1.1. Utredningens bakgrund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1.1. Utredningens bakgrund"

Transkript

1 Bikt, tystnadsplikt och tystnadsrätt en utredning om pastoral praxis i Evangeliska Frikyrkan ( ) Författad av Lars-Göran Sundberg 1.1. Utredningens bakgrund Så långt tillbaka som förtroliga samtal förts mellan människor har också frågan om tillit och tillitens gränser varit viktig. Tilliten ställs på sin spets när vi behöver ta upp, bekänna och bearbeta händelser som vi vet är fel och skäms för, handlingar av brottslig karaktär och företeelser som skulle innebära att vår ställning i församlingen markant skulle förändras. Synd och dess konsekvenser är faktum som inte kan ignoreras utan behöver mötas på ett ärligt sätt. Den kristna tron erbjuder läkedom för syndens sjukdom. Bibeln kallar människor att bekänna synd därför att det finns och erbjuds förlåtelse. 1 Synd och att bekänna synd samt att bevara förtroenden handlar också om relationer i gemenskapen. Den enskilda personen är inlemmad i den kristna församlingens liv och sammanhang vilket också påkallar uppmärksamhet till hur felsteg och konflikter hanteras liksom hur församlingen kan vara en upprättande och transformerande gemenskap. 2 Med andra ord innehåller församlingsspektrat både förtroende och öppenhet, och därmed gränser även för tystnadsplikt. Frågan som tas upp i följande text är hur bekännelse och förtroliga samtal i sammanhang av bikt och tystnadsplikt ser ut i Evangeliska frikyrkan. Särskild hänsyn tas till förhållandet mellan det enskilda förtroliga samtalets gränser och församlingen som transformerande gemenskap. Louise Gehandler tog 2002, utifrån sin roll som anförtrodd själavårdare i Korskyrkan i Norrköping, initiativ till att klargöra och dokumentera själavårdens ärende och praxis. Genom Moni Höglund, som handläggare på Evangeliska frikyrkans (EFK) församlingsprogram, bereddes utvecklingen av ett Själavårdsdokument 2006 för att ge ett ramverk för dessa frågor i samfundet. Ett par av de frågor som dokumentet väckte berörde förståelsen och praxis av bikt och tystnadsplikt. Under 2011 initierade Öyvind Tholvsen, programledare för EFK:s församlingsprogram, ett samtal om dessa frågor på medarbetarkonferensen. Därefter tillfrågades EFK:s diakonala grupp att ansvara för utredning av frågorna. Louise Gehandler, Annika Lager Watrous och Lars-Göran Sundberg fick uppdraget att samla material, utreda och sammanställa utredningen för en första presentation vid medarbetarkonferensen 2012, sedan med vidare behandling av EFK:s församlingsprogram och slutligen EFK:s styrelse Utredningens begränsningar Bikt och tystnadsplikt är var för sig stora temata och innehåller många aspekter. Följande studium begränsas först och främst till områden som har bäring på Evangeliska 1 Se t.ex. John R. W. Stott refererad av Theodore Jungkuntz i Private Confession: A 20th-Century Issue Seen from a 16th-Century Perspective, Concordia Theological Monthly, 39.2, Feb., 1968, sid 106 och Eric D. Stumpf, Private Confession: A Call for Restoration in Pastoral Care, Concordia Journal, July 1993, sid Steven Croft betonar vikten av att lokala församlingar är transforming communies i betydelsen att de hjälper människor att växa i tro och förståelse av vad det är att följa Jesus Kristus. Transforming Communities: Re-imagining the Church for the 21st Century, London: Darton, Longman and Todd, 2002, sid

2 frikyrkans nuvarande situation och som kan bidra till perspektiv på hur församlingsaktiva, ideella eller betalda, skall kunna bedriva en välgrundad praxis. Ämnena bikt och tystnadsplikt studeras utifrån hur de knyter an till varandra. Det betyder att kyrkohistoriska eller teologiska aspekter av dessa ämnen, inklusive sådant som gäller EFK:s egen kyrkohistoriska och teologiska tradition, inte belyses i sin fulla bredd eller djup utan begränsas utifrån studiets specifika syfte. Det vill säga att mer specifika aspekter av biktens teologiska och psykologiska innehåll bara snuddas vid, att frågan om hur tystnadsplikten i samhället i stort fungerar eller hur den fungerar i andra kyrkotraditioner främst finns med som jämförelsematerial i relevanta aspekter. 2. Inledande perspektiv Bikt handlar i grunden om ett möte mellan två eller flera personer där synd bekänns inför Gud och människor och den/de biktande får ta emot förlåtelse på Guds Ords grund. Bekännelsen genomförs grundad på Guds försoningsverk och i tron på förlåtelsen genom Jesus Kristus. Tystnadsplikt handlar om den sekretess som utgörs av en moralisk och i vissa fall lagskyddad förpliktelse att skydda en utsatt människa genom att inte röja information som delgivits i t.ex. själavårdande samtal eller bikt. Bikt och tystnadsplikt är två olika företeelser i kyrkans liv, men är ändå nära förknippade med varandra. Sekretessen och tystnadsplikten i kyrkan har ett ganska brett och komplext omfång och handlar om betydligt mer än den så kallade absoluta tystnadsplikten som oftast förknippas med bikt och biktsamtal. Även om tystnadsplikt och bikt förtjänar separat behandling är det oundvikligt att behandla frågorna var för sig eftersom tystnadspliktens principer sätts på sin spets i de mera strängt reglerade situationerna som utgörs av bikt och enskilda själavårdande samtal. 3. Historiska perspektiv 3.1. Biblisk bakgrund till bikt och tystnadsplikt Inledning Bibeln hjälper oss förstå biktens 3 /bekännelsens och tystnadspliktens roll utifrån frågan om vad det är att vara människa. Att vara skapad till Guds avbild och vara samtidigt leva med syndens konsekvenser efter syndafallet. Att brottas med skuld inför så väl Gud som människor är en del av människans lott. I stort handlar hela Bibeln om Guds handlande för människors räddning och upprättelse till gemenskap och livsvandring med Honom och delaktighet i gudsfolket. 4 Bibeln både ger anvisningar till, exempel på och konsekvenser av människors respons till Guds historiska försoningshandlingar tydliggjorda i Jesu Kristi död och uppståndelse. När en människa blir medveten om sin synd och skuld kan hon antingen förneka den eller göra upp med den genom att bekänna och få förlåtelse av Gud och därmed befrias. Här spelar makten att binda och lösa (Matt. 18:15-19) en avgörande betydelse. 5 Genom tillgången till nycklarna som stänger eller öppnar dörren till huset, som omges av Guds bud och löften genom förkunnelsen av evangelium erhåller man förlåtelse och begränsning av synden i Kristi 3 Från ett nedertyskt ord som betyder bekänna 4 Donald A. Hagner skriver i George E. Ladds reviderade utgåva A Theology of the New Testament, Grand Rapids: Eerdmans Publ. Co., 1993, sid 20, att Guds självuppenbarelse och befrielse av kvinnor och män är bibelns centrala fokus. 5 Enligt Thomas C. Oden, Corrective Love: The Power of Communion Discipline, Concordia Publishing House, Se särskilt sid

