1.1. Utredningens bakgrund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1.1. Utredningens bakgrund"

Transkript

1 Bikt, tystnadsplikt och tystnadsrätt en utredning om pastoral praxis i Evangeliska Frikyrkan ( ) Författad av Lars-Göran Sundberg 1.1. Utredningens bakgrund Så långt tillbaka som förtroliga samtal förts mellan människor har också frågan om tillit och tillitens gränser varit viktig. Tilliten ställs på sin spets när vi behöver ta upp, bekänna och bearbeta händelser som vi vet är fel och skäms för, handlingar av brottslig karaktär och företeelser som skulle innebära att vår ställning i församlingen markant skulle förändras. Synd och dess konsekvenser är faktum som inte kan ignoreras utan behöver mötas på ett ärligt sätt. Den kristna tron erbjuder läkedom för syndens sjukdom. Bibeln kallar människor att bekänna synd därför att det finns och erbjuds förlåtelse. 1 Synd och att bekänna synd samt att bevara förtroenden handlar också om relationer i gemenskapen. Den enskilda personen är inlemmad i den kristna församlingens liv och sammanhang vilket också påkallar uppmärksamhet till hur felsteg och konflikter hanteras liksom hur församlingen kan vara en upprättande och transformerande gemenskap. 2 Med andra ord innehåller församlingsspektrat både förtroende och öppenhet, och därmed gränser även för tystnadsplikt. Frågan som tas upp i följande text är hur bekännelse och förtroliga samtal i sammanhang av bikt och tystnadsplikt ser ut i Evangeliska frikyrkan. Särskild hänsyn tas till förhållandet mellan det enskilda förtroliga samtalets gränser och församlingen som transformerande gemenskap. Louise Gehandler tog 2002, utifrån sin roll som anförtrodd själavårdare i Korskyrkan i Norrköping, initiativ till att klargöra och dokumentera själavårdens ärende och praxis. Genom Moni Höglund, som handläggare på Evangeliska frikyrkans (EFK) församlingsprogram, bereddes utvecklingen av ett Själavårdsdokument 2006 för att ge ett ramverk för dessa frågor i samfundet. Ett par av de frågor som dokumentet väckte berörde förståelsen och praxis av bikt och tystnadsplikt. Under 2011 initierade Öyvind Tholvsen, programledare för EFK:s församlingsprogram, ett samtal om dessa frågor på medarbetarkonferensen. Därefter tillfrågades EFK:s diakonala grupp att ansvara för utredning av frågorna. Louise Gehandler, Annika Lager Watrous och Lars-Göran Sundberg fick uppdraget att samla material, utreda och sammanställa utredningen för en första presentation vid medarbetarkonferensen 2012, sedan med vidare behandling av EFK:s församlingsprogram och slutligen EFK:s styrelse Utredningens begränsningar Bikt och tystnadsplikt är var för sig stora temata och innehåller många aspekter. Följande studium begränsas först och främst till områden som har bäring på Evangeliska 1 Se t.ex. John R. W. Stott refererad av Theodore Jungkuntz i Private Confession: A 20th-Century Issue Seen from a 16th-Century Perspective, Concordia Theological Monthly, 39.2, Feb., 1968, sid 106 och Eric D. Stumpf, Private Confession: A Call for Restoration in Pastoral Care, Concordia Journal, July 1993, sid Steven Croft betonar vikten av att lokala församlingar är transforming communies i betydelsen att de hjälper människor att växa i tro och förståelse av vad det är att följa Jesus Kristus. Transforming Communities: Re-imagining the Church for the 21st Century, London: Darton, Longman and Todd, 2002, sid

2 frikyrkans nuvarande situation och som kan bidra till perspektiv på hur församlingsaktiva, ideella eller betalda, skall kunna bedriva en välgrundad praxis. Ämnena bikt och tystnadsplikt studeras utifrån hur de knyter an till varandra. Det betyder att kyrkohistoriska eller teologiska aspekter av dessa ämnen, inklusive sådant som gäller EFK:s egen kyrkohistoriska och teologiska tradition, inte belyses i sin fulla bredd eller djup utan begränsas utifrån studiets specifika syfte. Det vill säga att mer specifika aspekter av biktens teologiska och psykologiska innehåll bara snuddas vid, att frågan om hur tystnadsplikten i samhället i stort fungerar eller hur den fungerar i andra kyrkotraditioner främst finns med som jämförelsematerial i relevanta aspekter. 2. Inledande perspektiv Bikt handlar i grunden om ett möte mellan två eller flera personer där synd bekänns inför Gud och människor och den/de biktande får ta emot förlåtelse på Guds Ords grund. Bekännelsen genomförs grundad på Guds försoningsverk och i tron på förlåtelsen genom Jesus Kristus. Tystnadsplikt handlar om den sekretess som utgörs av en moralisk och i vissa fall lagskyddad förpliktelse att skydda en utsatt människa genom att inte röja information som delgivits i t.ex. själavårdande samtal eller bikt. Bikt och tystnadsplikt är två olika företeelser i kyrkans liv, men är ändå nära förknippade med varandra. Sekretessen och tystnadsplikten i kyrkan har ett ganska brett och komplext omfång och handlar om betydligt mer än den så kallade absoluta tystnadsplikten som oftast förknippas med bikt och biktsamtal. Även om tystnadsplikt och bikt förtjänar separat behandling är det oundvikligt att behandla frågorna var för sig eftersom tystnadspliktens principer sätts på sin spets i de mera strängt reglerade situationerna som utgörs av bikt och enskilda själavårdande samtal. 3. Historiska perspektiv 3.1. Biblisk bakgrund till bikt och tystnadsplikt Inledning Bibeln hjälper oss förstå biktens 3 /bekännelsens och tystnadspliktens roll utifrån frågan om vad det är att vara människa. Att vara skapad till Guds avbild och vara samtidigt leva med syndens konsekvenser efter syndafallet. Att brottas med skuld inför så väl Gud som människor är en del av människans lott. I stort handlar hela Bibeln om Guds handlande för människors räddning och upprättelse till gemenskap och livsvandring med Honom och delaktighet i gudsfolket. 4 Bibeln både ger anvisningar till, exempel på och konsekvenser av människors respons till Guds historiska försoningshandlingar tydliggjorda i Jesu Kristi död och uppståndelse. När en människa blir medveten om sin synd och skuld kan hon antingen förneka den eller göra upp med den genom att bekänna och få förlåtelse av Gud och därmed befrias. Här spelar makten att binda och lösa (Matt. 18:15-19) en avgörande betydelse. 5 Genom tillgången till nycklarna som stänger eller öppnar dörren till huset, som omges av Guds bud och löften genom förkunnelsen av evangelium erhåller man förlåtelse och begränsning av synden i Kristi 3 Från ett nedertyskt ord som betyder bekänna 4 Donald A. Hagner skriver i George E. Ladds reviderade utgåva A Theology of the New Testament, Grand Rapids: Eerdmans Publ. Co., 1993, sid 20, att Guds självuppenbarelse och befrielse av kvinnor och män är bibelns centrala fokus. 5 Enligt Thomas C. Oden, Corrective Love: The Power of Communion Discipline, Concordia Publishing House, Se särskilt sid

