Information- Kartläggning av språkspåret

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Information- Kartläggning av språkspåret"

Transkript

1 Teddy Söderberg - ax067 E-post: Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Dnr: 2015/187-GSN-648 Grundskolenämnden Information- Kartläggning av språkspåret Ärendebeskrivning I Västerås stad har det funnits ett behov av att kartlägga utbildningssituationen för elever med språkstörning. Syftet med rapporten är att kartlägga barn i skolåldern med språkstörning i Västerås kommunala skolor och undersöka vilket stöd de får. Rapporten syftar vidare till att undersöka vilka resurser skolorna önskar till elever med språkstörning samt att bidra med underlag till framtida förslag kring organisation av stöd till elever med språkstörning i Västerås stad. Bilagor Språkstörning i skolan- En kartläggning av utbildningssitautionen för barn och ungdomar med språkstörning i Västerås stad Skickad av: Kristina Sköld - be882

2 Språkstörning i skolan En kartläggning av utbildningssituationen för barn och ungdomar med språkstörning i Västerås stad. Anita Tillander, projektledare Marie-Louise Henriksson, Leg. logoped

3 Sammanfattning I Västerås stad har det funnits ett behov av att kartlägga utbildningssituationen för elever med språkstörning. Syftet med rapporten var att kartlägga barn i skolåldern med språkstörning i Västerås stad och undersöka vilket stöd de får. Rapporten åsyftade vidare att undersöka vilka resurser skolorna önskar till elever med språkstörning samt att bidra med underlag till ett förslag kring organisationen av stödet till elever med språkstörning i Västerås stad. För att besvara syftet skickades en enkät ut till de kommunala skolorna i Västerås stad. Resultatet visar att 1,3 % av eleverna i åk F-9 i Västerås stad har en språkstörningsdiagnos som påverkar deras skolsituation. Det motsvarar cirka 160 barn i Västerås kommunala grundskolor. Ytterligare 1,9 % av eleverna i åk F-9 i Västerås stad, ca 232 barn i Västerås kommunala grundskolor, uppges ha språkliga svårigheter som ännu inte är utredda. I enkätsvaren framkom även att det är färre elever i förskoleklass och i årskurs 6 som har rapporterats ha en språkstörningsdiagnos än i de andra klasserna. En förklaring till detta kan vara en brist i överlämningar mellan förskola och skola samt mellan mellanstadiet och högstadiet. För att eleverna ska få rätt stöd i tid bör därför överlämningsprocessen ses över. När det gäller vilket stöd eleverna får finns det en stor variation i vilka personer som ger stöd till eleverna, både det interna och det externa stödet, samt i vilken omfattning eleverna får stöd. Mycket stöd ges med de interna resurser som skolorna har. Även skolornas organisation kring elever med språkstörning uppvisade stora skillnader. Skolorna uppgav att de önskade ytterligare stöd till eleverna med språkstörning. 68 % av skolorna önskar mer stöd av personer med specialistkompetens om språkstörning såsom logopeder och talpedagoger. Ett sådant stöd kan vara riktat som direkt träning med eleverna, vilket 52 % av skolorna önskade att de fick. Forskning visar att elever ofta behöver stöd från logoped även i skolåldern. Det extra stödet från personer med specialkompetens kan också vara riktat som handledning till pedagoger, vilket 61 % av skolorna önskar att de fick mer utav. För att möta skolornas behov av stöd bör pedagogerna erbjudas handledning av personer med specialkompetens för att kunna utveckla skolornas verksamhet för eleverna med språkstörning och stärka arbetet med en inkluderad miljö. Vidare önskar 42 % av skolorna att det fanns mer utbildning för pedagoger. Pedagogerna behöver få utbildning om hur de kan anpassa undervisningen för dessa elever och för att eleverna ska få bästa möjlighet att lyckas. Pedagogerna behöver även utbildning i hur de kan känna igen symptomen för språkstörning i skolåldern, för att eleverna ska kunna fångas upp tidigt och få det stöd som passar dem. En skola föreslår att det bör upprättas tydliga rutiner för screening av språkliga svårigheter, en handlingsplan vid misstänkt språkstörning samt en plan för vilka åtgärder som ska vidtas när eleven fått diagnosen språkstörning. Hjälpmedel är även en viktig del för att eleverna ska kunna få stöd och kompensera för sina svårigheter och därmed kunna delta i den ordinarie undervisningen. 42 % av skolorna uppger att de önskar fler hjälpmedel eller mer stöd med befintliga hjälpmedel. Förutom detta är det även viktigt att eleverna erbjuds möjlighet att vid vissa tillfällen arbeta i liten grupp, där eleverna får möjlighet att automatisera sina färdigheter, lyssna på andra, ge återkoppling och samspela. Det är även viktigt att stödet som ges till elever med språkstörning ges genom hela skoltiden, eftersom svårigheter finns kvar upp i vuxen ålder. Skolorna önskar även att stödet som finns ska följa med eleven genom skoltiden så att skolorna inte behöver söka upp det. Då behöver även alla instanser som berör eleverna med språkstörning samverka. En viktig aspekt är att olika alternativ bör erbjudas för elever med språkstörning. Alla elever är olika och behöver olika lösningar.

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund till studien Syfte Litteraturgenomgång Typisk språkutveckling Språkstörning Definition Typer av språkstörning Förekomst Orsaker Verbal dyspraxi Elever med språkstörning i skolan Hjälpmedel för elever med språkstörning Skolformer för barn med språkstörning En inkluderande skolmiljö Organisation kring elever med språkstörning i Västerås Beskrivning av Språkspåret Metod Avgränsning Resultat Svarsfrekvens Förekomst Fördelning av insamlat material Nuvarande stöd Internt stöd Externt stöd Handledning Utbildning Hjälpmedel Gymnasieskolornas svar Önskat stöd Diskussion Metoddiskussion... 16

5 6.2 Resultatdiskussion Diskussion om förekomst Diskussion om stöd Slutsatser Förekomst Stöd och resurser till elever med språkstörning och till elevernas pedagoger Referenser Bilagor... 1 Bilaga

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund till studien I Västerås stad har det funnits ett behov av att kartlägga utbildningssituationen för elever med språkstörning. För att få till en stabil och varaktig organisation kring dessa elevers utbildningssituation och det stöd de behöver sökte därför Västerås stad statsbidrag för att ha möjlighet att genomföra en sådan kartläggning. Detta skedde för verksamhetsåret 2014, då det fanns möjlighet för skolhuvudmän att ansöka om statsbidrag via statens offentliga utredningar. Bidragen skulle gå till att utveckla en verksamhet eller skapa nya verksamheter för elever som är döva, hörselskadade eller har grav språkstörning. Syftet med bidraget skulle vara att öka elevernas måluppfyllelse eller ge dem större valfrihet. Satsningen skulle syfta till varaktig och stabil verksamhet. Västerås stad fick anslaget och kunde därför genomföra följande kartläggning (Statens offentliga utredningar, 2014). 1.2 Syfte Syftet med rapporten är att kartlägga barn i skolåldern med språkstörning i Västerås stad och undersöka vilket stöd de får. Rapporten åsyftar vidare att undersöka vilka resurser skolorna önskar till elever med språkstörning samt att bidra med underlag till ett förslag kring organisationen av stödet till elever med språkstörning i Västerås stad. 2 Litteraturgenomgång 2.1 Typisk språkutveckling Barns språkutveckling är något som fascinerat både föräldrar och forskare under en längre tid. Barn utvecklar sitt språk i samspel med andra människor och språkets utveckling påverkas både av biologiska och miljömässiga faktorer. Alla barn som har en typisk språkutveckling, en språkutveckling som följer det vanliga mönstret, går igenom liknande utvecklingssteg (Strömqvist, 2008). Några delar av språket utvecklas tidigt, däribland uttal och grammatik, medan andra delar fortsätter att utvecklas genom livet, till exempel ordförråd och retorik (Strömqvist, 2010). Språkutvecklingens olika områden kan delas upp i: fonologisk, grammatisk, semantisk/lexikal samt pragmatisk språkutveckling (Nettelbladt & Salameh, 2007). Den fonologiska språkutvecklingen innefattar barnets uttalsutveckling samt hur barnet uppfattar taljuden. Den innefattar utvecklingen av barnets förmåga att uttala språkljuden och använda de på rätt ställe i orden (Nettelbladt, 2007a). Med den grammatiska språkutvecklingen menas utveckling av barnets förmåga att använda grammatiska strukturer. Den utvecklingen startar då barnet börjar producera flera ord i följd (Håkansson & Hansson, 2007). Den semantisk/lexikala utvecklingen innebär ordförrådets uppbyggnad och förståelsen för ords betydelser (Nettelbladt, 2007b). Slutligen innebär den pragmatiska språkutvecklingen utvecklingen av barns sätt att använda sitt språk i samspel med omgivningen (Nettelbladt, 2013). 2.2 Språkstörning Definition När språkutvecklingen hos ett barn inte följer det typiska mönstret, eller då språkutvecklingen förefaller gå betydligt långsammare än hos jämnåriga barn, brukar diagnosen språkstörning ställas. 1

