Information- Kartläggning av språkspåret

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Information- Kartläggning av språkspåret"

Transkript

1 Teddy Söderberg - ax067 E-post: Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Dnr: 2015/187-GSN-648 Grundskolenämnden Information- Kartläggning av språkspåret Ärendebeskrivning I Västerås stad har det funnits ett behov av att kartlägga utbildningssituationen för elever med språkstörning. Syftet med rapporten är att kartlägga barn i skolåldern med språkstörning i Västerås kommunala skolor och undersöka vilket stöd de får. Rapporten syftar vidare till att undersöka vilka resurser skolorna önskar till elever med språkstörning samt att bidra med underlag till framtida förslag kring organisation av stöd till elever med språkstörning i Västerås stad. Bilagor Språkstörning i skolan- En kartläggning av utbildningssitautionen för barn och ungdomar med språkstörning i Västerås stad Skickad av: Kristina Sköld - be882

2 Språkstörning i skolan En kartläggning av utbildningssituationen för barn och ungdomar med språkstörning i Västerås stad. Anita Tillander, projektledare Marie-Louise Henriksson, Leg. logoped

3 Sammanfattning I Västerås stad har det funnits ett behov av att kartlägga utbildningssituationen för elever med språkstörning. Syftet med rapporten var att kartlägga barn i skolåldern med språkstörning i Västerås stad och undersöka vilket stöd de får. Rapporten åsyftade vidare att undersöka vilka resurser skolorna önskar till elever med språkstörning samt att bidra med underlag till ett förslag kring organisationen av stödet till elever med språkstörning i Västerås stad. För att besvara syftet skickades en enkät ut till de kommunala skolorna i Västerås stad. Resultatet visar att 1,3 % av eleverna i åk F-9 i Västerås stad har en språkstörningsdiagnos som påverkar deras skolsituation. Det motsvarar cirka 160 barn i Västerås kommunala grundskolor. Ytterligare 1,9 % av eleverna i åk F-9 i Västerås stad, ca 232 barn i Västerås kommunala grundskolor, uppges ha språkliga svårigheter som ännu inte är utredda. I enkätsvaren framkom även att det är färre elever i förskoleklass och i årskurs 6 som har rapporterats ha en språkstörningsdiagnos än i de andra klasserna. En förklaring till detta kan vara en brist i överlämningar mellan förskola och skola samt mellan mellanstadiet och högstadiet. För att eleverna ska få rätt stöd i tid bör därför överlämningsprocessen ses över. När det gäller vilket stöd eleverna får finns det en stor variation i vilka personer som ger stöd till eleverna, både det interna och det externa stödet, samt i vilken omfattning eleverna får stöd. Mycket stöd ges med de interna resurser som skolorna har. Även skolornas organisation kring elever med språkstörning uppvisade stora skillnader. Skolorna uppgav att de önskade ytterligare stöd till eleverna med språkstörning. 68 % av skolorna önskar mer stöd av personer med specialistkompetens om språkstörning såsom logopeder och talpedagoger. Ett sådant stöd kan vara riktat som direkt träning med eleverna, vilket 52 % av skolorna önskade att de fick. Forskning visar att elever ofta behöver stöd från logoped även i skolåldern. Det extra stödet från personer med specialkompetens kan också vara riktat som handledning till pedagoger, vilket 61 % av skolorna önskar att de fick mer utav. För att möta skolornas behov av stöd bör pedagogerna erbjudas handledning av personer med specialkompetens för att kunna utveckla skolornas verksamhet för eleverna med språkstörning och stärka arbetet med en inkluderad miljö. Vidare önskar 42 % av skolorna att det fanns mer utbildning för pedagoger. Pedagogerna behöver få utbildning om hur de kan anpassa undervisningen för dessa elever och för att eleverna ska få bästa möjlighet att lyckas. Pedagogerna behöver även utbildning i hur de kan känna igen symptomen för språkstörning i skolåldern, för att eleverna ska kunna fångas upp tidigt och få det stöd som passar dem. En skola föreslår att det bör upprättas tydliga rutiner för screening av språkliga svårigheter, en handlingsplan vid misstänkt språkstörning samt en plan för vilka åtgärder som ska vidtas när eleven fått diagnosen språkstörning. Hjälpmedel är även en viktig del för att eleverna ska kunna få stöd och kompensera för sina svårigheter och därmed kunna delta i den ordinarie undervisningen. 42 % av skolorna uppger att de önskar fler hjälpmedel eller mer stöd med befintliga hjälpmedel. Förutom detta är det även viktigt att eleverna erbjuds möjlighet att vid vissa tillfällen arbeta i liten grupp, där eleverna får möjlighet att automatisera sina färdigheter, lyssna på andra, ge återkoppling och samspela. Det är även viktigt att stödet som ges till elever med språkstörning ges genom hela skoltiden, eftersom svårigheter finns kvar upp i vuxen ålder. Skolorna önskar även att stödet som finns ska följa med eleven genom skoltiden så att skolorna inte behöver söka upp det. Då behöver även alla instanser som berör eleverna med språkstörning samverka. En viktig aspekt är att olika alternativ bör erbjudas för elever med språkstörning. Alla elever är olika och behöver olika lösningar.

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund till studien Syfte Litteraturgenomgång Typisk språkutveckling Språkstörning Definition Typer av språkstörning Förekomst Orsaker Verbal dyspraxi Elever med språkstörning i skolan Hjälpmedel för elever med språkstörning Skolformer för barn med språkstörning En inkluderande skolmiljö Organisation kring elever med språkstörning i Västerås Beskrivning av Språkspåret Metod Avgränsning Resultat Svarsfrekvens Förekomst Fördelning av insamlat material Nuvarande stöd Internt stöd Externt stöd Handledning Utbildning Hjälpmedel Gymnasieskolornas svar Önskat stöd Diskussion Metoddiskussion... 16

5 6.2 Resultatdiskussion Diskussion om förekomst Diskussion om stöd Slutsatser Förekomst Stöd och resurser till elever med språkstörning och till elevernas pedagoger Referenser Bilagor... 1 Bilaga

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund till studien I Västerås stad har det funnits ett behov av att kartlägga utbildningssituationen för elever med språkstörning. För att få till en stabil och varaktig organisation kring dessa elevers utbildningssituation och det stöd de behöver sökte därför Västerås stad statsbidrag för att ha möjlighet att genomföra en sådan kartläggning. Detta skedde för verksamhetsåret 2014, då det fanns möjlighet för skolhuvudmän att ansöka om statsbidrag via statens offentliga utredningar. Bidragen skulle gå till att utveckla en verksamhet eller skapa nya verksamheter för elever som är döva, hörselskadade eller har grav språkstörning. Syftet med bidraget skulle vara att öka elevernas måluppfyllelse eller ge dem större valfrihet. Satsningen skulle syfta till varaktig och stabil verksamhet. Västerås stad fick anslaget och kunde därför genomföra följande kartläggning (Statens offentliga utredningar, 2014). 1.2 Syfte Syftet med rapporten är att kartlägga barn i skolåldern med språkstörning i Västerås stad och undersöka vilket stöd de får. Rapporten åsyftar vidare att undersöka vilka resurser skolorna önskar till elever med språkstörning samt att bidra med underlag till ett förslag kring organisationen av stödet till elever med språkstörning i Västerås stad. 2 Litteraturgenomgång 2.1 Typisk språkutveckling Barns språkutveckling är något som fascinerat både föräldrar och forskare under en längre tid. Barn utvecklar sitt språk i samspel med andra människor och språkets utveckling påverkas både av biologiska och miljömässiga faktorer. Alla barn som har en typisk språkutveckling, en språkutveckling som följer det vanliga mönstret, går igenom liknande utvecklingssteg (Strömqvist, 2008). Några delar av språket utvecklas tidigt, däribland uttal och grammatik, medan andra delar fortsätter att utvecklas genom livet, till exempel ordförråd och retorik (Strömqvist, 2010). Språkutvecklingens olika områden kan delas upp i: fonologisk, grammatisk, semantisk/lexikal samt pragmatisk språkutveckling (Nettelbladt & Salameh, 2007). Den fonologiska språkutvecklingen innefattar barnets uttalsutveckling samt hur barnet uppfattar taljuden. Den innefattar utvecklingen av barnets förmåga att uttala språkljuden och använda de på rätt ställe i orden (Nettelbladt, 2007a). Med den grammatiska språkutvecklingen menas utveckling av barnets förmåga att använda grammatiska strukturer. Den utvecklingen startar då barnet börjar producera flera ord i följd (Håkansson & Hansson, 2007). Den semantisk/lexikala utvecklingen innebär ordförrådets uppbyggnad och förståelsen för ords betydelser (Nettelbladt, 2007b). Slutligen innebär den pragmatiska språkutvecklingen utvecklingen av barns sätt att använda sitt språk i samspel med omgivningen (Nettelbladt, 2013). 2.2 Språkstörning Definition När språkutvecklingen hos ett barn inte följer det typiska mönstret, eller då språkutvecklingen förefaller gå betydligt långsammare än hos jämnåriga barn, brukar diagnosen språkstörning ställas. 1

