Internationell domare i Sarajevo

Transkript

1 N u m m e r 4 d e c e m b e r 2008 Sv e n s k a Lot ta k å r e n s M e d l e mst i d n i n g Tema: Utlandstjänst Utlandstjänst ett mål för många Allt från riksstämman 2008 Hjälp oss att se! Ögat-kampanjen går vidare Svenska Marie Tuma Internationell domare i Sarajevo Viking -08 Ny hemsida Älvkarleö Prylar Plock & Nyheter

2 Har Chomsky fel Zaremba om konsten att förföra en läsare om grammatiken? Därför pratar man fortfarande svenska i Finland I nödens stund går finlandssvenskarna på tuppen INTERPRESS RETURVECKA 36 Könsordet snippa Ola Salo om att översätta Jesus Christ Superstar FET, SUP, GAY och alla 148 förbjudna bilskyltar Därför kan du inte lita på Google Hur nytt är det egentligen? Skrivandet pågår av bara fan Privata anteckningar visar att skrivandet var livsavgörande för Ingmar Bergman INTERPRESS RETURVECKA 50 T Prova nu till halva priset 2 nr för 68 kr

3 l e da r e Kära lottavänner T Tack för förtroendet. Att väljas till rikslottachef är mycket Nu ska jag och den nya styrelsen granska och uppdatera våra arbetsruti- stort för mig. Jag känner mig hedrad att ner och dela upp arbetsuppgifterna med få leda den kår som jag håller så mycket sikte på bästa möjliga resultat av våra av och som gett mig så mycket. ansträngningar. Men vårt mest ange- Det är 32 år sedan jag blev lotta. lägna jobb framöver är att ta fram ett Åren sedan dess har varit fulla av roliga, väl formulerat och väl genomtänkt oförglömliga stunder ihop med hundra- remissvar till frivilligutredningen. tals, ja tusentals av er. Fantastiska minnen av stort och smått trängs i mitt Skön julledighet hjärta och mitt huvud och där finns Det här numret av Lottanytt rapporterar plats för många fler. givetvis utförligt i text och bild från För nu ser vi framåt. Med mig som riksstämman. Men temat för nummer 4 rikslottachef, och med en nyvald sty- är också utlandstjänst. Något som allt- relse ska vi tillsammans forma framti- fler av våra lottor söker och antas till. dens lottakår. När ni läser detta har vi Försvarsmakten har insett värdet av just genomfört riksstämma Det att ha kvinnor på plats i krigshärjade var en riksstämma som andades opti- länder. Det är viktigt för oss i Svenska mism och framtidstro. Trots allvarliga Lottakåren att delta i den här utveck- signaler, som vi givetvis inte får bortse lingen och arbeta för att bli den främsta ifrån. Jag tänker på de vikande medlem- och bästa frivilligorganisationen när det stalen, på den låga graden av självfinan- gäller internationell tjänstgöring. siering, på vår åldersstruktur. Med mig som rikslottachef, och med en nyvald styrelse ska vi tillsammans forma framtidens lottakår. Framtiden lovar hårt arbete för oss alla. Och mycket nöje för oss alla. Men Nya uppdrag först tycker jag att vi alla ska unna oss Samtidigt finns här positiva händelser en riktigt skön julledighet och ett gott och förändringar. Och de är roligare att nytt år. tala om: Vi har skapat flera nya uppdrag, både civila och militära, vi har genomfört nytänkande rekryteringskampanjer och vi har visat helhjärtat engagemang i Annette Rihagen livsviktiga projekt som Ögat, Gender Rikslottachef Force och FAIR. annette.rihagen@svenskalottakaren.se l ot ta n y t t 3