3 namn. 6 Genom analogin av en stad med höga murar beskrivs att man får tillgång till denna trygga Guds borg genom hjärtats omvändelse och tro. Över denna bastion kommer Hades krafter aldrig att segra! 7 Under reformationen lyftes fram att den personliga bekännelsen i bikt inför en medmänniska till sin natur inte är annorlunda än bekännelsen som görs i ensamhet eller i en gudstjänsts syndabekännelse. Martin Luther påpekade att det han kallar privatbikten har själavårdande fördelar genom att man där tydligare kan bli viss om förlåtelsen genom sin kristne medvandrare och samtidigt kan få del av andliga råd. 8 Fördelen ligger inte i att man i detalj skall räkna upp alla synder för att vinna frälsningens trygghet utan i att man genom omvändelsen sätter sin lit till Guds löfte i Guds Ord. 9 Synd och överträdelse är så väl personlig som kollektiv. 10 Den kan vara dold för omgivningen eller bli synlig i det sociala samspelet människor emellan. Bibeln betonar både individuellt ansvar och ansvar mot gemenskapen. Ibland, men långt ifrån alltid, är situationerna enkla att reda ut. Att den/de felande bekänner, ber om och får förlåtelse och eventuellt behöver ta stegen att ställa saker tillrätta kan vara utmanande och grannlaga. Ibland är läget tilltrasslat med inslag av brott mot så väl sociala normer som samhällets juridiska lagar och/eller Guds uttryckliga vilja osv. Det kan vara svårt att överblicka vilka konsekvenser en enskild handling kan ge av sår och konflikt i gemenskapen. Frågorna om bikt och tystnadsplikt handlar i grunden om att hjälpa människor, om att ge dem vägar och utrymme till försoning, befrielse och i förlängningen ett liv i frihet. Bikt och tystnadsplikt har sin främsta grund i kyrkans själavårdsansvar och är därför förankrade i förståelsen att Gud är vår läkare (2 Mos. 15:26) och barmhärtighetens fader och all trösts Gud (2 Kor. 1:3-4). 11 Det är till Gud vi människor får och kan komma med vår allra djupaste nöd, skam och skuld. Gud ser, lyssnar och bryr sig. Gud som skapat oss håller oss ansvariga och äger förmåga att förlåta, befria och läka. Bikt kan generellt definieras som att man muntligt bekänner synd och får ta emot förlåtelse från Gud inför och tillsammans med en medkristen. På så sätt skiljs bikten från en allmän bekännelse av synd enskilt på sin kammare eller som deltagande i en syndabekännelse i t.ex. gudstjänstens nattvardsfirande Perspektiv i Gamla testamentet Behovet av bikt har sitt ursprung i att Gud är frälsningens Gud. Människan är fallen i synd och bortvänd från Gud. (1Mos. 3; Rom 3:23). Gud är ytterst värd vår tillbedjan (Ps. 145) och därför är också människor i behov av räddning från sin synd, som ytterst är mot Gud (Ps. 51:6). Bara Gud kan förlåta synder (Jes. 43:25, jfr. Mk. 2:5-12). Och han är villig och generös i att ge nåd och förlåtelse för synd och överträdelse (Ps. 103:3, 8-11; Jes. 55:6-7). 6 Ibid., sid Ibid., sid Se t.ex. Stumpf, Private Confession, sid 225, Jungkuntz, Private Confession, sid 107, , C. Norman Kraus, The Community of the Spirit: How the Church is in the World, Scottdale: Herald Press, Se speciellt kap 2, The individual-in-community in the Bible, sid, Ett skyddat rum: tystnadsplikt i Svenska kyrkan: slutbetänkande från 2008 års tystnadspliktsutredning, Svenska kyrkans utredningar: 2010:3, sid 27. 3

