Planer mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Planer mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hopprepet 2013/2014

2 Reviderad maj 2013 Sida 2

3 Innehåll Inledning... 4 Centrala begrepp... 4 Diskriminering... 4 Trakasserier... 4 Kränkande behandling... 5 Vår vision... 5 Utvärdering... 5 Nulägesanalys... 6 Kartläggning... 6 Mål och insatser mot diskriminering... 7 Mål och insatser mot kränkande behandling... 8 Rutiner vid diskriminering eller kränkande behandling... 9 Rutiner för föräldrars anmälan av diskriminering eller kränkande behandling... 9 Rutiner vid misstanke om att personal kränker eller diskriminerar barn... 9 Ansvar Information Uppföljning och utvärdering För mer information Källor Reviderad maj 2013 Sida 3

4 Inledning För/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn- och elevskyddslagen som ställde krav på skolorna att visa sitt arbete i en så kallad likabehandlingsplan. Barn- och elevskyddslagen ersattes från och med den 1 januari 2009 med Diskrimineringslagen och ett tillägg i skollagen. I och med detta är för/skolan skyldig enligt lag att aktivt arbeta mot alla former av kränkande behandling, diskriminering samt trakasseri. Detta arbete ska visa i en plan och vi kallar denna plan för plan mot diskriminering och kränkande behandling. Syftet med vår plan mot diskriminering och kränkande behandling är att förebygga och motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling. Planen gäller all form av kränkningar, såväl som mellan barn eller personal mot barn. Centrala begrepp Diskriminering Är när någon i maktställning, t.ex. personal på en förskola, behandlar ett barn sämre än andra i samband med någon av barnets eller föräldrarnas diskrimineringsgrunder. Diskrimineringsgrunder är följande: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trouppfattning, sexuell läggning, ålder funktionshinder eller liknande. Det kan ske på olika sätt, allt ifrån fysiskt våld till kränkande gester, ord eller bilder. Trakasserier Är ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunder. Reviderad maj 2013 Sida 4

5 Kränkande behandling Är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men beror inte på någon av diskrimineringsgrunder. Det kan handla om att retas, frysa ut, dra i håret, göra grimaser eller förstöra en kamrats leksaker. Vår vision På förskolan Hopprepet värnar vi om alla barns och vuxnas lika värden och rättighet att vara den de är. Hos oss ska alla känna trygghet, omtanke och respekt. Vårt arbete präglas av läroplanens värdegrund, som betonar följande: Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. (Lpfö 98 rev. 2010, s.4) Utvärdering Det övergripande målet under förra årets likabehandlingsplan har varit trygghet. Vi har arbetat med hur man är en bra kompis. Mer konkret har vi arbetat för att barnen ska klara av att vänta på sin tur, att använda snälla ord till varandra och att inte retas eller knuffas. I vårt arbete har vi informerat föräldrarna till alla nya barn som börjar hos oss om likabehandlingsplanen. Vi har kunnat genomföra de flesta insatser som vi planerat för att arbeta förebyggande och främja trygghet. Det viktigaste har varit att skapa struktur, kontinuitet och regler och att utveckla barnens sociala kompetens. Vi har delat in barnen i mindre grupper, lyft fram olikheter som något naturligt och positivt, uppmuntrat positiva handlingar och hjälpt barnen att använda ord för att sätta gränser. Vi har informerat om barnens rättigheter med bilder, böcker och samtal och personalen har kompetensutvecklats. Vi utvärderade arbetet tillsammans med barn och föräldrar. Det finns fortfarande barn som känner att alla barn inte är snälla mot varandra (Hopprepets barnenkät 2013). Bland de allra yngsta barnen finns det flera som svarar att de känner sig ledsna när de leker med andra barn. Det är på avdelningar som tagit emot flest nya barn. Reviderad maj 2013 Sida 5

