaste decennierna har i utsträckning de välutbildade tillhört utflyttarna. Den sociala händelse som fått mest omdanande inverkan på samhällsutvecklingen är den a Amerikaemigrationen från 1800-talets senare del till 1900-talets första decennier. Emigrationen drabbade hårdast den inre och östra delen av Småland samt Öland med i vissa socknar extremt hög utvandring. Exempelvis minskade Ölands folkmängd med 30 procent på 50 år. Konsekvenserna blev i vissa regioner en fullständig rubbning av demografiska förhållanden. Många byar tömdes helt på unga och arbetsföra personer. Den starkt ökade specialiseringen både inom industrin och tjänstenäringarna ledde till en mycket kraftig ökning av antalet yrken och arbetsuppgifter. Den lilla arbetsmarknaden i en region med landsbygd och små tätorter kunde aldrig få den specialisering eller den bredd som erfordrades. Resultatet blev en stark koncentration av bebyggelse och boende till i vårt land några utpräglade stadsområden. Förlorare blev glesbygden och regioner som saknade tillräckligt a attraktiva tillväxtorter. För Kalmar läns vidkommande minskade stadsbefolkningens andel av rikets befolkning från 4,5 procent år 1850 till 2,5 procent år Landsbygdsbefolkningens procentuella förändring visar inte på långt när samma dramatiska förlopp. Utvecklingstrenden för Kalmar län har i huvudsak bestått även under de följande 50 åren. Dagens näringsgrensstruktur skiljer sig från rikets med en högre andel av näringar som jord, skog och tillverkningsindustri. Länet har en underrepresentation av finansiell verksamhet och företagstjänster, men under senare år har företag etablerat sig och andra företag har expanderat, särskilt i de större kommunerna. För flertalet kommuner är industrin mycket dominerande och betydelsefull för det lokala näringslivet. Turismnäringen har utvecklats till en upplevelseindustri med positiva spridningseffekter inom flera andra verksamhetsområden, bla handeln. Under förra decenniet förlorade Kalmar län många arbetstillfällen när staten genomförde omorganisationer. Av den anledningen har Regionförbundet i Kalmar län tagit initiativet till aktioner på olika plan för att om möjligt förhindra ytterligare neddragningar av statlig verksamhet samt att få myndigheter förlagda till Kalmar län. Kalmar läns befolkning minskade med 641 invånare mellan åren 2000 och 2004 (t o m 3 kvartalet). Att tillbakagången inte blev större förklaras av det positiva nettot i de utrikes flyttströmmarna. Det inrikes flyttnettot visar ett underskott under perioden. Befolkningstillväxten i Sverige var under samma period 1,4 procent.

5 5 1.2 Att flytta till eller från Kalmar län 2004 Regionförbundet i Kalmar län genomförde under år 2000 en bredare studie av de förhållanden och villkor som bestämmer flyttningsmönstret än vad den traditionella flyttningsstatistiken medger. Regionförbundets avsikt har därför varit att följa upp studien under år 2004 för att kartlägga eventuella förändringar i våra flyttmönster. 1.3 Befolkningsutvecklingen i Kalmar län Folkmängden i Kalmar län minskade med 505 personer mellan åren 2000 och Länet hade vid utgången av år 2000 en folkmängd som uppgick till personer. Det innebär att det vid senaste årsskiftet bodde personer i Kalmar län. Befolkningsminskningen förklaras framför allt av negativa födelsenetton. Befolkningsutvecklingen i länets kommuner Kommun År 2000 År 2003 Folkökning Kommun År 2000 År 2003 Folkökning Västervik Kalmar Vimmerby Nybro Hultsfred Emmaboda Oskarshamn Torsås Högsby Borgholm Mönsterås Mörbylånga Källa: SCB