4 innehåll I detta nummer Tema: Utlandstjänst Marie Tuma, i rättvisans tjänst Marie Tuma jobbar som internationell domare i Sarajevo med uppgift att döma krigsbrott. Hon har även ett förflutet som åklagare i Haagtribunalen. Lottanytt träffade henne när hon hade några dagars ledighet hemma i Båstad. Tre lottor om sina utlandsupplevelser Lottorna Sara Hardingz, Malin Aktius och Eva Wennerström har alla varit iväg på en eller flera utlandstjänster. De berättar om sina erfarenheter från krigshärjade länder och hur de kom dit. Så når du en utlandstjänst Rätt kontakter och nätverk är A och O. Men det är också bra med vissa grundutbildningar, att ec hålla sig i fysisk och psykisk form och att vara 2008 aktiv själv. Lottanytt är medlemstidningen för Riksförbundet Sveriges lottakårer. Lottanytt utkommer med fyra nummer per år. Ansvarig utgivare Annette Rihagen Chefredaktör Redaktörer Heléne Rådemar Lena Loheim Kangevik och Carola Ålstig Andersson, Bee Production I redaktionsrådet Annette Rihagen, Heléne Rådemar och Anna-Lena Bard från Svenska Lottakåren Mikaela Wollin, Edita Communication Adress Svenska Lottakårens kansli, Box 2240, Stockholm. info@svenskalottakaren.se Telefon Fax Form Upplaga Papper Tryck Omslagsbild Ledare...3 Det här är Svenska Lottakåren...5 Kronprinsessan på Älvkarleö...5 Hjälp oss att se...14 Allt om riksstämman...16 Plock & Nyheter...22 Jörgen Carlsson, Edita Communication ex Omslag: MultiArt gloss 150g (träfritt) Inlaga: Holmen Ideal gloss 90g (trähaltigt) Edita Västra Aros Tomas Bergman Annonsbokning anna.doverhem@edita.se Sista materialdag för nr : 2 mars. Prenumeration För icke lottor 50 kr/år, pg Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. Om beställt material önskas i retur, bifoga frankerat kuvert. Citera oss gärna men ange alltid källan. Tack! Lottanytt produceras av Edita Communication. 4 lottanytt

5 N ot e r at Välkommen till Svenska Lottakåren Svenska Lottakåren är en frivillig försvars- du gratis tillgång till alla våra utbildningar, såväl organisation för kvinnor, faktiskt Sveriges civila som militära. Under ett år erbjuder vi i aktivt söker ett engagemang, välkommen. största med våra medlemmar. Vi snitt ett 100-tal utbildningar. Utbildningar som Du kan genom ditt medlemskap stödja rekryterar och utbildar kvinnor för uppgifter är högt uppskattade på den civila marknaden Svenska Lottakåren och vårt arbete för att inom Sveriges militära försvar och civila och som är mycket meriterande att ha i din CV. skapa ett tryggare och säkrare Sverige. Självklart är även du, som kanske inte krisberedskap. Våra medlemmar återfinner Svenska Lottakåren är också, med över du inom Försvarsmakten som exempelvis 230 kårer, ett otroligt stort nätverk. Som med- lemstidning som gratis skickas ut till våra sjukvårdare, underrättelseassistenter och lem får du vänner i hela Sverige. Och på din medlemmar med fyra nummer per år. stabsbiträden, men också som förstärk- hemort kan du välja att engagera dig i din ningsresurser i kommunernas krisbered- lokala lottakår. Du kan exempelvis arbeta med och våra utbildningar på vår hemsida skap. Årligen deltar lottor även i fredsbeva- utbildningar, information och marknads föring. rande uppdrag utomlands. Eller varför inte hålla i kassan eller ordförande- Som medlem i Svenska Lottakåren får klubban i kårstyrelsen? Prova-på-dygn i Uppland Lottanytt är Svenska Lottakårens med- Läs gärna mer om vår verksamhet Välkommen till en meningsfullare fritid! Många gåvor till Ingegerd Söderbergs fond I slutet av september kunde den som ville prova på ett fältdygn tillsammans med De kårer eller enskilda medlemmar som velat Tierpsortens och Örbyhus lottakår. uppmärksamma Elisabeth Falkemos avgång Som synes med lyckat resultat. med en gåva har kunnat göra det genom att skänka ett bidrag till Ingegerd Söderbergs fond. Ett ändamål som Elisabeth Falkeomo själv valt. Totalt fick man in kronor kronor till fonden Fonden används för ändamål som kom- En rörd Elisabeth Falkemo valdes under riksstämman tilll hedersmedlem i Svenska Lottakåren. mer organisationen till gagn. Ett exempel är utbildningar på Älvkarleö herrgård. Kronprinsessan på Älvkarleö herrgård Kronprinsessan Victoria, Svenska Lotta kårens beskyddare, deltog på kursen Utveckla ditt ledarskap på Älvkarleö herrgård i oktober. Kronprinsessan var enligt uppgift mycket nöjd med kursen, som var en present från Riksförbundet Lottakåren l ot ta n y t t 5