7 För att det ska klassas som en språkstörning ska barnets språkutveckling vara betydligt senare än förväntat (Nettelbladt, Samuelsson, Sahlén & Ors, 2008), dessutom ska språksvårigheterna vara det primära funktionshindret (bl.a. Leonard, 2014; Nettelbladt, Samuelsson, Sahlén & Hansson, 2008). Hos barn med neuropsykiatriska funktionshinder som till exempel ADHD och autismspektrumstörningar förekommer ofta liknande språkliga svårigheter som vid språkstörning. Men i de fall det är den neuropsykiatriska diagnosen som är den överliggande orsaken till de språkliga svårigheterna, anses inte de språkliga svårigheterna vara primära (Bruce, Thernlund & Nettelbladt, 2006). Språkstörning och neuropsykiatriska diagnoser förekommer dock ofta samtidigt och barn som har fått en diagnostiserad språkstörning vid sex års ålder uppvisar ofta ett par år senare även neuropsykiatriska svårigheter (Miniscalco, 2007). En grav språkstörning är ett funktionshinder och det innebär att de språkliga problemen inte försvinner. Språkstörningens karaktär förändras dock ofta över tid (Föhrer & Ancker, 2000; Leonard, 2014). Språkstörning definieras på olika sätt, beroende på i vilket sammanhang definitionen används (Nettelbladt & Salameh, 2007). Vid diagnossättning används definitionen enligt ICD10 (international Calssification of Diseases) från WHO (World Health Organization), översatt av Socialstyrelsen, 2011: Störningar av den normala språkutvecklingen som uppträder i de tidigaste utvecklingsstadierna. Tillstånden kan inte direkt tillskrivas neurologisk sjukdom, abnormitet i talapparaten, sensoriska störningar, psykisk utvecklingsstörning eller miljöfaktorer. Dessa tal- och språkstörningar är ofta följda av andra störningar såsom inlärningssvårigheter, kontaktsvårigheter, känslomässiga svårigheter och beteendestörningar. I forskningslitteratur används oftast en mer snäv definition, eftersom det i dessa sammanhang är viktigt med en avgränsad och entydig definition (Nettelbladt & Salameh, 2007). Dock avråder Bishop (1997) från att använda en snäv definition i kliniska sammanhang eftersom det i dessa sammanhang är barnets behov som ska prioriteras och i den snäva definition som används forskningsmässigt kan barn med stora språkliga behov hamna utanför definitionen Typer av språkstörning Språkstörning delas in i olika typer beroende på vilka språkliga områden som är påverkade. En Fonologisk språkstörning karaktäriseras av uttalssvårigheter där barnet t.ex. kan ha svårt att uttala enstaka språkljud (t.ex. s ) eller hela processer (t.ex. att alla ljud som produceras bak i munnen flyttas fram). En grammatisk språkstörning innebär svårigheter med t.ex. grammatiska konstruktioner och ordföljd. Något som är typiskt för ett barn med semantisk/lexikal språkstörning är ett litet ordförråd och svårigheter att få fram rätt ord (ordmobilisering) (Nettelbladt & Salameh, 2007). Med en pragmatisk språkstörning menas att barnet har svårt att använda språket i sitt samspel med andra samt att barnet har svårt att använda språket i rätt kontext och på ett adekvat sätt (Nettelbladt, 2013). Om ett barn har svårt att förstå språk har barnet en impressiv språkstörning och har barnet svårigheter inom både uttrycksförmåga och språkförståelse får barnet generell språkstörning som diagnos (Socialstyrelsen, 2011). Språkstörningen graderas även ibland i lätt-, måttlig-, grav- och mycket grav språkstörning. En sådan indelning har gjorts av Nettelbladt och Salameh (2007), vilka menar att en lätt språkstörning innebär enbart uttalsproblem av fonologisk karaktär som oftast är övergående. En måttlig språkstörning innebär problem inom fonologi och grammatik. En grav språkstörning innebär att barnet har omfattande problem med både fonologi, grammatik, ordförråd/lexikon och språkförståelse. Slutligen 2

8 innebär en mycket grav språkstörning att barnet har mycket omfattande svårigheter både uttrycksmässigt och förståelsemässigt (Nettelbladt & Salameh, 2007). En grav- eller mycket grav språkstörning innebär ofta att eleven även har fler tilläggsproblem såsom läs- och skrivsvårigheter, koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter, tidsuppfattning och motorik (Bishop, 1997; Carlberg Eriksson, 2009; Miniscalco, 2007). Det finns även andra sätt att gradera språkstörningen (Carlberg Eriksson, 2009) och än så länge finns inte ett sätt som används som standard Förekomst Ungefär 7 % av barn i förskoleåldern beräknas ha en språkstörning (Leonard, 2014) och ungefär 1-2 % beräknas ha en grav språkstörning (Nettelbladt & Salameh, 2007). Språkstörning är mer vanligt förekommande hos pojkar än hos flickor (Leonard, 2014). I skolåldern avtar förekomsten (Nettelbladt & Salameh, 2007), men ännu är det oklart hur mycket. Ett skäl till att förekomsten är högre hos förskolebarn är att det är svårt att ställa diagnos på små barn. Ibland handlar det istället om en försenad talutveckling som inte ger bestående svårigheter, ibland utvecklas en språkstörning som diagnostiserats i förskoleåldern till dyslexi eller neuropsykiatriska funktionshinder i skolåldern (Blom & Sjöberg, 2000). Ett annat skäl kan vara att de elever som har språkstörning i skolåldern och som inte fått en diagnos i förskolan ofta har sådana svårigheter som inte märks förrän eleven utsätts för de stora språkliga krav som finns i skolan. Eleven har då ofta under flera års tid försökt kompensera för sina språkliga svårigheter, vilket leder till en mer komplicerad och svårdefinierad problembild (Bruce, 2006) Orsaker Det finns flera olika förklaringsmodeller till varför somliga barn har en avvikande språkutveckling. Orsakerna kan ha sin förklaring i neurobiologiska faktorer, etiologiska faktorer eller i kognitiva processer (Bishop, 1997). Det finns tydliga bevis för att genetiska faktorer spelar roll, men området är komplext och språkstörning uppkommer sannolikt utav flera olika faktorer (Leonard, 2014). 2.3 Verbal dyspraxi Somliga barn med språkstörning har även verbal dyspraxi, vilket är en talstörning (Rejnö-Habte Selassie, Jennische, Kyllerman, Viggedal & Hartelius, 2005). En verbal dyspraxi innebär en dysfunktion i talrörelsen, i förmågan att planera talrörelsen och inte primärt en nedsättning i språkljudssystemet (Caruso & Strand, 1999). En verbal dyspraxi gör att barnet får uttalssvårigheter. Barn med den här diagnosen gör långsamma framsteg och svårigheterna sitter i under lång tid, vilket kräver frekvent och intensiv träning (Lewis, Freebairn, Hansen, Iyengar & Gerry Taylor, 2004; Edeala & Gildersleeve- Neumann, 2011). Lewis et al. (2004) visade i sin forskning att skolbarn med verbal dyspraxi och språkstörning har sämre skolresultat än vad barn med enbart grav språkstörning har. McAllister (2008) skriver att forskning har visat på både uppgifter av en förekomst på 0,125 % och 5 %, beroende på inklusionskriterier. 2.4 Elever med språkstörning i skolan Barn i skolåldern med språkstörning utgör en svårdiagnostiserad grupp. Deras svårigheter är ofta komplexa och språkstörningens karaktär är ofta inte lika uppenbar som i förskoleåldern. Ibland maskeras dessutom elevers språkstörning av andra svårigheter. Barn med språkstörning i skolåldern har ofta under en längre tid haft svårt att förstå och/eller göra sig förstådda. De har därför ofta försökt kompensera och dölja svårigheterna genom att undvika att prata eller genom att avleda situationen. Detta sätt att kompensera kan uppfattas som brister i koncentration och 3