7 För att det ska klassas som en språkstörning ska barnets språkutveckling vara betydligt senare än förväntat (Nettelbladt, Samuelsson, Sahlén & Ors, 2008), dessutom ska språksvårigheterna vara det primära funktionshindret (bl.a. Leonard, 2014; Nettelbladt, Samuelsson, Sahlén & Hansson, 2008). Hos barn med neuropsykiatriska funktionshinder som till exempel ADHD och autismspektrumstörningar förekommer ofta liknande språkliga svårigheter som vid språkstörning. Men i de fall det är den neuropsykiatriska diagnosen som är den överliggande orsaken till de språkliga svårigheterna, anses inte de språkliga svårigheterna vara primära (Bruce, Thernlund & Nettelbladt, 2006). Språkstörning och neuropsykiatriska diagnoser förekommer dock ofta samtidigt och barn som har fått en diagnostiserad språkstörning vid sex års ålder uppvisar ofta ett par år senare även neuropsykiatriska svårigheter (Miniscalco, 2007). En grav språkstörning är ett funktionshinder och det innebär att de språkliga problemen inte försvinner. Språkstörningens karaktär förändras dock ofta över tid (Föhrer & Ancker, 2000; Leonard, 2014). Språkstörning definieras på olika sätt, beroende på i vilket sammanhang definitionen används (Nettelbladt & Salameh, 2007). Vid diagnossättning används definitionen enligt ICD10 (international Calssification of Diseases) från WHO (World Health Organization), översatt av Socialstyrelsen, 2011: Störningar av den normala språkutvecklingen som uppträder i de tidigaste utvecklingsstadierna. Tillstånden kan inte direkt tillskrivas neurologisk sjukdom, abnormitet i talapparaten, sensoriska störningar, psykisk utvecklingsstörning eller miljöfaktorer. Dessa tal- och språkstörningar är ofta följda av andra störningar såsom inlärningssvårigheter, kontaktsvårigheter, känslomässiga svårigheter och beteendestörningar. I forskningslitteratur används oftast en mer snäv definition, eftersom det i dessa sammanhang är viktigt med en avgränsad och entydig definition (Nettelbladt & Salameh, 2007). Dock avråder Bishop (1997) från att använda en snäv definition i kliniska sammanhang eftersom det i dessa sammanhang är barnets behov som ska prioriteras och i den snäva definition som används forskningsmässigt kan barn med stora språkliga behov hamna utanför definitionen Typer av språkstörning Språkstörning delas in i olika typer beroende på vilka språkliga områden som är påverkade. En Fonologisk språkstörning karaktäriseras av uttalssvårigheter där barnet t.ex. kan ha svårt att uttala enstaka språkljud (t.ex. s ) eller hela processer (t.ex. att alla ljud som produceras bak i munnen flyttas fram). En grammatisk språkstörning innebär svårigheter med t.ex. grammatiska konstruktioner och ordföljd. Något som är typiskt för ett barn med semantisk/lexikal språkstörning är ett litet ordförråd och svårigheter att få fram rätt ord (ordmobilisering) (Nettelbladt & Salameh, 2007). Med en pragmatisk språkstörning menas att barnet har svårt att använda språket i sitt samspel med andra samt att barnet har svårt att använda språket i rätt kontext och på ett adekvat sätt (Nettelbladt, 2013). Om ett barn har svårt att förstå språk har barnet en impressiv språkstörning och har barnet svårigheter inom både uttrycksförmåga och språkförståelse får barnet generell språkstörning som diagnos (Socialstyrelsen, 2011). Språkstörningen graderas även ibland i lätt-, måttlig-, grav- och mycket grav språkstörning. En sådan indelning har gjorts av Nettelbladt och Salameh (2007), vilka menar att en lätt språkstörning innebär enbart uttalsproblem av fonologisk karaktär som oftast är övergående. En måttlig språkstörning innebär problem inom fonologi och grammatik. En grav språkstörning innebär att barnet har omfattande problem med både fonologi, grammatik, ordförråd/lexikon och språkförståelse. Slutligen 2

8 innebär en mycket grav språkstörning att barnet har mycket omfattande svårigheter både uttrycksmässigt och förståelsemässigt (Nettelbladt & Salameh, 2007). En grav- eller mycket grav språkstörning innebär ofta att eleven även har fler tilläggsproblem såsom läs- och skrivsvårigheter, koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter, tidsuppfattning och motorik (Bishop, 1997; Carlberg Eriksson, 2009; Miniscalco, 2007). Det finns även andra sätt att gradera språkstörningen (Carlberg Eriksson, 2009) och än så länge finns inte ett sätt som används som standard Förekomst Ungefär 7 % av barn i förskoleåldern beräknas ha en språkstörning (Leonard, 2014) och ungefär 1-2 % beräknas ha en grav språkstörning (Nettelbladt & Salameh, 2007). Språkstörning är mer vanligt förekommande hos pojkar än hos flickor (Leonard, 2014). I skolåldern avtar förekomsten (Nettelbladt & Salameh, 2007), men ännu är det oklart hur mycket. Ett skäl till att förekomsten är högre hos förskolebarn är att det är svårt att ställa diagnos på små barn. Ibland handlar det istället om en försenad talutveckling som inte ger bestående svårigheter, ibland utvecklas en språkstörning som diagnostiserats i förskoleåldern till dyslexi eller neuropsykiatriska funktionshinder i skolåldern (Blom & Sjöberg, 2000). Ett annat skäl kan vara att de elever som har språkstörning i skolåldern och som inte fått en diagnos i förskolan ofta har sådana svårigheter som inte märks förrän eleven utsätts för de stora språkliga krav som finns i skolan. Eleven har då ofta under flera års tid försökt kompensera för sina språkliga svårigheter, vilket leder till en mer komplicerad och svårdefinierad problembild (Bruce, 2006) Orsaker Det finns flera olika förklaringsmodeller till varför somliga barn har en avvikande språkutveckling. Orsakerna kan ha sin förklaring i neurobiologiska faktorer, etiologiska faktorer eller i kognitiva processer (Bishop, 1997). Det finns tydliga bevis för att genetiska faktorer spelar roll, men området är komplext och språkstörning uppkommer sannolikt utav flera olika faktorer (Leonard, 2014). 2.3 Verbal dyspraxi Somliga barn med språkstörning har även verbal dyspraxi, vilket är en talstörning (Rejnö-Habte Selassie, Jennische, Kyllerman, Viggedal & Hartelius, 2005). En verbal dyspraxi innebär en dysfunktion i talrörelsen, i förmågan att planera talrörelsen och inte primärt en nedsättning i språkljudssystemet (Caruso & Strand, 1999). En verbal dyspraxi gör att barnet får uttalssvårigheter. Barn med den här diagnosen gör långsamma framsteg och svårigheterna sitter i under lång tid, vilket kräver frekvent och intensiv träning (Lewis, Freebairn, Hansen, Iyengar & Gerry Taylor, 2004; Edeala & Gildersleeve- Neumann, 2011). Lewis et al. (2004) visade i sin forskning att skolbarn med verbal dyspraxi och språkstörning har sämre skolresultat än vad barn med enbart grav språkstörning har. McAllister (2008) skriver att forskning har visat på både uppgifter av en förekomst på 0,125 % och 5 %, beroende på inklusionskriterier. 2.4 Elever med språkstörning i skolan Barn i skolåldern med språkstörning utgör en svårdiagnostiserad grupp. Deras svårigheter är ofta komplexa och språkstörningens karaktär är ofta inte lika uppenbar som i förskoleåldern. Ibland maskeras dessutom elevers språkstörning av andra svårigheter. Barn med språkstörning i skolåldern har ofta under en längre tid haft svårt att förstå och/eller göra sig förstådda. De har därför ofta försökt kompensera och dölja svårigheterna genom att undvika att prata eller genom att avleda situationen. Detta sätt att kompensera kan uppfattas som brister i koncentration och 3