6 Utlandstjänst Hon skipar rätt i ett trasigt land Marie Tuma jobbar som internationell domare vid Bosnien-Hercegovinas Högsta domstol i Sarajevo med uppgift att döma krigsbrott. En vardag fylld av sönderbombade hus, tragiska livsöden och mänskligt lidande. Alla man träffar har en historia att berätta, säger Marie Tuma. Men trots stunder av hopplöshet saknar hon Sarajevo när hon är hemma i Sverige. Text: Carola Ålstig Andersson Foto: Andreas Hillergren Det är svårt att förstå att den här ondskan utspelar sig så nära oss. TTvå små pojkar lekte i höstas i en sandlåda i Kosovo. De såg någonting sticka upp ur sanden och nyfikna som barn är undersökte de saken närmare. Det var en mina och pojkarna sprängdes till döds. Om personer dagligen skulle jobba med att röja upp alla kända minfält i Bosnien skulle det ta 25 år. I dag är det tio personer som arbetar med det, säger Marie Tuma. Berättelsen om pojkarna och minan i sandlådan är en av många händelser från Marie Tumas vardag i Bosnien. I rätten lyssnar hon på vittnesmål från barn som sett sina pappor bli dödade och mammor våldtagna. Hon hör om kvinnor som tvingats bli sexslavar åt soldater och utsatts för massvåldtäkter eller sett fruktansvärda massakrer. Marie Tuma berättar bland annat om en ung kvinna hon nyligen mött som bevittnade hur hennes mamma våldtogs av 6 lottanytt

7 Utlandstjänst Kontrasten mellan radhuslängan i Båstad och livet i Sarajevo är stor. soldater i deras lägenhet medan hennes pappa dödades i rummet intill. Efter våldtäkten dödades även mamman och dottern blev ensam kvar. Tårarna rinner sakta ner från Marie Tumas ögon när hon återger mötet. Hon ursäktar sig och säger att när hon kopplar av då kommer känslorna som hon måste tränga bort i sitt jobb. För att jag inte ska bli för berörd i rätten när jag lyssnar på starka vittnesmål så brukar jag under pauserna försöka prata med kollegorna om helt andra saker eller så tittar jag ut genom fönstret på de vackra bergen eller ar min dotter i Göteborg och skriver om positiva saker, säger hon. Vi har stämt träff på ett hotell i Båstad. Här i ett radhus bor Marie Tuma när hon är hemma i Sverige. Småstadsidyllen står i stark kontrast mot livet i Bosnien. Jag lämnar Sarajevo och landar i Köpenhamn fyra timmar senare. Det är svårt att förstå att den här ondskan utspelar sig så nära oss, säger Marie Tuma. Men trots att det finns mycket lidande i landet så finns där också mycket medmänsklighet. Alla hjälper varandra. Det finns till exempel knappt några uteliggare i Sarajevo. Det finns alltid en säng över. Jag saknar den här medmänskligheten i Sverige, säger Marie Tuma. Intresset föddes tidigt Hennes intresse för mänskliga rättigheter har hon med sig hemifrån. Föräldrarna var politiskt medvetna och diskussionerna kring köksbordet var många och långa. Som student läste hon juridik i Lund och var aktiv i utrikespolitiska föreningen lottanytt 7