6 Vi skulle dela barngrupperna i mindre grupper, men det gick inte. Det har varit svårt att vara konsekvent och dela in barnen i mindre grupper, på grund av stor omsättning av personal, och sjukfrånvaro. Det har kommit nya barn med jämna mellanrum, framför allt i yngre åldrar, och det har varit inskolningar varje månad. Det har varit svårt att få till ett kontinuerligt arbete med våra mål, eftersom de nya barnen inte varit med i processen från början. Nulägesanalys Förskolan Hopprepet består av fem avdelningar, tre småbarns avdelningar med barn mellan åldrarna 1-3 år och två storbarns avdelning med barn mellan åldrarna 3-5 år. Varje avdelning omfattar en personaluppsättning av två förskolelärare och en barnskötare. Det finns dessutom i det två storbarnsavdelningar en resurspedagog. På vår förskola finns det både bland personal och barn en stor mångfald av etniciteter och modersmål. Vilket vi ser som en tillgång då vi utbyter erfarenheter och kunskaper med varandra, såväl barn som vuxen. Runt vår förskola har vi en stor gård, på fram- och baksidan av byggnaden. Vår gård är dela i två delar, den största delen ( Stora gården ) med leksakställen mer anpassade för större barn och en lite mindre del ( Lilla gården ) med leksakställning mer anpassad för de minsta barnen. Hela gården och förskolans byggnad omges av ett staket och de olika gårdarna delas av ett inre staket med två grindar på vardera sidan. Kartläggning Vid analys av resultat av personals observationer, kundundersökningen Pilen och enkäter till barn och föräldrar samt samtal med föräldrar (bl.a. på föräldramöten) har vi kunnat se att tryggheten har minskat något. Vi har dessutom uppmärksammat att vårt arbete i tidigare planer har varit mer inriktade mot kränkande behandling, men då vi är en mångkulturell förskola har vi insett att vi måste fördjupa vårt arbete mer mot diskriminering. Utifrån enkäterna och föräldrarna har vi förstått att en del upplever att det är svårt för personalen att kunna ha uppsikt över barnen överallt på gården och att det lätt kan uppstå konflikter eller olyckor. Reviderad maj 2013 Sida 6

7 I våra observationer har vi uppmärksammat att det finns en del tider på dagen och platser på gården där det lätt uppstår konflikter mellan barn. Exempelvis är gårdens yta mellan avdelning Rosas ingång framtill lilla gårdens ingångsgrind en riskzon enligt vår uppfattning. Detta eftersom miljöhuset, förrådet och buskarna skymmer uppsikten. Mål och insatser mot diskriminering Alla barn och vuxna ska kunna vara den de är på vår förskola. Vi arbetar främjande genom att: Lyfta fram olikheter och likheter som något positivt och naturligt. Informera om barnens rättigheter med bilder, böcker och samtal. Behandla barnen som individer och ha samma förväntningar på dem oavsett kön. Visa en öppen inställning till barnens lek och vilja att prova nya saker, kläder med mera. Samtala med barnen bland annat om att det är okej att prova olika kläder och färger. Använda oss av olika litteratur och material som främjar jämställdhet. Lyfta fram alla kulturers lika värde. Varje år anordna en gemensam familjefest där alla får ta med sig mat från sin kultur att bjuda på. Lyfta fram bland annat de olika språk som finns på förskolan. Läsa böcker, sagor och ramsor från andra länder. Ha personal på förskolan som är flerspråkiga, som stöder vårt mångkulturella arbete. Respektera varje familjs rätt till sin religion och trosuppfattning. Erbjuda alternativ kost för dem som önskar. Bemöta barnen utifrån var de är i sin utveckling oavsett ålder. Ge varje barn möjlighet att kunna delta i all verksamhet genom att planera verksamhet och miljö utifrån barnens olika förutsättningar och behov. Använda oss av olika typer av hjälpmedel i kommunikation, bland annat bildstöd och teckenstöd. Reviderad maj 2013 Sida 7

8 Mål och insatser mot kränkande behandling Utemiljön ska vara en trygg plats för alla barn och vuxna. Alla barn ska känna glädje när vi leker på gården. Vi arbetar främjande genom att: Kompetensutveckla personalen, bl.a. genom reflexionsträffar då vi diskuterar och analyserar texter som vi läst. Påminna varandra om vårt förhållningssätt i det dagliga arbetet. Vara tydliga vuxenförebilder och handledare i barnens lek och aktiviteter. Se alla barn som allas barn. Skapa trygghet genom struktur, kontinuitet och regler. Introducera nya lekar och leksaker för att skapa en stimulerande utemiljö. Arbeta med att stimulera en vilja att leka tillsammans med alla kompisar och att vara uppmärksam på om någon är utanför och då hjälpa dem in i leken. Ge barnen verktyg för att själva kunna komma in i lekar. Hjälpa barnen att utveckla sina sociala förmågor. Arbeta medvetet med att stärka varje barns självförtroende. Träna empati genom bland annat litteratur, samtal och massage. Lyfta fram och uppmuntra alla positiva handlingar med dokumentation och beröm I förskolan arbetar vi förebyggande genom att: Cirkulera när vi är utomhus, är lyhörda och kommunicera med varandra så att andra vuxna vet vad som pågår. Ta upp konflikter och andra händelser och diskutera olika lösningar inom arbetslaget. Lära barnen att sätta gränser, med ord eller tecken, när något inte känns bra. Hjälpa barnen i konflikthantering. Ta upp problem och samtalar med barnen på t ex samlingar. Ge en tillsägelse om vi misstänker att en kränkning skett och sedan rikta all uppmärksamhet på den som drabbats. Reviderad maj 2013 Sida 8