9 uppmärksamhet, vilket är en bidragande orsak till de komplexa svårigheterna. Eftersom det är svårare att upptäcka språkstörning i skolåldern är det också extra viktigt att alla som arbetar med skolbarn känner till hur symptomen ser ut och kan förändras under skolåren (Bruce, 2006). En språkstörning i skolåldern kan till exempel yttra sig genom svårigheter att förstå instruktioner, eftersom eleven kan ha svårt att förstå språkets betydelser. Det leder ofta till att eleverna får svårt att koncentrera sig, att missförstånd uppstår och att eleverna då ofta hamnar i konflikter. Andra svårigheter kan vara att lära sig nya ord, uppfatta hur ord ska uttalas, att uttrycka sig i längre meningar och att få en struktur och ett sammanhang i berättandet (Bruce, 2006). Elever i skolåldern med pragmatiska svårigheter kan exempelvis ha svårt att lyssna på den som talar, att inte avbryta, att ge återkoppling på det som sagts och hålla sig till samtalsämnet (Bruce, 2006). Eftersom läs- och skrivförmågan är en språklig förmåga får nästan alltid eleverna med språkstörning i skolåldern även svårt med denna förmåga på något sätt. Det kan handla om en svårighet i att lära sig att koppla grafem till fonem eller en svårighet med läsförståelse (Bruce, 2006). Barn som har en språkstörning i skolåldern har kvar språkliga svårigheter upp i vuxen ålder (Leonard, 2014; Bishop, 1997; Nauclér & Magnusson, 2010). När eleverna blir äldre, ändrar även språkstörningen karaktär och istället för att ha svårt med att sätta ihop t.ex. enklare meningar har eleverna kanske svårt med komplexa meningar, bildligt språk och läs- och skrivsvårigheter (Leonard, 2014; Magnusson, Nauclér & Reuterskiöld, 2008). Miljön och pedagogiken behöver anpassas efter eleverna med språkstörning. De behöver bland annat mer tid än barn med typisk språkutveckling för att genomföra uppgifter, de behöver också mer tid för förberedelse, sammanfattning och reflektion. Vidare behöver barnen med språkstörning en anpassad undervisning som består av mycket visuell och konkret information samt tydliga förklaringar och extra mycket repetition av vad de lärt sig (Sjöberg, 2007). De behöver arbeta i små grupper, god struktur, lugn och ro samt stöd i det sociala samspelet med andra elever (Blom & Sjöberg, 2000; Dockrell & Lindsay, 2008). Många barn med språkstörning behöver även i skolåldern regelbunden tal- och språkträning hos logoped (Blom & Sjöberg, 2000). Barn med språkstörning behöver stöd från logoped i olika faser i sin utveckling, antingen direkt (i form av träning med logoped) eller indirekt (t.ex. i form av handledning av logoped till föräldrar eller pedagoger) (Dockrell & Lindsay, 2008). Nettelbladt, Håkansson och Salameh (2007) beskriver att direkt och indirekt träning samt insatser i lärmiljön är viktiga för att stärka elevernas språkliga förmågor. Bruce (2007) visade att det är lika viktigt för barn med språkstörning att både få möjlighet till enskild träning som att få möjlighet att automatisera sina färdigheter i fritt tal. Automatiseringen görs med fördel i gruppträning där processen är i fokus (Carlberg Eriksson, 2009; Bruce, 2006). Det är också viktigt att elever med språkstörning får känna sig delaktiga, får möjlighet att lyssna på andra, ge återkoppling och möjlighet till ett naturligt samspel (Bruce, 2006). Eleverna behöver stöd av specialpedagoger med kunskap och utbildning inom språkstörning (Blom & Sjöberg, 2000), vilket är en viktig faktor för att elever med språkstörning ska lyckas (Sjöberg, 2007; Mattsson, 2010). I flera fall saknar dock skolpersonal nödvändig kompetens kring språkstörning (Gustafsson, 2010). Den pedagogik som används för elever i behov av stöd är även bra för andra elevers inlärning och kan därför med fördel användas i alla klasser (European Agency for Development in Special Needs Education, 2003). Något som också är viktigt för att elever med språkstörning ska lyckas i skolan är en god och tät föräldrakontakt. Föräldrar och pedagoger behöver både dela med sig av barnets framgångar och samverka när något har hänt (Sjöberg, 2007). Ytterligare en viktig sak att arbeta med i skolan är 4

10 självkänslan hos barn med språkstörning (Sjöberg, 2007). Det har visat sig att en god självkänsla ger en positiv effekt på både barns generella och deras språkliga förmågor (Lindsay & Dockrell, 2000). Ofta har barn med grav språkstörning svårt att följa med i skolan och hamnar utanför kompiskretsen, vilket sänker självkänslan (Sjöberg, 2007). Att ha vuxna omkring sig som har kunskap om vad språkstörning innebär och hur pedagogiken och miljön behöver anpassas är av yttersta vikt för att bygga upp elevernas självkänsla och självförtroende (Blom & Sjöberg, 2000). Något annat som är bra för självkänslan är att eleverna får vara delaktiga i en grupp och vara en del av det sociala samspelet (Bruce, 2006) Hjälpmedel för elever med språkstörning Det finns olika sorters hjälpmedel för elever med språkstörning. En del fungerar som träning och en del som kompensation för funktionshindret. Teknik är ett viktigt verktyg i elevernas vardag både för träning och för kompensation. Skolverket (2011) skriver i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet under kunskapsmål att: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (s ). Det är alltså skolans ansvar att eleverna får kunskap i att kunna använda teknik i både sitt lärande och i sin kommunikation. Några verktyg som kan fungera som hjälpmedel är t.ex. talsyntes, interaktiva skrivtavlor, digitala lexikon, ordprediktionsprogram, med mera (SPSM, 2014). Vilket verktyg som ska väljas beror på individens förutsättningar och behov. Som stöd för att kunna uttrycka sig så att andra förstår samt för att kunna ha stöd för sin egen förståelse är Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) ett bra hjälpmedel. AKK kan röra sig om t.ex. bildstöd, ord/meningsstöd eller Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK). TAKK innebär att det talade språket förtydligas med handtecken som ofta liknar teckenspråket. Ett sådant tecken kan användas av eleven för att göra sig förstådd eller av pedagoger för att förtydliga muntlig information (Carlberg Eriksson, 2009). 2.5 Skolformer för barn med språkstörning Barn med språkstörning är olika och har olika behov, det innebär också att olika skolformer passar för olika elever. Det är inte skolformen i sig som är avgörande för att skolgången ska bli bra för barn med språkstörning, utan hur undervisningen är utformad och vilket stöd som ges. Det går inte generellt att säga vilken skolform som passar alla barn med språkstörning eftersom de individuella skillnaderna är så stora (Dockrell & Lindsay, 2008; Sjöberg, 2007). För de eleverna med störst svårigheter finns det i vissa kommuner olika specialverksamheter att tillgå (Sjöberg, 2007). Särskilda verksamheter för elever med språkstörning kallas olika t.ex. tal- och språkklass, språkklass, kommunikationsklass och språkspår (Sjöberg, 2007; Carlberg Eriksson, 2009). Alla elever med grav språkstörning hamnar dock inte i särskilda verksamheter för elever med språkstörning, vissa barn går i vanliga klasser och andra i specialundervisningsgrupper (Föhrer & Ancker, 2000). En del barn med språkstörning hamnar i särskolan för att inga andra alternativ finns (Sjöberg, 2007; Föhrer & Ancker, 2000). Andra barn med språkstörning hamnar i särskolan då de blivit feldiagnostiserade med en utvecklingsstörning, eftersom den som genomför utvecklingsbedömningen ibland saknar kunskap om språkstörning (Blom & Sjöberg, 2000). Den långsamma takt som dessa barn får i särskolan samt de mindre grupperna som finns i den skolmiljön passar ofta bra för barn med språkstörning, men 5