8 Utlandstjänst Jag har alltid velat stå på de svagas sida, på offrens sida, precis som man gör som åklagare. Det är humanjuridiken som lockar. Jag har alltid velat stå på de svagas sida, på offrens sida, precis som man gör som åklagare. Det är humanjuridiken som lockar, säger Marie Tuma. Men de mänskliga rättigheterna fick stå åt sidan ett tag för den klassiska juristbanan, barn och dagishämtningar. De fanns dock alltid i bakhuvudet och efter skilsmässan tog Marie Tuma tag i det igen. Hon läste en utbildning i mänskliga rättigheter och folkrätt vid Raoul Wallenberg-institutet i Lund samtidigt som hon sökte jobbet som åklagare vid Haag tribunalen. Det var min professor som tyckte att jag skulle söka, men jag trodde aldrig att jag skulle få jobbet, jag och mina döttrar var istället på väg till Kambodja för SIDA när de ringde. Hon blev kallad på intervju. Det var då tre personer kvar: Marie Tuma och två män. Efter en tuff intervju stod det klart att Marie Tuma fått jobbet. Jag är så oerhört stolt över att jag kom dit helt på egna meriter, utan lobbying som är så vanlig när det gäller den här typen av tjänster. De berättade sedan att de valde mig för att jag var flexibel i mitt tänkande och hade en stark drivkraft, säger Marie Tuma. Första uppdrag: att åtala Milosevic Hennes första uppdrag i Haag var att åtala Serbiens förre president, Slobodan Milosevic. Det var ett av tre åtal mot honom, det så kallade Kroatienåtalet. Jag som trodde att jag skulle komma in lite försiktigt i jobbet och kanske fungera som assistent var istället chef för en stab med utredningsmän och experter och det handlade inte bara om ett mål utan det var ett helt land som åtalade. Första året i Haag var Marie Tuma nästan i ett chocktillstånd. Jag har aldrig haft det så tufft någon gång. De har ett helt annat sätt att tänka och agera i rättssalen. Jag läste en mängd utredningsmaterial och vittnesmål och sov bara några timmar per natt. Samtidigt var hon ensamstående mamma till två döttrar, som båda bodde tillsammans med henne i Haag. Hur går det ihop frågar man sig? Jag vet inte, men det går. Jag har heller aldrig gift om mig utan valt bort en ny man i mitt liv. När jag är hemma är det bara barnen som gäller. Jag har frågat mina döttrar om de tycker att jag försummat dem och de säger att de inte tycker det. Att Marie Tuma är stolt över sina döttrar och över vad de tre har åstadkommit tillsammans är ingenting hon sticker under stolen med. Hon kallar trojkan tjejer som kan. Äldsta dottern Rebecka bor i Sverige, läser på Handelshögskolan, är projektledare och sjunger opera. Yngsta dottern vill bli läkare och jobba för Läkare utan gränser. Vi skilde oss när barnen var ganska små och sedan dess har det varit jag och barnen. Att flytta utomlands var ett 8 lottanytt

9 Utlandstjänst Marie Tumans första mål i Haagtribunalen var att åtala Serbiens förre president, Slobodan Milosevic. gemensamt beslut. Rebecka gick i åttonde klass och Louise gick i femte klass när vi flyttade till Haag. Innan dess bodde vi i en tvåa i Lund och hade ont om pengar jämt. Vi kunde knappt tanka vår gamla Volvo med bensin så jag såg jobbet som en chans att ge barnen en bättre ekonomi. Istället för att dela på en pizza kunde vi få en pizza var, säger Marie Tuma. Hot tillhör vardagen Men att jobba som internationell domare har sina avigsidor. Marie Tuma bor i en larmad lägenhet, som hon kallar Fort Knox och hon har ett larmnummer hon kan ringa dygnet runt. Men jag känner mig inte rädd. Barnen har också på ett sätt växt upp med det här. Även som åklagare kunde det förekomma hot. Men får jag ett uttalat dödshot begär jag livvakt. Marie Tuma pratar om vikten av att vara kvinna på plats i Bosnien och att synas. Om det är som domare, soldat eller sjuksköterska är mindre viktigt. Jag inbillar mig att min blotta närvaro i domstolen, både i Haagtribunalen och i Sarajevo, kan göra det bekvämare för ett kvinnligt våldtäktsoffer när hon berättar sin historia. Det är också viktigt att vara en förebild för de unga, kvinnliga jurister som nu utbildas i Bosnien, säger Marie Tuma. Hennes kontrakt i Sarajevo löper ut i december Vad som händer därefter återstår att se. Men de mänskliga rättigheterna vill hon inte släppa. Så länge som jag orkar vill jag fortsätta jobba för det här. Fakta Marie Tuma Ålder: 53 år. Familj: Döttrarna Rebecka, 22, och Louise, 19, samt mor och far i Sverige. Bor: Lägenhet i Sarajevo och radhus i Båstad. Yrke: Internationell domare vid Bosnien-Hercegovinas Högsta domstol i Sarajevo. Bakgrund: Jur kand. och utbildning i mänskliga rättigheter och folkrätt vid Raoul Wallenberg-institutet i Lund. Åklagarjobb i Borås, Lund, Malmö och Helsingborg. Därefter fem år som åklagare vid Haagtribunalen innan tjänsten i Sarajevo. Gillar: Civilkurage, hjälpsamhet och medmänsklighet. Ogillar: Det så kallade gubbväldet och svaga människors utsatthet. På sin fritid: Bergsvandringar, gympa, konserter, familj och vänner, resor, lära mig nya språk lottanytt 9