3 namn. 6 Genom analogin av en stad med höga murar beskrivs att man får tillgång till denna trygga Guds borg genom hjärtats omvändelse och tro. Över denna bastion kommer Hades krafter aldrig att segra! 7 Under reformationen lyftes fram att den personliga bekännelsen i bikt inför en medmänniska till sin natur inte är annorlunda än bekännelsen som görs i ensamhet eller i en gudstjänsts syndabekännelse. Martin Luther påpekade att det han kallar privatbikten har själavårdande fördelar genom att man där tydligare kan bli viss om förlåtelsen genom sin kristne medvandrare och samtidigt kan få del av andliga råd. 8 Fördelen ligger inte i att man i detalj skall räkna upp alla synder för att vinna frälsningens trygghet utan i att man genom omvändelsen sätter sin lit till Guds löfte i Guds Ord. 9 Synd och överträdelse är så väl personlig som kollektiv. 10 Den kan vara dold för omgivningen eller bli synlig i det sociala samspelet människor emellan. Bibeln betonar både individuellt ansvar och ansvar mot gemenskapen. Ibland, men långt ifrån alltid, är situationerna enkla att reda ut. Att den/de felande bekänner, ber om och får förlåtelse och eventuellt behöver ta stegen att ställa saker tillrätta kan vara utmanande och grannlaga. Ibland är läget tilltrasslat med inslag av brott mot så väl sociala normer som samhällets juridiska lagar och/eller Guds uttryckliga vilja osv. Det kan vara svårt att överblicka vilka konsekvenser en enskild handling kan ge av sår och konflikt i gemenskapen. Frågorna om bikt och tystnadsplikt handlar i grunden om att hjälpa människor, om att ge dem vägar och utrymme till försoning, befrielse och i förlängningen ett liv i frihet. Bikt och tystnadsplikt har sin främsta grund i kyrkans själavårdsansvar och är därför förankrade i förståelsen att Gud är vår läkare (2 Mos. 15:26) och barmhärtighetens fader och all trösts Gud (2 Kor. 1:3-4). 11 Det är till Gud vi människor får och kan komma med vår allra djupaste nöd, skam och skuld. Gud ser, lyssnar och bryr sig. Gud som skapat oss håller oss ansvariga och äger förmåga att förlåta, befria och läka. Bikt kan generellt definieras som att man muntligt bekänner synd och får ta emot förlåtelse från Gud inför och tillsammans med en medkristen. På så sätt skiljs bikten från en allmän bekännelse av synd enskilt på sin kammare eller som deltagande i en syndabekännelse i t.ex. gudstjänstens nattvardsfirande Perspektiv i Gamla testamentet Behovet av bikt har sitt ursprung i att Gud är frälsningens Gud. Människan är fallen i synd och bortvänd från Gud. (1Mos. 3; Rom 3:23). Gud är ytterst värd vår tillbedjan (Ps. 145) och därför är också människor i behov av räddning från sin synd, som ytterst är mot Gud (Ps. 51:6). Bara Gud kan förlåta synder (Jes. 43:25, jfr. Mk. 2:5-12). Och han är villig och generös i att ge nåd och förlåtelse för synd och överträdelse (Ps. 103:3, 8-11; Jes. 55:6-7). 6 Ibid., sid Ibid., sid Se t.ex. Stumpf, Private Confession, sid 225, Jungkuntz, Private Confession, sid 107, , C. Norman Kraus, The Community of the Spirit: How the Church is in the World, Scottdale: Herald Press, Se speciellt kap 2, The individual-in-community in the Bible, sid, Ett skyddat rum: tystnadsplikt i Svenska kyrkan: slutbetänkande från 2008 års tystnadspliktsutredning, Svenska kyrkans utredningar: 2010:3, sid 27. 3

4 I Gamla testamentets offerlagar uppmanas Israels folk att bekänna såväl ouppsåtlig som uppsåtlig synd för att uppnå försoning med Gud och få hans förlåtelse (3Mos. 4:27-31; 16:21-22). Gamla testamentets offerkult förebildar Jesus Kristus försoningsoffer som bringar full försoning och möjlighet till förlåtelse och evig gemenskap med Gud (Hebr. 9:23-28). Att bekänna synd beskrivs inte som en engångsföreteelse utan en kontinuerlig nödvändighet för att leva i sin frälsning. Gamla testamentet belyser detta t.ex. genom Josuas uppmaning till Akan: Min son, ära Herren Israels Gud och bekänn inför honom. Tala om vad du har gjort, dölj ingenting för mig. (Jos. 7:19). Eller Davids bekännelse inför Natan: Jag har syndat mot Herren Natan svarade: Herren förlåter dig din synd (2 Sam. 12:13, jfr Ps. 32 och 51). Dessutom visar och illustrerar dessa berättelser att synd skapar konsekvenser i gemenskapen. Bekännelse och omvändelse handlar därför inte bara om något enskilt inför Gud utan berör och knyter an till Gudsfolkets gemenskap. I Gamla testamentet förebådas en ny ordning då bekännelse av synd leder till en relation med Gud som gör att Gud inte mera kommer ihåg synden (Jer. 31:34), en gemenskap som beror på Guds nåd och barmhärtiga handlande med sitt folk (Mika 7:18-19). Tystnadsplikten har ingen direkt förlaga i GT. Att göra saker i det fördolda beskrivs generellt som något negativt, dock med en förståelse för att det i känsliga situationer finns skäl att skapa skydd runt viss information (ex. Jer. 37:17; 38:16). 12 Ett par motiv kan dock knytas till att förstå tystnadsplikten som företeelse: 1) Skyddsmotivet utgör en sådan delvis och indirekt typologisk koppling. En fristad skapas för att ge en person, som av någon anledning t.ex. blivit orsak till annans död, ett skyddat utrymme och därmed möjlighet att bli rättsligt prövad och inte godtyckligt utsatt för hämnd. Vid Israels barns intåg i det utlovade landet skapades levitstäderna eller asylstäderna (4 Mos. 35:9-34; 5 Mos. 19:1-13; Jos ) med dess altaren som sådana skyddade platser. I detta sammanhang agerade prästen i den sociala strukturen å den anklagades vägnar utifrån vittnesbördet om Guds barmhärtighet och den Gud som är det yttersta skyddet och den slutlige försvararen av utsatta människor. Ledarna var ytterst ansvariga för att praxis skulle leda i riktning mot Guds shalom. 13 2) Förtroendemotivet bidrar med ytterligare en typologisk delförståelse genom att utsedda människor med förtroende tillsattes i Israels förbundsfolk för att man hos dem tillitsfullt skulle kunna framlägga sin nöd och sin belägenhet. Detta motiv framträder vid flera tillfällen och knyts på olika sätt till personliga kvaliteter som trovärdighet, pålitlighet och integritet. Mose tillsätter på Jetros inrådan gudfruktiga män, pålitliga och redbara för att människor hos och tillsammans med dem skulle kunna fråga Gud och lägga fram sina ärenden inför Honom (2 Mos. 18) Perspektiv i Nya Testamentet 12 Secret; Secretly, i The International Standard Bible Encyclopedia, vol. IV, Gen.ed. Geoffrey W. Bromiley, Grand Rapids: Eerdmans Publ. Co., D. Gene Kraus, Confidentiality: UCC Understanding and Practice, Prism: A theological forum for the UCC, 19, no 1, 2004, sid