9 uppmärksamhet, vilket är en bidragande orsak till de komplexa svårigheterna. Eftersom det är svårare att upptäcka språkstörning i skolåldern är det också extra viktigt att alla som arbetar med skolbarn känner till hur symptomen ser ut och kan förändras under skolåren (Bruce, 2006). En språkstörning i skolåldern kan till exempel yttra sig genom svårigheter att förstå instruktioner, eftersom eleven kan ha svårt att förstå språkets betydelser. Det leder ofta till att eleverna får svårt att koncentrera sig, att missförstånd uppstår och att eleverna då ofta hamnar i konflikter. Andra svårigheter kan vara att lära sig nya ord, uppfatta hur ord ska uttalas, att uttrycka sig i längre meningar och att få en struktur och ett sammanhang i berättandet (Bruce, 2006). Elever i skolåldern med pragmatiska svårigheter kan exempelvis ha svårt att lyssna på den som talar, att inte avbryta, att ge återkoppling på det som sagts och hålla sig till samtalsämnet (Bruce, 2006). Eftersom läs- och skrivförmågan är en språklig förmåga får nästan alltid eleverna med språkstörning i skolåldern även svårt med denna förmåga på något sätt. Det kan handla om en svårighet i att lära sig att koppla grafem till fonem eller en svårighet med läsförståelse (Bruce, 2006). Barn som har en språkstörning i skolåldern har kvar språkliga svårigheter upp i vuxen ålder (Leonard, 2014; Bishop, 1997; Nauclér & Magnusson, 2010). När eleverna blir äldre, ändrar även språkstörningen karaktär och istället för att ha svårt med att sätta ihop t.ex. enklare meningar har eleverna kanske svårt med komplexa meningar, bildligt språk och läs- och skrivsvårigheter (Leonard, 2014; Magnusson, Nauclér & Reuterskiöld, 2008). Miljön och pedagogiken behöver anpassas efter eleverna med språkstörning. De behöver bland annat mer tid än barn med typisk språkutveckling för att genomföra uppgifter, de behöver också mer tid för förberedelse, sammanfattning och reflektion. Vidare behöver barnen med språkstörning en anpassad undervisning som består av mycket visuell och konkret information samt tydliga förklaringar och extra mycket repetition av vad de lärt sig (Sjöberg, 2007). De behöver arbeta i små grupper, god struktur, lugn och ro samt stöd i det sociala samspelet med andra elever (Blom & Sjöberg, 2000; Dockrell & Lindsay, 2008). Många barn med språkstörning behöver även i skolåldern regelbunden tal- och språkträning hos logoped (Blom & Sjöberg, 2000). Barn med språkstörning behöver stöd från logoped i olika faser i sin utveckling, antingen direkt (i form av träning med logoped) eller indirekt (t.ex. i form av handledning av logoped till föräldrar eller pedagoger) (Dockrell & Lindsay, 2008). Nettelbladt, Håkansson och Salameh (2007) beskriver att direkt och indirekt träning samt insatser i lärmiljön är viktiga för att stärka elevernas språkliga förmågor. Bruce (2007) visade att det är lika viktigt för barn med språkstörning att både få möjlighet till enskild träning som att få möjlighet att automatisera sina färdigheter i fritt tal. Automatiseringen görs med fördel i gruppträning där processen är i fokus (Carlberg Eriksson, 2009; Bruce, 2006). Det är också viktigt att elever med språkstörning får känna sig delaktiga, får möjlighet att lyssna på andra, ge återkoppling och möjlighet till ett naturligt samspel (Bruce, 2006). Eleverna behöver stöd av specialpedagoger med kunskap och utbildning inom språkstörning (Blom & Sjöberg, 2000), vilket är en viktig faktor för att elever med språkstörning ska lyckas (Sjöberg, 2007; Mattsson, 2010). I flera fall saknar dock skolpersonal nödvändig kompetens kring språkstörning (Gustafsson, 2010). Den pedagogik som används för elever i behov av stöd är även bra för andra elevers inlärning och kan därför med fördel användas i alla klasser (European Agency for Development in Special Needs Education, 2003). Något som också är viktigt för att elever med språkstörning ska lyckas i skolan är en god och tät föräldrakontakt. Föräldrar och pedagoger behöver både dela med sig av barnets framgångar och samverka när något har hänt (Sjöberg, 2007). Ytterligare en viktig sak att arbeta med i skolan är 4

10 självkänslan hos barn med språkstörning (Sjöberg, 2007). Det har visat sig att en god självkänsla ger en positiv effekt på både barns generella och deras språkliga förmågor (Lindsay & Dockrell, 2000). Ofta har barn med grav språkstörning svårt att följa med i skolan och hamnar utanför kompiskretsen, vilket sänker självkänslan (Sjöberg, 2007). Att ha vuxna omkring sig som har kunskap om vad språkstörning innebär och hur pedagogiken och miljön behöver anpassas är av yttersta vikt för att bygga upp elevernas självkänsla och självförtroende (Blom & Sjöberg, 2000). Något annat som är bra för självkänslan är att eleverna får vara delaktiga i en grupp och vara en del av det sociala samspelet (Bruce, 2006) Hjälpmedel för elever med språkstörning Det finns olika sorters hjälpmedel för elever med språkstörning. En del fungerar som träning och en del som kompensation för funktionshindret. Teknik är ett viktigt verktyg i elevernas vardag både för träning och för kompensation. Skolverket (2011) skriver i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet under kunskapsmål att: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (s ). Det är alltså skolans ansvar att eleverna får kunskap i att kunna använda teknik i både sitt lärande och i sin kommunikation. Några verktyg som kan fungera som hjälpmedel är t.ex. talsyntes, interaktiva skrivtavlor, digitala lexikon, ordprediktionsprogram, med mera (SPSM, 2014). Vilket verktyg som ska väljas beror på individens förutsättningar och behov. Som stöd för att kunna uttrycka sig så att andra förstår samt för att kunna ha stöd för sin egen förståelse är Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) ett bra hjälpmedel. AKK kan röra sig om t.ex. bildstöd, ord/meningsstöd eller Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK). TAKK innebär att det talade språket förtydligas med handtecken som ofta liknar teckenspråket. Ett sådant tecken kan användas av eleven för att göra sig förstådd eller av pedagoger för att förtydliga muntlig information (Carlberg Eriksson, 2009). 2.5 Skolformer för barn med språkstörning Barn med språkstörning är olika och har olika behov, det innebär också att olika skolformer passar för olika elever. Det är inte skolformen i sig som är avgörande för att skolgången ska bli bra för barn med språkstörning, utan hur undervisningen är utformad och vilket stöd som ges. Det går inte generellt att säga vilken skolform som passar alla barn med språkstörning eftersom de individuella skillnaderna är så stora (Dockrell & Lindsay, 2008; Sjöberg, 2007). För de eleverna med störst svårigheter finns det i vissa kommuner olika specialverksamheter att tillgå (Sjöberg, 2007). Särskilda verksamheter för elever med språkstörning kallas olika t.ex. tal- och språkklass, språkklass, kommunikationsklass och språkspår (Sjöberg, 2007; Carlberg Eriksson, 2009). Alla elever med grav språkstörning hamnar dock inte i särskilda verksamheter för elever med språkstörning, vissa barn går i vanliga klasser och andra i specialundervisningsgrupper (Föhrer & Ancker, 2000). En del barn med språkstörning hamnar i särskolan för att inga andra alternativ finns (Sjöberg, 2007; Föhrer & Ancker, 2000). Andra barn med språkstörning hamnar i särskolan då de blivit feldiagnostiserade med en utvecklingsstörning, eftersom den som genomför utvecklingsbedömningen ibland saknar kunskap om språkstörning (Blom & Sjöberg, 2000). Den långsamma takt som dessa barn får i särskolan samt de mindre grupperna som finns i den skolmiljön passar ofta bra för barn med språkstörning, men 5