4 I Gamla testamentets offerlagar uppmanas Israels folk att bekänna såväl ouppsåtlig som uppsåtlig synd för att uppnå försoning med Gud och få hans förlåtelse (3Mos. 4:27-31; 16:21-22). Gamla testamentets offerkult förebildar Jesus Kristus försoningsoffer som bringar full försoning och möjlighet till förlåtelse och evig gemenskap med Gud (Hebr. 9:23-28). Att bekänna synd beskrivs inte som en engångsföreteelse utan en kontinuerlig nödvändighet för att leva i sin frälsning. Gamla testamentet belyser detta t.ex. genom Josuas uppmaning till Akan: Min son, ära Herren Israels Gud och bekänn inför honom. Tala om vad du har gjort, dölj ingenting för mig. (Jos. 7:19). Eller Davids bekännelse inför Natan: Jag har syndat mot Herren Natan svarade: Herren förlåter dig din synd (2 Sam. 12:13, jfr Ps. 32 och 51). Dessutom visar och illustrerar dessa berättelser att synd skapar konsekvenser i gemenskapen. Bekännelse och omvändelse handlar därför inte bara om något enskilt inför Gud utan berör och knyter an till Gudsfolkets gemenskap. I Gamla testamentet förebådas en ny ordning då bekännelse av synd leder till en relation med Gud som gör att Gud inte mera kommer ihåg synden (Jer. 31:34), en gemenskap som beror på Guds nåd och barmhärtiga handlande med sitt folk (Mika 7:18-19). Tystnadsplikten har ingen direkt förlaga i GT. Att göra saker i det fördolda beskrivs generellt som något negativt, dock med en förståelse för att det i känsliga situationer finns skäl att skapa skydd runt viss information (ex. Jer. 37:17; 38:16). 12 Ett par motiv kan dock knytas till att förstå tystnadsplikten som företeelse: 1) Skyddsmotivet utgör en sådan delvis och indirekt typologisk koppling. En fristad skapas för att ge en person, som av någon anledning t.ex. blivit orsak till annans död, ett skyddat utrymme och därmed möjlighet att bli rättsligt prövad och inte godtyckligt utsatt för hämnd. Vid Israels barns intåg i det utlovade landet skapades levitstäderna eller asylstäderna (4 Mos. 35:9-34; 5 Mos. 19:1-13; Jos ) med dess altaren som sådana skyddade platser. I detta sammanhang agerade prästen i den sociala strukturen å den anklagades vägnar utifrån vittnesbördet om Guds barmhärtighet och den Gud som är det yttersta skyddet och den slutlige försvararen av utsatta människor. Ledarna var ytterst ansvariga för att praxis skulle leda i riktning mot Guds shalom. 13 2) Förtroendemotivet bidrar med ytterligare en typologisk delförståelse genom att utsedda människor med förtroende tillsattes i Israels förbundsfolk för att man hos dem tillitsfullt skulle kunna framlägga sin nöd och sin belägenhet. Detta motiv framträder vid flera tillfällen och knyts på olika sätt till personliga kvaliteter som trovärdighet, pålitlighet och integritet. Mose tillsätter på Jetros inrådan gudfruktiga män, pålitliga och redbara för att människor hos och tillsammans med dem skulle kunna fråga Gud och lägga fram sina ärenden inför Honom (2 Mos. 18) Perspektiv i Nya Testamentet 12 Secret; Secretly, i The International Standard Bible Encyclopedia, vol. IV, Gen.ed. Geoffrey W. Bromiley, Grand Rapids: Eerdmans Publ. Co., D. Gene Kraus, Confidentiality: UCC Understanding and Practice, Prism: A theological forum for the UCC, 19, no 1, 2004, sid

5 I Nya testamentet bekräftas GT:s bakgrundsbeskrivning till bikt. Betoningen ligger på att bekännelsen och räddningen grundas på den personliga relationen till Gud genom Jesus Kristus, hans död och uppståndelse. 14 Att bekänna sin synd handlar också om att erkänna Jesus Kristus som Herre eftersom det bara är genom Honom man kan få förlåtelse och frälsning (Matt. 10:32; Rom. 10:9). Att bekänna synden, ta emot Kristi förlåtelse (Luk. 15:18; Apg. 19:18; 1Joh. 1:9) och leva i Kristus (1Petr. 2:25; Fil. 2:12-16) är så som erbjudandet att relatera till Gud genom Jesus Kristus ser ut (Ef. 1:7-14). Ånger och tro är olika aspekter av omvändelsen genom vilken en människa vänder sig bort från sin synd och sätter sin lit till Kristus (Mk. 1:15; 6:12; Luk. 10:13). 15 Eftersom synd inte bara är enstaka handlingar utan en vidare problematik som behäftar livet på den här sidan himlen uppmanas människor att utifrån förståelsen av och responsen till evangeliet ta itu med synden såväl enskilt som i gemenskapen (Kol 3:8-11). Vikten av att hantera försoning och förlåtelse mellan varandra i gemenskapen betonas av Jesus (Matt. 6:14-15). Ibland behövs hjälp av ledare att hantera överträdelse och synd med varandra (Matt 18:15-20); att inför varandra bekänna synd, uttala ord om förlåtelse och försoning samt att ta emot densamma (2Kor. 5:17-6:2; Hebr. 13:17; Jak. 5:15-16.). Dessutom uppmanas till att hantera ärenden i proportion till situationen och vem eller vilka parter som berörs (Matt. 6:12; 16:19; 18:15-20; Joh. 20:21-23). Inte heller Nya testamentet talar specifikt om tystnadsplikt, snarare om att upprätthålla kommunikationen med varandra i gemenskapen. Utgångspunkten är att människor är skapade till Guds avbild för att leva i gemenskap med Gud, att ord och tunga bär välsignande och förstörande makt med sig, att skvaller bryter ner gemenskap och att det dubbla kärleksbudet kan tillämpas också på samtal i gemenskapen. 16 Grundhållningen är i övrigt samstämmig med GT om att leva i transparens och öppet förhållningssätt till varandra (Mk. 4:22; Luk. 8:17). Evangelium är anförtrott allt Guds folk (1Petr. 2:9) och även det själavårdande uppdraget, med omsorg om medmänniskan, som ett utflöde från att ha tagit emot evangelium (Matt. 22:38-40). De motiv som i NT kan knytas till tystnadsplikt är i hög grad lika texterna i GT och ger indirekt förståelse för tystnadsplikt: 1) Skydd för individen, med avsikt att upprätta shalom och 2) förtroende och tillit. Det är värt att notera att i både GT och NT går skydd och tillit till individen och gemenskapen hand i hand. Därför varnas för lösmynthet och skvaller (Ords. 11:13; 20:19) och vishet är frekvent förknippat med återhållsamhet även på talets område 17 (jfr Jak. 3:1-18). Jesus uppmuntrar således till återhållsamhet även när det gäller att prata om goda saker som fasta, bön och givande (Matt. 6:4-8). Även om Gud kan vara tyst är han inte bunden av tystnadsplikt. Gud är seendets Gud. Han ser, vakar över och har omsorg om människan i alla hennes belägenheter (Ps. 139:1-6). Gud ser, avslöjar och griper även in i människors liv mitt i syndens bedrägligheter (1 Kor. 2:11; Apg. 5:1-11). Gud ser också personen som drabbas, den som 14 Confession, i Evangelical Dictionary of Theology, Ed., Walter A. Elwell, Grand Rapids: Baker Book House, Penitence, i Evangelical Dictionary of Theology, Ed., Walter A. Elwell, Grand Rapids: Baker Book House, Confidentiality in the church, Kimberly Stutts, Beth Kilpatrick and Gaynor Yancey in Family and Community Ministries, Baylor University School of Social Work, December 1, 2010, sid Confidentiality, P. Helm, i New Dictionary of Christian Ethics and Pastoral Theology, Leicester: Inter- Varsity Press,