5 I Nya testamentet bekräftas GT:s bakgrundsbeskrivning till bikt. Betoningen ligger på att bekännelsen och räddningen grundas på den personliga relationen till Gud genom Jesus Kristus, hans död och uppståndelse. 14 Att bekänna sin synd handlar också om att erkänna Jesus Kristus som Herre eftersom det bara är genom Honom man kan få förlåtelse och frälsning (Matt. 10:32; Rom. 10:9). Att bekänna synden, ta emot Kristi förlåtelse (Luk. 15:18; Apg. 19:18; 1Joh. 1:9) och leva i Kristus (1Petr. 2:25; Fil. 2:12-16) är så som erbjudandet att relatera till Gud genom Jesus Kristus ser ut (Ef. 1:7-14). Ånger och tro är olika aspekter av omvändelsen genom vilken en människa vänder sig bort från sin synd och sätter sin lit till Kristus (Mk. 1:15; 6:12; Luk. 10:13). 15 Eftersom synd inte bara är enstaka handlingar utan en vidare problematik som behäftar livet på den här sidan himlen uppmanas människor att utifrån förståelsen av och responsen till evangeliet ta itu med synden såväl enskilt som i gemenskapen (Kol 3:8-11). Vikten av att hantera försoning och förlåtelse mellan varandra i gemenskapen betonas av Jesus (Matt. 6:14-15). Ibland behövs hjälp av ledare att hantera överträdelse och synd med varandra (Matt 18:15-20); att inför varandra bekänna synd, uttala ord om förlåtelse och försoning samt att ta emot densamma (2Kor. 5:17-6:2; Hebr. 13:17; Jak. 5:15-16.). Dessutom uppmanas till att hantera ärenden i proportion till situationen och vem eller vilka parter som berörs (Matt. 6:12; 16:19; 18:15-20; Joh. 20:21-23). Inte heller Nya testamentet talar specifikt om tystnadsplikt, snarare om att upprätthålla kommunikationen med varandra i gemenskapen. Utgångspunkten är att människor är skapade till Guds avbild för att leva i gemenskap med Gud, att ord och tunga bär välsignande och förstörande makt med sig, att skvaller bryter ner gemenskap och att det dubbla kärleksbudet kan tillämpas också på samtal i gemenskapen. 16 Grundhållningen är i övrigt samstämmig med GT om att leva i transparens och öppet förhållningssätt till varandra (Mk. 4:22; Luk. 8:17). Evangelium är anförtrott allt Guds folk (1Petr. 2:9) och även det själavårdande uppdraget, med omsorg om medmänniskan, som ett utflöde från att ha tagit emot evangelium (Matt. 22:38-40). De motiv som i NT kan knytas till tystnadsplikt är i hög grad lika texterna i GT och ger indirekt förståelse för tystnadsplikt: 1) Skydd för individen, med avsikt att upprätta shalom och 2) förtroende och tillit. Det är värt att notera att i både GT och NT går skydd och tillit till individen och gemenskapen hand i hand. Därför varnas för lösmynthet och skvaller (Ords. 11:13; 20:19) och vishet är frekvent förknippat med återhållsamhet även på talets område 17 (jfr Jak. 3:1-18). Jesus uppmuntrar således till återhållsamhet även när det gäller att prata om goda saker som fasta, bön och givande (Matt. 6:4-8). Även om Gud kan vara tyst är han inte bunden av tystnadsplikt. Gud är seendets Gud. Han ser, vakar över och har omsorg om människan i alla hennes belägenheter (Ps. 139:1-6). Gud ser, avslöjar och griper även in i människors liv mitt i syndens bedrägligheter (1 Kor. 2:11; Apg. 5:1-11). Gud ser också personen som drabbas, den som 14 Confession, i Evangelical Dictionary of Theology, Ed., Walter A. Elwell, Grand Rapids: Baker Book House, Penitence, i Evangelical Dictionary of Theology, Ed., Walter A. Elwell, Grand Rapids: Baker Book House, Confidentiality in the church, Kimberly Stutts, Beth Kilpatrick and Gaynor Yancey in Family and Community Ministries, Baylor University School of Social Work, December 1, 2010, sid Confidentiality, P. Helm, i New Dictionary of Christian Ethics and Pastoral Theology, Leicester: Inter- Varsity Press,