6 6 1.4 Problemformulering Med anledning av befolkningsutvecklingen under 1990-talet ansåg Regionförbundet i Kalmar län att det fanns skäl att genomföra en bredare studie av de förhållanden och villkor som bestämmer vårt flyttningsmönster. Studien genomfördes under år Regionförbundet beslutade senare att följa upp undersökningen med en ny flyttstudie under år Flyttningsöverskott, Kalmar län År Flyttningsöverskott Varav inrikes flyttningsöverskott, immigrationsöverskott Källa: Statistiska Centralbyrån Invandringen av utländska medborgare gör att Kalmar län kan uppvisa ett positivt flyttningsnetto. Nettoutflödet av framför allt studerande och färdigexaminerade har varit betydande. Det innebär att Kalmar län fortlöpande förlorar välutbildad arbetskraft som söker sig till arbeten i andra delar av landet, eftersom länet inte kan erbjuda motsvarande arbetstillfällen i samma omfattning. Av den totala andelen utflyttade från Kalmar län under 2003 utgjordes 40 procent av ungdomar i åldrarna år och 28 procent i åldersgruppen år. 1.5 Syfte Studien syftar till att studera flyttströmmarna över länsgränsen in till och ut ur Kalmar län mellan åren 2000 och 2003 samt att kartlägga de flyttandes upplevda motiv för att flytta under ett år (2003). Om den tillfrågade har flyttat flera gånger under året är det den senaste flyttningen över länsgränsen som är av intresse.

7 7 2. METOD Undersökningen har genomförts med hjälp av enkät som via posten skickats till ett slumpmässigt urval. I urvalet har ingått inflyttade till Kalmar län och lika många utflyttade från länet under år Studien föregicks av en pilotundersökning som utgjordes av tio procent av underlaget. 2.1 Urvalsgrupp Populationen utgörs av ett slumpmässigt urval av personer som flyttade till eller från Kalmar län under år Undersökningen omfattar totalt personer i åldersgruppen år. Av dessa har besvarat enkäten, vilket motsvarar 56,8 procent av de tillfrågade. Fördelad på inflyttade respektive utflyttade blir svarsfrekvensen 56,0 och 58,0 procent. 2.2 Bortfall Av populationens medlemmar har eller 43,2 procent inte besvarat enkäten. Av dessa har 132 mottagare flyttat utan att begära eftersändning till sin nya bostadsadress. 2.3 Variabler Enkäten innehåller 34 frågor. Huvuddelen av frågorna är relaterade till frågeställningen: Vilket motiv de tillfrågade hade till sin flyttning. Undersökningen ställer dessutom en del personliga frågor. Om någon av de medverkande anser att anledningen till just hans eller hennes flyttning inte kommit fram genom de frågor som ingår i frågeformuläret, finns möjlighet att i slutet av enkäten själv beskriva anledningarna till den senaste flyttningen. 2.4 Datainsamling Arbetet med datainsamlingen pågick under veckorna 18, 19 och Vid två tillfällen under enkätperioden utsändes påminnelser till de som inte hade svarat.

8 8 3. ENKÄTUNDERSÖKNINGENS RESULTAT Födelseårens fördelning Inflyttade Utflyttade Den övervägande andelen av de svarande, 40 procent av de inflyttade och 51 procent av de utflyttade, utgörs av ungdomar födda mellan åren 1972 och Därefter följer åldersgruppen födda , där motsvarande tal är 20 och 22 procent. Andelen inflyttare med födelseår uppgår till 14 procent och andelen utflyttare med samma födelseår är 11 procent. Därefter följer åldersgrupperna där andelarna är 10 och 7, födda , 10 och 5 procent samt slutligen den äldsta åldersgruppen där andelen inflyttade är 6 procent samt andelen utflyttade uppgår till 4 procent. Fördelning på kön Män Kvinnor Inflyttade Utflyttade I båda kategorierna är det kvinnorna som står för den högsta andelen flyttare. Bland de inflyttade utgör kvinnorna 56 procent och bland utflyttarna 59 procent av svaren. Motsvarande andelar för männen är 44 och 41 procent.