11 undervisningen tillgodoser knappast behovet hos ett barn med språkstörning som i övrigt är typiskt utvecklat (Förhrer & Ancker, 2000). De flesta barn med språkstörning går i vanliga klasser i skolorna. Det är viktigt att undervisningen är inkluderande, anpassad för eleven och att pedagogerna har god kunskap om funktionsnedsättningen. För många barn med språkstörning fungerar undervisningen ganska bra i en vanlig klass då de kan kompensera med andra förmågor och får ett bra stöd i skolan. I elevens ordinarie skola finns möjligheten att få kamrater nära hemmet, något som ofta är svårt för elever i särskild undervisning för elever med språkstörning (Blom & Sjöberg, 2000). Å andra sidan hamnar ofta elever med språkstörning utanför kompiskretsen om de går i en vanlig klass (Sjöberg, 2007). Sjöberg (2007) och Mattsson (2010) skriver att det är viktigt att det finns personal med särskilda kunskaper om språkstörning för att eleverna ska kunna ta till sig av undervisningen på bästa sätt. Vissa elever med språkstörning får en elevassistent för att klara av skolgången (Föhrer & Ancker, 2000; Blom & Sjöberg, 2000). En elevassistent är ofta värdefull för eleven med språkstörning för att få eleven att sitta still, lyssna och koncentrera sig på sina uppgifter. Dock kan en elevassistent inte ersätta den pedagogiska specialkunskap som dessa elever behöver (Blom & Sjöberg, 2000). I vissa kommuner finns det särskilda verksamheter för elever med språkstörning. I särskilda verksamheter för elever med språkstörning går ofta eleverna i en egen, liten klass och har ibland gemensamma ämnen med övriga elever på skolan (Sjöberg, 2007; Carlberg Eriksson, 2009). En annan modell som ofta kallas språkspår innebär att ett mindre antal barn med språkstörning går i en vanlig klass, men med extra stöd av personal med spetskompetens inom språkstörning (Sjöberg, 2007; Halmstad kommun, 2013; Västerås stad, 2013). Sjöberg (2007) lyfter denna modell som en bra lösning för många barn med språkstörning. Gemensamt för de olika specialverksamheterna är att det finns personal med särskilda kunskaper om språkstörning som ger eleverna stöd samt tillgång till logoped eller talpedagog (Halmstad kommun, 2013; Sjöberg, 2007). Eleven ska även ha en språkstörningsdiagnos som är satt utav en logoped (Olausson-Westermark, 2010). Conti-Ramsden, Botting, Knox och Sinkin (2002) visade att lärarna har en viktig roll i att avgöra om eleven får tillräckligt med stöd i den vanliga klassen eller om eleven behöver extra stöd i form av en särskild verksamhet. De lärare som tyckte att deras elever med språkstörning inte skulle gå i en vanlig klass hade också elever som presterade lägst på språkliga test. Vissa elever går i särskild verksamhet för elever med språkstörning under hela sin skolgång, medan för andra fungerar undervisning i en vanlig klass bra de första åren, men när kraven på goda språkliga förmågor blir större både i skolan och socialt kan det vara svårt att hänga med. För vissa är det tvärt om, de behöver gå i en specialverksamhet under de första åren och kan så småningom flyttas över till en vanlig klass. (Blom & Sjöberg, 2000). Det kan vara lättare att arbeta med samtliga elever i en klass på ett sätt som gynnar eleverna med språkstörning i de tidigare åldrarna eftersom den undervisningen generellt sätt är mer konkret och visuell (Carlberg Eriksson, 2009). I de högre åldrarna blir kraven på de språkliga förmågorna mycket större och eleverna med språkliga svårigheter behöver då extra mycket stöd. Även kamratrelationerna blir svårare och bygger allt mer på språket, något som gör att det behövs fler vuxna som kan medla mellan eleverna. Då kan det enda alternativet för vissa elever vara en särskild verksamhet för elever med språkstörning (Carlberg Eriksson, 2009). 6

12 I gymnasiet fortsätter problemen för många elever med språkstörning då kraven på de språkliga förmågorna blir ännu högre (Sjöberg, 2007). Eleverna med språkstörning som behöver mycket extra stöd har ofta svårt att ta sig igenom en vanlig gymnasieutbildning. Många elever läste förut det individuella programmet, det som idag bäst motsvaras av introduktionsprogrammen, där elever som inte är behöriga till något gymnasieprogram kan läsa upp sina betyg, men pedagogiken där är inte anpassad efter elever med språkstörning. Några elever hamnar i särgymnasiet, trots normal begåvning, vilket kan passa somliga. I Örebro finns ett gymnasium som har riksintag för elever med språkstörning. Skolan har anpassat sin undervisning för elever med grav språkstörning och elever med hörselnedsättning. För att gå på det gymnasiet behöver eleverna inte vara godkända i kärnämnena (Sjöberg, 2007). En annan del av organisationen kring barn med språkstörning är de språkförskolor som finns. Det är viktigt att övergången mellan språkförskola och tal- och språkklass fungerar. Föhrer och Ancker (2000) betonar vikten av att barnen i språkförskola får fortsatt stöd i skolan. I deras studie hade enbart ett av 34 barn som gått på språkförskola normaliserat sin språkförmåga i skolåldern. 33 av barnen hade alltså fortsatt språkliga svårigheter med inlärningsproblem som följd. Framförallt påverkades läs- och skrivfärdigheterna (Föhrer & Ancker, 2000). 2.6 En inkluderande skolmiljö Inkludering som ord fick sitt genomslag i utbildningssammanhang i Salamanca-deklarationen, Deklarationen som utgår från FN:s deklarationer uppmanar alla regeringar att förbättra utbildningssystemet så att alla barn kan tas emot i skolan oavsett individuella skillnader eller svårigheter. Den slår fast att alla barn ska undervisas i den ordinarie skolan om det inte finns tvingande skäl till annan undervisningsform (Blom & Sjöberg, 2000). En inventering av goda exempel på inkluderande utbildning som genomförts av European Agency for Develpoment in Special Needs Education (2003) lyfte fram faktorer som är gynnsamma för inkluderande undervisning. För att läraren ska kunna göra en sådan anpassning av undervisningen, framhålls lärarens attityder till olikheter samt lärarens förmåga att anpassa undervisningen till olikheter och erfarenheter som viktiga faktorer. Andra viktiga faktorer är också tillgång till specialistkunskap (kollegor eller stödteam) och lärares förmåga att stärka elevernas sociala relationer. För att en skola ska vara inkluderad ska den utgå från en helhetssyn på människor och miljö. I en sådan skola utvecklas eleverna i samspel med andra i en stimulerande miljö. Den här helhetssynen innebär att olika typer av kompetenser värdesätts och det är de sociala och pedagogiska övergripande målen som är de centrala i en inkluderad skola. Gemenskapshetskänslan i en inkluderad skola är viktig och det är positivt att eleverna är olika. Olikheterna hos eleverna tas till vara på och gör att gruppen som helhet utvecklas mer (Westling Allodi, 2005; Nilholm & Göransson, 2013). Personalen i en inkluderad skola är villig att förändra organisationen och arbetssättet och möjliggör att skolgången utformas utifrån individen. Fortbildning, handledning och praktikverksamhet är naturliga inslag i en inkluderad skola (Westling Allodi, 2005). I en inkluderad skola behövs kursplanerna anpassas, eleverna behöver mer undervisningstid och/eller andra inlärningsmetoder. Eleven behöver omges av personer med kunskap om funktionshindret och spetskompetens inom området. Klassläraren behöver tillgång till mer material, mer kunskap och mer tid. För att få till det som krävs för att få en inkluderad skola behöver tillgängliga resurser omfördelas och nya resurser tillföras (European Agency for Development in Special Needs Education, 2003). Det är svårt att uppnå en inkluderad skola när den styrs av ekonomisk effektivitet. I en sådan styrning behöver elevantalet alltid vara det maximala och det kan endast finnas ett fåtal kvalificerade resurser för att kunna hålla nere kostnaderna. En sådan 7