6 är särskilt utsatt (1Mos. 16). Tystnadsplikten är till för att människor med förtroende för varandra skall kunna hantera livets skörhet, och sin nöd i de mest sårbara situationer. Detta för att med respekt och integritet kunna växa mot Kristuslikhet Några historiska perspektiv på bikt och tystnadsplikt Den tidiga kyrkan Dagens frågor om sekretess, tystnadsplikt, bekännelse av synd och bikt har en historia, i princip så länge det funnits kyrka. Vi behöver därför belysa dagens situation i ljuset av kyrkans historiska praxis om hur vi gör upp med synden och dess konsekvenser i kyrkan och den enskildes liv. Offentlig bekännelse När man följer biktens och tystnadspliktens väg nämns bekännelsen först i Didaché (De tolv apostlarnas lära, 100-talet e.kr) som en offentlig bekännelse i gudstjänsten före bön och mottagande av nattvarden (4:14; 14:1). Finns oförsonlighet mellan församlingsmedlemmar skall de försonas först (14:2). Även om det finns skilda uppfattningar följer i stort den västliga kyrkan Tertulianus (200-talet) och Augustinus ( ) den öppna men restriktiva bekännelsens praxis med enl. Tertulianus hälsosam förödmjukelse för bekännaren. 18 Vid denna tid i kyrkans historia hade man börjat göra en slags praktisk uppdelning mellan lätta eller dagliga synder som ilska, svordomar, skvaller och mer allvarliga synder som leder till andlig död. 19 Anledningen till att man tilläts att ångra och omvända sig en enstaka gång, eller möjligen två, från allvarliga oförlåtliga synder som mord, avgudadyrkan, bedrägeri, avfall från tron, hädelse, äktenskapsbrott och otukt, 20 låg allvaret i att ha mottagit syndernas förlåtelse genom Kristus och döpts, vilket förväntades forma ett klanderfritt liv i omvändelse. 21 Om man var ohörsam uteslöts man ur församlingen. De omvända förväntades leva som människor hos vilka Kristus åstadkommit en inre förvandling. 22 Det är dock viktigt att komma ihåg att man även tidigare alltid hade räknat med en klass mindre synder, vilka man kunde bli befriad ifrån genom ömsesidig bekännelse och förlåtelse eller genom privat bön och allmosor. 23 Den offentliga och restriktiva praxisen under kyrkofädernas tid var ett försök från kyrkans sida att vara tydlig och konfrontera moralisk slapphet i den hedniska världen. Den var också avsedd att avskräcka människor från synden och dess eviga konsekvenser. Förutom att strängheten speglade överträdelsernas skymf mot Gud, var den tänkt som ett skydd mot det som hotade den kristna gemenskapen (koinonian) John T. McNeill, Själavårdens historia, Stockholm: Diakonistyrelsens förlag, 1966, sid 124. En mera fullständig bekännelse (exomologesis) med offentlig och förödmjukande karaktär, ibid., sid T.C. Oden, sid Reinhold Seeberg, The History of Doctrines, vol. I, Grand Rapids: Baker Book House, 1977, sid William A. Clebsch & Charles R. Jaeckle, Pastoral Care in Historical Perspectives, Engelwood Cliffs: Prentice-Hall, 1964, sid McNeill, sid Ibid., sid 127. Till den mildare kategorin av dagliga synder räknades enl. Tertulianus ilska, slagsmål, förbannelse, svordomar och lögn. Seeberg, sid Ibid., sid De protestantiska och reformatoriska kristna tenderade att varna för att göra för skarp skillnad mellan olika grad av synder. I de Schmalkaldiska artiklarna betonas att syndabekännelse skall ske utifrån kristen frihet snarare än tvång. Se T.C. Oden, sid

7 Östkyrkan uppvisade en liknande praxis där bla. Origenes (ca ) och Clemens av Alexandria (ca ) var tongivande och i stora drag delade Tertulianus hållning. Dock skilde sig östkyrkan genom att bekännelsen inte betonade tillfredsställandet av Gud utan avsåg att leda bekännaren till ett inre helande och förändring, så att vi skall bli starka och sunda genom tron för att kunna hålla buden. 25 Den stränga offentliga bekännelsens praxis upphörde runt 300-talet i östkyrkan och i väst omnämns den inte längre efter 400-talet. Det var dock inte förrän under medeltiden man i kyrkan tillät talrika bottillfällen. 26 Av naturliga skäl finns därför inga bestämmelser om tystnadsplikt från den tidiga kyrkans liv. Enskild bekännelse Den enskilda bekännelsens spår leder tillbaka till slutet av 300-talet, därefter tillämpas den allt mera frekvent om än inte som en allmänt accepterad och kyrkligt auktoritativ praxis. 27 Vanligen handlade det om att bekänna synder inför sin andliga vägledare, som t.ex. Ambrosius ( ), som aldrig yppade för någon utom för Herren vad som blivit anförtrott honom. 28 Kopplingen till tystnadsplikt dyker upp i en första bestämmelse i samband med kyrkomötet i Kartago år 419. Då sägs att om man bekänner synd inför biskopen behöver den inte dessutom bekännas inför församlingen. 29 Denna förståelse stärks när påven Leo I, år 459, skriver att hemliga synder bara skall bekännas vid enskild bikt. 30 Den tidiga kyrkans bekännelsepraxis präglades av syndens allvar, vikten av att göra upp med den och tydliggöra frälsningsbeslut genom att bekännelsen ägde rum offentligt i gemenskapen. De enskilda samtalen fanns, men hade mer karaktären av andlig vägledning. Bekännelsens offentlighet avsåg att avskräcka från synd, frukta Gud och skydda gemenskapen. Främst i östkyrkan fanns en starkare betoning på bekännelsens läkande och frigörande kraft till trons vandring Medeltidens kyrka Det finns inga tecken på att man innan mitten av 800-talet krävde sekretess för enskilda bekännelsesamtal - bikt. 31 Det är först runt 1000-talet som Burchard av Worms i sin handbok med skärpa stryker under att en präst som bryter sekretessen skall avsättas och föreskrivas botgöring i form av ständiga pilgrimsfärder, berövad all heder och ära. 32 Vid den här tiden hade biktens innebörd tagit form av ett andra dop där alla 25 Origenes citterad av Seeberg, sid McNeill, sid Ibid., sid Ibid., sid Ett skyddat rum, sid Ibid., sid McNeill, sid 154 refererar Bertrand Kurtschieds studier som menar att det var först frankiska kyrkomöten som på mitten av 800-talet krävde att sekretess infördes i den kyrkliga lagen. Eventuellt utgjorde den hippokratiska läkareden en förebild. Paulinus av Aquileia säger 802, att en präst i likhet med en vis och fullt utbildad läkare bör kunna läka och hela sår och inte tala om dem (non publicare). sid Mc Neill, sid