6 är särskilt utsatt (1Mos. 16). Tystnadsplikten är till för att människor med förtroende för varandra skall kunna hantera livets skörhet, och sin nöd i de mest sårbara situationer. Detta för att med respekt och integritet kunna växa mot Kristuslikhet Några historiska perspektiv på bikt och tystnadsplikt Den tidiga kyrkan Dagens frågor om sekretess, tystnadsplikt, bekännelse av synd och bikt har en historia, i princip så länge det funnits kyrka. Vi behöver därför belysa dagens situation i ljuset av kyrkans historiska praxis om hur vi gör upp med synden och dess konsekvenser i kyrkan och den enskildes liv. Offentlig bekännelse När man följer biktens och tystnadspliktens väg nämns bekännelsen först i Didaché (De tolv apostlarnas lära, 100-talet e.kr) som en offentlig bekännelse i gudstjänsten före bön och mottagande av nattvarden (4:14; 14:1). Finns oförsonlighet mellan församlingsmedlemmar skall de försonas först (14:2). Även om det finns skilda uppfattningar följer i stort den västliga kyrkan Tertulianus (200-talet) och Augustinus ( ) den öppna men restriktiva bekännelsens praxis med enl. Tertulianus hälsosam förödmjukelse för bekännaren. 18 Vid denna tid i kyrkans historia hade man börjat göra en slags praktisk uppdelning mellan lätta eller dagliga synder som ilska, svordomar, skvaller och mer allvarliga synder som leder till andlig död. 19 Anledningen till att man tilläts att ångra och omvända sig en enstaka gång, eller möjligen två, från allvarliga oförlåtliga synder som mord, avgudadyrkan, bedrägeri, avfall från tron, hädelse, äktenskapsbrott och otukt, 20 låg allvaret i att ha mottagit syndernas förlåtelse genom Kristus och döpts, vilket förväntades forma ett klanderfritt liv i omvändelse. 21 Om man var ohörsam uteslöts man ur församlingen. De omvända förväntades leva som människor hos vilka Kristus åstadkommit en inre förvandling. 22 Det är dock viktigt att komma ihåg att man även tidigare alltid hade räknat med en klass mindre synder, vilka man kunde bli befriad ifrån genom ömsesidig bekännelse och förlåtelse eller genom privat bön och allmosor. 23 Den offentliga och restriktiva praxisen under kyrkofädernas tid var ett försök från kyrkans sida att vara tydlig och konfrontera moralisk slapphet i den hedniska världen. Den var också avsedd att avskräcka människor från synden och dess eviga konsekvenser. Förutom att strängheten speglade överträdelsernas skymf mot Gud, var den tänkt som ett skydd mot det som hotade den kristna gemenskapen (koinonian) John T. McNeill, Själavårdens historia, Stockholm: Diakonistyrelsens förlag, 1966, sid 124. En mera fullständig bekännelse (exomologesis) med offentlig och förödmjukande karaktär, ibid., sid T.C. Oden, sid Reinhold Seeberg, The History of Doctrines, vol. I, Grand Rapids: Baker Book House, 1977, sid William A. Clebsch & Charles R. Jaeckle, Pastoral Care in Historical Perspectives, Engelwood Cliffs: Prentice-Hall, 1964, sid McNeill, sid Ibid., sid 127. Till den mildare kategorin av dagliga synder räknades enl. Tertulianus ilska, slagsmål, förbannelse, svordomar och lögn. Seeberg, sid Ibid., sid De protestantiska och reformatoriska kristna tenderade att varna för att göra för skarp skillnad mellan olika grad av synder. I de Schmalkaldiska artiklarna betonas att syndabekännelse skall ske utifrån kristen frihet snarare än tvång. Se T.C. Oden, sid

7 Östkyrkan uppvisade en liknande praxis där bla. Origenes (ca ) och Clemens av Alexandria (ca ) var tongivande och i stora drag delade Tertulianus hållning. Dock skilde sig östkyrkan genom att bekännelsen inte betonade tillfredsställandet av Gud utan avsåg att leda bekännaren till ett inre helande och förändring, så att vi skall bli starka och sunda genom tron för att kunna hålla buden. 25 Den stränga offentliga bekännelsens praxis upphörde runt 300-talet i östkyrkan och i väst omnämns den inte längre efter 400-talet. Det var dock inte förrän under medeltiden man i kyrkan tillät talrika bottillfällen. 26 Av naturliga skäl finns därför inga bestämmelser om tystnadsplikt från den tidiga kyrkans liv. Enskild bekännelse Den enskilda bekännelsens spår leder tillbaka till slutet av 300-talet, därefter tillämpas den allt mera frekvent om än inte som en allmänt accepterad och kyrkligt auktoritativ praxis. 27 Vanligen handlade det om att bekänna synder inför sin andliga vägledare, som t.ex. Ambrosius ( ), som aldrig yppade för någon utom för Herren vad som blivit anförtrott honom. 28 Kopplingen till tystnadsplikt dyker upp i en första bestämmelse i samband med kyrkomötet i Kartago år 419. Då sägs att om man bekänner synd inför biskopen behöver den inte dessutom bekännas inför församlingen. 29 Denna förståelse stärks när påven Leo I, år 459, skriver att hemliga synder bara skall bekännas vid enskild bikt. 30 Den tidiga kyrkans bekännelsepraxis präglades av syndens allvar, vikten av att göra upp med den och tydliggöra frälsningsbeslut genom att bekännelsen ägde rum offentligt i gemenskapen. De enskilda samtalen fanns, men hade mer karaktären av andlig vägledning. Bekännelsens offentlighet avsåg att avskräcka från synd, frukta Gud och skydda gemenskapen. Främst i östkyrkan fanns en starkare betoning på bekännelsens läkande och frigörande kraft till trons vandring Medeltidens kyrka Det finns inga tecken på att man innan mitten av 800-talet krävde sekretess för enskilda bekännelsesamtal - bikt. 31 Det är först runt 1000-talet som Burchard av Worms i sin handbok med skärpa stryker under att en präst som bryter sekretessen skall avsättas och föreskrivas botgöring i form av ständiga pilgrimsfärder, berövad all heder och ära. 32 Vid den här tiden hade biktens innebörd tagit form av ett andra dop där alla 25 Origenes citterad av Seeberg, sid McNeill, sid Ibid., sid Ibid., sid Ett skyddat rum, sid Ibid., sid McNeill, sid 154 refererar Bertrand Kurtschieds studier som menar att det var först frankiska kyrkomöten som på mitten av 800-talet krävde att sekretess infördes i den kyrkliga lagen. Eventuellt utgjorde den hippokratiska läkareden en förebild. Paulinus av Aquileia säger 802, att en präst i likhet med en vis och fullt utbildad läkare bör kunna läka och hela sår och inte tala om dem (non publicare). sid Mc Neill, sid