11 undervisningen tillgodoser knappast behovet hos ett barn med språkstörning som i övrigt är typiskt utvecklat (Förhrer & Ancker, 2000). De flesta barn med språkstörning går i vanliga klasser i skolorna. Det är viktigt att undervisningen är inkluderande, anpassad för eleven och att pedagogerna har god kunskap om funktionsnedsättningen. För många barn med språkstörning fungerar undervisningen ganska bra i en vanlig klass då de kan kompensera med andra förmågor och får ett bra stöd i skolan. I elevens ordinarie skola finns möjligheten att få kamrater nära hemmet, något som ofta är svårt för elever i särskild undervisning för elever med språkstörning (Blom & Sjöberg, 2000). Å andra sidan hamnar ofta elever med språkstörning utanför kompiskretsen om de går i en vanlig klass (Sjöberg, 2007). Sjöberg (2007) och Mattsson (2010) skriver att det är viktigt att det finns personal med särskilda kunskaper om språkstörning för att eleverna ska kunna ta till sig av undervisningen på bästa sätt. Vissa elever med språkstörning får en elevassistent för att klara av skolgången (Föhrer & Ancker, 2000; Blom & Sjöberg, 2000). En elevassistent är ofta värdefull för eleven med språkstörning för att få eleven att sitta still, lyssna och koncentrera sig på sina uppgifter. Dock kan en elevassistent inte ersätta den pedagogiska specialkunskap som dessa elever behöver (Blom & Sjöberg, 2000). I vissa kommuner finns det särskilda verksamheter för elever med språkstörning. I särskilda verksamheter för elever med språkstörning går ofta eleverna i en egen, liten klass och har ibland gemensamma ämnen med övriga elever på skolan (Sjöberg, 2007; Carlberg Eriksson, 2009). En annan modell som ofta kallas språkspår innebär att ett mindre antal barn med språkstörning går i en vanlig klass, men med extra stöd av personal med spetskompetens inom språkstörning (Sjöberg, 2007; Halmstad kommun, 2013; Västerås stad, 2013). Sjöberg (2007) lyfter denna modell som en bra lösning för många barn med språkstörning. Gemensamt för de olika specialverksamheterna är att det finns personal med särskilda kunskaper om språkstörning som ger eleverna stöd samt tillgång till logoped eller talpedagog (Halmstad kommun, 2013; Sjöberg, 2007). Eleven ska även ha en språkstörningsdiagnos som är satt utav en logoped (Olausson-Westermark, 2010). Conti-Ramsden, Botting, Knox och Sinkin (2002) visade att lärarna har en viktig roll i att avgöra om eleven får tillräckligt med stöd i den vanliga klassen eller om eleven behöver extra stöd i form av en särskild verksamhet. De lärare som tyckte att deras elever med språkstörning inte skulle gå i en vanlig klass hade också elever som presterade lägst på språkliga test. Vissa elever går i särskild verksamhet för elever med språkstörning under hela sin skolgång, medan för andra fungerar undervisning i en vanlig klass bra de första åren, men när kraven på goda språkliga förmågor blir större både i skolan och socialt kan det vara svårt att hänga med. För vissa är det tvärt om, de behöver gå i en specialverksamhet under de första åren och kan så småningom flyttas över till en vanlig klass. (Blom & Sjöberg, 2000). Det kan vara lättare att arbeta med samtliga elever i en klass på ett sätt som gynnar eleverna med språkstörning i de tidigare åldrarna eftersom den undervisningen generellt sätt är mer konkret och visuell (Carlberg Eriksson, 2009). I de högre åldrarna blir kraven på de språkliga förmågorna mycket större och eleverna med språkliga svårigheter behöver då extra mycket stöd. Även kamratrelationerna blir svårare och bygger allt mer på språket, något som gör att det behövs fler vuxna som kan medla mellan eleverna. Då kan det enda alternativet för vissa elever vara en särskild verksamhet för elever med språkstörning (Carlberg Eriksson, 2009). 6

12 I gymnasiet fortsätter problemen för många elever med språkstörning då kraven på de språkliga förmågorna blir ännu högre (Sjöberg, 2007). Eleverna med språkstörning som behöver mycket extra stöd har ofta svårt att ta sig igenom en vanlig gymnasieutbildning. Många elever läste förut det individuella programmet, det som idag bäst motsvaras av introduktionsprogrammen, där elever som inte är behöriga till något gymnasieprogram kan läsa upp sina betyg, men pedagogiken där är inte anpassad efter elever med språkstörning. Några elever hamnar i särgymnasiet, trots normal begåvning, vilket kan passa somliga. I Örebro finns ett gymnasium som har riksintag för elever med språkstörning. Skolan har anpassat sin undervisning för elever med grav språkstörning och elever med hörselnedsättning. För att gå på det gymnasiet behöver eleverna inte vara godkända i kärnämnena (Sjöberg, 2007). En annan del av organisationen kring barn med språkstörning är de språkförskolor som finns. Det är viktigt att övergången mellan språkförskola och tal- och språkklass fungerar. Föhrer och Ancker (2000) betonar vikten av att barnen i språkförskola får fortsatt stöd i skolan. I deras studie hade enbart ett av 34 barn som gått på språkförskola normaliserat sin språkförmåga i skolåldern. 33 av barnen hade alltså fortsatt språkliga svårigheter med inlärningsproblem som följd. Framförallt påverkades läs- och skrivfärdigheterna (Föhrer & Ancker, 2000). 2.6 En inkluderande skolmiljö Inkludering som ord fick sitt genomslag i utbildningssammanhang i Salamanca-deklarationen, Deklarationen som utgår från FN:s deklarationer uppmanar alla regeringar att förbättra utbildningssystemet så att alla barn kan tas emot i skolan oavsett individuella skillnader eller svårigheter. Den slår fast att alla barn ska undervisas i den ordinarie skolan om det inte finns tvingande skäl till annan undervisningsform (Blom & Sjöberg, 2000). En inventering av goda exempel på inkluderande utbildning som genomförts av European Agency for Develpoment in Special Needs Education (2003) lyfte fram faktorer som är gynnsamma för inkluderande undervisning. För att läraren ska kunna göra en sådan anpassning av undervisningen, framhålls lärarens attityder till olikheter samt lärarens förmåga att anpassa undervisningen till olikheter och erfarenheter som viktiga faktorer. Andra viktiga faktorer är också tillgång till specialistkunskap (kollegor eller stödteam) och lärares förmåga att stärka elevernas sociala relationer. För att en skola ska vara inkluderad ska den utgå från en helhetssyn på människor och miljö. I en sådan skola utvecklas eleverna i samspel med andra i en stimulerande miljö. Den här helhetssynen innebär att olika typer av kompetenser värdesätts och det är de sociala och pedagogiska övergripande målen som är de centrala i en inkluderad skola. Gemenskapshetskänslan i en inkluderad skola är viktig och det är positivt att eleverna är olika. Olikheterna hos eleverna tas till vara på och gör att gruppen som helhet utvecklas mer (Westling Allodi, 2005; Nilholm & Göransson, 2013). Personalen i en inkluderad skola är villig att förändra organisationen och arbetssättet och möjliggör att skolgången utformas utifrån individen. Fortbildning, handledning och praktikverksamhet är naturliga inslag i en inkluderad skola (Westling Allodi, 2005). I en inkluderad skola behövs kursplanerna anpassas, eleverna behöver mer undervisningstid och/eller andra inlärningsmetoder. Eleven behöver omges av personer med kunskap om funktionshindret och spetskompetens inom området. Klassläraren behöver tillgång till mer material, mer kunskap och mer tid. För att få till det som krävs för att få en inkluderad skola behöver tillgängliga resurser omfördelas och nya resurser tillföras (European Agency for Development in Special Needs Education, 2003). Det är svårt att uppnå en inkluderad skola när den styrs av ekonomisk effektivitet. I en sådan styrning behöver elevantalet alltid vara det maximala och det kan endast finnas ett fåtal kvalificerade resurser för att kunna hålla nere kostnaderna. En sådan 7

13 styrning utgår inte från att alla elever ska nå de bästa resultaten, utan att kostnaderna ska vara så låga som möjligt. En sådan organisation har svårt att ta hänsyn till att eleverna har olika bakgrund och förutsättningar (Westling Allodi, 2005). En viktig del av att arbeta med inkludering så att barn med språkstörning får gå i en vanlig klass är kamrateffekten. Det innebär att barn med svårigheter utvecklas positivt av att ha klasskamrater med typisk utveckling (Sund, 2009). Många anser att det är viktigt för barn med språkstörning att få gå i en klass tillsammans med barn med typisk språkutveckling för att få ta del av kamrateffekten och träna sina sociala förmågor tillsammans med andra barn (Sjöberg, 2007; Sund, 2009; Bruce, 2006). Bruce (2007) kom i sin avhandling fram till att barn med språkstörning gynnas språkligt av att kommunicera med barn med typisk språkutveckling i samma ålder eftersom de då får utmanas språkligt. Dock var dialogerna skeva mellan barn med språkstörning och barn med typisk språkutveckling, eftersom barnet med typisk språkutveckling tog överhanden i kommunikationen. När barn med språkstörning kommunicerar med någon på samma språkliga nivå så blir kommunikationen mer jämn och i denna kommunikation har barn med språkstörning istället möjlighet att göra en personlig utveckling (Bruce, 2007). Det innebär att det är viktigt för barn med språkstörning att både få möjlighet att kommunicera med barn i samma ålder, fast med typisk språkutveckling, som med barn på samma språkliga nivå. Ett orosmoment med att ha en funktionsnedsättning och gå i en vanlig klass är att eleven kan uppleva negativa sociala konsekvenser (Bradley, 2010). Rannard och Glenn (2009) visade att självkänslan sjönk när barn med språkstörning som gått i segregerade språkklasser började i sin ordinarie skola. De tolkar resultatet som att den ordinarie skolan inte kunnat se till dessa barns behov. Den specifika kompetens som behövs för elever med funktionshinder måste även finnas i en inkluderad skolmiljö för att kunna ge rätt stöd till eleverna (Bradley, 2010). Det finns många förslag i litteraturen på hur skolorna ska arbeta med en inkluderad skolmiljö, dock finns det få studier som vetenskapligt visar att åtgärder på skol- och klassrumsnivå faktiskt leder till en ökad inkludering och det finns även få studier som visar på hur skolor och klassrum verkligen blir mer inkluderande (Nilholm & Göransson, 2013). Toll (2005) beskriver fyra framgångsfaktorer som är avgörande för att uppnå en utbildning av hög kvalitet för elever med språkstörning. Den första framgångsfaktorn handlar om ett gediget arbete med värderingar och attityder. Grunden till detta är att visionen om inkludering är känd, diskuterad och accepterad i organisationen för att kunna förändra värderingar och attityder. Den andra framgångsfaktorn som Toll (2005) föreslår är vikten av tydliga mål, tydlig organisation och uppföljning och kvalitetssäkring av arbetet. Den tredje framgångsfaktorn handlar om att det behöver finnas hög kompetens om språkstörning där en god samverkan finns. Den fjärde framgångsfaktorn som Toll (2005) listar är förmågan att kunna förändra verksamheten med tillgängliga resurser. Hon menar att framgångsfaktorn ligger i insikten i hur en organisation eller ett arbetssätt kan förändras med de medel som finns tillgängliga. 3 Organisation kring elever med språkstörning i Västerås När barn med språkstörning är i förskoleåldern har landstinget ansvar för utredning samt tal- och språkträning med barnen. När barnen sedan börjar i förskoleklass är det kommunen som tar över ansvaret. Om en skolelev upplevs ha behov av en språklig utredning, med frågeställning språkstörning, så kan skolan skicka en remiss till logopedmottagningen. Då görs en språklig utredning med åtgärdsförslag och därefter ges råd och stöd till skola och föräldrar utifrån resultatet. Det finns i 8