8 synder sköljdes bort. Därför måste biktfadern betrakta de synder som bekänts i bikten inte längre existerade efter avlösning och genomförd botgöring. 33 Som kontrast till praxis i kyrkans tidiga århundraden hade den enskilda och ofta förekommande bot- och biktordningen blivit allmänt vedertagen på 1200-talet. Offentlig bekännelse krävdes endast för de synder som begåtts offentligt, en praxis som dock succesivt avtog även den. 34 Den enskilda bikten hade vid medeltiden blivit en del av sakramentsordningen och så småningom dessutom en allmän förpliktelse för alla att genomföra minst en eller två gånger om året primärt hos sin församlingspräst. Bekännelsen genomfördes under absolut sekretess, 35 och absolutionen utgjorde förlåtelsens sista del av botgöringen. 36 I svensk kontext beskrivs att bikten skulle avläggas varje påsk, vara uppriktig och fullständig och förutsattes för deltagande i kommunionen. Här ålades den kristne botgöring som satisfaktion (vanligen bön, fasta och allmosor), men absolution meddelades efter syndabekännelsen före botövningen. För grova synder ålades straff, antingen det mindre bannet (excommunicatio minor), vilket innebar uteslutande ur sakramentets gemenskap, eller det större bannet (excommunicatio maior), vilket uteslöt från all gemenskap med kyrkan, också från kyrklig begravning. 37 Det var under den här tiden som man började göra skillnad mellan olika sorters tystnadsplikt där prästen omfattades av den strängare och t.ex. läkare under en mindre sträng. Skillnaden motiverades av att prästen som mottagare av bikt var Guds företrädare och måste därför helt tiga. 38 Däremot förordnade påven Innocentius III, år 1215, att den som tar emot bekännelse väl kan rådgöra med andra i fallet dock utan att förråda syndaren. 39 Syftet med tystnadsplikten var förstås att den biktande tryggt skulle kunna bekänna sina synder utan att av rädsla behöva undanhålla något. Avvikelser från västkyrkans tillämpning fanns dock på sina håll. Till exempel finner McNeill belägg för att syndabekännelse kunde göras till lekmän, i vissa fall även kvinnor. Denna praxis var inte helt ovanlig, särskilt i områden med keltiskt inflytande redan på 500-talet. En sådan praxis förekom även i den grekiska kyrkan Kyrkan i spåren av reformationen 33 Ett skyddat rum, sid Seeberg, vol II., sid 42, Mc Neill, sid Clebsch & Jaeckle, Pastoral Care, sid 59. Grunden till denna praxis lades av Gregorius den store på 500-talet och utgör bas för den moderna Romersk Katolska kyrkans förståelse av bikt i enlighet med denna bekännelsens ordning för att få del av absolutionen tillsägelsen av syndernas förlåtelse. Se även Seeberg, vol II., sid 24. Tertulianus såg bekännelsen och botgöringen som den väg som människan har att gå för att återvinna gemenskap med Gud. Att visa ånger och sorg för överträdelsen sågs som en del av att bära ett gottgörande straff för att blidka och tillfredsställa Gud för att därmed bli föremål för Guds förlåtelse. Därför kunde inte tillerkännandet av förlåtelsen (absolutionen) ges förrän efter gottgörelsens gärningar genomförts. Bengt Hägglund, Teologins historia: En dogmhistorisk översikt, Lund: Liber Läromedel, 1967, sid 88; Seeberg, vol. II., sid 43. Den teologin gör reformatorerna upp med genom rättfärdiggörelse från Gud genom tron allena baserad på Kristi merit. För t.ex. Luther har absolutionen bara en deklarativ kraft Seeberg, vol. II sid 234, Berndt Gustafsson, svensk kyrkohistoria, Stockholm: Verbum, 1957, sid Ett skyddat rum, sid Mc Neill sid Ibid., sid