10 Utlandstjänst Tre lottor om utlandsuppdrag Vad får man vara med om under ett utlandsuppdrag? Hur är det att vara kvinna på plats? Och hur kommer lottaerfarenheterna tillgodo? Lottanytt frågade tre kårmedlemmar med erfarenhet av utlandsuppdrag inom Försvarsmakten. Text: Le na Kar ls dotte r Li n de hag Sara Hardingz, Malmens flyglottakår Varför ville du åka? Det har varit en dröm sedan jag var liten. Jag har alltid velat bli militär och gjorde lumpen Hur fick du tjänsten? Jag sökte en vakant tjänst som kock och hade erfarenhet från restaurangbranschen. I mitt fall tror jag att det också hade betydelse att jag hade referenser, både inom försvaret och restaurangbranschen, personer som visste vem jag var och vad jag gick för. Nämn en stark upplevelse. Jag fick uppleva Ramadan på plats, när lokalbefolkningen inte drack någonting om dagarna trots att det var grader i skuggan. Vad hade det för betydelse att du var kvinna? Jag upplevde inte att det hade någon särskild betydelse. Folk tyckte kanske att det var ovanligt att se en tjej på plats. Men generellt tycker jag att den som bär uniform varken betraktas som man eller kvinna. Hur kom dina lottaerfarenheter till godo? Jag hade nytta av erfarenheter från både Hemvärnet och Lottakåren. Innan man åker är det bra att veta vad det innebär att bo så nära inpå varandra som man gör. Man har påtagligt lite tid att vara ensam. Vad har du haft för glädje av dina utlandsuppdrag i efterhand? Jag har lärt känna mig själv mer och jag har blivit bättre på engelska. Dessutom har jag fått lära mig mer om andra kulturer. Nämn ett konkret exempel. Tidigare hade jag en kollega från Afghanistan. I och med att jag visste vilken miljö den personen kom ifrån fick vi en ökad förståelse för varandra. Vad är ditt råd till andra lottor som vill utomlands? Det är bara att söka! Vill du själv åka igen? Absolut! Så fort som möjligt. Fakta Sara Hardingz Ålder: 26 år. Yrke: Telefonförsäljare. Bor: Skövde. Familj: Sambo och två katter. Kår: Malmens flyglottakår. Med i Svenska Lottakåren sedan: Stationering: Afghanistan augusti november Befattning: Kock. Eva Wennerström, Uppsala lottakår Varför ville du åka? Jag trivdes med det militära livet och ville göra en insats. Hur fick du tjänsten? Första gången svarade jag på en annons och fick erbjudande om att 10 lottanytt