8 synder sköljdes bort. Därför måste biktfadern betrakta de synder som bekänts i bikten inte längre existerade efter avlösning och genomförd botgöring. 33 Som kontrast till praxis i kyrkans tidiga århundraden hade den enskilda och ofta förekommande bot- och biktordningen blivit allmänt vedertagen på 1200-talet. Offentlig bekännelse krävdes endast för de synder som begåtts offentligt, en praxis som dock succesivt avtog även den. 34 Den enskilda bikten hade vid medeltiden blivit en del av sakramentsordningen och så småningom dessutom en allmän förpliktelse för alla att genomföra minst en eller två gånger om året primärt hos sin församlingspräst. Bekännelsen genomfördes under absolut sekretess, 35 och absolutionen utgjorde förlåtelsens sista del av botgöringen. 36 I svensk kontext beskrivs att bikten skulle avläggas varje påsk, vara uppriktig och fullständig och förutsattes för deltagande i kommunionen. Här ålades den kristne botgöring som satisfaktion (vanligen bön, fasta och allmosor), men absolution meddelades efter syndabekännelsen före botövningen. För grova synder ålades straff, antingen det mindre bannet (excommunicatio minor), vilket innebar uteslutande ur sakramentets gemenskap, eller det större bannet (excommunicatio maior), vilket uteslöt från all gemenskap med kyrkan, också från kyrklig begravning. 37 Det var under den här tiden som man började göra skillnad mellan olika sorters tystnadsplikt där prästen omfattades av den strängare och t.ex. läkare under en mindre sträng. Skillnaden motiverades av att prästen som mottagare av bikt var Guds företrädare och måste därför helt tiga. 38 Däremot förordnade påven Innocentius III, år 1215, att den som tar emot bekännelse väl kan rådgöra med andra i fallet dock utan att förråda syndaren. 39 Syftet med tystnadsplikten var förstås att den biktande tryggt skulle kunna bekänna sina synder utan att av rädsla behöva undanhålla något. Avvikelser från västkyrkans tillämpning fanns dock på sina håll. Till exempel finner McNeill belägg för att syndabekännelse kunde göras till lekmän, i vissa fall även kvinnor. Denna praxis var inte helt ovanlig, särskilt i områden med keltiskt inflytande redan på 500-talet. En sådan praxis förekom även i den grekiska kyrkan Kyrkan i spåren av reformationen 33 Ett skyddat rum, sid Seeberg, vol II., sid 42, Mc Neill, sid Clebsch & Jaeckle, Pastoral Care, sid 59. Grunden till denna praxis lades av Gregorius den store på 500-talet och utgör bas för den moderna Romersk Katolska kyrkans förståelse av bikt i enlighet med denna bekännelsens ordning för att få del av absolutionen tillsägelsen av syndernas förlåtelse. Se även Seeberg, vol II., sid 24. Tertulianus såg bekännelsen och botgöringen som den väg som människan har att gå för att återvinna gemenskap med Gud. Att visa ånger och sorg för överträdelsen sågs som en del av att bära ett gottgörande straff för att blidka och tillfredsställa Gud för att därmed bli föremål för Guds förlåtelse. Därför kunde inte tillerkännandet av förlåtelsen (absolutionen) ges förrän efter gottgörelsens gärningar genomförts. Bengt Hägglund, Teologins historia: En dogmhistorisk översikt, Lund: Liber Läromedel, 1967, sid 88; Seeberg, vol. II., sid 43. Den teologin gör reformatorerna upp med genom rättfärdiggörelse från Gud genom tron allena baserad på Kristi merit. För t.ex. Luther har absolutionen bara en deklarativ kraft Seeberg, vol. II sid 234, Berndt Gustafsson, svensk kyrkohistoria, Stockholm: Verbum, 1957, sid Ett skyddat rum, sid Mc Neill sid Ibid., sid

9 Reformatorernas förhållningssätt till syndabekännelse, bikt och bot färgades av viljan att göra upp med missförhållanden som bl.a. rörde mänskliga meriter för frälsningen. Man betonade vikten av hjärtats och människans inre förvandling som svar på mötet med evangelium och att förlåtelsen är grundad på Guds barmhärtiga handlande inte på den formella bekännelsen av synden. Bara Gud kan förlåta synder! Martin Luther ( ), liksom de övriga reformatorerna, förkastar biktkravet och avskriver så småningom bikten som sakrament. Utifrån det allmänna prästadömet hävdar Luther att alla kristna i princip kan ta emot bekännelse och ge avlösning. 41 Pietisten P.J. Spener ( ) kritiserade senare det lutherska bruket av enskild bikt 42 eftersom, menade han, praxis ofta blivit ytlig och meningslös. Samtidigt hävdade han att det är viktigt att ha en förtroendefull och vänskaplig relation till sin pastor som sin biktfader eller till någon annan klok och upplyst kristen, inför vilken man kan redovisa sin andliga situation. 43 Zwingli ( ) och Bullinger ( ) avskriver helt behovet av ordning för öronbikt eftersom det egentligen handlar om att enskilt bekänna sin synd inför Gud och få del av Guds nåd i Kristus. I övrigt, menade de att man kan vända sig till någon präst eller broder kunnig i Guds lag för att få råd och hjälp. 44 Jean Calvin ( ) och hans efterföljare gick i samma reformatoriska fåra som Luther genom att betona den inre förvandlingen och förnyelsen som grund för ett liv i omvändelse. Om hjärtat är ångerfullt vill man också bekänna för människor både i gudstjänst och enskilt, menade han. 45 Dock förde de reformerta med sig relativt stränga regler kring kyrkotukt och nattvardspraxis som utgjorde sammanhang för samtal, bekännelse och bot. Inte minst gick den holländska grenen, som även influerade de lutherska pietisterna, i den riktningen. Såväl Luther som Calvin värdesatte alltså inbördes bekännelse och förmaning, och insåg värdet av enskild och hemlig bikt inför en pålitlig rådgivare, vanligtvis prästen. Bekännelse inför en lekman var dock lika giltig. 46 Anglikanerna etablerade på 1500 och 1600-talet en praxis som gav bikten och boten i stort sett samma teologiska innebörd som Luther och Calvin. Samtidigt behöll de bikten som en given ordning med bekännelse inför en präst med absolution. Men man betonade att biktpraxisen inte skulle ses som något krav. I polemik mot den romersk katolska kyrkan lade man tonvikt vid bikt av svåra synder snarare än alla synder. I kontrast till den romersk katolska sakramentala synen med given syndaförlåtelse definierade boten som inre sorg över synden och längtan efter återupprättelse 47 och förankrade absolutionens verkningskraft i Guds Ord. 48 Det uppmanades strängt att prästen icke vid något tillfälle yppar och kungör för någon människa vilket brott eller vilken synd som än anförtrotts åt honom 49 Tilläggas kan att i och med den så kallade 41 Ibid., sid Se även Clebsch & Jaeckle, sid 60. Jungkuntz refererar Hellmut Lieberg som menar att Luther aknowledges that every Christian has both the ability, the right, and the duty to administer the absolution. Dock önskade inte Luther auktorisera alla kristna att utöva denna rätt på grund av församlingsorganisatoriska skäl. Jungkuntz, sid 113 n Ibid., sid Ibid., sid Ibid., sid Ibid., sid Ibid., sid Mc Neill, sid Ibid., sid Ibid., sid

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Avskiljning av missionär

Avskiljning av missionär Avskiljning av missionär Anvisningar I Kyrkokonferensens samlade gemenskap av församlingar avskiljs kvinnor och män till särskilda tjänster. Det kan gälla redan ordinerade medarbetare som diakoner och

Läs mer

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

SOTERIOLOGI 2015-03-04. Frälsning & Dop

SOTERIOLOGI 2015-03-04. Frälsning & Dop SOTERIOLOGI 2015-03-04 Frälsning & Dop "Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror, först juden och sedan greken."(rom. 1:16) "Den främsta faran för det kommande

Läs mer

FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING

FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING Församlingsordning 1/14 FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING Församlingsordningen beskriver församlingens vision, liv och struktur. Detta dokument beskriver vad Fristadskyrkan är och vad församlingen vill

Läs mer

TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN

TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN INLEDNING 1. Det finns bara en enda sann och levande Gud Fadern, Sonen och den heliga Anden som skapar, frälser och ger liv. Skapelsen och frälsningen kommer ur Guds

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor,

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor, Församlingskonstitution Församlingens konstitution består av Teologisk grund för Equmeniakyrkan samt Församlingsordning och Församlingsstadgar antagna av Fristads Missionskyrka 2014 09 29 och 2014 09 --.