9 Reformatorernas förhållningssätt till syndabekännelse, bikt och bot färgades av viljan att göra upp med missförhållanden som bl.a. rörde mänskliga meriter för frälsningen. Man betonade vikten av hjärtats och människans inre förvandling som svar på mötet med evangelium och att förlåtelsen är grundad på Guds barmhärtiga handlande inte på den formella bekännelsen av synden. Bara Gud kan förlåta synder! Martin Luther ( ), liksom de övriga reformatorerna, förkastar biktkravet och avskriver så småningom bikten som sakrament. Utifrån det allmänna prästadömet hävdar Luther att alla kristna i princip kan ta emot bekännelse och ge avlösning. 41 Pietisten P.J. Spener ( ) kritiserade senare det lutherska bruket av enskild bikt 42 eftersom, menade han, praxis ofta blivit ytlig och meningslös. Samtidigt hävdade han att det är viktigt att ha en förtroendefull och vänskaplig relation till sin pastor som sin biktfader eller till någon annan klok och upplyst kristen, inför vilken man kan redovisa sin andliga situation. 43 Zwingli ( ) och Bullinger ( ) avskriver helt behovet av ordning för öronbikt eftersom det egentligen handlar om att enskilt bekänna sin synd inför Gud och få del av Guds nåd i Kristus. I övrigt, menade de att man kan vända sig till någon präst eller broder kunnig i Guds lag för att få råd och hjälp. 44 Jean Calvin ( ) och hans efterföljare gick i samma reformatoriska fåra som Luther genom att betona den inre förvandlingen och förnyelsen som grund för ett liv i omvändelse. Om hjärtat är ångerfullt vill man också bekänna för människor både i gudstjänst och enskilt, menade han. 45 Dock förde de reformerta med sig relativt stränga regler kring kyrkotukt och nattvardspraxis som utgjorde sammanhang för samtal, bekännelse och bot. Inte minst gick den holländska grenen, som även influerade de lutherska pietisterna, i den riktningen. Såväl Luther som Calvin värdesatte alltså inbördes bekännelse och förmaning, och insåg värdet av enskild och hemlig bikt inför en pålitlig rådgivare, vanligtvis prästen. Bekännelse inför en lekman var dock lika giltig. 46 Anglikanerna etablerade på 1500 och 1600-talet en praxis som gav bikten och boten i stort sett samma teologiska innebörd som Luther och Calvin. Samtidigt behöll de bikten som en given ordning med bekännelse inför en präst med absolution. Men man betonade att biktpraxisen inte skulle ses som något krav. I polemik mot den romersk katolska kyrkan lade man tonvikt vid bikt av svåra synder snarare än alla synder. I kontrast till den romersk katolska sakramentala synen med given syndaförlåtelse definierade boten som inre sorg över synden och längtan efter återupprättelse 47 och förankrade absolutionens verkningskraft i Guds Ord. 48 Det uppmanades strängt att prästen icke vid något tillfälle yppar och kungör för någon människa vilket brott eller vilken synd som än anförtrotts åt honom 49 Tilläggas kan att i och med den så kallade 41 Ibid., sid Se även Clebsch & Jaeckle, sid 60. Jungkuntz refererar Hellmut Lieberg som menar att Luther aknowledges that every Christian has both the ability, the right, and the duty to administer the absolution. Dock önskade inte Luther auktorisera alla kristna att utöva denna rätt på grund av församlingsorganisatoriska skäl. Jungkuntz, sid 113 n Ibid., sid Ibid., sid Ibid., sid Ibid., sid Ibid., sid Mc Neill, sid Ibid., sid Ibid., sid

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Pastor & diakon Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Inledning Syftet med detta dokument är att visa vilka kriterier Svenska Missionskyrkans antagningsnämnd har för att

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

gjort dem överflödande rika på uppriktig hängivenhet.

gjort dem överflödande rika på uppriktig hängivenhet. 2 Korintierbrevet 8 (Vers 1-9) Exempel på kristet givande 1 Vi vill tala om för er, bröder, vilken nåd Gud har gett församlingarna i Makedonien. 2 Fastän de varit hårt prövade, har deras översvallande

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

c. Paulus skriver att han egentligen inte behöver skriva till korinthierna om detta med kristet givande, så varför gör han det då?

c. Paulus skriver att han egentligen inte behöver skriva till korinthierna om detta med kristet givande, så varför gör han det då? 2 Korintierbrevet 9 (Vers 1-15) Var och en må ge vad han har beslutat sig för 1 Egentligen behöver jag inte skriva till er om hjälpen till de heliga. 2 Jag vet hur villiga ni är, och inför makedonierna

Läs mer

JESU KRISTI EVANGELIUM

JESU KRISTI EVANGELIUM JESU KRISTI EVANGELIUM VAD ÄR JESU KRISTI EVANGELIUM? Jesu Kristi evangelium är vår himmelske Faders plan för hans barns lycka och frälsning*. Det kallas Jesu Kristi evangelium därför att Jesu Kristi

Läs mer

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Trygga tillsammans Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Inledning Equmeniakyrkans vision är att vara en kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus

Läs mer

De tio budorden - riktlinjer för kristna

De tio budorden - riktlinjer för kristna Lektion 17 De tio budorden - riktlinjer för kristna Helgelse i praktik Vi har i en tidigare lektion lärt oss att Adam och Eva skapades till Guds avbild, det är, perfekta i ord och gärning och med välsignad

Läs mer

1703 0 AV 200 BRITTISKA BIBELSÄLLSKAPET 1870-73 0 AV

1703 0 AV 200 BRITTISKA BIBELSÄLLSKAPET 1870-73 0 AV Ögonöppnaren Moderna översättningar av Nya Testamentet innehåller många skillnader Den senaste tiden har det kommit ut flera versioner av det Nya Testamentet, och ALLA har sagt sig vara Guds fulla Ord.

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149]

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] 8 Kap. Om advokater. 1 För riket skall finnas ett allmänt advokatsamfund. Stadgar för samfundet fastställas av regeringen. Advokat är den som

Läs mer

Gästfrihet en bortglömd skatt

Gästfrihet en bortglömd skatt LOIS LINDHOLM Gästfrihet en bortglömd skatt Det är en gästfrihet som sträcker sig betydligt längre och vidare än till en gemytlig måltid med de närmaste. GÄSTFRIHET ÄR ETT BEGREPP som ofta förknippas med

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Samuelsboken 3 (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Pojken Samuel gjorde tjänst inför HERREN hos Eli. HERRENS ord var sällsynt på den tiden och profetsyner var inte vanliga. 2 Då hände en gång

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Att vara förebedjare ett material från Livskraft Norr

Att vara förebedjare ett material från Livskraft Norr Att vara förebedjare ett material från Livskraft Norr 1. Inledande tankar om förbön Först och främst uppmanar jag till bön och åkallan, till förbön och tacksägelse för alla människor (1 Tim 2:1). Denna

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt

KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt Denna information vänder sig till samtliga personer som är verksamma inom förskolor, fritidshem, förskoleklasser, grund- och gymnasieskolor som drivs i enskild

Läs mer

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby Doppastoral Svenska kyrkan i Rödeby Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus. Dopet sker alltid med vatten och i Faderns, Sonens och den heliga Andens