11 Utlandstjänst Malin Aktius, Skövde lottakår Varför ville du åka? När chansen dök upp kände jag att jag kunde göra en insats. Dessutom var jag nyfiken på att se återuppbyggnaden av Kosovo på plats. Hur fick du tjänsten? Jag gick TFU-G (Grundläggande Totalförsvarsutbildning) och där skulle två av instruktörerna åka till Kosovo. Jag fick veta att de behövde tjejer som kunde utföra kroppsvisiteringar och blev antagen efter att ha gått Bevakningslottautbildningen. Nämn en stark upplevelse. Jag glömmer aldrig en sökning i en misstänkt bordell. Det var starkt att se miljön där kvinnor från Östeuropa hade vistats, och efteråt kändes det bra att de fick möjligheten att åka tillbaka hem igen. Vad hade det för betydelse att du var kvinna? Jag hade en lugnande inverkan. Många av dem vi mötte hade upplevelser av brinnande krig färskt i minnet, och de var vana vid att se hårda män i uniform. Hur kom dina lottaerfarenheter till godo? Jag hade stor nytta av kurserna jag gått, de gjorde att jag var tränad i de soldatmässiga grunderna. Mina plutonchefer sa faktiskt att det inte märktes att jag inte hade gjort lumpen. Vad har du haft för glädje av dina utlandsuppdrag i efterhand? Jag har fått perspektiv och blivit mer tacksam över hur bra vi har det i Sverige. Nämn ett konkret exempel. Nu tycker jag att det är ännu viktigare att vara engagerad i frivilligförsvaret. Vad är ditt råd till andra lottor som vill utomlands? Var aktiv! Visa framfötterna på kurser och tala om vad du vill. Vill du själv åka igen? Absolut, men hittills har det inte funkat med tanke på min civila karriär. Fakta Malin Aktius Ålder: 31 år. Yrke: Doktorand inom artificiell intelligens och robotik. Bor: Skövde. Familj: Mamma, pappa och en bror. Kår: Skövde lottakår. Med i Svenska Lottakåren sedan: Stationering: Kosovo Befattning: Söksoldat. Fakta Eva Wennerström Ålder: 49 år. Yrke: Expeditionshandläggare på Försvarshögkvarteret i Stockholm. Bor: Uppsala. Familj: Singel. Kår: Är ordförande för Uppsalakåren. Med i Svenska Lottakåren sedan: Stationering: Har hittills haft fem utlandsuppdrag, i Bosnien, Kosovo och Liberia, Befattningar: Signalist, personalassistent, chef för stabsexpeditionen och stabsbiträde på KFOR (Kosovo Force) högkvarter. utbilda mig till signalist. När jag sökt senare har förstås mina tidigare uppdrag varit meriterande. Nämn en stark upplevelse. I Liberia besökte vi ett barnhem med föräldralösa barn. Vårt besök gjorde att de fick känna sig betydelsefulla. Det var känslosamt. Vad hade det för betydelse att du var kvinna? En fördel med att vi finns där är att kvinnor kan uppfattas som mindre hotfulla. Numera har också kvinnor en given plats på utlandsmissioner. Första gången jag var iväg, 1997, var klimatet annorlunda. Det var porr överallt så är det absolut inte nu. Hur kom dina lottaerfarenheter till godo? Jag var redan van vid att bo primitivt. Det har också varit bra att ha kunskaper om militärt beteende, att veta när man ska säga Sir och vara lite formell. Vad har du haft för glädje av dina utlandsuppdrag i efterhand? Jag har blivit mycket säkrare. Jag vet att jag klarar mig i udda situationer, och jag har lärt mig att ta för mig, utan att för den skull vara tuff och stöddig. Nämn ett konkret exempel. Jag är i dag kårordförande i Uppsala. Det törs jag säga att jag inte hade varit utan mina utlandserfarenheter. Vad är ditt råd till andra lottor som vill utomlands? Ge inte upp. Var beredd att kämpa för det du vill. Vill du själv åka igen? Ja. Jag har faktiskt sökt en tjänst i Afghanistan nästa år lottanytt 11

12 Utlandstjänst Så når du en utlandstjänst Rätt strategi kan öka chanserna till en utlandstjänst inom Försvarsmakten. Nätverkande och kontakter är a och o. Ta vara på all erfarenhet inom kåren, råder Maria Pålsson, som efter bara ett år i Svenska Lottakåren nu är press- och informationsofficer på KS 18 i Kosovo. Text: Lena Karlsdotter Lindehag Försvarsmaktens rekryteringsprocess innebär ingen förtur för lottor som vill tjänstgöra utomlands. En lotta hamnar i samma urvalsgrupp som vilken annan civil kvinna som helst, med ett undantag: Kårmedlemmar som har genomgått Bevakningslottautbildningen placeras i samma urvalsgrupp som personer som har gjort lumpen. Men erfarenheter och kontakter från kåren kan ändå innebära fördelar om man tar tillvara möjligheterna. Är man intresserad av ett uppdrag kan det vara bra att gå utbildningar inom det kompetensområdet. Lottameriter kan ha ett informellt meritvärde beroende på uppdraget, det bedöms från gång till gång, säger Dick Torberger, chef för Försvarsmaktens personalenhet för utlandsstyrkan. Press- och informationsofficeren Maria Pålsson gick med i Sollentuna lottakår för bara ett år sen. Redan då var siktet inställt på utlandsuppdrag. Lottakåren har definitivt ökat mina möjligheter till en internationell tjänst, säger hon och framhåller betydelsen av att nätverka: Inom kåren finns så otroligt mycket kunskap. Medlemmar är väldigt generösa och delar med sig av råd och erfarenheter. Jag får ofta tips på personer som kan vara bra att prata med och råd om hur jag kan förbereda mig för att komma i fråga. De möjligheterna ska man ta vara på, säger Maria Pålsson, som i det civila jobbar med strategisk kommunikation och PR. Var aktiv Hon betonar vikten av att man själv är aktiv och pratar för sin sak. Det hänger väldigt mycket på dig Ingela Uthorn Persson själv. Du måste berätta om dig själv och vad du kan. Ingela Uthorn Persson gjorde under förra året en undersökning bland lottor inom ramen för EU-projektet Genderforce. Både kårmedlemmar som varit och inte varit på utlandsuppdrag svarade på frågor. Studien gav svart på vitt att kontakter har stor betydelse. Den civila kompetensen var dock det som hade allra störst betydelse för om man fick jobbet eller inte. Mitt råd är att gå in på och leta efter uppdrag som matchar din 12 lottanytt