Läs mer

1. Psalm 2. Inledande välsignelse

1. Psalm 2. Inledande välsignelse 6 Bikt 191 I den enskilda bikten kan man bekänna sin skuld eller någon särskild synd och få avlösning. Bikten kan tas emot av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. Om bikt och själavård

Läs mer

Församlingsordning. * 2 Tim 3:16 17, Apg 15

Församlingsordning. * 2 Tim 3:16 17, Apg 15 Församlingsordning Version 2013-11-24 Identitet Vi är en kristen kyrka som bekänner sig till Jesus Kristus och den världsvida allmänna kyrkan, som växte fram under det första århundradet efter Jesus födelse.

Läs mer

Jesus: förödmjukad och upphöjd

Jesus: förödmjukad och upphöjd Lektion 9 Jesus: förödmjukad och upphöjd Vi undersöker Kristi liv i två faser Vilken underbar plan Gud förberedde för att rädda mänskligheten efter syndafallet! Denna plan som är given åt syndare världen

Läs mer

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23 Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling antagen vid årsmöte 2008-03-01 och församlingsmöte 2008-05-25 samt ändrad vid årsmöte 2009-03-07 och

Läs mer

Heliga trefaldighets dag. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Heliga trefaldighets dag. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 Heliga trefaldighets dag Dagens bön: Heliga Treenighet, Fader, Son och Ande, led oss till dina djup av rikedom, vishet och kunskap, så att vi kan vittna om försoningens hemlighet. Du som lever och

Läs mer

ETT FOLK PÅ VÄG... Församlingsordning

ETT FOLK PÅ VÄG... Församlingsordning ETT FOLK PÅ VÄG... Församlingsordning INLEDNING Syftet med vår församlingsordning är att beskriva det väsentliga i församlingens tro och liv. Som Jesus efterföljare i ett missionsuppdrag och under tillbedjan

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop på egen bekännelse Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Hur blir man kristen? Christian Mölk

Hur blir man kristen? Christian Mölk Hur blir man kristen? Christian Mölk 1. Guds avbild Gud skapade ursprungligen människan som sin avbild. Gud vill ha en kärleksfull gemenskap med oss och till en början hade människan en fridfull tillvaro

Läs mer

Kollektbön Allsmäktige, evige Gud, låt tron, hoppet och kärleken växa i oss, så att vi älskar dina bud och uppnår vad du lovat oss. Genom din Son...

Kollektbön Allsmäktige, evige Gud, låt tron, hoppet och kärleken växa i oss, så att vi älskar dina bud och uppnår vad du lovat oss. Genom din Son... 1381 30 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon (jfr Ps 105:3-4) Gläd er av hjärtat, ni som söker Herren. Fråga efter Herren och hans makt, sök hans ansikte ständigt. Inledning Liksom tullindrivaren

Läs mer

ETT FOLK PÅ VÄG FÖRSAMLINGSORDNING

ETT FOLK PÅ VÄG FÖRSAMLINGSORDNING ETT FOLK PÅ VÄG FÖRSAMLINGSORDNING INNEHÅLL UPPDRAG, VÄRDERINGAR & STRATEGI Identitet Bibeln Teologi Gudstjänst Organisation 3 4 4 7 14 17 ETT FOLK PÅ VÄG FÖRSAMLINGSORDNING INLEDNING Syftet med vår församlingsordning

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 12 sön e trefaldighet Psalmer: L151, L90, L159, L163, L179, 375 Texter: Jes 38:1-6, Rom 8:18-23, Luk 13:10-17 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Predikotext:

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Samtal om dopet undviks numera ofta. Det verkar som om man har gett upp när det gäller att bli enig om vad Bibeln lär om dopet. Är verkligen Bibeln

Läs mer

Gud är Ande och osynlig för våra ögon. Kristus är den osynlige Gudens avbild.

Gud är Ande och osynlig för våra ögon. Kristus är den osynlige Gudens avbild. HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2003 VEM ÄR GUD? I. DET GUD ÄR I SIG SJÄLV A. GUDS VÄSEN 1. ANDE 1) Gud är ande Joh.4:24 2) Gud är osynlig Rom.1:20 3) Kristus är den osynlige Gudens avbild Kol.1:15-20 Gud är

Läs mer

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Inledningsmusik Gudstjänsten inleds med orgelmusik och vigselparet börjar sitt intåg. Annan instrumental- och/eller vokalmusik kan utföras.

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

Tystnadsplikten i Evangeliska Frikyrkan

Tystnadsplikten i Evangeliska Frikyrkan Tystnadsplikten i Evangeliska Frikyrkan Innehåll Förord... 3 I. Inledning... 4 Några utgångspunkter i Bibel och teologi... 4 II. Riktlinjer för tystnadsplikten i Evangeliska Frikyrkan... 6 Allas varsamhet

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Rekommendationer för uppförande Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen 4. Den andra ekumeniska konsultationen

Läs mer

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet FÖRSAMLINGSORDNING Församlingens existens och grund vilar på Jesus Kristus. Från Bibeln, som vi tror är Guds ord, hämtar vi vår tro och vår lära. Vi är en del av den världs- vida kyrkan och bekänner en

Läs mer

Jag tror därför att det är viktigt att ivrigt studera Skriften för att se vad Gud har att säga om olika saker.