14 nuläget inga resurser inom landstinget för att ge behandling till skolbarn med språkstörning (Philippa Nordmark, Enhetschef Logopedi Landstinget Västmanland, Personlig kommunikation, ). Västerås stad har två organisationer för att stödja skolornas arbete med elever i behov av stöd, Skolstrategiskt Stöd och centrala elevhälsan (tidigare Lärresursenheten). Centrala elevhälsans uppdrag är tvådelad, mot grundsärskolan och grundskolan. De resurser som finns för elever med språkstörning i den centrala elevhälsan är en talpedagog på 100 % och en logoped på 10 %. Talpedagogen har i uppgift att arbeta med och för elever med uttalssvårigheter, samt handleda och stödja lärare i deras dagliga arbete med eleverna. För elever med språkstörning som även har läsoch skrivsvårigheter, samt för andra elever med läs- och skrivproblematik, finns även en dyslexipedagog som arbetar 100 % samt en logoped som hyrs in timvis (Birgitta Olofsson, enhetschef på Lärresursenheten, Personlig kommunikation, ). Inom skolstrategiskt stöd finns läs- och skrivmentorerna vilka har i uppdrag att stötta lärare i deras arbete med barns läs- och skrivutveckling (Västerås stad, 2015b). Vidare finns det inom skolstrategiskt stöd även Skoldatateket, vilka har en person anställd för att bland annat handleda pedagoger och elever i användandet av alternativa verktyg samt för att sprida information om olika pedagogiska hjälpmedel (Ylva Sjöberg, Skoldatateket Västerås, Personlig kommunikation, ). I Västerås finns det även IKT-mentorer som har i uppdrag att stödja skolorna inom IKT genom t.ex. seminarium och workshops. De tillhör IKT- och planeringsenheten (Västerås stad, 2015a). För de elever med språkstörning som har störst svårigheter finns Språkspåret, vilket beskrivs närmre under rubrik 3.1 (Söderberg, 2012). Utöver det som Västerås stad erbjuder, finns det även möjlighet för skolorna att få hjälp via Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Via SPSM kan skolorna få stöd och handledning kring enskilda elever med språkstörning. Pedagogerna kan även gå avgiftsfira kurser om Språkstörning (SPSM, 2015). Under 2015 kommer en förändring av organisationen kring elever med språkstörning att göras. I organisationsförändringen kommer Västerås stad att lägga grunden för ett kompetenscentrum (Erik Johansson, verksamhetschef för Grundskoleverksamheten årskurs F-5, Personlig kommunikation, ). 3.1 Beskrivning av Språkspåret Förutom det stöd som beskrivits ovan finns även Språkspåret. Språkspåret är en särskild undervisningsgrupp i Västerås stad och finns till för elever med grav språkstörning. Språkspåret finns på Storängsskolan och har elever i förskoleklass till och med årskurs 5. Eleverna som går på Språkspåret behöver inte ha Storängsskolan som anvisad skola när de ansöker om plats (Söderberg, 2012). Språkspåret startade 2007 och var då placerad på Malmabergsskolan. När Språkspåret startade var det en specialbeställning som gjordes genom den beställarorganisation, ProAros, som Västerås då använde sig av. Omfattningen gällde från början enbart förskoleklass, för att sedan utökas till årskurs 1-2 (Ström, 2009). I beslut av Conny Ström (2009) utökades beställningen till år 3 samt att eleverna på Språkspåret garanterades dubbel skolpeng i år fyra. År 2012 kom ett beslut på att de elever som hade fortsatt behov av stöd, kunde få fortsätta på Språkspåret även i årskurs 5 (Söderberg, 2012). I nuläget skrivs alltså eleverna ut ur Språkspåret efter årkurs 5, oavsett om eleven har kvarstående behov eller inte. Under verksamhetsåret 2014/2015 har dock Språkspåret blivit beviljat statligt bidrag för att kunna fortsätta stödja elever som gått ut årskurs 5 på Språkspåret, men som har fortsatt behov av stöd i sina anvisade skolor (Statens offentliga utredningar, 2014). 9

15 Språkspåret är en undervisningsgrupp där ungefär fyra barn med språkstörning går i en vanlig klass tillsammans med barn utan språkstörning på Storängsskolan. Eleverna som är inskrivna i Språkspåret får utöver sin klasslärare även stöd i klassrummen, i liten grupp samt enskilt av språkpedagoger. Språkpedagogerna är lärare med vidareutbildning inom språkstörning. Eleverna får även språklig träning av en logoped, i grupp eller enskilt. De elever som går i Språkspåret har rekommenderats och utretts av logoped och prioriterats av skolans rektor och berörd logoped. Språkspåret arbetar även för att klassrummen ska vara anpassade för eleverna med språkstörning, med t.ex. mycket bildstöd. Pedagogerna på skolan fortbildas dessutom kontinuerligt inom språk (Ström, 2009: Söderberg, 2012). 4 Metod Vid genomförandet av kartläggningen av elever med språkstörning i Västerås stads skolverksamheter skapades en webbaserad enkät som skulle besvaras av rektor och/eller specialpedagog på respektive skola. Enkäten skickades ut via e-post till verksamhetscheferna för grundskolan samt till samtliga rektorer i grundskolan och grundsärskolan med kommunal huvudman. Gymnasieskolorna samt gymnasiesärskolan fick sin enkät distribuerad av verksamhetschef och utvecklingsledare. Enkäten skulle besvaras inom tre veckor och en påminnelse gick ut till alla. Eftersom få svar hade kommit in vid slutdatumet förlängdes svarstiden med ytterligare fyra veckor och ytterligare en påminnelse gick ut till alla. Sista veckan gick en extra påminnelse ut till de som inte hade svarat. I enkäten fanns även en informationsruta om enkäten samt med kontaktuppgifter för eventuella frågor (se bilaga 1). Uppgifterna avidentifierades så att skolans namn inte skulle kunna härledas vid presentation av resultatet. 4.1 Avgränsning Kartläggningen har avgränsats till elever i F-klass till gymnasiet. En anledning har varit att statsbidraget som ligger till grund för att följande kartläggning kan göras är sökt för F-klass till gymnasiet. En annan anledning är att i förskoleåldern har barn med språkstörning tillgång till språklig behandling av logoped på logopedmottagningen i Landstinget i Västmanland. Kartläggningens syfte är att finna vilket stöd elever med språkstörning får i skolan. Därför är en avgränsning att de språkliga problemen även ska påverka skolgången. Även de elever som inte är utredda för en språkstörningsdiagnos, men som har språkliga svårigheter som inte antas bero på flerspråkighet, allmän utvecklingsförsening, synnedsättning eller hörselnedsättning, inkluderas i studien i ett försök att fånga upp eventuella elever som kan ha språkstörning men som inte blivit utredda. 5 Resultat 5.1 Svarsfrekvens Av de 49 kommunala (ej självstyrande enheter) skolverksamheter som fått möjlighet att svara på enkäten har 34 svar erhållits, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 69 %. Högst svarsfrekvens var det bland de F-5/6 skoloverksamheter, där 22 stycken svarade, vilket motsvarar 81 %. Av def-9 samt 6-9 skolverksamheter som enkäten skickats till svarade nio stycken, 69 %. 10