13 Utlandstjänst civila kompetens. Försvaret har till exempel alltid behov av sjuksköterskor och jurister. Logistiker skriker man efter, säger Ingela Uthorn Persson. Samtidigt ska du inte bli avskräckt om det är något du inte kan. Det gäller att skilja på önskemål och rena krav. Det kan faktiskt vara så att det rör sig om en bristbefattning och att du blir erbjuden att först gå en utbildning här hemma, fortsätter hon. IntSAC bra merit Studien visade också att internationella stabskursen IntSAC, som lottor går parallellt med officerskurserna, har varit bra för många. Något som kurschefen Jannike Briesenland-Lister från Malmö lottakår bekräftar. Det är mer regel än undantag att lottor får erbjudanden om utlandsmission direkt på kursen, säger hon. Under den veckolånga stabsutbildningen förbereds deltagarna för arbete i antingen Nato- eller FN-miljö. Här finns också ypperliga möjligheter att knyta kontakter för utlandstjänstgöring. Under andra halvan av kursen övar lottorna tillsammans med officerarna. Många av dem är på väg ut och behöver folk till sin stab. Visar du dig duktig på kursen är det inte omöjligt att du blir handplockad, berättar Jannike Briesenland-Lister. Svenska Lottakåren har planerat tre intsac-kurser under Den som vill gå kursen bör vara ute i god tid, så sök redan nu. Det är först till kvarn som gäller för dem som motsvarar grundkraven, säger Jannike Briesenland-Lister. För den som har blivit uttagen till en utlandstjänst ska ytterligare två steg klaras av innan nålsögat är passerat och det är dags för själva insatsutbildningen. Den som inte har gjort lumpen eller genomgått Bevakningslottautbildningen måste alltid göra en Pliktverksundersökning med fysiska tester och psykologsamtal samt den i dag fyra veckor långa GSU-US (Grundläggande soldatutbildning Utlandsstyrkan). Slipa fysiska formen Inför prövningarna kan det vara bra att slipa på den fysiska och mentala formen, råder Maria Pålsson. Du måste veta varför du åker. Det är viktigt att åka till någonting och inte från någonting, säger hon. Hon påpekar att utbildningen och ibland vissa befattningar kan vara fysiskt krävande, till exempel för att man bär tunga vapen. Om du vill göra utlandstjänst: börja träna! råder Maria Pålsson. För egen del upplevde hon att minilumpen, TFU-G (Totalförsvarsutbildning Grundkurs), var en bra förberedelse för GSU-US: Jag var bättre rustad för att känna mig bekväm i den militära miljön. Så når du utlandstjänsten: Håll dig i fysisk och psykisk form. Nätverka! Inom Svenska Lottakåren finns mycket erfarenhet och många kontakter som kan vara värdefulla. Marknadsför dig själv. Berätta för personer du möter att du vill tjänstgöra utomlands. Glöm inte att framhålla din civila kompetens. TFU-G (Totalförsvarsutbildning Grundkurs) och internationella stabskursen IntSAC är exempel på kurser som kan ge bra kunskaper och kontakter. Har du gått Bevakningslottautbildningen hamnar du i samma urvalsgrupp som de som har gjort lumpen. Dessutom behöver du varken genomgå Pliktverksundersökningen eller GSU-US om du blir antagen. Kolla upp vilka utbildningar som kan ha ett informellt meritvärde för just det uppdrag som du vill ha. Dra nytta av hela friviligsfären. Knyt upp referenspersoner både inom och utom försvaret. Håll utkik på efter nya tjänster. Var aktiv! Ta reda på vilket förband som åker och vem som är chef. Presentera dig, berätta vem du är och vad du kan. Förbered dina anhöriga på att du vill åka. Ge inte upp om du inte blir antagen. Sök igen! Lottan Maria Pålsson, press- och informationsofficer i Kosovo, betonar vikten av att åka till någonting, inte från någonting lottanytt 13