Jag tror därför att det är viktigt att ivrigt studera Skriften för att se vad Gud har att säga om olika saker. Dopet i vatten Inledning Det är viktigt att läsa Bibeln och lära sig vad Gud vill säga till sitt folk. Jag tror på att noggrant studera Skriften så att man vet exakt vad Gud har för oss. Han säger att

Läs mer

1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst

1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst 1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst Våra känslor försvårar för oss Vi är överhopade av intryck Vi har en fiende Vi ska se hur han agerar > 1 Mos. 2:8-9, 15-17 8. Och Herren Gud planterade en

Läs mer

FÖRSAMLINGSORDNING FÖRSAMLINGSORDNING, STOCKARYDS FRIKYRKOFÖRSAMLING

FÖRSAMLINGSORDNING FÖRSAMLINGSORDNING, STOCKARYDS FRIKYRKOFÖRSAMLING FÖRSAMLINGSORDNING 1 INNEHÅLL: Sida 3.. Inledning VI ÄR Sida 4.. Vår historia och bakgrund Sida 4 Vår identitet och tro Sida 4. Vår bibelsyn VI VILL Sida 5 Vår vision Sida 5 Vårt uppdrag Sida 5 Vår församlingsinriktning

Läs mer

Jesus sa: Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. (Joh 10:10)

Jesus sa: Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. (Joh 10:10) Jesus sa: Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. (Joh 10:10) Detta häfte vill hjälpa Dig att lära känna Gud personligen, erfara ett liv av sann kärlek, förlåtande livsstil och trofasta

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna 1 Apostlagärningarna Vad hände med lärjungarna och de första kristna efter att Jesus hade lämnat jorden? Hur spreds budskapet? Vilka utmaningar mötte

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Församlingskonstitution, Immanuelskyrkans församling

Församlingskonstitution, Immanuelskyrkans församling Församlingskonstitution, Immanuelskyrkans församling Församlingens konstitution består av Grundsatser, Församlingsordning samt Församlingsstadgar, antagna av Immanuelskyrkans församling i Stockholm Immanuelskyrkans

Läs mer

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa

Läs mer

Remiss svar Ny gemensam kyrka.

Remiss svar Ny gemensam kyrka. Gamla Uppsala Missionsförsamling 20101001 FÖRSLAG Remiss svar Ny gemensam kyrka. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Ett förslag till svar på remissen

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

Mottagande av diakoner och pastorer från annat kyrkosamfund

Mottagande av diakoner och pastorer från annat kyrkosamfund Mottagande av diakoner och pastorer från annat kyrkosamfund Anvisningar Diakoner och pastorer som ordinerats eller vigts i annat kyrkosamfund, och som nu önskar inträda i Equmeniakyrkans medarbetarkår,

Läs mer

Varför tror du att de flesta människor inte känner Gud personligen?

Varför tror du att de flesta människor inte känner Gud personligen? En Personlig Gud 1 Gu T de Jo Gu D de Jo 1Gud älskar dig och Han skapade dig för att du skall lära känna honom personligen Gud älskar dig Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att

Läs mer

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 17 sön e Trefaldighet Guds kärlek till oss Psalmer: 18, Ps 111, 242, 28, 157, L211 Texter: Pred 12:1-7, 1 Joh 4:13-21, Matt 6:19-24 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Hjälparen, Anden kommer - men hur? Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 14 juni :36

Hjälparen, Anden kommer - men hur? Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 14 juni :36 Det är en härlig tid vi är mitt inne i just nu. Allt lever och utvecklas och nu om någonsin kan vi se hur Guds ande ger liv i skapelsen. Samme Ande som skapar liv i naturen föder också de andligt döda

Läs mer

Predikan om rättfärdiggörelsen. S:t Franciskus katolska församling, Jönköping. Andra söndagen i jultiden 2014

Predikan om rättfärdiggörelsen. S:t Franciskus katolska församling, Jönköping. Andra söndagen i jultiden 2014 Predikan om rättfärdiggörelsen. S:t Franciskus katolska församling, Jönköping Andra söndagen i jultiden 2014 I dag vill jag predika om rättfärdiggörelsen och försöka förklara hur vi kan uppnå den. Paulus

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk Hur man blir kristen i 10 steg Christian Mölk www.christianmolk.se 1. Guds avbild 1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade

Läs mer

Gudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet

Gudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet Gudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet PRÖVA ANDARNA! Predikotext: 1 Joh. 4:1-6 1 Mina älskade, tro inte alla andar

Läs mer

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla Dagens bön: Gud vår Frälsare, du som genom Kristus har försonat världen med dig själv, fyll våra hjärtan med din kärlek så att vi följer honom och frälsta

Läs mer

STUDIEGUIDE. till läse- och samtalscirkel utifrån boken. Liv i gemenskap

STUDIEGUIDE. till läse- och samtalscirkel utifrån boken. Liv i gemenskap STUDIEGUIDE till läse- och samtalscirkel utifrån boken Liv i gemenskap Läse- och samtalscirkel utifrån boken Liv i gemenskap Författare: Dietrich Bonhoeffer Förlag: Libris förlag, 2016 Studieguide: Lina

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

GUDS STORA PASSION. 50 skäl att Jesus gav sitt liv. John Piper

GUDS STORA PASSION. 50 skäl att Jesus gav sitt liv. John Piper GUDS STORA PASSION 50 skäl att Jesus gav sitt liv John Piper Kristus led och dog... FÖR ATT UPPSLUKA GUDS VREDE Kristus har friköpt oss från lagens förbannelse genom att för vår skull ta förbannelsen på

Läs mer

EVANGELISKA FRIKYRKANS TRO OCH SJÄLVFÖRSTÅELSE

EVANGELISKA FRIKYRKANS TRO OCH SJÄLVFÖRSTÅELSE Örebro 2007-11-14 EVANGELISKA FRIKYRKANS TRO OCH SJÄLVFÖRSTÅELSE Inledning I ett samhälle med snabb förändring och ökad religiös mångfald finns ett växande behov av att som kristet trossamfund beskriva

Läs mer

försoningen Meningen med Jesu död på korset?

försoningen Meningen med Jesu död på korset? försoningen Meningen med Jesu död på korset? Bibelmaterialet: Jesu egna ord Mark 10:45 Jesus kom för att dö och ge sitt liv som en lösen Matt 26:28 Jesu blod är ett förbundsblod till syndernas förlåtelse

Läs mer

En livsbefrämjande tro som vår drivkraft

En livsbefrämjande tro som vår drivkraft Teologisk grundtext styrdokument 1(6) Teologisk grundtext: En livsbefrämjande tro som vår drivkraft Vår identitet Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt er till att gå ut i världen

Läs mer

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.

Läs mer

Tio tumregler för god ekumenik

Tio tumregler för god ekumenik Tio tumregler för god ekumenik Att leva som kristen är att leva befriad. Ändå reser vi murar, misstänkliggör och skyggar för varandra också kristna syskon emellan. Gud kallar oss att bryta upp från dessa

Läs mer

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas?