16 Lägst svarsfrekvens var det från gymnasieskolorna där enbart tre av de nio gymnasieskolor som finns har svarat, vilket motsvarar 33 %. På grund av gymnasieskolornas låga svarsfrekvens redovisas deras resultat separat. 5.2 Förekomst Av de 34 skolor som har svarat har samtliga skolor svarat på frågan om de har elever med diagnostiserad språkstörning som påverkar skolsituationen. Fyra skolor uppgav att de inte hade några elever med språkstörning. Resultatet blev att 1,3 % av eleverna i åk F-9 uppgavs ha en diagnostiserad språkstörning. I oktober gick det elever i grundskolan i kommunala skolor i Västerås vilket skulle innebära att det ungefär finns 160 barn med språkstörning i kommunala skolor i Västerås. På de 22 F-5/6 skolorna var resultatet att 1,5 %, hade språkstörning. För de nio 6-9 skolor samt F-9 skolor var resultatet att 1 % hade språkstörning. 30 grundskolor har svarat på om de hade barn som har språkliga svårigheter, men som inte var utredda. Det specificerades även att de språkliga svårigheterna inte skulle antas bero på flerspråkighet, utvecklingsförsening, synnedsättning eller hörselnedsättning. I resultatet framkom att 1,9 % av eleverna i grundskolan uppgavs ha språkliga svårigheter som inte var utredda. Det skulle motsvara ca 232 barn i samtliga kommunala grundskolor i Västerås stad. 21 F-5/6 skolor har svarade på frågan och uppgav att 2,0 % av eleverna hade språkliga svårigheter. Nio 6-9/F-9 skolor svarade på frågan och där fanns det 1,8 % elever som hade språkliga svårigheter. I F-5/6 skolorna hade totalt 3,5 % av eleverna språkstörning eller språkliga svårigheter, i 6-9 och F-9 skolorna var resultatet 2,8 %. Totalt hade 264 elever språkstörning eller språkliga svårigheter på de 30 skolor som svarat på enkäten, vilket motsvarade 3,2 % av eleverna. Elever med språkstörning eller språksvårigheter F-5/6 skolor 6-9 skolor/f-9 skolor Totalt F-9 3,5% 2,8% 3,2% 1,5% 1,0% 2,0% 1,8% 1,9% 1,3% Elever med diagnostiserad språkstörning Elever med språkliga svårigheter, utan diagnos Totalt elever med diagnostiserad språkstörning eller språkliga svårigheter Figur 1. Procentuellt antal elever med språkstörning eller språksvårigheter F-9. För gymnasiet var resultatet att för de tre skolor som har svarat hade 0,6 % av eleverna språkstörning. På de två gymnasieskolor som har svarat på frågan om antal elever med språkliga svårigheter uppgav de att det passade in på 7,3 % av eleverna Fördelning av insamlat material Diagrammet nedan visar hur svaren är fördelade per årskurs utifrån det insamlade materialet. På de skolor som har svarat på fördelningen har 74 elever språkstörning och 105 elever språkliga 11

17 svårigheter i åk F-5. Minst antal elever med diagnostiserad språkstörning går i Förskoleklass. Fördelning över klasserna F-5 8,1% Elever med diagnostiserad språkstörning (N=74) Elever med språkliga svårigheter (n=105) 29,5% 24,3% 18,9% 17,6% 18,9% 17,1% 18,1% 14,3% 12,1% 12,4% 8,6% F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Figur 2. Fördelning av materialet av elever med språkstörning och språkliga svårigheter F-5 Figuren nedan visar hur fördelningen av eleverna i årskurs 6-9 med språkstörning eller språkliga svårigheter ser ut. Av de skolor som har svarat på fördelningen har 26 elever i årskurs 6-9 språkstörning samt 36 elever har icke utredda språkliga svårigheter. De flesta elever med språkstörning i högstadiet går i årskurs 9 och minst antal elever går i årskurs 6. Fördelningen av elever med språkliga svårigheter är mer jämn, men med flest i årskurs 8. Fördelning över klasserna åk ,4% 11,5% Elever med språkstörning (n=26) 23,1% 25,0% Elever med språkliga svårigheter (n=36) 38,5% 33,3% 26,9% 22,2% Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Figur 3. Fördelning av materialet av elever med språkstörning och språkliga svårigheter åk Nuvarande stöd I detta avsnitt presenteras de stöd som skolorna uppgav att de ger till elever med språkstörning samt det stöd som skolorna får i form av handledning eller utbildning. F-9 skolornas resultat är här presenterade under 6-9 skolorna. Gymnasieskolornas svar redovisas ej i diagrammen, utan sammanfattas under rubrik 5.5 på grund av låg svarsfrekvens Internt stöd Vilka interna/egna resurser för elever med språkstörning som finns på skolorna i Västerås undersöktes. Dessutom kartlades hur skolorna utnyttjar de egna befintliga resurserna. De olika personer som utförde tal- och språkträning på låg/mellanstadieskolorna var: - Specialpedagog (50 %) - Klasslärare (30 %) - Egen talpedagog (25 %) 12

18 - Annan person (30 %) - Fritidspedagog (15 %) De olika personer som utförde tal- och språkträning på högstadieskolorna, samt F-9 var: - Specialpedagog (13 %) - Klasslärare (13 %) - Egen talpedagog (13 %) Resultatet av omfattningen av det övriga interna stödet visas i figur 4. Skolorna är bäst på att ge anpassat material till eleverna, 75 % av skolorna gör det, 68 % anpassar miljön och 64 % ger stöd med läsning och skrivning. Ungefär en femtedel av skolorna har en assistent till eleverna med språkstörning. Ungefär hälften av skolorna erbjuder arbete i liten grupp. Inga högstadieskolor ger anpassade läxor eller använder TAKK, tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, medan 65 % av F-5/6-skolorna ger anpassade läxor och 15 % använder TAKK. 7 % av skolorna har uppgett att de ger annat stöd, vilket de uppgett kan vara rytmikträning, ökad lärartäthet vissa timmar och extra stöd i t.ex. engelska. Övrigt internt stöd F-5/6 skola (n=20) 6-9 skola (n=8) Totalt (N=28) 80% 64% 80% 75% 70% 68% 63% 63% 65% 46% 55% 54% 50% 55% 54% 50% 25% 0% 15% 11% 0% 25% 20% 21% 13% 5% 7% Stöd med läsning & skriv Anpassad miljö Anpassat material Anpassade läxor Arbete i liten grupp TAKK Visuellt stöd Assistent Annat Figur 4. Omfattningen av det övriga interna stödet som skolorna ger till eleverna med språkstörning. Omfattning av internt stöd i form av tal- och språkträning redovisas separat under rubrik Externt stöd Skolorna fick även svara på vilket stöd som gavs till eleverna med hjälp av externa resurser, alltså när skolan tar hjälp av någon utifrån, som inte är anställd av skolan. Det externa stöd som användes av det totala antalet grundskolorna var: - Talpedagog i centrala elevhälsan (25 %) - Logoped (18 %) Vissa uppger att de köpt in privat logoped. - Tal och språkträning av annan (14 %) - Stöd till eleven från logopedmottagningen (7 %) - Annat stöd (läs- och skrivmentorerna och habiliteringen) (4 %) 13

19 5.3.3 Handledning Den sorts handledning som skolorna använder sig mest av är från Skoldatateket, där 61 % av skolorna har använt sig av deras resurser. Det är dock stor skillnad då hela 80 % av F-5/6 skolorna har använt sig av Skoldatateket och enbart 13 % av högstadieskolornar har gjort det samma. 25 % av skolorna har fått handledning av SPSM, 39 % av områdesteamet, 32 % av logopedmottagningen, 29 % från centrala elevhälsan och 18 % har fått övrig handledning, vilket de uppgett vara via läs- och skrivmentorerna. Omfattning av handledning F-5/6 skola (N=20) 6-9 skola (N=8) Totalt (N=28) 80% 61% 30% 25% 13% 35% 32% 25% 40% 38% 39% 30% 29% 25% 13% 25% 18% 0% SPSM log.mott. Områdesteam centrala elevhälsan skoldatatek övr.handl. Figur 5. Omfattning av den handledning om eleverna med språkstörning som skolorna tagit del av Utbildning Den mesta utbildning som skolorna har fått hamnar under övrig utbildning. Samtliga skolor uppger att den övriga utbildningen har varit de frivilliga föreläsningar som har anordnats av Språkspåret under hösten % av skolorna (50 % av höstadieskolorna och 15 % av låg/mellan stadieskolorna) svarar att de har gått på dessa föreläsningar. Inga högstadieskolor har gått utbildningar inom kommunen medan 20 % av låg/mellanstadieskolorna har gjort det. 18 % av samtliga skolor har någon lärare som har gått utbildning inom SPSM Hjälpmedel De flesta skolorna använder 3-6 hjälpmedel till elever med språkstörning. Inga högstadieskolor använder mellan 0-2 hjälpmedel. 15 % av låg/mellanstadieskolorna använder inga hjälpmedel. De hjälpmedel som användes, i procent av antalet F-5/6 skolor, var: - Talsyntes (65 %) - Rättstavningsprogram (40 %) - Inlästa läromedel (40 %) - Inläst skönlitteratur (70 %) - Röstmemo (30 %) - Annat (60 %) T.ex. datorer, lärplattor, dokumentkamera, SmartBoard, digitala läromedel, pedagogiska appar, inskannat material, personliga scheman, minneslek och bildstöd. 14