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Bibelns trovärdiga tolkning

Bibelns trovärdiga tolkning Inledning Bibeltext: 2 Tim 1:13-14 Bibelns trovärdiga tolkning Bibelns sanning betonades särskilt starkt för hundra år sedan, när den liberala teologin ifrågasatte sanningen i Bibeln. Bibelns auktoritet

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

Gudstjänst den 6 juni 2010 i Luleå, S:t Petri ev-luth församling #99 Första söndagen efter Trefladighet

Gudstjänst den 6 juni 2010 i Luleå, S:t Petri ev-luth församling #99 Första söndagen efter Trefladighet Gudstjänst den 6 juni 2010 i Luleå, S:t Petri ev-luth församling #99 Första söndagen efter Trefladighet ÄR DU RIK INFÖR GUD? Predikotext: Luk. 12:13-21 13 Någon i folkhopen sade till honom: "Mästare, säg

Läs mer

Den siste Adam och frågan om arvsynd

Den siste Adam och frågan om arvsynd Den siste Adam och frågan om arvsynd Talar det Nya testamentet om arvsynd när det berättar om den förste och den siste Adam? Nedan följer ett studium av Bibeln utifrån denna frågeställning och möjliga

Läs mer

Filemon. Lyd frivilligt i kärlek

Filemon. Lyd frivilligt i kärlek Filemons slav Onesimus har rymt till Paulus och blivit frälst. Nu återvänder Onesimus, med risk för sitt liv, till sin ägare med detta brev där Paulus litar till Filemons kristna kärlek och uppmanar honom

Läs mer

Introduktion till Nya Testamentet

Introduktion till Nya Testamentet Introduktion till Nya Testamentet Nya Testamentet är en samling historiska händelser. Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen,

Läs mer

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning Välsignelse över registrerat partnerskap Försöksordning Fastställd av Kyrkostyrelsen den 6 december 2006 Allmänna anvisningar Välsignelse över registrerat partnerskap är ett erbjudande till dem som önskar

Läs mer

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET FÖRSTA TESSALONIKERBREVET HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2014 Första Tessalonikerbrevet (Lars Mörling 2014) Bakgrund Filippi Berea Tessalonika Korint Aten Författare: Paulus (1Tess 1:1) Vi ser att brevet var

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

"När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem...

När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem... Predikan vid sändningsmässan Daniel Brattgård "När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem..." Så var det vid

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET "GENOM EN UPPENBARELSE AVSLÖJADES HEMLIGHETEN FÖR MIG." (Ef. 3:3) Har du någonsin frågat dig varför du lever i denna världen, och vad meningen är med ditt liv? Vem du än

Läs mer

Detta tror vi på! Apg 4:11-12

Detta tror vi på! Apg 4:11-12 Detta tror vi på! (Årshögtidspredikan) Borlänge 140105 Gott Nytt År! Jag ska nu försöka förmedla till er vad jag tror Gud har lagt på mitt hjärta för den här dagen och för året som ligger framför. På olika

Läs mer

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Jag hade nämligen bestämt mig för, när jag var hos er, att inte veta av något annat än Jesus Kristus

Läs mer

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång Jag läste en liten berättelse i en bok jag har där hemma. Boken handlar om tider

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling vår 2010 EKENÄS FÖRSAMLING mitt i livet keskellä elämää www.enksf.fi/ekenasforsamling k ev ä t 2 0 1 0 TAMMISAAREN SEURAKUNTA innehåll/sisältö 18 2 Kyrkoherdens spalt...3 Diakoni...4 Medarbetarnytt...6

Läs mer

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde. Inledning Den unga mamman med det långa ljusa håret satt med lille Oskar i knäet. Vi skulle förbereda sonens dop. Rätt som det är säger mamman: Du vet väl om att jag inte är döpt? Ja, svarade jag. Vet

Läs mer

Vänner kallar jag er

Vänner kallar jag er Vänner kallar jag er Av: Johannes Djerf Många utav er vet jag känner till det sociala nätverket facebook, och går man in på Johannes Djerfs profil och läser om mig så ser man inte bara vad jag gjort den

Läs mer

Svenska kyrkan GÖTEBORGS STIFT

Svenska kyrkan GÖTEBORGS STIFT Svenska kyrkan GÖTEBORGS STIFT DOMKAPITLET Datum Ärendebeteckning 2015-02-04 42/15/73 (Åberopas vid svar) Ragnar Block Lunnaliden 1 51930 HORRED Förfrågan Enligt 17 kap 17 kyrkoordningen får en präst i

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

Medlidande medmänniska

Medlidande medmänniska Medlidande medmänniska 1 Inledning I den japanske författarens Endos roman Tystnad om 1500-talets förföljelse av de kristna kritiserar fader Rodrigues Guds tystnad. Men Jesus svarar: "Jag var inte tyst.

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

Och Gud är här. Gud som är kärlek och som var med er på vägen hit och som kommer att följa er på er vandring genom livet.

Och Gud är här. Gud som är kärlek och som var med er på vägen hit och som kommer att följa er på er vandring genom livet. Vigsel Anvisningar I skapelsens morgon skapades människan till Guds avbild, skapad för att växa till likhet med sin skapare. Grunden i detta växande är kärleken. Gud älskade oss först, och i det gensvar

Läs mer

indelade efter kyrkoårets olika teman

indelade efter kyrkoårets olika teman indelade efter kyrkoårets olika teman Första söndagen i advent Ett nådens år Du är den som kommer Ett nådens år Fast du som kommer Hosianna Hosianna (kanon) Här är det fest I advent På en vanlig åsna Stenarna

Läs mer

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf Helande En nyckel Av: Johannes Djerf Detta är min lilla nyckelknippa (visa), och här har jag bl.a. en nyckel till att öppna kyrkans dörrar med, en nyckel till expeditionen där jag jobbar, en nyckel till

Läs mer

Vad är själavård? 1. Inledning

Vad är själavård? 1. Inledning Vad är själavård? Referat av kapitel 1 i En mäktig katedral vägledning i själavård och vardagspsykologi av Gunnar Elstad med tillägg från Själavård vid köksbordet av Esbjörn Hagberg 1. Inledning Själavård

Läs mer

Varför måste Jesus dö?