13 styrning utgår inte från att alla elever ska nå de bästa resultaten, utan att kostnaderna ska vara så låga som möjligt. En sådan organisation har svårt att ta hänsyn till att eleverna har olika bakgrund och förutsättningar (Westling Allodi, 2005). En viktig del av att arbeta med inkludering så att barn med språkstörning får gå i en vanlig klass är kamrateffekten. Det innebär att barn med svårigheter utvecklas positivt av att ha klasskamrater med typisk utveckling (Sund, 2009). Många anser att det är viktigt för barn med språkstörning att få gå i en klass tillsammans med barn med typisk språkutveckling för att få ta del av kamrateffekten och träna sina sociala förmågor tillsammans med andra barn (Sjöberg, 2007; Sund, 2009; Bruce, 2006). Bruce (2007) kom i sin avhandling fram till att barn med språkstörning gynnas språkligt av att kommunicera med barn med typisk språkutveckling i samma ålder eftersom de då får utmanas språkligt. Dock var dialogerna skeva mellan barn med språkstörning och barn med typisk språkutveckling, eftersom barnet med typisk språkutveckling tog överhanden i kommunikationen. När barn med språkstörning kommunicerar med någon på samma språkliga nivå så blir kommunikationen mer jämn och i denna kommunikation har barn med språkstörning istället möjlighet att göra en personlig utveckling (Bruce, 2007). Det innebär att det är viktigt för barn med språkstörning att både få möjlighet att kommunicera med barn i samma ålder, fast med typisk språkutveckling, som med barn på samma språkliga nivå. Ett orosmoment med att ha en funktionsnedsättning och gå i en vanlig klass är att eleven kan uppleva negativa sociala konsekvenser (Bradley, 2010). Rannard och Glenn (2009) visade att självkänslan sjönk när barn med språkstörning som gått i segregerade språkklasser började i sin ordinarie skola. De tolkar resultatet som att den ordinarie skolan inte kunnat se till dessa barns behov. Den specifika kompetens som behövs för elever med funktionshinder måste även finnas i en inkluderad skolmiljö för att kunna ge rätt stöd till eleverna (Bradley, 2010). Det finns många förslag i litteraturen på hur skolorna ska arbeta med en inkluderad skolmiljö, dock finns det få studier som vetenskapligt visar att åtgärder på skol- och klassrumsnivå faktiskt leder till en ökad inkludering och det finns även få studier som visar på hur skolor och klassrum verkligen blir mer inkluderande (Nilholm & Göransson, 2013). Toll (2005) beskriver fyra framgångsfaktorer som är avgörande för att uppnå en utbildning av hög kvalitet för elever med språkstörning. Den första framgångsfaktorn handlar om ett gediget arbete med värderingar och attityder. Grunden till detta är att visionen om inkludering är känd, diskuterad och accepterad i organisationen för att kunna förändra värderingar och attityder. Den andra framgångsfaktorn som Toll (2005) föreslår är vikten av tydliga mål, tydlig organisation och uppföljning och kvalitetssäkring av arbetet. Den tredje framgångsfaktorn handlar om att det behöver finnas hög kompetens om språkstörning där en god samverkan finns. Den fjärde framgångsfaktorn som Toll (2005) listar är förmågan att kunna förändra verksamheten med tillgängliga resurser. Hon menar att framgångsfaktorn ligger i insikten i hur en organisation eller ett arbetssätt kan förändras med de medel som finns tillgängliga. 3 Organisation kring elever med språkstörning i Västerås När barn med språkstörning är i förskoleåldern har landstinget ansvar för utredning samt tal- och språkträning med barnen. När barnen sedan börjar i förskoleklass är det kommunen som tar över ansvaret. Om en skolelev upplevs ha behov av en språklig utredning, med frågeställning språkstörning, så kan skolan skicka en remiss till logopedmottagningen. Då görs en språklig utredning med åtgärdsförslag och därefter ges råd och stöd till skola och föräldrar utifrån resultatet. Det finns i 8

14 nuläget inga resurser inom landstinget för att ge behandling till skolbarn med språkstörning (Philippa Nordmark, Enhetschef Logopedi Landstinget Västmanland, Personlig kommunikation, ). Västerås stad har två organisationer för att stödja skolornas arbete med elever i behov av stöd, Skolstrategiskt Stöd och centrala elevhälsan (tidigare Lärresursenheten). Centrala elevhälsans uppdrag är tvådelad, mot grundsärskolan och grundskolan. De resurser som finns för elever med språkstörning i den centrala elevhälsan är en talpedagog på 100 % och en logoped på 10 %. Talpedagogen har i uppgift att arbeta med och för elever med uttalssvårigheter, samt handleda och stödja lärare i deras dagliga arbete med eleverna. För elever med språkstörning som även har läsoch skrivsvårigheter, samt för andra elever med läs- och skrivproblematik, finns även en dyslexipedagog som arbetar 100 % samt en logoped som hyrs in timvis (Birgitta Olofsson, enhetschef på Lärresursenheten, Personlig kommunikation, ). Inom skolstrategiskt stöd finns läs- och skrivmentorerna vilka har i uppdrag att stötta lärare i deras arbete med barns läs- och skrivutveckling (Västerås stad, 2015b). Vidare finns det inom skolstrategiskt stöd även Skoldatateket, vilka har en person anställd för att bland annat handleda pedagoger och elever i användandet av alternativa verktyg samt för att sprida information om olika pedagogiska hjälpmedel (Ylva Sjöberg, Skoldatateket Västerås, Personlig kommunikation, ). I Västerås finns det även IKT-mentorer som har i uppdrag att stödja skolorna inom IKT genom t.ex. seminarium och workshops. De tillhör IKT- och planeringsenheten (Västerås stad, 2015a). För de elever med språkstörning som har störst svårigheter finns Språkspåret, vilket beskrivs närmre under rubrik 3.1 (Söderberg, 2012). Utöver det som Västerås stad erbjuder, finns det även möjlighet för skolorna att få hjälp via Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Via SPSM kan skolorna få stöd och handledning kring enskilda elever med språkstörning. Pedagogerna kan även gå avgiftsfira kurser om Språkstörning (SPSM, 2015). Under 2015 kommer en förändring av organisationen kring elever med språkstörning att göras. I organisationsförändringen kommer Västerås stad att lägga grunden för ett kompetenscentrum (Erik Johansson, verksamhetschef för Grundskoleverksamheten årskurs F-5, Personlig kommunikation, ). 3.1 Beskrivning av Språkspåret Förutom det stöd som beskrivits ovan finns även Språkspåret. Språkspåret är en särskild undervisningsgrupp i Västerås stad och finns till för elever med grav språkstörning. Språkspåret finns på Storängsskolan och har elever i förskoleklass till och med årskurs 5. Eleverna som går på Språkspåret behöver inte ha Storängsskolan som anvisad skola när de ansöker om plats (Söderberg, 2012). Språkspåret startade 2007 och var då placerad på Malmabergsskolan. När Språkspåret startade var det en specialbeställning som gjordes genom den beställarorganisation, ProAros, som Västerås då använde sig av. Omfattningen gällde från början enbart förskoleklass, för att sedan utökas till årskurs 1-2 (Ström, 2009). I beslut av Conny Ström (2009) utökades beställningen till år 3 samt att eleverna på Språkspåret garanterades dubbel skolpeng i år fyra. År 2012 kom ett beslut på att de elever som hade fortsatt behov av stöd, kunde få fortsätta på Språkspåret även i årskurs 5 (Söderberg, 2012). I nuläget skrivs alltså eleverna ut ur Språkspåret efter årkurs 5, oavsett om eleven har kvarstående behov eller inte. Under verksamhetsåret 2014/2015 har dock Språkspåret blivit beviljat statligt bidrag för att kunna fortsätta stödja elever som gått ut årskurs 5 på Språkspåret, men som har fortsatt behov av stöd i sina anvisade skolor (Statens offentliga utredningar, 2014). 9