9 9 Varifrån kommer de inflyttade? (De 20 mest frekventa svaren) Bosatt före flyttningen Antal Stockholms Stad 90 Göteborg 45 Malmö 41 Växjö 38 Linköping 37 Karlskrona 34 Lund 32 Uppsala 30 Jönköping 28 Norrköping 25 Gotland 24 Vetlanda 21 Huddinge 15 Helsingborg 14 Haninge 13 Borås 12 Kinda 12 Kristianstad 12 Halmstad 11 Lessebo 11 Det största antalet, 90 stycken, av de inflyttade till Kalmar län under 2003 var tidigare bosatta i Stockholms Stad. Därefter följer Göteborg som bidrog med 45 inflyttare, Malmö 41 samt Växjö med 38 inflyttare. Från Linköpings kommun flyttade 37 invånare till Kalmar län. Antalet som lämnade Karlskrona för Kalmar län var av inflyttarna flyttade från Lund. Därefter följer Uppsala 30, Jönköping 28, Norrköping 25, Gotland 24, Vetlanda 21, Huddinge 15, Helsingborg 14 och Haninge 13 samt Borås, Kinda, Kristanstad med vardera 12 utflyttare till Kalmar län. Halmstad och Lessebo kommuner minskade båda med 11 invånare p g a flytten till vårt län.

10 10 Var bodde de som flyttade från Kalmar län? Antalet utflyttare är störst från länets två största städer, Kalmar och Västervik. 369 personer flyttade från Kalmar kommun och 167 av utflyttarna lämnade Västervik. Därefter följer Hultsfred och Oskarshamn med vardera 91 utflyttare, Nybro kommun 77, Vimmerby 62, Mörbylånga 42, Borgholm 34, Mönsterås 33, Emmaboda 31, Torsås 23 samt Högsby kommun som hade 17 utflyttade under år respondenter har svarat att de är utflyttare från ett annat län än Kalmar län under 2003.

11 11 Var i Kalmar län bor man efter inflyttningen? Flyttningsstudien bekräftar den traditionella statistikens påstående, nämligen att Kalmar kommun är den största inflyttningskommunen i Kalmar län. 438 av inflyttarna uppger Kalmar som sin nya bostadsort. Därefter följer Västervik 179, Oskarshamn 93, Nybro 85, Borgholm 57, Hultsfred 54, Vimmerby 53, Mörbylånga 52, Emmaboda 32, Mönsterås 27, Högsby 26 samt på sista platsen Torsås som kan redovisa 16 inflyttare bland respondenterna. Norra länsdelen som inte så sällan brukar uppvisa negativa tal i befolkningsstatistiken, svarar i denna undersökning för 26 procent av de inflyttade. 7 enkäter uppger annat inflyttningslän än Kalmar län.

12 12 Här bor man efter utflyttningen från Kalmar län (De 20 mest frekventa svaren) Bosatt efter flyttningen Antal Göteborg 102 Stockholms Stad 97 Linköping 86 Växjö 63 Malmö 57 Norrköping 45 Lund 39 Karlskrona 31 Halmstad 22 Uppsala 22 Jönköping 21 Örebro 17 Ronneby 16 Kristianstad 15 Västerås 14 Borås 13 Umeå 13 Helsingborg 12 Uppvidinge 11 Vetlanda 10 Kalmar läns utflyttare har som destinationsort i första hand universitets- och högskoleorterna. Av 102 enkätsvar framgår att respondenterna flyttat till Göteborg, 97 till Stockholm 86 till Linköping, 63 till Växjö, 57 till Malmö, 45 till Norrköping samt har 39 svarat att de flyttat till Lund. Därefter följer Karlskrona 31, Halmstad och Uppsala som båda lockat till sig 22 av länets utflyttare, Jönköping 21, Örebro 17, Ronneby 16, Kristianstad 15, Västerås 14, Borås och Umeå 13, Helsingborg 12, Uppvidinge 11 samt Vetlanda 10.