14 ögat-kampanjen Fortsatt kamp mot våldtäkt som vapen Lottakårens kampanj mot våldtäkt som vapen fortsätter. Men nu under devisen Hjälp oss att se!. Ett led i kampanjen är försäljningen av Ögat-nålen som startar i vår. Text: Carola Ålstig Andersson Under riksstämman gjordes ett avstamp för Hjälp oss att se! i form av en avsiktsförklaring som lämnades över till riksstämman. Elisabeth Falkemo, avgående rikslottachef, lämnade även över en avsiktsförklaring till kronprinsessan Victoria. Till våren sätter kårerna igång med att sälja ögat-nålar. Insamlingen pågår under två år. Kampanjen är möjlig att genomföra tack vare ett bidrag från Folke Bernadotteakademin. Under de första månaderna av 2009 ger Svenska Lottakåren även ut en skrift där namnkunniga personer ur ett personligt perspektiv beskriver problematiken. Biståndsministern Gunilla Carlsson är en av dem som ger sitt stöd till Lottakårens initiativ. Hon medverkar även i skriften. En annan som gör det är Marie Tuma, internationell domare i Sarajevo. Du kan läsa mera om Marie Tuma och hennes jobb på sidan 6 9 i det här numret av Lottanytt. Övriga som medverkar i skriften är Elisabeth Rehn, Stig Edqvist och Christina Doctare. Synligt resultat i Liberia Svenska Lottakåren tog redan 2003 initiativet till en budkavle mot våldtäkt som vapen. Med egna resurser byggde Lottakåren upp en kunskap om hur systematisk kränkning av kvinnor används som strategisk metod i krigföring. Ögatsymblen togs då fram. Elisabeth Falkemo överlämnade avsiktsförklaringen till Victoria på riksstämman. Kampanjen, som slutade 2006, gav ett synligt resultat i Liberia. Den 27 november invigdes ett nytt kontor för att stödja Liberias womens` causes, en samling kvinnliga parlamentariker som samarbetar över partigränserna för att lyfta fram kvinnor och jämställdhetsfrågor i Liberias parlament. Det nya kontoret byggdes, inreddes och utrustades tack vare insamlade medel från Svenska Lottakårens Ögatkampanj och UNIFEM Sverige. Hallå Där Jenny Persunger, 33 år, från Bodens lottakår som var med på Viking -08 i november. Var hamnade du? Jag var tolv dagar på Irland som TYRoperatör. TYR är en realtidsbaserad spelsimulator som simulerar trupprörelser. Det är precis som i verkligheten men det sker i en dator. Men jag har gjort mycket annat på Vikingövningarna genom åren. Även på den civila sidan var jag till exempel i Kiev och spelade borgmästare i Norrköping. Hur ofta har du varit med? Jag har varit med på alla Viking-övningar utom Så 1999, 2001 och 2005 har jag varit iväg. Hur tyckte du att det fungerade i år? Jättebra. Det var otroligt bra organiserat där jag var. Jag har aldrig haft en så bra start någon gång förut. Vi hade också sol två dagar när vi var där och det var visst ovanligt. Totalt var det 24 nationer med i Viking i år och förutom på Irland så pågick det övningar i Norge, Finland, Lettland, Kungsängen och Enköping. Tyvärr var jag den enda lottan på plats i Irland. Vad krävs för att delta? Det hela sköts på engelska så man måste behärska språket och sedan får man inte vara rädd för datorer eftersom allt sker i en datormiljö. Jag tycker att en bra förberedelse för lottor är att gå IntSAC-kursen innan man söker sig till Viking. Varför har du varit med så många år? Därför att det är så roligt. Man träffar människor från olika nationer och får vänner för livet. Det är otroligt berikande. Har man varit iväg på flera övningar innan så träffar man också på många gamla bekanta. Jag har kontakt med flera personer som jag träffat genom Viking. I år behövde jag inte heller söka mig till Viking utan de ringde upp mig två månader innan och frågade om jag ville åka. FOTNOT: Övning Viking -08 är den femte i en serie av stora multinationella civila och militära övningar som har organiserats av Sverige. Ett viktigt mål med övningen är att öva civil och militär samverkan, samordning och utveckla civila och militära relationer. 14 lottanytt