20 De hjälpmedel som användes, i procent av antalet 6-9 och F-9 skolor, var: - Talsyntes (100 %) - Rättstavningsprogram (75 %) - Inlästa läromedel (88 %) - Inläst skönlitteratur (88 %) - Röstmemo (0 %) - Annat (63 %) T.ex. datorer, lärplattor, dokumentkamera, SmartBoard, digitala läromedel, pedagogiska appar, inskannat material, personliga scheman, minneslek och bildstöd. 5.4 Gymnasieskolornas svar De tre gymnasieskolor som har svarar uppger att de använder, talsyntes, rättstavningsprogram, inlästa läromedel, och inläst skönlitteratur som hjälpmedel till elever med språkstörning. Det finns även träningsprogram på lärplattor, organisationstekniska hjälpmedel på dator och digital tankekarta. De stöd som ges internt på gymnasieskolorna är en anpassad miljö, anpassade läxor samt mindre grupper. Gymnasieskolorna har inget externt stöd. Enbart en gymnasieskola får handledning och de har anlitat en privat logoped. Det är också enbart en skola som har fått någon utbildning om Språkstörning och det har varit inom kommunen. 5.5 Önskat stöd Utifrån de fria textsvar som angavs har sex kategorier tagits fram över det stöd som flera skolor önskade. De önskemål som ej passade in i kategorierna presenteras separat. Av de 31 skolor som besvarat frågan om de önskar stöd så ville 68 % av skolorna ha mer stöd i någon form av logoped eller talpedagog. 61 % ville ha mer handledning och 52 % ville ha direkt språklig träning till de enskilda eleverna. 26 % önskade att det fanns mer personal i klassrummet och 42 % ville ha mer utbildning av pedagogerna. Till sist ville 42 % av skolorna ha fler hjälpmedel, eller stöd med de hjälpmedel som finns. 68% 61% Önskat stöd 52% 26% 42% 42% Stöd av talpedagog/logoped Handledning Direkt träning Mer resurs i klassrummen Utbildning av pedagoger Hjälpmedel eller stöd med hjälpmedel Figur 6. Det stöd som flertalet skolor uppgett att de önskar funnits (n=31). Förutom svaren i diagrammet, fanns även följande önskemål från enskilda skolor. - Fler speciallärare/resurslärare på skolan - En skolledning med intresse och kunskap om språkstörning och dessa elever - Ett språkteam/specialistteam i kommunen - Fler språkspår eller särskilda klasser för dessa elever - Att de insatser som finns för eleverna kommer till skolorna per automatik så att skolorna inte behöver söka upp stödet. 15

Dnr: 2015/187-GSN-648. Teddy Söderberg - ax067 E-post: Grundskolenämnden

Dnr: 2015/187-GSN-648. Teddy Söderberg - ax067 E-post: Grundskolenämnden Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2015-08-14 Dnr: 2015/187-GSN-648 Grundskolenämnden Information - Rapporten Språkstörning i skolan En kartläggning

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika

Läs mer

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap Simon klarade skolan mot alla odds Fotografering, ljud- eller bildinspelning under föreläsningen är inte tillåtet. Presentationen är skyddad enligt upphovsrättslagen

Läs mer

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsförmåga är en nyckel för inkludering både i skolan och i samhället. Att kunna läsa är elevens viktigaste redskap för att lyckas

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning Kommunikationsklass. Särskild undervisningsgrupp

Verksamhetsbeskrivning Kommunikationsklass. Särskild undervisningsgrupp Verksamhetsbeskrivning Kommunikationsklass Särskild undervisningsgrupp Innehållsförteckning 1. MÅLGRUPP... 2 2. MÅL OCH RIKTLINJER... 2 STYRDOKUMENT... 2 MÅL... 2 ORGANISATION... 3 3. LÄRMILJÖ... 3 4.

Läs mer

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling 0 Tyresö 2014 (Reviderad 2016) Anna Refors Grundskolelärare med specialpedagogisk kompetens

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal 2015-04-22 Kompetenscentrum Tal och språk Umeå kommun Christina Nordlund, logoped Anna Nordström, förskollärare Meta Engström, förskollärare

Läs mer

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010) Definition av dyslexi (Lundberg, 00) När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande Svenska Dyslexiföreningen, Linköping oktober 06 Tema: Att skapa goda förutsättningar för barn med språkstörning

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Sara Edén, leg logoped Lena Åberg, leg logoped Talkliniken, Danderyds sjukhus AB 20 mars 2013 Introduktion Presentation Flerspråkighet Språkstörning

Läs mer

Vårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning

Vårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning Vårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVERGRIPANDE MÅL OCH SYFTE:... 1 LOGOPEDMOTTAGNINGAR I LÄNET MED ANSVARSOMRÅDEN... 1 REMITTENTER...

Läs mer

Behov av en helhetslösning

Behov av en helhetslösning Sammanfattning Utredningens utgångspunkt är att måluppfyllelsen för elever med dövhet, hörselnedsättning och grav språkstörning ska öka, liksom deras möjlighet att välja skola. Av den anledningen behöver

Läs mer

Framgångsfaktorer för inkludering

Framgångsfaktorer för inkludering Framgångsfaktorer för inkludering Framförhållning Hur planeras mottagandet för en ny elev? Eleven, klassen, föräldrar, pedagoger. Hur förbereds klassen på den nya klasskamraten? Vilken information skall

Läs mer

Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland

Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland Logopedmottagningar finns i Mjölby, Motala, Linköping, Norrköping och Finspång. Till

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utredning om specialskolan Svenska staten har specialskolor för barn med dövhet eller hörselnedsättning. Men ny teknik gör att allt fler barn med grav hörselnedsättning

Läs mer

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015 Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder

Läs mer

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 Datum 2011-05-23 Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 1. Överenskommelse mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Överenskommelse

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning!

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Uppsala den 15 september 2015 Innehåll Vad är dyslexi? Pedagogisk utredning

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning. Innehåll idag

VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning. Innehåll idag VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning Innehåll idag Presentation av Lotsen Språkets delar Vad är språkstörning/språklig sårbarhet? Förhållningssätt, pedagogik, extra anpassningar,

Läs mer

Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46)

Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2016-11-18 Utbildningssektionen Åsa Ernestam Utbildningsdepartementet 10333 STOCKHOLM Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med

Läs mer

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringsbeslut I:5 2013-02-21 U2013/1101/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringens beslut Regeringen uppdrar

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta

Läs mer

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras 1 (6) Datum 2014-03-31 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov

Läs mer

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör

Läs mer

Tilläggsbelopp. information och handledning

Tilläggsbelopp. information och handledning 2015-06-17 Tilläggsbelopp information och handledning 1 2015-06-17 Innehåll 1. Bakgrund tilläggsbelopp... 3 2. Tilläggsbelopp avser... 3 3. Tilläggsbelopp avser inte... 3 4. Kriterier för att söka tilläggsbelopp...

Läs mer

hjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg-

hjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg- qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar

Läs mer

Handlingsplan för barn/elevers språk- läs- och skrivutveckling inom Strövelstorps rektorsområde.

Handlingsplan för barn/elevers språk- läs- och skrivutveckling inom Strövelstorps rektorsområde. Handlingsplan för barn/elevers språk- läs- och skrivutveckling inom Strövelstorps rektorsområde. Reviderad December 2013 Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

Lika Unikas skolplattform

Lika Unikas skolplattform Lika Unikas skolplattform Fastställd vid Lika Unikas styrelse 23 november 2016. 1. Lika Unikas vision Vi ska ha en skola med höga ambitioner där målet är största möjliga akademiska och sociala utveckling

Läs mer

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:564 Södertälje kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Fornbackaskolan belägen i Södertälje kommun 2 (11) Tillsyn i Fornbackaskolan har genomfört tillsyn av Södertälje kommun

Läs mer

Barn och Familj Språkutveckling

Barn och Familj Språkutveckling Barn och Familj Språkutveckling Framtiden kommer av sig själv, framsteget gör det inte. Poul Henningsen Kommunövergripande språkutvecklare - KSU Agneta Bengtsson Helén Lysmo Pia Persson Uppföljning och

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Föräldraföreningen Talknutens yttrande till betänkandet Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning,

Läs mer

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna Språkliga svårigheter under skolåldrarna Astrid Frylmark Leg logoped OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter.