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas? Predikotext: Sak 9:9-10; Matt 21:1-11 Adventstiden är en härlig och speciell tid av året. Det märks på många sätt. När det är som mörkast ute tänder vi upp mängder av stjärnor och ljusstakar. Vi förbereder

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Eskatologi Den yttersta Domen

Eskatologi Den yttersta Domen Eskatologi 2015-03-04 Den yttersta Domen Den yttersta domen "Det är människan förelagt att en gång dö och sedan dömas" (Hebr. 9:27) Varje dag (i världen) så dör ca 150 000 människor. Det innebär ca 6 400

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Jag har märkt att vi kristna ibland glömmer hur fantastiskt det är att känna Jesus. Vi blir

Läs mer

När Kristus är Herre i en människas liv påverkas tankar och handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek.

När Kristus är Herre i en människas liv påverkas tankar och handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek. 1 Tunadalskyrkan 13 04 28 Joh 15:10-17. 5 Sönd i påsktiden Att påverkas av Jesus handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek. Då utmanas den kristne att ständigt överge oförsonlighet, avund, bitterhet,

Läs mer

Dopet. från mörker till ljus

Dopet. från mörker till ljus Dopet från mörker till ljus Ett hjärta fullt av liv Alla borde få njuta av livet och uppleva tillfredsställelse, glädje och frid på insidan. Vårt inre söker ihärdigt efter dessa livskvalitéer och de goda

Läs mer

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA Gud sade: "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. Titus 3. (Vers 1-11) Påminnelser

Christian Mölks Bibelkommentarer. Titus 3. (Vers 1-11) Påminnelser Titus 3 (Vers 1-11) Påminnelser 1 Påminn dem om att de skall underordna sig och lyda myndigheter och makthavare och vara beredda att göra allt som är gott, 2 att inte förolämpa någon utan hålla frid och

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Kyrkan: Komma in i den, leva i den

Kyrkan: Komma in i den, leva i den Lektion 13 Kyrkan: Komma in i den, leva i den Din kyrka är större än du trodde! När människor använder ordet kyrka, så menar de i regel en av två saker: antingen menar de en byggnad, eller ett kyrkosamfund

Läs mer

Nattvarden. Ett föredrag i S:t Franciskus katolska, Jönköping, 2007. När vår Herre Jesus Kristus firade den sista måltiden med sina lärjungar, när

Nattvarden. Ett föredrag i S:t Franciskus katolska, Jönköping, 2007. När vår Herre Jesus Kristus firade den sista måltiden med sina lärjungar, när Ekumeniken III Nattvarden Ett föredrag i S:t Franciskus katolska, Jönköping, 2007 När vår Herre Jesus Kristus firade den sista måltiden med sina lärjungar, när stunden var inne (Luk 22:14), tog han ett

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Vad är församlingens vision, väg och värderingar? Enligt vår församlingsordning är

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref Ev II Joh 1:31-51 Kallelsen till Guds rike

Tunadalskyrkan e tref Ev II Joh 1:31-51 Kallelsen till Guds rike 1 Tunadalskyrkan 160605 2 e tref Ev II Joh 1:31-51 Kallelsen till Guds rike Från jul till pingst har vi i kyrkoåret påmints om Jesu liv och gärning, hört om hur han bebådades av änglar med orden att en

Läs mer

BARA NÅD HELGELSENS VÄG. och. Einar Bäfverfeldt

BARA NÅD HELGELSENS VÄG. och. Einar Bäfverfeldt BARA NÅD och HELGELSENS VÄG Einar Bäfverfeldt Einar Bäfverfeldt Tryckt hos Författares Bokmaskin, Stockholm 2015 ISBN 978-91-637-9139-0 Där inte annat är angivet är bokens bibelcitat tagna från Svenska

Läs mer

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen Den helige Mikaels dag Himmelens port Psalmer: 1:1-3, L30, 167, L207, L179, 16 Texter: 1 Mos 28:10-22, Upp 12:7-12, Matt 18:1-11 Västerås 2015-10-03, Norrköping 2015-10-04 1/5 Nåd vare med er och frid

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

31 söndagen 'under året' - år C

31 söndagen 'under året' - år C 1399 31 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon (jfr Ps 38:22-23) Överge mig inte, Herre min Gud, lämna mig inte, skynda dig att hjälpa mig, Herre, du som räddar mig. Inledning Många människor är övertygade

Läs mer

Vägledningsåret INLEDNING MOMENT UNDER VÄGLEDNINGSÅRET

Vägledningsåret INLEDNING MOMENT UNDER VÄGLEDNINGSÅRET Vägledningsåret INLEDNING Ordination i Equmeniakyrkan En av kyrkans gemensamma uppgifter är att utbilda och ordinera diakoner och pastorer för tjänst. Om den särskilda tjänsten sägs i Teologisk grund för

Läs mer

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska

Läs mer

EN STUDIEGUIDE FÖR EQUMENIAKYRKANS TEOLOGISKA GRUND

EN STUDIEGUIDE FÖR EQUMENIAKYRKANS TEOLOGISKA GRUND EN STUDIEGUIDE FÖR EQUMENIAKYRKANS TEOLOGISKA GRUND 1 FÖRSTA SAMLINGEN - INLEDNING Psalmer & Sånger: 794 Jag tror på en Gud 18 Allena Gud i himmelrik Läs igenom texterna från Teologisk grund och Bibeln.

Läs mer

E. Dop i församlingens gudstjänst

E. Dop i församlingens gudstjänst E. Dop i församlingens gudstjänst Om dop och förberedelse av dop, se formuläret Barndop (1 A). När dopet förrättas i församlingens gudstjänst (högmässa, gudstjänst, veckomässa, familjemässa) fogas nedanstående

Läs mer

Remiss svar: Ny gemensam kyrka.

Remiss svar: Ny gemensam kyrka. 20101014 Remiss svar: Ny gemensam kyrka. Från Gamla Uppsala Missionsförsamling. Beslut vid församlingsmöte. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Några

Läs mer

Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma

Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma 15 Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma på skam, låt inte mina fiender fröjda sig över mig.

Läs mer

En ledare efter Guds hjärta

En ledare efter Guds hjärta En ledare efter Guds hjärta Ur Bibeln: Men jag skall låta en präst framträda åt mig, som blir bestående, en som handlar efter vad som är i mitt hjärta och min själ. Åt honom skall jag bygga ett hus som

Läs mer

Den helige Ande, Herren och Livgivaren

Den helige Ande, Herren och Livgivaren 7 Den helige Ande, Herren och Livgivaren Niceanska och på den helige Ande, Herren och Livgivaren,som utgår av Fadern och Sonen, på honom som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och äras och som har

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

TRE BIBELSTUDIEMETODER

TRE BIBELSTUDIEMETODER TRE BIBELSTUDIEMETODER BIBELBÖCKER TEMAN BIOGRAFIER HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2011 BOKSTUDIUM Många kristna läser bara Bibeln som en andaktsbok för att hitta en vers eller en tanke som ska bära en genom

Läs mer