Varför måste Jesus dö? Varför måste Jesus dö? "Jag gör så gott jag kan. Mer kan inte Gud begära" Så säger många människor när man för frågan om rättfärdighet på tal. Gud vill gripa in i ditt och mitt liv. Vi tvekar inte att

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

Agenda för gudstjänstens ledare

Agenda för gudstjänstens ledare genda för gudstjänstens ledare = Präst/ledare/liturg = lla Sång 15. Du som söker Du som söker efter fäste, du som famlar efter fred. Vet att räddningen är nära, den som älskar dig är här! Sök ditt inres

Läs mer

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10 Älska Gud och din nästa som dig Själv 30:e söndagen under året (årgång A) (26 oktober 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 22: 34-40 Frågan om det största budet i lagen När fariseerna fick höra hur han hade

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan.

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan. Vill du bli... diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare

Läs mer

Två mystiska kroppar

Två mystiska kroppar Två mystiska kroppar Varför kan den mänskliga varelsen bara höra till den ena eller den andra av de två mystiska kroppar som finns, Kristi mystiska kropp och Djävulens mystiska kropp (S:t Thomas av Aquino

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek TRO. Gåvorna som bygger upp: (1 Kor. 14:1 14:40) Genom var och en till församlingens uppbyggnad

Tro Hopp - Kärlek TRO. Gåvorna som bygger upp: (1 Kor. 14:1 14:40) Genom var och en till församlingens uppbyggnad Tro Hopp - Kärlek TRO Gåvorna som bygger upp: Genom var och en till församlingens uppbyggnad (1 Kor. 14:1 14:40) Den rätta förståelsen av Andens gåvor går via kärleken (kap 14) Det är först när korinthierna

Läs mer

En resa på livets kanal

En resa på livets kanal En resa på livets kanal (Friluftsgudstjänst i hamnen) Av: Johannes Djerf Det här är ju en dag som för många handlar om vatten och båtar, vilket jag tycker är väldigt härligt. Men jag ska ändå börja med

Läs mer

Välkommen med på resan.

Välkommen med på resan. Välkommen med på resan. Förra året började jag en resa i mitt liv. Nej det handlade inte om en resa mot något geografiskt mål. Drivmedlet var inte bensin och färdmedlet var ingen bil. Resan gick inåt.

Läs mer

ATT TÄNKA PÅ VID SAMGÅENDE MELLAN FÖRSAMLINGAR. Varsågod!

ATT TÄNKA PÅ VID SAMGÅENDE MELLAN FÖRSAMLINGAR. Varsågod! ATT TÄNKA PÅ VID SAMGÅENDE MELLAN FÖRSAMLINGAR Varsågod! Utmanade av den glädjande utvecklingen att allt fler gemensamma församlingar bildas vill Sveriges Frikyrkosamråd, med samfundens samlade erfarenhet,

Läs mer

Han hade fört dom till tro och sett hur dom vuxit som kristna och det ger honom mycket glädje och en väldigt go känsla.

Han hade fört dom till tro och sett hur dom vuxit som kristna och det ger honom mycket glädje och en väldigt go känsla. Filipperbrevet 4:1-9 Nya resurser 1 1 Kära kristna bröder, jag älskar er och längtar efter att få träffa er, för ni är min glädje och belöningen för allt mitt arbete. Mina älskade vänner, fortsätt att

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

KFOs lilla lathund. Om sekretess och tystnadsplikt

KFOs lilla lathund. Om sekretess och tystnadsplikt KFOs lilla lathund Om sekretess och tystnadsplikt Regler om sekretess och tystnadsplikt Denna information vänder sig till samtliga personer som är verksamma inom området personlig assistans i enskild regi.

Läs mer

Sankt Franciskus katolska församling

Sankt Franciskus katolska församling Sankt Franciskus katolska församling Årgång 3 nr 3 2 2 Juni 2011 Första kommunion i vår församling 2 Kära församlingsmedlemmar! Snart är sommar igen och tid att villa eller åka på semester. Vi alla behöver

Läs mer

Församlingsordning. version 2013-01-24

Församlingsordning. version 2013-01-24 Församlingsordning version 2013-01-24 Inledning Barmhärtighetens gemenskap Vi vill vara en församling som i Jesu efterföljd attraherar alla slags människor och ger dem möjlighet att möta hans barmhärtighet:

Läs mer

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7 Sida 1 av 7 Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling Innehållsförteckning 1. Vår omvärld... 3 2. Relation församlingens ledord... 3 3. Vår invärld... 4 4. Det pastorala programmet (hur gudstjänst,

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

STADGAR FOLKUNGAYRKAN STOCKHOLM

STADGAR FOLKUNGAYRKAN STOCKHOLM STADGAR FOLKUNGAYRKAN STOCKHOLM Antagna vid församlingsbildningen 1990-03-31 Ändrade vid: årsmöte 2001-02-17 extra årsmöte 2001-05-13 årsmöte 2012-03-24 (bekräftat på församlingsmöte 2012-06-10) församlingsmöte

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan.

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan. Predikan 18 maj 2014 i Rönnekyrkan En av de starkaste andliga upplevelser jag har varit med om, var när jag blev döpt. Det var i januari 1997, och mindre än 2 månader efter att jag kommit till tro. Jag

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Antikorruptionspolicy för Evangeliska Frikyrkan Antaget av: EFKs styrelse Datum: 2011-11-18-19 Författat av: Anna-Maria Jonsson Datum: 2011-11-10

Antikorruptionspolicy för Evangeliska Frikyrkan Antaget av: EFKs styrelse Datum: 2011-11-18-19 Författat av: Anna-Maria Jonsson Datum: 2011-11-10 Antikorruptionspolicy för Evangeliska Frikyrkan Antaget av: EFKs styrelse Datum: 2011-11-18-19 Författat av: Anna-Maria Jonsson Datum: 2011-11-10 Reviderat av: Datum: 1. INTRODUKTION Denna policy utgörs

Läs mer