9 Rutiner vid diskriminering eller kränkande behandling På förskolan görs en kartläggning av vad som hänt. Arbetslagsledaren informerar förskolechefen. Berörda föräldrar informeras. En utredning skrivs (se bilaga 1). En handlingsplan skrivs, som ska leda till en långsiktig lösning (Se bilaga 2). Ärendet följs upp, dokumenteras och utvärderas (Se bilaga 3). Förskolan gör en uppföljning av händelsen. Rutiner för föräldrars anmälan av diskriminering eller kränkande behandling Föräldrar kan göra en anmälan direkt till förskolechefen, genom att ringa eller maila till: Birgitta Andrén, tel , Rutiner vid misstanke om att personal kränker eller diskriminerar barn Förskolechef informeras. Förskolechef har samtal med berörda parter för att utreda. Förskolechef kontaktar föräldrar. Förskolechef beslutar om fortsatta åtgärder. Facklig organisation kallas eventuellt in. Beslut om fortsatta åtgärder. Förskolchef dokumenterar. Reviderad maj 2013 Sida 9

10 Ansvar Förskolechefen har det yttersta ansvaret för att planen skrivs, följs och utvärderas och för att vidta nödvändiga åtgärder vid behov. Arbetslaget ansvarar för planering, genomförande av planens intentioner och rapportering. Varje vuxen som är med barnen när något händer här-och-nu tar ansvar i den situationen. Information Planen för arbete mot diskriminering och kränkande behandling finns på förskolans hemsida. Alla personal på förskolan känner till planen och arbetar aktivt för att den följs. Vikarier, nyanställd personal och VFU-studenter informeras om planen. I början av höstterminen informeras alla föräldrar om planen och om vårt arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Föräldrarna till alla nya barn som börjar hos oss informeras i samband med inskolningen. Uppföljning och utvärdering Arbetet följs upp löpande inom arbetslaget, och utvärderas i samband med den årliga utvärderingen på förskolan. Föräldramöten, utvecklingssamtal, enkäter till föräldrar och barn. Det finns också frågor till föräldrarna i kundundersökningen PILEN som görs i februari varje år. Planen revideras i maj varje år, men vid behov kan revisionen ske tidigare. En personal från varje avdelning ingår i en grupp som träffas fyra gånger per år för att övervaka att denna plan hålls levande. Gruppens medlemmar ska informera om material och nyheter, organisera aktiviteter med mera för arbetet mot diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Reviderad maj 2013 Sida 10

11 För mer information DO (Diskrimineringsombudsmannen): Tel BEO (Barn- och elevombudet): Tel BRIS (Barnens rätt i samhället): Tel Källor För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Allmänna råd och kommentarer. Skolverkets allmänna råd Förebygga diskriminering och kränkande behandling. Främja likabehandling. En handledning för att utforma en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling i förskolan. DO, BEO & Skolinspektionen Reviderad maj 2013 Sida 11

12 Bilaga 1 Utredning om kränkande behandling Datum..Utredare Utsatt barn:..förskola:... Vem har uppmärksammat problemet:... Person som har utfört kränkningen:.. Händelseförlopp:.... Personer som deltar vid samtalet:. Datum för uppföljningssamtal:. Ärendet avslutas datum Kränkningen har ej upphört:. Insatser enligt åtgärdsprogram upprättat (datum): Underskrift av utredare: Reviderad maj 2013 Sida 12

13 Bilaga 2 Handlingsplan vid kränkande behandling. Datum: Namn: Förskola: Ansvarig förskolechef:.. Närvarande:... Nuläge:.. Mål:... Åtgärder så här arbetar vi: Ansvarig:.... Datum för uppföljning och utvärdering: Underskrifter.. Reviderad maj 2013 Sida 13

14 Bilaga 3 Uppföljning av åtgärdsprogram vid kränkande behandling. Datum: Namn: Förskola: Ansvarig förskolechef:.. Närvarande:... Hur har det gått? (Är målet uppnått?)... Åtgärder så här arbetar vi: Ansvarig:.... Ärendet ej avslutat. Nytt uppföljningsdatum:... Ärendet avslutat, datum: Underskrifter Reviderad maj 2013 Sida 14

15 Reviderad maj 2013 Sida 15