15 Språkspåret är en undervisningsgrupp där ungefär fyra barn med språkstörning går i en vanlig klass tillsammans med barn utan språkstörning på Storängsskolan. Eleverna som är inskrivna i Språkspåret får utöver sin klasslärare även stöd i klassrummen, i liten grupp samt enskilt av språkpedagoger. Språkpedagogerna är lärare med vidareutbildning inom språkstörning. Eleverna får även språklig träning av en logoped, i grupp eller enskilt. De elever som går i Språkspåret har rekommenderats och utretts av logoped och prioriterats av skolans rektor och berörd logoped. Språkspåret arbetar även för att klassrummen ska vara anpassade för eleverna med språkstörning, med t.ex. mycket bildstöd. Pedagogerna på skolan fortbildas dessutom kontinuerligt inom språk (Ström, 2009: Söderberg, 2012). 4 Metod Vid genomförandet av kartläggningen av elever med språkstörning i Västerås stads skolverksamheter skapades en webbaserad enkät som skulle besvaras av rektor och/eller specialpedagog på respektive skola. Enkäten skickades ut via e-post till verksamhetscheferna för grundskolan samt till samtliga rektorer i grundskolan och grundsärskolan med kommunal huvudman. Gymnasieskolorna samt gymnasiesärskolan fick sin enkät distribuerad av verksamhetschef och utvecklingsledare. Enkäten skulle besvaras inom tre veckor och en påminnelse gick ut till alla. Eftersom få svar hade kommit in vid slutdatumet förlängdes svarstiden med ytterligare fyra veckor och ytterligare en påminnelse gick ut till alla. Sista veckan gick en extra påminnelse ut till de som inte hade svarat. I enkäten fanns även en informationsruta om enkäten samt med kontaktuppgifter för eventuella frågor (se bilaga 1). Uppgifterna avidentifierades så att skolans namn inte skulle kunna härledas vid presentation av resultatet. 4.1 Avgränsning Kartläggningen har avgränsats till elever i F-klass till gymnasiet. En anledning har varit att statsbidraget som ligger till grund för att följande kartläggning kan göras är sökt för F-klass till gymnasiet. En annan anledning är att i förskoleåldern har barn med språkstörning tillgång till språklig behandling av logoped på logopedmottagningen i Landstinget i Västmanland. Kartläggningens syfte är att finna vilket stöd elever med språkstörning får i skolan. Därför är en avgränsning att de språkliga problemen även ska påverka skolgången. Även de elever som inte är utredda för en språkstörningsdiagnos, men som har språkliga svårigheter som inte antas bero på flerspråkighet, allmän utvecklingsförsening, synnedsättning eller hörselnedsättning, inkluderas i studien i ett försök att fånga upp eventuella elever som kan ha språkstörning men som inte blivit utredda. 5 Resultat 5.1 Svarsfrekvens Av de 49 kommunala (ej självstyrande enheter) skolverksamheter som fått möjlighet att svara på enkäten har 34 svar erhållits, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 69 %. Högst svarsfrekvens var det bland de F-5/6 skoloverksamheter, där 22 stycken svarade, vilket motsvarar 81 %. Av def-9 samt 6-9 skolverksamheter som enkäten skickats till svarade nio stycken, 69 %. 10

16 Lägst svarsfrekvens var det från gymnasieskolorna där enbart tre av de nio gymnasieskolor som finns har svarat, vilket motsvarar 33 %. På grund av gymnasieskolornas låga svarsfrekvens redovisas deras resultat separat. 5.2 Förekomst Av de 34 skolor som har svarat har samtliga skolor svarat på frågan om de har elever med diagnostiserad språkstörning som påverkar skolsituationen. Fyra skolor uppgav att de inte hade några elever med språkstörning. Resultatet blev att 1,3 % av eleverna i åk F-9 uppgavs ha en diagnostiserad språkstörning. I oktober gick det elever i grundskolan i kommunala skolor i Västerås vilket skulle innebära att det ungefär finns 160 barn med språkstörning i kommunala skolor i Västerås. På de 22 F-5/6 skolorna var resultatet att 1,5 %, hade språkstörning. För de nio 6-9 skolor samt F-9 skolor var resultatet att 1 % hade språkstörning. 30 grundskolor har svarat på om de hade barn som har språkliga svårigheter, men som inte var utredda. Det specificerades även att de språkliga svårigheterna inte skulle antas bero på flerspråkighet, utvecklingsförsening, synnedsättning eller hörselnedsättning. I resultatet framkom att 1,9 % av eleverna i grundskolan uppgavs ha språkliga svårigheter som inte var utredda. Det skulle motsvara ca 232 barn i samtliga kommunala grundskolor i Västerås stad. 21 F-5/6 skolor har svarade på frågan och uppgav att 2,0 % av eleverna hade språkliga svårigheter. Nio 6-9/F-9 skolor svarade på frågan och där fanns det 1,8 % elever som hade språkliga svårigheter. I F-5/6 skolorna hade totalt 3,5 % av eleverna språkstörning eller språkliga svårigheter, i 6-9 och F-9 skolorna var resultatet 2,8 %. Totalt hade 264 elever språkstörning eller språkliga svårigheter på de 30 skolor som svarat på enkäten, vilket motsvarade 3,2 % av eleverna. Elever med språkstörning eller språksvårigheter F-5/6 skolor 6-9 skolor/f-9 skolor Totalt F-9 3,5% 2,8% 3,2% 1,5% 1,0% 2,0% 1,8% 1,9% 1,3% Elever med diagnostiserad språkstörning Elever med språkliga svårigheter, utan diagnos Totalt elever med diagnostiserad språkstörning eller språkliga svårigheter Figur 1. Procentuellt antal elever med språkstörning eller språksvårigheter F-9. För gymnasiet var resultatet att för de tre skolor som har svarat hade 0,6 % av eleverna språkstörning. På de två gymnasieskolor som har svarat på frågan om antal elever med språkliga svårigheter uppgav de att det passade in på 7,3 % av eleverna Fördelning av insamlat material Diagrammet nedan visar hur svaren är fördelade per årskurs utifrån det insamlade materialet. På de skolor som har svarat på fördelningen har 74 elever språkstörning och 105 elever språkliga 11

17 svårigheter i åk F-5. Minst antal elever med diagnostiserad språkstörning går i Förskoleklass. Fördelning över klasserna F-5 8,1% Elever med diagnostiserad språkstörning (N=74) Elever med språkliga svårigheter (n=105) 29,5% 24,3% 18,9% 17,6% 18,9% 17,1% 18,1% 14,3% 12,1% 12,4% 8,6% F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Figur 2. Fördelning av materialet av elever med språkstörning och språkliga svårigheter F-5 Figuren nedan visar hur fördelningen av eleverna i årskurs 6-9 med språkstörning eller språkliga svårigheter ser ut. Av de skolor som har svarat på fördelningen har 26 elever i årskurs 6-9 språkstörning samt 36 elever har icke utredda språkliga svårigheter. De flesta elever med språkstörning i högstadiet går i årskurs 9 och minst antal elever går i årskurs 6. Fördelningen av elever med språkliga svårigheter är mer jämn, men med flest i årskurs 8. Fördelning över klasserna åk ,4% 11,5% Elever med språkstörning (n=26) 23,1% 25,0% Elever med språkliga svårigheter (n=36) 38,5% 33,3% 26,9% 22,2% Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Figur 3. Fördelning av materialet av elever med språkstörning och språkliga svårigheter åk Nuvarande stöd I detta avsnitt presenteras de stöd som skolorna uppgav att de ger till elever med språkstörning samt det stöd som skolorna får i form av handledning eller utbildning. F-9 skolornas resultat är här presenterade under 6-9 skolorna. Gymnasieskolornas svar redovisas ej i diagrammen, utan sammanfattas under rubrik 5.5 på grund av låg svarsfrekvens Internt stöd Vilka interna/egna resurser för elever med språkstörning som finns på skolorna i Västerås undersöktes. Dessutom kartlades hur skolorna utnyttjar de egna befintliga resurserna. De olika personer som utförde tal- och språkträning på låg/mellanstadieskolorna var: - Specialpedagog (50 %) - Klasslärare (30 %) - Egen talpedagog (25 %) 12