13 13 Har Du eller någon annan i Ditt hushåll någon tidigare anknytning till Din inflyttningskommun? - Uppvuxen i kommunen? Ja Nej Uppg sakn Infl män Infl kvinnor Utfl män Utfl kvinnor 26 procent av de inflyttade männen och 27 procent av kvinnorna har vuxit upp i den kommun som man nu har återvänt till. Bland utflyttarna uppger 27 procent av männen och 24 procent av kvinnorna att de har vuxit upp i den kommun som de nu har flyttat till. - Släkt som bor i kommunen? Ja Nej Uppg sakn Infl män Infl kvinnor Utfl män Utfl kvinnor 37 procent av de inflyttade männen och, lika många, 37 procent av kvinnorna har släkt som bor i den kommun som man numera är bosatt i. Bland utflyttarna uppger 43 procent av männen och 41 procent av kvinnorna att de har släkt i den kommun som de nu har flyttat till. - Vänner som bor i kommunen? Ja Nej Uppg sakn Infl män Infl kvinnor Utfl män Utfl kvinnor

14 14 41 procent av de inflyttade männen och 39 procent av kvinnorna har vänner som bor i den kommun till vilken man flyttat. Bland utflyttarna uppger 56 procent av männen och 50 procent av kvinnorna att de har vänner i den kommun där man numera är bosatt. - Tillbringat ledighet i kommunen? Infl män Infl kvinnor Utfl män Utfl kvinnor Ja Nej Uppg sakn 44 procent av de inflyttade männen och 41 procent av kvinnorna har tillbringat ledighet i den kommun som man nu har återvänt till. Bland utflyttarna uppger 38 procent av männen och 35 procent av kvinnorna att de har tillbringat ledighet i den kommun som de nu har flyttat till. Civilstånd före flyttningen? (%) Civilstånd Inflyttade män Inflyttade kvinnor Utflyttade män Utflyttade kvinnor Gift eller sammanboende Ogift Skild Ensamstående med barn Särbo Änkling eller änka Uppgift saknas

15 15 Civilstånd efter flyttningen? (%) Civilstånd Inflyttade män Inflyttade kvinnor Utflyttade män Utflyttade kvinnor Gift eller sammanboende Ogift Skild Ensamstående med barn Särbo Änkling eller änka Uppgift saknas Skolutbildning? (%) Utbildningsnivå Inflyttade män Inflyttade kvinnor Utflyttade män Utflyttade kvinnor Folkskola Grundskola, realskola Gymnasieskola Högskola/universitet Annan utbildning Uppgift saknas Exempel på annan utbildning är; folkhögskola, yrkesskola, komvux eller Lernia. - Akademisk utbildning inom ämnesområdena: (De tio mest frekventa ämesområdena) Akademiskt ämnesområde Antalet inflyttare Lärare 41 Ekonomi 33 Teknik 12 Pedagogik 11 Biologi 10 Civilingenjör 8 Företagsekonomi 8 Humaniora 8 Medicin 8 Sjuksköterska 8

16 16 Akademiskt ämnesområde Antalet utflyttare Lärare 43 Ekonomi 28 Socionom 13 Företagsekonomi 11 Humaniora 11 Teknik 11 Pedagogik 10 Medicin 9 Sjuksköterska 9 Biomedicin 8 Hur bodde Du före flytten? (%) Inflyttade män Inflyttade kvinnor Utflyttade män Utflyttade kvinnor Hyreslägenhet Lägenhet med bostadsrätt Egen villa Studentbostad eller motsvarande Annat boende Uppgift saknas Exempel på annat boende är; att man bor hos sina föräldrar, man bor inneboende hos någon, lantbruksfastighet eller att man hyr ett hus. Hur bor Du nu? (%) Inflyttade män Inflyttade kvinnor Utflyttade män Utflyttade kvinnor Hyreslägenhet Lägenhet med bostadsrätt Egen villa Studentbostad eller motsvarande Annat boende Uppgift saknas Exempel på annat boende är; att man bor hos sina föräldrar, man bor inneboende hos någon, lantbruksfastighet eller att man hyr ett hus.