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU2016:46)

Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU2016:46) Utbildningsförvaltningen Gymnasieavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-09-28 Handläggare Sara Lidegran Telefon: 08 50833741 Till Utbildningsnämnden 2016-10-20 Samordning, ansvar och kommunikation

Läs mer

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Utbildningsdepartementet Stockholm

Utbildningsdepartementet Stockholm Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Afasiförbundets yttrande till betänkandet Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildning för vissa funktionsnedsättningar, SOU 2016:46

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Broskolan i Örnsköldsvik

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Broskolan i Örnsköldsvik Broskolan AB. Box 411 891 28 Örnsköldsvik 1 (5) Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Broskolan i Örnsköldsvik Skolinspektionens bedömning och beslut Skolinspektionen bedömer att Broskolan

Läs mer

tidigt upptäcka barn i riskzonen förebygga att läs- och skrivsvårigheter utvecklas underlätta för elever med läs-, -tal- och skrivsvårigheter

tidigt upptäcka barn i riskzonen förebygga att läs- och skrivsvårigheter utvecklas underlätta för elever med läs-, -tal- och skrivsvårigheter Kilbo skola 15.05.28 Åtgärder vi vidtar för att: tidigt upptäcka barn i riskzonen förebygga att läs- och skrivsvårigheter utvecklas underlätta för elever med läs-, -tal- och skrivsvårigheter Personalmöte

Läs mer

Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015

Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015 Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015 En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson &Evelinn Fagerberg Rådgivare Pedagogisk

Läs mer

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet

Läs mer

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna Språkliga svårigheter under skolåldrarna OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter. Det är en specifik,

Läs mer

Bedömning, behov och stöd. En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd

Bedömning, behov och stöd. En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd Bedömning, behov och stöd En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd Innehållsförteckning Inledning... 1 Fördelning av bidraget... 1 Enkäten... 2 Andel deltagare med funktionsnedsättning... 2 Stödperson...

Läs mer

Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter

Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter Stockholm den 26 juni 2017 Till Utbildningsdepartementet 103 30 Stockholm Diarienummer: U2017/01365/UH Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter

Läs mer

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN 2015/16 Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN Läslyftet Bakgrund Läslyftet är en av regeringen beslutad insats (2013) Målet för insatserna är att ge lärare vetenskapligt väl underbyggda

Läs mer

Reviderad 2014-11-17. Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan

Reviderad 2014-11-17. Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan Skapat den 2014-08-14 Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan Att arbeta med elevhälsa innefattar alla åtgärder som vidtas för att skapa en miljö som främjar

Läs mer

Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010)

Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010) 1 (17) Dnr 40-2010:119 Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010) 2 (17) Huvudmannen 1.1 Förvaltningschef (eller motsvarande) m.fl. Inledning Hur uppfattar ni att det fungerar

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning.

Läs mer

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Lisen Kjellmer, lektor, leg. logoped, Ph.D. Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet Specialpedagogikens

Läs mer

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Barn och Familj 2011-02-02 Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Kartläggning i förskolklass genomförs under höstterminens första hälft, under veckorna 36-39. Testen innehåller

Läs mer

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Barn med avvikande tal- och språkutveckling Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt

Läs mer

Inte en skola för alla Resultat från Riksföreningen Autisms skolenkät

Inte en skola för alla Resultat från Riksföreningen Autisms skolenkät Stockholm 080207 Skolverket Utbildningsdepartementet Inte en skola för alla Resultat från Riksföreningen Autisms skolenkät Under årens lopp har Riksföreningen Autism haft kontakt med anhöriga till barn

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och

Läs mer

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna Idrott och hälsa för alla - hur vi hittar vägarna En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

Hur förklaras språkstörning?

Hur förklaras språkstörning? Språkstörning Hur förklaras språkstörning? Vissa hjärnfunktioner fungerar inte helt som de ska hos personer med språkstörning. Det gäller framför allt funktioner som är viktiga för att man ska kunna uppfatta

Läs mer

Vårt uppdrag SFS 2011:130

Vårt uppdrag SFS 2011:130 Vårt uppdrag Specialpedagogiska skolmyndigheten ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE. Anita Lockner. Sida 1(5) Datum 2014-02-27. Hemsida www.harnosand.se. Organisationsnr 212000-2403. Postadress 871 80 Härnösand

TJÄNSTESKRIVELSE. Anita Lockner. Sida 1(5) Datum 2014-02-27. Hemsida www.harnosand.se. Organisationsnr 212000-2403. Postadress 871 80 Härnösand 1(5) Anita Lockner Riktlinjer och kriterier för tilläggsbelopp bidrag till verksamheter som har barn/elever i behov av extraordinära stödåtgärder och är folkbokförda i Härnösands kommun Enligt skollagen

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 44-2016:11135 Heldagsskolan rullen AB Org.nr. 556611-1430 Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Heldagsskolan Rullen grundsär belägen i Solna kommun 2 (7) Dnr 44-2016:11135 Tillsyn i Heldagsskolan

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Gefle Montessoriskola, reviderad september 2012 Utvärderas och revideras september 2013 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon:

Läs mer

Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog

Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog Resurscenter Stockholm Uppdraget för Resurscenter tal och språk Instruktion

Läs mer

Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun

Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun Elevhälsan enligt skollagen Sedan augusti 2010 står det i skollagen att det ska finnas en samlad elevhälsa med krav på tillgång till skolsköterska, skolläkare,

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få

Läs mer

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan. Läsåret

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan. Läsåret STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan Läsåret 2016-2017 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande språk, -läs- och skrivutveckling i skolår

Läs mer

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 Datum 2016-01-11 Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 1. Överenskommelse mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne

Läs mer

Bedömningar som främjar inkludering Riktlinjer och metoder

Bedömningar som främjar inkludering Riktlinjer och metoder Bedömningar som främjar inkludering Riktlinjer och metoder European Agency for Development in Special Needs Education The Agency s projekt om bedömningar påbörjades under 2005 med 23 deltagande länder.

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Rapport 2014:03 Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Skolinspektionen har granskat utbildningen för nyanlända elever i årskurserna 7-9. Granskningen genomfördes i tio kommunala

Läs mer

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Vi arbetar för en lärmiljö som ger bästa möjliga förutsättningar för alla, oavsett funktionsförmåga. Det gör vi genom att ge specialpedagogiskt stöd erbjuda undervisning

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:4718 Göteborgs kommun orgryteharlanda@orgryteharlanda.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Grundsärskolan Örgryte-Härlanda i Göteborgs kommun Box 2320, 403 15 Göteborg 2(10)

Läs mer

Kvalitetsdokument 2016, Grundskola

Kvalitetsdokument 2016, Grundskola Kvalitetsdokument 2016, Grundskola Innehållsförteckning 1 Re 336 Fribergaskolan... 3 1.1 Skolans utvecklingsarbete... 3 Kvalitetsdokument 2016, Grundskola 2(6) 1 Re 336 Fribergaskolan 1.1 Skolans utvecklingsarbete

Läs mer

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär

Läs mer

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande läsutveckling i skolår F-6 Språk, lärande

Läs mer

FÖRSKOLANS STÖDENHET BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING.

FÖRSKOLANS STÖDENHET BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. FÖRSKOLANS STÖDENHET BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING www.stockholm.se/sodermalm Förskolans stödenhet Inom Förskolans stödenhet finns olika resurser samlade för barn i behov

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2011:8. Läs- och skrivsvårigheter /dyslexi i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2011:8. Läs- och skrivsvårigheter /dyslexi i grundskolan Sammanfattning Rapport 2011:8 Läs- och skrivsvårigheter /dyslexi i grundskolan 1 Sammanfattning Kvalitetsgranskningen omfattar 21 grundskolor och deras huvudmän. Skolorna är geografiskt spridda över landet.

Läs mer

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas

Läs mer

Skolbibliotek. Informationsblad

Skolbibliotek. Informationsblad Informationsblad 2011-09-30 1 (8) Skolbibliotek Den 1 juli 2011 ändrades bestämmelserna för skolbibliotek. Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar de nya bestämmelserna och vilka krav myndigheten

Läs mer

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017 Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017 Åtgärdande: Klassarbete, utvecklingsbedömning, särskild undervisningsgrupp Förebyggande: Workshops, Drop in, tidsbokning, salutogent, föra in begrepp såsom mentalisering,

Läs mer

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning iaried Diarienummer Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning 2015-02-01 Diarienummer Bakgrund Specialpedagogiska skolmyndigheten ska säkra en likvärdig

Läs mer

Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola

Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola Barnet/eleven, språket och pedagogiken KAPITEL 1 1. Pratar vi om språkstörning på vår förskola/skola? Hur förstår vi det begreppet/den diagnosen?

Läs mer