18 - Annan person (30 %) - Fritidspedagog (15 %) De olika personer som utförde tal- och språkträning på högstadieskolorna, samt F-9 var: - Specialpedagog (13 %) - Klasslärare (13 %) - Egen talpedagog (13 %) Resultatet av omfattningen av det övriga interna stödet visas i figur 4. Skolorna är bäst på att ge anpassat material till eleverna, 75 % av skolorna gör det, 68 % anpassar miljön och 64 % ger stöd med läsning och skrivning. Ungefär en femtedel av skolorna har en assistent till eleverna med språkstörning. Ungefär hälften av skolorna erbjuder arbete i liten grupp. Inga högstadieskolor ger anpassade läxor eller använder TAKK, tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, medan 65 % av F-5/6-skolorna ger anpassade läxor och 15 % använder TAKK. 7 % av skolorna har uppgett att de ger annat stöd, vilket de uppgett kan vara rytmikträning, ökad lärartäthet vissa timmar och extra stöd i t.ex. engelska. Övrigt internt stöd F-5/6 skola (n=20) 6-9 skola (n=8) Totalt (N=28) 80% 64% 80% 75% 70% 68% 63% 63% 65% 46% 55% 54% 50% 55% 54% 50% 25% 0% 15% 11% 0% 25% 20% 21% 13% 5% 7% Stöd med läsning & skriv Anpassad miljö Anpassat material Anpassade läxor Arbete i liten grupp TAKK Visuellt stöd Assistent Annat Figur 4. Omfattningen av det övriga interna stödet som skolorna ger till eleverna med språkstörning. Omfattning av internt stöd i form av tal- och språkträning redovisas separat under rubrik Externt stöd Skolorna fick även svara på vilket stöd som gavs till eleverna med hjälp av externa resurser, alltså när skolan tar hjälp av någon utifrån, som inte är anställd av skolan. Det externa stöd som användes av det totala antalet grundskolorna var: - Talpedagog i centrala elevhälsan (25 %) - Logoped (18 %) Vissa uppger att de köpt in privat logoped. - Tal och språkträning av annan (14 %) - Stöd till eleven från logopedmottagningen (7 %) - Annat stöd (läs- och skrivmentorerna och habiliteringen) (4 %) 13

19 5.3.3 Handledning Den sorts handledning som skolorna använder sig mest av är från Skoldatateket, där 61 % av skolorna har använt sig av deras resurser. Det är dock stor skillnad då hela 80 % av F-5/6 skolorna har använt sig av Skoldatateket och enbart 13 % av högstadieskolornar har gjort det samma. 25 % av skolorna har fått handledning av SPSM, 39 % av områdesteamet, 32 % av logopedmottagningen, 29 % från centrala elevhälsan och 18 % har fått övrig handledning, vilket de uppgett vara via läs- och skrivmentorerna. Omfattning av handledning F-5/6 skola (N=20) 6-9 skola (N=8) Totalt (N=28) 80% 61% 30% 25% 13% 35% 32% 25% 40% 38% 39% 30% 29% 25% 13% 25% 18% 0% SPSM log.mott. Områdesteam centrala elevhälsan skoldatatek övr.handl. Figur 5. Omfattning av den handledning om eleverna med språkstörning som skolorna tagit del av Utbildning Den mesta utbildning som skolorna har fått hamnar under övrig utbildning. Samtliga skolor uppger att den övriga utbildningen har varit de frivilliga föreläsningar som har anordnats av Språkspåret under hösten % av skolorna (50 % av höstadieskolorna och 15 % av låg/mellan stadieskolorna) svarar att de har gått på dessa föreläsningar. Inga högstadieskolor har gått utbildningar inom kommunen medan 20 % av låg/mellanstadieskolorna har gjort det. 18 % av samtliga skolor har någon lärare som har gått utbildning inom SPSM Hjälpmedel De flesta skolorna använder 3-6 hjälpmedel till elever med språkstörning. Inga högstadieskolor använder mellan 0-2 hjälpmedel. 15 % av låg/mellanstadieskolorna använder inga hjälpmedel. De hjälpmedel som användes, i procent av antalet F-5/6 skolor, var: - Talsyntes (65 %) - Rättstavningsprogram (40 %) - Inlästa läromedel (40 %) - Inläst skönlitteratur (70 %) - Röstmemo (30 %) - Annat (60 %) T.ex. datorer, lärplattor, dokumentkamera, SmartBoard, digitala läromedel, pedagogiska appar, inskannat material, personliga scheman, minneslek och bildstöd. 14

20 De hjälpmedel som användes, i procent av antalet 6-9 och F-9 skolor, var: - Talsyntes (100 %) - Rättstavningsprogram (75 %) - Inlästa läromedel (88 %) - Inläst skönlitteratur (88 %) - Röstmemo (0 %) - Annat (63 %) T.ex. datorer, lärplattor, dokumentkamera, SmartBoard, digitala läromedel, pedagogiska appar, inskannat material, personliga scheman, minneslek och bildstöd. 5.4 Gymnasieskolornas svar De tre gymnasieskolor som har svarar uppger att de använder, talsyntes, rättstavningsprogram, inlästa läromedel, och inläst skönlitteratur som hjälpmedel till elever med språkstörning. Det finns även träningsprogram på lärplattor, organisationstekniska hjälpmedel på dator och digital tankekarta. De stöd som ges internt på gymnasieskolorna är en anpassad miljö, anpassade läxor samt mindre grupper. Gymnasieskolorna har inget externt stöd. Enbart en gymnasieskola får handledning och de har anlitat en privat logoped. Det är också enbart en skola som har fått någon utbildning om Språkstörning och det har varit inom kommunen. 5.5 Önskat stöd Utifrån de fria textsvar som angavs har sex kategorier tagits fram över det stöd som flera skolor önskade. De önskemål som ej passade in i kategorierna presenteras separat. Av de 31 skolor som besvarat frågan om de önskar stöd så ville 68 % av skolorna ha mer stöd i någon form av logoped eller talpedagog. 61 % ville ha mer handledning och 52 % ville ha direkt språklig träning till de enskilda eleverna. 26 % önskade att det fanns mer personal i klassrummet och 42 % ville ha mer utbildning av pedagogerna. Till sist ville 42 % av skolorna ha fler hjälpmedel, eller stöd med de hjälpmedel som finns. 68% 61% Önskat stöd 52% 26% 42% 42% Stöd av talpedagog/logoped Handledning Direkt träning Mer resurs i klassrummen Utbildning av pedagoger Hjälpmedel eller stöd med hjälpmedel Figur 6. Det stöd som flertalet skolor uppgett att de önskar funnits (n=31). Förutom svaren i diagrammet, fanns även följande önskemål från enskilda skolor. - Fler speciallärare/resurslärare på skolan - En skolledning med intresse och kunskap om språkstörning och dessa elever - Ett språkteam/specialistteam i kommunen - Fler språkspår eller särskilda klasser för dessa elever - Att de insatser som finns för eleverna kommer till skolorna per automatik så att skolorna inte behöver söka upp stödet. 15

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Sara Edén, leg logoped Lena Åberg, leg logoped Talkliniken, Danderyds sjukhus AB 20 mars 2013 Introduktion Presentation Flerspråkighet Språkstörning

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna Språkliga svårigheter under skolåldrarna Astrid Frylmark Leg logoped OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter.