17 17 Den huvudsakliga sysselsättningen före den senaste flyttningen? Arbete Studier Annat Uppg sakn Infl män Infl kvinnor Utfl män Utfl kvinnor 53 procent av de inflyttade männen och 52 procent av kvinnorna har svarat att den huvudsakliga sysselsättningen före den senaste flyttningen var arbete. Bland utflyttarna uppger 46 procent av männen och 42 procent av kvinnorna att den huvudsakliga sysselsättningen före flytten var arbete. Studier som huvudsaklig sysselsättning ägnade sig 30 procent av de inflyttade männen åt, medan något färre bland kvinnorna, 28 procent, uppger detsamma. Av de utflyttade har 39 procent män och 42 procent kvinnor svarat att den huvudsakliga sysselsättningen före den senaste flyttningen var studier. Annat har 12 procent av de inflyttade männen och 13 procent av kvinnorna ägnat sig åt. Motsvarande andelar för utflyttarna var 10 för båda könen. Exempel på annat ; Arbetslös, pensionär, sjukskriven, sjukpensionär, mammaledig, hemmafru, egen företagare samt friherre. Den huvudsakliga sysselsättningen efter den senaste flyttningen? Arbete Studier Annat Uppg sakn Infl män Infl kvinnor Utfl män Utfl kvinnor 50 procent av de inflyttade männen och 40 procent av kvinnorna har svarat att den huvudsakliga sysselsättningen efter den senaste flyttningen var arbete. Bland utflyttarna uppger 49 procent av männen och 45 procent av kvinnorna att den huvudsakliga sysselsättningen efter flytten var arbete. Studier som huvudsaklig sysselsättning ägnade sig 27 procent av de inflyttade männen åt, medan något fler av kvinnorna, 31 procent, uppger detsamma. Av de utflyttade har 32 procent män och 35 procent kvinnor svarat att den huvudsakliga sysselsättningen före den senaste flyttningen var studier.

18 18 Annat har 19 procent av de inflyttade männen och 24 procent av kvinnorna ägnat sig åt. Motsvarande andelar för utflyttarna var 12 för männen och 13 för kvinnorna. Exempel på annat ; Arbetslös, pensionär, sjukskriven, arbetssökande, mammaledig, praktik, egen företagare samt boxning. Avståndet från bostaden till skolan eller arbetsplatsen före flyttningen? De tio mest frekventa avstånden. Avståndet före flyttningen (km) Antalet inflyttare , Avståndet från bostaden till skolan eller arbetsplatsen efter flyttningen? De tio mest frekventa avstånden. Avståndet efter flyttningen (km) Antalet utflyttare ,

19 19 Var Du anställd eller egen företagare? Infl män Infl kvinnor Utfl män Utfl kvinnor Uppgift saknas Egen företagare Anställd 53 procent av de inflyttade männen och 56 procent av kvinnorna har svarat att de hade en anställning före den senaste flyttningen. Bland utflyttarna uppger 47 procent av männen och 44 procent av kvinnorna att de var anställda innan de bestämde sig för att flytta. Eget företag ägnade sig 5 procent av de inflyttade männen åt, medan endast 2 procent av kvinnorna gjorde detsamma. Av de utflyttade har 4 procent män och 2 procent kvinnor svarat att de hade egna företag före den senaste flyttningen. Är Du anställd eller egen företagare? Infl män Infl kvinnor Utfl män Utfl kvinnor Uppgift saknas Egen företagare Anställd 45 procent av de inflyttade männen och 41 procent av kvinnorna har svarat att de har en anställning. Bland utflyttarna uppger 48 procent av männen och 47 procent av kvinnorna att de är anställda. Åt ett eget företag ägnar sig 7 procent av de inflyttade männen, medan endast 3 procent av kvinnorna gör detsamma. Av utflyttarna har 4 procent män och 2 procent kvinnor svarat att de har egna företag.

20 20 Vad har blivit eller efter flyttningen? - Bostaden? Bättre Varken eller Sämre Infl Utfl procent av de manliga respondenterna och 29 procent av de kvinnliga upplever att de flyttat till en mycket bostad. Motsvarande andelar bland utflyttarna är 22 och 24. Att bostaden varken förändrats till det eller efter den senaste flyttningen anser 26 procent av de inflyttade männen och 27 procent av kvinnorna. En uppfattning som 28 procent av männen och lika andel av de kvinnliga utflyttarna delar. 3 procent av männen och 4 procent av kvinnorna har svarat att deras nya bostad har blivit mycket i jämförelse med bostaden innan flytten. Andelarna har samma lek bland utflyttarna. 3 procent av svaren saknas från inflyttarna och 4 procent av utflyttarna har inte svarat på denna fråga. - Boendekostnaden? Bättre Varken eller Sämre Infl Utfl procent av männen och 17 procent av kvinnorna upplever att flytten har haft en positiv inverkan på boendekostnaden och att denna blivit mycket. Motsvarande andelar bland utflyttarna är 9 och 11. Att boendekostnaden varken förändrats till det eller efter den senaste flyttningen anser 26 procent av de inflyttade männen och 22 procent av kvinnorna. Den uppfattningen delas av 23 procent av männen och 26 procent av de kvinnliga utflyttarna. 10 procent av de manliga inflyttarna och 14 procent av utflyttarna har svarat att boendekostnaden har blivit mycket efter den senaste flyttningen. Motsvarande andelar bland kvinnorna är 12 både bland in- och utflyttarna. 5 procent av inflyttarna och 6 procent av utflyttarna har inte svarat på frågan.

21 21 - Hushållets ekonomi? Bättre Varken eller Sämre Infl Utfl procent av männen och 15 procent av kvinnorna upplever att flytten har haft en positiv inverkan på hushållets ekonomi och att denna blivit mycket. Motsvarande andelar bland utflyttarna är 13 och 12. Att hushållets ekonomi varken förändrats till det eller efter den senaste flyttningen anser 34 procent av de inflyttade männen och 31 procent av kvinnorna. Den uppfattningen delas av 32 procent av männen och 31 procent av kvinnorna som flyttat från länet. 7 procent av de manliga inflyttarna och lika hög andel av utflyttarna har svarat att hushållets ekonomi har blivit mycket efter den senaste flyttningen. Motsvarande andelar bland kvinnorna är 11 och 7. 5 procent av inflyttarna och 6 procent av utflyttarna har inte svarat på frågan. - Parker och grönområden? Bättre Varken eller Sämre Infl Utfl procent av männen och 25 procent av kvinnorna upplever att flytten har medverkat till att tillgången till parker och grönområden har blivit mycket. Motsvarande andelar bland utflyttarna är 13 och 16. Att utbudet av parker och grönområden varken förändrats till det eller efter den senaste flyttningen anser 30 procent av de inflyttade männen och 31 procent av kvinnorna. Den uppfattningen delas av 32 procent av männen och 35 procent av kvinnorna som flyttat från länet. 3 procent av de manliga inflyttarna och 6 procent av utflyttarna har svarat att närheten till parker och grönområden har blivit mycket efter den senaste flyttningen. Motsvarande andelar bland kvinnorna är 3 och 5. 5 procent av inflyttarna och lika andel av utflyttarna har inte svarat på frågan.

22 22 - Trivseln i bostadsområdet? Bättre Varken eller Sämre Infl Utfl procent av männen och 22 procent av kvinnorna upplever att trivseln i det nya bostadsområdet är mycket jämfört med det förra. Motsvarande andelar bland utflyttarna är 16 för båda könen. Att utbudet av trivseln i bostadsområdet varken förändrats till det eller efter den senaste flyttningen anser 34 procent av de inflyttade männen och 35 procent av kvinnorna. Samma uppfattning har 37 procent av männen och 40 procent av kvinnorna som flyttat från länet. 3 procent av de manliga inflyttarna och 2 procent av utflyttarna har svarat att trivseln i bostadsområdet är mycket på det nya stället. Motsvarande andelar bland kvinnorna är 2 och 3. 5 procent av inflyttarna och lika andel av utflyttarna har inte svarat på frågan. - Möjligheter att få ett arbete? Bättre Varken eller Sämre Infl Utfl procent av de manliga inflyttarna och 13 procent av kvinnorna anser att möjligheterna att få ett arbete har blivit eller mycket i och med flytten till Kalmar län. Dessa respondenter har framför allt bosatt sig i Kalmar, Västervik, Oskarshamn, Nybro, Vimmerby, Ankarsrum, Bergkvara, Borgholm, Färjestaden och Hultsfred. Födelseåren fördelar sig mellan Utbildningsnivån fördelar sig mellan folkskola 14 procent, grund/realskola 9 procent, gymnasieskola 11 procent, högskola/universitet 17 procent samt annan utbildning (bl a yrkesskola, komvux, folkhögskola) 13 procent. Bland utflyttarna har betydligt fler, 54 procent av männen och 51 procent av kvinnorna svarat att utflyttningen från länet ökar möjligheterna att få ett arbete. Av respondenterna som ingår i denna grupp har 58 procent högskoleutbildning. Födelseåren fördelar sig mellan Denna grupp, som har flyttat från Kalmar län, bor numera framför allt i Stockholm, Göteborg, Linköping, Växjö, Malmö, Norrköping, Lund, Helsingborg och Uppsala. 13 procent bland de inflyttade och 9 procent av utflyttarna har avstått från att svara på frågan.

23 23 - Resor till och från studier eller arbete? Bättre Varken eller Sämre Infl Utfl procent av männen och 13 procent av kvinnorna upplever att resorna till och från studier eller arbete fungerar mycket efter flytten till Kalmar län. Inflyttarna har valt att bosätta sig framför allt i Kalmar och Västerviks kommuner. Motsvarande andelar bland utflyttarna är 22 för männen och 23 för kvinnorna. Utflyttarna har bosatt sig på orter som t ex Stockholm, Göteborg och Linköping. Att resorna till och från studier eller arbete varken förändrats till det eller efter den senaste flyttningen anser 33 procent av de inflyttade männen och lika andel av kvinnorna. Samma uppfattning har 29 procent av männen och lika många kvinnor bland utflyttarna. 10 procent av de manliga inflyttarna och 4 procent av utflyttarna har svarat att resorna till och från studier eller arbete är mycket på det nya stället. Motsvarande andelar bland kvinnorna är 9 och procent av inflyttarna och 10 procent av utflyttarna har inte svarat på frågan. - Möjligheter till vidareutbildning? Bättre Varken eller Sämre Infl Utfl procent av männen och 10 procent av kvinnorna upplever att möjligheterna till vidareutbildning är mycket efter flytten till Kalmar län. Dessa inflyttare har framför allt bosatt sig i Kalmar kommun. Motsvarande andelar bland utflyttarna är 34 för männen och 37 för kvinnorna. Utflyttarna har flyttat till universitetsstäder som Linköping, Göteborg och Stockholm. Att möjligheterna till vidareutbildning varken förändrats till det eller efter den senaste flyttningen anser 40 procent av de inflyttade männen och nästan lika andel av kvinnorna; 39 procent. Samma uppfattning har 27 procent av de utflyttade männen och 24 procent av kvinnorna. 13 procent av de manliga inflyttarna och 2 procent av utflyttarna har svarat att möjligheterna till vidareutbildning är mycket på den nya orten. Motsvarande andelar av kvinnorna är 9 och procent av inflyttarna och 9 procent av utflyttarna har inte svarat på frågan.