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna Språkliga svårigheter under skolåldrarna OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter. Det är en specifik,

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Föräldraföreningen Talknutens yttrande till betänkandet Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning,

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras 1 (6) Datum 2014-03-31 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/14 gällande särskolan

Kvalitetsredovisning 2013/14 gällande särskolan 1 Hallsbergs kommun Kultur och utbildningsförvaltningen 2014-08-23 Annette Johansson Kvalitetsredovisning 2013/14 gällande särskolan 1. Organisation och förutsättningar Inledningsvis ger jag en beskrivning

Läs mer

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning iaried Diarienummer Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning 2015-02-01 Diarienummer Bakgrund Specialpedagogiska skolmyndigheten ska säkra en likvärdig

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012 Centrala Elevhälsan Barn- och elevhälsoplan 2012 Inledning Målet är att alla barn och elever i Bergs kommun ska ha möjlighet att nå de mål som är uppsatta för respektive verksamhet. För att detta ska vara

Läs mer

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Ett stödmaterial Den sjunde nordiska kongressen om dyslexiproblematik 14 augusti 2014 i Stockholm Innehåll Bakgrund till projektet Om SPSM Teoretisk

Läs mer

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär

Läs mer

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Vårt uppdrag SFS 2011:130

Vårt uppdrag SFS 2011:130 Vårt uppdrag Specialpedagogiska skolmyndigheten ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet

Läs mer

Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola

Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola För att söka till språkförskolan krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Elevassistenter och det lärande uppdraget. Gun Stenmark

Elevassistenter och det lärande uppdraget. Gun Stenmark Elevassistenter och det lärande uppdraget Gun Stenmark 1 Problem Här kan det uppstå: gränsdragningssvårigheter mellan assistenterna osäkerhet om vem som ska assistera barnet med vad, samt när det ska ske

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet

Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet Rutiner Ett barn som på grund av utvecklingsstörning inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål ska, om vårdnadshavare

Läs mer

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Vårt projekt mål och syfte: Ta fram ett sätt att tänka om språkinlärning, som gagnar denna elevgrupp. Det yttersta målet är att eleven klarar enkel

Läs mer

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs har bedrivits i sex år, varav fem (2008-2012) med statliga bidrag för Basfärdigheter Läsa Skriva Räkna. Arbetet har

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Statsbidrag till utvecklingsprojekt Kenneth Drougge, statsbidragsavdelningen kenneth.drougge@spsm.se 010-473 5387 En likvärdig

Läs mer

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA PRODUCERAD I SAMARBETE MED JANSSEN-CILAG AB. www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Talpedagogik i utveckling

Talpedagogik i utveckling Talpedagogik i utveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 23-24 mars 2011 TALARE Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Ulla Sundberg Falu kommun SFFL Ann-Kristin Testad Vinnare av

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan

Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Seija Khalifa Handläggare Gymnasieantagning seija.khalifa@sigtuna.se Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan Dessa riktlinjer anger när

Läs mer

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling 1. KUSK, Kungsbacka Utvecklar Språk och Kommunikation. 2. Elevers fonologiska medvetenhet i början av årskurs 1. 3. KUL,

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Tre skolmyndigheter Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogiska skolmyndigheten Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Christel Jansson, specialpedagog, utvecklingsstrateg, koordinator i Höörs kommun Leder utvecklingsarbete, pusslar lärgrupper och bloggar om

Christel Jansson, specialpedagog, utvecklingsstrateg, koordinator i Höörs kommun Leder utvecklingsarbete, pusslar lärgrupper och bloggar om Lika men olika lika Christel Jansson, specialpedagog, utvecklingsstrateg, koordinator i Höörs kommun Leder utvecklingsarbete, pusslar lärgrupper och bloggar om skolutveckling på www.skola2011.blogspot.se

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Författningsbestämmelser

Författningsbestämmelser Författningsbestämmelser Enlig 3 kap. 3 andra stycket skollagen (1985:1100) skall barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de är utvecklingsstörda tas emot i särskolan.

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014 KVALITETSRAPPORT Förskoleklass Mariaskolan Läsåret 2013/2014 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit förskoleklassens uppföljningar och dokumentation under läsåret 2013/2014 samt

Läs mer

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV FRÅN INTE AKTIV TILL INTERAKTIV OCH KREATIV En IT-plan för utvecklande av ett digitalt lärande i förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Sjöbo kommun 2014-1016 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

KOMPENSATORISKA VERKTYG I SKOLAN

KOMPENSATORISKA VERKTYG I SKOLAN inbjudan till konferens i Stockholm den 12-13 mars 2013 TALARE FRÅN Linnéuniversitetet Idor Svensson Docent i psykologi Kalmarsunds Gymnasieförbund Ann-Katrin Wijk Specialpedagog Halmstads kommun Elisabeth

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning 2 I Sverige ska barn med funktionsnedsättning ha samma möjligheter och rättigheter som alla andra

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Pedagogisk bedömning

Pedagogisk bedömning Stödmaterial till mall Pedagogisk bedömning Inför mottagande i gymnasiesärskolan Stödmaterial Pedagogisk bedömning Den pedagogiska bedömningen syftar till att ge svar på frågan om eleven har förutsättningar

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se INKLUDERANDE OCH UTVECKLANDE UNDERVISNING Att undervisa är att visa under Att undervisa innebär att omvandla

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

SÄRSKOLAN RUTINER FÖR MOTTAGANDE I SÄRSKOLA 2013-01-12. Bankgiro 621-6907. Strängnäs kommun. kommunstyrelsen@strangnas.se.

SÄRSKOLAN RUTINER FÖR MOTTAGANDE I SÄRSKOLA 2013-01-12. Bankgiro 621-6907. Strängnäs kommun. kommunstyrelsen@strangnas.se. SÄRSKOLAN RUTINER FÖR MOTTAGANDE I SÄRSKOLA Vad är särskolan? Särskolan är en egen skolform där barn och ungdomar som på grund av en utvecklingsstörning inte kan nå målen i grundskolan tar del av en individuellt

Läs mer

Bedömningar som främjar inkludering Riktlinjer och metoder

Bedömningar som främjar inkludering Riktlinjer och metoder Bedömningar som främjar inkludering Riktlinjer och metoder European Agency for Development in Special Needs Education The Agency s projekt om bedömningar påbörjades under 2005 med 23 deltagande länder.

Läs mer

Syftet med studien. vad vet man forskning identifiera, värdera och utvärdera kännetecken för en bra grundskola få underlag för utvecklingsarbete

Syftet med studien. vad vet man forskning identifiera, värdera och utvärdera kännetecken för en bra grundskola få underlag för utvecklingsarbete En bra skola för elever med Aspergers syndrom? En studie i Norrköpings kommun Marita Falkmer Specialpedagog doktorand i handikappvetenskap Högskolan för Lärande och Kommunikation (HLK) Jönköping marita.falkmer@hlk.hj.se

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Berätta tillsammans. Astrid Frylmark

Berätta tillsammans. Astrid Frylmark Berätta tillsammans Det är nu mer än ett år sedan jag först såg boken The Story Maker av Francis Dickens och Kirstin Lewis. Med fokus på barn med engelska som andra språk inspirerar författarna sina elever

Läs mer

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Delregional överenskommelse Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Antagen av Temagrupp Barn och Unga 22 maj 2014 Inledning LGS Temagrupp Barn och Unga

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg.

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. INFÖR Läsåret 2013-2014 Förskoleklass - Åk 6 Varje elev till nästa nivå. Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Stockholm, 30 januari 2015 Sofia Engman och Mikael Olofsson, Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet Vår

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9 Varje elev till nästa nivå 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra skola. Vi

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Torsbergsgymnasiet 2015-04-29 Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Syfte Planen syftar till att ge en tydlig struktur för de olika typer av insatser och åtgärder som är tänkbara för att främja

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning

Läs mer

Välkomna! Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010. Gunilla Almgren Bäck gunilla.almgren-back@grkom.se. Lars Björn lars.bjorn@grkom.

Välkomna! Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010. Gunilla Almgren Bäck gunilla.almgren-back@grkom.se. Lars Björn lars.bjorn@grkom. Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010 Välkomna! Skoldatatek: En resurs i kommunens skolutveckling En naturlig del i kommunens elevstöd: - Verkar för inkluderande lösningar. I samverkan med

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer